Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Examinationsuppgift 15 hp
Erfarenheter av att leva med
hjärtsvikt
En litteraturstudie
Studerande: Dennis Skoglund & Pontus Tideman
Handledare: Cecilia Olin Examinator: Gunilla Lindqvist
Termin: HT18
Sammanfattning
Bakgrund: Ungefär 250 000 människor av Sveriges befolkning är drabbade av diagnosen hjärtsvikt. Tidigare forskning visar att patienter med hjärtsvikt kan komma att öka i antal varje år, samt att det finns brister i sjuksköterskors kunskap om hur de ska vårdas inom avdelningar som inte är specialiserade på hjärt- och kärlsjukdomar.
Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att leva med hjärtsvikt. Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats genomfördes där 18
kvalitativa vetenskapliga artiklar söktes fram. Kvalitetsgranskningen resulterade i artiklar som bäst stämde överens med studiens syfte och som hade högst kvalité. Till analysen valdes det ut åtta artiklar.
Resultat: Analysen ledde fram till två kategorier, dessa var: fysiska
konsekvenser samt psykiska konsekvenser. Fysiska konsekvenser beskrevs utifrån tre subkategorier: begränsade i vardagliga aktiviteter, att vara beroende av andra, begränsade i fysisk ork. Psykiska konsekvenser beskrevs utifrån tre subkategorier: oro och rädsla, sorg och frustration, acceptans eller inte.
Slutsats: Patienter med hjärtsvikt levde med begränsningar i sitt vardagliga liv på grund av sjukdomens symtom vilket också gjorde dem beroende av andra. Patienter som levde med hjärtsvikt gick också igenom känslomässiga reaktioner och accepterade sin diagnos på olika sätt. Det är viktigt att sjuksköterskan har en ökad förståelse till hur det är att faktiskt leva med hjärtsvikt. Genom att vara lyhörd till genomlevda upplevelser kan sjuksköterskan bidra med stöd och information. Detta har diskuterats utifrån ett livsvärldsperspektiv.
Innehållsförteckning
1. Inledning 1
2. Bakgrund 1
2.1 Etiologi 1
2.2 Symtom och diagnos 1
2.4 Behandling 2
2.5 Omvårdnad 3
2.6 Personcentrerad vård 3
2.7 Att leva med kronisk diagnos 4
2.8 Teoretisk referensram 4 3. Problemformulering 5 4. Syfte 5 5. Metod 6 5.1 Design 6 5.2 Databassökning 6 5.3 Urval 7 5.4 Kvalitetsgranskning 7 5.5 Dataanalys 7 5.6 Forskningsetiska aspekter 8 6. Resultat 9 6.1 Fysiska konsekvenser 9
6.1.1 Begränsade i vardagliga aktiviteter 9
6.1.2 Att vara beroende av andra 10
6.1.3 Begränsade i fysisk ork 11
6.2 Psykiska konsekvenser 12
6.2.1 Oro och rädsla 12
6.2.2 Sorg och frustration 13
6.2.3 Acceptans eller inte 14
7. Diskussion 16
7.1 Metoddiskussion 16
7.1.1 Styrkor och svagheter 16
7.1.2 Databassökning 17
7.1.3 Urval 17
7.1.4 Kvalitetsgranskning 17
7.1.5 Forskningsetiska aspekter 18
7.2 Resultatdiskussion 19
7.2.1 Begränsade i vardagliga aktiviteter 19
7.2.2. Begränsade av fysisk ork 20
7.2.3. Acceptans eller inte 21
8. Slutsats 23
8.1 Klinisk implikationer 23
8.2. Förslag till vidare forskning 24
10. Referenslista 25
Bilagor
1. Inledning
Av Sveriges befolkning är omkring 250 000 människor diagnostiserad hjärtsvikt och varje år dör 3500 i denna diagnos (Hjärt-lungfonden, 2016). Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi mött flera patienter med hjärtsvikt vilket har väckt ett intresse för att få mer kunskap om hur det är att leva med sjukdomen. En ökad förståelse för kunskap om tillståndet hjärtsvikt är viktigt för sjuksköterskor då patienter som lever med hjärtsvikt förekommer även utanför specifika hjärt- och kärlavdelningar. Som
blivande sjuksköterskor hoppas vi med denna studie få en ökad kunskap och förståelse för patientgruppen.
2. Bakgrund
2.1 Etiologi
Hjärtsvikt innebär en otillräcklig pumpförmåga av hjärtats systoliska system eller ökat arbete i det diastoliska systemet för att kompensera den systoliska svikten (Hjärt-lungfonden, 2016). De mest kända orsakerna till hjärtsvikt idag är långvarig påfrestning av hjärtmuskelnpå grund av ett högt blodtryck eller en tidigare hjärtinfarkt. Även svår blodbrist, rytmrubbningar och förstörda hjärtklaffar kan leda till hjärtsvikt. Det finns olika faktorer som kan bidra till hjärtsviktens utveckling. Dessa faktorer kan till exempel vara fysiska påfrestningar, infektioner, anemier, hypertoni eller olika temperaturförändringar (Simonsen & Hasselström, 2016).
2.2 Symtom och diagnos
Patienten som lever med hjärtsvikt får symtom som drabbar kroppens andningssystem samt syresättning. Detta beror på hjärtats minskade effektivitet (Nicholson, 2014; Walthall, Jenkinson & Boulton). Dessa symtom kan vara trötthet, andfåddhet eller andnöd. Patienten som lever med hjärtsvikt kan känna av sina symtom både när han eller hon är vaken och aktiv lika väl när som individen ligger och vilar eller sover (Walthall, Jenkinson & Boulton, 2017). Ett minskat systoliskt tryck leder till
ökad risk för ödembildning eller vätskeretention i de yttre extremiteterna eftersom blodets återflöde tillbaka till hjärtat är begränsat (Nicholson, 2014).
Vid diagnostisering av hjärtsvikt läggs fokus på de bakomliggande orsakerna till symtomen, ärftlighet eller tidigare hjärtproblematik. Patientens livsvanor kan vara en bakomliggande orsak till hjärtats
ineffektivitet. För att ställa diagnosen hjärtsvikt görs ett ultraljud av hjärtat samt ett blodprov som mäter det hormon som frisätts vid belastning av hjärtat. För att säkerställa diagnosen utförs ytterligare undersökningar, tillexempel hjärtscintigrafi som undersöker blodförsörjningen till hjärtat och en magnetröntgen av hjärtat (Nicholson, 2014).
