Ht 2019
Examensarbete med ämnesdidaktisk inriktning inom VAL-projektet. Handledare: Jan Mannberg
Idrott och hälsa, ett ämne där
könsmönster ifrågasätts?
En studie om idrottslärares tankar och upplevelser av att
arbeta med frågor gällande stereotypa könsmönster.
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vilka möjligheter som undervisning i skolämnet Idrott och hälsa ger för att arbeta med frågor om genus och stereotypa könsmönster. Utgångspunkten för denna studie är att skolan har i uppdrag att belysa frågor gällande könsmönster och jämställdhet (Skolverket.se). Intresset för denna studie ligger i att undersöka vilka ingångar det finns till detta i ämnet Idrott och hälsa samt att belysa yrkesverksamma lärares tankar och erfarenheter kring detta. I denna studie har fyra yrkesverksamma lärare i Idrott och hälsa som jobbar inom olika stadier i skolan intervjuats. I resultatet visar det sig att lärare i samtliga stadier har ambitionen att skapa en undervisning som är inkluderande för alla elever, men att detta görs på olika sätt. Däremot framkommer det att frågor gällande könsmönster och genus sällan aktualiseras som ett praktiskt arbetsmoment i ämnet Idrott och hälsa. Istället framkommer det att lärare har ambitionen att synliggöra frågor gällande stereotypa könsmönster genom deras bemötande av elever samt att vara en god förebild. Förhoppningen med denna studie är att den kan öka intresset för dessa frågor samt inspirera till hur lärare i Idrott och hälsa kan utveckla sin undervisning.
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 1 Inledning ... 1 Syfte ... 1 Frågeställning ... 1 Bakgrund ... 2 Styrdokument ... 2 Begrepp ... 2 Genus ... 2 Könsmönster ... 3 Tidigare forskning ... 3 En icke jämställd skola ... 3 Lärares strategier... 3Innehåll och bedömning ... 4
Elevperspektiv ... 4
När roller bekräftas ... 5
Normer för manligt och kvinnligt ... 6
Normkritisk pedagogik ... 6 Metod ... 8 Urval ... 8 Datainsamlingsmetod ... 9 Innehållsanalys ... 9 Etiska överväganden ... 9 Metoddiskussion ... 10
Resultat och analys ... 12
Vilket utrymme uppfattar yrkesverksamma lärare i skolämnet Idrott och hälsa finns för att i sin undervisning arbeta med genus och könsmönster? ... 12
Utrymme och möjligheter ... 12
Tankar om innehåll ... 13
Kompetensutveckling ... 14
Hur arbetar lärare i idrott och hälsa med könsmönster och genus i undervisningen för idrott och hälsa och skiljer det sig åt i olika stadier? ... 14
Strategier ... 15
Att vara en förebild ... 16
Hur lärare arbetade i olika stadier... 18
Slutsatser ... 19
Diskussion ... 21
Vilket utrymme uppfattar yrkesverksamma lärare i skolämnet Idrott och hälsa finns för att i sin undervisning arbeta med genus och könsmönster? ... 21
Hur arbetar lärare i idrott och hälsa för att motverka stereotypa könsmönster i undervisningen för idrott och hälsa och hur skiljer det sig åt i olika stadier? ... 22
Normkritisk undervisning ... 23
Framtida forskning ... 24
1
Inledning
I samband med #metoo hösten 2017 och i efterspelen av detta har frågor om män och kvinnors lika rättigheter och utrymme aktualiserats i samhällsdebatten. Detta är enligt min mening främst synligt i sociala medier, där frågor om normer ges utrymme och diskuteras, men det är också aktuellt på andra arenor i samhället. Under #metoo och de upprop om sexuella trakasserier som gjordes deltog tusentals individer i Sverige, främst kvinnor, som vittnat om hur de utsatts för trakasserier. Det var inte bara olika individer från olika branscher som vittnade om sådana problem, utan även elever och lärare deltog i detta upprop under hashtagen #tystiklassen och #ickegodkänt. Att det var många som vittnade om sådana problem visar att samhället fortsatt måste arbeta med frågor gällande könsmönster, normer och jämställdhet, inte minst i skolan.
Denna studie har inte som syfte att undersöka #metoo eller förekomsten av sexuella trakasserier i skolan. Däremot har den undersökt yrkesverksamma lärares i Idrott och hälsa upplevelser och tankar om hur man kan arbeta för att motverka könsmönster och stereotyper av manligt och kvinnligt i undervisningen. Skolans roll är att motivera barn och unga till lärande men också att överföra värdefulla normer och värden som är viktiga i och för samhället (Skolverket.se). I den tidigare forskning där skolan undersökt, lärare och elever ur detta perspektiv, visar att skolan är en plats där könsmönster istället förstärks och reproduceras (Wedin, 2014; Öqvist, 2009), trots att det uttryckligen står att skolan ska bidra till att
motverka stereotypa könsnormer (Skolverket.se). Min förhoppning är att dessa frågor behandlas i skolan idag samt att lärare idag är medvetna om könsmönster och begränsande normer för manligt och kvinnligt. Förhoppningen med denna studie är att den kan belysa och uppmärksamma dessa frågor samt ge förslag på hur lärare i Idrott och hälsa kan jobba med dessa frågor i sin undervisning.
