Hitta hållbarhet i Compact Living
Design av en möbel som involverar användarens egen kreativitet
Emma Delius
Examensarbete för Kanditatexamen 2020 Högskolan i Gävle. Industridesign 180 Hp
Handledare Annika Viding Examinator Ulla Westerberg
Sammanfattning
Uppsatsen utforskar Compact Livings hållbarhetsperspektiv. Hur design kan användas för att skapa en positiv erfarenhet hos all- mänheten. Idén är att kommunicera och vidga förståelsen av håll- barhet med Compact Living. Det resulterade i en möbel som har flera funktioner (avskärmare, spegel & anslagstavla) och som kan placeras fritt för att arbeta med kreativiteten hos användaren. I ut- forskningen utfördes interjvuer och undersökning av marknaden där det kom fram ett stort behov av förvaring. Ett negativt behov som uppfattades komma ifrån den ökande överkonsumtionen. Projektets resultat bygger på en annan aspekt av Compact Living; Varierad el- ler Flexibel användning. Utvecklingen av resultatet bestod utav indi- viduell idégenerering och workshops tillsammans med användare.
I skapandet av modell användes skiss och cad för att ta fram form och lätt hantering. Diskussionen tar upp bland annat defintionen av Compact Living och att ha kreativtet som en funktion.
Förord
Arbetet beskrivet i denna uppsats har utförts för att utveckla min kunskap och erfarenheter som industridesigner. Pandemin 2020 ändrade sättet hur det kunde genomföras men jag försöker i efterhand inte bli besegrad utan ser det som en viktig lärdom.
Jag vill med detta förord tacka handledare, vänner och familj som har hjälpt och stötta mig igenom arbetet. De är vad som har gett mig kraft att göra mitt bästa i detta projekt.
Innehållsförteckning
Sammanfattning
Förord
Kapitel 1: Inledning 1
Bakgrund 2
Problem 3
Frågeställningar 3
Syfte 3
Resultat 3
Omfattning 3
Kapitel 2: Process, Metod & Teori 5
Process 6
Teori 6
Metod 8
Utforskning 8
Skapa idéer 10
Modellering 10
Kapitel 3: Genomförande 11 Intervjuer - Lyssna på människor 12
Persona - Skapa en målgrupp 14 Marknadsundersökning - Se marknaden för Combact Living 17 Compact Living - Hitta definntionen 21 Behov och Funktion - En sammanställning av utforskningen 23
Skapa idéer - Problem och lösning 25 Utveckla idéer - Svara mot behov och funktion 26
Fri eller Fast - Fortsatt idéutveckling av avskärmare med flera funktioner 31 Workshop - Ta fram funktioner och riktlinjer för avskärmaren 32 Modellering - Forma lösning 36 Riktlinjer för modell 36
Formgivning 37
Testa koncept 39
Material och tillverkning 41
Kapitel 4: Resultat 43 Utsende och Mått 44
Olika uppsättningar 48
Scenario med persona 49
Kapitel 5: Diskussion och Slutsatser 50 Ändring vid kris - Covid 19 2020 51 Resultatet - Kreativitet som funktion 52 Liknande behov i andra utrymmen - Kontor, Skola 54 Compact Living - Jakten på defintion 55 Hållbarhetsperspektivet - Hållbara aspekter av Combact Living 56 Inställning mot Compact Living - Fördomar och svårigheter 57 Framtida arbete - Prototyp och involvera användare 58
Referenser 59
Bilagor A och B 61
Kapitel 1:
Inledning
Bakgrund
Samhällen växer ständigt och det reflekt- eras över hur människors levnadssituation förändras. Idag är det svårt att få boende i växande storstäder och det handlar oftast om att prioritera läget högre än storleken på boendet. Ett hem är ett hem oavsett storlek. I nutiden och troligtvis framtiden är ett mindre utrymme det alternativ som finns för många människor. Det tar fram beho- vet att kunna optimera användningen av utrymmen för att en människa ska kunna uppnå bra livskvalité i sitt hem.
Intresset för Compact Living började med egna observationer i mitt eget studentbo- ende. Jag tittade på mina egna erfaren- heter av hur mitt begränsade utrymme skapade hinder och hur jag försökte an- vända kreativa och tillfälliga lösningar för
Bland annat är befolkningstätheten i Sverige glesare jämfört med andra länder även om den har ökat de senaste åren (SCB 2020). Möjligheten finns däremot att befolkningstätheten ökar mer i framtiden och då tättbebyggda boenden har en ekonomisk och ekologisk fördel kan det bli ett politiskt intresse i Compact Living.
Jag tyckte det var intressant att titta på varför Compact Living inte har spridit sig och om det finns gemensamma behov mellan stora och små hem som skulle kunna lösas via Compact Living.
att utrymmet skulle räcka. Oftast var lös- ningarna bristfälliga både i användarvän- lighet och praktiskt genomförande. Utifrån de observationerna började jag tänka på möbler med flera funktioner i ett och kopp- lade det till Compact Living att utnyttja ett utrymme till dess högsta potential och ska- pa ett funktionellt boende.
I en artikel av Yang och O’Neil (2014) beskrevs vissa fördomar mot trångbodda områden vilka kunde bli ett hinder för utvecklingen av Compact Living. Artikeln visade att intresset för Compact Living fanns men att det inte var allmänt spritt.
Yang och O’Neil (2014) artikel diskuterar situation gällande stadsplanering i Amerika.
Situationen i Sverige kan vara annorlunda.
Problem
Frågeställningar
Syfte
Resultat
Omfattning
Compact Living tar upp intressanta principer som skulle kunna appliceras till en hållbar utveckling men då måste allmänheten kunna informeras om dessa och få en positiv erfarenhet hur Compact Living kan användas i deras hem. Därför har jag följande problemformulering;
Hur Compact Living kan användas fördelaktigt av alla hem i egenskap att stärka den sociala hållbarheten.
Syftet med examensarbetet är att lyfta fram ett alternativt levnadsätt för den hållbara utvecklingen i en möbel som bygger på aspekterna från Compact Living.
