• No results found

Sveavägen 96 ~~

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Sveavägen 96 ~~ "

Copied!
48
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Prla~kr

(2)

lm MYNT & MEDALJER

Sveavägen 96 ~~

t :~~ ~

Box 19507 \.~l$

S-104· 32 Stockholm 19 ·~

T - Rådmunsgatan (ttllpgitng Hundclshögskolan) 'mr + fax 08-673 34 23

Svensiw och utl ändsha mynt,

.~ed

l ar och ord n ur, mililaria oclr nålmiirl w n, medaljer Ötlpet: vurd. l l- l7, fred. 11-15, lö rd. l l - J L~

Bli medlem i

SVENSKA NUMISMATISKA FÖRENINGEN

Arsavgiften är 200 kr.

Som medlem får Du SNT automatiskt

Du kan också enbart prenumerera på tidningen Det kostar endast 160: - per år .

Innehåll SNT 4 • 2001

Artiklar och

notiser

SVENSK

NUMISMATISK TIDSKRIFT

har en uppl aga på 1.400 ex.

Ca 1/10 av dessa når utanför Sveriges gränser - Norden, Europa, USA.

Tidningen kommer ut med 8 nr per år:

första veckan i

februari - maj, september- december.

Våra annon spriser är jämföre lsevis låga.

För annonserin g kontakta Frederic Elfver, tcl 08-660 25 46 (kvällstid och helger).

Prisexcmpcl:

1 / 1 sida ( 15 1 x 2 14 mm) 2:a oms lagssid an 4:e oms lagssidan

1/2 sida (151 x 1 05 mm) 1/4 sida (72 X 105 mm) 1/6 sida (47 x 105 mm) 1/12 sida (47 x 50 mm)

1.800:- 2.200:- 2.500:-

1.000:- 500:- 350:-

175:-

Sista matcrialdag: Den l :a i månaden före utgivning.

Helori ginal eller manus oc h gärna sk iss sändes till Frederi c Elfver efter överenskommelse.

Annonser som ej ärjörenliga med SNF:s, FIDEM:s och A/N P: s etik avbö js.

Sid

Medaljens insida - skruvmedaljen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . • . . . . . . . . . . . . . . . .

80

Albrekt av Mecklenburg, LL l, i Danmark (igen)! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

87

En tidsbild från

Petrograd i maj 1917 . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88

Behaglig samlartillvaro? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

88

Sten Sture vid Katarinas fot och Merkurius i pyramid . . . .

.

...

, . . 89

Mayer Amschel Rothschild-tidig internationell säljare uv gamla mynt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

90

Charles Lindbergh på medalj . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90

Värdepapper

från Göteborg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . • . .

94

Hur den förste Bernadottekungen ville skriva sitt namn på mynten

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . % "Funnen på Gottska Sandön" . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

97

Samuel Ödmanns Nordstjärncorden skulle vara vaml . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98

Slående

rubriker

Ny utställning. Myntutställning i Nomälje . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . • . . . . . . . . . . . . . .

92

Ny medalj. Ny medalj

frnn SNF . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

93

Ny utställning. lnternntionell medaljbiennal i Seixal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . • . . . . . . . . . . .

%

Kongress. Raggkongress

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

% Personalia. Kenneth Jonsson invald i Vitterhetsakademien

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . • . . . . . . . . . . .

98

Auktioner & Mässor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . • . . . . . . . . • . . . . . . . . . . . . . 99

Omslag

Den heliga Katarina av Alexandria med sin attribut, eu hjul. l den tomma handen har hon slikert

hållit sitt andra attribut. en svärd. När altarskåpet, i vilket hon ingår, renoverades hittades en örtug präglad för Sten Sture den äldre vid

Katarinas fot.

Skåpet är troligen tillverkat vid Hanken Gullesons verkstad under tidigt

1500-tal. Kanske var det mästaren själv som kilade in myntet. Altarskåpet tillhör Hälsinglands museum och kommer ursprungligen

från

Bollnäs kyrka. Foto Bonny

J. Sjöblom,

Hudiksvall. Läs mer om detta fynd i artikeln på sid. 89 av Monica Golabiewski Lannby.

(3)

ges ut av

SVENSKA NUMISMATISKA

FÖRENINGEN

i samarbete med

KUNGL.

MYNTKABINETTET

Föreningen:

Banergatan 17 nb 115 22 Stockholm

Tel 08-667 55 98 onsdag -torsdag kl l 0.00-13.00

Fax

08-66 7 07 71 E-post: snf@wineasy.se

Postgiro 15 00 07-3 Bankgiro 219-0502 Svenska Handelsbanken

Redaktionen:

Kungl. Mymkabinellet Box 5428 114 84 Stockholm Tel 08-5195 5300

Fax

08-411 22 14 E-post: info.myntkabineuel.se

Ansmrig 111gi.-are:

Ian Wisehn

Huvudredaktör och layout:

Monica Golabiewski Lannby

Mmwskriptgranskare:

Lars O. Lagerqvist Äventel 0152-200 79

Annonser och auktionskn/ender:

Frederic Elfver Tel 08-660 25 46 0702-24 88 19 (kvällstid och helger)

Prenumerationer:

Pris 160 kr/år (8 nr) Medlemmar erhåller tidningen

autommiskt

SNT trycks med bidrag frun Gunnar Ekströms stiflclse samt Sven Svenssons stiflelse

Tryck:

Masterprint Säueri & Tryckeri AB ISSN 0283-0?IX

SNT 4 · 2001

2001 JUNI

9-12

Nordisk Numismatisk Unions möte Helsingfors

Program

9 Förel äsningar, u ni onsmöte. festsupe.

JO Utnykt till Västra Nylan d.

11-12

R esa ti ll T allinn.

SN F:s medlemmar är hjärtligt vUikomna

att

d eltaga i NNU:s möte. M er detaljerade upplysningar kan fils genom SNF:s k ansli.

DECEMBER

J

Myntmässa Plats KMK

Föredrag av Brita M almer. auktion m ed m aterial ur Svensson s samling. midd ag p å Myntkrogen.

l höst visas en utställning med namnet S tjiimgla 11s. Den ska handla om svenska och utländska skådespelare och regissörer på medaljer. Det kan röra sig om t.ex. Greta Garbo, Jacqu es Tati, Ingmar B ergman m. fl . Sven- ska Filminstitutet kommer au bistå med spännande föremål.

l Kungl. Myntkabinenets entre finns en monter kallad Kalejdoskåpe t.

l denn a monter kan vi relati vt snabbt prese ntera aktuella ämnen. Närmast på tur står förfanarinnan Fredrika Bremer som i år ju bilerar - det är tvåhundra år sedan hon f öddes. Deua vill Kungl. Myntkabinenet fira med au bl.a. ställa ut en vaxpoussering med hennes profi l. Hon finns kvar i museets entre under hela sommaren.

En historia om spekulation, med undertiteln jrå11 w /pa11/ök till / T- bubbla, är sommarens specialutställning om svenska aktiebrev från fram- förallt J 800-talet och framåt. Den kan beses till den 2 118. Sc museets hemsida www. myntkabinenet.se.

Svenska Numismatiska Föreningen

Adress: Ban6rgatan 17 n.b. Buss 4. 44: T-bana Karlaplan

Kansli:

Besökstid l 0.30-13.00 onsdag -torsdag.

Srlingr: Midsommar -l september: jul- och nyårshelgerna.

Hemsida: http://www.users.wineasy.se/snf/

Kungl.

Myntkabinettet

Adress: Slottsbacken 6. Buss 43. 46, 55,

59,

76:

T-bana

Gamla stan.

Ursriilltlingar: Tisdag - söndag

kl.

I 0.00 • 16.00.

N tunismariska boksamlinge11: Torsdagar kl. 13.00-16.00.

HeiiiSido: www.myntkabinettet.se

79

(4)

Medaljens insida

skruvmedaljen

Av E va Wisehn

U r skruvtalem kommer skruv- medaljen. s kruvmedal jen bl ir snabbt populär och omkring 1 730 upplever den sin blomstrings- period. Det har att göra med den Augsburgska bekänne lsen 1 530 och

protestanterna.~

fördrivning ur Salz- burg 173 1. Over denn a händel se finns ett flertal olika varianter av medaljer präglade.

Skruvmedaljen fu ngerar på sam- ma sätt som skru vtalern men med den skillnaden att de n ofta - men inte all tid - görs direkt i syfte att bli en skruvmedalj. Det blir både enklare och billigare än att till verka skruvtalern, eftersom man då kan använda enklare metaller,

1

ex för- silvrad koppar eller tenn. Medaljens utseende överensstämmer också ofta med budskapet inuti.

