• No results found

H.[: i i De lusflugorna

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "H.[: i i De lusflugorna"

Copied!
11
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Dc svcnska lusflugorna, familjen Hippoboscidae, har i den svenska entomologiska litteraturen blivit jiimforelsevis styvmoderligt behandlade. Famil-

jcn har aktualiserats genom iilg- eller hjortflu- gans, Lipoptena cervi L.. expansion och aggressi- vitet mot minniskor i Finland och de diir pigien-

de unders<ikningarna (Hackman 1979, Hackman et al. 1983).

Taxonomi och biologi

Familjen Hippoboscidae, lusflugor, ansigs linge.

bl a i Tullgren-Wahlgren (1920-1922). tillsam- mans med fladdermusflugorna, Nycteribiidac och Streblidae (se Andersson 1982), bilda en scparat underordning, Pupipara, vid sidan av tv6vingar- nas tve stora underordningar, myggor, Nematoce- ra, och flugor, Brachycera. Orsaken till att de er- holl denna fristiende stiillning var dels de fullbil- dadc flugornas pi grund av det parasitiska lev- nadssiittet starkt avvikande utseende och reduce- rade byggnad, som gjorde det svart att faststella dcras nermaste sllktingar bland andra flugor, dels deras egendomliga forOkningssett.

Eftcr parningen utvecklas ett agg i tagel inuti modern. Agget kliicks och larven lever vidare i moderns uterus, diir den ndrcs av sekret frin spe- ciella kortlar. Den genomgir tre larvstadier och tivergAr sedan till ett puparieliknande stadium, dvs larven fir en rundad oval, nigot plattad form, men dr fortfarande blek och nigot mjuk. Detta stadium frider honan fram. varefter det m<irknar

This paper reviews the entomological literature on Swedish louse-flies and presents a simple key to the Fennoscandian species. Their present known distribution within Sweden and some additional information on their habits and host ranges are presented.

H. Andersson, Swedish Mus. Nat. Hi:it., clo Dept. Syn. Zool., Helgonaviigen 3, 5-223 62 Lund, Sweden.

och hArdnar till ett typiskt puparium. N[r larven nett sin slutliga storlek kan inte honan sluta sin genitaloppning. Atminstone hos lftpp obosca equ-

ira har den forpuppningsfiirdiga larven en stor, svart platta runt andnings<ippningarna i bakiin- dan. Denna platta sitter helt synlig som ett lock i honans stora oppning. Puppstadiet vilar pi mar- kcn, cllcr t ex hos Cralaerina-arteroa i viirddjurets bo eller som hos f6rlusen sitter det kvar i viirddju- rcts ull. Overvintringen i vira trakter sker pA puppstadiet.

Likartad frirokning med inuti honan uppf<idda

larver frirekommer iiven hos tse-tse-flugorna, Glossinidae, i Afrika. Dessa flugor liknar i flera andra avseenden stickflugorna, Muscidae, Sto- moxyinae, med vilka de tidigare sammanfordes.

Bl a pi grund av den f<irmedlande liink, som GIos- sinidae utgor, har man pi senare ir inarbetat de

pupipara familjerna i det familjekomplex, som ti- digarc bctecknades Calyptrata och som bildas av familjcrna Muscidae, Anthomyiidae, Tachinidae, Calliphoridae, Sarcophagidae m fl.

Lusflugorna ar latta att kiinna igen pi de brett itskilda hofterna (Fig. 1B) och ett plattat, krabb- eller luslikt utseende (Fig. 1A, a).

Historik over de svenska arterna

Linn6 uppger 1736 Hippobosca equina L. som svcnsk art och beskrivcr i Fauna Svecica 1746 den- na art samt H.[: Crataerinal hirundinis L. lSys- tema Naturae 1758 och i andra upplagan av Fauna

(2)

16 Hugo Andersson

Svecica 1761 tillkommer H. f--Ornithomyiul uvi- cularia L. och H. [: Melophagus] ovinus L., den senare aven omniimnd 1747 frSn Vg, saml Pedicu-

lus l- Lipoptenal cerviL.

De Geer (1776) beskriver utfdrligt utseendet och levnadssdttet hos H. equina och O. avicularia i ett rikt illustrerat avsnitt. Aven utvecklingen och de preimaginala stadierna behandlas.

