Vårdnadshavares syn på ämnet idrott och hälsa i skolan

Vårdnadshavares syn på ämnet

idrott och hälsa i skolan

Legal guardian's approach to physical education

Jesper Swedlund

Fakulteten för hälsa, natur - och teknikvetenskap

Idrottsvetenskap/Lärarprogrammet - självständigt arbete 15 hp Avancerad nivå/15 hp

Sammanfattning

Studien utgår ifrån en enkätundersökning som grundar sig i syftet och de tre valda frågeställningarna som utgör utgångspunkten i hela studien. Syftet var att undersöka vårdnadshavares attityd gentemot ämnet idrott och hälsa samt hur de ser på fysisk aktivitet. Teorin som valts att utgå från är det socio-kulturella begreppet habitus. Vidare in på

resultatdelen presenteras bland annat hur tankarna och utformningen av ämnet bör ske ur vårdnadshavarnas perspektiv men också vad som kan utläsas utifrån studiens frågeställningar. Det framgår att vårdnadshavare har en positiv syn på ämnet idrott och hälsa. Även en

koppling mellan anknytningsteorier, teorin och resultatet går det att utläsa att det finns samband mellan utvecklingen av unga människor ur ett habitusperspektiv gällande fysisk aktivitet.

Abstract

The study is based on a survey which is based on the purpose and the three selected issues that constitute the starting point of the entire study. The purpose was to investigate the guardian's attitude towards the subject physical education, as well as how they approach towards physical activity. The theory that is selected is the socio-cultural concept of habitus. Further in the results section among other things are presented, how the ideas and design of the topic should be undertaken from the perspective but also what can be inferred from the study's questions. It is apparent that the guardian has a positive view on the topic of physical education. Even a link between attachment theory, the theory and results, it is possible to deduce that there is a connection between the developments of young people from a habitus-perspective regarding physical activity.

Innehållsförteckning

1. Inledning ...

2. Litteraturbearbetning ... 1

2.1.1 Vad är idrott?... 2

2.1.2 Föräldrarna och idrott ... 3

2.2 Skolan ... 4 2.2.1 Lärarnas perspektiv ... 5 2.2.2 Elevernas perspektiv ... 6 2.3 Ungas utveckling ... 7 2.3.1 Bowbly - anknytningsteori ... 7 2.3.2 Piaget ... 8 2.3.3 Freud ... 8 2.4 Sammanfattning litteraturbearbetning ... 9

3. Syfte och frågeställningar ... 10

4. Teoretisk referensram ... 11 4.1 Habitus ... 11 5. Metod ... 12 5.1 Design ... 12 5.2 Urval ... 13 5.3 Mätinstrument ... 13 5.4 Genomförande ... 13 5.5 Databearbetning ... 14

5.6 Reliabilitet och validitet ... 14

5.7 Etiskt förhållningssätt ... 14

6. Resultat ... 16

6.1 Betyg och skolgång ... 16

6.2 Fysisk aktivitet och dess påverkan ... 17

6.3 Inställning och tankar kring ämnet Idrott & Hälsa för framtiden. ... 19

1

1 Inledning

Det finns studier kring vad elever och lärare anser om ämnet idrott och hälsa. En grupp som hamnat i skymundan är vad vårdnadshavare har för åsikt. Var får egentligen barnen sina tankar och intressen ifrån? Nedan är citerat från en artikel i sydsvenskan Betyg i idrott på

gymnasiet är meningslöst, skriven av Hwasser-Fredlund Josefine.

Betyg i idrott på teoretiska linjer är onödigt, överflödigt och meningslöst eftersom de kunskaperna prioriteras på väldigt få arbetsplatser. En arbetsgivare söker i princip aldrig en civilingenjör med toppbetyg i idrott. Det är som att bedöma en busschaufförs

kompetens utifrån färgen på hans ögon. Det är som att kräva att dörrvakterna utanför en klubb ska kunna korsstygn (Hwasser Fredlund, 2015).

Det som Hwasser-Fredlund antyder är att vissa egenskaper inte krävs för ett visst arbete och främst är det kunskaperna i ämnet idrott och hälsa som inte krävs för många jobb. Enligt mig missar Hwasser-Fredlund en viktig aspekt och det är att barn och ungdomar i åldrarna inför gymnasievalet och även under sin tid på högstadiet sällan vet vad de vill i livet. Vad de vill jobba med i framtiden är fortfarande oklart. Hur stor inverkan har barn och ungdomar själva på sina val i sin uppväxt? Denna studie riktar sig framförallt mot idrott och hälsa samt vårdnadshavares inverkan och attityd gentemot ämnet i sig. Det ges svar på om

2

2 Litteraturbearbetning

2.1 Vad är idrott?

Vad är ”Idrott”? Lindroth delar upp ordet Idrott i två parter i boken Idrott under 5000 år (2011). Delen ”id” betyder verksamhet medan ”rott” betyder kraft. Enligt Lindroth kommer det ifrån fornisländskan.

Lindroth fortsätter utveckla vad idrott betyder men förklarar att det inte finns någon bestämd definition av vad det innebär. Däremot finns det väldigt många tolkningar och definitioner. Internationellt sett används begreppet Sport istället för idrott.

”Idrott är vår tid ridderlighet” är ett av flertal uttryck från förr förklarar Lindroth. I modern tid kan det komma att låta konstigt, uttrycket kom vid 1800-talets slut. Vidare skriver Lindroth om att även då fanns en vilja om att tävla och framförallt att kunna mäta resultat genom att jämföra sig med andra än sig själv. Från en statlig idrottsutredning 1965 kom en känd definition fyra år senare ”alla de tävlingsmässiga och andra fysiska aktiviteter, som människorna utför för att uppnå ett visst resultat eller få motion och fysisk rekreation.” Riksidrottsförbundet valde senare att försöka ge en enklare förklaring av definitionen och det löd följande; ”idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna prestera mera, ha roligt och må bra.” Det är än idag den officiella definitionen för idrott (Lindroth, 2011).

