Fakulteten för Lärande och samhälle
Självständigt arbete i fördjupningsämnet (Idrott och
lärande)
15 högskolepoäng, grundnivå
Motionens betydelse för individer med
diagnosen ADHD – Hur kan vi genom
ämnet idrott och hälsa träna kognitiva
förmågor?
The importance of exercise for individuals diagnosed with ADHD- How can we through physical education train cognitive ability?
Merita Tunuzliu
Emine Tunuzliu
Ämneslärarutbildning: Gymnasieskolan, förstaämne idrott, 300 högskolepoäng
Självständigt arbete i fördjupningsämnet, 15hp 2021-01-18
FÖRORD
Ämnet vi valde att arbeta med relateras till vårt intresse för NPF diagnoser, framför allt kommer begreppet ADHD tas upp och behandlas i denna text. Syftet är att
uppmärksamma elever med ADHD och deras förutsättningar med hjälp av forskning som förklarar hur hjärnan fungerar hos en individ som har diagnosen ADHD. Samt om motion inom ämnet idrott och hälsa kan hjälpa elever med ADHD och hur undervisning kan utformas så att elever med diagnosen får en ökad kognitiv förmåga. Vi tänker att denna kunskapsöversikt ska ligga till grund för kommande examensarbete. Då vi själva har
diagnosen och motionerat mycket under vår skolgång, vill vi undersöka om motion varit en faktor till en lyckad skolgång. Många skolor har inte resurser till att sätta in extra
SAMMANDRAG/ABSTRAKT
Kunskapsöversikten undersöker motionens betydelse för elever med diagnosen ADHD och hur ämnet idrott och hälsa kan påverka elevers kognitiva förmåga. Arbetet kommer behandla hur ADHD hjärnan fungerar. Syftet med arbete är att undersöka olika aspekter i hjärnan hos individer med ADHD, samt att undersöka motionens påverkan för dessa individer. Frågeställningen som arbetet vila på är:
• Hur kan fysisk aktivitet inom skolämnet idrott och hälsa bira till ökad kognitiv förmåga och få för påverkan på elever med diagnosen ADHD?
Resultaten visar på att individer med ADHD brister i kognitiva förmågor, något som forskning visar i hjärnans frontala cortex. Dettaär de nervsystem som styr arbetsminnet, korttidsminnet och lagringsminnet. Forskningen tyder på negativa beteendemässiga mönster vilka är kopplade till detta system och är en viktig aspekt som tas upp i många undersökningar. Den slutsats som genomsyrar många av studierna är att kognitiv träning har en positiv effekt på nervsystemet i den frontala cortex, kognitiv träning kan genomföras i form av motion i skolämnet idrott och hälsa. Bland annat motion inom ämnet idrott och hälsa kan kopplas till kunskapskravet för exempelvis ergonomisk träning och aerob träning.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING
För vår framtida yrkesroll som blivande idrottslärare kommer denna kunskapsöversikt lyfta diagnosen ADHD och dess kognitiva svårigheter som kan uppkomma i
undervisningen. Exempel på svårigheter kan vara brister i arbetsminnet, ouppmärksamhet, bristande förmåga att självreglera beteende. Med hjälp av forskning lyfta fram orsaker till att dessa individer har koncentrationssvårigheter och vad det kan bero på, även se till hur ämnet idrott och hälsa kan utformas för att öva på dessa svårigheter. Skolverket (2016) skriver att varannan specialpedagog och speciallärare belyser att skolorna inte är anpassade nog för elever med funktionsnedsnedsättningar såsom exempelvis ADHD. Detta trotts att rektor och pedagoger är medvetna om att skollagen och andra regelverk inte ställer krav på att eleven måste ha en fastställd diagnos. Stödinsatser ges inte i någon större utsträckning till elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd (Skolverket, 2016). Skollagen skriver följande:
“... på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller, och inte annat följer av 7§, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen” (Skollagen, 2018, kap 3, 5§).
Även i läroplanen, ämnets syftesbeskrivning kan vi läsa vidare:
“Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om hur den egna kroppen fungerar i arbete, om livsstilens betydelse och om konsekvenserna av fysisk aktivitet och inaktivitet” (Skolverket, 2011).
Begrepp
I denna kunskapsöversikt kommer vi behandla ADHD och de kognitiva brister som diagnosen kan innebära, samt motion i relation till ämnet idrott och hälsa. Begrepp som behandlas i denna kunskapsöversikt är följande: ADHD, frontal cortex, kognitiv förmåga och motion.
Begreppet ADHD står för attention deficit hyperactivity disorder. Inom begreppet
ADHD kommer begreppet frontal cortex behandlas, vilket är det nervsystem i hjärnan som styr de kognitiva förmågorna, dessa förmågor är exempelvis arbetsminnet, lagring av information och förmåga att självreglera tillhör även detta begrepp.
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING
Syfte
Syftet med arbete är att undersöka olika aspekter i hjärnan hos individer med ADHD, samt att undersöka motionens påverkan för dessa individer. Arbetet kommer lyfta ämnet idrott och hälsa, samt forskning kring kognitiva förmågor som sedan kopplas till olika undervisningsmoment. Perspektivet som valts att utgå ifrån är ett inifrånperspektiv, alltså utifrån individen med ADHD. Arbetet utgå ifrån forskning som undersöker individer med ADHD och hur motion påverkat dessa individer. Urvalet av källor där diagnosen ADHD ställs i förhållande till idrott och hälsa var begränsat, därav valet att separera de två
områdena till varsin del för att i efterhand koppla dem till varandra. Vidare kommer arbetet se på konsekvenser som kan uppstå inom det valda området för ämnet idrott och hälsa. Arbetet kommer inte att avgränsas till en specifik ålder, då diagnosen ADHD inte är ålders specifik. Då det var svårt att hitta källor kring ämnet gjordes valet att inte begränsas till enbart nya studier.