Falldn (1818) behandlar de fyra Linnd-arterna utan att ange nigra lokaler.

Zetterstedt (1838) anger H. e4rlna som sallsynt forekommande i mellersta Lappland och redovi- sar fynd av Ornithomyza l: Ornithomyial avicu- laria frhn Nb: Karungi, Ly: Lycksele och To: Juk- kasjlrvi, vilket maste motsvara fynd av Ornitho- myia chloropus Bergroth. Han beskriver iiven en art, Leptopteryx nivalis Zett.,1838, frin Ly: Brat- tiksfjallet nera Umnes, men ar osaker om det verkligen dr en lusfluga. Typexemplarct ir cn

bladlus med defekta vingar (jfr Bengtsson 1902). I Diptera Scandinaviae (1848-1860) behandlar Zet- terstedt folj ande lusfl ugor:

l. H. equina L.: hela Skandinavien, i Lappland mindre vanlig.

2. Lipoptena cervi L. (under namnet Ornithobia pallida Metg. med vingar och Leptotena cervi L.

med avbrutna vingar. men misstdnker att de re- presenterar hane resp. hona av samma art): sall- synt i sodra Sverige ( bl a Sk: Hogestad och Oveds- kloster).

3. O. avicularia L.: hela Skandinavien, inkl.

Lappland (det lokalettiketterade materialet i hans samlingar omfattar bide O. avicularia och O.

chloropus).

4- Crataerina hirundinis L. (som Stenopteryx h.):

mellersta och sodra Sverige (Sk: Lund).

5. Crataerina pallidaLat. (som Anepera p.): sod- ra och mellersta Sverige (Sk, Bl, Sm).

6. Melophagus ovinus L.: hela Skandinavien, inkl. Lappland (To: Jukkasjiirvi).

Tullgren-Wahlgren (1920-7922) tar upp samma sex arter som Zetterstedt men ger inga utbred- ningsuppgifter mcr an att l,. cervi forekommer siillsynt i sodra Sverige. Wahlgren (1915) uppger H. eq uin a fr in Ol och Ringdahl ( 1 932, 1941, 1947) omnamner H. equina frin Ol och O. avicularia s.

lat. frAn Sk.

Ash (1951) redogor for 35 fynd av O. avicularia och O. fringillina Curtis pi Ol: Ottenby pi figlar fingade vid hoststracket. Hans fringillina innefat- tar tytlligen aven O. chloropus.

Forst Hill et al. (1964) ger en bearbetning av de

nordiska Ornithomyia-arterna baserad pi den nu- varande artuppfattningen och behandlar fyra ar- tcr, O. avicularia, fringillina, chloropus ochbiloba Dufuor. De har reviderat det de tiltgengliga sven- ska museimaterialet och redogor fdr arternas fdre- komst i olika landskap, dels i tabellform, dels pi

kartor. I sju fall skiljer sig dock uppgifterna 6t pi

kartorna och i tabellen, men de ger i stort en kor- rekt bild av utbredningen i Sverige. Man redovisar aven arternas fdrdelning pi viirddjur och fingster- nas fordelning under iret.

Andersson (1962,1967) har publicerat dc forsta svenska fynden av Ornithomyia biloba Dufour och Pseudolynchia canaiensis Macq. Hdr nedan meddelas det forsta nordiska fyndet av Ornithoica turdi Latr.

De i Finland forekommande artetna Ornitho- phila metallica Schiner och Olfersia fumipennis Sahlbcrg har iinnu inte tagits i Sverige.

Bestdmningstabell for de nordiska

arterna l.

2.

3.

4.

5.

6.

lt.

(3)

w_

J

Fig. l. Lusflugor. Hippoboscidae. - A. Ornithomyia sp., helfigur snett uppifrin. - B. Huvud och mellankropp, un- dersida.h=hdft.-C-D.Mcllankroppenshrigrahalva,ovansida.v=vingrudiment.s=stumpavavbrutenvinge.

-E-G.Huvud,ovansida.a=antenn.f=facett6ga.p:punktiiga.-H-J.Vinge.c=framkantribba.-K.Skutell.

- C, E. Melophagus ovinus. - D, F. Lipoptena cervi. - G,l. Crataerina hirundinis. - H. Crotaerina pallida. - I , K.

Omithoica turdi.