Förväntat resultat är ett koncept på en möbel som ska bygga på aspekterna av Compact Living. Den ska kunna appliceras i en kontext som främjar en hållbar livsstil.
Projektet utfördes under tolv veckor med startdatum vecka nio mars 2020. Detta genomfördes under Coronapandemin därför fick planeringen ändras när utbildningen sattes på distans. Jag använde ett Gant-schema för att få en övergripande blick på planeringen speciellt då projektet pågick under en längre tid (se figur 1).
Hur definieras Compact Living?
Kan principerna från Compact Living användas för den hållbara utvecklingen?
Vilka orsaker kan ligga bakom att personer inte vill använda Compact Living?
Figur 1: Gant-Schema över projektets omfattning.
Kapitel 2:
Process, Metod & Teori
Process
Teori
Idéagenten en handbok i att leda kreativa processer (2015) av Jonas Michanek och Andréas Breiler användes som inspiration till workshopen i genomförandet (Cirkelporträtt och Kreativ rekvisita).
Författarna har lång erfarenhet och jobbar som företagare inom kreativitet och innovation, som experter och inspiratörer (Michanek & Breiler 2015). Boken ska ha använts både inom företag och skolor vilket tillsammans med författarnas erfarenhet gör detta till en pålitlig källa för att skapa en kreativ process (Michanek & Breiler 2015).
Design process och Metod är tidigare använd kurslitteratur skriven av tre professorer från Luleås Universitet (Nilsson, Ericson & Törlind 2016). Därifrån hämtades fakta och metoder som användes i
Judith Thomsen var doktorand när hon skrev Changeable Space as Temporary Home A Qualitative Exploration of Life in an Experimental Student House (2006) tillsammans med Aksel Tjora lektor inom Sociologi och politisk vetenskap (Thomsen
& Tjora 2006).
Theresa M. Amabile är professor inom psykologi och har arbetat många år med individens kreativitet och kreativitet inom grupper och organisationer (Harvard Business School 2020). Hon har skrivit artikeln The Social Psychology of Creativity:
A Componential Conceptualization (1983) som tar upp olika definitioner av kreativitet och vad som påverkar en persons kreativitet i situationer.
processen. Persona hämtades därifrån och mindmapping som hänvisas i boken användes för att ta ställning till genomför- andet av marknadsundersökningen (Nils- son, Ericson & Törlind 2016).
Thomsen och Tjora (2006) presenterade en undersökning av boende i studentlägenheter där möbleringen var flexibel och kunde användas kreativt för olika situationer och ändamål. Studien utfördes under en sommar med tre studenter som fick bo tillsammans i samma lägenhet. Viktigt att notera att detta var en form av kvalitativ undersökning (se kap. 3).
Jag hämtade många intressanta insikter från studenternas uttalande om hur de flexibla möblerna fungerade.
World Commission on Environment and Development (WCED) skrev Our Comman Future (1987). En rapportering framtagen åt de förenade nationerna om miljötillståndet med mål om global förändring (WCED 1987). Rapporten kom mot slutet av åttitalet men det som skrevs har fortfarande relevans för den hållbara utvecklingen. Our Comman future tar upp olika aspekter av hållbarhet i förhållande till bland annat social rättvisa.
What is social sustainability? A clarification of concepts (2011) av Suzanne Vallance, Harvey C. Perkins och Jennifer E. Dixon är en vetenskaplig artikel som analyserar och diskuterar olika arbeten inom social hållbarhet för att kunna strukturera upp termens betydelse och därav stärka dess användbarhet. Från aritkeln fick jag mer inblick i vad social hållbarhet innebär och
New Urbanist project in Eugene, Oregon, USA (2014) tillsammans med Kelly O´Neill som agerade rådgivare.Jag läse den tidigt i arbetet och hittade intressanata åsikter på människors uppfattning av Compact Living.
Innehållet i artikeln beskriver Compact Living i förhållande till stadsplanering.
Artikeln är publicerad och ska ha blivit fackgranskad. Dessutom följer rapporten den generella vetenskapliga mallen med bland annat framtagen data/ utforskning, resultat, diskussion och referenser.
vilka riktlinjer arbete med det behövs för att ge ett gott resultat.
Kotulla, T. Denstadli, J. Oust, A & Beusker, E.
har skrivit den vetenskapliga artikeln What Does It Take to Make the Compact City Liveable for Wider Groups? Identifying Key Neighbourhood and Dwelling Features. Den tar upp olika faktorer som påverkar människors val av residens.
Texten tog upp intressanta synpunkter på vad som är visentligt för att människor ska ta till sig Compact Living och som stärkte utforskningen i att hitta svaret på frågeställningarna.
Yizhao Yang är lektor vid Oregons universitet och har skrivit Understanding factors affecting people’s attitudes toward living in compact and mixed-use environments: a case study of a
Metod
I uppstarten av detta projekt blev det viktigt att förstå människans förhållanden till sina utrymmen och personers upplevelse av sitt hem. Jag använde kvalitativa intervjuer som innebär ett mer djupgående samtal med deltagaren jämfört med kvantitativ intervju som fokuserar på mångfaldig datainsamling (Nilsson, Ericson & Törlind 2016). Intervjun följde Vetenskapsrådets Forskningsetiska Principer (2002) som riktlinjer för att deltagarnas integritet skulle skyddas och respekteras. Det innebar att jag skulle vara tydlig i mitt syfte och mål, vara tydlig med att deltagaren får besvara vilka frågor de vill, får avbryta intervjun om de inte vill/kan fortsätta och att all personlig information som samlas endast får
redovisas om deltagaren har gett sitt samtycke. Nilsson, Ericson och Törlind (2016) beskriver analysen av kvalitativa material som ett sökande av mönster, strukturer och samband. Målet är att skapa förståelse för användare och situation (Nilsson, Ericson &
Törlind 2016). Arbetet med att sammanställa intervjuerna och öka förståelsen för målgruppen stärktes av en annan metod;
Persona. Denna metod handlar om att skapa en fiktiv representation av en målgrupp utifrån det insamlade material som hittas i utforskningen (Nilsson, Ericson
& Törlind 2016). Syftet är att skapa empati och förståelse för målgruppens behov genom en levande beskrivning av data (Nilsson, Ericson & Törlind 2016).
