Ord med laddning

Charlotta Brylla

Ord med laddning

Nyckelord och slagord som termer i tysk språkvetenskap December 2000

Projektet Det svenska ordförrådets utveckling 1800–2000

Projektet Det svenska ordförrådets utveckling 1800–2000 finansieras med generösa bidrag från den kulturvetenskapliga donationen, som administreras av Riksbankens Jubileumsfond. I projektet deltar forskare från fem olika universitets- och högskoleorter och lika många discipliner. Projektet startade den 1 januari 2000. Den gängse för- kortningen av projektnamnet är ORDAT (Det svenska ordförrådets utveckling från artonhundra till tjugohundra).

Resultat från projektets olika delundersökningar publiceras till stor del i föreliggande rapportserie. Redaktörer för rapportserien är prof.

Sven-Göran Malmgren och FD Hans Landqvist, båda verksamma vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet.

Skrifter som ingår i rapportserien säljs till självkostnadspris och kan rekvireras från ORDAT (att. Hans Landqvist), Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet, Box 200, 405 30 Göteborg.

ISSN 1650-2582

© Författaren

Produktion:

Institutionen för svenska språket Göteborgs universitet

Box 200

SE - 405 30 GÖTEBORG Reprocentralen, Humanisten Göteborg

1 . Inledning ... 1

2 . Forskningsšversikt ... 3

2.1 Slagordsforskning ... 3

2.2 Nyckelordsforskning ... 5

3 . Teori och begreppsbildning ... 8

3.1 Kriterier fšr slagordsbegreppet ... 8

3.2 Kriterier fšr nyckelordsbegreppet ... 12

3.3 En alternativ modell: metodiskt tillŠmpbara kriterier ... 14

3.4 SŠrskiljande kriterier fšr nyckelord/slagord ... 16

3.5 Andra termer ... 17

3.5.1 Slogan, Losung, Parole ... 17

3.5.2 Leitwort, Fahnenwort, Stigmawort, Feindwort, Hochwertwort, perennierendes Schlagwort ... 18

3.6 Kamp om betydelse och benŠmning ... 21

4 . Avslutning ... 24

Litteratur ... 25

1 . Inledning

Ord som nyckelord, slagord, honnšrsord anvŠnds relativt flitigt i svenskt tidningssprŒk.¹ De Šr en sjŠlvklar del av det allmŠnna sprŒk- bruket och de flesta svenskar torde veta ungefŠr vad de betyder. Sam- tidigt Šr de vaga och det Šr svŒrt att ge en heltŠckande definition.

Svensk ordbok anger fšr honnšrsord Õord som uttrycker positiv vŠrderingÕ, fšr nyckelord Õcentralt ord som anger lšsning e. samman- fattar ngt vŠsentligtÕ och fšr slagord, Õkort slagkraftig sprŒklig vŠnd- ning som i fšrenklad form uttrycker ngt krav e.d.Õ DŠrtill kommer pragmatiska betydelsekomponenter som exempelvis att slagord oftast anvŠnds i negativt verkande kollokationer som Õtomma slagordÕ, Õbara ett slagordÕ etc.

Inom tysk sprŒkvetenskap Šr Schlagwort, SchlŸsselwort och liknande uttryck termer inom forskningsomrŒdet politisk semantik, som vunnit alltmer terrŠng under de senaste decennierna. Dess uppgift Šr att beskriva det offentliga sprŒkbruket och tyngdpunkten ligger pŒ ana- lysen av begrepp som pŒ nŒgot sŠtt har sŠrskild relevans och fyller en sŠrskild funktion i den offentliga diskursen.²

Syftet med den hŠr artikeln Šr att presentera och i nŒgon mŒn ocksŒ kritiskt granska dessa termer och deras anvŠndningsomrŒden. Inled- ningsvis ges en historisk genomgŒng av den tyska slag- och nyckelords- forskningen. DŠrefter gŒr jag in pŒ begreppsbildning och teori.

1 NŒgra exempel ur SprŒkdatas konkordanser: ÓMed hjŠlp av slagord, populism, fagra lšften Ð och en stor portion missnšje med en socialdemokrati i otakt med verkligheten Ð lyckades vŠnsterpartiet charma en stor del av en alltmer lŠttršrlig vŠljarkŒr och vinna en rekordframgŒng i Œrets val.Ó ( DN 980927); ÓMeningslšsa slagord som bra bostŠder till alla blev i sjŠlva verket bra bostŠder till vissa, betalda av alla.Ó (GP 980412); Ó…kad tillvŠxt kommer att bli honnšrsord fšr en socialdemokratisk regering.Ó (SVD 980922) ;ÓMed honnšrsord som kvalitetssŠkran i ryggen ska skolan se till att de blir nšjda med produkten, skolan.Ó (DN 980917);

ÓAnsvar har blivit ett nyckelord i den tyska valdebatten.È (GP 980419.)

2 Jag anvŠnder mig av det diskursbegrepp som Dietrich Busse och Wolfgang Teubert introducerar i Busse/Teubert (1994). Med diskurs avses en textkorpus (ocksŒ virtuella sŒdana) som utmŠrks av ett tematiskt-semantiskt sammanhang, dŠr Šven intertextuella hŠnvisningar rŠknas in och som kan avgrŠnsas med hjŠlp av rums-/tids- eller kommunikationstypskategorier.

Fšrutom att stipulera allmŠnna kriterier fšr ovan nŠmnda termer, fšr- sšker jag ocksŒ peka pŒ sŠrskiljande drag. I anslutning hŠrtill beršrs Šven existerande subkategorier och andra viktiga fšreteelser inom politisk semantik.

Eftersom motsvarande terminologi oftast saknas pŒ svenska, har jag valt att behŒlla de tyska termerna utom vid de uttryck dŠr det finns svenska ekvivalenter som exempelvis slagord och nyckelord. Vid sist- nŠmnda begrepp kan bruket emellertid vackla beroende pŒ kontexten.

SŒ gott som alla exempel Šr tyska, dŒ artikeln baseras pŒ tysk forsk- ning.

2 . Forskningsšversikt

I Tyskland har slag- och nyckelordsforskningen en tŠmligen lŒng tradition. FrŒn det fšrra sekelskiftet och fram till idag fšreligger Œtskilliga undersškningar av tyskt ordfšrrŒd med hjŠlp av dessa begrepp. LŠnge verkade det vara uteslutande ett tyskt fenomen och Raymond Williams Keywords. A Vocabulary of Culture and Society frŒn 1970-talet framstod som det stora undantaget. Nu kan man emellertid konstatera ett uppsving fšr liknande studier i Williams efterfšljd inom forskningsomrŒdet Ócultural studiesÓ. HŠr kan nŠmnas Martin Jays Cultural Semantics. Keywords of our Time frŒn 1998 och Anna Wierzbickas Understanding Cultures through Their Key Words frŒn 1997.

2 . 1 Slagordsforskning

Intresset fšr slagord i Tyskland tog fart genom Richard M. Meyers samling Vierhundert Schlagworte som utkom 1900.³ Under de nŠr- maste Œren publicerades flera alfabetiskt ordnade listor med slagord i Zeitschrift fŸr deutsche Wortforschung. Teoretiska stŠllningstaganden saknas i princip helt och fšrtjŠnsten bestŒr i materialsamlingen. Stor vikt lŠggs vid respektive slagords fšrstabelŠgg.

En fšrsta systematiserad undersškning av slagord kom 1906 i och med Otto Ladendorfs Historisches Schlagwšrterbuch. Fšrutom en systematiserad presentation av orden, fšrsšker Ladendorf ocksŒ gšra en begreppsbestŠmning, dŠr han bland annat konstaterar att dessa ord Šr sŠrskilt emotionella, fordrar stŠllningstagande samt Šr išgonfallande pŒ nŒgot sŠtt (Ladendorf 1906:VII). Orden Šr ordnade alfabetiskt och utfšrligt presenterade vad gŠller tillkomstort och -tidpunkt, varianter och livslŠngd, geografisk spridning, form och kŠnsloladdning. Laden- dorf har utšver detta delat upp sina ca 660 uppslagsord i under-

3 Min šversikt šver slagordsforskningens historia bygger pŒ framstŠllningar av Fritz Hermanns (1994:7ff) och Hans-Joachim Diekmannshenke (1994:8ff).

grupper, dvs. varje ord klassificeras som exempelvis Scherzwort, Spottwort, soziales Schlagwort, Schreckwort, politisches Fahnenwort etc. Fritz Hermanns pŒpekar att Ladendorf dŠrmed undviker pro- blemet med slagordets polysema karaktŠr pŒ ett elegant sŠtt och att han skapar en uppsŠttning metakategorier som har relevans Šn idag (Hermanns 1994:9).

Den kritik som riktats mot Ladendorfs samling av bland andra Kaempfert (1990:1203) innebŠr att Ladendorf sammanblandat Modewšrter och Schlagwšrter pŒ ett olyckligt sŠtt (se nedan). Det fšrsta fšrsšket att undersška och klassificera en sŠrskild epoks slagord kom 1908 i och med Friedrich Lepps skrift Schlagwšrter des Re- formationszeitalters. Eftersom Meyers ovannŠmnda samling listade slagord endast frŒn och med 1770, var Lepps studie, som alltsŒ strŠcker sig tillbaka till reformationstiden, vŠrdefull ur material- synpunkt. Dock saknas i likhet med vad som Šr fallet i samtida under- sškningar en teoretisk utgŒngspunkt och Hans-Joachim Diekmanns- henke (1994:10), som sjŠlv arbetat med reformationen, menar att Šven hŠr presenteras Mode- und Schimpfwšrter vid sidan av slagorden och inte sŠllan pŒ de senares bekostnad.