Scandinavian Hippoboscidae. - A. Orn ithomyia sp., dorsolateral view. - B. Head and thorax, ventral view. h : coxa.

- C-D. Thorax, right half, dorsal view. v = wing rudiment, s = siump of broken wing. - E-G. Head, dorsal view. a :antenna.f =eye.p=ocellus.-H-J.Wing.c=costa.-K.Scutellum.-C,E. Melophagus ovinus. -D.F. Lipop-

tenqcervi. -G,1. Cranerina hirundinis. -H. Crataeina pallido. -1,K. Ornithoica turdi.

H

(4)

l8 Hugo Andersson

mittparliet (2B) ... O. avicularia (L.).

- 4-6 borst pa skutellen. Med eller utan fliickar pi

huvudcts undersida. Mindre arter. vindangd un- dcr 5,5 mm. Vingbeharig vanl. mer utbredd 9.

9. 4 borst pe skutcllen (2E). Huvudets undersidaut-

an m<irka flickar cllcr hasalt mcd svaga miirka tri- anglar, som n6r hrigst Z3 av avstendet till det stdr- re jugalborstet (2F). Vinglangd 3,7-4,6 mm. En mindre herlds utvidgning finns vanligen bakom

R4-5 (2G) O. frhgillina Crtrtis.

- Vanligcn 6 borst pa skutellen (2D). Vingliingd 4.6 mm. Hirkis fliick bakom R.1*5 saknas vanligen 10. Ogon sm6, si l6nga som avstAndet mellan ogoncn

framtill. Huvudets undersida utan mdrka flackar.

Vingmembran mer utbrett finhariga. Hela faltet bakom R.,s bchlrat. Inga kala band ibeh6ringen i faltet bakom M1 (2H). Avstindet mellan de mel- lersta skurellborsten duhbclt si llngt som mellan de Ovriga borsten O. hikha D'Jlour.

- Ogon stcirre. langre iin avst6ndet mellan dem framtill. Huvudets undersida med mdrka strim- mor. som n6r upp till jugalborstet (2J). Vingbehi- ring tAckcr cj hela fiiltet bakom Ra*5. Tydliga hirfria l?ingsstrimmor i fiiltet bakom Mr (21). Av- stflndet ungefiirlika mellan alla skutellborsten, de yttre borsten ofta bleka

... O. chloropus Bergroth.

11. Endast en tvdrribba. bakre tvarribban saknas

(3A). Skutell avlang med rattvinkliga hdrn och sm6 fingerlika utskott i iindarna (38), Punktaigon saknas ... Pseudolynchia canariensis (Macq.).

- Bakre tvArribba finns (3C, D). Skutell utan fing- erlika utskott. Punkt<igon finns ellcr saknas 12. Ett basalfelt. langsribban mellan fremre och bakre

basfiiltet saknas. Endast tve tydliga ribbo, nar framkantribban (3C). Punktdgon finns

... Lipoptena cervi (L.).

- Tve basfalt finns. Fyra ribbor ndr framkantrib- ban. Punktdgon saknas ... 13.

13. Bakre basfalt kon, ca helften sa lengt som det friimre (3D). Antenner storre, antenngropar dpp- na (2E) ... Olfersia fumipennis (Sahlb.).

- Bakre basfalt lAngt, 5/6 av det frdmre (3F). An- tenner sma. insankta i slutna antenngropar (3G)

... Hippobosca equina L.

Studerat material

I friljande materialredovisning anges insamlare i forekommandc fall mcd fyra bokst?iver (se sid 24) enligt Zoo-Tax namnkodlista <iver zoologer (jfr Cederholm 1978). Siffrorna inom parentes anger

pi vilken viirdfigelart provet insamlats enligt ne- danstAende fdrteckning; nomenklatur enligt SOF (1e78).