Utforskning
Begreppet Compact Living har använts under flera decennier och det finns många innovativa möbler inom området. Därför bestämde jag att utföra en undersökning av den nuvarande marknaden. Momentet var tänkt att användas för att kunna reflek- tera och synliggöra olika hållbara koncept inom Compact Living. Marknadsunder- sökningens moment att namnge gruppe- ringarna efter funktion var lätt inspirerad av funktionsanalys. Det är en metod som handlar om att titta på en designs funktio- ner och hitta dess syfte (Österlin 2016). Min Inspiration från funktionsanalysen var den förkortande beskrivningen av funktioner som bestod av ett verb och ett substantiv.
Detta användes också för att beskriva be- hov och funktioner i slutet av utforskning- en. Jag kategoriserade funna innovativa möbler efter funktion i en visuell struktur
liknande en tankekarta för att kunna identifiera ledande frågor, perspektiv och behov (Nilsson, Ericson & Törlind 2016). I min undersökning fanns det design som hade flera funktioner än en och kunde delas upp i huvudfunktioner eller delfunktioner.
Jag gick aldrig in på detaljnivå hos någon design utan hade en översiktlig blick. En designs huvudfunktion blev motiveringen vid placering, men det ska noteras att det fanns design kunde placeras på flera ställen.
Skapa idéer Modellering
Idégenereringen var något som konstant utfördes under andra moment i projektet som en form av reflektering och ett sätt att utveckla tankar och frågor. När problemformuleringen sattes användes brainstorming som inspiration för den idégenerering som utfördes med endast en person. Brainstorming handlar om att utveckla en kvantitet av idéer omkring ett ämne (Nilsson, Ericson & Törlind 2016) och är tänkt att utföras med snabbhet och med fler än en person. I den rådande situationen, vår 2020, blev det en enskild idégenerering med samma handlingsätt som brainstorming.
Vid skapandet av idéer användes skisser för att få igång tankeprocessen och dessa användes även vid utveckling av olika koncept. Snabba kartongmodeller användes också vid utveckling för att få större förståelse av konstruktion. För att visualisera det slutliga konceptet användes 3D modellering kompletterande med 2D illustrationer för att skapa scenario med persona. Scenariot användes för att skapa en förståelse till personans situation och resultatets innebörd i den kontexten.
Den slutliga idén utvecklades vidare i en workshop tillsammans med en grupp människor för att ta del av fler perspektiv och använda gruppens kreativitet för att utforska idéns potential (Nilsson, Ericson
& Törlind 2016). Motiveringen är att utföra praktiskt arbete med människor då det är en viktig del i att förstå problem gällande människors miljö (Vallance, Perkins och Dixon 2011).
Kapitel 3:
Genomförande
Intervjuer -Lyssna på Människor
Vid arbetes startpunkt var det tydligt att människors åsikter och behov var avgöran- de för att förstå människans relation till sitt hem. Jag utförde runt sju intervjuer med oli- ka personer vid tre tillfällen och olika områ- den (se figur 2). Dessa områden var öppna allmänna ytor där alla möjliga människor kunde samlas. Jag gick fram till människor som var sittandes och frågade om de ville delta. Jag var noga att berätta vem jag var, att jag var student och vad mitt projekt handlade om. I de flesta fall svarade de ja och efter det satte jag mig ner och bad de svara på mina frågor.
Deltagarna till intervjuerna valdes inte efter en specifik målgrupp utan det handlade om att hitta rätt tillfälle för att göra
Sju sammanställningar av dessa intervjuer presenteras allihop under bilagor plus den första intervjun som utfördes för att tes- ta frågorna, men den intervjun ger också intressanta insikter. Frågorna som ställdes handlade dels om personens uppfattning av sitt nuvarande hem, deras mål/dröm- mar för sina hem och frågor gällande tycke och användning av Compact Living.
Intervjuerna var en kvalitativ undersökning det vill säga det var ett öppet samtal där deltagarna svarade på frågorna och se- dan följde en diskussion kring dessa svar.
Intervjuerna har sedan använts som ett un- derlag i identifieringen av problemformule- ringen med Compact Living, målgruppen och skapandet av lösningen.
djupintervjuer med varje person. Fördel- ning mellan ålder, kön och etnicitet var re- lativt jämn med antalet intervjuer.
Figur 2: Platserna där intervjuerna utfördes. Det var öppna ytor som alla möjliga människor samlas inom
eller passerar.
Intervjuerna utfördes för att förstå varför lös- ningar inom Compact Living inte fått större spridning. I en artikel av Yizhao Yang & Kelly O’Neill (2014) beskrivs en liknande proble- matik med Compact Living inom stads- planering. Syftet med att ta in Compact Living inom stadsplanering är att skapa en positiv miljöpåverkan genom att öka tät- hetsgraden i städer (Yang & O’Neill 2014).
Uttalanden visade nyfikenhet och intresse för Compact Living inom projekt. Det mot- svarde inte enligt Yang och O’Neill (2014) antalet projekt inom Compact Living som faktiskt fick stöd. Diskussionen från artikeln antyder att människor kopplar negativ sociala miljö, som brott och föroreningar, med trångboddhet. Vilket skapar negativa associationer till Compact Living (Yang &
O’Neill 2014).
En intervjudeltagare berättade om sina besvär att flytta på grund av alla saker som hen hade samlat på sig och gjorde det svårt att hitta rätt på saker. Uttalandet visar på att mycket saker är problematiskt.
De flesta intervjudeltagarna när de fick frågan om Compact Livings användning i deras hem svarade med bättre organiserad och/eller mer förvaring. Det kunde vara förvaring i garderober eller i planeringen av tvättstugan. Samma problem med förvaring verkar ha uppstått i andra projekt inom Compact Living där personer har uppgett ett behov av mer förvaring (Thomsen & Tjora 2006).
