Slutsatser och förslag till vidare forskning

Syftet med det här arbetet var att ta reda på skolans syn avseende könsroller genom vad som framställs i läroplanen och i lärarnas undervisning. Syftet är vidare att belysa den svenska skolans läroplaner gällande genus och jämställdhet. Syftet är även att ta reda på vad den kenyanska skolans inställning gällande genus och jämställdhet och hur detta genomförs i praktiken samt vad den kenyanska läroplanen säger. För att få svar på mitt syfte har jag använt följande frågeställningar; Hur har samhällets förändrade syn på könsroller visat sig i läroplanerna och i lärarnas undervisning? Vad går att utläsa angående genus och jämställdhet i de kenyanska styrdokumenten? Hur ser arbetet ut i den kenyanska undervisningen gällande genus och jämställdhet?

Jag anser att jag har fått svar på mitt syfte genom mina frågeställningar då jag kan dra följande slutsatser, att en del av den kenyanska skolans lärare inte vet vad som står gällande genus och jämställdhet i deras styrdokument. Där det bland annat står att de som arbetar i skolans värld ska främja och aktivt arbeta för att skolan ska bli mer jämställd. Fyra av fem

32 lärare visste inte om att det fanns en del av deras läroplan där det stod klart och tydligt hur man kan arbeta med detta ämne i sin undervisning. Det var endast en av respondenterna som visste vad som stod och som handlade efter de målen i sin undervisning. Andra slutsatser som jag kan dra av det här arbetet är att den kenyanska skolan börjar gå framåt i utvecklingen. År 2003 var det året då alla elever fick gå i skolan, både flickor och pojkar samt att grundskolan blev avgiftsfri. Genom att skolan blev öppen för alla, har skolan blivit mer och mer inriktad mot jämställdhet trots att samhället fortfarande har långt kvar innan det helt kommer att bli jämställt, eller kan ett samhälle och en skola bli helt jämställt?

Respondenterna har uttalat sig om att de anser att genus och jämställdhet i skolans värld är viktigt men att man måste bryta de traditionella könsmönstren, för fortsatt utveckling. Denna utveckling är ingenting som sker över en natt utan att det är en lång process, precis som det har varit i Sverige. Man får ha i åtanke i detta arbete, att Kenya som land endast varit självständigt i femtio år och att det tar oerhört lång tid att bygga upp ett bra och jämställt samhälle.

Vidare slutsatser som jag kan dra, genom det här arbetet har jag fått se både positiva och negativa saker med den kenyanska skolan, men att de försöker få en jämställd skola där både flickor och pojkar ska få ta lika mycket plats i undervisningen. Det jag har kommit fram till är att både skolan och lärarna försöker arbeta med genus och jämställdhet men de har fortfarande en bit kvar att vandra. Man får se det ifrån en positiv synvinkel, jag har en känsla av att de kenyanska skolorna är på väg mot rätt håll i sitt tänkande och handlade gällande genus och jämställdhet.

Det jag har sett genom att delta vid undervisningstillfällen stämmer inte såväl överens med respondenternas svar hur de agerar. Resultatet kanske hade sett annorlunda ut om jag hade haft större tidsramar i Kenya och kunnat genomföra observationer då man verkligen kommer in på djupet av dessa frågor. Jag hade då även valt att intervjua fler lärare från en tredje och en fjärde skola från en annan ort i Kenya för att få ett bredare perspektiv på min undersökning. Detta är som sagt ingen generell bild jag har fått fram utan det är en del av den kenyanska undervisningen. Jag anser också att det hade varit intressant få fram en generell bild av genus och jämställdhet i Kenya. Om jag skulle fortsätta denna studie och bygga vidare på den skulle jag vilja göra det om några år. Detta för att få fram om det blivit någon förändring gällande de traditionella könsmönstren som finns kvar i det kenyanska samhället och se om deras

33 vilket hade varit intressant att undersöka, eftersom regeringen driver på och vill att skolorna ska bli mer jämställda. Det har dock hänt en hel del i skolsystemet under senare år. Detta är ett stort och intressant område vilket ger möjlighet till mer och större forskning inom området. Vidare forskning inom detta ämne kan vara att komplettera en intervjuundersökning med observationer för att se hur de överensstämmer.

Referenser

Tryckta källor

Bell, Judith, 2006: Introduktion till forskningsmetodik. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur. Bryman, Alan, 2010: Samhällsvetenskapliga metoder. 2 uppl. Malmö: Liber AB Einarsson, Jan, 2009: Språksociologi. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.