Virdfigelarler/host birds Dwhilk - Accipiter gentilis Sparvhiik - Accipiter aisas

Ormvrhk - Buteo huteo Tornfalk - i'dl.o ,innunculus Aftonfalk - l'alco vespertinus Stenfalk - Falco columbarius Otre - Tetrqo telix

Kotnknarr - Crex crex

Strandskata - Hnera abpus o$trulegus

Kdrrcnappa - Calidris alpina Brushane - PirTornacus pu4nax Storspov - Namenius arquata G6k - Cuctrlus canorus

Bcrguv - Bubo bubo

Hokuggla - Surnia ulula

Sparvuggla - GIa!.idium passetinum Katttggla - S/,ix aluco

Hornuggla -.Ajio orrs Pdrluggla - Aegolus funereus Nattskiirra - Caprimulgus europaeus Tornscglarc -,4pan apru

Giiktyta - lynx torquilla Grringdling - Pi< us uiz7is

Stdrre hackspett - Dendrocopos major Htssvala - Delichon urbics

Triidpipliirka - Anthus rlivialis Siddersida - Motacilla alba

Rodstjiirt - Plroenicurus phocnicurus Kollrast - Turdus merulu

Rijdvingctrast - fa rdw iliqcus

Hiirmsingare - Hippolais icterins Hoksangare - Sl/via n,soria

Tdrnsengare - S//via communis Gronsangare - P/ivlloscopus sibilatix Lovsingare - Piyllo scop us troc hilus Kungsflgel - Regulus regulus

Gri flugsnapparc - Muscicapa sniuta

Svartvit flugsnappare - Ficedula hypoleuca Entita - l'arus palustis

BlAmes - Pants cqeruleus

Talgoxe - Palus major Triidkrypare - C'ertt ia familiarb Tonskata - Lanius collurio

N(itskrika - Garralus glundarius Skata - Pica pica

KrAka - C-orvus corone

Stare - Sturnus vtigaris

Gr|sparv - Passer domesticus

Mindre korsniibb - Loxia curvirostra

Underfamilj Melophaginae

Melophagus ovinl.r (L.), fArlus

Sk: I ex, ZTTS; Halsingborg. I ex, WMKSI Lund, I ex, 9.1872, 2 ex. ROTS: S. R6rum, 30.3.,14, 7 exi Stensoffa, 29.5.69.3 ex. ANHS. - Ha: Ensl6v, Arnilt, 14.5.67,3 ex, ANHS. - Sm: I ex. ZTTS. - Vg: 1 ex. ZTTS; T<ire-

boda, I t ex. LBRS. - To: Jukkasjairvi. I ex. ZTTS.

Det museala materialet iir mycket obetydligt.

Atminstone tidigare fanns arten tydligen <!ver hela (r)

(1\

(3) (4) (5) (6) (7) (8) (e)

( l0) (11) (r2) (r3) (14) (t5)

( t6)

( l7)

( t8)

( te) (20)

(-) (2t) (22) (23)

(-) (24\

(2s) (26)

<27) (28) (2e) (30) (31) (32) (33) (34) (3s) (36) (37) (38) (3e) (40) (41) (42') (43) (44) (4s) (46) (47) t0.

(5)

mmfi

Fig.2. A-B, G-I. Vingc. an = analtvlirribba. ta = framre tvir bba.tp:bakretyiirribba.-C-E.Skutellmedh()rst.

- F. J. Huvud. undcrsida. - A. Ornithophila metallica. -B,C. Ornithomyia avicularia. -D,l,l. Ornithomyia chloro- pnr. -E, F. G. Ornithomyia fringillina -H. Ornithomyia biloba.

A-8. G-I. Wings. an = vein closing anal field. ta = anterior transverse vern. tp = posterior transverse vein. - C-E.

Scutellum with setae. - F, J. Head, ventral view. - A. Ornithophila metallico. -8, C. Ornithomyia avicularia. -D,

l. I . Ornithomyia chloropus. - E, F, G. Ornithomyia fringillina. - H. Ornithomyia biloba.

(6)

2(l Hugo Andersson

landet. Den finns over hela Norden och 6r ur- sprungligen en palaearktisk art men er nu spridd over alla firodlande kontinenter.

Lipoptena cervl (L.), hjort- eller iilgfluga

Hjortflugan. som den vanligen kallas i Sverige, fo- rekommer pi kronhjort. ridjur och alg, ofta i stora m?ingder, men kan upptreda iven pi andra hjortdjur. Enligt Theodor & Oldroyd ( 1964) skul- le forekomst pi dovhjort ej vara siikert konstate- rad, men i fdrliggande material finns ett fynd frin dovhjort: Sk. Borringekloster, 16.10.63. l1 cx, H.