Några uttalande från mina egna intervjuer lyfte fram ett antal perspektiv på frågan. En var att lösningarna kunde bli för ”smarta” och inte fokuserade på användarvänlighet. Den intervjuade personen menade på lösningar som var krångliga och i vissa fall var tillämpade för personer med bättre fysisk hälsa. Ett exempel var våningssängar som oftast kräver att en person kan klättra på en stege eller trappa. En annan deltagare av intervjun berättade att när deras bäddsoffa hade gått sönder hade de inte köpt en ny. Det uppkom också uttalande om att lösningar från Compact Living var roliga och intressanta men att det inte var något personen ville ha i sitt eget hem då den ansåg Compact Living vara för mindre hem.
Persona -Skapa en målgrupp
Mitt arbete började med ett stort område och det gällde för mig att få ett helhetligt perspektiv det vill säga en holistisk förståelse för att sedan kunna besluta om vilka avskalningar och restriktioner jag skulle göra. Från mina intervjuer kom många perspektiv, livsförhållanden och personligheter fram. Jag tog beslutet att skapa en målgrupp för att hitta ett fokus i arbetet och skapa min problemformulering och lösning. Målgruppen presenteras i en persona som grundas av intervjuerna. Den slutliga målgruppen för detta projekt är personer som bor i begränsade, men inte extrema små, utrymmen med sina familjer och har en påfrestande tidsplanering i sina liv.
Utifrån Persona skapades en moodboard som har agerat underlag för motivering av materialval och formgivning av den slutliga modellen (se figur 4). Moodboarden var ett sätt för mig att komma närmare personan genom dess val av inredning och förhållande till sitt boende.
En kort sammanfattning av personans beskrivning visas i detta stycke och hela versionen hittas under bilagor (se figur 3).
Jag lät mig inspireras av personerna från intervjun. Bland annat berättade en person hur hen kom hem direkt efter skolan för att direkt börja laga middag och hade ingen tid under kvällen på grund av sysslor att fullt ut använda sitt hem. Jag behövde också förstå personas resonemang om lösningar kring Compact Living och använde påståenden som att det är krångligt eller att Compact Living är kul att titta på men är för mindre hem.
Figur 3: Kort beskrivning av personan Sarah som representerar målgrupoen.
Sarah Samuelsson 29 år (Bilaga A)
Sarah bor i ett radhus med sin femåriga son Ed- ward och sin make Mikael. Hon pluggar för till- fället till sjuksköterska på universitetet i Malmö.
Mikael jobbar på industri och på grund av den långa restiden till jobbet är han borta mellan 7–17 varje vardag. Sarah har därför under var- dagen stort ansvar att ta hand om sin son och samtidigt klara sina studier. Hon får inte mycket tid över till studier och måste se till att plugga när hon får chansen.
Deras hem är ett radhus på 64 kvm med tre rum och en öppen planlösning där köket, var- dagsrummet och hallen ingår. Sarah skulle inte kunna tänka sig bo mindre med tre personer, speciellt med ett barn! De har de trångt så det räcker tycker hon.
Figur 4: Moodboard över Sarahs stil med syfte att användas i formgivningen av modellen.
Marknadsundersökning - Se marknaden för Compact Living
Compact Living är en term som användes inom flera områden som till exempel stads- planering, planlösning och inredning. Un- der flera år har det kommit flera innovativa lösningar främst från länder med hög be- folkningstäthet som Japan och Kina. För att kunna få en holistisk uppfattning hur mark- naden såg ut utförde jag en marknads- undersökning. Redan från början låg mitt intresse i personers behov med sitt boen- de och varför lösningarna från Compact Living inte fått större spridning. Därför blev det naturligt att i undersökningen fokusera på inredning och längre fram på specifika fristående möbler som den enskilda indivi- den bestämmer över.
Undersökningen började med en insamling av data som utgick från internet. Det finns inget specifikt sätt att bestämma om en inredning kategoriseras inom Compact Living då det är en svår term att definiera och det finns alla möjliga vinklar att jobba ifrån. Det jag utgick ifrån under insamlingen var att inredningen på något sätt svarade på behovet av utrymme. Efter insamlingen skrevs all data ut i form av bilder som lades ut på ett bord där jag försökte gruppera de olika lösningarna och letade efter likheter, skillnader och mönster (se figur 5). Det skapade en naturlig tankeprocess och en självuppfattad fördjupning hur marknaden såg ut.
Figur 5: Insamlingen av olika lösningar skrevs ut och lades ut på bord för att jag skulle kunna leta efter
likheter, skillnader och mönster.
Till slut bestämde jag mig för fem kategorier;
utnyttja utrymmen, förvara, organisation, skapa yta och varie-rad användning. Det fanns många möbler speciellt vid varierad användning som kunde kategoriseras i fler grupper. När dessa grupper bestämdes sattes de upp på en skärm för en sista redigering och för att jag skulle kunna dra mina slutsatser (se figur 6).
Figur 6: Alla bilderna från bordet hängdes upp i olika kategorier för en sista redigering.
Utnyttja utrymmen (se figur 7) handlade om att hitta lösningar som använde utrymmena som vanligtvis inte är inom räckhåll eller traditionellt inte används. Här fanns de få exemplen på fasta inredningar som hyllor eller luckor under trappan och uthuggna hyllor i väggen. Många av dessa exempel uppfattades som special- byggda på beställning hos individen. Det fanns också fristående möbler där stolar från bord kunde gömmas undan eller där utrymmen under soffbord och sängar gjordes tillgängliga.
Min uppfattning var att många av funktio- nerna innebar en passiv användning. Det blev en extra funktion att kunna förvara antingen andra föremål eller att gömma delar eller hela huvudfunktionen. Istället för att huvudfunktionen kunde utnyttjas hela
som brist på förvaring eller hur förvaringen var organiserad. I andra undersökningar kom liknande önskningar om mer förvaring (Thomsen och Tjora 2006).
tiden hamnade den i ett slags viloläge när den inte behövdes. Förvaring verkar förekomma i alla kategorier på ett eller annat sätt. Det kom fram i uttalandet från intervjuerna där problemet oftast framstod
Figur 7: Kategori utnyttja utrymmen. Visar många idéer kring hur outnyttjade ytor som under trappan eller sängen används. I de flesta fall handlar det om att
få extra förvaringsutrymmen.