Hermann Clauss delade in skruvme- dal jerna i en huvudgrupp med under- grupper, IV:

A)

medaljer till kyrkliga jubileer, 1700- tal

B) minne av den Sal zburgska emigra- tion en 1 732

C)

minne över politisk a h ändel ser. 1 700- tal

D)

politiska hände l ser under 1 800-tal

E)

opolitiska och religiösa skruv mcdal- jcr, 1800- och 1 900-tal

PreBi er delar in skruvmedaljen efter samma pri nci per som skru vtal rama:

l) m ed gravyrer och oljem lllade bi l der 2) m ed akvareller och glimmerskivor 3) religiösa

4) krig och fred 5) personliga

6)

tillställning, utställning eller m inne 7) stadsvyer

8) utan inneh åll

Han presenterar även skruvmedaljer fa st av modernare slag. Den yngst daterade i hans skrift är från 1 989.

l) Medalj präglad över Gustaf Il Adolf och Maria Eleonora ( Hd l s. 240 nr 3 Il ). Åtsidan visar kungen i högerprofiL Frånsidan visar drott- ningen i vänsterprofi L Omskrift:

G VST :ADOLP:D G.SVEC .GOT.

W AND. REX l MARI A.ELEONO- RA.SVEC.GOT.VAN.REG. Medal- jen saknar innehåll .

80

Clauss grupp IV, PreBier grupp 8.

KMK dnr 988/44. Neg. 4545.

2) Fredsmedal j från den W estf aliska freden 1 648, utfö rd av J. Blum, ve rk- sam 1 630-60 i Bremen (Forrer l 1 904 s. 20 l). Saknar innehåll men har ett porträtt på en ung man på in- sidan av det ena locket.

Clauss grupp IV C, PreBier grupp 5.

KMK utan inv.nr. Neg. 4092.

3) Medalj gjuten 1730 av tyska pro- testantern a till 200-årsminnet av Gustaf Il Adolfs segerrika kamp mot trosfrihetens fiender (Hd l s. 123, nr 4 1 ). Åtsidan visar kungen sittande till häst. Hästen stegrar sig och tram- par på fienden med ena bakhoven. l bak grunden syns en stad. Om skri ft:

HIC. DEVS·PRO·NOBIS·QVIS·CO NTRA·NOS l PER.DEUM.OPT:

PER.ACTUM . Frånsidan visar Karl V på tronen uppvaktad av nio per- soner. K ejsarens valspråk PLVS VLTRA fi nns på banden som är lin- dade runt pelarna bakom honom. l avskärningen f inns texten CONFES- SIO AUGVSTANA. A

0

1530. D. 25 IUNI. CAROLO. V . EXHIBITA (j fr Simmermacher nr Il ). Insidorna har fastklistrade bilder. B åda bilderna är uppdelade i sex numrerade delar ul-

l.

2.

gående från cirkelns mittpunkt. l den ena bildens centrum står bokstäver- na V/ DMI l tE och delarna numre- ras 1-6. l den andra bi ldens centrum står Anno 1 730 och delarna num re- ras 7- 1 2. Delarna illustrerar Martin Luthers kamp mot den gä n gse tco- l ogien.

Skruvmedaljen innehåller 24 sam- manhängande pappersrundlar med text och .. bild ur protestantismens historia. Overst Guds öga i treenig- hetens symbol. På ömse s idor om denna två porträll, det ena Martin Luther med texten: Wir kön neo nichts wider die W arheit (vi kan inte göra något mot sanningen), det andra med text: Sondem FUr die Warheit (utan för sanningen). Texten på de övri ga pappersrundlar lyder:

SNT 4 ·

200t

(5)

l) Diese Dreij sind eins (de tre är en) 2) Der die ganze Welt verfiihrel (den

som forför hela världen)

3) Sihe das isl Golles Lam (se Guds

la/11111)

4) W er an den glaubel, der is l gerechl (den som tror på honom, är räufiir- digad)

5) Der Geisl und das Wasser u: das Bl

U!

(anden oclr val/n et o blodet) 6) Der Glaub' isl durch das Liebe thätig

(genom kärleken är tron möjlig) 7) Fahre a uf die höhe (far till himmel-

riket)

SNT 4 · 2001

8) UnkraUI ulller dem Weilzen (ogräset

i

vetet)

9) Lassel die Kindlein zu mir kommen (låt barnen ko1mna till mig)

10)

Solches 1hu1 zu meinem Gedächlnis

(gör de u a tillmin åminnelse) l l) !ch habe gesundigeL wider den Herrn

Uag fra r forsyndat mig mot Gud)

12)

Thul Buse und glaubel an das Evan-

gelium (Gör bä u ring oclr tro på evan- geliet)

13)

Der Cörper selbsl isl in Chrislo (kmp- pen själv ii r i Krisllls)

14) Sie legten die hände auf sic (de väl- signade dem)

15) Ehrlich und orden l l ich ( iirlig oclr or- dentlig)

16) Sic isl Golles Dienerin (Iron lir Guds tjänarinna)

17) Des Menschen Sohn in seiner Hcrr- lichkeil (människosonen lir Iran lrär- liglret)

18)

Das wir liichiig sind isl von Gol! (au vi är duktiga

ii

r av Gud)

19) Feurige Pfeile des Bösewichts ( eldpi- lar av den onda, skurken)

20) Ohne Verdiensl aus Golles Gnade (uranförtjiinst av Guds nåd) 21) Bele Gol! an (be till Gud)

- 81

(6)

Clauss grupp IV A, PreBier grupp 3.

KMK utan inv nr. Neg. 4278, 4279.

4) Medalj gjuten 173 1 i Augsbu rg till minnet av fördrivandet av de Salzburgska prq.testanterna Ufr G &

M nr 376 1 ). Ärkebiskopsdömet i Salzburg ut visade all a pro testanter över tolv år den 3 1 oktober 1731, tesernas dag. De fi ck slå sig ner i Ostpreussen och Litauen. Åtsidan vi- sar hur folket vandrar längs vägarna med sitt pick och pack. På ett språk- band över scenen står texten: Gehe aus deinem Lande und von deiner Freindschafft. Act 7 Y3. [Gå från 82

dittland och dina vänner: Act 7 V3].

På frånsidan syns kungen av Preus- sen sittande på sin tron välkomnande folket. På ett språkband över hans huvud står texten: Zeiich in ein Land das ich dir zeigen will. Act 7 V3.

[Dra till el/ land som jag ska visa er. Act 7 V3]). Insidorna är försedda med kartbilder över dels ärkeb is- kopsdömet Salzburg dels kungari- ket Preussen. Medaljen innehåller 17 pappersrundlar med kolorerade bil- der, utförda av Daniel Höcklinger.

Bilderna skildrar förföljelserna, emi- grationen och nybyggandet. Texte n på pappersrundlarna lyder:

l) Gäste und Freundlinge auf Erden (gäster och vämrer

pl1

jorden) 2) FUrbild der Heilsamen Worte (före-

bild? för de läkande orden) 3) Lehrer zur Gerechtigkeit/Es ist das

Heil (lärare för rättfärdigirer

l

der är detlreliga)

4) Um deinet willen, werden wir getö- det (för din skull blir vi dödade) 5) Die Brieffe sind schwer und Starck

(breven är flinga oclr starka) 6) Mein B lut ist der rechte Tranck (mitt

blod är den rätta drycken)

7) Sie vermochten nicht zu widerstehen (de förmår inte att stå emot) 8) Sie Forscheten täglich in der Schrift

(de forskar dagligen i Skriften)

SNT 4 · 2001

(7)

9) Diese muss ich auch hcrflihren (des-

.m

måste jag också fet/a)

10) Das Wort unsers Gottes bleibet Ewig- Iich (vår Guds ord blir i evighet) Il) Gehet aus von lhnen (gå w från dem) 12) Er fiihret uns au f rechter Strasse (han

for oss p1l riiua vägar)

13) Komet her lhr gesegnete des Herrn (kom hit ni Herrens vii/signade) 14) Predigels auf den Dächem (predik-

ningarna på taken)

15) Wir werden in das Haus des Herrn gchen (vi ska gå till Herrens hus) 16) Biss hirh er hat uns der Herr geholff cn

(hittills har Herren hjiilpt oss) 17) Au f dei n Wortwi ll ich das Netz aus-

wcrffcn (på din befallning ska jag slänga ut nätet)

C lauss gru pp IV B, PreBier grupp 3.

KMK LU. Neg. 4093 A.

5) Medalj till minne av Fredrik den stores segrar över de a llierade 1757 (Ossb. 2 17). Åtsidan visar kungen iförd peruk, i vänsterprofiL Om- skrift: l FREDERJCUS MAGNUS REX BORUSSORUM. Frånsidan visar Kleo sittande med Saturnus vid fönerna. Text på frånsidan: VERJ- TAS PARADOXA. MDCCLVIIII.

IM MORIKOFER. Silverarbetet har utförts av Jacob Langenbucher, sil- versmed på 1700-talets mitt i A ugs- burg, e fte r Jo hann Melchior Möri- kofers (1706-61) sta mpar. På insi- dorna finns dels en kanbild som vi- sar området kring Breslau, d els en tabell över militära förkortningar.