2.4 Behandling
En patient med diagnostiserad hjärtsvikt bör se över sina levnadsvanor och genomföra hälsosamma förändringar i sin vardag för att motverka
sjukdomsutvecklingen. Patienten kan genom vården få hjälp och råd om vad denne själv kan göra. Ju mer motiverad patienten är inför förändringar desto större är möjligheten att leva hälsosamt. Mängden
behandlingsalternativ ökar desto mer individen är villig att ändra sina livsvanor. Genom att individen håller en normalvikt med fysisk aktivitet och sund kost minskar belastningen för hjärtat. Det är dock viktigt vid diagnosen hjärtsvikt att den fysiska aktiviteten håller sig på jämn nivå så att risken för ännu mer belastning av hjärtat undviks. En mindre kroppsstorlek sänker också belastningen för det systoliska trycket vilket leder till en bättre blodförsörjning till övriga kroppen. Alternativa ändringar i levnadsvanor kan vara att sluta dricka alkohol samt att sluta röka. Patienter med hjärtsvikt behandlas vanligtvis också med läkemedel vars uppgift är att hålla ett reglerat målblodtryck samt att hämma belastningen på hjärtat. Dessa läkemedel kan vara betablockerare och ACE-hämmare. Hjärtsvikt kan också behandlas med en cardioverter defibrillator (ICD) eller en
2.5 Omvårdnad
Vårdpersonal ska använda sig av den existerande kunskap som vårdvetenskapen erbjuder för att främja varje enskild patients hälsa (Dahlberg & Segesten, 2010). I omvårdnaden är det viktigt att vårdpersonal samarbetar med patienter med hjärtsvikt. I detta samarbete ska det ingå omvårdnad baserat på individuella behov och ett intresse för att patienter ska vara delaktig i sin egen vård- och omsorg. Detta är viktigt för att patienter ska känna säkerhet och bidrar dessutom till en ökad hälsa (Näsström, Idvall & Strömberg, 2015). När patienter kommer in i ett nytt vårdsammanhang kan delaktighet i den vård -och omsorgen minska sårbarheten och öka frihetsgraderna. Detta främjar patientens hälsa och
välbefinnande (Dahlberg & Segesten, 2010). I patienter med hjärtsvikts omvårdnad kan hembesök av vårdpersonal vara optimalt. Där kan patienter förbereda sig på att diskutera sina symptom, samtidigt som vårdpersonalen kan se över läkemedelsjusteringar och sätta upp lämpligamål angående patienters vikt för att vätskebalansen i kroppen ska ligga på en bra nivå. Att bedriva denna omvårdnad för patienter är viktigt och hjälper dem att hantera sin situation. Det ger också patienter en bättre kontinuitet i sin vård- och omsorg och etablerar en god relation till vårdpersonal (Näsström, Idvall & Strömberg, 2015).
Sjuksköterskan har fyra ansvarsområden, bland annat att främja hälsa samt att lindra lidande som utgångspunkt i omvårdnad. Sjuksköterskans livsförståelse och syn på patienten är direkt anknuten till omvårdnad. Livsförståelse för patienten innebär att sjuksköterskan förstår patientens tillvaro -och
förutsättningar, djupare mening och mål (Hedelin, Jormfeldt & Svedberg, 2009). Andra omvårdnadsåtgärder vårdpersonal kan bidra med är att motivera patienter med hjärtsvikt genom att exempelvis sluta röka, äta sundare, minska stress samt att utöva en balanserad mängd fysisk aktivitet (Yu, Lee, Kwong, Thompson, & Woo, 2008).
2.6 Personcentrerad vård
vårdpersonal med utgångspunkt vad hälsa innebär för den enskilda patienten, arbeta för att främja patientens hälsa. När vårdpersonal arbetar enligt
förhållningssättet personcentrerad vård, främjar detta relationen mellan vårdpersonal och patienten (Bergbom, 2013).
2.7 Att leva med kronisk diagnos
Att leva med kronisk diagnos innebär olika förluster för patienten. Dessa förluster kan tillexempel vara förlust av sitt tidigare liv, förlust av
självständighet och värdighet samt förlust av identitet. Förlust av tidigare liv och drömmar kan innebära att patienten inte kan göra saker som hen innan kunde utföra. Patienten blev begränsad i sitt vardagsliv och sociala liv. Förlust av självständighet och värdighet kan innebära att patienten inte längre kan ta hand om sig själv och behöver nu hjälp i sin vardag. Detta medför en förlust av värdighet. Förlust av identitet kan innebära att människor i patienten närhet såg sjukdomen framför personen patienten egentligen är (Mahon, O`Brien & O`Conor, 2014).
2.8 Teoretisk referensram
Dahlberg och Segesten (2010) anser att livsvärlden innebär det vardagliga sammanhang som är fyllt med minnen, upplevelser, tankar, känslor och erfarenheter. Livsvärden används som grund för att förstå en människas erfarenheter och har en betydelse för varje individs liv. En livsvärld är ett sätt för individen att beteckna och förstå sig själv och andra i sin närhet. Individens livsvärld utvecklar sig genom en stark och tydlig bild av den levda kroppen. Livsvärlden har ingen egen existens och kan därför inte frånskiljas den individ den tillhör.
patientens sjukdom, lidande och hälsa. Bakom sjukdomen finns det alltid en patient som genom sina upplevelser och erfarenheter kommer vara expert på sin egen sjukdom, vilket ska respekteras (Dahlberg & Segesten, 2010). När patienter inte förstår sin nuvarande situation eller hur framtiden kommer att se ut blir deras livsvärld förändrad från de tidigare (Näsström, Idvall & Strömberg, 2015).
Patienter med diagnostiserad hjärtsvikt är en stor patientgrupp, som sjuksköterskan ska möter sitt yrke, både i primärvården samt inom slutenvården (Hjärt-lungfonden, 2016). Därför är det viktigt som sjuksköterska att inneha kunskap angående patientens erfarenheter,
välmående och insikt till sjukdomen samt hur patientens livsvärld påverkas av diagnosen (Dahlberg & Segesten, 2010). En hälsofrämjande relation mellan sjuksköterskan och patienten grundar sig i att sjuksköterskan lyssnar på patientens erfarenheter och har förståelse för patientens sjukdom och symtom (Walthall, Jenkinson & Boulton, 2017).
3.
Problemformulering
I Sverige finns ungefär 250 000 patienter diagnostiserade med hjärtsvikt. Det är en stor patientgrupp där 3500 drabbade patienter avlider varje år. Utan existerande kunskaper som erbjuds av vårdvetenskapen angående patienter med hjärtsvikts erfarenheter, ställs patienter i en position där hens hälsa inte främjas. Om vårdpersonal saknar kunskap från vårdvetenskapen där det ingår erfarenheter och individuella behov angående patienter med hjärtsvikt, finns risken att vårdpersonal inte lägger märke till behoven och detta leder till ett lidande och där främjande av livsvärld uteblir. För att kunna bedriva en så korrekt personcentrerad vård som möjligt för patienter behövs därmed ökad kunskap och förståelse för vårdpersonal ur ett
livsvärldsteoretiskt perspektiv.
4. Syfte
5.
Metod
5.1 Design
Studien gjordes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. I det inledande skedet formulerades ett syfte, för att sedan på ett strukturerat sätt söka litteratur och kritiskt sammanställa informationen till ett resultat. Detta har vi gjort med stöd från (Kristensson, 2014).
5.2 Databassökning
Databaserna PubMed och CINAHL användes för att söka efter artiklar som besvarar uppsatsens syfte. Först togs olika sökord fram för att anpassa sökningen efter studiens syfte. Sedan användes booleska operatorn OR mellan sökorden för att öka mängden artiklar, sammanföra sökord och slutligen bilda sökblock. Dessa sökblock sammanfördes sedan med den booleska operatorn AND, vilket ledde till att nya block bildades och mer relevanta artiklar kunde genereras. Det sökord som har använts inom databasen CINAHL är fritextord som “patient” samt ämnesord som (MH "Heart Failure+"), (MH "Cardiac Patients"), (MH "Life Experiences+"), (MH "Quality of Life+"), (MH "Attitude+"), (MH ”Attitude to Illness+) och (MH ”Perception+”). I databasen Pubmed blev antalet artikelträffar lågt med ett litet antal sökord och därmed blev sökorden få. Sökningen
resulterade i fritextord som “Qualitative interview” och ämnesordet "Heart Failure"[Majr]. Vid artikelsökning med sökblocken nyttjades en
bibliotekariers expertis för att specificera artikelsökningen. Den genererade sökningen resulterade i totalt 428 träffar, 371 stycken från CINAHL (Bilaga 1) och 57 stycken från PubMed (Bilaga 2). Först gallrades artiklar ut utifrån titeln, vilket ledde till att 41 artiklar från CINAHL samt 40 artiklar från PubMed återstod. De 347 artiklar som valdes bort bestod antingen av fakta som inte var relevant för uppsatsens syfte eller var mer inriktade på
erfarenheter av andra sjukdomar. En andra gallring gjordes utifrån
abstrakten vilket gav 27 stycken artiklar som sedan lästes i fulltext. Därefter återstod 17 artiklar som gick vidare till kvalitetsgranskning. En
och exklusionskriterier. Denna artikel gick också vidare till kvalitetsgranskning.