Frågeställningar
• Hur kan fysisk aktivitet inom skolämnet idrott och hälsa bidra till ökad kognitiv förmåga?
METOD
Systematisk litteratursökning
Metoden som användas i denna kunskapsöversikt är en systematisk litteratursökning, där vi genom olika databaser söker efter vetenskapliga texter relaterade till vårt valda ämne. Den systematisk litteratursökning som används är deduktiv, det vill säga hypotesprövande. Data samlas in utifrån begrepp som ADHD, motion, idrott och hälsa från olika databaser (Backman, 2008).
Sökprocessen
Databaserna vi valt att använda oss av är: Libsearch, ERIC via EBCO, Google Scholar och PubMed. I början av vår sökprocess hade vi svårt att greppa ämnet. Via Google sökmotor sökte vi på “ADHD hjärnan”, där vi fick en träff på hjärnfondens hemsida. På hemsidan kunde vi se en kort föreläsning av barn- och vuxenpsykiatrier Björn Roslund, där han föreläser om sin bok Haja ADHD. Utifrån Roslunds (2018) referenser fann vi Torkel Klingberg, även i hans referenslistor, ledde oss in på forskning som senare kommer att presenteras i resultatet.
Vi noterade att vi inte hade verktygen som behövdes för att göra den specifika
sökningen av den forskning som vi fann i Roslund och Klingbergs referenslistor, därför tog vi kontakt med biblioteket för att få hjälp med att söka på de källor som vi var ute efter. Efter bibliotekets vägledning anpassades sökningen på Libserach genom att klicka i
“Author” och fylla i författarens namn, samt i näst sökruta fyllde vi i artikelns huvudrubrik och klickade i “Title” vilket gjorde att vi fick upp förstahandskällor av Barkley (1997) med en träff, samt Antonovsky (1993) med en träff. Valet av dessa källor togs med då samtliga källor utöver Barkley och Anonovsky som kommer att presentera i resultatet kan man finna deras forskning i referenslistan. Vissa av källorna är äldre än tio år, vilket föll utanför de egentliga åldersramarna för forskningsgranskade källor. Då dessa källor är av yttersta relevans och återkommande i flera forskningssammanställningar valde vi att använda oss utav dem. Utifrån Barkley och Antonovsky hämtades begrepp som vi sedan kom att använda som sökord, då de användes frekvent i deras forskningar.
definition, defintion. Valet av att inte använda ”physical education” som ett sökord var för att det gav irrelevanta träffar för denna kunskapsöversikt, därav adderades ”stress” som var återkommande i många studier som valts att behandla. Då det var svårt att hitta forskning kring ämnet valde vi att inte avgränsa till ett specifikt årtal. Avgränsningarna som gjordes i sökningarna var att klicka i peer reviewed för att enbart få träffar på forskningsgranskade artiklar. Även språkavgränsning tillämpades till svenska och engelska då det är språk vi behärskar.
Vi använde oss av citattecken för att sökningen skulle få träffar på de ord vi sökte på. I databasen Google Scholar sökte vi på ”ADHD” och ”definition”/”defintion”, där ett stavfel innebar att vi fick upp vår artikel, medan den inte fanns att hitta under rätt stavning av just ordet ”definition”. Där vi fick 103 träff och hittade artikeln skriven av Tomblin och Mueller (2012), vilka vi använde för att definiera begreppet ADHD och dess subtyper.
Som nämnts ovan använde vi oss av Barkley (1997) och Antonovsky (1993) vilka vi fann på databasen Libsearch via EBSCO, trots att källorna är något gamla togs de med för att författarnas forskning ofta ligger till grund för dagens forskning kring ADHD. Vidare på Libsearch gjordes en sökning på ”coherence” och ”ADHD”, denna sökning gav 488 träffar och där fann vi på förstasidan artikeln skriven av Lloyd (2010), vilket i referenslistan refererar till Barkley. Även Spiegel et al. (2020) och Salmi et al (2020) hittades på Libserch via sökorden ”ADHD” och ”memory”, där vi fick 11,858 träffar och hittades på sidorna 1 och 2. Deras forskning tar upp arbetsminnet och korttidsminnets koppling till ADHD. I Salmi et al, (2020) referenslista finner vi även Barkley och Klingberg.
Sökningen på ERIC via EBSCO med sökorden ”physical education stress” fick vi en träff på Tjeerdsma Blankenship (2007) artikel valdes på grund av bristande forskning kring ämnet idrott och hälsa kopplat till diagnosen ADHD. Därav valet att lägga till stress då andra källor belyser att stress är kopplat till ADHD. I Tjeerdsma Blankenship referenslista hittade vi Åberg et al (2009) artikel, som hittades på Libsearch med författarens namn och anpassningen ”Author” samt med sökorden ”cardiovascular” och ”fitness”, där vi fick 70 träffar. Sökorden hämtades från Tjeerdsma Blankenships artikel. De båda artiklarna togs med trots att de är något äldre, detta för att de ligger till grund för den utveckling som senare presenteras i de nya källorna, för att se hur utvecklingen sett ut för detta ämne. Ericksson et al (2011) är också en författare som dyker upp i Åberg et al (2009),
”Title” som gav 4 träffar på databasen Libsearch, hittade vi forskningen skrivna av Ericksson et al (2011).