Medaljen innehåller 39 pappersrund- lar med graverad text oc h bild ut- förda av G. Eichle r och B. Hiibner.

På en av pappersrundlarna finns föl- jande text:

.. Historia in Nuce das ist Kleine Bilder V on den grossen Thaten

Friedrichs des Grossen Königes in Preussen

In

Dreye Schlesie Kriegen Von Ao 1740 bis 1763""

(Histo ria i en nötskal, dvs s må bil- der över Fredrik den stores, kung i Preussen, stora gärningar i tre schle- siska kri g frän år 1740 till 1763.) C lauss grupp IV C, PreBier grupp 4 . KMK utan inv.nr. Neg. 4545-46.

6) Medalj till minne av Fredrik den stores segrar i det sj uåriga kriget (Ossb. 2 18). Åtsidan visar kungen med höjt svärd silla nde på en något stegrande häst. I bakgrunden syns en krigsläger med resta tält. Omskrift:

FREDERICVS REX BORVSSOR:

EL:BRAND. Frånsidan visar Guds öga vakande över moln ur vilka Guds

SNT4 ·2001

hand st icker fram hållandes en ba- lansvåg. l den ena våg skåle n ligger två böcker oc h i den a ndra ligger en svärd och en lagerkrans. U n der vågen finns en sköld som pryds av en g rip. Omskrift: EX UTROQUE MAXIMUS.

På medaljens insidor finns fas l- klistrade pappe rsbilder. Den e na vi - sar en rynare med drage n sabel på en galopperande häst. l bakgrunden syns brinnande hus. Text under bil- den: Abraham Remshart. Si lbenr:

exend. Aug: Vind: På den andra syns också en ryuare med draget svärd sil- lande på en skrittande häst. l bak- grunden syns en stad ur vilken stiger

bolmande rök. Text ovanför ryuarcn:

Printz Heinrich.

Medaljen innehå ller 38 pappersrund- lar med kolorerade bilder skildrande oli ka fältslag och andra viktiga hän- delser under kriget. Varje bi ld har e n kort h1invisning till platsen eller hän- delsen.

l ) Lowositz

2)

Lager der Sächsisch u Preussisch Annecn bey Pi ma

3)

Prag 4) Pr.tg 5) Planian 6) Wclau

7)

Rosbach -

83

(8)

8) Bresslau 9) Leuthen Neumark 10) Schweidnitz Il) Schweidnitz

1 2)

Ctistrin 13) Colberg

14)

Hoehkirchen

15)

Neiss

16)

Dresden Vorstädte

17)

Torgau Winenberg Leipzig 18) Cunersdorf

19) Cunersdorf 20) Höyerswerda

21)

Dresden

22)

PAX BELL VM Austrie/ Russiel Succie/ Germanial Hassiat Rcgmon/

Gallie

23)

Landshut 24) Licgnitz 25) Strehla 26) Berlin 27) Leipzig 28) Torgau 29) Colberg

30) Colberg capituliert 31) Russ l. K Elisabeth Tod 32) Fried mit Schweden

33) Czemischl. Corps vcrcinigt sich mit Preussen

34) Fried mit Russland 35) Schweidnitz 36) Freyberg 37) Rcichs Neutral 38) Hubertusburg 39) Fried Prreliminarien

C lauss grupp IV C, PreBier g rupp 4.

KMK utan inv.nr . Neg. 4545.

7) Medalj över freden i Hubertus- berg 1763, utförd av I. Thiebaud, sil- ver (Pax in Nummis 610). Åtsidan visar Frans I, Maria Theresia, Fred- rik August Il, Fredrik IV , alla i hö- gerprofi l. Frånsidan visar allegoriskt Freden som räcker fram handen mot Germania.

Medaljen innehåller en slags såg- klinga, i övrigt inget innehåll. Ur- sprungligen har skruvmedaljen in- neh ållit gravyrer som ski ldrar kriget (jfr Simmermacher nr 39).

C lauss grupp IV C, PreBier grupp 8.

KMK inv.nr 22 640:2. Neg. 4457.

8) Medalj till minne av d en stora hungersnöden 1816/18 1 7, utförd av

84

SNT 4 · 2001

(9)

Johan Stettner (jfr PreBier nr 28, G &

M nr 3765,jfr Simmermacher nr 48).

Åtsidan visar en fam ilj samlad under ett träd. Mannen sitte r medan kvin- nan står bakom och vrider händerna, dottern som gråte r torkar ögonen med förklädessn ibben och den li lle sonen lutar sig mot faderns knä. l bakgrunden syns ett kors. Omskrift:

GROS IST DIE NOTH O HERR ERBARME DICH. 1816 u 18 17 [Stor är nöden o Herreforbanna dig].

Frånsidan visar en man, kungen, stå- e nde med upplyft huvud och knäppta händer vid en åker som just skördas.

En skördeande kommer med en la- gerkrans i handen. Omskrift: ER- KENNE DAS EIN GOTT IST [Fömimm att det finns en Gud/.

Medaljens insidor visar tabeller, den ena är e n pristabe ll över livsmedel från oktober 1816 till juli 18 17. Den andra är en minnestavla över dyrtids- året 177 1.

Medaljen innehåller fyra pappers- rundlar, bemålade på ena sidan me- dan den andra har text. Texten är den s.k. skördebönen.

Clauss grupp IV D, PreB ier grupp 6.

KMK in v.nr 10 1 1 90. Neg. 4457.

9) Medalj gjuten i Niirnberg till minne av. Sveriges deltagande i stri- den mot Napoleon 1813. ut förd av Johan Stettner (Hy s. 40: l , jfr Sim- mermaeher nr 52). Åtsida n visar ett a ntikt tempel med gavelparti och sju kolonner på vilka är fåslade ova la krönta vapensköldar, en för va rt och e tt av de inbland ade länderna. På te mpe lfri sen texten HElL EUCH VEREINTEN [Var hii/sade ni f öre- nade}. Längs rande n texten EIN- TRACHT UBERWINDET ALLES [endräkt övervinner allt]. I exerguen under templet å rtale t 1813. Frånsi- dan visar tre kvinnor i antik dräkt representerande Rättvisan, Visheten och Endräkten. Längs randen tex- ten GERECHTIGKEIT WEISHEIT.

U: EINIGKEIT BEGLUCKEN.D:

MENSCHHEIT [Rättvisa vishet o ch enighet gynnar mänskligheten}. l cx- e rguen under kvinnorna s ignaturen Th. Stettne r.

Insidorna har text. Den e na: Heil Euch Herrschern! die ih r den Ober- muth in Staub sliirzte t, die Kette sprengtet, welche alle Geistes_Frei- heit lä hmte. Jubelnd schallt der Dank der Völker, und seegnend werden noc h die späten Enkel fiir ihre Frei- heit Euem Manen opfern! [Var häl- sade Ni som störtade härskarna i sitt övermod till marken, Ni som spräng- de kedjan som förlamade all tankens frihet, i jubel skallar folkens tack.

SNT 4 · 2001

och i racksamhet kommer sentida barn ( iittlingar) att i tacksamhet över sinfrihet o.ffra åt Era man er (en sorts romerska gudar)!}. Den andra: G lor- reic h fiir die Strciter der he iligen Sachc endetc das grosse Jahr, in wcl- c hcm sie die Bcfrciung Dcutsc hlands c rkämpften! Frohc Ahn ung beseeligt die Mcn schheit ihr namenioses Lci- de n wird einc schöne Zukunft t i Igen.

Giitiger Himmel ! lass di esse Hof- nu ng nicht vcrgebens sein , und lass gel ingen: den Wunsch der edle n Fur- sten! f Det stora året sillitu/ e ärorikt fijr Den Stora Sakens förkämpw; d e

·.wm tillkämpade .1·ig Tysklands fri- het! En jimn förhoppning besjälar mänskligheten, deras namnlösa li- dande kommer att suddas ut av en skön (ljus) framt id. Viilviiliga Him- mel, låt inte denna förhoppning vara förglives och t detta i uppf yl- lelse: de iidlafurswmas önskan.]

Medaljen in nehåller to lv pappe rs- rundlar, ursprungligen sammanhäng- ande me n nu de lade i två halvor, vars e na sida har en bild och den andra är försedd med text. Varje rundel beskriver i bild och text slagen under kriget. Nedan följe r endast rubri- kerna till texterna.

l ) Die Schlacht bei Ltitzen am 2. Mai 181 3 ( Slaget vid Liitzen den 2 maj /8/3)

2) Die 2-liigige Schlacht bei Bautzen am 20 u. 21 Mai 1813 (Den 2 dagar ltlnga

.~laget

vid Batt/Zen den 20 och 21 Maj 1 813)

3) Die Schlac ht bei Vittoria am 21 juni 1813 (S/aget vid Virraria den 21 j uni 1813)

4) Die Schlacht bei Gross-Beeren am 22 August 18 13 (Siaget vid Gtvss- Beeren den 22 augusti 1813) 5) Die Schlacht an der Katzbach am 26

August 1813 (Siaget vid Katzbach den 26 augusti 18/3)

6) Die Vemichtung des l . Französi- schen Anneekorps unter der General Vandamme am 30 August 1813

('n/1-

intetgiire/sen

al'

det l :a Franska re- gementet wtder general Vandanune den30Augisti 1813)

7) Die Schlacht bei Denewitz am 6 Scp.