Samma tema med förvaring följer med i alla kategorier med effektiv förvaring som betyder att utrymme används optimalt eller att möbler gömdes när de inte används. I varierad användning (se figur 8) fanns det
Flexibla möbler är annorlunda då det blan- dar in en individs förmåga att koppla olika möjligheter till att använda ett objekt. Det visar kreativitet på ett annat sett genom att involvera användaren. Jämförelsevis då kreativitet idag oftas riktas produkten och inte på människan som användare (Amablie 1983). I undersökning med flexi- bla möbler i studentbostäder kom uttalan- de från studenterna om en överraskande nyfikenhet som drev dem att fortsätta hitta olika uppsättningar och inte hamna i en form av rutin med möblerna (Thomsen och Tjora 2006). Det visar att det finns en vilja hos individer att använda sin kreativitet för att forma och utforska möjligheter med objekt.
däremot en intressant vinkel om flexibla möbler. Det kan beskrivas som möbler där funktionen inte är direkt bestämd utan det finns flera funktioner som användaren kan välja efter situation och sin egen kreativitet.
Figur 8: Varierad användning bestående av möbler med flera funktioner eller kreativt användande. Även här lutar den andra funktionen mot förvaring.
Compact Living - Hitta defintionen
Min definition av Compact Living blev att skapa en alternativ livsstil som är hållbar inom det sociala perspektivet. Jag använ- de mig av litteratur och projektets utforsk- ning för att forma definitionen. När Com- pact Living diskuteras hamnar fokus ofta på kvadratmetrarna i ett utrymme och inte på människan. Genom att titta på beho- vens ursprung handlar det egentligen om förändringar i samhället och de nya krav från ekonomiskt och ekologiskt perspektiv som kräver ändring på hur vi lever. WCED (1987) förklarar hur miljö och ekonomisk ut- veckling är länkade och att nedgång på miljön eroderar möjligheterna till utveckling av städer.Människan måste följa med i den hållbara utvecklingen för att kraven ska kunna uppnås (se figur 9).
Compact Living borde handla om ett nytt sätt att leva på och inte att fortsätta i sam- ma destruktiva spår. Därför ville jag ta upp social hållbarhet i projektet som kretsar kring människans behov, beteende och levnadsätt (Vallance, Perkins och Dixon 2011)
Mina riktlinjer för att jobba med social håll- barhet är hämtad från Vallance, Perkins och Dixon (2011) som tar upp tre kärnpunk- ter av social hållbarhet;
Enligt WCED (1987) behövs social jämlik- het för att behålla målinriktningen mot en hållbar utveckling. Därför är det viktigt att ha rättighet till en funktionell livsstil och ha tillgänglighet till resurser. Samtidigt finns det också skyldigheter. Behovet av förvaring från litteraturen (Thomsen och Tjora 2006) och marknadsundersökningen visade egentligen ett problematiskt beteende där ökad konsumtion kräver mer förvaring. Dis- kussionen med överkonsumtion har berörts under de senaste åren med till exempel minimalistiska livsstilar och sorteringsmeto- der (Mari Kondo) för att få människor att ta bort alla överflödiga prylar i deras liv som ska resultera i en hållbarare livsstil både
ekologisk men också för människans hälsa. 3. Bevara eller underhålla levnadsätt och skydda traditioner.
2. Förändra beteende mot världens välstånd och stärka estetiken inom miljö.
1. Möta basala behov och lyfta fram underutveckling.
Figur 9: Illustrationerna 1-2 visar skillnad mellan stor och liten yta med samma behov. I den mindre ytan får personen mindre rörelseförmåga och får därför sämre livskvalitét. Tredje illustrationen visar en anpassning och
sortering av behov för att få en positiv levnadstandard vilket är målet i Compact Living.
1 2 3
Behov och Funktion - En sammanställning av utforskningen
Det tolfte delmålet av Globala målen är Hållbar konsumtion och produktion (Glo- balamalen 2020). Åttonde delmålet hand- lar om att informera allmänheten om hållbar livsstil vilket summerar problemfor- muleringen (Globalamalen 2020). Jag ville ta principerna som stödjer hållbarhet inom Compact Living och använda de i en mö- bel för att visa allmänheten ett alternativt sätt att leva hållbart.
För att komma vidare in i idéskapandet sattes önskade behov och funktioner upp. I behov- och funktionsträdet visas de funktioner och behov som jag valde att arbeta med i idégenereringen (se figur 10).
Det visar det huvudsakliga behovet och
funktionen och de delbehov/delfunktioner som ska tillämpas. Från marknadsunder- sökningen valde jag att följa spåret med flera funktioner i en möbel som utnyttjar kreativiteten hos individen för att bestäm- ma användning. Det var något som väck- te intresse hos mig då jag inte tidigare har upplevt en möbel som skapar kreativitet tillsammans med användaren.
Aktiv användning kommer också från marknadsundersökningen då jag såg många möbler användas i ett passivt syfte där saker skulle gömmas utan att kunna utnyttjas. Jag ville gå ifrån detta och skapa något som alltid var i någon form av aktiv användning. Det jag menar med aktiv
är att ett objekt inte läggs i en form av viloläge där den inte kan utnyttjas av användaren.
Huvudbehovet med en hållbar livsstil kom- mer från definitionen som lades för Com- pact Living i tidigare avsnitt. Lösningen ska kunna svara på ett behov som bevarar ett av riktlinjerna för social hållarhet från Val- lance, Perkins och Dixon (2011)
Lätt hantering kommer från intervjuerna när det påpekades att svårigheter vid användning tog bort intresset för användning. Om möbeln blir för krånglig eller extrem kan det sätta en för lång distans från människors tidigare erfarenheter.
Figur 10: Behov- och Funktionsträd som visar behoven och funktionerna som kommer användas i idégenereringen
Skapa idéer - Problem och Lösning
Parallellt med utforskningen fördes anteck- ningar om idéer med skiss och text i logg- bok. Från allra första början till det slutliga resultatet. Det blev en del av tankeproces- sen att skissa på idéer samtidigt som pro- blemet utforskades. Cirkeln med att pröva idéer mot problemet gav mig en uppfatt- ning om problemet eller visade nya per- spektiv.