Stenram. Antalet exemplar visar att artcn var eta- blerad pi viirddjuret. Fynd pi hiist, ko etc iir till- fiillig fcirekomst. Individerna kliicks mcd viilut- vecklade vingar och flygcr omkring och soker ett lampligt varddjur. Nar ett sAdant blivit funnet,

slAr sig flugan ner och vingarna bryts av nira ba-

sen, varefter flugan iir bunden till sin viird. Under hosten i sept--okt flyger de nykliickta hjortflugor- na omkring och slir dA ofta till pii miinniskor. Att flugorna stickcr folk mcd sugsnabeln ar kint se- dan tidigarc men har hetraktats som ovanligt. Un- dcr de senare artiondena har arten upptratt pa sa aggressivt siitt i sddra Finland, att bdrplockarc och

skogsarbetare tvingats fly (Hackman 1979, Hack- man et al. '1983). Uppgifter om ett liknande bete- ende i Sverige har ocksi borjat dyka upp.

Arten finns i Norden. utom Island, men eren ny ristlig invandrare i Finland (Hackman 1979). Den finns over hela Palaearktis och har blivit overf<ird

till Nordamerika.

Underfamilj Hippoboscinae

Hippobosca equina L. hest- eller notfluga Sk: 4 ex, ZTTS. 7.1865, ca 50 ex, ROTS; Dalby, 24.6.37.

2 ex, BURS, 2,1.6.34. I ex, EHtsS; Degeberga, 5.5.38. 1

cx. EHBS; Hallands Viider6, '12.7.24, I ex, ADRS.

5.1952, I ex, RDBS, 16.5.48. I ex. RNGS; Hallarod, 7.1962. I cx, CEDS; Klinta, I ex. ROTS; Lilltiviken, 2.6.54. I e x. DAI-S; Magnarp, 8.1941, I cx, BURS;

Ravlunda. 26.6.48. I ex. 15.6.41. 1 ex, TJBS; Rcsldv. 3

ex. RONS: R6stanga,6.1935. I ex, FLHST Skeralid, I ex, RONS; S. Mellby. Svinaberga, 19.6.48. I ex, TJBSI Stehag. 1 ex, ROTS; St. Olof.7.1941, l exi Vemmen- torp,7.l94l, I ex. WJNS: Vittsjd, I ex. RONS,7.1934,

I cx, EHBS; V. Vram. I ex, ZTTS; Vinga, 1 ex. RONS, 14.6.20, I e x. 19.6.20, 2 cx. 30.7 .n, I cx. AMMS. - Bl;

Asarum. Agnsj(in , 27 .7.49, I cx, ADRS; Lycke by.

29.7.44, I ex. ONNSI Rddeby. Gagne kulla, 13.6.54, I ex. SDHS: Torhamn. 19.5.34, 1 ex. LEWS. - Ha: Ens-

l<iv. Arnilt, 21.5.49. I ex, 19.6.52, I ex, ANHS. - Sm:

Agunnaryd. Nockarp. 24.6.64, I ex, 16.6.67, I ex,

BURS; Aneboda, 16.7.35, 1ex, EHBS; Dalhem.

9.7.64, I ex. BURS; Korsberga, 5.6.30. I ex, GNLS;

l-cmnhult. Hatgatorp. I 1.6.29, I cx, GNLS; Nottcbiick.

Klavrestrdm, 6. 1932. I e x, GZBS; Ryssby.22.7 .23,1 ex.

CZBSI Staffansboda. 13.7 .27, I ex, GNI-S; Tingis, 26.6.48..1 ex. HOVS: vackelseng. 1.L27.6.30. 2 ex.

CZtsS: Aseda.2l.6.l0. I ex. GZBS: Osterkorsberga.

19,:18. 2 ex, GNLS. - Ol: Hogsrum, St. Rttr, 11.6.49, I ex, 13.6.49, I ex, 1.7.49, I ex, TJBS; H<igby, Biickalund.

14.7.57, I cx, ADRS; Torslunda. Kiillestad, 4.7.59, I ex.