Hedlin, Maria, 2006: Jämställdhet – en del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber AB. Hirdman, Yvonne, 2007: Genus – om de stabilas föränderliga former. 2:3 uppl. Malmö: Liber AB

Ingegerd Tallberg Broman, 2002: Pedagogiskt arbete och kön – med pedagogiska och nutida

exempel. Lund: Studentlitteratur.

Johansson Bo, Svedner Per Olov, 2010: Examensarbetet i lärarutbildningen. 5 uppl. Uppsala: Kunskapsförlaget.

Kenya institute of education, 2002: Ministry of education, primary education social studies

syllabus. Kenya: Nairobi.

Kjellberg, Karin, 2004: Genusmaskineriet. Kristianstad: Kristianstads boktryckeri AB. Lif, Jan, 2008: Allt du behöver veta innan du börjar arbeta med jämställdhet i skolan. Myndigheten för skolutveckling, 2003: Hur är det ställt? – Tack, ojämt! Stockholm: Liber AB.

Nordberg, Marie, 2005: Manlighet i fokus. Stockholm: Liber AB. Svaleryd, Kajsa, 2001: Genuspedagogik. Stockholm: Liber AB.

Teaching and Learning in the Primary Classroom. Core Module. SPRED, School based Teacher Development (SbTD) 2001. Nairobi: Minisry of Education, Science and Technology.

Avhandlingar och kompendier

Karlson, Ingrid (2003): Könsgestaltningar i skolan. Om könsrelaterat gränsupprätthållande,

gränsuppluckrande och gränsöverskridande. Linköping: Linköping Studies in Education and

Psychology, NO.91.

Lärarförbundet, 2006: Genuspraktika för lärare. 2 uppl. Grafiskdesign Nordiska AB. Volk Eva Lena, 2006: Jämställdhet gör världen rikare: en inspirationsskrift för skolans alla

lärare om jämställdhet för hållbar utveckling i ett globalt perspektiv. Stockholm: Sida.

Pepin, Birgit (2004): Comparing notions of social justice in education across borders and cultures. Some methodological considerations. I Lázaro Moreno Herrera & Guadalupe Francia, eds: Educational Polices. Implications for equity, equality and equivalence, s221-235. Reports from Department of Education, Örebro university,6.

Wernersson Inga (red) (2009): Genus i förskola och skola. Förändringar i policy, perspektiv

och praktik. Göteborg: Göteborg Studies in Educational Sciences 283.

Elektroniska källor

Lärarförbundet

http://www.lararforbundet.se/web/shop2.nsf/webdescription/37DD70C4725B87B7C1256EA D003BF723/$file/Jamstalld_skola_2006.pdf (2013-01-08)

Regeringskansliet, utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kenya 2010

http://www.manskligarattigheter.se/sv/manskliga-rattigheter-i-varlden/ud-s-rapporter-om-manskliga-rattigheter/afrika-och-soder-om-sahara?c=Kenya (2013-01-08) Skolverket, Skollag (2010:800) http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800#K1(2013-01-08) Muntliga källor

Intervju med Helen 2012-11-13 Intervju med Lisbeth 2012-11-12 Intervju med Magda 2012-11-12 Intervju med Angelica 2012-11-09

Bilagor

Bilaga 1 Intervjufrågor

Bilaga 1 Intervjufrågor

Kön? Ålder? Verksamma år? Klasstorlek, flickor och pojkar?

 Vilka begrepp eller ord förknippar du med flicka och pojke?

 Är jämställdhet i skolan viktigt för dig och i så fall varför?

 Finns det något dokument som behandlar genus och jämställdhet? Om ja, hur förhåller du dig till dessa dokument i din undervisning?

 Kan du berätta hur du arbetar för att skapa jämställdhet mellan könen i klassrummet?

 Anser du att det är något av könen som får mer uppmärksamhet/dominerar i klassrummet? Iså fall när då och på vilket sätt?

 Anser du att det uppstår situationer där du behandlar flickor och pojkar olika? I så fall kan du beskriva någon av situationerna? Finns det någon anledning till det?

Bilaga 2 Informationsbrev till skolkontoret

God day

My name is Malin Börjesson and I am 22 years old. I come from a town called Karlstad in Sweden. Sense tree years back I have study at Karlstad’s university to be a schoolteacher and now I will be writing my essay witch I will write in Kenya. I am very happy to have this opportunity to come and visit your school and country.

My essay going to be about how the teacher of Kenyan school relates gender in their teaching. To get information at my essay will I do some interviews and observations with both children and teachers. I would like to attend a school with children in age groups 6-9 years old, if it will be possible. That because the age group I will be working whit in Sweden.

My friends and I am very happy to get this opportunity to come and visit you all. It´s going to be very interesting to see your school, country and culture. I´m looking forward to seeing you all.