Efter att utforskningen avslutades starta- des nästa fas; idéskapandet. Denna ge- nerering av idéer skiljer sig från den utförd med loggboken då den var mer fokuserad och riktad mot ett bestämt problem, olika behov och flera funktioner. En fokuserad idégenerering var tänkt att ge en
kvantitativ mängd idéer jämfört med de kvalitativa utforskande idéerna. Behovet att ha en hållbar livsstil och skapa kreativi- tet blev grunden för vad idégenereringen arbetade utifrån. Optimera utrymme och Aktiv användning var också del av det momentet men Lätt hantering hanterades i modellfasen. Jag använde post-it lappar för att snabbt skissa eller skriva ner idéer och försökte hålla ett högt tempo genom hela momentet (se figur 11).
Figur 11: Bild på hur idégenereringen utfördes med snabba skisser eller meningar på post-it lappar för att kunna skriva ner så många idéer som möjligt på
så kort tid som möjligt.
Utveckla idéer - Svara mot behov och funktion
Efter den kvantitativa idégenereringen tog jag fram de idéer jag ville titta närmare på.
Jag fortsatte att använda skiss som metod kompletterande med kartongmodeller för att förstå funktion. Idéerna vägs in mot sat- ta behov och funktion.
Första idén som visas upp är en lampa som kan användas, utöver sin traditionella funk- tion, i lek eller rörelse (se figur 12). Lampan ska kunna snurras av personer runt sitt eget fäste. Idén liknar ett spel där en boll länkas ihop med en stolpe via ett rep (smashboll).
Personer ska försöka få tag i bollen och snurra den runt en stolpe tills repet tar slut.
Lampan i sig går inte ut på en tävling utan tanken är att inredningen ska
användas aktivt genom interaktion. Det i sig ger inte personen friheten att vara krea- tiv, utan bygger på att ge en kreativ tanke- ställare genom en möbel som utmanar de traditionella inredningarna och rummen.
Samma sak kan sägas om andra idén med en hylla som ska kunna lyftas upp och ner i syfte att träna (se figur 13). Idén kommu- nicerar en tankeställare om konsumtion då antal saker på hyllan ökar vikten. I förhål- lande till delfunktionen aktiv användning stämmer idén när den kan användas både i rörelse och i stilla läge.
Figur 12: Skiss som visar idén med en lampa möjlig att snurra kring fästet för att skapa rörelse och interaktion med personerna i hemmet.
Figur 13: Hyllan som ska kunna röras upp och ner för att användas som ett träningsredskap i hemmet.
Nästa idé är ett nattduksbord som kan förlängas för att ge mer yta att kunna arbeta vid. Formen ger benyta för att kunna sitta på en stol eller vid sängen och bordet kan skjutas under sängen för att kunna användas som bord i sängen (se figur 14). Här användes kartongmodeller för att testa och utveckla konceptet (se figur 15). Idén bygger på att möblen ska kunna användas på flera sätt och att ett rums syfte kan ändras. Nattduksbordet har ingen specifik förvaring utan utrymmet under används för att möjliggöra de andra användningar. Det är en subtil motreaktion på det ständigt ökande behovet av förvaring. Kreativiteten i denna produkt är minimerad då det fortfarande är bestämda funktioner. Därför fortsatte jag titta på idéer som arbetade med kreativiteten hos individer.
Figur 15: Visar användningen av kartongmodeller för att utveckla konceptet.
Figur 14: Konceptskiss över ett nattduksbord som ska kunna förlängas och agera som skrivbord samt på grund av sin form användas som ett bord i sängen.
Under perioden med detta arbete utbröt en pandemi med Covid-19 som krävde att jag och många andra arbetade hemifrån.
Eftersom denna situation influerade mitt ämne kom det fram många diskussioner om hur miljön i hemmet påverkade arbetet.
Till exempel mina egna erfarenheter hur det vardagliga livet blandades ihop med arbetet. Från diskussionen kom spåret att titta på en hållbar arbetsmiljö med att skärma av mellan arbete och fritid för att uppnå bättre fokus. Något som fungerade mot persona som arbetade hemifrån som student även innan pandemin tvingade till det. Idén som föddes från detta var ett bord där en skiva skulle kunna placeras lodrätt på olika nivåer för att uppfylla flera behov som avskärmning samt
skivan kunde placeras vågrätt för att förlänga bordet (se figur 17). Motiveringen var projektets längd och idéns komplexitet i modellering som försvårades av pandemin när tillgången till verkstäder och handledning begränsades.
optimera användningen av utrymmet vid bordet (se figur 16). Som i fallet med idén om nattduksbordet fanns inte den friheten som krävdes för att möbeln skulle använda en individs kreativitet även om den hade varierad användning. Vidare i utvecklingen valde jag att fokusera på en nivå av höjd för avskärmning och att
Figur 16: Första skiss på idén där bordsskivan skulle kunna sättas på olika höjder.
Figur 17: Behov- och Funktionsträd som visar behoven och funktionerna som kommer användas i idégenereringen
Fri eller Fast - Fortsatt idéutveckling av avskärmare med flera funktioner
Figur 18: Vidareutveckling av bordet resulterade i att skivan blev fristående med någon form av stöd för att hålla den lodrätt.
Under utvecklingen av bordet kom ett nytt perspektiv där skivan inte längre var bun- den till bordet utan var fristående (se figur 18). Det gav mer utrymme och frihet kring funktion och utformning. Den behövde inte längre tillhöra ett specifikt bord utan kunde placeras på vilken form av yta som helst.
Vilket skulle bli mer ekonimiskt och ekolo- giskt givande när det inte krävdes att ett inköp av ett helt nytt bord. Idén med en fristående avskärmare gav mer frihet och möjligheter att välja material och form som betydde att andra funktioner kunde tilläm- pas.