Efter fšrsta vŠrldskriget slumrar slagordsforskningen in, men efter 1945 vŠcks Œter intresset fšr ordstudier. Den politiska aspekten hos slagorden stŒr nu i fšrgrunden och flera undersškningar av Tredje rikets sprŒkbruk utkommer. HŠr kan nŠmnas tre verk: artikelsam- lingen Aus dem Wšrterbuch des Unmenschen (Sternberger/Storz/

SŸskind 1957)⁴, LTI⁵ (Klemperer 1947) och Vom ÓAbstammungs- nachweisÓ zum ÓZuchtwartÓ. Vokubular des Nationalsozialismus (Ber- ning 1964). Intressant ut metodologisk synpunkt Šr Klemperers LTI. I de tidiga slagordssamlingarna uppmŠrksammas etymologi, fšrsta be- lŠgg, betydelse och livslŠngd. Trots att man kommenterar ordens emo- tionella karaktŠr nŠmns emellertid inget om deras funktion och verkan.

Klemperer bryr sig dŠremot inte om ordens Šldsta belŠgg utan ana- lyserar deras politiska funktion (Diekmannshenke 1994:10ff). Denna funktionella syn Šr enligt min mening helt dominerande inom den politiska semantiken, dŠr den moderna slagordsforskningen Œterfinns.

Efter andra vŠrldskriget mŠrks ocksŒ en fšrskjutning mot ett teore- tiskt perspektiv. En strid stršm av publikationer har utkommit, som antingen explicit behandlar slagord eller dŠr dessa ingŒr pŒ nŒgot sŠtt.

HŠr kan man urskilja tvŒ grupper: I den fšrsta gruppen ršr det sig om

4 Enskilda artiklar publicerades frŒn och med november 1945 i tidskriften Die Wandlung.

5 LTI = Lingua Tertii Imperii, min anm.

olika typer av lexikon eller empiriska studier med inledande metod- och teorikapitel, dŠr definition och urvalskriterier avhandlas, exem- pelvis Schlagworte des jungen Deutschlands (WŸlfing 1982), Kenn- und Schlagwšrter des Liberalismus, Konservatismus, Sozialismus, Nationalismus, Rassismus, und Nationalsozialismus (Stra§ner 1987), Brisante Wšrter von Agitation bis Zeitgeist. Ein Lexikon zum šffent- lichen Sprachgebrauch (Strau§/Ha§/Harras 1989), Die Schlagwšrter der Radikalen der Reformationszeit (Diekmannshenke 1994), Kontro- verse Begriffe. Geschichte des šffentlichen Sprachgebrauches in der Bundesrebublik Deutschland (Stštzel/Wengeler 1995, se Šven nedan).⁶ Den andra gruppen Šr rena teoriframstŠllningar och hŠr bšr fram- hŒllas Walther Dieckmanns standardverk frŒn 1969 Sprache in der Politik. Eine EinfŸhrung in die Pragmatik und Semantik der poli- tischen Sprache. En liknande klassiker frŒn det forna DDR Šr Rainer Freitags Linguistische Untersuchungen zum Wesen des politischen Schlagwortes (1973). Ytterligare ett par publikationer frŒn senare tid kan nŠmnas: SchlŸssel-, Schlag- und Fahnenwšrter. Zu Begrifflichkeit und Theorie der lexikalischen Ópolitischen SemantikÓ (Hermanns 1994), Zur Semantik des politischen Schlagworts (und anderer Wšrter) (Ickler 1990), Das Schlagwšrterbuch (Kaempfert 1990).

2 . 2 Nyckelordsforskning

Nyckelord Šr en yngre fšreteelse Šn slagorden i ordfšrrŒdsforskningen (se vidare Brylla 1999). Till skillnad mot slagordsforskningen bšrjar nyckelordstraditionen med teoretiska framstŠllningar och de empiriska studierna kommer fšrst senare. Den tyske sprŒkvetaren Wolf-Andreas Liebert menar att nyckelordstermen inom sprŒkvetenskapen bygger pŒ ett koncept skapat av engelsmannen J. R. Firth, trots att denne inte an- vŠnder sjŠlva termen key word (Liebert 1994:6ff.).⁷ Firth utvecklade pŒ 1930-talet en situationsrelaterad semantik, dŠr kontextens centrala roll fšr betydelsen starkt betonas. I detta sammanhang reflekterar han šver fšrekomsten i olika kontexter av det han kallar focal words och pivotal words (Firth 1957). Trots att Firth inte infšr termen key word

6 Jag har valt att exemplifiera med nŒgra av de nyare verken. HŠr bšr dock pŒpekas att Šven 1960- och 1970-talen rymmer liknande undersškningar.

7 NŠr det gŠller nyckelorden utgŒr jag till stor del frŒn en forskningsrapport av Wolf- Andreas Liebert (1994), dŠr han diskuterar definition och tillŠmpning av termen ur ett diakront perspektiv.

i sin teori, Šr hans resonemang viktigt fšr den senare begreppsdiskus- sionen.

En annan viktig bidragsgivare i teoribildningen kring nyckelord Šr den franske lexikologen och lexikografen Georges MatorŽ. PŒ 1950- talet presenterade han en modell fšr hur den diakrona utvecklingen hos ett ordfšrrŒd kan beskrivas med hjŠlp av nyckelord (MatorŽ 1953).

MatorŽ utgŒr inte frŒn ett nutida iakttagarperspektiv utan vill faststŠlla hur ett antal nyckelord, som fšrekommer inom en viss tidskontext, anvŠndes av sprŒkbrukarna i den dŒtida debatten, inom det dŒ rŒdande sprŒksystemet.

Den engelske semantikern Stephen Ullmann (1962) utgŒr frŒn MatorŽs definition av nyckelord men kompletterar med Firths situa- tionskontext. Hos Ullmann Šr emellertid perspektivet delvis ett annat.

Fšr de bŒda fšregŒngarna var ordets betydelse fšr de kommunicerande det centrala, dvs. nyckelordens roll i den analyserade diskursen.

Ullmann dŠremot ser orden ur iakttagarens synvinkel; orden blir dŠrmed snarare en hermeneutisk konstruktion, som kan hjŠlpa iakt- tagaren att fšrstŒ en viss kommunikationsprocess, en viss kultur eller en viss epok. Dessa key words Šr ett verktyg fšr iakttagaren att lŒsa upp nŒgot fšr honom/henne fšrdolt, en vŠg till fšrstŒelse.

Den fšrsta materialsamlingen av nyckelord tillkommer pŒ 1960- talet. Projektet EuropŠische SchlŸsselwšrter utfšrde omfattande kom- parativa sprŒkstudier, som resulterade i tre band, vilka utkom mellan 1963 och 1967. Teoretiskt innebŠr studien inte nŒgot nytt fšr be- greppsdiskussionen. I empiriskt avseende Šr undersškningen emellertid mycket vŠrdefull, eftersom den inte bara definierar nyckelordsbe- greppet utan Šven tillŠmpar det. Projektet Šr ett fšrsšk att beskriva likheter och skillnader mellan olika kulturer genom semantiska studier av nŒgra kulturella nyckelord. Man utgŒr hŠrvidlag frŒn hypotesen att vŠrldsbilden hos en sprŒkgemenskap Šr starkt prŠglad av moders- mŒlet.⁸ SprŒken utgšr i sig en sŠrskild vŠrldsŒskŒdning och anvŠnder sig av sŠrskilda kŠnnetecken fšr att bygga upp sin sprŒkliga verklighet.

De sprŒk som undersšks Šr tyska, engelska, franska, italienska, spanska.

Som metod tillŠmpas ett lexikologiskt fšrfarande med en diakron semantisk analys av kŠlltexter samt av etymologiska ordbšcker. Be- tydelsefšrŠndringen hos de utvalda nyckelorden sŠtts dŠrefter i sam- band med den politiskt-sociala utvecklingen.

8 En av utgivarna, Leo Weisgerber, var anhŠngare av Sapir/Whorf-hypotesen som gŒr ut pŒ att modersmŒlet styr mŠnniskans sŠtt att se pŒ verkligheten. Se exempelvis Weisgerber, Die sprachliche Gestaltung der Welt (1962).

Enligt Liebert (1994:6) uppstŒr efter Schmidt-Hidding ett glapp i tillŠmpning och diskussion av nyckelord inom den lingvistiska traditio- nen. PŒ 1970- och 1980-talen appliceras snarare ett icke-lingvistiskt koncept med rštter i disciplinerna historia och sociologi som exem- pelvis i standardverket Geschichtliche Grundbegriffe. Historisches Lexikon zur politisch-sozialen Sprache in Deutschland (Brunner, Conze & Koselleck 1972ff.). Med tanke pŒ att forskningen kring den politiska semantiken tog fart under den hŠr tidsperioden i och med Dieckmanns introduktion 1969, Šr det troligt att nyckelordstermen i lexikonforskningen fick stŒ tillbaka till fšrmŒn fšr det mer traditio- nella slagordsbegreppet.

PŒ 1990-talet kan man emellertid konstatera ett uppsving fšr det lingvistiska konceptet nyckelord. Detta gŠller framfšr allt lexiko- logiska undersškningar av politisk vokabulŠr i Tyskland och de studier inom ramen fšr Ócultural studiesÓ som nŠmndes ovan. Samtidigt Šr de undersškningar som uteslutande anvŠnder sig av nyckelordbegreppet fŒ. HŠr kan nŠmnas det omfattande verket Wšrter-Buch. SchlŸssel- wšrter der Wendezeit (Herberg, Steffens & Tellenbach 1997), som belyser den sprŒkliga fšrŠndringen i samband med murens fall och DDR:s sammanbrott Œterspeglad i nyckelord. Till grund fšr under- sškningen ligger en korpus pŒ 3,5 miljoner ord.