1813 ( Slaget vid Demtewitz den 6 sept. 1813)

8) Die Schlacht bei Leipzig am lO Oct.

181 3 (Siaget vid Leipzig den 10 okt.

1813)

9) Die Be lagerung v. Wtirzburg ( Beläg- ringen m• Wiirzburg)

l 0) Die Schlacht bei Hanau am 30 Oct 181 3 (Siager vid Hanau den 30 okt.

1813)

Il) Die

U~rgabe

v. Dresden Am I l Nov 1813 (Q,·ergivmulet av Dresden den

l/nov. 1 813) -

85

(10)

12) Die Rheiniibergang der Verblindeten bci Basel am 21 u. 22 Dec. 1 813 (Övergången över Rhen av de allie- mde vid Basel den 21 och 22 dec.

1 813)

Clauss grupp IV D, Prel3lcr grupp 4.

KMK inv.nr 19 743. Neg. 4090.

l 0) Samma som ovan. Medaljen in- nehåller 22 pappersrundlar, texter oc h k olorerade bilder var för sig, c saknas. Bilder och text som ovan.

Clauss grupp IV D, PreBier grupp 4.

KMK utan inv.nr. Neg. 4398-99.

Il ) Medalj i brons till minne av Arthur Welles l ey Wclling ton, dvs hertigen av Wellington, 1769- 1 852

U fr Simmcrmacher nr 77).

Åtsidan visar Wellington i vänst- erprolil. Omskrift: DUKE OF WELLINGTON. Frånsidan har en krans av eklöv innanf ör vilken tinns en text: BY HIS CONSUMMA TE SKILL AS A GENERAL, HE HAS RAISED THE BRISTISH ARMY TO THE HIGHEST EXCELLENCE

& HIMSELF THE MOST NOBLE,

& EXALTED HERO, IN THE AN-

NALS OF HJSTORY [ = Genmn hans fulländade skickligher som ge- neral, har han höjt den brilliska armen till den ypperligaste och sig själv till den mest noble och uppl,)fte hjälten i historiens hävder/. Medal- jen saknar innehåll men på insidor- na finns fastklistrade pappersrundlar med texten:

Almaraz May 1 812/ Rolica & Vi- miera Augst 1 7 & 2 1 1 808.

Clauss grupp IV D, PreBier grup p 6.

KMK inv.nr 23 333. Neg. 4091 C.

Den äldsta skruvmedaljen i KMK:s samling lir m edal jen präg lad över Gu stav Il Adolf och Maria Eleonora.

Den yngsta medaljen är från 1 850- talet. l PreBiers katalog finns betyd- ligt senare exempel på skruvmedal- jer. l senare tid har skruvmedaljer och skruvmynt anviints i rek lamsam- manhang och som tu ristsouvcnircr.

Ett tack till Christoph Kilger och Harald Nilsson som har granskat dc tyska översättningarna.

Litteratur

Beierlein , J. P .: Die Medaillen und Miin- zen des Gesamtlwuse.1· Wirrelsbach. M lin- ehen 1897.

Clauss, H.: Der Schraubtaler und seine Geschichte. Mirreilungen Bayerische Nu- mismarische Gesellsclwft XXXI. +++

Collection J e Maistre. Pax in nummis.

Efter Liit:en. Gustav Il Adolfs minne ptl 86

mynt och metla/jet: Kungl. Myntkabinet- tet. katalog nr 22. 1982

F & S = Forster, A. & Schmid R.: Die

Miin:en der ft'eien Reichsstadt Augs- burg ... Augsburg 1897.

Flensborg, P.: Numismatisk leksikon.

Köpenhamn 1 996.

Förschner. G.: Kleinkunst im Silber.

Schraubtaler und Schraub-Medail/en des Miinzkabinets. Frankrun 1978.

G & M = Gomy

&

Mosel!. Giessener

Miin:lwndlung. Auktion l 1./1 2. Oktober 2000. Mittelalter und Neuzeit. Nr 1 06.

Hd = Hildebrand. B. E. Sveriges och Svenskt! Konungahusets minnespenning- w: Stockholm 1874-75.

Jensen. J. S.: Numismatisk ordbog. Kö- pe nhamn 1974.

Lindahl, F.: En Augsborg-Skruedaler. En kongelig gavc. NNUM 1 969.

Ossb = Ossbah r, C. A. My111 och medaljer .\·/agna för ft'ämnumde makter i anledning av krig mot Sverige. Stockholm 1927.

P = Prelller, E.: Schmubtale1; Schraub- und Steckmedaillen

au.~

vi er Jahrlumder- ten. Eine Ausste llung in der Volksbank Tiibingcn. 1 990.

Sarkany, T. : Tre skru vtalrar i Kungl.

Myntkabinettet. Stockholm. NNÅ 1 97 J.

SB = Svenska

be.~ittningsmyut.

B. Ahl- ström, Y . Almer. B. Hemmingsson.

Stockhohn 1976.

Simmermacher, R.: Sclrmubraler. Schmub- und Steckmaedaillen aus 3 Jahrlumder- ten. Waldkirch 1981. D

stockhalm studies in Numismatics:

Das Munzwesen Livlands im 16. Jahrhundert (1515-1581/94) av Ivar Leimus

Pris: 200:- inkl. moms

(porto tillkommer)

+

Beställningar:

,_,_.._ t.r-o NUMISMATISKA

@w w;~~ FORSKNINGS- 7~1)

+

s~

0

GRUPPEN

Bollhusgränd l B. 111 31 Stockholm Tel: OB-674 77 50, Fax: 08-674 77 53

eller skicka en check p6

200:-

plus

36:-

per bok (porto)

SNT 4 · 200t

(11)

Al b rek t av Mecklenburg, LL l, i Danmark (igen)!

För drygt ett år sedan publicerade den ene av författarna i Uppsala Myntklubbs jubileumsbok Samlad Glädje en artikel om Albrekt av Mecklenburgs första örtug (eller är det en witten?), LL l. Bakgrunden var att ett exem plar av detta ytterst rara mynt utbjudits till försäl jning i Danmark i samband med att Peter Hammerichs samling gick under klubban i Nellemann-Thomscns regi

1998. l artikeln fört ecknades samt- liga av författaren kända exemplar, och ett försök gjordes även att k !ar- gö ra samband mellan de noterade offentliga försäljningarna av detta mynt.

En kort tid efter att denna artikel hade publicerats meddelade en sam- lare i södra Sverige författaren, att ytterligare en försäl jning faktiskt ägt rum, som förbisetts i ovan nämnda artikel. Ett exemplar av Albrekt LL l såldes på Dansk Numismatisk Fore- nings auktion den 30 oktober 1 963, nr 99. Utrop 300 DKK, klubbad för 440 DKK.

Utan att gå närmare in på pro- blemställningarna kring Albrekt LL

l kan man konstatera, att det under senare år har förts en debatt om huru- vida detta mynt är präglat i Stock- holm, som t.cx. Hans Hildebrand ansåg , eller om det kan röra sig om en myntning i Albrekts regi, utförd någonstans i norra Tyskland, och i så fall avsedd för användning där. D en senare hypotesen har förts fram av bl. a. Stefke och Hemmingsson. Här- ur kommer också problems tällnin- gen om det rör sig om en örtug eller en wittcn. Här skall inte argumenten för det ena eller andra alternativet redovisas, utan vi hänvisar till arti- keln i Samlad Glädje, och till dUr anförd litteratur.

Det är dock notabelt att vi, i och med försäljningen 1 963, får ytterli- gare ett exemplar med " proveniens"

i Danmark. Faktum är att alla skatt- fynd hittill s där detta mynt ingår Ur från tyskt eller danskt medeltida ter- ritorium. Vidare har, med ett undan- tag, samtliga exemplar vars tidigas- te proveniens endast kan faststU llas till en samling, sitt ursprung i Dan- mark eller Tyskland, KMMS, Suhm, Thomsen, Hammerich, DNF och Grabow. Enda undantaget Ur Bondes exemplar. Det är natur ligtvis inte helt uteslutet att vi har att göra med ett

"Birkamynt-fenomen" (dvs att en mynttyp prUglad på en plats hu vud- sakli gen påträff as i fynd " på annan

SNT 4 · 2001

Albrekt, LL /, stlld ptl DNF:s auktion t/en 7 februari 2001. Skala 2: l.

Foto: Anders Nordin.