RESULTAT
Detta kapitel kommer att presentera vald forskning, där arbetet börjar med att definiera ADHD och dess olika subtyper. Dispositionen är upplagd på följande sätt, där en
förklaring kring hur man uppmärksammar diagnosen presenteras i början. Därefter följer brister i de kognitiva förmågorna hos individer med diagnosen ADHD såsom
ouppmärksamhet och hyperaktivitet med mera. Samt en presentation kring dessa brister och forskning som pekar på ett underskott i den frontala cortex i hjärnan kommer även att behandlas. Detta för att skapa förförståelse för kommande underrubrik som tar upp motionens betydelse och dess påverkan hos individer med diagnosen ADHD.
ADHD
ADHD hjärnan
Barkley (1997) lyfter drivet och motivationen som är styrda av samma funktionssystem som arbetsminnet, vilket bedrivs i hjärnans frontala cortex. Både arbetsminnet och de målrelaterade handlingarna utgår båda från nätverket i den frontala cortex. Syftet med denna artikel är att framställa en enad modell för ADHD, relaterad till beteendehämningar när man ser till målrelaterade uppgifter, vilket författaren menar på att uppgiften har ett tydligt mål. Modellen utforskar olika aspekter av beteendehämning hos ett barn med diagnosen ADHD. Den tidigare studien vilket Barkley refererar till, kunde man se att personer med ADHD inte kunde återuppta arbetet då det skett en störning. Metoden i denna studie är en granskning av äldre studier för att sedan kunna utforma en
hybridmodell av de befintliga studierna för ADHD. Genom hybridmodellen kunde man vidare se att det blev en försämring i processen när en påverkan inträffat hos barn med diagnosen. Personen med ADHD hade svårt att återuppta fokus och motivation till att slutföra den målrelaterade uppgiften som påbörjats. Resultatet man kom fram till var att studien hade brister i metoden som användes, exempelvis att testgrupperna var små vilket kan ses som otillräcklig statistisk trovärdighet. Den nya hybridmodellen belyser att mer forskning bör göras inom området, men att denna modell tagit fram viktig information för ytterligare forskning inom exekutiva funktioner (Barkley, 1997).
En modell som Antonovsky (1993) tar upp är modellen SOC som står för sense of coherence, vilken är en metod för att mäta känslan av förtroende. Antonovsky menar på att modellen kan användas i syfte för att finna hanteringsstrategier, för ens känslan för
sammanhang. Testet görs genom att se till det interna och externa miljöer genom att göra ett frågetest på en bärbar dator. Studiens syfte är att presentera tillgängliga bevis för användandet av koherens-skalan och dess genomförbarhet, reliabilitet och validitet. Metoden som användes var SOC-29 med nästan 10,000 deltagare och SOC-13 med över 4000 deltagare och genomförts i 20 länder, på människor i olika åldrar. Där mer än hälften av deltagarna var kvinnor och människor från varierande sociala klasser. Studien riktar sig mot uttryckt stimulans i strukturerad förutsägbarhet och förklaring, alltså om resurserna är tillgängliga för att möta kraven, om kraven är värda att investera och engagera sig i.
Frågorna som ställs i detta test är stängda frågor, “ja” och “nej” som svarsalternativ. I denna forskning menar Antonovsky att man kan ta reda på hur oro uppkommer och i vilka situationer som upplevs oroliga, genom att kartlägga när och varför personerna som deltar i testet upplever känslan av att det känns obegripligt, icke hanterbart och meningslöst. Resultatet som kom fram i studien var att SOC modellen är tillförlitlig och användbar när det kommer till att se om känslan för förtroende upplevs (Antonovsky, 1993).
I studien som tar upp självreglering av kognitiva funktioner skriven av Lloyd (2010) utforskar man heartmath (hjärtfokuserad andning, självaktivering av positiva känslor, HRV-koherensfeedback - eller samverkan mellan dem), på elever i årskurs 7, 8 och 9 i
Storbritannien, i syfte att den kliniska prövningen heartmath ska kunna ersätta stimulantia. Lloyd lyfter det faktum att fler och fler visar på symptomen för ADHD, vilket kan få som följd att fler ungdomar hamnar i olika svårigheter, samt att många fel diagnostiseras. Hos vuxna är självregleringen för impuls- och uppmärksamhetskontroll i den prefrontala cortex mer utvecklad, men hos barn med ADHD är denna funktion inte mogen ännu. Därför menar Lloyd att barn med ADHD har svårt med att självreglera de funktioner som
exempelvis, förmågan att kunna analysera, planera och självreglera beteende. Lloyd utförde tester med både kontrollgruppen och den experimentella gruppen innan och efter LEGO och HM-programmet (heartmath) gjordes, testen bedömer den kognitiva funktionen hos en person med ADHD. LEGO testet innebar att eleverna fick lego byggstenar som dem fick konstruera hur dem vill. Denna lego placeboteknik valdes eftersom det finns bevis för att bygga med lego har en lugnande effekt.
Ytterligare en metod som benämns är CDR som gjordes före och efter LEGO och HM-programmet, alltså den mäter den kognitiva funktionen, om det blivit en förbättrad
hastighet på bekostnaden av noggrannhet. I detta test fanns det två svarsalternativ “ja” och “nej”, frågorna som ställdes framkommer dock inte i studien. Tydligt resultat är att den emotionella reglering bygger på intellektuell utveckling och akademisk uppnåelse, som sträcker sig bortom skolan. Forskningen är avsedd att hjälpa till att återställa fysiologiska och beteendemässigt önskade värden, en metod som erbjuder mer effektiva
beteendeförändringsmedel än andra metoder som normalt sett används i klassrummet. Vilket visades i resultatet att metoden uppnådde förbättringar utan att påverka hastigheten på den kognitiva processen.
delas upp i två tekniker där en är neutral och en snabb. Den neutrala tekniken innebär att uppmärksamheten flyttas till hjärtats område, man andas lätt och långsamt genom
bröstområdet. Både den snabba tekniken och lock-in-tekniken har samma funktion, där båda aktiverar en positiv känsla. Lock-in-tekniken innebär upprätthållande av positiva känslor och att bibehålla det tillståndet i 5 till 10 minuter. Särskilt metoden för Lock-in-tekniken främjar elevens förmåga för självreglering. HM-systemet visade starkt på en unik förbättring inom den kognitiva förmågan och självreglering (Lloyd, 2010).