IstŠllet utkommer ett antal publikationer dŠr bŒde slagord och nyckelord (samt Šven andra begrepp) anvŠnds fšr att beskriva ordfšr- rŒdet. 1995 kom t.ex. samlingsvolymen Kontroverse Begriffe, vilken Šr utgiven av en forskargrupp i DŸsseldorf under ledning av professor Georg Stštzel, som gjort flera liknande undersškningar (se t.ex. Bške 1996a, Liedke 1991).

3 . Teori och begreppsbildning

I det fšljande skall jag med utgŒngspunkt i ovan anfšrd litteratur fšr- sška stipulera ett antal kriterier som kan sŠgas gŠlla fšr slagord och nyckelord. DŠrefter gŒr jag in pŒ de subkategorier som framfšr allt Šr knutna till slagordsbegreppet.

Slagord och nyckelord tycks fšrfoga šver ett mŠngd gemensamma egenskaper, men man kan ocksŒ finna komponenter som bara verkar vara kŠnnetecknande fšr respektive enskilt begrepp. Jag Œterkommer till dessa sŠrskiljande drag efter en genomgŒng av slagords- och nyckelordskonceptet var fšr sig.

3 . 1 Kriterier fšr slagordsbegreppet

Som ovan nŠmnts Šr Ladendorf (1906:VII) den fšrste som fšrsšker sig pŒ en begreppsbestŠmning. Han skriver att det ršr sig om ord och vŠndningar

denen sowohl eine prŠgnante Form wie auch ein gesteigerter GefŸhlswert eigentŸmlich ist, insofern sie nŠmlich entweder einen bestimmten Stand- punkt fŸr oder wider ein Streben, eine Einrichtung, ein Geschehnis nach- drŸcklich betonen oder doch wenigstens gewisse Untertšne des Scherzes, der Satire, des Hohnes und dergleichen deutlich mit einklingen lassen.

(kursivering i originalet).

Han Šr sŒledes vŠl medveten om slagordens affektiva karaktŠr och menar Šven att de karakteriseras av en pŒ nŒgot sŠtt utmŠrkande form, vilket modern forskning ocksŒ antyder. Om man tittar pŒ urvalet hos Ladendorf fŒr man emellertid kŠnslan av att han menar att det ršr sig om exotiska, išgonenfallande ord, vilket knappast kan sŠgas vara en konstituerande egenskap. Viktigare Šr att han tar upp aspekten pro eller contra en stŒndpunkt. Detta Šr ett typiskt drag hos slagorden, inte minst nŠr det gŠller Fahnenwšrter och Stigmawšrter (se nedan).

AnvŠndningen av vissa slagord visar tydligt var sprŒkbrukaren stŒr, de avslšjar hans/hennes grupp- eller partitillhšrighet. Vidare kan Laden- dorfs pŒstŒende att slagorden Šven har skŠmtsamma, satiriska eller

hŒnfulla undertoner enligt min mening inte sŠgas ha nŒgon stšrre relevans.

Man kan konstatera att Ladendorf trots allt diskuterar relativt mŒnga av de kriterier som idag tillmŠts betydelse i slagordsforskningen. I fšrordet poŠngterar han Šven att slagorden befinner sig pŒ en hšg bildningsnivŒ (a.a., X); han konstaterar att politik, litteratur och konst Šr de omrŒden, inom vilka slagorden oftast fšrekommer (a.a., XIII);

att det ofta ršr sig om nya ord eller nya betydelser (a.a., X); att orden ofta reproduceras i form av avledningar eller sammansŠttningar (a.a., XI). Det Šr anmŠrkningsvŠrt att modern forskning inte i hšgre grad refererar till detta utan endast lovordar det empiriska materialet.

DŠremot lyckas han inte reda ut, hur man kan skilja mellan Schlagwort och Modewort, och jag ansluter mig till de forskare som hŠvdar att materialsamlingen Šr en godtycklig blandning av bŒda sorterna (se t.ex. Kaempfert 1990:1203). Hans indelning i ett antal undergrupper, med vilka han beskriver varje uppslagsord, Šr intressant ur begrepps- synpunkt, men valet av term vid respektive slagord tycks Œtminstone fšr en nutida lŠsare helt godtycklig.⁹

Modern slagordsforskning kŠnnetecknas av tvŒ fenomen: slagordens funktion Šr det centrala och i regel undviker man rena definitioner utan fšrsšker istŠllet stipulera vad som utmŠrker slagorden. HŠr tillŠmpas morfologiska, semantiska och pragmatiska kriterier, men tonvikten ligger helt klart pŒ det pragmatiska. Fritz Hermanns (1994:6) menar lite tillspetsat: ÓSchlagwort lŠ§t sich nur pragmatisch definieren.Ó

Termen slagord hšr framfšr allt hemma inom forskningsomrŒdet politisk semantik, dŠr begreppet har en dominerande roll. HŠr rŠknas, som nŠmnts, Walther Dieckmanns Sprache in der Politik som ett standardverk. Dieckmann (1969:102) menar att det alltid Šr tillŠmp- ningen som avgšr om ett ord blir slagord: ÓEin Wort ist nicht Schlag- wort, sondern wird als Schlagwort gebraucht.Ó (kursivering i origi- nal). Det betyder att slagorden inte har nŒgra systemimmanenta egen- skaper, de Šr alltid en del av ÓparoleÓ och inte av ÓlangueÓ. Den enda mšjligheten att definiera slagord enligt Dieckmann (a.a., 102) Šr att undersška deras funktion i det offentliga sprŒkbruket. Slagorden Šr till

9 NŒgra av Ladendorfs subkategorier med exempel ur hans Historisches Schlag- wšrterbuch Šr: politisches Stichwort (Agitator), politisches Fahnenwort (Agrarier), politisches Losungswort (Altdeutschland), soziales Schlagwort (arbeitende Klassen), Scheltwort (Aristokrat), Schlagwortwendung (Aufgehen in Deutschland), Kampfwort (Bildungsphilister), Losung (Blaue Blume), Parole (christilich-sozial), Stichwort (christlicher Staat), Fahnenwort (Deutschland, Deutschland, Ÿber alles [sic!]), Schelt- wort (Drohnen, vilket sedermera fšrvandlades till ett sozialpolitisches Schlagwort).

fšr att pŒverka och om mšjligt fšrŠndra rŒdande opinion. Detta fšrutsŠtter sŒledes en offentlig diskurs samt en ambition hos talaren/

skribenten att pŒverka denna.¹⁰ DŠrmed kan man gšra en avgrŠnsning gentemot Modewšrter, som visserligen Šr en del av den offentliga diskursen, men som generellt inte har slagordens persuasiva egenskap.

Inte heller har modeorden det programmatiska innehŒll som Šr ett annat viktigt kŠnnetecken hos slagorden. PŒ ett fšrtŠtat sŠtt kan slag- orden rymma en hel ideologi. De gšr det relativa absolut, fšrvandlar vaghet och generaliseringar till skenbar klarhet, reducerar det kom- plicerade till nŒgot typiskt, šverskŒdligt: Det abstrakta blir konkret och det politiska sprŒket fšrses med emotionella švertoner (Dieckmann 1969:103). Dessa egenskaper gšr slagorden till lysande signaler i ord- flšdet och dŠrfšr kan de ocksŒ upptrŠda ensamma pŒ plakat eller i talkšrer. Kontexten utgšrs snarare av vem som anvŠnder dem.

Vidare har slagorden en appellerande, retorisk funktion. Detta illustreras vŠl i ordbildningen, dŠr flera betydelsekomponenter blir uppenbara. Slagorden Šr ett verktyg i en strid, man ÓslŒssÓ med orden.

Men de Šr ocksŒ ÓslŒendeÓ i betydelsen ÕtrŠffandeÕ, man ÓslŒr huvudet pŒ spikenÓ.

Av slagordets programmatiska och retoriska egenskaper fšljer ocksŒ att de fyller en viktig affirmativ funktion som identifikation fšr ett parti eller en grupp i och med genereringen av kommunikativ kon- sensus, nŒgot som redan Ladendorf sŒg (jfr Šven Diekmannshenke 1994:14). •hšrarna/lŠsarna tvingas till ett stŠllningstagande fšr eller emot, vilket i sin tur skapar grupptillhšrighet. Tillsammans med den affektiva komponenten bidrar denna solidariseringseffekt till upp- komsten av Fahnenwšrter och Stigmawšrter (se nedan). En fšrut- sŠttning fšr slagordens expressiva och persuasiva funktion Šr natur- ligtvis en aktiv reception inom den offentliga diskursen. Slagordens status konstitueras i samspel med Œhšrare/lŠsare (Diekmannshenke 1994:17). Detta Šr en fšrutsŠttning fšr tillŠmpning av slagord. Deras affektiva och programmatiska karaktŠr skapar mšjlighet fšr bŒde sympati eller antipati. HŠri ligger slagordets laddning.