Syfte
Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vilka möjligheter som undervisning i skolämnet Idrott och hälsa ger för att arbeta med frågor om genus och stereotypa könsmönster.
Frågeställning
1. Vilket utrymme uppfattar yrkesverksamma lärare i skolämnet Idrott och hälsa finns för att i sin undervisning arbeta med genus och könsmönster?
2
Bakgrund
I denna del kommer styrdokument och aktuella begrepp för studien att presenteras. Sedan följer en presentation av litteratur och tidigare forskning inom området för genus och könsmönster som lyfter fram lärar- och elevperspektiv.
Styrdokument
I styrdokument för grundskolan står det att:
Skolan ska verka för jämställdhet. Skolan ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla människor, oberoende av könstillhörighet. I enlighet med grundläggande värden ska skolan också främja interaktion mellan eleverna oberoende av könstillhörighet. Genom utbildningen ska eleverna utveckla en förståelse av hur olika
uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska könsmönster och hur de kan begränsa människors livsval och livsvillkor (Skolverket, 2011).
I ämnesplanen för idrott och hälsa i gymnasiet står det bland annat att:
Undervisningen ska medvetandegöra och motverka stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt samt belysa konsekvenserna av olika kroppsideal. Den ska också behandla andra frågor om etik och moral i relation till idrottsutövande. (Skolverket, 2011).
Sedan står det också att undervisningen i idrott och hälsa ska ge eleven möjlighet att utveckla:
Förmåga att etiskt ta ställning i frågor om könsmönster, jämställdhet och identitet i relation till idrotts- och motionsutövande (Skolverket, 2011).
Detta kommer att vara utgångspunkten för denna studie. Dels på grund av att det är en stor och viktigt fråga, dels på grund av att dessa frågor behöver diskuteras och problematiseras. Läraruppdraget innefattar många olika aspekter och krav som behöver beaktas när undervisning planeras. Det finns helt enkelt inte alltid tid till det man vill eller måste göra enligt styrdokumenten.
Begrepp
Genus
3
Könsmönster
Könsmönster är i likhet med genus en konstruktion som skapats i samhället av de föreställningar som finns för manlighet och kvinnlighet (Svaleryd, 2002). Enligt författaren begränsar könsmönster individer av samhällets syn på manlighet och kvinnlighet och där dessa två typer av könstillhörigheter uppfattas som varandras motsatser gällande exempelvis egenskaper och typiska färdigheter (Svaleryd, 2002). Ofta förknippas manlighet med styrka och logiskt tänkande medan kvinnlighet förknippas med omvårdnad och känslor, föreställningar som får konsekvens för vilket utrymme män och kvinnor får och begränsas till. Vidare beskriver Svaleryd (2002) att människor bidrar till att dessa typer av könsmönster bibehålls genom att människor inordnar sig, samtidigt som man begränsar andra (Svaleryd, 2002). Begreppen genus och könsmönster ger båda en förståelse för hur man kan studera och uppfatta människor utifrån förväntningar på manlighet och kvinnlighet. I denna studie ligger fokus på begreppen genus och könsmönster och hur lärare i Idrott och hälsa uppfattar och arbetar med sådana frågor i sin undervisning, däremot kommer begreppet könsmönster att betonas.
Tidigare forskning
I denna del kommer tidigare forskning inom området för Idrott och hälsa, relaterat till genus och könsmönster samt hur dessa perspektiv belysts i skolämnet idrott och hälsa att presenteras.
En icke jämställd skola
I boken Jämställdhetsarbete i förskola och skola beskrivs skolan som en plats där traditionella könsmönster och normer för heterosexualitet reproduceras (Wedin, 2014). Wedin (2014) hävdar också att den svenska grund- och gymnasieskolan inte är jämställd. Några exempel som belyses av författaren är att flickor får mindre talutrymme under lektionstid, att flickor får högre betyg i fler ämnen än pojkar samt att pojkar får högre betyg i idrott och hälsa än flickor (Wedin, 2014). En möjlig förklaring som författaren ger till att skolan inte är jämställd, är att skolan speglas av de normer och värderingar som finns i samhället, vilket tar tid att förändra. Enligt författaren är kunskap och medvetenhet om den egna undervisningen en viktig faktor för att förändra sådana mönster samt att ifrågasätta och granska sin egen undervisning (Wedin, 2014).