5.3 Urval
Artiklarna skulle vara skrivna på engelska och ha genomgått en peer-review granskning. Studierna skulle vara utförda i Europa och patienterna skulle vara minst 65 år. Studierna skulle även vara kvalitativt utformade och baserade på intervjuer, samt tidigast vara publicerade år 2008.De inklusionskriterier som tillämpades var att patienten skulle ha
diagnostiserats och levt med hjärtsvikt i minst ett år. Exklusionskriterier var att artiklarna inte skulle vara inriktade på andra sjukdomar och
behandlingar i samband med hjärtsvikt, då det kunde påverka patienternas erfarenhet av att leva med hjärtsvikt.
5.4 Kvalitetsgranskning
En bedömning av artiklarna skedde med stöd i Kristenssons (2014) rekommendationer angående hur vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskas. Kristensson (2014) påpekar att författarna för uppsatsen ska själva
bestämma vilken kvalité en artikel får ha för att tas med till resultat. I kvalitetsgranskningsmallen ingick 13 frågor, på vilka man kunde svara ja eller nej, (se bilaga 3). Vi skapade därför tre olika nivåer för att bedöma kvaliteten på artiklarna. Varje fråga som besvarades med ett ja gav ett poäng. Låg kvalité innebar 0–3 poäng, medelgod kvalité innebar 4–7 poäng och hög kvalité innebar 8–13 poäng. För att artiklarna skulle godkännas för studien krävdes att artikeln fick 8 poäng eller högre. I början av
kvalitetsgranskningen fanns det totalt 18 artiklar att kvalitetsgranska. Efter kvalitetsgranskningen återstod åtta artiklar som togs med i resultat.
5.5 Dataanalys
skilda håll. I detta steg tog vi ut meningsenheter som passade ihop tillsammans med uppsatsens syfte, kondenserade meningsenheterna och översatte dem till svenska. Därefter diskuterade vi vilka meningsenheter som skulle tas med till innehållsanalysen och vilka som skulle tas bort. Därefter kodades meningsenheterna och detta gjordes tillsammans och bestämde vilken kod som skulle stå över vilken meningsenhet. Därefter tittade vi på likheter och skillnader på koderna och i detta steg skapades underkategorier och kategorier utifrån kodernas likheter och skillnader. Till sist lästes alla kategorier, koder och meningsenheter igenom igen på skilda håll för att se om något behövde korrigeras. Dessa korrigeringar
diskuterades sedan mellan oss. Slutligen bildades två kategorier med tre subkategorier var.
5.6 Forskningsetiska aspekter
6. Resultat
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med hjärtsvikt. Analysen resulterade i två kategorier, fysiska konsekvenser och psykiska konsekvenser.
Tabell 1 Resultatet med kategorier och subkategorier.
Kategorier Subkategorier
Fysiska konsekvenser Begränsade i vardagliga aktiviteter Att vara beroende av andra
Begränsad av fysisk ork
Psykiska konsekvenser Sorg och frustration Oro och rädsla Acceptans eller inte
6.1 Fysiska konsekvenser
Fysiska konsekvenser beskrivs utifrån subkategorierna begränsade i vardagliga
aktiviteter, att vara beroende av andra samt begränsade av fysisk ork.
6.1.1 Begränsade i vardagliga aktiviteter
tillfredsställelse (Hägglund, Boman & Lundman, 2008; Mahoney-Davies et al., 2017; Thornhill, Lyons, Nouwen & Lip, 2008). Vissa patienter kunde inte utföra aktiviteter i samma takt som innan, men aktiviteterna gick fortfarande att utföra. Många patienter valde att sänka sina krav på vardagen och sig själva för att öka livskvalitén samt få en mer positiv inställning till det de hade och fortfarande kunde klara av (Ryan & Farrelly, 2009; Taylor, Hobbs, Marshall, Leyva-Leon & Gale, 2017; Thornhill et al., 2008).
Det kunde även uppstå problem i arbetslivet och begränsa patienter med hjärtsvikts möjlighet att arbeta. I vissa fall kunde personen tvingas att sluta arbeta och det kunde leda till minskad livskraft. Att vara begränsad av sin diagnos ledde till att patienter dels kunde förlora en del av sitt sociala umgänge, dels kunde förlora känslan av att vara en del av ett sammanhang. För en del patienter kunde en uppsägning från arbetet innebära fördelar, då de kunde ha haft ett yrke som de inte hade trivts med eller ådragit sig skador från eller som hade tagit upp en alltför stor del av livet (Burström et al., 2012; Hägglund et al., 2008).
6.1.2 Att vara beroende av andra
Patienter med hjärtsvikt erfor att de var beroende av andra i sin närhet. Att vara beroende av andra kan beskrivas som att hjälp med vardagssysslor i hemmet, stöd från familjemedlemmar och vänner samt stöd från samhället (Hägglund et al., 2008; Ryan & Farrelly, 2009; Thornhill et al., 2008). Ibland blev patienter tvungna att åka till sjukhus på grund av känningar av symtom eller regelbundna kontroller och i samband med besöket kände många behovet av stöd från sitt sociala umgänge. Att vara beroende av närstående eller samhället och då tillgången till detta var begränsad gav dessa patienter osäkerhet i vardagen. Patienter som var beroende av andra kunde söka stöd från vårdpersonal för att stödja och stärka deras vardag med till exempel sysslor. Detta kan erfaras ge glädje till patienter då deras beroende av andra blev tillfredsställt (Thornhill et al., 2008; Burström et al., 2012; Ryan & Farrelly, 2009).
att kunna klara av det mer ansträngande situationerna som till exempel att gå och handla. Detta väckte sorg och frustration hos patienter eftersom de kände sig som en börda för sina närstående (Hägglund et al., 2008; Ryan & Farrelly, 2009; Thornhill et al., 2008).
Det finns patienter med hjärtsvikt som inte fått det stöd eller uppmärksamhet som de behöver för att kunna fortsätta genom vardagen. Dessa patienter hade ett beroende av andra som inte var tillfredsställt och ledde därför till känslor av hjälplöshet. Alla hjärtsviktpatienter hade dock inte någon att dela sitt liv med eller som de kunde förlita sig på, vilket ledde till att patienter stod i en position där de var beroende av andra men hade ingen närstående att förlita sig till (Thornhill et al., 2008; Ryan & Farrelly, 2009).
6.1.3 Begränsade i fysisk ork
Patienter med hjärtsvikt led av nedsatt fysisk ork i sin vardag. Dessa patienter kunde lida av en ökad trötthet, andfåddhet och nedsatt fysisk aktivitet vilket bidrog till nedsatt fysisk ork. Symtom uppstod oftast progressivt över tid och blev med tiden allt mer påtagliga, även om en del symtom kan innebära en stark påfrestning för patienter under en väldigt kort tid till exempel andningsproblem vid ansträngning (Mahoney-Davies et al., 2017; Ryan & Farrelly, 2009; Taylor et al., 2017).