Slagorden Šr bundna till en viss tid och de har en relativt kort livs- lŠngd. Antingen fšrsvinner orden helt eller ocksŒ fšrlorar de sin slag- ordsstatus. Under sin ÓkarriŠrÓ anvŠnds de frekvent och Diekmanns- henke (1994:18) talar till och med om ÓWiederholungszwangÓ. HŠr mŒste man naturligtvis beakta den relativa frekvensen, det Šr i fšr- hŒllande till ord med samma struktur (oftast abstrakta substantiv,

10 Detta medfšr enligt Dieckmann att slagord inte funnits i alla tider och i alla sam- hŠllen, utan bara dŠr offentlig debatt och politiska tal varit en del av samhŠllet.

adjektiv eller verb) som de anvŠnds flitigt (om relativ frekvens, se nedan). Dock ska man inte šverskatta denna egenskap. PŒ grund av slagordens signalvŠrde Šr frekvensen sŠllan Šr sŒ hšg som vi fšrleds att tro.¹¹ DŠrutšver finns det slagord som inte verkar fšrlora sin slag- ordstatus, ett slags permanenta slagord. Som exempel kan hŠr nŠmnas demokrati, frihet, solidaritet etc. De benŠmns Hochwertwšrter (Hermanns) och perennierende Schlagwšrter (Kaempfert), men frŒgan Šr om det inte skulle var bŠttre att klassificera dem som nyckelord, speciellt som kort livslŠngd tycks utgšra ett kriterium fšr slagord. Till detta Œterkommer jag nedan.

Slagordens fšrmŒga att vara signaler i texten eller talet har med deras pregnanta och ÓfastetsandeÓ form att gšra, nŒgot som Šven Ladendorf konstaterar, Šven om han dŠrmed snarare tycks mena ÓexotiskaÓ ord. Man har kunnat konstatera (Freitag 1973:127) att bara vissa ordformer fungerar som slagord. Om man ersatt slagordet med en synonym eller omskrivning, har detta inte alls haft samma effekt.

Vad exakt det Šr i slagordens form som gšr dem till signaler Šr emellertid inte utrett. Det verkar ocksŒ vara svŒrt, fšr att inte sŠga omšjligt, att fšrutsŠga ett slagord.

De flesta fšrfattare Šr šverens om att uttrycket slagord Šr pejorativt konnoterat i allmŠnsprŒket.¹² Vissa forskare vill dŠrfšr undvika termen i sina undersškningar (jfr Bške 1996a), medan exempelvis Dieckmann (1969:101) menar att man istŠllet mŒste neutralisera denna beledsagande konnotation. Dock frŒgar sig exempelvis Hermanns (1994:20f) om slagordstermen har nŒgon framtid inom politisk semantik. Jag Œterkommer till detta problem nedan, i diskussionen om slagordens subkategorier.

Sammanfattningsvis konstitueras slagorden av fšljande egenskaper.

De

¥ ingŒr i det offentliga sprŒkbruket,

¥ kondenserar program,

¥ Šr emotionellt laddade,

¥ Šr ett verktyg i det agitatoriska talet, appellerande, persuasiva,

11 ÓWenn wir einmal Ð im Hinblick auf den Gebrauch des Schlagwortes Ð eine frequentative Analyse erarbeiten, wŠren wir allerdings Ÿberrascht, wie wenig dieses oder jenes Schlagwort eigentlich gebraucht wird, ohne da§ es damit aufhšrt, Schlag- wort zu sein.Ó (Freitag 1973:133)

12 Kaempfert (1990:1200) anfšr att det standardsprŒkliga uttryck som ligger till grund fšr den lingvistiska termen Schlagwort i Tyskland Šr i bruk med dagens betydelse sedan mitten av 1800-talet.

¥ har en hšg temporŠr anvŠndningsfrekvens,

¥ ger uttryck fšr en viss (partitillhšrande) stŒndpunkt av vŠrderande karaktŠr,

¥ skapar en solidariseringseffekt,

¥ Šr semantiskt obestŠmbara (trots skenbar klarhet),

¥ har en pregnant form.

3 . 2 Kriterier fšr nyckelordsbegreppet.

Nyckelorden Šr centrala begrepp som pŒ nŒgot sŠtt stŒr i fokus. Firth talade om focal resp. pivotal words (se ovan). Med komponenten focal avses olika linjer eller strŒlar som sammantrŠffar i en punkt, bildligt eller konkret, sŒledes ett slags brŠnnpunktsord, dŠr kommunikations- aktiviteterna sammanstrŒlar och blir lexikala brŠnnpunkter i kommu- nikationsprocessen. Det andra begreppet bottnar i betydelsen av pivot, dvs. ett centrum eller en medelpunkt, kring vilket allt kretsar (ty.

Drehpunkt), dvs. ord som Šr medelpunkt i kommunikationen. HŠr ligger tonvikten pŒ ordets betydelse hos sprŒkbrukaren.

Detta fšrhŒllande gŠller Šven fšr den franske lexikologen MatorŽ.

Ett mot-clŽ hos MatorŽ Šr ett ord som betecknar kŠnslor och idŽer, vilka kommunikationsdeltagarna sjŠlva betraktar som uttryck fšr sina ideal, en ÓunitŽ lexicologique exprimant une sociŽtŽ [É] un •tre, un sentiment, une idŽe, vivants dans la mesure m•me o• la sociŽtŽ re- conna”t en eux son idŽalÓ (MatorŽ 1953:68). Nyckelorden bestŠms sŒledes utifrŒn den roll som de spelar fšr kommunikationsdeltagarna.

Exempelvis analyserar han skillnaden i uppfattningen av begreppen habile homme, honn•te homme och homme de bien under Corneilles resp. MoliŽres epoker.

Senare kan man konstatera en fšrskjutning frŒn ett anvŠndarper- spektiv till ett iakttagarperspektiv. Stephen Ullmann (1962) Šr den fšrste som ser orden ur iakttagarens synvinkel; de blir dŠrmed snarare ett verktyg i ett hermeneutiskt fšrfarande. Ullmann anvŠnder till skill- nad mot Firth begreppet key words och hŠr mŠrks fšr fšrsta gŒngen i diskussionen en metaforisk koppling till komponenten nyckel-. Orden bidrar till att ÓlŒsa uppÓ nŒgot fšr fšr iakttagaren, sŒ att det blir mšj- ligt att tolka en viss kommunikationsprocess, en viss kultur eller en viss epok.

Denna tankegŒng tas upp av Wolfgang Schmidt-Hidding (1963:21) i inledningen till den stora ordstudien EuropŠische SchlŸsselwšrter som utgŒr frŒn tidigare teorier om att nyckelorden utgšr ett slags nav i kommunikationsprocessen och kan vara en nyckel till epoker, idŽer

eller enskilt tŠnkande: ÓSchlŸsselwšrter dagegen schlie§en fŸr uns eine bestimmte Lebenseinstellung der Sprachgemeinschaft auf; sie spiegeln Phasen der Geschichte wider.Ó

Dessa ord Šr ofta frekventa, men man kan endast tala om en relativ frekvens, eftersom hjŠlpverb, funktionsord etc. annars skulle klassifi- ceras som nyckelord. Den hšga frekvensen gŠller dessutom bara inom det analyserade omrŒdet. Detta Šr kopplat till ett av begreppets viktigaste kriterier: nyckelorden Šr kontext- och tidsrelaterade, nŒgot som Firth, MatorŽ och Ullmann betonar (se Liebert 1994:6Ð18). Ett nyckelbegrepp under upplysningen kan ha fšrlorat sin centrala status nŒgra Œr senare under romantiken. Det kan ocksŒ ha olika innebšrd fšr olika sprŒkbrukare, dvs ett ord kan ha en nyckelfunktion fšr en viss grupp men Šr helt oviktigt fšr andra vid samma tidpunkt. Det gŠller att skilja mellan the speakerÕs meaning och the wordÕs meaning (Schmidt-Hidding, 1963:23). Detta gŠller ocksŒ den affektiva kompo- nent som hos nyckelorden Šr starkare Šn hos andra ord. Beroende pŒ kommunikationsdeltagarna och tidskontexten kan de ha antingen posi- tiv eller negativ laddning. Detta gŠller naturligtvis ocksŒ fšr andra lexikaliska enheter, men Firth, MatorŽ och Ullmann pekar pŒ en starkare dynamik hos nyckelorden, som gšr att de har en snabbare konnotativ fšrŠndring Šn švriga ord.

Liebert (1994:4) stŠller upp en definition utifrŒn ovan anfšrda teore- tiker:

Ein SchlŸsselwort ist ein lexikalisch-ausdrucksseitiger Fixpunkt, in einem thematisch und / oder zeitlich abgeschlossenen Kommunikationsproze§, dessen Bedeutung im Verlauf dieses Prozesses von den Kommunika- tionsbeteiligten stŠndigt verhandelt wird. Dieser sprachliche Ausdruck wird kontextualisiert hinsichtlich bestimmter Bezugspunkte der Kommu- nikationsbeteiligten. Dabei erfŠhrt der sprachliche Ausdruck eine im VerhŠltnis zu anderen Wšrtern starke Dynamik der Konnotations- verŠnderung (Werte, GefŸhle u.a.).

Definitionen kan kompletteras ytterligare med den hšga frekvensen och iakttagarperspektivet, varigenom vi fŒr fšljande kriterier.

Nyckelorden Šr

¥ centrala i den meningen att de stŒr i fokus fšr kommunikationspro- cessen eller Šr en nyckel till en epoks, grupps eller individs tankar,

¥ bundna till en viss kontext och en viss tidsperiod,

¥ har en relativt sett hšg frekvens,

¥ har en affektiv komponent,

¥ uppvisar en starkare dynamik, sŠrskilt i frŒga om konnotationer, Šn andra lexikaliska enheter.