CRRS. - Go: Bungc. I 1.8.46, I ex; Fir<in, Broa, I ex,

ZfiS: Gurpe. 19.6.50, I ex, BNKS; Ljugarn.23.7.36,2 ex, RDBS; Runne. 15.5.50. I ex, BNKS. - Og: 3 ex,

ZTTS; Borensberg, 2.9.32, 1 ex, GTSS - Vg: Anneh5-

rad, Bl?ickeviken. 28.7.55, I ex, LOHS; Falktiping, 1936. 2 ex. HZES; G<lteborg I ex, MAWS; Halna,

30.7.39. I cx, LBRS; Hornborgasjrin, 2.8.33. I ex,

WGSD. - Bo: Orust. Stillings6, 27.6.45, I cx. TJBS. -

Sci: Mariefred, 29.i.24. I e x, ARWS. - Up: Knutby. I ex, RCSS; Singd, I ex. RGSSI Uppsala. 10.10.24. I ex,

pi ilg. ARWS; Vallnora, I cx, RGSS; Vnddd, 9 cx, RGSS. - Vr: 2 ex, BNGS; Arvika, 20.7.05, I cx, BNGS.

- Dr: I ex. RGSS: Rattvik. I1.1941. I ex,TJTS; Smcdje- backen, 10.6.52, I ex, OTTS. -Nb: Rlnei. Nicmiholm, 22.8.62.6 ex, med kor frln Vg, ANHS.

Hiistflugan har itminstone tidigarc frirekommit upp i Lappland (jfr Zctterstcdt 1838). ovanniimn- da fynd frin Nb veckte ctt visst uppseende, de ar- tcn ej normalt finns i trakten. Den iir kiind frin ov- riga nordiska lAnder utom Island. Utbredningen i

(7)

Fig. 3 A, C-D, F. vinge. ta = friimre tvarribba. tp = bakre tviirribba. bf = basfalt. - B. Skutell. - E-G. Huvud, ovan- sida. ag = antenngrop. - A-B . Pseudolynchia cansriensis. - C. Lipoptena ccrvi. - D-E. Olfersia fumipennis. -F4.

Hippobosca equina.

A, C-D. F. Wing. ta = anterior transverse vein. tp = posterior transverse vein. bf = hasal field. - B. Scutellum. -

E-C. Head, dorsal view. ag = antennal groove. - A -8. Pseudolychia canariensis. -C. Lipoptena cervi. -D-E. Olfer'

sio fumipennis. F-C. l'lippobosca cquina.

stort omfattar palaearktiska och orientaliska re- gionerna och den har spritt sig <iver en del vastliga stillahavsriar. men finns ej i Afrika soder om Saha- ra eller i Amerika och Australicn trots tillgangen

pi kor och hiistar.

Crataerina (Stenepteryx) hirundinis (L.), svalans lusfluga

(8)

22 I lu14o Andcrsson

Fig. 1. Tornseglarcns lusfluga. Cruacrina pallitla (Latr.). Foto: Ake Sandhall.

7.9.61. I cr. LKCS: Skanor. 1t.7.3-1. lti ex. RDtsS: Sva- kjv.30.11.-lll. tl cx. ONNSr Akalp. l-1.(r.51. (r ex. Malm-

gren. Ha: Enskiv. Arnilt. .1.58. l2 cx. 6.6.511. 3 ex.

20.6.71 . I cx. l (r.5.73. I cx. ANHS. - Srn: I cx. ZTTS.

Ol: C)tte nhv. 6.ti.62. I cx. ALAS. - Go: Ronc. 18.6.50.

I cx. FKI\IS. - Ot: l.'r. Zl-lS. - D': OJ\k()ll. l'/ol. I

cx. J. Rryntcss()n ((luvha)k). - LIp: Rlirlii, l-'1.7..'ll. 2 cx.

NS'lS. - t)r: ldre. 1961..1 ex. G. Sthen. -.lii: Storlicn.

1952. 2l ex. L. Sjiiqvisr: Llnclersiker. 1.7.25. ti cx.

RNGS. - An: Lllvdn. 18.6.61. I ex. G. Nordus. - Nb.:

Sundom. 19.(r.62, il c's. C,. Norclus. I tem full anges hus- svala sonr viird.

Enda vdrdart ir hussvalan. Dclichon urbico. Sva- lans lusfluga finns i dc nordiska lenderna utom Is- land och iir utbredd tiver Europa och Viistasien bort till Himala_v. a.

C'ratacrina ((; .\ pallida ( Latr. ). tornseglarens lus- fluga ( Irig. -1)

Sk: l.unrl. I cx. ROTS. 1.7.1931. I cx. 11i.5.35. I ex.