En artikel skriven av Spiegel et al (2020) behandlar korttidsminnet hos barn med ADHD, syftet med undersökningen är att göra arbetsminnestester för att karaktärisera centralt verkställande arbetsminne funktioner. Artikeln tar upp hur arbetsminnet
manipulerar den information som hålls i korttidsminnet och inkluderar sammankopplade funktioner i den med lateral prefrontal cortex som styr beteende via den processen av intern hållen information i detta system i hjärnan. Testgruppen bestod av 172 barn i åldern 8–13 år, både flickor och pojkar. I vilket land som studien är gjord i framkommer inte.
Av alla olika modeller av arbetsminnet har Baddeley-modellen används i stor utsträckning i ADHD-litteraturen, vilket även Spiegel et al, behandlar för att främja vår förståelse för både dess neuroskognitiva underskott och begränsningarna av den
kvarvarande “arbetsminnes”- behandlingen. Baddeley-modellen granskar korttidsminnets förmåga att lagra information. I Baddeley-modellen inbegriper arbetsminnet tre funktionellt och anatomiskt distinkta komponenter:
• Centralt verkställande, eller “fungerande” komponenten i arbetsminnet, som ansvarar för att agera på lagrad information i korttidsminnet.
• Fonologiskt korttidsminne, som står för tillfällig lagring och repetition av språkbaserad, verbal/auditiv information.
• Visuospatialt korttidsminne, som alstrar tillfällig lagring/repetition av visuell och rumslig information som inte kan kodas verbalt.
Genom metoden fann man i rapporten att ADHD var associerat med mycket stora försämringar i arbetsminnet, stora försämringar i visuospatialt korttidsminne och
medelstora försämringar i fonologiskt korttidsminne. Resultaten av metoden visade på att barn med ADHD har ett underskott på arbetsminnet (Spiegel et al., 2020).
som en behandlingsmetod. Syftet med denna forskning var att bestämma moduleringarna av hjärnaktivitet i samband med träning av arbetsminne hos vuxna med ADHD. I den här metoden användes en modell vilka utförde tester för att ta reda på om arbetsminnet kan förbättras med kognitiv träning, detta gjordes genom ett randomiserad kontrollerad studie. Testet utfördes med en rad olika uppgifter som utfördes tre gånger i veckan i fem veckor. Testerna gjordes på två grupper, en grupp med 44 vuxna som har diagnosen ADHD, den andra gruppen var en frisk kontrollgrupp som bestod av 18 vuxna människor i Finland. Arbetsminnes träningen utfördes i syfte att se om den framkallar omfördelning av
hjärnaktivitet och om det ytterligare kan återställa avvikande aktivitet relaterad till ADHD. Resultat man fick fram var att inte bara ADHD gruppen, utan även kontrollgruppen som testades fick positiva resultat genom arbetsminnesträning (Salmi et al., 2020).
Idrott och hälsa påverkar arbetsminnet
Tjeerdsma Blankenship (2007) beskriver stress som en ”betydande obalans mellan efterfrågan och responsförmåga, under förhållanden där underlåtenhet att tillgodose efterfrågan har viktiga (upplevda) konsekvenser” (s. 39). Syftet med studien var att finna strategier för idrottslärare för att reducera negativ stress för eleverna i allmänhet. Tjeerdsma Blankenship menar att stress uppstår oftast om eleven är orolig för att misslyckas. Studien granskar även om stress kan relateras till elevens känsla av meningsfullhet till uppgiften. Studien belyser även hur viktig efterfrågan och tydlighet är för elevens förmåga att
genomföra övningarna, samt om uppgifterna matchar elevens kompetenser. Studien lyfter även aspekter för att reducera stress såsom exempelvis uppgifter som matchar elevens skicklighet och kunskapsnivå. Även att ge eleven chansen att få öva på färdigheter i kombination med eller som förberedelse för en annan färdighet. Metoden som författaren använder är en observation av två tjejer för att utforma en modell för att reducera negativ stress i idrottsundervisningen, exempel på detta är exempelvis att anpassa miljön till eleven, att inte ha utrustning som inte är relaterad till uppgiften och så vidare. En slutsats som Tjeerdsma Blankenship kommer fram till är att ”utveckla fysiskt utbildade studenter som har kunskap, färdigheter och självförtroende att njuta av en livstid med hälsosam fysisk aktivitet” (s. 44). En negativ stressupplevelse i fysisk utbildning kan avsevärt minska en elevs njutning av fysisk aktivitet och förstöra elevens motivation enligt författarens observation. Författaren lyfter då en positiv livsförbättrande upplevelse för alla elever, för att eleverna ska få en positiv upplevelse ska lärare anstränga sig för att förstå
föra att minska elevernas stress i kroppsövningar. Då resultatet tyder på en reducering av negativ stress hos eleverna när man tillämpat några av dessa stegen i modellen (Tjeerdsma Blankenship, 2007).