Huruvida Lieberts definition fungerar i metodiskt avseende vid urvalet av nyckelord Šr mycket tveksamt. Problemet Šr fšrmodligen att de tongivande i begreppsbildningen med undantag av Schmidt-Hidding endast Šgnat sig Œt teoretiska framstŠllningar och inte pršvat definitio- nen i praktiken. Visserligen Œberopar sig utgivarna till den omfattande undersškningen av sprŒkbruket i samband med murens fall och Tysk- lands Œterfšrening (Herberg, Steffens & Tellenback 1997) pŒ Lieberts definition, nŠr de anger de viktigaste kriterierna fšr urvalet: Óinhalt- liche Relevanz, TypizitŠt und VorkommenshŠufigkeit lexikalischer Einheiten in bezug auf den untersuchten KommunikationsbereichÓ (a.a., 3). En nŠrmare beskrivning av urvalsfšrfarandet ges emellertid inte.

De uppstŠllda kriterierna fšr slagord och nyckelord har det gemen- samt att de visserligen Šr klart definierade, men eftersom de till stšrsta delen Šr kvalitativa och Œterfinns pŒ en pragmatisk nivŒ, Šr de svŒra att tillŠmpa empiriskt. De torde fungera bŠst som deskriptiva kŠnnetecken vid ett redan trŠffat urval.

3 . 3 En alternativ modell: metodiskt tillŠmpbara kriterier En betydligt mer hanterlig definition utgšr enligt min Œsikt de krite- rier som stŠllts upp av en forskargrupp i DŸsseldorf, vilken under Georg Stštzels ledning publicerat ett stort antal uppsatser och bšcker inom omrŒdet politisk semantik (se exempelvis Stštzel 1995, Bške 1996a, Bške 1996b). De arbetar i den sprŒkanalytiska tradition som den tyske sprŒkhistorikern Peter von Polenz initierat, nŠmligen att sprŒkhistoria mŒste skrivas med hŠnsynstagande till samhŠllshistoria.

Konceptet man utvecklar i publikationen Kontroverse Begriffe rymmer inte bara utvecklingen av sprŒk och sprŒkbruk utan Šven kommunikationshistoria och andra viktiga historiska faktorer. Hypo- tesen Šr att instŠllningen hos olika grupper i samhŠllet kommer till uttryck genom sprŒkbruket. De kontroversiella begrepp som Šr fšre- mŒl fšr dessa omfattande studier Šr sŒ kallade nyckelord i den politiska och sociala historien.

DŸsseldorfgruppen anknyter sŒvŠl till slagords- som till nyckel- ordsforskningen och det bšr pŒpekas att det som nu fšljer gŠller bŒda begreppen om inget annat sŠgs. I Politische Leitvokabeln der

Adenauer-€ra (Bške 1996a) deklareras att man avstŒr frŒn termen politisches Schlagwort, eftersom det anvŠnds nedsŠttande i vardags- sprŒket. DŠremot gšr man ingen skillnad mellan begreppen SchlŸssel- wort och Leitvokabel. Vid tillŠmpningen av dessa termer Œberopar man sig pŒ tidigare slagords- och nyckelordsforskning (t. ex. Dieck- mann 1969). Man arbetar sŒledes inom den befintliga traditionen inom politisk semantik men tillfšr ytterligare en dimension.¹³

De centrala och kontroversiella begrepp som undersšks och diskute- ras av DŸsseldorfgruppen utmŠrks av fšljande egenskaper:

¥ Ofta ršr det sig om neologismer eller nya betydelser: Nyckel- begreppen Šr ofta nya i sprŒkbruket eller anvŠnds med en annan betydelse resp. fšrŠndrat konnotationsvŠrde. MŒnga gŒnger kommer nyorden frŒn facksprŒket och har hittills varit okŠnda i allmŠnsprŒket. InlŒning frŒn ett frŠmmande sprŒk Šr ocksŒ vanligt och hŠr bšr man sŠrskilt beakta betydelselŒn. Ibland kan de nya begreppen vara produkter av en ordstrid mellan olika lŠger, dŠr ett begreppsinnehŒll eller en beteckning till slut segrat (se nedan om den semantiska kampen).

¥ NŠr det gŠller nyckel- och slagord kan man ofta konstatera konkur- rerande anvŠndning av ett uttryck. Detta Šr en sŒ kallad semantisk kamp. Konkurrerande sprŒkbruk kan yttra sig pŒ tvŒ sŠtt: fšr det fšrsta i form av i konkurrens med varandra skiftande anvŠndnings- sŠtt eller tolkning av ett uttryck, fšr det andra i form av konkurre- rande ordformer (fšr exempel se nedan).

¥ NŠr explicita diskussioner om ordens betydelse eller anvŠndning fšrekommer, kallar man det sprŒktematisering, eller sprŒkre- flexivitet. I de flesta fall presenterar man det egna sprŒket som adekvat och motstŒndarnas sprŒk som felaktigt. Ofta handlar det om fšrsšk att normera sprŒket. Hit rŠknas ocksŒ distanseringsmarkšrer, t.ex. anvŠndning av citattecken eller tillŠgget ÓsŒ kalladÓ. Antingen innebŠr bruket av dessa kritik mot dem som anvŠnder dessa ord eller ocksŒ vill man dŠrmed signalera att ordet Šr nytt eller utgšr en fackterm, som Šn sŒ lŠnge inte Šr kŠnd fšr alla.

¥ Ofta fšrekommande ad-hoc-komposita kan vara Šr ett tecken pŒ att ett ord har slag- eller nyckelordsstatus. Intressant nog nŠmner redan Ladendorf slagordens fšrmŒga att reproduceras i nya samman-

13 Inom begreppsforskningen anvŠnds Leitvokabel oftast om positiva, allmŠnt accepterade fšreteelser. Bške et al. (1996:33) Šr dŠrfšr kontroversiella, nŠr de menar att sŒ inte behšver (ska) vara fallet. MŒnga ord blir Leitvokabeln just fšr att det Šr omstridda, det kan vara en utmŠrkande egenskap.

sŠttningar eller avledningar. Ett exempel pŒ detta Šr fšrleden Bildung- som ofta fšrekommer i komposita under efterkrigstiden i VŠsttyskland (Stštzel 1995:207 ff.)

Dessa kriterier har en stor fšrdel gentemot de tidigare nŠmnda, nŠm- ligen att de Šr metodiskt tillŠmpbara. Framfšr allt ÓsprŒktematisering- enÓ Šr ett utmŠrkt kŠnnetecken vid urvalet av slag- och nyckelord.

Naturligtvis blir valet trots allt subjektivt, men det Šr viktigt att metodiskt kunna motivera tillvŠgagŒngssŠttet, vilket hŠr blir mšjligt.

DŸsseldorfgruppen har applicerat detta nyckelordskoncept i flera undersškningar. Det Šr sŒledes fšrankrat Šven i praktiken.

Den kritik som riktats mot metoden (se t.ex. Wimmer 1996:408ff.) Šr att man snarare fokuserar pŒ att rekonstruera politiska diskurser med hjŠlp av sprŒket Šn att noggrant granska nyckelbegreppen dia- kront och synkront. SprŒkliga fenomen betraktas som indikatorer pŒ politisk utveckling snarare Šn att olika politiska diskurser ses som indicier pŒ sprŒkliga fšrŠndringar. Begreppssemantik i vid mening intresserar inte DŸsseldorf-forskarna. €ven Liebert (1994:24f.) efter- lyser det lingvistiska perspektivet, nŠr det gŠller det teoretiska kon- ceptet nyckelord.

3 . 4 SŠrskiljande kriterier fšr nyckelord/slagord

MŒnga fšrsšk har gjorts nŠr det gŠller avgrŠnsningen mellan nyckel- ord och slagord. Liebert (1994:4) definierar slagord som ÓWšrter, mit denen eine Auseinandersetzung gefŸhrt wirdÓ och nyckelord som ÓWšrter, um die sich die Auseinandersetzung drehtÓ. Bške et al (1996a:32) menar att denna avgrŠnsning visat sig vara svŒr att upp- rŠtthŒlla i praktiken. Slagorden stŠmmer ibland in pŒ nyckelordsde- finitionen och tvŠrtom. Flera forskare ser SchlŸsselwort eller Leitwort som šverordnad term till slagord (se nedan om Leitwort).

Man kan konstatera att slagord och nyckelord har en uppsŠttning gemensamma egenskaper. De Šr exempelvis bundna till en viss kontext och tidsperiod, de uppvisar en starkare konnotationsfšrŠndring Šn andra lexikaliska enheter och de har en affektiv komponent. PŒ samma sŠtt kan man slŒ fast nŒgra kŠnnetecken som skiljer dem Œt. Nyckel- orden saknar slagordens appellerande och persuasiva funktion. De fšrra Šr inte pŒ samma sŠtt som slagorden ett verktyg att fšrmedla ett program utan Šr snarare en hjŠlp, en nyckel till ett visst tŠnkande. PŒ sŒ sŠtt Šr slagorden mer anvŠndarorienterade, medan nyckelord i

tillŠmpningen tenderar att ha ett iakttagarperspektiv. En annan skillnad Šr att slagorden Œstadkommer grupptillhšrighet. De har en solidaritets- skapande effekt som nyckelorden inte fšrfogar šver. Slagorden Šr per definition en del av det offentliga sprŒkbruket. Detta kan gŠlla ocksŒ fšr nyckelorden, men dessa ryms ocksŒ i andra diskurser som exem- pelvis den litterŠra eller filosofiska. Slutligen kan man konstatera att trots alla bemšdanden att gšra slagord till en vŠrdeneutral term, Šr den negativt konnoterad, vilket inte gŠller fšr nyckelord (se nedan).