Försäljningar

l. Suhm Slrax efler 1 800 • (troligen ej något av Thomsen s ex., sannolikt ex H ammerich eller ex B onde eller ex DNF 1963/ DNF2001 )

2. (Fal st erbo) -· Santesson CAppelgren au k. 4, nr 1 3 ''fullgoll ex") 19 1 0(25:- ) - (till Lundström?)

3. (Antagligen ex. Santesson) Lund- ström. (D. Holmberg auk. 105, nr 82

"C I" ="vackert ex") 1 914 (33:-) - (till Mauritz H allberg?)

4. (Falsterbo) • Bruun 1 91 4 • Helsing- fors, Nationalmuseets myntkabi- nett

5. (Falsterbo) -• Bruuns dubblettaukti on 1 925 - Sundeli • Boberg auk. 1 0.

1928 - T. G. Appel gren 1 945 - Axel Ax:sson Johnsson • Avesta Mynt- muscum

6. (Antagligen ex Lundstr§m}

~

Mau- ritz Hallberg - Vasa, Osterbottens museum

7. (Fal sterbo) - Grabow list a 56,

nr

64 7, 1 934 • Ekström (B. Ahlström auk.

26,

nr

9) 1 982 ( 1 3 750 SEK) - pr i- vatsamling, Sverige

8. (Thomsen 1 876till Herb st?)- Sven Svensson • SNF au k 1 966 • GIUck • Sjöberg (B. A hlström auk. 40, nr 74) 1 989 (20 350 SEK) privatsamling, Sverige

9. (?) - H ammerich (Nellemann &

Thomsen, 7 m ars 1 998, n r 780) (3 875 DKK) privatsamling, Sverige 1 0. (?) -• DNF 1 963 • DN F 2001 (1 0350

DKK) - privatsamling, Sverige.

ort"), men problemställningen kring LL l bör ställas i relation till Al- brckts övr iga örtugar, vilka så vitt författarna kunnat fas tstUlla i stort sctl endast illertinnes i svenska fynd oc h samlingar. Tiden har tyvärr inte medgivit någon närmare forskning kr i ng detta, men speciellt i ntrcssant skull e det vara att titta på fy ndförde l- ningen av Albrekts sannolikt Ulds- ta "sUk ra" Stockholmsörtug, LL 3a.

som rim ligen också hör hemma i tid igt 1370- tal, och som ju dUrmed ii r nästan samtida med LL l .

Men historien kring Albrckt LL l är inte slut med detta. Den 7 februa- ri i år var det dags igen! Vid DNF:s auktion utbjöds i all stillhet ett exem- plar av Albrekt LL l. Utropspriset var mycket lågt san ( 100 DKK), men myntet uppmärksammades efter får- tjUnst av ett nertal mcdeltidssamlarc, vilket gjorde att det till sist klubbades för 9000 DKK + påslag 1 5%. Ett pris som nog ändå måste betraktas som ytterst förmånligt för köparen.

Det visade sig vidare (bif ogad prove- nicnsinformation), att detta mynt var identiskt med det exemplar som sålts 1963. Myntet väger 1,20 gram. Det är som synes rätt så väl bibehållet. l och med detta så är antalet privat- ägda exemplar uppe i fyra (eller fem, om man räknar med ex Bonde).

Samtliga nu kUnda privatUgda exem- plar befi nner sig i svenska saml ingar.

Det kan här också vara på sin plats att publicera en uppdaterad och kor- rigerad förtecknin g över försäljnin- gar. Observera att provenienskedjor- na i vissa fall är osäkra eller hy- potetiska. Detta har expl icit angivits.

Kommenlarer

• FörsUijningar 2,

3 och 6

lir troligen sa mma mynt.

• FörsUijning l kan vara samma mynt som nr 9 eller l O eller ex Bonde.

• Det Ur vUrt an notera an ynerligare en exemplar kvar_l _ iggcr i Bruun s depone- rade samling. Aven det exemplaret hUr- rör med största sannolikhet fr5n Fals- terbofyndet.

Litteratur

H olmberg. K.; En tidigare opublicerat exempl ar av Albrckt av Mecklenburg, LL l . Samlad Gliidje, Numismati.ska Klubbeu i Uppsala 1 969-1 999. s. 71 -75.

Uppsala 1 999. Se vidare littemtlll/örteck-

"iug idemw.

K jell Holmberg och

Anders Nordin

87

(12)

Ur Russia / 917. The unpublislled re•'olwiou

01'

Jonwlrmr Sanders. 1989. Reprof oto av J E Olsson.

En tidsbild från Petrograd i maj 1917

Vi visar här en bild som ter sig väl- digt lugn. Två soldater oc h en kvinna står framf ör ell bord som är täckt med pappersbuntar och högar med små fö remål. Men de tre p ersonerna är mycket all varliga. Vad handlar bilden om? För all svara på frågan måste vi bege oss till baka till 191 7 och den ryska revolutionen.

År 1 917 hade ryska armen utrus- tat s för en väroffensiv. Truppernas moral var god. Men civilbefolkn in- gen i Pctrograd led brist på li vsmc- del på grund av förvaltningens oför- måga. Under andra vecka n i mars, då tsaren befann sig hos trupperna, utbröt en resning i Petrog rad som snabbt spred sig över hela staden . Tsaren försö kte bemästra situationen per telegraf, men hans åtgärder var otillräckliga. Den 1 2 mars var Pet- rograd i den revolutionära massans händer.

Duma n (parlamentet) var det enda organ som kunde bemästra situatio- nen och skaror av soldater och civila skyndade till Tauriska palatset. där 88

du man var samlad, och krävde åtgär- der. Duman beslöt all ta ledningen av den revolu tionära rörelse n. Un- der tiden bildades Pctrograds sov- jet (råd) av arbetar- och soldatde- putcradc. retrograds sovjet erkände dumans ledni ng. men fo rtsalle all fungera självstiindigt. l samförstånd mellan duman och retrograds sovjet tillsalles en pro visorisk regering un- der furst Lvov.

Revolutionen i r etrograd acceptc- rades både av armen och folket. Tsa- ren abdikerade till rörmån för sin bror Mikael, som avböjde anbudet och överlät makten till den proviso- riska regeringen.

Della är en kortfallad bakgrund till bilden so m föreställer soldater som i maj 1 91 7 donerar sina guldmedaljer och S:t Georgskors til l P ctrograds sovjet. Den ädla metallen sku lle ned- smältas för all i guldtackform kun- na hjälpa revolutionärernas sak. Till vänster på bordettycks detligga bun- tar med sed la r. A lit eft ersom revo- lutionen spred sig i Ryss land upprc-

padc sig denn a händelse på mänga platser. Della innebär all endast ell mindre antal ryska ordnar och me- daljer från första världskriget har be-

va rats. !W

Behaglig

samlartillvaro?

En personalchef vid ell Göteborgs- fö retag interv juade en kvinnlig platssökande. Han frågade henne, om hon hade n ågon hobby. Ja, bl ev svaret, jag samlar naskpost. För- bluff ad frågad e personal chefen, hur man gör det. Jo, sa sökanden, jag åk er ut till Särö på somrnarsönda- garna, går n er till stranden och vän- tar. Jaha, sa p ersonalchefen, korn- mer det mycket naskpost? Det har inte hänt hiHiils- men jag har väl- dig t skönt medan jag väntar.

lusiinr av Ruue Fer/iug. Falrm

SNT 4 • 200t

(13)

Sten Sture vid Katarinas fot och Merkurios i pyramid

Två kulturhistoriskt intressanta mynt- fynd gjordes nyligen med provenie ns Bollnäs kyrka respekti ve Harmilng- ers kyrka, båda i Hälsing land. Det förra skedde under konserverin g av ett altarskåp tillhörigt Häl si nglands museum (inv.nr HM 9915), när man gjor de rent i s kåpets dammiga sprin- gor. Något blänkte till mellan bak- styc ket och högra sidostycket, unge- får i höjd med den he liga Katarinas fot, och konservatorn gjorde sin upp- täckt. Ett medeltida mynt med in- skrifte n Ses ERleVS hade stuckits in där! Fig. J.

Bollnäs kyrka invigdes 1468. Al- tarskåpet ä r trolige n tillverkat vid Haaken Gullesons verkst ad und er tidigt 1500-tal. Av allt att döma und- kom skåpet he ll den vådeld som här- jade kyrkan år 1590, då större dele n av kyrkan brann ned, liksom den eld som vållade s av ett åsknedslag i tor- net 17 1 l och bland ann at orsakade alt kyrkklockorna smälte. Olof Bro- man ( 1676-1750) skriver i sin Gly- sisvallur - som handlar om Hä lsin g- lands historia, kyrkor och kullur- ca 1720 att "På Södra sidorna o m Al- taretaOan in pil gafwclen, stå l O st:

stora bilder; äfwen e t faat med et afhuggit Manshu fwud; som afbildar Joh: Döparens." En av dessa bi lder bör ha varit Katarina med myntet.