Kondition för en ökad kognitiv förmåga är något som Åberg et al (2009) skriver om i sin studie. Såvitt författarna vet är detta den första studien som visar en tydlig positiv koppling mellan kardiovaskulär kondition och kognitiv prestanda hos en stor population av unga vuxna. Syftet med studien var att bestämma sambandet mellan fysisk aktivitet och kognitiv prestanda, samt undersöka interaktionerna mellan kardiovaskulär kondition och muskelstyrka. Detta samband undersöktes för att se om det har en påverkan på kognitiv prestanda när det kommer till hur eleverna presterar i skolan. Dessutom undersöktes vilken roll genetiska och familjära influenser hade när det kommer till dessa samband. Metoden som användes var ett intelligenspoängsystem för att få fram mätbara data på deltagarna som bestod av en grupp 18 åriga manliga svenskar som värvades till militärtjänst mellan 1968–1994 och representerade cirka 97% av den manliga svenska befolkningen född mellan 1950 och 1976. Testerna som utfördes var ergonomiska övningar för att få fram mått på en allmän kognitiv förmåga. Dessa resultat har visat på konsekvenser för träningens påverkan på plasticitet och kardiovaskulär konditions hypotes. Studien fann dessutom korrelationer för prestanda i en selektiv uppmärksamhet uppgift. Det man fann är att i hippocampus har det en ökning av hjärnans blodvolym, efter ett långvarigt
träningsprogram. Åberg et al, lyfter vidare kardiovaskulär konditions hypotes antyder att kardiovaskulär (dvs. aerob) kondition är den fysiologiska medlaren som förklarar
sambandet mellan fysisk träning och förbättrad kognitiv prestanda. Resultatet stödjer uppfattningen att kardiovaskulär träning förbättrade kognitionen genom ökade mängder av cirkulations faktorer som positivt påverkar hjärnans plasticitet och kognitiva funktion (Åberg et al., 2009).
Författarna lyfter att motion ökar nivåerna av BDNF (Brain-derived neurotrophic factor) i hippocampus, som tillsammans med trkB-receptorn (tropmyosin receptor kinase B) anses vara en partiell medlare för den förbättrade effekten av träning på inlärning och minne. Därför resonerade Ericksson et al, att ökad hippocampus volym efter tränings
interventionen skulle översättas till förbättrad minnesfunktion. Till stöd för denna hypotes fann Ericksson att ökad hippocampus volym i den aeroba träningsgruppen var direkt relaterad till förbättringar i minnesprestanda (Ericksson et al., 2011).
Christiansen et al (2019) har genomfört en studie kring hur fysisk aktivitet och träning skapar en mängd positiva fysiologiska, psykologiska och neuroskognitiva effekter. Syftet med studien är att granska befintliga bevis för att ta reda på om träning påverkar kognitiva funktioner hos barn och ungdomar med och utan ADHD. Samt att presentera troliga neurofysiologiska verkningsmekanismer. Dessa effekter inkluderar minskning av stress, ångest, depression och negativ påverkan tillsammans med positiva influenser på kognition inklusive förbättrade exekutiva- och minnesfunktioner. Metoden som användes är en litteratursökning av befintlig forskning för att göra en metaanalys. Christiansen at al, lyfter fram studier som visar på att akut träning som kickar igång dopaminsystemet är den sortens träning som gynnar elever med ADHD. Genom kardiovaskulär kondition och motoriska funktioner, men också för att förbättra ångest och depressionrelaterat beteende, sociala problem och självkänsla hos barn med ADHD. I linje med tidigare forskning finner Christiansen et al, att träning gynnar verkställande funktioner och uppmärksamhetskontroll hos barn och ungdomar med ADHD, som tagits fram genom att analysera befintliga bevis (Christiansen et al., 2019).
träning bör införlivas i det dagliga livet för barn med ADHD. Resultatet tyder på att ytterligare framtida forskning bör kunna bekräfta denna hypotes (Zang, 2019).
Chen et al (2020) tar upp att individer med ADHD tycks ha en nedsatt kognitiv förmåga och exekutiv funktion, detta tas i uttryck i bristande uppmärksamhet, glömska, impulsivitet, bristande organisationsförmåga och bristande uthållighet. Syftet med studien är att se om träningsinterventioner har en positiv påverkan på barn kognitiva förmåga, genom att granska befintliga bevis på neuropsykologiska sjukdomar. Metoden som används är en systematisk litteratursökning för att göra en metaanalys på 167 olika källor. Chen et al, undersökning tyder på att träning kan direkt och indirekt gynna ADHD-relaterad mentala och fysiska symptom. Individer med ADHD kan dra nytta av träning som ökar nivåerna av noradrenalin, dopamin och 5-hydroxytryptamine i prefrontal cortex, hippocampus och striatum. Noradrenalinet enligt Chen et al, är det som styr de exekutiva funktionerna och impulser. Dopamin styr den normala motoriska förmågan och kognitiva funktioner, dopamin är det signalsubstans som allmänt saknas i den prefrontala cortex hos en person med ADHD. Fortsättningsvis lyfter författarna att träning ger ökning av
5-hydroxytryptamine och endogena opioider peptid nivåer och detta kan stärka
uppmärksamhetsförmågan och förmågan att hantera känslor. Detta är anledningen varför träning ger liknande effekter som stimulantia menar Chen et al. Enligt författaren har motion en positiv påverkan på den mentala hälsan. En metaanalys visade på att en träningsintervention är en bra metod för behandling av depression, och den kan också fungera som adjuvansterapi i kombination med antidepressiva läkemedel. Studiens avsikt var att visa på att fysisk aktivitet som ger positiva effekter på flera fysiska och psykologiska mekanismer hos barn med ADHD, vilket även visades stämma i resultatet när
metaanalysen gjordes. Träningsinterventioner som terapi för personer med
DISKUSSION
I diskussionen kommer frågeställningen besvaras med hjälp av resultaten som
presenterats. Diskussionen kommer att sätta resultatet i förhållande till vår yrkesprofession och kritiskt diskutera forskningen. Resultatet presenteras och granskar vad för
konsekvenser som kan uppstå i yrkesprofessionen. Slutligen kommer diskussionen ta upp förslag om vidare forskning för kommande examensarbete. Då syftet med arbetet är att undersöka olika aspekter i hjärnan hos individer med ADHD, samt att undersöka motionens påverkan för dessa individer. För att besvara frågeställningen: Hur kan fysisk aktivitet inom skolämnet idrott och hälsa bidra till ökad kognitiv förmåga och få för påverkan på elever med diagnosen ADHD?