3 . 5 Andra termer

I slagords- och nyckelordsforskningen figurerar fšrutom de tvŒ huvudtermerna flera andra termer, vilka anvŠnds mer eller mindre reflekterat. Man kan konstatera att fšrvirringen runt begrepps- bildningen hŠr Šr betydligt stšrre Šn vid nyckelord och slagord, dŠr man trots allt har uppnŒtt en viss konsensus samt kunnat ena sig om en uppsŠttning utmŠrkande egenskaper, vilket betyder att man enligt min mening hŠr kan tala om lexikologiska termer. Detta Šr lŒngt ifrŒn fallet nŠr det gŠller de subkategorier som ska diskuteras i det fšljande.

3.5.1 Slogan, Losung, Parole¹⁴

SchlŸsselwort och Schlagwort lŒter sig med hjŠlp av formella kriterier relativt enkelt avgrŠnsas gentemot Slogan, Losung och Parole. De fšrra utgšrs av ord (Šven komposita) eller semantiskt sammanhŒllna ordgrupper som t.ex. kollokationer (exempelvis Umweltschutz, anti- autoritŠre Erziehung), de senare bestŒr av fullstŠndiga eller elliptiska satser (t.ex. Freiheit statt Sozialismus).¹⁵

Intressant nog finns det Šven ett pragmatiskt kriterium som skiljer en paroll frŒn ett slagord. En viktig egenskap hos de senare Šr att de kan anvŠndas av olika grupper och dŠrmed fšrses med olika slags

14 Parole och Losung Šr i princip synonyma och kan jŠmfšras med det svenska paroll. Dock synes Losung ha en betydligt hšgre frekvens Šn Parole. Liksom i svenskan anvŠnds Slogan snarare i samband med reklamsprŒk, men det fšrekommer Šven i politiskt sprŒkbruk.

15 Man kan tŠnka sig att syntagmatiska och paradigmatiska relationer ocksŒ bidrar till att ett ord blir nyckelbegrepp, t.ex. om ett ord ofta upptrŠder i sŠllskap med ett vŠrde- laddat ord eller om det har synonymer resp. antonymer med nyckelfunktion. Detta diskuteras inte i hŠr anfšrd litteratur men Šr enligt min mening ett nog sŒ intressant kriterium.

innehŒll och konnotationer. Detta gŠller inte fšr parollerna som oftast bara anvŠnds av ett lŠger. Dessa fšrekommer inte heller lika ofta pŒ metasprŒklig nivŒ som slagord och nyckelord.¹⁶

3.5.2 Leitwort, Fahnenwort, Stigmawort, Feindwort, Hochwertwort, perennierendes Schlagwort

Om det rŒder enighet om, hur man avgrŠnsar Schlagwort och SchlŸsselwort mot Slogan, Parole och Slogan, Šr diskussionen kring švriga begrepp desto mer disparat. Innan jag gŒr in pŒ subkategorierna vill jag kommentera uttrycket Leitwort och dess synonym Leitvokabel.

Leitwort tycks vara det mest allmŠnna begreppet och anvŠnds ofta i parafraser av de andra uttrycken. Duden Universalwšrterbuch anger som fšrklaring till Losung: ÓLeitwort, Parole, Wahlspruch, nach dem man sich richten willÓ (min markering). I volymen Politische Leit- vokabeln der Adenauer-€ra anvŠnder utgivarna Karin Bške, Frank Liedke och Martin Wengeler termen synonymt med (politische) SchlŸsselwšrter, varvid man avser sŒdana uttryck eller uttryckskom- plex som

[...] uns den Zugang zur politischen Problem- und Bewu§tseins- geschichte einer Sprachgemeinschaft eršffnen, wie sie sich innerhalb der ausgewŠhlten Diskursbereiche prŠsentiert. Dabei sind auch Wšrter und FŸgungen gemeint, die von der untersuchten Kommunikations- gemeinschaft selbst als ÓbedeutsamÓ erachtet wurden. (Bške 1996a:33)

Begreppet Schlagwort undviks pŒ grund av dess negativa laddning i allmŠnsprŒket.

Dieckmann fšreslŒr Leitwort som term fšr positivt konnoterade slagord; de negativt laddade kallar han Reizwšrter. €ven hos Strau§ et al (Brisante Wšrter) fšrekommer termen, men hŠr avser Leitwšrter slagord med konstant positiv konnotation.

Den hŠr begreppsfšrvirringen Šr olycklig och bygger enligt min mening pŒ att trots en strŠvan hos fšrfattarna att upphšja Schlagwort till en neutral term spelar dess negativa prŠgel i vardagssprŒket stŠndigt en viktig roll (se ovan). DŠrfšr blir det viktigt att skapa en

16 DŠremot Šr det naturligtvis sŒ att tillŠmpning av paroll resp. slagord gŒr in i varandra. Exemplet Freiheit statt Sozialmus Šr per definition en paroll. Den bestŒr dock av tvŒ slagord, varav det ena (Sozialismus) hŠr stigmatiseras och fŒr en pejorativ klang genom det permanent positiva vŠrdet hos ordet Freiheit och implikationen att det ena utesluter det andra.

positiv pendang till slagordsbegreppet, vilken kan benŠmnas pŒ olika sŠtt. Bške et al. Šr dŠrmed tŠmligen kontroversiella, nŠr de slŒr fast att de uttryck (Leitwšrter) som stŒr i centrum fšr deras undersškning konstituerar eller transporterar en ÓLeitbildÓ, vilken inte nšdvŠndigt- vis mŒste vara accepterad utan som tvŠrtom kan vara mycket omstridd.

PŒ grund av slagordets polysema karaktŠr, dess appellativa dikotomi ÓfšrÓ eller ÓmotÓ samt dess solidariseringseffekt, har forskningen fšrsškt skapa ett antal undertermer. Litteraturen stŠller upp olika motsatspar: Fahnenwort/Kampfwort (Ladendorf), Leitwort/Reizwort (Dieckmann), affirmatives/polemisches Schlagwort (Kaempfert), Fahnenwort/Stigmawort (Hermanns), Fahnenwort/Feindwort (Strau§/

Harras). Man kan alltsŒ konstatera att Fahnenwort tycks ha etablerat sig i betydelsen som positivt laddat slagord, medan de negativa inne- hŒllen fŒr skiftande benŠmningar, dŠr dock Stigmawort numer verkar vara den mest frekventa beteckningen.

Emellertid innebŠr dessa etiketter mer Šn en uppdelning i ett affirmativt resp. pejorativt vŠrde. Herrmanns (1994:16) definierar Fahnenwšrter som Ópositive, (affirmative) Schlagwšrter, die zugleich auch als Erkennungszeichen von Parteiungen fungieren und fungieren sollenÓ. Orden ska sŒledes fungera som identifikationsmarkšrer fšr olika grupper. AnvŠndningen av ett Fahnenwort (med den tydliga intentionen att ordet Šr ett sŒdant) avslšjar, vilken grupp, vilket parti eller lŠger man tillhšr. Orden ska verka som en fana, vilken man hŒller framfšr sig och kan samlas bakom. Samtidigt pekar ordbild- ningen ocksŒ pŒ ordets laddning: ett Fahnenwort kan fšr motstŒndaren verka som ett rštt skynke. Exempel pŒ Fahnenwšrter, hŠmtade frŒn Herrmanns och Strau§/Harras Šr: antisexistisch, soziale Marktwirt- schaft, LebensqualitŠt, Patriotismus, antiautoritŠre Erziehung.

Uttrycket Stigmawort myntades av Herrmanns (1982:92) just som en negativ motpol till Fahnenwort. Dessa ska pŒ samma sŠtt som Fahnenwšrter pŒ ett (šver)tydligt sŠtt ŒskŒdliggšra en stŒndpunkt med den skillnaden att det hŠr Šr motstŒndarlŠgrets mŒl och vŠrderingar som presenteras pŒ ett negativt, nedvŠrderande sŠtt. Orden stigmatise- ras dŠrmed genom den specifika anvŠndningen. Hos Strau§/Harras kallas de Feindwšrter men innebšrd och funktion Šr densamma.

Exempel Šr Chauvinismus, Demagoge, Autonome, subversiv, totalitŠr, Revanschismus.¹⁷

17 I en artikel om sprŒket i den politiska debatten under valršrelsen 1998 anvŠnder Sven-Gšran Malmgren (1999:15) termen signalord fšr att beskriva de Ómer eller mindre positivt laddade ord, som gšr att vŠljarna kŠnner igen partiet och helst kŠnner sig attraherade av det.Ó Malmgren tillŠmpar Šven termen fšr de negativa ord som av

TyvŠrr komplicerar Hermanns (1994:19ff) begreppsbildningen ytterligare genom att mena, att Fahnenwort och Stigmawort inte Šr varandras motsatser funktionellt sett, eftersom deras anvŠndning har visat att endast det fšrsta markerar grupptillhšrighet, medan det senare kan anvŠndas av i princip alla sprŒkbrukare fšr att kompromettera en viss grupp eller helt enkelt fšr att fšrdšma ett fenomen. DŠrfšr menar Hermanns att man skulle behšva ytterligare en term som motsatsord till Stigmawort, dvs. ett positivt slagord som inte markerar parti- eller grupptillhšrighet, ett slags šverbegrepp till Fahnenwort. Han fšreslŒr tills vidare Affirmationswort.