Det är inte bara i Lindroths bok som det går att försöka utläsa vad idrott är. Larsson och Meckbach förklarar begreppen teori och praktik i Idrottsdidaktiska utmaningar (2007). De skriver om balans och hur viktigt det är att hitta den för att dela med sig och föra vidare kunskapen till eleverna. Med det menar Larsson och Meckbach att idrott inte endast är ett ämne som består av praktisk idrott och fysisk aktivitet utan teori ingår också (Meckbach & Larsson , 2007).

Hassmén och Hassmén skriver i Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder att begreppet idrott i slutet av 1800-talet blev ett gemensamt ord för fysiska kroppsövningar. De menar att det idag även är en term för olika kroppsliga aktiviteter (Hassmén & Hassmén, 2008).

Vad är då elevernas och lärarnas perspektiv på idrott? Larsson skriver i artikeln ”Idrott och hälsa – vad är det?” (2004) att båda parter anser att ämnet bör vara något roligt.

3 2.1.1 Föräldrar och idrott

Staffan Karp har forskat kring vad god barnidrott är och beskriver detta i sin studie Den goda

barnidrotten – Föräldrar om barns idrott (2004). Karp konstaterar att det inte finns någon tveksamhet gällande föräldrars engagemang och att deras påverkan när det kommer till barnets idrottsintresse. I en av Karps tidigare studier som han hänvisar till menar Karp att föräldrar har en positiv inställning till idrottande i allmänhet. Mer specifikt föredrog föräldrarna lagidrott för att det främjar barnets utveckling socialt samt psykiskt och fysiskt (Karp, 2004).

Karp beskriver sin undersökningsgrupp som att det i stort sett är föräldrar som själva varit aktiva och fortfarande är aktiva med det underliggande syftet att det är för deras

välbefinnande. Medelåldern för föräldrarna i Karps studie är 41 år och han beskriver även att det finns skillnader mellan män och kvinnor angående deras idrottsbakgrund. Generellt så har männen provat på fler idrotter än kvinnorna och männen har även varit mer verksamma i lagidrott medan kvinnorna varit aktiva i individuella idrotter. Givetvis framkommer undantag (Karp, 2004).

Karp har i sina intervjuer med föräldrarna och i sin studie kommit fram till att föräldrarna har en positiv inställning till sitt barns idrott och ser många fördelar med att deras barn idrottar. Det framgår också att det inte spelar någon större roll vad det är för idrott, bara barnet rör på sig. En annan faktor till den positiva inställningen är att föräldrarna ser fördelar med att deras barn inte sitter bakom sin dator utan faktiskt får röra på sig. När det gäller sociala biten menar föräldrarna på att det är bra att få träffa nya och andra kompisar än de som går i barnens klass, dock brukar det oftast finnas en del klasskamrater i laget. Det trycks även på att den fysiska aktiviteten barnet får i tidig ålder är en investering för livet, detta stärks även i fler studier så som Wagnsson & Augustsson (2014) även en studie av Coakley (2014). Det är inte bara den fysiska aktiviteten utan det att utläsa att föräldrarna ser idrotten som en sorts fostran där barnet får lära sig normer (Karp 2004, Eliasson 2009, & Engström 1999). En förälder uttrycker sig i Karps studie på följande vis ”Livets regler ingår på något sätt i idrott” (Karp, 2004, s. 14).

4

I Parental influence on sport participation in elite young athletes(2003) studerades hur unga elitidrottare presenterats för sin sport och hur de uppmanas till högintensitetträning. I studien deltog 282 personer. Det framgår bland annat att föräldrar inom simning, tennis, fotboll och gymnastik har störst inverkan på deras barn när de presenterar den nya idrottsmiljön för sina barn och till vilken utsträckning föräldrarna bidrar till att deras barn skapar intresse för högintensitetsträning. Minst påverkan var det i fotboll där andra bidragande faktorer så som kompisar och tränaren har stort inflytande (Baxter-Jones & Maffulli, 2003).

2.2 Skolan

”Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället.” (Skolverket, 2011).

Ämnet idrott och hälsa syftar till att utveckla kunskap om vad som händer i kroppen under fysisk aktivitet och hur det påverkar i det långa loppet. Främst ska eleverna utveckla en allsidig rörelseförmåga och ges möjlighet att skapa ett intresse för fysisk aktivitet. Riktlinjer finns även för att eleven ska ges möjlighet att utveckla en god respekt för sina medmänniskor och även sin samarbetsförmåga. Eleven ska kunna förstå olika begrepp kring fysisk aktivitet och hälsa samt även ges möjlighet till att planera, genomföra och värdera rörelseaktiviteter. Skadeförebyggande träning och även förståelsen för olika risker samt förståelsen för värdet av ett aktivt friluftsliv ska också eleven få ta del av i undervisningen. (Skolverket, 2011).

Nedan är hämtat från skolverkets hemsida och utgår från det centrala innehållet i idrott och hälsa för grundskolan gällande årskurs 7-9.

Rörelse

• Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.

• Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.

• Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik. • Olika simsätt i mag- och ryggläge.

Hälsa och livsstil

• Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen.

• Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.

5

• Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa.

• Kroppsideal inom idrotten och i samhället i övrigt. Dopning och vilka lagar och regler som reglerar detta. • Första hjälpen och hjärt- och lungräddning.

• Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, till exempel av kön.

Friluftsliv och utevistelse

• Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering. • Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.

• Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten. • Kulturella traditioner i samband med friluftsliv och utevistelse.

• Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap, enligt principen för förlängda armen (Skolverket, 2011, ss. 3-4).

Det centrala innehållet är en riktlinje för lärare att utgå ifrån angående vad eleverna ska ges möjlighet till att utveckla.

2.2.1 Lärarnas perspektiv

En studie gjord av Elsa Asplund och Thomas Jansson (2012) vid Uppsala Universitet angående lärares skilda sätt att se på ämnet idrott och hälsa har gjorts och i den visades att ämnet delas in i två olika block. Den praktiska delen som avser idrott och den teoretiska delen som avser begreppet hälsa. Båda delarna är fortfarande kunskapsbaserade. Det diskuteras även mycket kring begreppet hälsa och vad det innebär. En del lärare menar att det handlar om kost, och människokroppen som fungerande organ. De vill säga näring och energi. Medan andra lärare menar på att genom att förstå innebörden av vad den fysiska aktiviteten

(praktiska idrotten) gör för knopp och kropp så innehar eleverna i sin tur en god fysiologisk hälsa.

Asplund och Jansson beskriver i sin studie om ett projekt som tidigare gjorts. SIH-projektet benämns det som. De förklarar att det projektet utgår från en basstudie som heter Idrott och

Hälsa under skolåren. Det är dock mer känt som Skolprojektet 2001 där Lars-Magnus

Engström var vetenskapligt huvudansvarig tillsammans med Björn Ekblom, Jan Lindroth och Per Renström. Projektledare var Suzanne Lundvall.

Vidare förklara de att ytterligare två projekt har knutits an, Fysisk aktivitet i skola och på

fritid. Lärandeprocesser i skilda miljöer och Barns och ungdomars fysiska aktivitet. Studien

6

”Några mindre viktiga var att”

 lära elever tävla och

konkurrera

 slussa vidare till

idrottsföreningar

 väcka intresse för miljöfrågor

anser är viktigast samt minst viktigast (Asplund & Jansson, 2012, ss. 15-16).

”Några av de viktigaste var att”

 ge kunskaper om hur man sköter sin hälsa  skapa rörelseglädje ge eleverna

 fysisk träning livslångt intresse  utveckla social kompetens  skapa självkänsla

Ska det kopplas än mer till vad lärarna i sig tycker är intressant med sitt yrke som idrottslärare framgår det att många framhäver att de får jobba med barnen och att det på något sätt ligger i deras intresse att själva vara fysiskt aktiva. Det är ett intresse och glädje som idrottslärare vill föra vidare. Vad lärare anser är det viktigaste för eleverna att bära med sig fann de i studien att samarbete, att fysisk aktivitet ska vara roligt och att det är något det bär med sig hela livet för att skapa sig en så hälsosam livsstil som möjligt. Bland de saker som lärare framför som minst prioriterat var det att tävla och att kritisera (Asplund & Jansson, 2012).

2.2.2 Elevernas perspektiv

I tidigare studier av Berkeby och Elmgren (2016) kring hur elever upplever ämnet idrott och hälsa framgår det att eleverna tycker att ämnet är roligt. Vad det beror på ser olika ut hos eleverna men det finns framförallt en gemensam nämnare och det är att eleverna tycker om att få röra på sig. Eleverna uttrycker att det gillar att det skiljer sig från de andra ämnena eftersom att idrott och hälsa är praktiskt.

Eleverna betonar även negativa aspekter med ämnet och en sak som tas upp är att ämnet är väldigt utpekande. Eleverna förklarar att det verkligen syns om man gör fel. Det får elevernas självförtroende att sjunka (Elmgren & Berkeby, 2016).

I Asplunds och Janssons studie har man fått fram resultat från eleverna som visar sig att elever inte tycker att ämnet skiljer sig speciellt mycket från den idrott som de utövar på sin fritid. Det framgår även att eleverna inte tycker att tydligheten kring vad de ska lära sig framgår. En annan aspekt som framkommit är också att elever skiljer på den fysiska

7 2.3 Ungas utveckling

Utvecklingspsykologi beskriver människans kognitiva och sociala utveckling från spädbarn till vuxen. Det finns olika teorier och perspektiv på det och nedan presenteras ett flertal. Utvecklingspsykologin grundades av Jean-Jacques Rousseau men fick ett större genomslag inom psykologin när Sigmund Freud valde att tolka den ur ett psykologiskt perspektiv Bremner, Holt, Passer, Smith, Sutherland, 2012; Nestor, 2014)

Som nyfödd bärs en uppsättning gener med från båda föräldrarna vilket innebär att vissa delar med människan redan är förutbestämt, som till exempel utseende och genom generna är chansen större att utveckla vissa personlighetsdrag än andra. Forskare har dock kommit fram till att det inte endast är generna som formar människan utav att arv och miljö är minst lika viktigt. Samspelet mellan barnet och miljön ligger hos föräldrarna och med en aning från den genetiska uppsättningen som barnet burit med sig. Det vill säga att föräldrarna kommer erbjuda miljön för barnet och reaktionen från barnet kommer att tolkas från den genetiska uppsättningen (Sundgren, 2009).

Paul Lichtenstein, professor vid Karolinska institutet samt chef för det svenska

tvillingregistret menar dock inte att vi föds in till att bli kriminella ifall barnet i fråga varit med om en tuff uppväxt. ”Det är mycket möjligt att barn med en viss genuppsättning reagerar helt annorlunda på motgångar än andra.” Lichtenstein driver fortfarande forskning kring påverkan av arv och miljö (Sundgren, 2009).

2.3.1 Bowbly och anknytningsteorin

8 2.3.2 Piaget

Piaget menar att barnet anpassar sig till tillvaron genom tänkande och att tänkande utvecklas i en förutbestämd ordning i fyra steg (Aroseus, 2013).