Lärares strategier
4 lärare väljer att dela på killar och tjejer menar författarna handla om bekvämlighet, d.v.s. att det tros vara enklare att undervisa en homogen grupp eller att lärare vill ge flickor ett tillfälle att synas mer i undervisningen. Författarna beskriver att en uppdelning av killar och tjejer endast utifrån kön tyder på att dessa lärare i idrott och hälsa har uppfattningar om att alla flickor är typiskt ”flickiga” och att alla pojkar är typiskt ”pojkiga”, vilket också begränsar och inordnar elever i de stereotypa föreställningar som istället bör problematiseras och ifrågasättas. (Larsson, et al, 2005).
I studien Kön-Idrott-Skola framkommer det att lärare i Idrott och hälsa är medvetna om killars benägenhet att ta större plats under idrottslektionerna. Däremot var det ingen som vidtog några större åtgärder, förutom att dela upp killar och tjejer, för att motverka detta eller lyfta fram stereotypa könsmönster i undervisningssituationerna (Larsson, et al, 2005). En annan strategi som idrottslärarna använde och som kan tolkas som en strategi för att motverka dessa mönster var att ironisera över killarnas självförtroende i idrottssalen samt att sänka kraven på flickornas idrottsutövande, istället för att planera en undervisning som utgår från att alla elever kan prestera efter bästa förmåga (Larsson, et al, 2005).
Innehåll och bedömning
I samma studie presenteras att lärare i Idrott och hälsa har en varierad syn på vad ämnet handlar om. Enligt författarna rådde en varierad bild av vad som ska ligga till grund för bedömning och betygsättning. I artikeln visar författarna att betygsättningen i idrott och hälsa inte alltid grundar sig på utifrån i förväg ställda kriterier samt att den ibland sker närmast slumpmässigt (Larsson et al, 2005). Enligt författarna verkar det också vara egenskaper som anses typiskt manliga, exempelvis höga idrottsprestationer och god social förmåga som ligger till grund vid betygsättning (Larsson, et al, 2005). Pojkar har sedan samundervisning infördes 1981 fått högre betyg i Idrott och hälsa än flickor, trots att samundervisningen var en strategi för att öka jämställdheten i skolan under 80-talet, vilket inte blev resultatet. Studien visar att undervisningen i idrott och hälsa domineras av aktiviteter som främst förknippas med egenskaper som styrka och snabbhet, egenskaper där pojkar, generellt sett, har fördel och som påverkar bedömningsunderlaget när betyg väl ska sättas. En möjlig förklaring som författarna ger till att pojkar får högre betyg i ämnet Idrott och hälsa handlar om att de aktiviteter som genomförs i undervisningen gynnar pojkar och missgynnar flickor. På så sätt menar författarna att valet av innehållet i undervisningen för idrott och hälsa i bidrar till att könsmönster förstärks och att pojkar i högre utsträckning ges möjlighet att ta plats och visa sina förmågor (Larsson, et al 2005).
Elevperspektiv
5 Det var också en andel flickor som hade en positiv inställning till ämnet idrott och hälsa. Den gemensamma nämnaren mellan positiva pojkar och flickor var att de uppgav att de deltar aktivt under idrottslektionerna samt att de ägnar sig åt föreningsidrott utanför skoltid (Larsson, et al, 2005). Dock var andelen positiva pojkar i denna grupp högre. De elever som svarade att de var negativt inställda till idrotten ägnade endast ett fåtal tillfrågade sig åt någon fritidsaktivitet. De uppgav också att de var passiva under idrottslektionerna och att de inte blev svettiga eller andfådd under lektionerna. Mest utmärkande var gruppen flickor, där endast ett fåtal deltagare uppgav att de rörde sig aktivt under idrottslektionerna (Larsson, et al, 2005). Denna studie visar också att pojkar är mer positivt inställda till idrotten och får bättre betyg, men inte på rätta grunder. Författarna menar att resultatet av denna studie belyser hur könsmönster förstärks i idrottsundervisningen, nämligen att en större andel av pojkar uppfattar sig själva som duktigare i idrott och hälsa än vad flickor gör samt att undervisningsinnehållet och arbetssätten gynnar pojkar.
Ett exempel över hur elever är medskapare av könsmönster och hur de begränsas av detta är Öqvists (2009) avhandling, Skolvardagens genusdramaturgi - En studie av hur femininiteter och maskuliniteter
görs i år 5 med ett särskilt fokus på benämningar som hora och kärring. Resultatet i studien visar att
pojkar och flickor, genom könsord och svordomar, bidrar till att konstruera traditionella normer för vad som anses manligt och kvinnligt. Dessa skällsord bidrar, enligt författaren till att begränsa elevernas möjlighet att frigöra sig från rådande könsmönster (Öqvist, 2009). Idrottshallen har, enligt författaren, länge varit pojkarnas arena, en plats där goda fysiska egenskaper och konkurrens och tävling premieras och något som länge förknippats med manlighet (Öqvist, 2009). Denna rådande norm förstärks enligt författaren genom användandet av skällsorden hora och kärring. Pojkarna som ingick i denna studie var enligt författaren styrda att förhålla sig till normer för manlighet, och där man ville undvika att kallas för kärring och därigenom, förknippas med att vara omanlig.