Vid mitten av 1800-talet reparerades kyrkan. Då tog man ocksil bort de gamla bilder och kruc ifix som fun- nits där sedan mede ltiden. Skåpet utgjorde ett av dessa kyrkliga före- mål och togs år 186 1 till Helsing- lands Fornminnessäll skaps samlin- gar för förvaring i Enå ngers gamla kyrka. Där stod det fram till ca 1937.

Det slog mig först att fy nde t kun- de höra samman med de n medel- tidsskatt beståend e av 3. 102 örtugar präg lade för Erik av Pommern ( 1396-

1439}, som hittades inmurad i Bo ll- näs kyrkas gamla sten altare år 1696.

Tro ligen tre mynt fi ck kyrk an nämli- gen då behålla, reste n inlöstes. Såväl Erik av Pornrnerns my nt som senare örtugar (även på Gustav l :s) har in- skri ften " Ericus", men på de senare avses Erik de n helige. Men Katarina- myntet är en örtug präglad för Ste n Sture de n äldre ( 1 470-97, 150 1-03) i Väste rås. På åtsidan syns en trekro- norsskö ld och texten ses ERieVS REX och på frå nsidan MONETA AROSlENS kring ett krönt A (fl g. 2).

Det kanske var Haaken Gulle son som av för oss dunkel an ledning ki- lade in sitt eget ägandes silvermy nt

SNT4·2001

l. Den heliga K marina av Alexmulria.

vill varsfot ettmedelrida mym hittades.

H tir ses hon med sill arrribw . err (spikj{jnerr) hjul. l den andra handen har hon siikerr Julilir sill andra (lffribur.

e11 svärd. Kar arilla ii r också känd som jiJikvisans Liten Karin i spikerumwn

(tumw invändigt j(ir.1edd med vassa spikar). som finns i ell årriotaluppreck-

llingar i Sverige och Finland.

F oto: Bon ny J. Sjjjblom. Hälsinglands museum. Hudiksvall.

Se också omslagsbilden i fiirg.

i den he liga Katarinas skåp. Tiden stämmer ju med tillve rkningen. Haa- kc n Gulleson var bildsnidare och må lare och verk sam under första hä lften a v 1500-talet, särskilt i me l- lersta Norrland. Han har lämnat efter sig me r ä n femtio altarskåp och andra kuh bilder. varav några är signe rade, men tyvärr inte j ust de tta.

Hur utbredd är nu seden att gö rn- ma ett mynt på en he lig pla ts? Ett ll erta l medeltida skattfynd känner vi ju till. inmurade i altare. korvägg eller kyrkogårdsmur frå n flera hå ll i la nde t. t.ex. 1100-11200-tals mynt

2.

Sten Swre d.ä. ( 1470-97, 1501-03).

Västerås. fjrrug. LL 5b. Mym funnet i eu altarskåp med proveniens Bollnäs kyrka.

F oto: Bom1y

J.

S}jjb/om.

Hälsinglands museum, Hudiksvall.

frå n Öggestorps kyrka i Små la nd, 1300-tal smynt från Bergs kyrka i Västergötland och 1400-talsmynt frå n Bollnäs kyrka i Hälsingland.

Alt åtminstone enstaka mynt inte bara hör medeltiden ti ll vittnar det andra fyndet om. Det gjordes också under konservering och re ngöring i dammiga s pringor av samme kon- servator, Björn Siggeströrn. Ett nöd- mynt, Karl XII, Stockholm, l daler sm 171 8 , MEReVRIUS, hittades i e n s. k. pyramid frå n Harmängers kyrka (i nv.nr HM 9999A). Myntets e na kant bär spår av den förgy llning som utförts på två av pyram idens sidor. Det bör alltså de ponerats före tiden för förgyllningen. Ä ven här kan vi hämta uppgifter ur Olof Bromans G/ysisva llw; där han nämner att py- rami den är ditsatt under kyrkohe rde John . Micranders ( 1692-1711 ) tid, men e fter omkring 1700. Bruket att a nvända pyramider blev allmänt i Hä lsingland vid 1700-talets början.

För uppgifterna om fynden och lit- te ratur kring dessa tackar j ag bib- liotekarie Ka rin Abenius Falk stedt, Hälsinglands museum, Hudiksvall.

M onica Go/abiewski Lannby

Litteratur

Broman, 0.:

Glysisval/ur.

Ca 1720.

Jonzon. B. G.:

Blad ur Bollnäs för.mm- lings historia.

1899.

89

(14)

Mayer Amschel Rothschild

- tidig internationell säljare av gamla mynt

Var och en som hör namnet Roth- schild associerar det säkert till pengar. Det för tanken till svindlande förmögenheter. Rothschiids har bli- vit en glittrande synonym för väl- stånd och makt.

Den fantastiska historien om familjen Rothschild börjar vid slutet av 1700-talet med Mayer (ibland Meyer) Amschel Rothschild ( 1743- 1812), som lånade ut pengar i Frank- furt am Main. Från sitt lilla hus i sta- dens ghetto byggde han upp ett finansimperium, som hans fem söner byggde vidare på i fem europeiska huvudstäder. Men han sysslade inte enbart med utlåningsverksamhet och växlingsatl'ärer, han sålde även gam- la mynt och medaljer.

Försäljningen av gamla mynt kun- de inte göra Rothschild rik, men det var ett sätt att etablera kontakt med betydande, rika och mäktiga män. En sådan var den unge kronprinsen Wil- helm, som senare skulle bli lantgreve av Hessen. Han skulle även ärva sin fars stora förmögenhet. Han var kusin till Georg III av Storbritannien och han var gift med den danske kungens dotter.

Den första affärskontakten mellan Rothschild och kronprinsen skedde troligen 1765 i Frankfurt. Kronprin- sen besökte då vid tre tillfållen stora varumarknader i denna stad. I kron- prinsens privata räkenskaper finns en anteckning från juni 1765: 38 gulden och 30 kreuzer till juden Meyer för medaljer. Det finns ingen tvekan om att anteckningen handlar om Rot- schild. Det var då vanligt att man identitierade judar med endast för- namnet, trots att de även hade efter- namn. Försäljningen av mynt och medaljer till kronprinsen fortsatte även åren 1766-1770. Det rörde sig då inte enbart om enstaka objekt utan även hela samlingar.

De stora vår- och höstmarknaderna i Frankfurt am Main var det själv- klara stället att köpa och sälja gamla mynt. Där avlöpte även en rad stora konstauktioner. Konst- och mynt- samlare reste från när och tjärran till Frankfurt för att göra affärer. Inom en dags diligensfärd låg Darmstadt, Mainz, Wiesbaden och andra städer i de tyska småstaterna. Rika adelsmän och borgare besökte Rothschild för att köpa mynt och medaljer, men också juveler och andra kostbara föremål.

90

Mellan marknaderna hade Roth- schild en typ av postorderverksamhet där han sålde numismatiska objekt.

År 1771 lät han trycka sin första tryckta myntlista. Detta var den för- sta av ett flertal som sedan gavs ut relativt regelbundet. Listoma/katalo- gerna skickades ut till potentiella köpare över hela Tyskland och även till Nederländerna och England.

B land kunderna märks t ex kungen av Bayern och hertigen av Sachsen- Weimar (som även var Goethes men- tor). Rothschiids försäljningslistor består oftast av ca 10-16 sidor och innehållet var "grekiska, romerska och hedniska mynt av silver och guld". Men där fanns även rara tyska, ryska, franska, svenska och andra länders mynt. Varje mynt hade ett eget nummer och beskrevs kortfattat.

Listorna hade också en enkel reklam- text som Rothschild skrivit: "De som önskar vackra mynt som finns till salu till låga priser, hänvisas till äga- ren av dessa, som har mer rara kabi- nettmynt till salu, liksom antika rari- teter och antikviteter. Adress: Mayer Amschel Rothschild, Frankfurt am Mayn".

Ar 1778 finns Rothschild medta- gen i staden Frankfurts handels- och adressbok. Han är den ende av judisk börd i Frankfurt som då handlade med antikviteter och mynt. Åtmins- tone om man får tro handels- och adressboken.

Kunder som köpte mynt och medaljer från Rothschiids "postor- derkataloger" kunde skicka tillbaka dc objekt som inte höll måttet. Roth- schild svarade för returkostnaden.

Priserna i listorna var inte helt fast- ställda. Köparen hade möjlighet att prisförhandla med Rothschild.

Ibland kunde köparen sänka priset ända upp till 50%! l Bayerns statsar- kiv finns t ex en försäljningsnota från Rothschild till hertig Karl Theodor av Bayern. Denne hade utvalt arton synnerligen dyra mynt bland ett större antal som erbjudits honom.

Priset var 265 gulden, men hertigen behövde endast betala 153 gulden och 32 kreuzcr.

Det hände ofta att Rothschild skickade personliga brev tillsam- mans med katalogerna. Detta för att ytterligare markera den goda kontak- ten mellan säljare och köpare.