Den minskade fysiska orken att klara vardagen för patienter med hjärtsvikt kunde resultera i ett ökat sömnbehov och detta behov var mer betydelsefullt än tidigare. Många patienter hade svårt att acceptera de förändrade sömnvanorna som tvingade många att till exempel sova sittande eller på något annat sätt som de inte var vana vid, för att minska ansträngningen på hjärtat och minska andfåddheten (Klindtworth, Oster, Hager, Krause, Bleidorn & Schneider, 2015; Taylor et al., 2017).
kraftlöshet och på så sätt inte kunna delta i sociala umgängen kunde bekymra patienter (Maclnnes, 2014; Mahoney-Davies et al., 2017). Bristen på den fysiska orken gjorde för en del Patienter med hjärtsvikt svårt att endast ta sig utanför huset på grund av rädsla för att visa att de inte kan klara av en helt vanlig dag. Detta ledde till att de var tvungna att ändra och begränsa sitt sociala umgänge och relationer (Maclnnes, 2014; Mahoney-Davies et al., 2017; Taylor et al., 2017).
Vissa patienter med hjärtsvikt kunde uppleva frustration över sin situation och de begränsningar som sjukdomens symtom orsakade. Många patienter kunde känna känslan av att vara fångad i en passiv sjuk kropp som inte kan prestera i lika stor utsträckning som tidigare och detta kunde leda till ökad sorg, känsla av ensamhet och tomhet. Patienter kände att på grund av begränsningar, blev livet mindre värt att leva (Maclnnes, 2014; Ryan M & Farrelly, 2009). Andra patienter med hjärtsvikt hade ingen sjukdomsinsikt och trodde att det de upplevade var en del av det normala åldrandet. Detta gjorde att de inte var uppmärksamma på symtomutvecklingen och inte heller gjorde förändringar som kunde förbättra deras situation. Detta kunde också ge en försämrad livskvalité och syn på livet (Taylor et al., 2017, Hägglund et al., 2008).
6.2 Psykiska konsekvenser
Psykiska konsekvenser beskrivs utifrån subkategorierna sorg och frustration,
oro och rädsla samt acceptans eller inte.
6.2.1 Oro och rädsla
hjärtsvikt. Rädsla kunde yttra sig i patienters sömn.Att till exempel gå och lägga sig, innebar rädsla att inte vakna igen utan avlida i sömnen. Känslor av panik yttrade sig också i patienter sömn. Att behöva sitta upp om nätterna, på grund av att det inte var möjligt att slappna av eller försöka ligganer ledde till känsla av panik (Ryan & Farrelly, 2009; Burström et al., 2012). För vissa patienter med hjärtsvikt skapade just termen ”hjärtsvikt” en allt större oro och rädsla för att deras hjärta skulle sluta fungera.
Fruktan för hjälplösheten och negativa tankar på framtiden förekom hos
patienter med hjärtsvikt. Trots fruktan för döden kunde patienter lära sig hantera sin oro med tiden, antingen genom viljestyrka eller genom olika strategier som bidrog till ett ökat lugn i sinnet. (Burström et al., 2012; Taylor et al., 2017). Den fysiska begränsningen gjorde för en del Patienter med hjärtsvikt svårt att endast ta sig utanför huset på grund av rädsla för att visa att de inte kan klara av en helt vanlig dag. Detta ledde till att de var tvungna att ändra och begränsa sitt sociala umgänge och relationer (Maclnnes, 2014; Taylor et al., 2017).
6.2.2 Sorg och frustration
En ökad belastning och sänkt energinivå påverkade vissa patienter med hjärtsvikts psykiska hälsa och sänkte deras livskvalité vilket gav känslor av ensamhet, sorg, likgiltighet, ilska och ökade suicidtankar. Vid ökat behov av vård- och omsorg upplevde många patienter att de inte fick det stöd som de behövde och kände sig därför hjälplösa (Klindtworth et al., 2015; Mahoney-Davies et al., 2017). Vissa patienter med hjärtsvikt kunde uppleva frustration över sin situation och de begränsningar som sjukdomens symtom orsakade. Många patienter kunde känna känslan av att vara fångad i en passiv sjuk kropp som inte kan prestera i lika stor utsträckning som tidigare och detta kunde leda till ökad sorg, känsla av ensamhet och tomhet (Klindtworth et al., 2015; Mahoney-Davies et al., 2017).
och personen kunde förlora känslan av att vara en del av ett sammanhang. De flesta patienter upplevde en stor sorg över förändringen att gå från arbetet (Klindtworth et al., 2015; Mahoney-Davies et al., 2017).
6.2.3 Acceptans eller inte
Patienter med hjärtsvikt accepterade sin diagnos på varierande sätt. Vissa
patienter hade svårt att acceptera sin diagnos. Detta kunde också vara varierande då olika faktorer förelåg som försvårade patienters acceptans. En faktor som gjorde det svårt för patienten att acceptera sin diagnos var att de hade varit friska i hela sitt liv, och nu led de helt plötsligt av ohälsa och kroniska symtom. En annan faktor som gjorde det svårt för vissa patienter att acceptera sin diagnos var alla begränsningar som sjukdomen innebar. Att inte längre kunna utföra vardagliga aktiviteter, inte kunna ingå i sitt före detta sociala nätverk eller att inte ha orken till att utföra fritidsaktiviteter gjorde det svårt för många patienter att acceptera att dessa begräsningar var en del av deras nya liv med diagnosen hjärtsvikt (Thornhill et al., 2008, Klindtworth et al., 2015).
Vissa patienter med hjärtsvikt kunde känna att det var svårt att acceptera och förstå att något var fel med deras kropp på grund av att de inte hade upplevt några bekymmer innan och helt plötsligt har de blivit diagnostiserade med hjärtsvikt. Att anpassa sig till ett försvagat hjärta är både mycket fysiskt men också psykiskt krävande och alla drabbade tar inte diagnosen på samma sätt. Den hjärtsviktsdrabbade patienten kunde känna oro och ångest inför en oviss framtid vilket försvårade deras acceptans till diagnosen hjärtsvikt. Vissa patienter med hjärtsvikt accepterade inte alls sin diagnos och hade inte skapat någon positiv inställning inför framtiden. Med en bättre inställning hade dessa patienter kunnat få en bättre hälsa (Klindtworth et al., 2015; Thornhill et al., 2008).
hälsa ledde till att dessa patienter accepterade att de hade drabbats av diagnosen hjärtsvikt utan problem (Hägglund et al., 2008; Klindtworth et al., 2015;
Mahoney-Davies et al., 2017). Att bli diagnostiserad med hjärtsvikt kan för patienter upplevas som en lättnad, att äntligen få svar på varför kroppen hade bettet sig onormalt vilket patienter var nöjda över att äntligen förstå. Patienter som inte upplevde några märkbara begränsningar av tillexempel andfåddhet, kan acceptera sin situation utan större problem Andra patienter accepterade och välkomnade livets slutskede (Hägglund et al., 2008; Klindtworth et al., 2015; Mahoney-Davies et al., 2017)
7. Diskussion
7.1 Metoddiskussion
7.1.1 Styrkor och svagheter
Denna litteraturstudie har skrivits i par. Under studiens gång har det
identifierats styrkor och svagheter med att skriva i par. Möjligheten att föra diskussion och på så sätt komma fram till idéer, lösningar och slutsatser har ansetts vara den allra största styrkan under uppsatsens gång. Att skriva i par innebär också personliga styrkor och svagheter. Genom att komplettera varandras styrkor och svagheter har det funnits balans som i sin tur har gett ett bra samarbete. Detta kan också ses som en svaghet då reflektion från eget håll inte fått ta så mycket plats. Vi har funnit varandras styrkor och svagheter, kompletterat dem hos varandra och funnit ett väl fungerande och balanserat samarbete. Om datamaterialet granskas och analyseras av flera författare kan tillförlitligheten därmed öka (Lundman & Hällgren
Graneheim, 2012).