Det som gjorde stor skillnad var att en fristående avskärmare kunde ge mycket mer frihet i användningen och gav den
kreativa användningen till individen som jag ville uppnå. Avskärmaren tar också upp samma hållbara livsstil som bordet att arbeta hemifrån när det inte finns ett specifikt rum utsatt för det ändamålet. Idén arbetar både med att bevara och
ändra ett levnadsätt. Det blir enklare att jobba hemifrån. Parallellt med att den fria användningen av möbeln låter personer utforska sin kreativitet. Något som bygger på aspekten med flexibel användning från Compact Living.
Workshop med användare - Ta fram funktioner och riktlinjer för avskärmaren
För att vidarutveckla idén med avskärma- ren utfördes en workshop. Bland annat för att hitta funktioner som passade tillsam- mans med avskärmare och för att utfors- ka användarvänlighet med idén. I denna workshop deltog totalt fyra personer (Jag själv och tre utomstående) vilket påverka- de hur metoderna kunde användas och utföras. Alla tre deltagare står mig nära personligen och därför finns det självklart en partisk faktor gällande åsikter. Motive- ringen för att utföra en workshop handlar om att i andra arbeten gällande social håll- barhet krävs det deltagande av människor och ett samarbete mellan vetenskap och praktiskt arbete (Vallance, Perkins & Dixon 2011).
Syftet med detta var att ge ett utrymme att släppa loss kreativt och skapa en gemenskap, med öppen och bra stämning inför nästa moment. Fyra stolar placerades så att varje deltagare satt mittemot en annan deltagare. Två pennor med olika färg gavs till två deltagare och dessa lämnades över till deltagaren som satte sig mittemot. Denna deltagare fick ett papper och fick trettio sekunder på sig att måla av personen som satt mittemot.
Efter trettio sekunder byte deltagarna med pappret både plats och penna. Därefter fick de trettio sekunder till att måla av.
Detta moment utfördes två gånger så att alla deltagare hade målat av och blivit avmålade.
Workshopen började med en uppvärmning inspirerad av metoden Cirkelporträtt i Idéagenten En handbok i att leda kreativa processer (Michanek & Breiler 2015) (se figur 19).
Figur 19: Första momentet att måla av deltagarna under tidspress.
Andra momentet började med presentationen av den ”kreativa rekvisitan”
som i detta fall var en rektangulär kartongskiva (se figur 20). Detta är lätt inspirerade av Idépropping från Idéagenten där rekvisita användes för att idégenerera runtomkring (Michanek & Breiler 2015).
Kartongskivan kunde bli vad som helst och det var endast deltagarnas kreativitet som satte begränsningarna. Det spelar an på Amabile (1983) beskrivning på kreativitet när två orelaterade kopplingar möts. Jag använde kreativiteten hos deltagarna för att hitta funktioner som kunde kopplas till rekvisitan. Syftet var att kunna använda förslagen på funktionen i utvecklingen av avskärmaren.
Deltagarna fick turas om att hålla i skivan och använda sin kreativitet för att ge ett förslag på vad den kunde bli (se figur 21).
Detta skedde flera varv runt alla deltagarna tills förslagen började ta slut.
Figur 20: Kartongskivan som agerade kreativ rekvisita under workshopen.
Figur 21: Förslag på funktion från deltarna av workshopen
Vägghylla Skevroder(flyplan) Dörr
Stolsrygg Anslagstavla Vägg
Metallnät Rektangel
Tavla
Bordskiva Dörrmatta Kökslucka
Bricka
Golvbräda Lock
Fläkt
För att prova idén med en avskiljare användes en enkel modell i kartong för att simulera upplevelsen och användarvänlighet i form av placering och grepp. Detta sista moment i workshopen utfördes med varje deltagare enskilt för att svaren från en deltagare inte skulle påverka de andras svar. På platsen där detta utfördes fanns det inga andra väggar eller skärmar som påverkade deltagarna.
Två olika höjder testades en trettio centimeter och en femtio centimeter.
Deltagare upplevde ingen direkt skillnad utan beskrev den extra höjden som
”onödig”. Ett sista test gjordes för att se hur deltagarna optimalt ville ta bort modellen från bordet. Detta för att undersöka hur formgivningen skulle anpassas efter bästa användning.
Upplevelsen byggdes endast från avskiljaren på bordet. Olika placeringar av modellen jämfördes och deltagarna fick beskriva sin upplevelse (se figur 22).
Placering vågrätt framför visade sig vara behaglig för alla deltagare men lodrätt på sidan gav en obehaglig upplevelse beroende på om deltagaren var vänster- eller högerhänt (se figur 23). Detta visade sig spela mer roll än själva höjden.
Figur 22: Tester med olika placering från sidan och framför. Visar också hur deltagaren valde att ta upp skivan.
Figur 23: Workshopen visade skillnad i upplevelse om personen var höger- eller vänsterhänt
Modellering - Forma lösning
Från workshopen kom flera förslag på användningsområden och funktioner som skulle kunna appliceras tillsammans med avskärmaren. Flera funktioner svarar på den varierade användningen som hittades under marknadsundersökningen.
Anslagstavla och spegel var funktioner som kom från workshopen med ”rekvisitan”.
Syftet med avskärmaren är att skapa en arbetsplats som håller isär arbete och vardag. Tanken med anslagstavla var att den kan utnyttjas under arbetstillfällen och att spegeln kan användas under vardagen.
Speglar används idag i inredning och i hissar för att ge en upplevelse av att rummet är större. Möbeln ska kunna stå lodrätt på en yta och hängas upp på väggen för att ha en plats att utgå ifrån där funktionerna
av spegeln och anslagstavlan fortfartande kan användas. Något som testades utanför workshopen var behovet av fotstöd. Under testet visade det sig vara positivt med luftrum under skivan för att göra upplevelsen av avskärmningen behagligare. Det motiverade att ta fram fötter som bar upp skivan i höjd.
En viktig punkt från intervjuerna var användarvänlighet som såg som ett hinder att lösningar från Compact Living inte tog sig in på den allmäna marknaden. Kotulla, T. Denstadli, J. Oust, A & Beusker, E. (2019) sätter fingret på att om människor ska kunna övertygas att byta sitt traditionella boende mot ett kompakt boende i en förtätad stad behövs bevis att det går
att få en positiv och lämplig levnadsstan- dard i olika tillfällen av livet. För att denna produkt ska användas och inbjuda till kre- ativtivet var det också viktigt att den var lätt att använda och att det inte fanns några negativa faktorer från bland annat vikt, grepp och upphängningsmetod som påverkade användningen.