Steg 1 – Det sensomotoriska stadiet (0-2 år).

Här förklarar Piaget hur barnet behandlar och tolkar information samt uttryck utifrån sina sinnen. Alltså syn, hörsel, lukt, känsel och smak.

Steg 2 – Det preoperationella stadiet (2-6 år).

Deg logiska tänkandet är ännu inte utvecklat och barnet kan inte heller förstå hur andra tänker. Upplevelsen kan bli att barnet inte berättar hur han/hon mår, det borde ju alla andra redan förstå. Barnet kan också tro att mängden vatten som hälls ner i en större flaska från ett glas minskar.

Steg 3 – Det konkreta operationernas stadie (7-12 år).

Barnet utvecklar ett mer logiskt tänkande men det är fortfarande begränsat. Barnet bekantar sig än mer med tänkandet kring olika tidsformer. Det vill säga dåtid, nutid samt framtid.

Steg 4 - Det formella operationernas stadie (12-…)

Nu inleds det mer fria och reflektiva tänkandet. Här börjar barnet förstå saker som hör till vuxenvärlden. Begrepp som frihet, demokrati och kärlek går att sätta ord på (Aroseus, 2013).

Piaget menar på att det är sinnena som är brukligt avgörande i början och att det logiska tänkandet stegvis ökar.

2.3.3 Freud

Freud utgick från att människan drivs av livskraft och sexualitet. Energin (livskraften och sexualiteten) valde Freud att kalla för Libido. Freuds teori utgörs i fem olika faser och det är begrundat i att när ett barn utvecklas så knyts libido an till fem av kroppens olika delar. Freuds teori blev kallad för Pyskosexuellutvecklingsteori för att Freud antog att utvecklingen följde ett biologiskt system som är sammankopplat med libido eftersom sexualdriften styrs utav den.

Den orala fasen (0-1,5 år)

Freud menade till skillnad från Piaget att barn inte använder sig av sina sinnen. Dock är det ett undantag och det är Smak. Barnet får sin näring genom att suga på sin mors bröst. Även andra saker som tummen är saker som barnet suger på. Alltså togs information in via munnen.

Den anala fasen (1-3 år)

9

konflikter kan ta form då föräldrarna vill vara med och bestämma. Exempelvis att barnet ska lämna avföringen i pottan och inte bredvid. Konflikten skapas då mellan barnets vilja att producera något men samtidigt visa lydnad och kärlek till sina föräldrar.

Den falliska fasen (3-6 år)

Oidipuskomplex (för pojkar) och Elektrakomplex (för flickor). Dessa begrepp kommer ifrån att barnet börjar upptäcka att det finns lustkänslor utanför jaget och att alla inte ser likadana ut gällande könet. Nyfikenhet skapas och erotiska känslor skapas gentemot det motsatta könet.

Latensfasen (6-12 år)

Libido vilar under denna fas förklarar Freud. Under denna period skapar sig barnet en roll hos

sina kamrater samt finner nya vänner och skapar relationer. Även andra intressen som fritidsaktiviteter och skolan prioriteras.

Genitala fasen (13-20 år)

Puberteten börjar ta form och det kopplas återigen till könsorganet. Hormoner stormar i kroppen på barnet och även en separation från föräldrarna börjar ta form (Aroseus, 2013).

Angående ovanstående kan det utläsas från Freuds teori att viljan hos barnet ständigt är i fokus och utifrån det sedan handla efter nyfikenhet.

2.4 Sammanfattning litteraturbearbetning

Sammanfattningsvis för kapitel 2 har begrepp som idrott behandlats samt skolans

undervisning i idrott och hälsa och lärarnas och elevernas perspektiv på det. En grund för hur barnet påverkas av sin omgivning, miljö och arv har också förklarats. Dels för att få en förståelse kring hur vårdnadshavare (främst) men även andra personer runt om barnet i tidig ålder påverkar. Även för att också få ta del av att det inte går att forma ett barn hur som helst utan vissa saker är som tidigare beskrivet (se kapitel 2.5) förutbestämt likväl som en del saker går att forma (Sundgren, 2009). Relevansen och kunskapen kring allt detta ger bredare

10

3 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka hur vårdnadshavares attityd till ämnet idrott och hälsa är och hur de påverkar deras barn. Ett underliggande syfte med studien för framtiden är också att få ta del av vad vårdnadshavare tycker och tänker kring ämnet för lärarstudenter och

verksamma lärares skull.

 Vilken syn har vårdnadshavare på ämnet idrott och hälsa i skolan?  Vad tycker vårdnadshavare om fysisk aktivitet?

11

4 Teoretisk referensram

4.1 Habitus

Med habitus avses system av dispositioner som tillåter människor att handla, tänka och orientera sig i den sociala världen. En människas habitus grundlägges genom de vanor hon införlivar i familjen och skolan och fungerar sedan som ett seglivat och ofta

omedvetet handlingsmönster. Habitus kan betraktas som förkroppsligat kapital (Broady,

1988, s. 16)

Pierre Bourdieu anses som grundaren av begreppet och menar på att alla människor innehar habitus. Med habitus menas att varje individ är konstruerad att ta och finna en viss roll utifrån de erfarenheterna som tidigare upplevts. Habitus skapar ett gemensamt sett att se på sin omvärld där intressen och normer delas i en grupp (Eirefelt & Hellquist, 2007).

Exempel

Ett barn lever i en familj med två föräldrar som själva genom åren och i nuläget inte varit eller är särskilt fysiskt aktiva. Det innebär att barnet utvecklar ett habitus som samspelar med sina föräldrars och genom det får upplevelse kring fysisk aktivitet som något som inte prioriteras eller är av intresse.