En svaghet med vår uppsats är att alla artiklar förutom en är kvalitativa. Den artikeln som inte är kvalitativ är en så kallad ”mixed method” vilket innebär att den är både kvalitativ och kvantitativ. Denna artikel har kvalitetsgranskats utifrån en kvalitativ kvalitetsgranskningsmall från Kristensson, (2014). Detta kan anses vara en brist från vår sida. Till vårt försvar så identifierades inte några fynd från den kvantitativa delen av den artikeln och därför gjorde vi ett val att ta med denna artikel till
kvalitetsgranskning för att i den kvalitativa delen identifierades det användbara fynd.
En annan svaghet med vår uppsats är ett misstag vi gjorde i
kvalitetsgranskningen. Vi har fått förståelse att det kan finnas ett intresse från läsarnas sida att ha kvar de bortsållade artiklarna i
7.1.2 Databassökning
De genomförda sökningarna ansågs gett oss ett tillfredställande datamaterial. Därför gjordes inga fler sökningar i andra databaser. Om sökning i annan databas hade gjorts hade detta kunnat påverka resultatet då möjligheten fanns till att hitta andra artiklar. Dock såg vi inte någon
anledning till att söka i andra databaser då vi ville hitta artiklar inriktade på området omvårdnad vilket främst databasen CINAHL är och delvis
PubMed. En sekundärsökning gjordes utifrån de utvalda artiklarna från databaserna och där hittades en artikel som var relevant för vår studie.
7.1.3 Urval
De utvalda artiklarna hade som inklusionskriterier att inte vara äldre än tio år. Motiveringen till detta är att det ökar artiklarnas trovärdighet då vi granskat den senaste vetenskapen. Ett annat inklusonskriterie var att artiklar hade deltagare över 65 år. Medelåldern för diagnostiserad hjärtsvikt i Sverige är 75 år (Hjärt-lungfonden, 2016). Detta gjorde det relevant för oss att vilja undersöka erfarenheter från patienter med hjärtsvikt över 65 år. De utvalda artiklarna kommer endast från Europa. Detta innebär styrkor och svagheter i sig. Svagheten med att begränsa artikelurvalet till Europa är att fynd från andra kontinenter kan ha sållats bort och därmed sänka
trovärdigheten på vårt resultat. Vi såg dock en fördel med detta inklusionskriterie. Att studera patienters erfarenheter av hjärtsvikt i
närheten av Sverige där vi kommer arbeta som sjuksköterskor ansågs gynna oss i vår kunskapsutveckling. En svaghet bland våra artiklar är att två av dem endast handlade om kvinnors erfarenheter av att leva med hjärtsvikt. Motivationen till att artiklarna valdes ut till resultat ändå var för att vi generellt ville utforska erfarenheter hos människor med hjärtsvikt oavsett kön.
7.1.4 Kvalitetsgranskning
Vi har genomfört vår kvalitetsgranskning av artiklar med stöd från
bra tillvägagångssätt för att bedöma kvaliteten av artiklarna. Vi tyckte också att detta var ett bra tillvägagångssätt för att få en större inblick angående vad artiklarna handlade om eftersom när man besvarar dessa 13 frågor lästes artiklarna noggrant igenom för att kunna ge svar. Enligt Kristensson, (2014) som skriver att författarna ska bestämma själva vilken kvalité på artiklarna som ska godkännas till resultat. Vi har därför i
kvalitetsgranskningsmallen med 13 frågor skapat poäng för varje ”ja” som besvarade frågan. Ett ”ja” genererade ett poäng. Totalt kunde en artikel få 13 poäng. Artikelns givna poäng gav artikeln en kvalité. Vi gjorde valet att endast ha med artiklar av hög kvalité eftersom vi anser att detta ökar trovärdigheten i vår uppsats.
7.1.5 Forskningsetiska aspekter
Med ett etiskt förhållningssätt till artiklarnas information, utförande i enlighet med Helsingforsdeklarationens riktlinjer och korrekt
källhänvisning av samtliga artiklar, hade uppsatsen ett starkt underlag och utformning. Med ett objektivt förhållningssätt har våra egna tolkningar och föreställningar inte påverkat eller färgat arbetet. Innan exkludering av data från uppsatsen, övervägdes dess relevans till arbetet grundligt. Genom detta förhållningssätt redovisas fynd från artiklarna med relevans och uppsatsens trovärdighet ökar. En korrekt källhänvisning innebär också att data från artiklarna inte har plagierats eller förfalskats och att resultatet inte har manipulerats, vilket strider mot CODEX riktlinjer (Codex, 2018). Samtliga utvalda artiklar har antingen blivit granskade och godkända av en etisk kommitté eller så har forskarna i studien fört en etisk diskussion.
7.1.6 Överförbarhet och trovärdighet
En faktor som kan sänka trovärdigheten i resultatet är att artiklarna var skrivna på engelska vilket inte överensstämmer med vårt modersmål. För att undvika felöversättning har båda författarna varit delaktig i analysen och diskuterat dess fynd, styrkor samt svagheter. En kvalitetsgranskning har även gjorts för att undvika att mindre trovärdiga eller ej acceptabla artiklar väljs ut till resultatet. Kvalitetsgranskningen som har gjorts har utgått från Kristenssons (2014) tillvägagångssätt för att kvalitetsgranska kvalitativa artiklar. Frågorna som finns med i kvalitetsgranskningsmallen (Bilaga 3) kommer från Kristersson (2014) och vi ansåg att det var ett relevant
tillvägagångssätt för att granska kvaliteten av artiklarna. Kristersson (2014) ställde även upp artiklarna i en tabell som beskrev syfte, design, population samt resultat vilket vi ansåg vara ett tillvägagångsätt som visade kvaliteten i artiklarna.
7.2 Resultatdiskussion
Med ett syfte att beskriva patienters erfarenheter att leva med hjärtsvikt har de mest centrala och kärnfulla fynden identifierats. De mest centrala fynd som identifierades var att patienter med hjärtsvikt blev begränsade i vardagliga aktiviteter, att patienter accepterade sin diagnos eller inte samt att patienter blev begränsade av fysisk ork. Diskussion skedde utifrån dessa centrala fynd och relaterades till livsvärld och dess betydelse för att kunna förstå människan bakom sjukdomen. De centrala fynden kommer även jämföras med en artikel som handlar om att leva med kronisk sjukdom. Med en kronisk, livslång diagnos kommer det också en livsvärld som existerar lika länge och dessutom ta skada på både kropp och själ om den inte vårdas och främjas (Dahlberg & Segesten, 2010). Detta innebär att patienten med hjärtsvikt behöver en vård- och omsorg som lindrar symtom för att främja deras kropp och själ och därmed öka
välmående. Tidigare forskning visar att, att leva med en kronisk sjukdom har en betydande inverkan på människors liv (Mahon, O’Brien & O’Conor, 2014). Detta stämmer överens med samtliga identifierade fynd.