När roller bekräftas
6 utmärkande blev detta under de situationer då killarnas maskulinitet var hotad i skolan, både under rasten men också i undervisningen i idrott och hälsa (Öqvist, 2009). De skällsord som Öqvist (2009) har studerat visar att språket blir ett medel för att konstruera och bibehålla könsmönster och normer, något som både pojkar och flickor i denna studie bidrog till.
Normer för manligt och kvinnligt
Enligt tidigare forskning från studien Kön-Idrott-Skola visar det sig att både lärare och elever begränsats av normer för manligt och kvinnligt samt att detta fått konsekvenser för elevers motivation till ämnet och vilket betyg man får (Larsson et al, 2005). Wedin (2014) beskriver begreppet normer, som oskrivna regler för vad som uppfattas normalt och godtagbart i ett samhälle eller bland en grupp människor. Så länge ingen bryter mot dessa normer, existerar de inte, men när individer väl bryter mot rådande norm, blir den synlig. Wedin menar att det är upp till människorna i samhället att avgöra vad som passar sig inte. Människor som inte lever upp till eller anpassar sig till normen för hur exempelvis en man eller kvinna bör vara, riskerar att bli exkluderad från gruppen. Normer kan upplevas som mer tillåtande i vissa grupper och snäva i andra. Wedin (2014) menar att ramarna för normer i icke-jämställda grupper och miljöer är mycket tydligare och desto viktigare att hålla sig inom, än i mer jämställda grupper, där klimatet är mer tillåtande, och gränserna ej lika skarpa (Wedin, 2014). Författaren menar att normer för manligt och kvinnligt som finns i samhället begränsar människor och utesluter de som inte identifierar sig som heterosexuell, eller uppfyller rådande normer för hur en man eller kvinna bör vara och göra. Wedin använder begreppet heteronormativt för att beskriva de rådande normerna som begränsar oss människor, normer som skolan har i uppdrag att ifrågasätta och motverka (Wedin, 2014). Enligt författaren kan detta begrepp användas för att uppmärksamma och prata om frågor gällande normer och könsmönster i undervisningen (Wedin, 2014). Genom att lära både lärare och elever att ifrågasätta könsmönster ökar man möjligheterna för ett jämställt klassrumsklimat där eleverna delar lika på makt och inflytande i undervisningen utan att det sker på någons bekostnad (Wedin, 2014).
Normkritisk pedagogik
8
Metod
Urval
Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vilka möjligheter som undervisning i skolämnet
Idrott och hälsa ger för att arbeta med frågor om genus och stereotypa könsmönster. För att finna svar
på studiens forskningsfrågor: Vilket utrymme uppfattar yrkesverksamma lärare i skolämnet Idrott och
hälsa finns för att i sin undervisning arbeta med genus och könsmönster samt Hur arbetar lärare i idrott
och hälsa för att motverka stereotypa könsmönster i undervisningen för Idrott och hälsa och skiljer det sig åt i olika stadier? valdes verksamma lärare i Idrott och hälsa från både grund- och gymnasieskolan ut för intervjuer. De kriterier som sattes upp inför urvalet av deltagare lärare var att de ska arbeta inom olika stadier. Genom att inkludera lärare från både grund- och gymnasieskolan bidrar studien till förståelse för hur lärare i olika stadier arbetar och reflekterar kring dessa frågor. Deltagarna kommer från skolor runt om i hela Sverige. Urvalet av deltagare gjordes därefter utifrån ett bekvämlighetsurval (Jacobsen, 2017), genom att verksamma lärare i idrott och hälsa tillfrågades på ett forum på sociala medier. Innan intervjuerna genomfördes skickade en förfrågan ut på detta forum där syftet med studien samt övrig information förklarades.
Det var sex lärare som anmälde sitt intresse för studien, varav fyra valdes ut för intervju för att se till att deltagarna för studien arbetar inom olika stadier, för att på vis kunna besvara studiens andra forskningsfråga: Hur arbetar lärare i idrott och hälsa för att motverka stereotypa könsmönster i undervisningen för Idrott och hälsa och skiljer det sig åt i olika stadier? De två lärare som valdes bort för denna studie var båda yrkesverksamma i årskurserna 1-6, vilket ansågs överflödigt på grund av att ytterligare två lärare som anmält sitt intresse till studien också var yrkesverksamma inom samma årskurser. De deltagande lärarna har olika lång erfarenhet från yrket, varav en deltagare, just påbörjat sin tjänstgöring som idrottslärare till att en av idrottslärarna arbetat i 15 år. En lärare arbetar i gymnasiet årskurs 1-3, en lärare arbetar med årskurs 7-9 och två av lärarna lärare arbetar med årskurs 1-6. I studien deltar två manliga lärare och två kvinnliga lärare. I resultatdelen kommer dessa lärare att presenteras som lärare 1, 2, 3 o.s.v. Nedanför följer en kort presentation av deltagarna för studien.