12

5 Metod

Under detta avsnitt redovisas val av metod och tillvägagångsätt gällande design, urval och annan väsentlig information så som hur data och respons har bearbetats.

5.1 Design

Metodteori, ett begrepp som handlar om regler och principer gällande hur vetenskapliga undersökningar bör genomföras. Inom metodteorin delas det oftast upp i två block där kvantitativ metod är en och kvalitativ en annan. Båda metoderna syftar till att få en bredare och bättre förståelse omkring samhället. Med det menas att till en början är grunden den samma för en kvantitativ studie och en kvalitativ studie (Hassmén & Hassmén 2008; Nelson & Thomas 2011).

Syftet med en kvantitativ metod är att finna mer ”ytlig information om en större händelse, grupp av individer, händelser, situationer eller liknande, att undersöka något på bredden.” (Hassmén & Hassmén, 2008, s. 85). När en kvantitativ metod genomförs grundar det sig i att det som forskas kring är mätbart. Det förklaras genom numeriska relationer. Generellt för en kvantitativ metod ska det finnas korrekta, pålitliga, användbara och tydliga definitioner (Hassmén & Hassmén, 2008)

Det ”positivistiska paradigmet” innebär att relation mellan respondent och forskare är

distanserat och att forskaren har en objektiv roll utan påverkan. Hassmén och Hassmén (2008) förklarar dock vidare att det inte handlar om en objektiv tolkning av världen eller samhället i sig. Forskaren har alltid en påverkan eftersom enkäten är styrd i en viss riktning där forskaren redan har en uppfattning och hypotes kring resultatet. Forskaren försöker minimera och till viss mån neutralisera påverkningarna (Hassmén & Hassmén, 2008)

Gällande denna studie är en kvantitativ metod att föredra när konkreta resultat som utgörs ur en enkät ska uträknas. Resultaten utges i sifferform i och med att en enkätundersökning gjordes. Med tanke på ett distanserat förhållande mellan respondent och forskare när enkätundersökningen gjordes påverkas inte resultatet utav det utan en objektiv och strukturerad forskning genomfördes. Resultatet i en kvantitativ metod faller även på

13 5.2 Urval

Gällande kvantitativ metod är målet att undersöka en så stor grupp som möjligt, oftast större än vad som är möjligt att nå ut till av olika skäl. Det görs för att i sin tur kunna förlita sig på stickprov och dra sina analyser och slutsatser vidare kring det (Hassmén & Hassmén 2008; Nelson & Thomas 2011).

I denna studie deltog 52 respondenter var av 10 män och 42 kvinnor. Åldrarna skiljde sig inte mycket utan den störst representerade åldersgruppen är mellan 40-49 år, mer exakt 40

respondenter. I åldersspannet 30-39 år deltog 9 respondenter och i åldrarna 50-59 var det 3 respondenter. Bortfall blev totalt 73 stycken då enkäten skickades ut till 125 respondenter.

Hassmén och Hassmén (2008) förklarar att urvalsmetoden ser olika ut i en kvalitativ studie. När en kvalitativ studie genomförs kan fördelen vara genom att forskaren kan handplocka deltagare utifrån specifika kriterier. I en kvantitativ metod är det tvärtom och respondenter med olika bakgrund, uppväxtmiljö och förhållanden deltar, vilket även stod i fokus för denna studie. Det leder till att studien får ett bredare resultat och bland annat valdes därför en kvantitativ metod. Även för att förhållandet mellan forskare och respondent är som tidigare nämnt distanserat så påverkar forskaren här inte urvalet (Hassmén & Hassmén, 2008).

5.3 Mätinstrument

Enkäten som skapades med hänsyn till studiens syfte och frågeställningar. Enkäten innehåller 15 frågor och är uppdelad i fyra delar där första delen är bakgrundsinformation så som ålder och kön. Andra delen fokuserar på respondenternas upplevelse. Tredje delen behandlar frågor kring deras barn och till sist så handlar den fjärde och sista delen om ämnets framtid och respondenternas tankar kring det. Det som avses mätas är ifall vårdnadshavares attityd gentemot ämnet idrott och hälsa i sin tur påverkar barnens attityd och tankar.

Det mäts via programmet Survey & Report och i programmet finns olika behandlingsdata. I programmet finns det möjligheter att mäta samband och skillnader. I denna studie har

Rapportinnehåll och Dataset varit funktionerna som främst använts för att få ut resultatet i

form av samband och skillnader på ett så tydligt sätt som möjligt.

5.4 Genomförande

Gemensamt med länken till enkäten följde ett missivbrev där respondenterna fick ta del av väsentlig och behövlig information (se bilaga 1).

14

med sitt jobb som lärare i idrott och hälsa. De två personerna jobbar inom två kommuner i Värmland. I sin tur när de fått mailet med länk till enkät och missivbrev skickades massmail ut till elevernas vårdnadshavare där fokusgrupp låg på högstadiet (årskurs 7-9).

5.5 Databearbetning

Databearbetning och datainsamling skedde via ett dataprogram som heter ”Survey & Report”. Allt material och all respons från respondenterna går att analysera. Det fanns en del enkäter som inte blev slutförda men dessa separerar programmet bort automatiskt och kategoriserar som icke fullständig. Analyserna som gjordes förklaras vidare i resultatkapitlet.

4.6 Reliabilitet och validitet

Reliabilitet betyder upprepbarhet. Kortfattad innebär det att om studien eller forskningen skulle göras på nytt tätt efteråt, bör samma resultat framkomma.

Validitet betyder giltighet. Kortfattat riktar det sig mot ifall studien eller forskningens syfte gått i lås, om det som forskaren ville mäta lyckades att mätas (Bryman 2015; Hassmén & Hassmén 2008).