Senare i livet utnämndes Roth- schild 180 l till hessisk hovagent och

Charles Lindbergh på medalj

I SNT 1998:3 skrev Ulf Nordlind och Ian Wisehn en artikel om den ame- rikanske piloten Charles Lindbergh och dennes representation på medal- jer. Det finns två nya medaljer som präglats av Franklin Mint till min- net av den extraordinära färden över Atlanten 1927. Dessa inköptes 1998 med medel från Sven Svenssons stif- telse (inv.nr l 02 732). De är av för- gyllt silver och präglade med en mycket hög spegelglans.

Den ena är tillägnad avresan från New York (bild l a+b) och den andra ankomsten till Paris (bild 2a+b). På den förstnämndas åtsida finner man Charles Lindberghs porträtt i lätt vänsterprofil (bild la). Han har flyg- mössan på huvudet och glasögonen runt halsen. I bakgrunden ser man en flygande örn. På frånsidan avbildas en karta över flygturen (bild l b). En stjärna markerar städerna för avresa och ankomst. Tjugofem streck mar- kerar den 33 1,12 timmar långa färden över Atlanten. Texten på engelska ger information om avresans da- tum, tid och plats: LINDBERGH l DEPARTS l MAY 20, 1927 7:52 A.M. l ROOSEVELT FIELD l NEW

YORK. - - -

Kungl. Myntkabinettet har tills vidare infört fri entre på söndagar

för att öka museets ti//giingllghet för allmiinheten.

Mer om museet finns på hemsidan:

http://www.myntkabinettet.se

KUNGLIGA MYNTKABINETTET

Sveriges Ekonomiska Museum slottsbacken 6, Gamla Stan.

Tel: oS-519 553 04

år 1802 slöt han sitt första statslån på 10 miljoner gulden med Danmark.

Vid fransmännens infall 1806 anför- trodde den hessiske kurfursten sin privata förmögenhet åt Rothschild, som med egen fara räddade den och med tiden återbetalade med ränta!

På många sätt kan man säga att Rothschild var vår förste moderne mynthandlare som hade en kund- krets som fanns spridd över ett stort område.

Jan

Wisehn

SNT 4 · 2001

(15)

l a+b. Charles Lindbergir - avresan 20 maj 192 7 från Roosevelt Field, NeiV York,

Franklin Mim.

På den andra medaljen s åtsida fin- ner man det enmotoriga planet Spirit of St Louis avbildat, sedd trekvart underifrån (bild 2a); som på föregå- ende medalj är en karta avbildad på frånsidan (bild 2b). Man finner New York och Paris markerade med två stjärnor och de 25 strecken som visar flygturen. Skillnaden ligger i texten som här är på franska oc h markerar ankomsten till Paris: L'ARRIVEE l DE LINDBERGH l 21 MAI 1927 22:22 l LE BOURGET, PARIS.

Dessa två medaljer ger ingen ny och påhiuig framställning över flyg- turen ö ver Atlanten, eftersom Frank- lin Mint bara tagit äldre medaljer som modeller. Lindberghs porträll är kopierat efter Fredric MaeMonnies medalj från 193 1

1

Den flygande örnen finner man på frånsidan av Laura Gardin Frasers medalj från 1930 (bild 3). Kartan som finns på de båda nya medaljern a är hämtad från medaljen som gavs ut av den franska regeringen och utfördes av Georges Henri Prudhomme (bild 4).

M arie-Astrid Voisin Foto: Jan-Eve Olsson, KM K.

Litteratur

Nordlind U. & Wisehn 1.: Charles Lind- bergh på medalj. SNT 1998:3 s . 58-62.

1

Se SNT 1998:3 s. 59, bild 3.

SNT4 · 2001

2a+b. Charles Lindbergh - ankomsten 2/maj 1927 i Le Bo111"8et. Paris, Franklin Mim.

3. Charles Lindbergh. 1930.

Lmm1 Gardin Fra.\"a

4. Charles Lindbergh.

1927.

Georges Henri Pnullwmme.

9 1

(16)

Myntutställning i Norrtälje

Under period en 5 februari till 2 mars 200 l har Ros lagsmuseet visat en ut- ställning med namnet Mynt i Ros- lagen under 1500 fil: Pl atsen för utställningen har varit Roslagens Sparbank i Norrtälje, och antikvari e Gert Rispling (numera norrtäljcbo) har varit ut ställningskommissarie.

Den l mars besöktes utställningen av doktorand Frederic Elfvcr, redak- tionssekreterare Marie Martinson samt fil. stud. Jonas Rundbcrg, samt- liga vid Numis m atiska forsknings- gruppen, Arkeologiska instituti onen.

Stockholms universitet.

Utställningen har tidigare varit re- fererad i Norrtälje Tidning den 7 feb- ruari 200 l, s. 4. Till utställningen hör även en resonerande stencilerad ka- talog, som beskriver dc inalles 87 m ynt en och säller in dem i en sam- manhang. Rispling har även sam- manstäl lt en katalog i två delar över myntfynd i Roslagen i östra Uppl and (omkring 21 O stycken, varav sex är nya myntfyndsuppgifter) med ut- gångspunkt frän upplandsvolymen i Kungl. Myntkabinenets projekt, Sveriges Mynthistoria, Landskapsin - venteringen.

Bilderna visar dc tre m ontrarna samt utställ ningskommi ssarie Risp- ling. Montrarna gerexempel på mynt som påträffats i Roslagen. l montern längst till vänster finner man mynt från det grekiska, romerska, bysan- tinska, sassanidiska samt arabiska rikena. T. ex. finns en rekonstruktion av den idag skingrade depån med arabiska mynt (slutmynt 917-1 8 c.

Kr.) frå n Harka i Frötuna socken. l minmontern fi nns exempel på vi- ki ngatida mynt från Norden, Eng- land, Sverige, Tyskland. Vidare fin- ner man exempel på svenska m e- deltida mynt samt en trevlig svit om

1 3 dalrar och riksdalrar frän Erik XIV och fram åt. I den högra montern ligger plåtmynt och andra koppar- mynt. Tydliga fotoförstoringa r gör det län au studera olika detaljer på mynten. Placeringen i banklokalen har borgat för både god säkerhet och betydande publiktillströmning. Det kan nämnas au den första kunden i Roslagens Sr .arbank var pigan Mat- hiida Sofia Oman, som den 2 juli 1859 satte in tre riksdal er [rmtl . I minmontern ses pigans exe mplar av 92

Gen Rispling l'id momrama i Roslagens Sparbank. Norniilje.

Fo10: Frederic E/f1• er.

Millmomem med bl. a. rik. wlalersviJen frcln Erik XIV och fram!u.

Fmo: Fretteric Elfver.

Den l'iinslra monlem med bl. a. elen rekomJmerade depån från Harka

i

Frö!

w

w sn.

Fmo: Frederic E/fi• e1 :

SNT 4 · 2001

(17)

"Mot-Bok med Norr Telje St ads och närmast angränsande tre Tingslagers Spar-Bank och Pupill-Kassa", N:o l.

I inledningen till katalog II står bland annat följande om Roslagsmuseets myntsamling:

Hur Roslagsmuseets myntsamling tillkommit är okänt. Det finns en publicerad uppgift ( 1937) [se Thor- demans artikel i NNÅ om Nordens offentliga myntsamlingar - anm. av artikelförfattaren] att Roslagens fornminnes- och hembygdsförenings museum i Norrtälje innehade 600 mynt. [ ... j När myntsamlingen i Roslagsmuseet inventerades hösten 2000, befanns ca 600 mynt vara be- stämda och inventarieförda, medan ungefär lika många låg obestämda.

Det totala antalet mynt är drygt l 200, varav flertalet svenska mynt från 1600-, 1700- och 1800-talen.

Kopparmynten dominerar (80 %).

Förutom mynt finns det en liten samling polletter med tyngdpunkt i Uppland-Dalarna-Stockholm , vida- re medaljer från 1800-tal och tidigt 1900-tal samt några sedlar från samma tid. f samlingen ingår en del utländska mynt, främst från 1800- talet. Mynt från antiken, vikingati- den och medeltiden är ganska få i Roslagsmuseet. Alla numismatica i Roslagsmuseet har registrerats i en databas (j n. l 346 poster).

Från Roslagen finns ett flertal depå-

~ynd,

bl.a. det välkända från Näs, Osteråkers sn, med ca 2800 vikinga- tida my nt, nedlagt efter år l 006.

Rispling skriver i förordet till katalog l, att beträffande de depåer som är deponerade under 900-talet, så ut- märker sig tre socknar i Norrtälj e kommun: Estuna, Roslagsbro samt Frötuna. Han ställer sig frågan o m d et är Rurik och hans ruser som talar till oss? Till slut skall det framhållas, att Rispling med enkla medel har åstadkommit en lärorik utstäl lning som belyser my nt och myntfynd i allmän het och sådana med Roslags- och Norrtäljeanknytning i sy nnerhet.