Metoddiskussion
Efter många sökningar i många databaser, fick vi slutligen ta hjälp av biblioteket för att få ytterligare verktyg att använda när vi gjorde vår sökning, då det tog väldigt mycket av vår tid i början av arbetet. Vi hade problem med att hitta de artiklar som vi var ute efter, samt forskning specifikt för de valda området. Sökord som ”physical education” gav inga träffar som var relaterat till vårt område, därav fick vi lägga till sökord som ”stress” i sökningen för att få träffar på forskning relaterat till vårt ämne. Från början användes
inspirationskällornas referenslistor för att finna artiklar som skulle användas men där problemet som uppstod var att förstahandsforskningen inte gick att hitta med vår befintliga sökmetod. Vi behövde hjälp att specificera vår sökmetod ytterligare via bibliotekets
resurser. Detta är något som vi kommer ta med oss till framtida arbeten. En positiv aspekt under arbetets gång har varit vår struktur, då vi enskilt läste källorna och antecknade och hade sedan en gemensam diskussion kring varje källa för en bättre förståelse för resultatet som vi skrev tillsammans. Genom arbetets gång har vi haft återkommande diskussioner, vilket har lett till en sammanhängande kunskapsöversikt. Men även till att båda känt delaktighet i arbetet, samt att diskussionerna gett oss en djupare förståelse för ämnet.
ADHD och subtyper
olika subtyper. Dessa ADHD-subtyper förknippas med individens
uppmärksamhetsförmåga och hyperaktivitet. Denna forskning belyser hur olika individer med samma diagnos kan te sig väldigt olika i samma lärandemiljöer. Författarna leder sedan deras forskning vidare på hur individens beteende speglar situationen. Barkley (1997) pekar på beteendehämningar för att förklara individens känsla i en lärandemiljö. Där man kan dra en parallell till elever som upplever undervisningen olika, alltså två elever med diagnosen ADHD kan uppleva samma instruktioner olika och det menar Barkley har med de olika subtyperna att göra. Vilket man ser att Antonovsky (1993) också bygger vidare på, där författaren genomförde SOC-modellen som mäter känslan av förtroende, kan även relatera till elevers motivation när det kommer till att delta på idrottslektionerna. Kopplingen mellan dessa två artiklarna är den emotionella funktion som utspelas vid den situation som granskas, har eleven förtroende för läraren? Är undervisningen anpassad efter elevernas förutsättningar? Frågor som båda författarna ställer sig kritiskt till. Barkley hänvisar till drivet och motivationen som motor för att slutföra en uppgift, om denna motor pausas och omdirigeras, vilket författarna beskriver som en störning, denna störning kan ses hos en elev med ADHD och dess bristande fokus och förmåga till omdirigering om fokuset bryts. När detta sker så förlorar individen förmågan att återigen koppla in motivationen för att slutföra uppgiften, ser vi till ämnet idrott och hälsa kan det ta sig uttryck i att eleverna ger upp och inte fullföljer uppgiften. Antonovsky är inne på liknande spår men där
självreglera sitt beteende genom tre olika tekniker, men där Lock-in-tekniken var den teknik som gav störst effekt hos dessa elever. Vilket man kan använda sig av i undervisningen för att motivera eleverna, då ett kunskapskrav i läroplanen i det centrala innehållet behandlar ”spänningsreglering och mental träning” (Skolverket, 2011).
En gemensam nämnare för alla artiklar när vi ser till diagnosen ADHD är att samtliga kognitiva förmågor kommer från den frontala cortex, vilket är ett nervsystem som finns i hjärnan. Spiegel et al (2020) gör tester för arbetsminnet för att kunna se på hur det lagras i korttidsminnet. Vilket sker i den laterala prefrontal cortex, som styr beteende via den processen av intern hållen information. Har läraren en god förkunskap kring ADHD och de kognitiva nedsättningarna så skapar vi förutsättningar till bättre lärandemiljöer för alla elever. Salmi et al (2020) argumenterar för att kognitiv träning kan ge positiv påverkan på arbetsminnet. Resultatet visade att inte bara personer med ADHD förbättrade sitt arbetsminne, utan även den friska kontrollgruppen fick en positiv effekt för individens kognitiva förmåga. Ämnet idrott och hälsa har möjligheter att arbeta med kognitiva förmågor om man ser till forskningen som presenterats, Skolverket (2011) i det centrala innehållet för idrott och hälsa 1 tar upp träningsmetoder där ett exempel är
konditionsträning, men man ser även ergonomiska aspekter som en annan punkt i det centrala innehållet. Inom ämnet idrott och hälsa har pedagoger möjlighet att arbeta för utveckling av kognitiva förmågor. Detta kan göras genom till exempel aerob träning. I artikeln från Skolverket (2016) menar pedagogerna att skolan inte har resurser att ge anpassning och extra stödinsatser men med forskningen kan man påstå att den extra anpassningen görs i idrottsundervisningen. Genom att arbeta systematiskt och medvetet med exempelvis aerob träning i idrottsundervisningen pekar forskningen på att den kognitiva förmågan utvecklas och detta kan leda till att extra anpassning inte behövs tillämpas. Mer forskning inom detta område kan då behövas i lärarutbildningen för att lärare ska bli mer medvetna om vad motion har för effekter på kognitionen.