9
Datainsamlingsmetod
För att belysa studiens frågeställningar: Vilket utrymme uppfattar yrkesverksamma lärare i skolämnet Idrott och hälsa finns för att i sin undervisning arbeta med genus och könsmönster? samt Hur arbetar lärare i idrott och hälsa för att motverka stereotypa könsmönster i undervisningen för Idrott och hälsa och skiljer det sig åt i olika stadier? valdes intervjuer med en viss grad av strukturering (Jacobsen 2017). Denna metod är lämplig när man vill komma nära respondenternas egna tankar och upplevelse om ett ämne (Patel och Davidsson, 2003). Inför intervjuerna förbereddes en intervjuguide, med frågeställningarna för studien som utgångspunkt. Detta gjordes för att öka metodens relevans utifrån studiens syfte. Intervjuguiden presenteras som bilaga 2. Under de intervjuer som genomfördes ställdes frågorna utifrån en bestämd ordning, med förvalda, för studien, intressanta teman. Det fanns inte några fasta svarsalternativ på frågorna vilket gjorde det möjligt att den intervjuade fick uttrycka sina tankar i ämnet. Styrkan med intervjuguide är att ha ett öppet förhållningsätt till respondenterna och deras tankar i ämnet.
Intervjuerna genomförde via telefon eftersom långa geografiska avstånd till respondenterna inte möjliggjorde ett vanligt möte. Samtalen spelades in efter respondenternas samtycke. I samband med intervjuerna fördes anteckningar för att underlätta arbetet med analysen och transkriberingen. Intervjuerna längd varade mellan 30-40 minuter / deltagare.
Innehållsanalys
För att bearbeta och strukturera det empiriska materialet av intervjuerna genomfördes en innehållsanalys. Detta innebär att materialet från intervjuerna först transkriberades och sedan kategoriserats utifrån relevanta teman för studiens frågeställningar (Jacobsen, 2017). Vid innehållsanalysen lästes materialet ett flertal gånger för att skapa en överblick av innehållet. Sedan kategoriserades materialet i mindre grupperingar med data som kan identifieras tillhöra samma tema och innehåll (Jacobsen, 2017). Även de olikheter som dök upp i materialet var intressant för studien eftersom detta breddar bilden och förståelsen av de frågor som diskuterades. Resultatet från det empiriska materialet presenteras med rubriker utifrån studiens frågeställningar och återfinns i resultatdelen.
Etiska överväganden
10 har under hela studien behandlats konfidentiellt och ljudinspelningarna har raderats efter transkription i enlighet med vetenskapsrådets etiska principer (Vetenskapsrådet, 2017).
Metoddiskussion
Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vilka möjligheter som undervisning i skolämnet
Idrott och hälsa ger för att arbeta med frågor om genus och stereotypa könsmönster. Därför valdes
undervisande lärare i Idrott och hälsa i olika stadier ut för att själva beskriva undervisningens möjligheter och utmaningar. I intervju som metod måste forskaren förhålla sig till respondenternas utsagor samt hur sanna dessa är (Jacobsen, 2017). En begränsning med vald metod utifrån studiens andra forskningsfråga kan innebära att intressant information inte kan belysas i sin helhet enbart genom intervju som metod. Denna studie förlitar sig på lärares tankar och erfarenheter av arbete med stereotypa könsmönster och genus och därmed bör också detta beaktas när man tar del av resultatet. De deltagande lärarna för denna studie kan undanhålla intressant information som inte kan belysas enbart utifrån intervjuer. Dels kan detta bero på att detta område kan innefatta många olika aspekter, dels kan det handla om att deltagande lärare inte vill berätta allt om sin undervisning. Däremot belyser den yrkesverksamma idrottslärares perspektiv och erfarenheter av att arbeta med frågor gällande stereotypa könsmönster i relation till Idrott och hälsa.
I denna studie genomfördes fyra intervjuer med yrkesverksamma lärare, vilket kan uppfattas som en svaghet, då antalet deltagare kan uppfattas som lågt. Däremot uppkom intressant material som bidragit till att belysa studiens syfte och där lärares syn på dessa frågor synliggjorts. Detta är också styrkan med intervju som metod, d.v.s. att relativt få respondenter kan bidra till mycket material (Jacobsen, 2014). Däremot kan tillgången på material inte sägas bidra till någon mättnad i svaren. Enligt Jacobson (2017) nås en mättnad i svaren när innehållet från intervjuer till slut inte bidrar till ny intressant empiri. För att stärka studiens reliabilitet och validitet har val av metod, undersökningsgrupp samt tema som lyfts upp i intervjuguiden utformats med studiens syfte och frågeställning som bakgrund (Jacobsen, 2017). Det finns också en nära koppling mellan studiens syfte och dess frågeställningar. I resultatdelen stärks studiens validitet genom att respondenternas svar presenteras både genom förklarande text samt citat.