KERS. 5..12. .1 (,x. I)trAS. 5.3.61 . I ex. SDI IS. 9.6.67. I cx, AN I IS. 3I .7.7-1. 2 r'x. C LDS: Oved. Chirlottenlund 7.65. 2 ex. Nils Olsson. tsl: I ex. Z'l'l S. Sm: 1 ex.

ZTTS: Bergkvara. l9.7.ll-.1. (r ex. DAYS. Dr: Falun.

17.7.5.1. I c'x.'tJBS.

Huvudvird iir tornscglaren. tl1,u, a1p1r, mcn dven alpseglare. Apus rnclba. och hussvala kan tjAnst- gOra som v:ircldjur. Dcnna lusfluga finns i Norden ulom pa Islantl och iir utbrcdtl iiver Europa och

t roligcn palacarkt iska Asicn.

(9)

O rnithoica t urd i (Laar.)

Ol: Ottenby,22.5.65, I t, p6 grl flugsnapparc, Musci- copa slriala , lngemar Alnls .

Ny ftir Norden. En afrikansk art, som ger upp i Medelhavsomridet. Den iir nordligast tagen i Tjeckoslovakicn. F<ireliggande exemplar er tydli

gen taget pA cn fr6n Afrika iterkommen figel.

O lfe rs ia fumi p ennis (Sahlberg)

Denna art ar nArmast kend fran Finland men er ut- bredd 6ver de delar av v?irlden diir dess speciella viird, fiskgjusen, Pandion haliaetus, f<irekommer.

Kan sillsynt finns pi andra rovfiglar, siirskilt havsorn, Haliaeetus albicilla, och borde forekom- ma dven i Sverige.

0 rnitho p h il a me tal/r'ca Schiner

Arten iir niirmast kind frAn Finland. Den f<ire- kommer i de ethiopiska och orientaliska regioner- na samt i sodra delarna av den palaearktiska regio- nen. Den gir pl itskilliga figelarter men fdredrar tettingar och blikrikfiglar (Passeriformes och Coraciiformes).

Ornithomyia hiloba Dufour

Sk: Falsterbo, 25-30. 8.45, ld, WGSD, pA sparvhrik, Accipiter nisusi Kyrkheddinge, I ex, BURS, p6 svala;

Lilla Harrie, Hil<i gird, 1.6.63. l8 ex, Bernardsson, pA d<ida svalungar; Lund 5.10..54.2 ex, BVDS (Andersson

1962; Hill el al. 1964).

Lever pA svalor, friimst ladusvala, Hirundo rusti- ca, men aven hussvala och backsvala, Riparia ri- paria. Utbredning oklar, di niirbsliiktade arter f<i- rekommer bide i Europa, Afrika och orientaliska regionen. Ej kiind frin Norden i ovrigt.

Ornithomy ia frin gil lina Curtis

Sk: Falsterbo, 12,10.61. I ex (39), RDBS-ULFS-Gun- narsson; 19.10.61 , 2 ex (39). RDBS; Killeberg, 1.9.57. I

Arten er den minsta av vlra Ornithomyia-arter, Den fcirekommer friimst pi mindre tattingar, men som vanligt fir de figelfingande rovfiglarna sin del. Utbredningen iir sydlig i Norden (Hill et al.

1964) och den iir cj konstaterad i Norge och pA Is- land, men dess totalutbredning inskriinker sig till Nordcuropa upp till 62" n br med sellsynt fdre- komst iMellan- och Sydeuropa. Sydgriinsen ir

oklar di den varit hopblandad med O. biloba.

O r n i tho my ia av i c u I ar i a (L).

Sk: 107 ex frln Barsebiick (3): Dalby; Falsterbo (2);

Gualiiv: Hallardd: Helsingborg; Hiissleholm ( 17) (18) (20) (22); Hdrby (18)lHttrja ('l); Ignaberga (13); Kille- berg (1); Krapperup (3); Kullaberg; Ljungby (2); Los- hult (17); Lund (4) ( l5) (17); Marsvinsholm (46); Matte' riid (18); Nosaby; N. Sandby (17); Rebbelberga (44);

Rya, Eket; Rrtke (t8); Skiiralid; Staffanstorp (17); Sto- by (2) (18); St. Olof; Strandbaden; vejbyslatt, Skelder- viken (14); Virum; V. Torup (3): Vanga; Ystad (4);

Orkelljunga (l) (42). l2.6-8.ll. Insamlar-e: ADRS, AMMS, ANTiS, TiENS, BURS, CEDS, HIAS, LDRS, NYHS, ONNS, RNGS, ROTS, ZTTS, WGSD, C. A.