7.2.1 Begränsade i vardagliga aktiviteter
visade också att patienter med hjärtsvikt kände en saknad efter deras tidigare liv då de kunde utföra aktiviteter på fritiden. Nu kan patienter inte utföra dessa aktiviteter alls vilket upplevdes svårt att acceptera. Tidigare forskning säger att människor med kronisk sjukdom har behövt lära sig att värdera det de har och gjort klart för sig vad som är viktigt med livet (Mahon et al., 2014). Innan patienter med hjärtsvikt drabbades av hjärtsvikt värderade de inte
fritidsaktiviteterna tillräckligt högt eftersom de nu känner en saknad efter att utöva dessa. Detta väckte också känslor av ånger för att de tidigare har tagit dessa aktiviteter förgivet. Genom kroppen har människan tillgång till en yttre värld och inte bara en inre (Dahlberg & Segesten, 2010). En del
hjärtsviktpatienter önskar och strävar efter att kunna fortsätta leva med i den yttre världen. För några var det svårt att förstå att de inte kunde leva i den livsvärlden de tidigare befunnit sig inom.
Den sociala begräsningen framkom i resultatet vara problematisk hos patienter med hjärtsvikt. Samvaron med andra människor är betydande för livsvärlden hos många patienter och har en central roll för att minska lidandet. Detta är en av tillgångarna vissa patienter tappade på grund av att de inte klarade att aktivt gå utanför hemmet. Människor har både biologiskt och kulturellt skapat sig livsvärldspräglade behov och när de inte kan ta del av den livsvärld som de tidigare upplevt kan detta leda till bland annat frustration och lidande (Dahlberg & Segesten, 2010). När patienter med hjärtsvikt blir så pass begränsade att de får det problematiskt att ta sig utanför sitt hem blir det svårt för dem att ta del av den livsvärld som de tidigare har haft och därför är det relevant att vissa
patienter känner känslor av frustration och tomhet vilket bidrar till ett ökat lidande. Att inte kunna engagera sig i ett socialt liv som patienter en gång i livet har kunnat innebar också att deras livsvärldspräglande behov inte hade
tillfredsställts.
7.2.2. Begränsade av fysisk ork
mångfasetterad livsvärld inom sig och genom möten med den omgivande världen tar vi in nya intryck, erfarenheter och skapar minnen. Den fysiska kroppen kan ses som en fast punkt som innesluter den fria livsvärlden och dess funktionalitet är avgörande för hur begränsad livsvärlden är. Att en person är fylld av liv och visdom kan i vissa fall inte förmedlas till omvärlden, då dennes kropp inte fysiskt kan hävda sin existens i en annan persons livsvärld. Den begränsade individen hamnar då i en särställning(Dahlberg & Segesten, 2010). Det var många patienter med hjärtsvikt som hade känslor av frustration och ilska gentemot deras begränsningar. Att inte kunna ta sig utanför sitt eget hem eller inte kunna utöva sina dagliga aktiviteter var särskilt frustrerande begränsningar och ledde till en mängd blandade känslor hos personen. Detta innebär att
patienter hamnar i denna särställning, för att deras fysiska förmåga att visa att de existerar i någon annans livsvärld var begränsad. Tidigare forskning visar att drabbas av att livet förändras i och med diagnosen, de upplevda förlusterna väckte i sin tur känslor av ilska och frustration. (Mahon et al., 2014). Detta stämmer delvis in på patienter med hjärtsvikt.
7.2.3. Acceptans eller inte
Resultatet visade att patienter med hjärtsvikt accepterade sin diagnos på olika sätt. Vissa patienter hade svårt att acceptera sin diagnos medan andra inte hade det. På grund av olika faktorer exempelvis begränsningar eller symtom,
påverkade patienter s acceptans gentemot diagnosen. När ens livsvärld fylls med olika begränsningar som går emot en, kan det tänkas att acceptansen för
diagnos blir det också svårt för dem att tillförskaffa sig motivation och engagemang för att genomföra levnadsförändringar och därmed förbättra
livsvärlden. För de patienter där symtom tog över kan det tänka sig att acceptera förändrade levnadsvanor var problematiskt och därmed har dem svårare att uppnå en tillfredställande livsvärld. Tidigare forskning säger att acceptera sin situation med att leva med en kronisk sjukdom var problematiskt vilket styrker att för vissa patienter att acceptera sin diagnos med förändrade levnadsvanor var en svår process för de (Mahon et al., 2014). Andra patienter med hjärtsvikt kunde inte alls acceptera sin diagnos. Det går att tänka sig att patienter som har varit friska hela sina liv och sedan drabbas av diagnosen hjärtsvikt inte
accepterar sin diagnos på samma sätt som andra patienter som sedan innan har varit sjuka accepterar sin diagnos. Det gäller också patienter som inte förstår varför just de drabbas av sjukdomen hjärtsvikt och som känner att livet inte är värt att leva. Medan hjärtsviktpatienter som beskriver känslor angående hopp om livet och en positiv framtid går det att tänka att dessa har accepterat sin diagnos.
För att förbättra livsvärlden hos individer säger Dahlberg och Segesten (2010) att det exempelvis kunde innebära en bättre kost och motionsvanor vilket
resulterade i ett ökat välmående. För patienter med hjärtsvikt som har accepterat sin diagnos kan det tänka sig att det är lättare att genomgå levnadsförändringar då dem är införstådda i att just dem har insjuknat i diagnosen och därmed måste ändra på levnadsvanor för att förbättra livsvärlden. Dahlberg och Segesten, (2010) beskriver att alla olika tolkningar och meningsfulla erfarenheter skapas på grund av att ens livsvärld blir omskakad och annorlunda. Vägen till en bättre livsvärld kunde för många patienter med hjärtsvikt kännas diffus men för andra bidra till välmående med mer tid för sig själv och andra. Även om en del människor redan har accepterat att deras tid har börjat ta slut finns det
8. Slutsats
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med hjärtsvikt. Resultatet visade att patienter som fått diagnosen hjärtsvikt fick begränsningar i vardagen på grund av symptompåverkan. Många var så begränsade att de inte kunde utföra de dagliga behoven på samma sätt som förr. Diagnosen påverkade även de sociala relationerna till familj och vänner. Det framkom att en del patienter med hjärtsvikt efter sin diagnos uppskattade det extra stöd i vardagen de sökte, medan andra kände sig sårbara för att de nu måste förlita sig på andras hjälp. Känslor som rädsla, oro och skräck var mer vanligt förekommande känslor än hopp och glädje till att behöva leva med hjärtsvikt. Även om diagnosen hjärtsvikt är relaterad till negativa symtom och livsvärldspåverkan fanns det också patienter som kände att de klarade av att acceptera det som har inträffat och samtidigt lyckats se positivt på framtiden. Stödet från omgivning och att fortfarande kunna vara aktiv var betydande faktorer för patienter som var drabbade av hjärtsvikt. Detta skapade en känsla av trygghet och säkerhet och att de inte behövde hantera sina begränsningar själv. Att se människan bakom sjukdomen och inte bara fokusera på dennes sjukdomssymtom var av stor betydelse.
8.1 Klinisk implikationer
Denna studie kan bidra som en informativ källa till allmänsjuksköterskor som vårdar patienter med hjärtsvikt både inom och utom
specialistavdelningar för hjärtsjukdomar. Att bistå med god samt
individanpassad information till patienter angående deras tillstånd kan detta leda till ökad trygghet inom omvårdnad samt behandlingar. Detta skapar en ökad möjlighet till att patientens livsvärld stärks och minskar det
regelbundna sjukhusbesöken. Patientens närstående är en del av dennes livsvärld och behöver även information angående den drabbades tillstånd för att bemästra vardagen. Hjärtsviktsutbildningar till både vårdpersonal, patienter och närstående kan vara till hjälp. Vårdpersonal och
stödjande samtal med patienter där sjuksköterskor aktivt ingriper som medaktör.