F rederic Elf ver Referenser

Norrtälje Tidning, 7 februari 200 l.

Rispli ng, G.: 200 l, Mylll i Roslagen un- der 1500 år. Katalog J

&

11 [stencilerade förteckningar].

Thordeman, B.: 1 937, Norde ns offentli-

&a myntsamlingar. Nordisk Numismatisk

Arsskrift 1937. Köpenhamn.

Wisehn, E.: 1989, Mynlfynd frän Upp- land, Sveriges mynthistoria, umdskaps- inventeringen, 4. Stockholm.

SNT 4 · 2001

Foto: Gabriel Hildebrand, RAÄ.

Ny medalj från SNF

Svenska Numismatiska Föreningen utger i år en medalj till minne av fornforskaren, riksantikvarien de facto m.m. Johan Hadorph ( 1630- 1 693). Hadorph anses av många vara Sveriges förste arkeolog med bl.a.

undersökningarna av gravfålten på Björkö. Genom sina fornsakssam- lingar kan man säga att han lade grunden till vårt historiska museum.

Som numismatiker har han gjort sig berömd inte bara som samlare utan även som författare. Hadorph har bl.a. skriv it "Påminnelser om de 3 cronor" , som ingår i Joh annes Schefferus arbete De regni Sveciae insign ibus och som utgavs efter den sistnämndes död 1680. I Kungliga Biblioteket förvaras Hadorphs prakt- fulla Mynt e bok i manuskript med tal- rika myntavbildningar. Hans skick- lighet att avrita fornsaker, mynt m.m.

har gjort honom vida berömd. Inte mindre än tusen runstenar fi nns nog- grant avbi ldade och skurna i trä;

detta material användes i det långt senare publicerade arbetet Bautil, som J. Göransson utgav 1750.

SELINS MYNTHANDEL AB

Öppettider

Vardagar 10.00- 18.00 Lördagar 10.00- 14.00 Regeringsgatan 6 111 53 Stockholm Tel. 08-411 50 81 Fax. 08·411 52 23

Medaljen som föreningen nu ger ut har modellerats av Ernst Nordin och kommer att gjutas av Bergmans konstgjuteri. Åtsidan visar Hadorph efter ett porträtt som är tillskrivet D.

K. Ehrenstrahls skola 1670 och som förvaras på Gripsholm. Till höger SNFs emblem och JOHAN HA- DORPH 1630/ 1 693 samt konstnä- rens signatur E N. Frånsidan visar en runsten från Segersta (Särsta), Kniv- sta socken i Uppland, som anses ha varit en av Hadorphs .. favoriter. In- skriften är DET FORFLUTNAs UTFORSKARE. På randen C. W.

Burmester Don[avit] 2001.

Medaljen, som mäter 43 mm i diameter och är gjuten i brons, kan beställas från SNFs kansli t.o.m. den 5 juni 200 l genom att till förening- ens postgiro 15 00 07- 3 inbetala 700 kr. För den som vill ha medaljen per post tillkommer 50 kr.

Konstnärsarvodet samt en del av gjutningskostnaden är bekostade med bidrag från C. W. Burmesters me- daljfond. Beställda exemplar kom- mer att levereras under augusti/sep- tember 2001.

UN

HÅKAN WESTERLUND

MYNTHANDEL

KÖPER• SÄLJER•BYTER

MYNT • SEDLAR • MEDALJER

Olympiska f öremål

Vasagatan 4 2 III 20 STOCKHOLM

TEL 08-411 08 07

93

(18)

Värdepapper från Göteborg

När det gäller svenska mynt och sedlar har de int resse- rade redan sett d et mest a. Det är mycket sällan som en ny typ d yker upp. En orsak är naturligt vis au man under flera hundra år samlat och studerat det svenska numis- matiska materialet. Detta faktum gäller inte i fråga om gamla aktiebrev. Titt som tätt får vi se hi storiska vär- depapper som länge varit bortglömda. Denna upp- täckarglädje kände undertecknad när han först fick se de här presenterade aktiebreven som förvärvades från B.

Strandbergs Mynthandel i Stockholm och som däref - ter överlämnades som gåva till Kungl. Myntkabinettet av Sven Svenssons stiftelse för numismatik (inv. nr l 02 698). Sammanlagt rör det sig om sex värdepapper- fem akt iebrev och en obligation. Aktiebreven har alla anknytning till Göteborg som sj öfa rtsstad.

l .

l. Aktie uti Göteborgs Hemförare-Båt-Aktiebolag, 500 rdt rmt, 4 juni 1868, blankett, vit. ljusgrö n och svart.

Aktien är tryckt hos firman Meyer & Köster i Göteborg.

Ludvig Adolph Meyer ( 18 19-1865) innehade tryckeri- firman tillsammans med Adolph Köster ( 1830- 1892) från Hamburg. De är mest kända för att ha stått för il- lustrationerna till " Kriget i finska viken" ( 1854) och Vik- tor Rydbergs första bok, "Fribytaren på Ostcrsjön"

( 1 857).

2. Båt och Pråm Aktiebolaget, tio aktier, l 000 kronor, l l september 1874, blankett, brun, vit och svart.

3. En aktie uti Ångfartygsbolaget Neckcn och Elf- kungen, 75 rdr rmt, 8 januari 1869, blan kett , beige, vit och svart. Dc två ångfartygen finns avbildade på aktien.

94

2.

jJ,yk-hJ? J,f I/~,,,,.,. ,otJe F4R ÅltGFARIYGSBOlASET nECKCN oen ElfKUKGEH:

..

3.

SNT 4 • 200t

(19)

4.

6.

SNT4 ·2001

""'"//_p.r-,;,4.M~r 4'" "~~·#.~F<K~

.r/lt"hr ..,./

~iksilalrr

3fem

~Uttllrn

l{iksmynt

-J--h~,..-~""··#.NN':/"/f4.,;k./.b~r·..-""--''

,.(<;,~,.,kt: ... -,~JI-4-/"'"""'"'N '"·~-~"~.-v.-

~ ~iM-'11 J~

1!7

5.

4. En aktie i Ångfartygs Aktie Bolaget Wiken, 500 rdr rmt , 3 november 1870, blankett, ljusgrön, vit och svart.

Ångfart yget Wiken finn s avbildat i vi njenen. Aktiebre- vet är tryckt hos firman Meyer & Köste r i Göteborg.

5. Aktie-Bref uti Ång fartygs Aktiebolaget Arctic, 500 rdr rmt, 13 november 1872, beige, vit och svart. Vinjett- bilden med ång fartygen är tecknad av signatu ren H.W.

Aktiebrevet är tryckt hos firman Meyer & Köster i Gö- teborg.

6. Göteborgs Stads fonderade Femprocents Obligation af år 1873, l 000 kronor i guldmy nt, blankett, beige, vit och svart. Ob ligatio nen är tryckt hos Grube & Co. i Göteborg. Carl Ludvig Leopold Grube ( 1834- 1907) inilytlade 1859 från Preussen till Göteborg där han, som skicklig tecknare och litograf, under 1860-talets förra hälft övertog C. Petersens litog rafiska anstalt, vilken där- efter fortlevde under namnet Grube & Co. Denna syss- lade med tryck av pl anscher, reklambilder o. dyl. samt utveck lades under Gru bes insiktsfulla ledning så a ll den vid 1870-talets slut intog en ledande plats i staden.

Grube själv llyu ade 1878 till Malmö men återvände 1893 till Göteborg för au året fö re sin död slå sig ned i Stockho lm.

lan Wisehn

95

References

Related documents

I proposition 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik föreslår regeringen att riksdagen antar det förslag till ändringar av målområdena inom folkhälsoarbetet som lagts fram

Enligt det för 1922 års riksdag framlagda och av riksdagen i huvudsak godkända förslaget till nybyggnader för de kemiska och fysiska institutionerna vid Chalmers tekniska

Vid upplåtelse av lägenhet, som tidigare ej odlats, synas böra tillämpas de bestämmelser, som gälla beträffande kronotorp och lapplägenheter där- utinnan, att genom

mål för arbetsdomstolens handläggning sådana tvister, som grunda sig på kollektivaftal mellan arbetsgivare och arbetare. Då, enligt förslaget till lag om kollektivaftal,

Organisationskommittcn har utarbetat en plan för hur utlokalise- ringen av delar av bergssektionen vid tekniska högskolan i Stockholm tiH Luleå skaH

Måltidspolitiska programmet har under våren gått ut på remiss till Barn- och utbildningsnämnden, Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Socialnämnden, Kulturnämnden,

SJ:s kostnader för den 38 km långa järnvägen, som skulle komma att ägas av SJ, beräknas till 40 mkr vid 1960 års penningvärde.. I beloppet har inräknats kostnader

För såväl innevarande budgetår som budgetåret 1950/51 har Kungl. Maj :t ägt befogenhet att, därest berörda organisationer och företag kunnat enas om att tillsätta