Idrott och hälsa och elevperspektiv
uppgiften ska vara hanterbar, begriplig och meningsfull, för att främja elevens förtroende. Tjeerdsma Blankenship studie som beskriver meningsfullhet kopplar vi med Antonovskys studie där interna och externa miljöer kan styrka varandras teser. Antonovsky poängterar att individens känsla av att uppgiften är meningsfull är en viktig aspekt för att vinna
elevernas förtroende. Även Tjeerdsma Blankenship tar upp liknande stressfaktorer som kan upplevas som negativ stress. Ser vi detta till idrottsundervisningen där det ligger material framme som inte har med uppgiften att göra kan detta leda till att eleven inte vet vad som förväntas av hen och därmed upplever uppgiften som stressande. Utifrån detta kan vi dra en parallell till interna miljöer som den negativa stressen och externa miljöer som är de material som inte tillhör uppgiften, som Antonovsky menar bygger på känslan av förtroende. Vilket man även kan se i en likvärdig utbildning på Skolverket att man ska anpassa lektionen efter eleverna och sträva efter att inkludera alla elever (Skolverket, 2011) och minska negativ stress.
Kardiovaskulär träning har många positiva effekter som presenterats i resultatet. Åberg et al (2009) visar på den positiva påverkan som kardiovaskulär kondition har på kognitiv prestanda. Studien undersöker unga vuxna som utför ergonomiska övningar detta för att visa på vad för positiva effekter man kan få genom denna form av träning. Man kan även se ergonomisk träning som ett kunskapskrav för ämnet idrott och hälsa (Skolverket, 2011). Ericksson et al (2011) lyfter även att aerob träning har visat på förbättrad minneprestanda. Man observerade att utförandet av aerob träning alltså konditionsträning har visat på en ökad blodvolym i hippocampus, hos äldre vuxna. De båda källorna undersöker hur kardiovaskulär träning har resulterat i positiva effekter för den kognitiva och minnes prestandan hos dessa individer. Både ergonomiträning och aerob träning är moment som man kan se i det centrala innehållet för ämnet idrott och hälsa 1, “Arbets- och
studiemiljöer: samspel mellan situationens krav och människan utifrån ergonomiska aspekter, till exempel kroppslig balans och lyftteknik” (Skolverket, 2011), samt “Motions-, idrotts- och friluftslivsaktiviteter som utvecklar en allsidig kroppslig förmåga” (Skolverket, 2011). Det blir relevant till ämnet idrott och hälsa att arbeta med aerob träning och ergonomi då det är moment i det centrala innehåller för kursen.
när det kommer till ämnet idrott och hälsa. Utan även i vanlig undervisning, då Christiansen et al, studie tar sitt ursprung till äldre forskning som gjordes på barn med beteendeproblematik. Där den tidigare forskningen kom fram till att genom akut träning innan lektionerna hade positiva effekter för hela dagen. Ska vi då förstå författarna som att motion bör alltså inte bara utföras på idrottslektionerna, utan bör även implementeras i den vanliga undervisningen?
Zang (2019) studie belyser fysisk träning som bidrar till markanta förbättringar av exempelvis ångest, stress och depressioner hos barn med ADHD. Ångest, stress och depression vilket presenteras i flera tidigare nämnda källorär exempel på faktorer vilka är komorbida till ADHD. Detta tyder på att vi bör implementera mer idrottsundervisning för att reducera psykisk ohälsa. Zangs studien lyfter hyperaktiva/impulsiva symptom och ouppmärksamhet symptom som förbättrades med hjälp av fysisk träning. Dock var inte studien statistiskt signifikant men däremot såg man kopplingar mellan fysisk träning och förbättring för dessa symptom i denna metaanalys. Zangs argumentation kring fysisk träning kan belysa att individer med ADHD får en positiv påverkan för hälsan.
Chen et al (2020) tar upp träning som en behandling i kombination med antidepressiv medicin för att se den positiva påverkan hos individer med ADHD, både mentala och fysiska symptom. Resultatet visade sig ha positiva effekter på fysiska och psykologiska mekanismer såsom aspekter nämnda tidigare i diskussionen. Aspekter som förbättring i de kognitiva förmågorna som bland annat Åberg et al (2009) var inne på att fysisk träning visar sig ha en positiv effekt på den kognitiva prestandan. Fysisk träning som Zang (2019) är inne på för den mentala hälsan, där författaren tar upp exempelvis depression som kan förbättras genom fysisk träning, kan man koppla med Chen et al, studie som visar på att träning i kombination med antidepressiv medicin kan bidra till minskade ADHD symtom.
I läroplanen i det centrala innehållet kan man läsa följande citat, “Den fysiska
Hur kan fysisk aktivitet inom skolämnet idrott och
hälsa bidra till ökad kognitiv förmåga och få för
påverkan på elever med diagnosen ADHD?
Avslutningsvis för att besvara frågeställningen, framgår det i resultatet att motion bidrar till ökad kognitiv förmåga, för samtliga testgrupper, alltså att träna på den kognitiva
förmågan gynnar inte bara individer med ADHD utan man ser även positiva effekter av de friska kontrollgrupperna. Men där ADHD grupperna haft en större effekt av den fysiska träningen för en förbättrad kognitiv prestanda enligt forskningen. I samtliga källor kan vi se hur motion bidrar till positiva känslor, upplevelser och goda resultat. Mer forskning behövs för att stärka de som många studier tyder på att motion har en positiv effekt på kognitiva förmågor, samt att vi ser positiva effekter inte bara för idrottsämnet utan även resterande ämnen, dock behövs mer långsiktig forskning för att stärka eller avskriva dessa teser. Vilket leder vidare till svaret på frågeställningen, ja tendensen visar på att motion bidrar till ökad kognitiv förmåga genom exempelvis aerob träning, ergonomiska övningar, men även här behövs fler och djupare studier. Där effekten blir mindre påfrestning på de psykiska välmående, ökad kognitiv prestanda och ökad minnes prestanda, vilket främjar elever med diagnosen ADHD i samtliga skolämnen.