Ett viktigt kriterium fšr slagorden Šr deras aktualitet och relativt korta livslŠngd. Dock finns det ett antal ord som verkar hŠnga med genom historien med stŠndig slagordsstatus (se ovan). HŠrmed avses ord som demokrati, rŠttvisa, frihet, hŠlsa, vŠlfŠrd etc. OcksŒ fšr dessa uttryck har slagordsforskningen sškt finna en term. (1994:18) talar om Hochwertwšrter¹⁸, medan Kaempfert (1990:1202) kallar dem perennierende Schlagwšrter.

Detta breda spektrum av subklassificerande termer samt det faktum att termen Schlagwort sjŠlvt Šr bŒde polysem och i mŒnga sammanhang uppfattas som pejorativ Šr naturligtvis problematiskt. Herrmanns (1994:20f) ifrŒgasŠtter om termen Schlagwort har nŒgon framtid inom ordforskning i allmŠnhet och politisk semantik i synnerhet. Bške et al vŠljer att anvŠnda sig av SchlŸsselbegriffe, Leitvokabeln, Kontroverse Begriffe men lutar sig samtidigt mot slagordsteorin. Fšrmodligen Šr det ett klokt val. I uppslagsverket Brisante Wšrter von Agitation bis Zeitgeist fšrsšker man sig pŒ en framstŠllning med hjŠlp av ovan nŠmnda subkategorier. Det blir mycket fšrvirrande och som lŠsare frŒgar man sig ideligen: Varfšr Šr det hŠr ett gesellschaftspolitisches Schlagwort och inte ett Feindwort? Varfšr Šr det hŠr ett Fahnenwort och inte ett positiv wertendes Schlagwort?¹⁹ Definitioner av begreppen diskuteras i teorikapitlet men verkar inte ha haft genomslag i den empiriska delen.

Av de teoretiska diskussioner och de praktiska arbeten som finns att tillgŒ pŒ omrŒdet, kan man enligt min mening dra fšljande slutsats:

varje parti anvŠnds om konkurrentpartierna. SŒlunda motsvarar termen bŒde Fahnen- wort och Stigmawort.

18 Han bildar Šven subkategorin Unwertwort, ett slags slagord med konstant negativ konnoation. Han exemplifierar med Kommunismus, Bolschewismus (1994, 18f).

19 Brisante Wšrter Šr uppdelad i tre delar, I Politik und Ideologie, II Umwelt och III Kultur. Man kan intressant nog konstatera att samtliga Schlag-, Fahnen- och Feind- wšrter Œterfinns i ordbokens fšrsta del. Jag lyckades hitta ett enda ord i den tredje delen som var markerat som Mode- und Schlagwort, nŠmligen Postmoderne.

Antingen avstŒr man i likhet med DŸsseldorf-gruppen helt frŒn slag- ordsbegreppet (se ovan) eller ocksŒ tillŠmpar man slagord som enda term, dock med attributiva tillŠgg av typen polemiskt slagord, negativt laddat slagord inom miljšršrelsen etc. Den subklassificering som rŒder nu Šr alltfšr yvig fšr att kunna fungera i praktiken.

3 . 6 Kamp om betydelse och benŠmning²⁰

Slagordens egenskap att kunna ha en positiv laddning fšr vissa och en negativ konnotation fšr andra Šr viktig och manifesteras som vi sett ovan i diskussionen av termer som Fahnenwort och Stigmawort. Slag- orden Šr till sin karaktŠr polysema Ð det Šr en styrka hos dem och gšr dem anvŠndbara Ð och detta kan ta sig olika uttryck.

SprŒkbrukets heterogenitet i den offentliga diskursen Šr en fšrut- sŠttning fšr konkurrerande sprŒk. Konkurrensen om uttryck, begrepp och konnotation hos ett ord kan leda till en semantisk kamp.²¹ Detta kan vara en ÓfšrtŠcktÓ strid i form av okommenterat heterogent sprŒk- bruk eller en ÓšppenÓ konfrontation, i det att sprŒkbruket tematiseras, t.ex. genom kommentarer, definitioner eller anfšringstecken.

Den semantiska kampen kan yttra sig pŒ tvŒ sŠtt. Fšr det fšrsta kan den ses ur ett semasiologiskt perspektiv i form av skiftande betydelser eller tolkningar av ett uttryck (som till exempel vid begreppet demo- krati). Fšr det andra kan den betraktas ur ett onomasiologiskt per- spektiv i form av konkurrerande uttryck (Berlinmuren kallades t.ex.

antifaschistischer Schutzwall i šst och Berliner Mauer i vŠst).

Det fšrsta fenomenet kallas betydelsekonkurrens (Bedeutungskon- kurrenz) och hŠr Šr det frŒga om kampen om den ÓriktigaÓ betydelsen.

Eftersom det ofta handlar om en programmatisk tillŠmpning av orden med funktionen att ŒskŒdliggšra synpunkter hos partier/grupper med olika ideologisk hemvist, existerar ocksŒ termen ideologisk polysemi inom politisk semantik.²² Man skiljer mellan tvŒ olika former av betydelsekonkurrens, dels en deskriptiv sŒdan, dvs. att man helt enkelt fyller ett uttryck med olika innehŒll. Ofta handlar det om att lŠgga beslag pŒ positivt laddade politiska ord med tradition, sŒsom frihet, solidaritet, medbestŠmmande etc. och gšra dem till ÓsinaÓ. Dessutom

20 Jag stšdjer mig hŠr pŒ Bške (1990) och Liedke (1991).

21 Termen semantischer Kampf/Streit hŠrstammar enligt Bške (1996a) frŒn Rudi Keller (1977:24).

22 Uttrycket Ideologische Polysemie myntades av Dieckmann (1975), medan ut- trycket Bedeutungskonkurrenz lanserades av Klein (1989).

fšrekommer en deontisk betydelsekonkurrens, dvs. att en grupp vŠrderar och beskriver ett ord positivt, medan ett annat lŠger betraktar samma ord negativt. Man presenterar sig sjŠlv med hjŠlp av positiva Fahnenwšrter och motstŒndaren framstŠlls med negativa Stigma- wšrter. Ett exempel ur den tyska debatten Šr emanzipiert som frŒn bšrjan var ett Fahnenwort och fortfarande kan gŠlla som uppskattande benŠmning som sjŠlvbeteckning, men med tiden har begreppet alltmer stigmatiserats och verkar nŠstan alltid pejorativt, nŠr det anvŠnds fšr att beskriva andra. Intressant nog finns ocksŒ den stigmatiserande avledningen Emanze, som aldrig haft positiv konnotation.

Enligt min mening Šr det problematiskt att skilja mellan deskriptiv och deontisk betydelsekonkurrens. I nŠstan alla fall torde det ršra sig om en blandning. Om vi tar ett av de mest kŠnda exemplen pŒ deontisk mŒngtydighet enligt Klein (1991:63), nŠmligen Sozialismus, existerar (minst) tvŒ deskriptiva betydelsevarianter. Den ena relaterar till det marxistiskt-leninistiska begreppet och den andra avser det socialdemo- kratiska begreppet (i partiprogrammet kallat demokratischer Sozialis- mus). HŠr har den negativt deontiska aspekten i den marxist-lenin- istiska realsocialismen av motstŒndaren sŒ gott som alltid šverfšrts pŒ vŠsttysk socialdemokrati och den deskriptiva differensen upphšrt att existera.

Konkurrerande sprŒkbruk pŒ uttryckssidan kallas beteckningskon- kurrens (Bezeichnungskonkurrenz). HŠr handlar det Ð som exemplet ovan med Berlinmuren visar Ð om att med hjŠlp av uttryckssidan ta stŠllning gentemot referensobjektet. Ett annat exempel (hŠmtat ur Klein 1991:56) Šr de tvŒ konkurrerande beteckningarna som uppstod i den offentliga diskussionen kring vad som skulle ske med de tvŒ tyska staterna efter DDR:s sammanbrott. AnhŠngarna till en Œterfšrening sade Beitritt (der DDR zur Bundesrepublik), medan motstŒndarna anvŠnde uttrycket Anschluss (der DDR zur Bundesrepublik), Det sist- nŠmnda Šr naturligtvis ett Stigmawort sedan fšrspelet till andra vŠrldskriget (infšrlivandet av …sterrike i Tredje Riket).

Betydelse- och beteckningskonkurrensen Šr inte bara en del i den semantiska kampen utan Šven i ett fšrfarande som benŠmns med ytter- ligare en krigsmetafor: ockupation av begreppen (Begriffe besetzen).²³ I bilden ryms det starka makt- och kampvŠrde som sprŒket tilldelas inom den offentliga diskursen. Olika partier, grupper eller individer

23 Uttrycket Begriffe besetzen dyker upp i det politiska sprŒket 1973, nŠr CDU:s dŒvarande generalsekreterare Biedenkopf anvŠnde det i sitt tal pŒ partikongressen.

Naturligtvis ligger det inte nŒgra sprŒkanalytiska eller lingvistiska ansatser bakom anvŠndningen av Biedenkopfs metafor. Fšr reflektioner šver den lingvistiska termen, se samlingsvolymen Begriffe besetzen (1991), sŠrskilt bidraget frŒn Klein.

lŠgger beslag pŒ begrepp genom att fšrse dem med eget innehŒll, genom att anvŠnda dem frekvent tillsammans med andra positiva ord och genom att stigmatisera motstŒndarsidans vokabulŠr.