Reliabiliteten syftar sig till stabilitet, pålitlighet, tillförlitlighet, förutsägbarhet och mätteknisk

precision. För att uppnå detta kräv en noggrannhet och en säkerhet i mätningen. Reliabiliteten

behöver dock inte alltid stämma överens. Det kan ju hända att respondenterna ändrat uppfattning kring vissa saker, detta är mer riskfyllt i en kvalitativ studie än i en kvantitativ (Hassmén & Hassmén 2008; Nelson & Thomas 2011).

Validitet härstammar från latin och en ren översättning skulle innebära ord som sanning,

trohet, giltighet och styrka. Som ovan nämnt handlar validitet om att observationerna speglar

det som fanns i intresse för forskaren att mäta från början (Hassmén & Hassmén 2008; Nelson & Thomas 2011).

I denna studie uppnås reliabiliteten i form av bekräftelse från tidigare studier där resultatet pekat åt samma håll. Likaså gäller validiteten där syftet och det som avsågs mätas

undersöktes.

5.7 Etiskt förhållningssätt

Två begrepp kommer här att presenteras och det är forskaretik samt forskningsetik.

Forskaretik syftar till forskarens handlande medan forskningsetik behandlar om exempelvis anonymiteten hos respondenterna, det vill säga hur forskaren behandlar respondenterna (Hassmén & Hassmén 2008; Nelson & Thomas 2011).

15

Gustafsson, Hermerén och Petersson (2005). De i sin tur presenterar begrepp att följa (Hassmén & Hassmén, 2008, s. 382).

1. Du skall tala sanning om din forskning.

2. Du skall öppet redovisa metoder och resultat.

3. Du skall öppet redovisa kommersiella intressen och andra bindningar.

4. Du skall medvetet granska och redovisa utgångspunkter för dina studier.

5. Du skall inte stjäla forskningsresultat från andra (t.ex. från yngre medarbetare).

6. Du skall hålla god ordning i din forskning (b.la genom dokumentation och arkivering).

7. Du skall inte bedriva din forskning på sådant sätt att andra människor kommer till skada (t.ex. försökspersoner).

8. Du skall vara rättvis i din bedömning av andras forskning.

Forskningsetik fokuserar som tidigare nämnt mer på respondenterna. Nedan presenteras fyra krav som HSFR (Humanistisk-Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet) presenterade innan vetenskapsrådet bildades 2001 (Hassmén & Hassmén 2008, ss. 289-390).

1. Informationskravet: Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsgruppens syfte.

2. Samtyckekravet: Deltagare i en undersökning har rätt att själv bestämma över sin medverkan.

3. Konfidentialitetskravet: Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.

4. Nyttjandekravet: Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål.

16

6 Resultat

Enkäten är som tidigare nämnt uppdelad i fyra delar där första delen är bakgrundsinformation så som ålder och kön. Andra delen fokuserar på respondenternas upplevelse. Tredje delen behandlar frågor kring deras barn och till sist så handlar den fjärde och sista delen om ämnets framtid och respondenternas tankar kring det.

6.1 Betyg och skolgång

Figur 1. Respondenternas barns senaste terminsbetyg (n=52). Procent.

Respondenterna fick besvara en fråga kring deras barns senaste terminsbetyg och resultatet blev följande. Betyget C toppar listan där 14 barn innehar ett C som senaste terminsbetyg och endast 1 barn innehar ett F (underkänt) som senaste terminsbetyg.

17

Figur 2. Om respondenterna upplevde ämnet idrott & hälsa positivt under sin skolgång (n=52). Procent.

Respondenternas svar visar på att 28.8% har svarat ”Stämmer delvis” och att 15.4% inte alls upplevde ämnet positivt under sin skolgång genom att svara ”Stämmer inte”. Alltså upplevde 44.2% ämnet idrott och hälsa på något sätt negativt.

6.2 Fysisk aktivitet och dess påverkan.

Figur 3. Hur många timmar respondenterna är fysisk aktiva under en normalvecka (n=52). Procent.

18

Figur 4. Om respondenterna upplever att fysisk aktivitet bidrar till att de själva mår bättre. (n=52). Procent.

Gällande frågan om respondenterna anser att den fysiska aktiviteten bidrar till att de själva mår bättre instämmer alla i att fysisk aktivitet påverkar deras mående positivt. 5.8% svarade att det ”Stämmer delvis” och 17.3% svarade att det ”Stämmer bra” medan majoriteten, motsvarande 76.9% svarade att det ”Stämmer mycket bra”. Därefter fick de besvara en fråga kring deras barns hälsa och om ämnet idrott och hälsa påverkar deras barn.

Figur 5. Om respondenterna upplever att ämnet idrott och hälsa påverkar deras barns hälsa. (n=52). Procent.

19

6.3 Inställning och tankar kring ämnet idrott och hälsa för framtiden.

Figur 6. Om respondenternas inställning till idrott och hälsa som ämne. (n=52). Procent.

7.7% har en mindre eller en dålig inställning till ämnet idrott och hälsa medan majoriteten på 92.3% har en bra eller en mycket bra inställning till ämnet idrott och hälsa.

Ytterligare en fråga i enkätundersökningen behandlar ifall ämnet idrott och hälsa bör vara obligatoriskt. 90.4% anser att ämnet bör fortsätta vara obligatoriskt. 80.8% anser även att ämnet bör få fler timmar.

En annan fråga behandlar också ämnets framtid och vad vårdnadshavare vill ha ut från ämnet. 65.4% tycker att ämnet bör dra sig än mer mot hälsa än mot den praktiska idrotten.

Ytterligare en fråga kring ämnets framtid fanns med i enkäten och handlade kring betyg, ifall ämnet skulle verka utan betyg. 61.5% ansåg att ämnet bör fortsätta ske med betygsättning. Däremot var det en relativt stor andel, hela 38.5% som ansåg att ämnet Idrott & Hälsa bör ske utan betygsbedömning. En följdfråga ställdes och några av argumenten för att det bör ske utan betygsbedömning lyder.