11 att svara ärligt på alla frågor. I denna studie uppmuntrades deltagarna att svara ärligt på frågorna och inte utgå från att det finns några rätt eller felaktiga svar. Som forskare är det mycket viktigt att inte låta sig färgas av egna åsikter och låta detta styra utfallet i resultatet. För att motverka detta har analysens giltighet kritiskt granskats samt blivit satt i relation till tidigare forskning inom samma område (Jacobsen, 2017).
12
Resultat och analys
I detta avsnitt kommer det empiriska material som samlats in i samband med intervjuerna att presenteras med studiens forskningsfrågor som utgångspunkt. För att förtydliga deltagarnas utsagor kompletteras texten med citat. Det empiriska materialet kommer inte att återges i sin helhet. Istället presenteras de delar som anses mest relevanta utifrån studiens forskningsfrågor.
Vilket utrymme uppfattar yrkesverksamma lärare i skolämnet Idrott och hälsa
finns för att i sin undervisning arbeta med genus och könsmönster?
Utrymme och möjligheter
När deltagarna fick frågan om vad detta område handlar om gav de exempel på att motverkande av stereotypa könsmönster handlar om att bemöta alla elever lika, att inte göra skillnad på eleverna, beroende på om det är killar eller tjejer samt att se till att alla får vara med och påverka undervisningen. En av de tillfrågade lärarna menade att begreppet jämställdhet samt stå för goda värderingar alltid är viktigt för hen i undervisningen för att skapa ett jämställt klimat i klassrummet. Detta påstående stämde väl överens med de andra respondenternas åsikter.
Utifrån intervjuerna med de tillfrågade lärarna kom det fram varierande resultat när det handlar om vad som ska lyftas fram när det handlar om genus och könsmönster i undervisningen för idrott och hälsa. Resultatet utifrån intervjuerna med de tillfrågade lärarna visar att frågor gällande könsmönster och normer för manligt och kvinnligt inte får stor plats när det handlar om konkreta och planerade arbetsmoment i idrott och hälsa. Den tillfrågade gymnasieläraren som deltog i intervjuerna hade ett teoretiskt arbetsmoment som inkluderade begrepp om kroppsideal och hälsa som eleverna genomför under årskurs ett på gymnasiet. Däremot genomfördes detta arbetsmoment endast under ett fåtal veckor samt att hen inte alltid behandlar detta moment med varje elevgrupp på grund av att det kräver mycket förberedelser, att det är krångliga begrepp samt att det är svårt att bedöma elevernas insats. Läraren beskriver utmaningen med denna uppgift:
Och självklart det är det krav att de måste skriva hur de påverkar dem själva, men det brukar ofta komma fram elever som kan behöva stöd från elevhälsa med frågor gällande identitet och
könstillhörighet när vi jobbar med dessa frågor. Det är svåra uppgifter detta, exempelvis vad som ska bedömas, eftersom det handlar om elevers utveckling och identitet. Huvudsyftet tycker jag ska handla om att eleverna kan ta med sig detta, men det är en fråga som man verkligen måste tänka igenom innan, hur ska ja bemöta elevers tankar och så vidare..(lärare 2)
13
Jag har ju inte haft något planerat arbetsmoment om detta eftersom det ligger långt bort för vissa elever, dom är ju ganska små än, samtidigt som man inte pratar om det när det är små så kan det bli problematiska senare i livet, så där måste man känna av lite, kommer saker upp måste man ju ta det då. (lärare 1)
Samme respondent menar att det blir synligt genom de samtal och exempel man ger till eleverna, i det här fallet exempel på hur olika familjekonstellationer kan se ut:
Jag hade en lektion igår som nästan blev kapad av eleverna, när de skulle diskutera att två pappor fått barn, då ifrågasatte eleverna detta, men jag menar att jag inte bara vill ha mamma, pappa, barn-historier. Och då tänker jag att man väcker en tanke hos eleverna. (lärare 1)
Två av de tillfrågade lärarna diskuterade hur deras egen medvetenhet om normer för manligt och kvinnligt samt könsmönster påverkade deras undervisning och menade att den till viss del gör det men att det kan vara svårt att föra in det praktiskt i arbetet. En av de tillfrågade lärarna förklarade att man kan finna utgångspunkt i frågor gällande genus och könsmönster i momentet dans i idrott och hälsa och att kursplanen skapar en koppling till detta område:
Både och. För mig personligen påverkar det i alla fall till viss del. I min yrkesroll utgår jag alltid ifrån läroplanen och innehållet, det är den som berättar för mig vad jag ska göra och vad min undervisning ska omfatta. Ett exempel som påverkar mig själv kopplat till detta är dans. Jag har en skyldighet att ha det som ett innehåll, samtidigt som jag kan anpassa innehållet utifrån elevers föreställningar kring dans (lärare 2)
Tankar om innehåll
De tillfrågade lärarna fick tillfälle att fundera över vad detta område skulle kunna innebära om man skulle inför ett sådant arbetssätt i undervisningen. De förslag som nämndes var att man som lärare kan prata om kroppsideal, kroppens funktion kopplats till olika sporter samt att diskutera hur man inkluderar alla oavsett sexuell läggning. En av de tillfrågade lyfte upp begreppen kön, etnicitet, klass och funktion som ett medel för att belysa människors olika livsvillkor och möjlighet till fysisk aktivitet. Ytterligare förslag som nämndes var att prata om idrott och hälsa kontra föreningsidrottens förhållningssätt till tävling, exempelvis att diskutera varför män och kvinnor inte tillåts tävla mot varandra inom vissa idrotter, varför det finns olika regler för män och kvinnor samt att fokusera på varför man refererar till vissa sporter som damhockey eller damfotboll. Andra förslag som togs upp av de medverkande lärarna var att tillsammans med elever diskutera olika typer av förväntningar kopplat till vilket kön man har.