4 . Avslutning

Politisk semantik har intagit en viktig position inom germanistisk lingvistik under 1990-talet, och dess betydelse torde knappast avta under de nŠrmaste Œren med tanke pŒ de sprŒkliga spŒr som det senaste decenniets politiska hŠndelser har efterlŠmnat. Begreppsdiskussionen om den politiska semantikens termer Šr i hšgsta grad aktuell. Det Šr ocksŒ šnskvŠrt att den fortsŠtter, eftersom det fortfarande rŒder delade meningar om definition och tillŠmpning. Flera publikationer inom slag- och nyckelordsforskningen ger emellertid prov pŒ ett gŒngbart metodiskt fšrfarande som borde kunna vŠcka intresse Šven utanfšr sprŒkvetenskapen. Nyckelordskonceptet anvŠnds redan inom forsk- ningsomrŒdet Ócultural studiesÓ, dŠr tolkning och fšrstŒelse av olika kulturer genereras ur ett interdisciplinŠrt perspektiv och man lŠgger stor vikt pŒ sprŒklig analys.

Trots att forskningsomrŒdet politisk semantik hittills inte etablerats inom svensk nordistik eller lingvistik i samma utstrŠckning som i Tyskland, fšreligger ocksŒ i Sverige ett antal liknade undersškningar av det offentliga sprŒkbruket. HŠr kan nŠmnas Sven-Gšran Malmgrens undersškningar om švertalande ord i riksdagspartiernas sprŒk (1989) och om sprŒket i valršrelsen 1998 (1999), dŠr han bl. a. pekar pŒ de olika partiernas speciella signalord (se Šven ovan).²⁴ NŒgon utarbetad begreppsapparat tycks emellertid inte finnas och det skulle vara intres- sant att inom en snar framtid fŒ ta del av en sŒdan forskning som tillŠmpar den terminologi som hŠr diskuterats.

24 Jfr. dessutom Lorentzon (1998), Fredriksson (1982), Svensson (1993), Boreus (1994). Den sistnŠmnda behandlar bl.a. kampen om orden ur ett statsvetenskapligt perspektiv.

Litteratur

Berning, Cornelia 1964. Vom ÓAbstammungsnachweisÓ zum ÓZuchtwartÓ. Vokabular des Nationalsozialismus. Berlin.

BorŽus, Kristina 1994. HšgervŒg. Nyliberalism och kampen om sprŒket i svensk offentlig debatt 1969Ð89. Stockholm.

Brunner, Otto, Conze, Werner & Koselleck, Reinhart (utg.) 1972ff.

Geschichtliche Grundbegriffe. Historisches Lexikon zur politisch- sozialen Sprache in Deutschland. Stuttgart.

Brylla, Charlotta 1999. Begreppet nyckelord i den lingvistiska tradi- tionen. I: Kusmenko, Jurij & Lange, Sven (utg.) Nordiska sprŒk Ð synkront och diakront. (Kleine Schriften des Nordeuropa-Instituts 17.) Berlin. S. 52Ð58.

Busse, Dietrich & Wolfgang Teubert 1994. Ist Diskurs ein sprach- wissenschaftliches Objekt? Zur Methodenfrage der historischen Semantik. I: Busse, Dietrich, Hermanns, Fritz & Teubert, Wolfgang (utg.) Begriffsgeschichte und Diskursgeschichte. Methodenfragen und Forschungsergebnisse der historischen Semantik. Opladen. S.

10Ð28.

Bške, Karin, Liedke, Frank & Wengeler, Martin (utg.) 1996a. Polit- ische Leitvokabeln in der Adenauer-€ra. Berlin/New York.

Bške, Karin, Jung, Matthias & Wengeler, Martin (utg.) 1996b.

…ffentlicher Sprachgebrauch: praktische, theoretische und histor- ische Perspektiven: Georg Stštzel zum 60. Geburtstag gewidmet.

Opladen.

Dieckmann, Walther 1969. Sprache in der Politik. EinfŸhrung in die Pragmatik und Semantik der politischen Sprache. Heidelberg.

Diekmannshenke, Hans-Joachim 1994. Die Schlagwšrter der Radikalen der Reformationszeit (1520Ð1536). Frankfurt am Main.

Firth, John Rupert 1957. Papers in linguistics 1934Ð1951. London.

Fredriksson, Gunnar 1982. Det politiska sprŒket. SjŠtte upplagan.

Stockholm.

Freitag, Rainer 1973. Linguistische Untersuchungen zum Wesen des politischen Schlagworts. (Phil. Diss.) Leipzig.

Herberg, Dieter, Steffens, Doris & Tellenbach, Elke (utg.) 1997.

Wšrter-Buch. SchlŸsselwšrter der Wendezeit. Berlin/New York.

Hermanns, Fritz 1982. Brisante Wšrter. Zur lexikographischen Behandlung parteisprachlicher Wšrter und Wendungen in Wšrter- bŸchern der deutschen Gegenwartssprache. I: Wiegand, H. E. (utg.) Studien zur neuhochdeutschen Lexikographie II (= Germanistische Linguistiki 3Ð6/1980) Hildesheim/ZŸrich/New York. S. 87Ð102.

Hermanns, Fritz 1994. SchlŸssel-, Schlag- und Fahnenwšrter. Zu Begrifflichkeit und Theorie der lexikalischen Ópolitischen Seman- tikÓ. Heidelberg / Mannheim.

Ickler, Theodor 1990. Zur Semantik des politischen Schlagwortes (und anderer Wšrter). I: Sprache und Literatur in Wissenschaft und Unterricht 65. S. 11Ð26.

Jay, Martin 1998. Cultural Semantics. Keywords of our Time. Massa- chusetts.

Kaempfert, Manfred 1990. Das Schlagwšrterbuch. I: Hausmann, F. J., Reichmann, O., Wiegand, H. E. & Zgusta, L., Wšrterbuch. Dictio- naries. Dictionnaires. Ein internationales Handbuch zur Lexiko- graphie. Berlin/New York. S. 1199Ð1206.

Klein, Josef 1991. Kann man ÓBegriffe besetzenÓ? Zur linguistischen Differenzierung einer plakativen Metapher. I: Liedke, Frank, Wengeler, Martin & Bške, Karin (utg.), Begriffe besetzen.

Strategien des Sprachgebrauchs in der Politik. Opladen. S. 44Ð69.

Klemperer, Victor 1947. LTI. Notizbuch eines Philologen. Berlin.

Ladendorf, Otto 1906. Historisches Schlagwšrterbuch. Ein Versuch.

Stra§burg/Berlin.

Liebert, Wolf-Andreas 1994. Das analytische Konzept ÓSchlŸsselwortÓ in der linguistischen Tradition. Heidelberg/Mannheim.

Liedke, Frank, Wengeler, Martin & Bške, Karin (utg.) 1991. Begriffe besetzen. Strategien des Sprachgebrauchs in der Politik. Opladen.

Lorentzon, Thorwald 1998. Marx med mervŠrde mšter moderna miljšmŒl. En studie av emotiva och ideologiska ord i VŠnsterpartiets och UngVŠnsters parti- och principprogram. (Meddelanden frŒn Institutionen fšr svenska sprŒket 23). Gšteborg.

Malmgren, Sven-Gšran 1989. Om švertalande ord i riksdagspartiernas sprŒk. I: AllŽn, Sture, Gellerstam, Martin & Malmgren, Sven- Gšran, Orden speglar samhŠllet. Stockholm. S. 57Ð78.

Malmgren, Sven-Gšran 1999. ValsprŒk 98 Ð om sprŒket i den politiska debatten. I: SprŒkvŒrd 1999:1. S. 7Ð18.

MatorŽ, Georges 1953. La mŽthode en lexikologie. Paris.

Meyer, Richard M. 1900. Vierhundert Schlagworte. Leipzig.

Schmidt-Hidding, Wolfgang. 1963. Zur Methode wortvergleichender und wortgeschichtlicher Studien. I: Schmidt-Hidding, W., EuropŠ- ische SchlŸsselwšrter. Bd. 1: Humor und Witz. MŸnchen. S. 18Ð33.

Stra§ner, Erich 1987. Ideologie Ð Sprache Ð Politik. Grundfragen ihres Zusammenhangs. TŸbingen.

Strau§, Gerhard, Ha§, Ulrike & Harras, Gisela (utg.) 1989. Brisante Wšrter von Agitation bis Zeitgeist. Ein Lexikon zum šffentlichen Sprachgebrauch. Berlin/New York.

Stštzel, Georg & Wengeler, Martin (utg.) 1995. Kontroverse Begriffe.

Geschichte des šffentlichen Sprachgebrauchs in der Bundesrepublik Deutschland. Berlin/New York.

Svensson, Jan 1993. SprŒk och offentlighet. Lund.

Ullmann, Stephen 1962. Semantics. An Introduction to the Science of Meaning. Oxford.

Wierzbicka, Anna 1997. Understanding Cultures through Their Key Words. New York/Oxford

Williams, Raymond. 1976. Keywords. Fontan.

Wimmer, Rainer. 1996. Inwiefern sind SchlŸsselwšrter Indikatoren der Sprachgeschichte? I: Bške, Karin, Jung, Matthias & Wengeler, Martin (utg.), …ffentlicher Sprachgebrauch: praktische, theoretische und historische Perspektiven: Georg Stštzel zum 60. Geburtstag gewidmet. Opladen.

WŸlfing, Wulf 1982. Schlagworte des jungen Deutschlands. Mit einer EinfŸhrung in die Schlagwortforschung. Berlin.

Det svenska ordförrådets utveckling 1800–2000 ISSN 1650-2582

1. Sven-Göran Malmgren. Projektet Det svenska ordförrådets utveckling 1800–2000. Utgångspunkter. December 2000.

2. Sven Lange. Tesaurusen i ordförrådsforskningens tjänst. December 2000.

3. Charlotta Brylla. Ord med laddning. Nyckelord och slagord som termer i tysk språkvetenskap. December 2000.