Berklind, D. Kornhall, Harry Lundgren. - Bl: Sand'

beck, Bjdrkenas, 7.1953. 1 ex. GISS. - Ha: Ensl<iv, Ar- nilt, 28.7.50. 6 ex (2), 19.6.52, I ex, 19.7 .53,I ex,4.'l .55, I ex, ANHSI Steninge, 8.1942, I ex (/l4), DEAS. - Sm:

Hultsfr€d, 195-5, I ex, GZBS; Korsberga, 22.7.27.1 ex, GTSS; S. Sandsjii, DAngebro, 8.1941, I ex; Virum, 20.9.56.9 ex (18), LDRS. -Ol: Borgholm, 18.8.51, I ex, JSNS; Btida, 30.6.53, 1ex, JSNSI Gldmminge, 9- 16.7.41, I ex, LOHS; Kolstad, 6.8.58, 1 ex, ADRS;

Ottenby, 7.8.62, 2 ex (23), 30.7.63, 13 ex (13). 1.8.63, I ex (9). 17.8.63. I ex (2). I1.9.63. I ex (47). 18.7.64, l"ex

(8). 30.9.64. I cx (19). 28.6.65, t ex (27). ALAS:

)t .to.oz. t ex ( l8), 4.8.62, 6 ex ( l3). MYBS-STOSi 29.8.'16, I ex (5), GAUS. - Go: Hdgklint, 10.7.34, I ex, EKMSi Stenkyrka, Lickershamn, I8.7.34, I ex, LOHS;

Vasterhejde '15.8.38.1

cx,24.'1 .34.1 ex, EKMS;Gotska Sanddn.2 ex. JNSS. - Og: I ex. ZTTS; Rystad, Frdsta, 12.6.35, I ex. ONNS. -Vg: Goteborg, I ex, MAWS;Va- nersborg, 3 ex (2), J. Bryntesson. - Bo; Lane Ryr,

12.11.54,1ex (14), 1956. 1 ex (2). J. Bryntesson. - Sti:

Mariefred, 21.8.38, I ex, HZES. - Up: Nysiitra, Oxdju- pet, 12.8.80. I ex, ONNS. - Vs: Arboga, Mediker,

12.7 .82,I ex (22). LQHS. - Hill et al. uppger Aven Ds.

Var stdrsta Ornithomyia-arl. Den lever pi minga figelarter men tycks foredra storre figlar. De kiin- da fynden antyder en sydlig fdrekomst i Norden:

References

Related documents

familj eller begriinsad grupp inom de stdrre ord- ningarna, t.ex. Idag tror inte bara vanligt folk utan ofta iiven entomologer att det Ar omcijligt att bestiimma minga

Bidrag till yngre entomologer ur Maria och Thure Palms stipendiefond Under 1978 erhtill Entomologiska frireningen i. Stockholm en donation som lett till

Pa hemvag fran sonllnarens insanllingsresa till bland annat Karpaterna och Ungern, befann vi oss pa farian fran swinoui6cie i POlen till Ystad Vidret var soligt med sydostlig

LUS är en intresseförening för de 53 organisationerna som arbetar med lokalt ledd utveckling (LLU/ CLLD) genom leadermetoden i Sverige idag.. LUSarbetar för att stärka

Regeringskansliet rent generellt ser över möjligheterna till att utveckla den kommande gemensamma jordbrukspolitiken med fokus på generell landsbygdsutveckling, inte enbart i

Trots stora mellanårsvariationer står det helt klart att de mycket höga tätheterna av dessa arter, ofta mer än 100 individer per kvadratmeter i vattendrag spridda över stora delar

Förklaring: Om isen flyter eller sjunker beror på vätskans densitet i förhållande till isens.. När vatten smälter sjunker vattnet

Frågor rörande hur ofta respondenterna använde cannabis, om de använt den senaste månaden och om de testat några andra narkotiska preparat användes direkt från tidigare