8.2. Förslag till vidare forskning
10. Referenslista
Bergbom, I. (2013). Vårdande kompetens, personcentrerad vård och organisationer. I J. Leksell & M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans
kärnkompetenser. (s. 111–134). Stockholm: Liber.
*Burström, M., Brännström, M., Boman, K., & Strandberg, G. (2012). Life experiences of security and insecurity among women with chronic heart failure.
Journal of Advanced Nursing, 68(4), 816–825.
https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2011.05782.x
CODEX. (2018). Oredlighet I forskning. Hämtad 2018-12-20 från http://www.codex.vr.se/etik6.shtml
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Hedelin, B. Jormfeldt, H. & Svedberg, P. (2009). Hälsobegreppet – Synen på hälsa och sjuklighet. I F. Friberg & J. Öhlen (Red.), Omvårdnadens grunder
Perspektiv och förhållningssätt. (1. Uppl., s.237–258) Lund: Studentlitteratur.
Helsinforsdeklarationen. (2018). Ethical principles for medical research involving human subjects. Hämtad 2018-11-06 från
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
Hjärt-lungfonden (2016). Hjärtsvikt - vad är det? Hämtad 22 oktober, 2018, från https://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Hjartsjukdomar/Hjartsvikt/
*Hägglund L, Boman K, & Lundman B. (2008). The experience of fatigue among elderly women with chronic heart failure. European Journal of
Cardiovascular Nursing, 7(4), 290–295. Retrieved from
*Klindtworth, K., Oster, P., Hager, K., Krause, O., Bleidorn, J., & Schneider, N. (2015). Living with and dying from advanced heart failure: understanding the needs of older patients at the end of life. BMC Geriatrics, 15, 1–11.
https://doi.org/10.1186/s12877-015-0124-y
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för
studenter inom hälso-och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I: Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom
hälso- och sjukvård. (2: a uppl. s. 187-201). Lund: Studentlitteratur AB.
*MacInnes, J. (2014). An exploration of illness representations and treatment beliefs in heart failure. Journal of Clinical Nursing, 23(9/10), 1249–1256. https://doi.org/10.1111/jocn.12307
Mahon, G., O’Brien, B., & O’Conor, L. (2014). The experience of chronic illness among a group of Irish patients: a qualitative study. Journal of Research
in Nursing, 19(4), 330–342. https://doi.org/10.1177/1744987113490417
*Mahoney-Davies, G., Davis, C., Glen, C., Clifton, C., & Salkovskis, P. M. (2017). Examining the emotional and psychological experiences of people with heart failure. British Journal of Cardiac Nursing, 12(4), 192–198.
https://doi.org/10.12968/bjca.2017.12.4.192
Nicholson, C. (2014). Chronic heart failure: pathophysiology, diagnosis and treatment. Nursing older people, 26(7), 29–38. doi:10.7748/nop.26.7.29.e584
Näsström, L. M., Idvall, E. A.-C., & Strömberg, A. E. (2015). Heart failure patients’ descriptions of participation in structured home care. Health
Polit, D.F., & Beck, C. T. (2016). Nursing research: Generating and assessing
evidence for nursing practice. (10 uppl.) Philadelphia: Wolters Kluwer.
* Ryan, M., & Farrelly, M. (2009). Living with an unfixable heart: a qualitative study exploring the experience of living with advanced heart failure. European
Journal of Cardiovascular Nursing, 8(3), 223–231.
https://doi.org/10.1016/j.ejcnurse.2009.02.005
Simonsen, T. & Hasselström, J. (2016). Illustrerad farmakologi 2 Sjukdomar
och behandling. (4. [uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur & kultur.
*Taylor, C. J., Hobbs, F. D., Marshall, T., Leyva-Leon, F., & Gale, N. (2017). From breathless to failure: symptom onset and diagnostic meaning in patients with heart failure-a qualitative study. BMJ open, 7(3), e013648.
doi:10.1136/bmjopen-2016-013648
*Thornhill, K., Lyons, AC., Nouwen, A., & Lip, GY. (2008). Experiences of living with congestive heart failure: a qualitative study. British Journal of
Health Psychology, 13(1), 155–175. Retrieved from
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=105905775& site=ehost-live
Walthall, H., Jenkinson, C., & Boulton, M. (2017). Breathlessness in chronic heart failure: a qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 26(13/14), 2036– 2044. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1111/jocn.1361522.pdf
Yu, DSF., Lee, DTF., Kwong, ANT., Thompson, DR., & Woo, J. (2008). Living with chronic heart failure: a review of qualitative studies of older people.
Journal of Advanced Nursing, 61(5), 474–483. Retrieved from
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=105877754& site=ehost-live
Bilagor
Bilaga I: Databassökning
Databasens namn: CINAHL Datum för sökningen: 181021
Bilaga II: Databassökning
Databasens namn: PubMed Datum för sökningen: 181129
Bilaga III: Kvalitetsgranskning
Bedömning kvalitativa artiklar A1 A2 A3 A4 A5 A6 A7 A8
Tydligt syfte? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Beskriven design? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Beskrivning av teoretiskt perspektiv? Nej Nej Ja Nej Ja Nej Nej Ne j Beskrivning av rekrytering av deltagare? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Tillräckligt antal i rekryteringen? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Beskrivning av hur data samlades in? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Relevant datainsamlingsmetod? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Beskrivning av forskarnas i relation till
deltagarna?
Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Beskrivning av forskarnas förförståelse? Ja Nej Nej Nej Ja Nej Nej Ja Beskrivning av hur data analyserades samt
analysprocessen?
Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Logiskt beskrivet resultat? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Speglar resultatet de data som samlades in? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Belägg för de fyra komponenterna i
trovärdighetsbegreppet?
Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Poäng (max 13 poäng) (Artikel godkänd till resultat om poäng >8) 12 P 11 P 12 P 11 P 13 P 11 P 11 P 12 P
Bilaga IV: Kvalitetsgranskning
Författare År Land
Titel Tidskrift
Syfte Design/ Metod Population/ Urval/
Bortfall Resultat Kvalitet 1. Burström, Marianne; Bränström, Margareta; Boman, Kurt; Strandberg, Gunilla. 2012 Sverige “Life experiences of security and insecurity among women with chronic heart failure” Journal of Advanced Nursing Belysa kvinnors erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt med fokus på känslor av säkerhet och osäkerhet. Metod: Kvalitativ innehållsanalys Deskriptiv design Fem timmars bandinspelade semistrukturerade fokusgruppsintervjuer.
Urval: Åtta kvinnor
(Fyra kvinnor bodde med sina män och fyra bodde själva) mellan
76-88 år gammal.
Kvinnornas känslor av säkerhet
inkluderade acceptans kring det förflutna vardagslivet och framtiden. Att våga lita på sig själva och sin kropp trots diagnos Kvinnors känslor angående osäkerhet inkluderar att känna sig skyldig till att vara sjuk och oförmögen. Rädsla till att leva med en svag och bristande kropp.
Hög 2. Hägglund, L., Boman, K., & Lundman, B. 2008 Sverige “The Experience of Fatigue among Elderly Women with Chronic Heart Failure” European Journal of Cardiovaskular Nursing Belysa äldre kvinnors levda erfarenheter av trötthet i samband med kronisk hjärtsvikt Metod: Kvalitativ Analys: Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys Datainsamling: Narrativa Intervjuer. Urval: 10 kvinnor i 73-89 års ålder. 2 teman framkom:
-första temat bestod av att leva med förlust av fysisk aktivitet med beröring på upplevelser av trötthet, svaghet och stöd av andra.