Att få alla att vara med måste vara viktigare än att alla ska ha bra betyg. Kanske blir lättare att göra saker i grupp om de inte ska ha individualiserande betyg i ämnet.

20

7 DISKUSSION

I diskussionen kopplas litteraturbearbetning, resultat från undersökning och teori ihop och utgår ifrån de frågeställningar som är förankrade i studien.

7.1 Resultatdiskussion

I kapitel 2 framgår det att föräldrarna har en allmän positiv inställning till idrott och att de gärna ser att deras barn idrottar med tanke på vad de anser att deras barn får ut av att vara fysiska aktiva (Karp, 2004). Kopplat till resultatet (se figur 3) framgår det att den största andelen av respondenterna är fysiskt aktiva mer än 150 minuter i veckan. Att vara fysiskt aktiv 150 minuter i veckan är en rekommendation från organisationen Fysisk aktivitet i

sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS, 2011).

Vidare i resultatkapitlet (se figur 4) har respondenterna i sin tur fått besvara en fråga i

enkätundersökningen ifall de anser att den fysiska aktiviteten påverkar på ett positivt sätt. Det som kan utläsas gällande svaren på frågan är att ingen anser att fysisk aktivitet på något sätt är negativt för deras mående. Hela 76.9% anser att det ”Stämmer mycket bra” gällande fysisk aktivitet och att det bidrar till ett bättre mående. Utifrån habitus och ungas utveckling går det att dra två slutsatser, möjligtvis liknande, de kan även till viss del höra ihop. Gällande habitus och anknytningsteori så framgår det att en individ handlar utifrån tidigare upplevda

erfarenheter och intryck (Aroseus, 2013; Broady, 1988). Habitus är möjligtvis än mer kopplat till erfarenhet och normer medan anknytningsteorin om att en människa reagerar och bemöter nya upplevelser på ett visst sätt har både med arv likväl som miljön att göra. Kopplat till den fysiska aktiviteten så är det något som respondenterna anser får dem att må bättre och det beror just på att de i tidigare upplevelser har fått ett positivt intryck och är en miljö som de trivs i (Sundgren, 2009). Den fysiska aktiviteten sker oftast i en miljö där andra delar din uppfattning, exempelvis på ett gym eller i en lagidrott, kanske med arbetskompisar eller liknande, återigen sett ur habitus (Broady, 1988).

21

sammanhanget. Det framgick också i en studie från Asplund och Jansson (2012) att intresset för att vara fysisk aktiv var en stor bidragande faktor till valet av yrke för lärare i idrott och hälsa. Alltså kan slutsatsen att de som vill studera till lärare i idrott och hälsa också levt i en miljö där idrott varit ett positivt inslag i vardagen (Broady, 1988).

Dessa frågor leds vidare till ifall ämnet idrott och hälsa bör vara betygsgrundande eller inte. I resultatdelen kan det utläsas att61.5% ansåg att ämnet fortsättningsvis ska vara

betygsgrundande medan 38.5% ansåg att det inte bör vara det. Till detta ställdes en följdfråga i enkäten och några av respondenterna svarade att det är viktigare att alla deltar än att fokus bör ligga på betyget. Vårdnadshavare anser att huvudsaken är att barnen och eleverna får röra på sig, det framgick även i Karps studie (2004). Som tidigare benämnt går det att utläsa att vårdnadshavares inverkan på barnet är stor. Genom arvet, alltså DNA-uppsättningen från de biologiska föräldrarna reagerar individen för den miljö som presenteras och även ur Karps studie framgår det att föräldrar väljer vilka intressen/idrotten som barnet får testa på.

När detta summeras ihop till syftet och frågeställningarna i studien har svaren på frågeställningarna resulterats i att:

 Vilken syn har vårdnadshavare på ämnet idrott & hälsa i skolan?

- Vårdnadshavare har en positiv inställning till ämnet idrott och hälsa i skolan.

 Vad tycker vårdnadshavare om fysisk aktivitet?

- Vårdnadshavare har positiva tankar kring fysisk aktivitet och anser att de bidrar till att de mår bättre utav det.

 Påverkar vårdnadshavares levnadsvanor deras barn?

22 7.2 Metoddiskussion

Metodvalet för studien anpassades efter olika faktorer. Tid var en sådan. I efterhand skulle en kvalitativ metod med inriktning på intervjuer varit bättre. Med det menas det att en djupare insikt och förståelse för varje enskild vårdnadshavare hade getts och varit mer av intresse för studiens syfte. Dock övervägdes tiden till att respondentomfånget inte hade blivit så stort och att en vuxen människa har ett flertal andra aspekter att ta hänsyn till så intresset för att delta i studien hade förmodligen varit mindre. Hade det gått att göra intervjuer hade det kanske även gått att intervjua barn tillhörande familj och fokusera studien mer kring familjen.

En enkätundersökning gjordes och med tanke på att en av frågeställningarna inte till fullo blev besvarade bör den ha setts över mer noga och stämts av gentemot alla frågeställningarna. Syftet med studien var dock att undersöka vårdnadshavare attityd gentemot ämnet idrott och hälsa och där fyller studien sitt syfte till fullo. Däremot är studien inte generaliserbar med tanke på respondentomfånget. Utöver enkätutformningen och att valet av en kvantitativ studie kanske borde tänkts igenom en gång extra fyller studien upp sina krav.