Just det här med att bara för man är kille behöver man inte vara bäst i allt exempelvis att man som kille inte behöver vara bäst i allt på idrotten eller att tjejer inte behöver/ förväntas prestera sämre än killarna och att det är träning som gör skillnad på om man är bra/dåligt på något. Man kan vara bra på olika sätt. (lärare 1)
14
är komplicerade frågeställningar men man kan börja fundera över det. Sedan har jag funderat på det, man kan ju inte skapa en lek av det, det handlar mer om diskussion i klassen, svårt att få in det i salen. Annars kan man föra in handikapp i lekarna, exempelvis att man bara får hoppa på ett ben då kan man öka förståelse för varandra. (lärare 2)
En lärare uttryckte sina idéer kring samarbete med andra ämnen:
Som nämnt ovan är det svårt att förändra sådana här former av inställning på egen hand kopplat till idrott och hälsa. Dock kan man göra en del av arbetet. Tänker att man kan inkludera fler aspekter för att arbeta med såna frågor. Att tillsammans kunna skapa workshops, temaveckor i samarbete med övriga skolämnen etc. (lärare 4)
Kompetensutveckling
På frågan hur den skola de tillfrågade lärarna i idrott och hälsa arbetar på visade det sig att tre av de fyra tillfrågade hade deltagit på kompetensutveckling gällande skolans likabehandlingsarbete men att det sällan enbart handlade om frågor gällande jämställdhet eller genus. En av lärarna nämnde att skolan hen arbetade på lägger stor vikt på frågor som handlar om jämlikhet och integration och att de alltid inleder läsåret med en temavecka där alla lärare på skolan jobbar intensivt med frågor kring allas lika värde. En av lärarna berättade att skolan arbetade mycket med lika rättigheter och acceptans:
ja det gör dom och det gör vi väldigt starkt att inte göra skillnader mellan pojkar och flickor, vi har mycket integrationsfrågor. Vi har bland annat jobbat med främlingsfientlighet och sånt. (lärare 3)
Ett annat resultat som framkom var att två av de tillfrågade lärarna inte hade någon ämneskollega att diskutera frågor gällande könsmönster och genus och att detta sågs som en brist på arbetsplatsen. De menade att de inte hade möjlighet att diskutera och stötta varandra i frågor gällande upplägg och planering, vilket de båda saknade.
Hur arbetar lärare i idrott och hälsa med könsmönster och genus i
undervisningen för idrott och hälsa och skiljer det sig åt i olika stadier?