-Det andra temat bestod av att sträva efter en ökad självständighet och även vara medveten av en progressiv försämrad hälsa
Undertema: Erkänna återstående förmåga och tvingas kämpa för självständighet.
Författare År Land
Titel Tidskrift
Syfte Design/ Metod Population/ Urval/
Bortfall Resultat Kvalitet 3. Klindtworth, K; Oster, P; Hager, K; Krause, O; Bleidorn, J; Schneider, N. 2015 Tyskland
“Living with and dying from advanced heart failure:
understandning the needs of older patients at the end of life” BMC Geriatrics Journals Förstå hur gamla patienter med avancerad hjärtsvikt upplever sin sjukdom och identifiera det psykosociala, medicinska och informativa behovet med fokus på livets sista fas. Metod: Kvalitativ longitudinell intervjustudie som varade mellan 3-18 månader Fältnoteringar gjordes Intervjuer var inspelade och transkriberade
25 patienter (14kvinnor och 11män)
Ska vara minst 70 år Svår hjärtsvikt (NYHA III-IV)
4 kategorier utvecklades:
-förståelse till avancerad hjärtsvikt - bemöta livets slutskede
- uppfattningar om vård - mellanmänskliga relationer Hög 4. Maclnnes, Julie 2014 Storbritannien “An exploration of illness representations and treatment beliefs in heart failure” Journal of Clinical Nursning Utforska människors erfarenheter som lever med hjärtsvikt, särskilt deras tro på diagnosen och dess behandling
Metod: Kvalitativ
forskningsdesign Semi-strukturerade intervjuer
Tematisk analys tolkar intervjuer med rammetoden. Intervjuschema. 12 patienter. Bekräftad kronisk hjärtsvikt genom EKG. Exkluderar patienter som inte kunde läsa eller prata engelska.
Yttre faktorer som särskilt stressiga livshändelser påverkade. Stark tro till att medicineringen kunde kontrollera diagnosen uppfattades. Samt att bekymmer angående
läkemedelsinteraktioner och biverkningar var vanliga.
Författare År Land
Titel Tidskrift
Syfte Design/ Metod Population/ Urval/
Bortfall Resultat Kvalitet 5. Mahoney-Davies, Gerwyn; Davis, Cara; Glen, Catriona; Clifton, Catherine; Salkovskis, Paul M. 2017 Storbritannien “Examining the emotional and psychological experiences of people with heart failure” British Journal of Cardiac Nursing Förstå känslomässiga och Psykologiska erfarenheter hos patienter med hjärtsvikt. Metod: Kvalitativt tillvägagångssätt användes tillsammans med stödjande kvantitativ data. Patienter svarade på enkäter. Halvstrukturerade intervjuer. Tematiskt analys
10 patienter (av båda kön)
På ett ”Royal United hospital”
4 Teman:
-Tankar om döden - Emotionella reaktioner
- Förändringar till sig själv och andra - Sjukhusvistelser och förväntningar på framtiden Hög 6. Ryan M; Farrelly M. 2009 Irland “Living with an unfixable heart: a qualitative study exploring the experience of living with advanced heart failure” European Journal of Cardiovaskular Nursing Beskriva patienters erfarenheter av att leva med avancerad hjärtsvikt.
Metod: Kvalitativ
Öppna ostrukturerade intervjuer som var inspelade och sedan transkriberade. Varje intervju startade med samma utformning och utvecklades sedan till mer djupgående frågor.
Befinna sig på ett Irländskt sjukhus för att behandlas mot avancerad hjärtsvikt Klass III eller IV (New York Heart association).
9 patienter (6 Män, 3 Kvinnor)
4 teman:
-Att behöva leva i skuggan av rädslan - behöva kämpa ensam
-Att leva ett begränsat liv
-Behöva slåss mot systemets kontroll.
Författare År Land
Titel Tidskrift
Syfte Design/ Metod Population/ Urval/
Bortfall Resultat Kvalitet 7. Taylor, CJ; Hobbs, FD; Marshall, T; Leyva-Leon, F; Gale, N. 2017 Storbritannien “From breathless to failure:
symptom onset and diagnostic meaning in patients with heart failure-a qualitative study” BMJ Journals Utforska hur inledning av symtom och diagnostik påverkar upplevelse av mening ur ett patientperspektiv. Metod: Kvalitativ deskriptiv innehållsanalys. Semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Intervjuer var inspelade Data analyserades och transkriberades med ”framework” 16 deltagare (11män och 5 kvinnor) Ålder över 55 1 års erfarenhet med diagnostiserad hjärtsvikt
Deltagare normaliserade symptom och sökte endast hjälp vid daglig aktivitet. Bortsåg faktum att något var fel innebar försening i hjälpsökande.
Termen ”hjärtsvikt” skapade stor ångest i starten men deltagarna lärde sig
acceptera diagnosen med tiden.
Hög 8. Thornhill K; Lyons AC; Nouwen A; Lip GY. 2008 Storbritnnien “Experiences of living with congestive heart failure: a qualitative study” British Journal of Health Psychology Utforska människor erfarenheter av att leva med eller bli diagnosticerad med hjärtsvikt.
Metod: Kvalitativ med
djupgående semistrukturerade intervjuer. 25 patienter 21 män, 4 kvinnor, med hjärtsvikt. Patienter från ”city hospital Birmingham”, 12 inneliggande 13 som varit inskrivna 4 teman: -Diagnostikprocessen
-Förändring av aktiviteter, livsstil, arbete och självreflektion
-Andras roller i anpassningen till ett liv med en kronisk diagnos
-Negativa och positiva känslomässiga reaktioner
Bilaga V: Analys exempel
Artikel nr. Meningsenhet Kondensering Kod
1. …all participants
were affected by the need to reduce activity levels… the loss of activity was viewed with sadness and a feeling that life was less worthwhile.
Att behöva minska sin aktivitetsnivå, innebar en känsla av sorg och att livet var mindre
meningsfullt.
Minskad aktivitetsnivå
2. The physical
symptoms of heart failure often meant that people declined social events due to expectations of exerting physical energy. Fysiska symtom gjorde att de avböjde sociala aktiviteter på grund av förväntad utmattning.
Begränsade i sociala aktiviteter
2. Heart failure limited participants’ ability to work, placing financial pressure on families and affecting their independence. Begränsningar i arbetslivet påverkade ekonomi och självständighet Osjälvständighet 3. Participants told us how living with heart failure restricted their lives.
Att leva med hjärtsvikt innebar ett begränsat liv
Att vara begränsad av hjärtsvikt
5. Sometimes they are
able to do a lot, sometimes very little, things do not always get done quickly and they need to rest now and then.
Variation mellan ork och ett slöare tempo
Energivariation
5. The women reported
that they can no longer do things they used to take for granted, such as going for a walk, sitting in the sun or exercising
Klarar inte längre av att göra saker dom tidigare tagit för givet.
Att vara begränsad i det vardagliga livet
8. Living with
insufficient energy meant being forced to adjust one's behaviour, for example by
performing activities at a slower pace…
Att leva med otillräcklig energi tvingade dom till att justera sitt beteende.
Bilaga VI: Analys exempel
Kategori Fysiska konsekvenser
Underkategori Begränsade i vardagliga aktiviteter
Kod Minskad aktivitetsnivå. (1) Begränsade i sociala aktiviteter. (2,7) Osjälvständighet. (2)
Att vara begränsad av hjärtsvikt. (3)
Energivariation. (5) Att vara begränsad i det vardagliga livet. (5)