7.3 Fortsatt forskning

För vidare forskning och studier kring området rekommenderas en kvalitativ studie med fokus på familjer. Hur vårdnadshavare ger möjligheter för att presentera nya miljöer för sina barn samt hur vårdnadshavarna själva anammar fysisk aktivitet. Hur det talas om fysisk aktivitet i hemmet, om vårdnadshavarna är fysisk aktiva och vad de har för bakgrund. Kanske är de elitidrottare eller så har de kanske avskytt ämnet idrott och hälsa i skolan. Teorin kring

habitus är en mycket intressant ansats till denna studie. I vidare forskning kring detta område

23

REFERENSER

Böcker

Bremner, A. Holt, N. Passer, M. Smith, R. Sutherland, Vliek, M (2012). Psychology: The

Science of Mind and Beahaviour (second ed.). McGraw-Hill Higher Education.

Bryman, A (2015). Social Research Methods (5th ed.). OUP Oxford. Coakley, J (2014). Sports in Society. Mcgraw-Hill Education (11th ed.).

Hassmén, N & Hassmén, P (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Farsta: SISU Idrottsböcker.

Larsson, H. & Meckbach, J. (red.) (2012) Idrottsdidaktiska utmaningar – en introduktion.

Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber

Lindroth, J (2011). Idrott under 5000 år. Stockholm: SISU Idrottsböcker

Nelson, J & Thomas, J (2001). Research Methods in Physical Activity (4th _ed.).

Elektroniska källor

Aroseus, F (2013). Bowlbys anknytningsteori. Hämtad 22 dec, 2016 från Lätt att lära

https://lattattlara.com/utvecklingspsykologi/bowlbys-anknytningsteori/

Aroseus, F (2013). Freuds Utvecklingsteori. Hämtad 22 dec, 2016 från Lätt att lära

https://lattattlara.com/psykologiska-perspektiv/psykodynamiskt-perspektiv/utvecklingsteori/

Aroseus, F (2013). Jean Piagets utvecklingsteori. Hämtad 28 dec, 2016 från Lätt att lära https://lattattlara.com/utvecklingspsykologi/jean-piagets-utvecklingsteori/

Asplund & Jansson (2012). Hämtad 22 dec, 2016 från http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A545640&dswid=-1727

Augustsson, C. Wagnsson, S (2014). Idrottens pris. Centrum för idrottsforskning. http://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2015/05/Idrottens-pris.pdf

Baxter-Jones, A. Maffuli, N (2003). Parental influence on sport participation in elite young

athletes. http://search.proquest.com/openview/5f4723c316971b900a0f936fd78df7e7/1?pq-origsite=gscholar. Journal of Sports Medicine and Physical Fitness

Broady, D (1988). Inledning: en verktygslåda för studier av fält”,

24

Eirefelt, M. Hellquist, A (2007). Att vara eller inte vara med på idrottsundervisningen, det är

frågan! – En jämförande studie av elever som läser ämnet idrott och hälsa i ordinarie undervisning mot de som läser ämnet i mindre grupp. GIH Stockholm.

http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:676/FULLTEXT01.pdf

Eliasson, I. (2009). I skilda Idrottsvärldar – Barn, ledare och föräldrar i flick- och pojkfotboll.

Umeå Universitet. http://www.nmd.umu.se/digitalAssets/23/23079_eliasson_inger.pdf

Elmgren, J. Berkeby, V (2016). Tidigare erfarenheters betydelse för intresse i ämnet idrott

och hälsa. Hämtad 22 dec, 2016 från http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:902294/FULLTEXT01.pdf

Engström, L-M. (1999). Idrott som social markör. HLS.

FYSS (2011). Hämtad 3/1-17 från http://www.fyss.se/rekommendationer-for-fysisk-aktivitet/

Hwasser Fredlund, J (2015). Betyg i idrott på gymnasiet är meningslöst. 2015-03-15, Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/2015-03-17/betyg-i-idrott-pa-gymnasiet-ar-meningslost

Karp, S (2004) Den goda barnidrotten – Föräldrar om barns idrottande. Riksidrottsförbundet.

Stockholm. http://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/barn-och-ungdom/den-goda-barnidrotten-2004_7.pdf

Larsson, H (2004). Idrott och hälsa - vad är det? Gymnastik-och idrottshögskolan svensk idrottsforskning). 38-41

http://gih.diva-portal.org/smash/get/diva2:569/FULLTEXT01.pdf

Nestor, L (2014). Utvecklingspsykologi. Hämtad 28 dec, 2016 från http://utvecklingspsykologi.se/utvecklingspsykologi-3/

Skolverket (2011). Ämne – Idrott och Hälsa [ämnesplan]. Hämtad från

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/idrott-och-halsa

Sundgren, L (2009). Arv & miljö påverkar barnet lika mycket. Hämtad 22 dec, 2016 från

25(1) 25

BILAGOR

Vårdnadshavares syn på ämnet Idrott & Hälsa i Skolan

Hej!

Tidigare forskning finns gällande vad elever och lärare tycker och tänker kring ämnet idrott & hälsa medan vårdnadshavare har blivit en grupp som hamnat i skymundan. Jag är intresserad av att studera hur vårdnadshavare samverkar med sina barn gällande Idrott och Hälsa i skolan.

Frågeställningar inom projektet:

Hur ser vårdnadshavare på ämnet Idrott och Hälsa i skolan? Vad tycker vårdnadshavare om fysisk aktivitet? Påverkar vårdnadshavares syn på fysisk aktivitet och Idrott och Hälsa deras barn?

Tidsåtgång

Enkäten tar ca 5 minuter att fylla i.

Utvärdering/återkoppling

Resultaten kommer senare att publiceras i en C-uppsats.

Anonymitet

En del resultat kommer att redovisas som gruppdata och all information är anonym och konfidentiell, dvs. det går inte att ta reda på hur just du har svarat.

26(4)

26

27(4)

28(4)

29(4)