Genom att ge eleverna insikt för motionens betydelse utvecklas deras förståelse för den egna kroppen och vikten av motion, då förståelse för den egna kroppen och vikten av fysisk aktivitet och inaktivitet är kunskapskrav vilket kan hittas i läroplanen för ämnet. Samt extra anpassning ska ske oavsett om eleven har en fastställd diagnos eller inte enligt
skollagen.
Vidare forskning
Referenser
Antonovsky, A (1993). The structure and properties of the sense of coherence scale. Social
Science & Medicine 36(6): 725-733.
https://www-sciencedirect-com.proxy.mau.se/science/article/pii/027795369390033Z?via%3Dihub (Accessed 2002-06-28)
Backman, J (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur
Barkley, R. A (1997). Behavioral inhibition, sustained attention, and executive functions: Constructing a unifying theory of ADHD. Psychological Bulletin 121(1): 65-91.
DOI:10.1037/0033-2909.121.1.65.
Chen, Z., Lan, W., Yang, G., Li, Y., Ji, X., Chen, L., Zhou, Y., Li, S (2020). Exercise Intervention in Treatment of Neuropsychological Diseases: A Review. Frontiersin 22(11): 569206. DOI:10.3389/fpsyg.2020.569206. eCollection 2020.
Christiansen, L., Beck, M. M., Bilenberg, N., Wienecke, J., Astrup, A., Lundbye-Jensen, J (2019). Effects of Exercise on Cognitive Performance in Children and Adolescents with ADHD: Potential Mechanisms and Evidence-based Recommendations. Journal of Clinical
Medicine 8(6): DOI:10.3390/jcm8060841.
Ericksson, K. I., Voss, M. W., Prakash, R. S., Basak, C., Szabo, A., Chaddock, L., Kim, J. S., Heo, S., Alves, H., White, S. M., Wojcicki, T. R., Mailey, E., Vieira, V. J., Martin, S. A., Pence, B. D; Woods, J. A., McAuley, E., Kramer, A. F (2011). Exercise training increases size of hippocampus and improves memory. Proceedings of the National Academy of Siences of the
United States of American 108(7): 3017-3022. DOI:10.1073/pnas.1015950108.
Klingberg, T (2007). Den översvämmade hjärnan. Stockholm: Natur och kultur
Klingberg, T (2011). Den lärande hjärnan, om barns minne och utveckling. Stockholm: Natur och kultur
Klingberg, T (2012). Träning av arbetsminnet. Solna: Karolinska institutet
Lloyd, A (2010). Coherence training in children with attention-deficit hyperactivity disorder: Cognitive functions and behavioral changes. Alternative Therapies in Health &
Medicine 16(4): 34-42.
https://eds-a-ebscohost-com.proxy.mau.se/eds/detail/detail?vid=0&sid=49eaf5e3-4b8a-
452c-9266-73fe5f48134f%40sessionmgr4006&bdata=JnNpdGU9ZWRzLWxpdmUmc2NvcGU9c2l0
ZQ%3d%3d#db=c8h&AN=105063151 (Accessed 2010-07-01)
Roslund, B (2018). Haja ADHD. Stockholm: Natur och kultur
Salmi, J., Soveri, A., Salmiela, V., Alho, K., Leppämäki, S., Tani, P., Koski, A., Jaeggi, S. M., Laine, M (2020). Working memory training restores aberrant brain activity in adult
attention-deficit hyperactivity disorder. Wiley Online Library 41(17): 4876-4891.
https://onlinelibrary-wiley-com.proxy.mau.se/doi/10.1002/hbm.25164 (Accessed 2020-10-19) Skollagen (2010). https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800#K6 Skolverket (2011). https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan
Skolverket (2016). Skolan behöver anpassas bättre för elever med funktionsnedsättning.
https://www.skolverket.se/om-oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2016-10-05-skolan-behover-anpassas-battre-for-elever-med-funktionsnedsattning
Spiegel, A (2020). Working memory and short-term memory deficits in ADHD: A bifactor modeling approach. Neuropsychology 34(6): 686-698. DOI:10.1037/neu0000641.
Tjeerdsma Blankenship, B (2007). The stress process in physical education. Journal of
Physical Education, Recreation & Dance 78(6): 39-44.
d377-44cd-a8f9-69c1e99a4ff4%40sessionmgr4008&bdata=JmxvZ2luLmFzcCZzaXRlPWVob3N0LWxpd
mUmc2NvcGU9c2l0ZQ%3d%3d#AN=EJ795578&db=eric (Accessed 2007-08)
Tomblin, J. Bruce., L. Mueller, K (2012). Diagnosis of ADHD and its Behavioral, Neurologic and Genetic Roots. Top Lang Disord 32(3): 207-227.
DOI:10.1097/TLD.0b013e318261ffdd.
Zang, Y (2019). Impact of physical exercise on children with attention deficit hyperactivity disorders: Evidence through a meta-analysis. Medicine 98(46): e17980.
DOI:10.1097/MD.0000000000017980.
Åberg, M. A. I., Pedersen, N. L., Torén, K., Svartengren, M., Bäckstrand, B., Johansson, T., Cooper-Kuhn, C. M., Åberg, N. D., Nilsson, M., Kuhn, H. G (2009). Cardiovascular fitness is associated with cognition in young adulthood. Proceedings of the National Academy of