Riktlinjer för modell
Utvecklingen för hur avskiljaren skulle se ut började med skiss (se figur 24). Här började jag också titta på olika versioner av att kunna hänga upp skärmen och få den att stå på en yta. Jag funderade över om upphäningen skulle utgå från befintliga krokar för att ge möjligheten att välja krokar efter egen preferens. Slutligen valde jag att göra en lösning med egna specialkrokar för att undvika missförstånd med upphängningsfunktionen. Jag ville också se till att förankringen blev säker.
Från utforskning fanns ett tydligt direktiv att lösningen behövde vara användarvänlig.
Om det ansågs för krånligt eller för anpassat mot extrema små hem fanns det inte tillräcklig motivering för andra personer i
olika utrymmen att vilja använda lösningen.
Utvecklingen av formgivingen fortsatte i 3D modellering (se figur 25 & 26). Jag valde att följa en enklare riktning i formgivningen för att inte binda fast möbeln i en specifik stil men försökte också förhålla mig till moodboarden skapade till personan (se figur 4). Jag arbetade mot en enkel formgiving för att avskärmaren skulle passa så många människor som möjligt.
Trots det blev det mycket arbete för att jag skulle förhålla mig till lätt användning och personans moodboard.
Formgivning
Figur 24: Skisser på olika förslag på hur fötterna ska se ut, upphängningen ska fungera och hur greppförmåga
ska fungera för att kunna flytta runt modellen.
Figur 25: Första cad renderingen. Här används trä som förslag till material till skivan. Krokarna har en speciell form anpassad efter handtaget på skivan.
Figur 26: Andra förslaget i 3D. Arbetade med personas moodboard för att ta fram material och former. Kork valdes som material för mindre vikt och
möjligheten att sätta dit nålar.
Projektet slutade aldrig i en fysisk modell men jag fick tillgång till en skiva 30x70 cm av kork för att kunna utföra tester. Jag skar ut siluetten av fötterna från 3D modellen i kartong för att prova om fötterna skulle kunna bära upp skivan vilket visade sig stämma (se figur 27). Notera att testet inte tar upp all tyngd som tillkommer med spegeln.
Testa koncept
Figur 27: Testar om fötterna fungerar mot vikten av en korkskiva på 30x70 cm.
Vidare provade jag krokens specifika form mot handtagets (se figur 28). Krokens specifika form kommer ifrån att den ska passa perfekt med handtaget för att möbeln ska sitta ordentlig när den är upphängd.
Figur 28: Fysiskt test och visualisering hur skivan ska hängas och förankras på krokarna.
Eftersom projektet inte slutade med en fysisk modell är material och tillverkning inte utforskad utan denna text är endast hypotetiskt. För att kunna välja material tittade jag på de funktioner som sattes ifrån workshopen. Från början valde jag mellan trä och kork. Orsaken varför jag valde dessa två material är för att de inte är vanliga material inom avskärmare för kontor och jag ville att möbelns uttryck skulle skiljas från kontor då den är tänkt att användas och passa in i en hemmamiljö.
Skillnaden mellan kork och trä var att kork är lättare och det materialet kan användas som anslagstavla. Jämfört med trä som är stadigare och enklare att såga ut. Under diskussion med handledare kom det fram
att kork inte skulle fungera ensam att ha som handtag. Utsågningen skulle försvaga korken och risken att den skulle gå sönder blev större. Motivering för att fortfarande använda kork var dess fördelaktiga egenskaper. Till exempel är det ett ljudisolerande material vilket är använbart i en arbetsmiljö (Inustrikork AB 2020). Kork är gjord av bark och är ett mijövänligt material då råvarukällan är förnybar enligt Industrikork AB (2020). Företaget Industrikork AB har specialiserat sig på kork som material och har en erfarenhet på över 30 år (Industrikork AB 2020).
Material och Tillverkning
För att kunna ha kvar korken föreslogs en kombination av kork och plywood. Föreställ en GB-sandwich med plywooden i mitten och två korkskivor på vardera sida (se figur 29).
Figur 29: Visualisering av hur kombinationen av plywood och kork ser ut från sidan med utskrivna preliminära mått.
Kapitel 4:
Resultat
Utsende och Mått
Det slutliga resultatet blev en möbel som har flera funktioner och kan placeras ståendes eller hängandes (se figur 30).
Möbeln har också specialgjorda krokar som låser fast skivan när den är upphängd för att göra den stabil och säkrare. Ritningar på avskärmare och krokar visas längre ner (se figur 33 & 34). Krokarna är länkade med en bräda (som är av samma material som krokarna) på grund av att de behöver vara ett exakt mått ifrån varandra för att fungera ordentligt (se figur 31). Genom att sätta krokarna på samma bräda blir det enklare att utföra uppsättningen. På nästa sida visas momentet när möbeln hängs upp på krokarna (se figur 32).
Figur 30: Avskiljaren med spegeln vänd ifrån väggen.
Figur 31: Krokarna har en specifik form för att passera igenom möbelns handtag och har en urholkning med samma mått på möbelns bredd.
Figur 32: Visualisering av avskiljarens upphängning.
Figur 33: Ritning av avskärmaren.
(mm)
Figur 34: Ritning av krokarna.
(mm)
Olika uppsättningar
Möbeln kan placeras på olika ställen. Detta för att fylla olika behov i syfte av att den ska användas kreativt av individen. Jag ger i denna rapport några förslag på funktioner som jag har tagit fram men dessa ska inte ses som fasta funktioner utan som förslag (se figur 35).
A. Visar modellen placerad vid sidan av som en avskärmare.
B. och C. Modellen ställs framför arbetsplats, där den kan användas som spegel eller anslagstavla.
D. och E. Modellen är upphängd på krokarna. Det går att skifta sida för att komma åt de olika funktionerna.
Figur 35: Olika sätt att placera avskiljaren som ger olika användning.