15
En utmaning är att eleverna kommer med en ryggsäck, dom har ibland en rätt dålig bild av idrotten från tidigare skolgång, enligt forskning så läggs mycket tid på bollsport med idrottsrörelsens normer ligger till grund för detta, vilket bidrar till att många elever har en negativ bild av idrott och hälsa. Man måste lägga tid på att motivera och förklara att det inte handlar om siffror och resultat som ligger till grund vid bedömningen, så att alla känner sig välkomna. Det svåra för mig är att få dom här, främst killarna (som är som jag själv var när jag gick i skolan) att uppskatta, att det är väldigt lite bollsport, det är många teoretiska moment som ska in. (lärare 2)
En annan lärare uttryckte sina tankar om elevers förväntningar och motivation till ämnet så här:
Jag upplever definitivt att det handlar om andra faktorer än könstillhörighet. I många fall kan jag snarare uppleva att det handlar om huruvida de har förstått syftet med ämnet eller ej. Om jag som lärare, i min yrkesroll, lyckas få individen att förstå detta kommer det underlätta mycket.(lärare 4)
Samme lärare uttryckte sig också så här:
En viss problematik som jag kan uppleva är att ett fåtal elever kan förknippa ämnet idrott och hälsa som lek och rörelse, att det inte upplevs som lika viktigt ur den aspekten. I detta fall
förändras dock attityden och inställningen hos majoriteten när det centrala innehållet, samt syftet med ämnet, synliggjordes och förtydligades för dem. (lärare 4)
Strategier
Under intervjuerna som genomfördes beskrev lärarna situationer där stereotypa mönster blev synliga i undervisningen. Som exempel nämndes att killarna upplevdes ta större plats under idrotten än vad tjejerna gör samt att de också förväntades ta mer plats och prestera bättre än tjejerna. De killar som upplevdes ta mycket plats under idrotten var också de som ägnade sig åt idrott på fritiden. En av lärarna kommenterade detta:
Ja hornen, (skratt), dom växer fram på vissa, de e det att dom hamnar i ett sinnestillstånd att det är blodigt allvar och så blir det här att dom som skulle kunna visa framfötterna blir osäkra, och sen är det alltid (citerar elev) –”Killarna kastar inte till oss” Och de e ju det jag försöker att få bort. (lärare 1)
Bilden av att killar tar för sig mer än vad tjejer gör bekräftades av samtliga utom en av de intervjuade lärarna. Denne lärare menade även att de tjejer som idrottar på fritiden tar för sig i lika hög utsträckning som de killar som ägnar sig åt idrott på fritiden. Samme lärare menade på att hen jobbade aktivt för att alla elever, inte bara tjejer, ska få ta plats på lektionerna samt motivera och uppmuntra elever som inte idrottar på fritiden, genom att ställa frågor och se till att ingen drar sig undan. Detta visas genom citatet nedanför:
16
här grupperna jag har är det lite upp och ner, innan får man kolla av läget och känna in vad som hänt innan. Det är för att det är många diagnoser och det är en stökig grupp det här, sedan har vi många som har svårt att prata, ingen får stå utanför, jag brukar ställa en fråga till dem som inte säger något heller, då får som en tankeställare, är det något tjafs blåser jag av direkt. (lärare 3)
De andra lärarna som upplever att killarna tar mer plats än tjejerna menade att man ofta behöver anpassa aktiviteterna för att vissa elever inte ska komma i skymundan eller hämmas av de som hörs och syns mest. Exempel på hur man arbetade för att utveckla undervisningen i mer jämställd riktning var att plocka bort tävlingsmomenten eller aktiviteter som kan uppfattas som utpekande för osäkra elever, exempelvis klassisk brännboll eller fotboll. En av dessa lärare menade att det inte handlar om att man anpassar för tjejer skull, istället handlar det om att motivera och skapa en trygg miljö för alla elever, oavsett kön. En annan strategi som framkom för att få bort tävlingsmomentet, var att låta eleverna tävla mot klockan istället för mot varandra. På så sätt menade läraren att eleverna kunde fokusera på sin prestation istället för att tävla och rangordna sig. Ytterligare en strategi som användes för att få bort tävling mellan elever är att införa olika typer av regler eller begränsningar eller olika typer av utmaningar som ställer högre krav på samarbete, eller helt nya regler där eleverna får delta under mer likvärdiga villkor, exempelvis införande av andra klubbor, bollar eller testa sporter som inte har så många utövare. En av lärarna uttryckte sina tankar om att killar och tjejers ger och tar lika stort utrymme i idrottshallen och menade att elevers interaktion med varandra måste förstås genom flera aspekter:
Till viss del. Det beror på elevgrupp och vad det är för slags aktivitet också. Många gånger är det viktigt att komma ihåg att vi inte kan göra allt jobb under idrottslektionerna. Hur eleverna integrerar med varandra, samarbetar och uppskattar olika saker påverkas av så många andra faktorer. Miljö, uppväxt, kultur etc. kan vara exempel på sådana. (Lärare 4).
Ett annat resultat som framträdde genom intervjuerna är att lärarna hade intentionen av att prata om frågor som kan kopplas till genus och könsmönster när det dök upp i idrottssalen. Exempel på situationer som lyftes fram var när elever kommenterar eller använder nedsättande ord till varandra som kunde kopplas till deras förväntningar och syn på vad som är typiskt manligt eller kvinnligt. I dessa situationer menade läraren att man försöker att vara närvarande och markera i situationer som kan uppfattas kränkande eller nedsättande för elever. En av de tillfrågade ger exempel:
Jag är en sån där gammaldags sak, jag accepterar inte svordomar, och accepterar inte hela den där attityden som kommer i den åldern. Då brukar jag markera. (lärare 3)
Att vara en förebild
17 identitet och inte begränsas av normer. En av lärarna förklarade att hen, genom sin bakgrund visade att kvinnor och män har kapacitet att utföra samma arbete och att det främst handlar om samarbete både i idrott och hälsa men också i de andra ämnena i skolan. Däremot gav hen inte några övriga exempel på hur man kan belysa sådana frågor i undervisningen. Två av de tillfrågade försökte genom yttre attribut synliggöra normer, exempelvis genom att som man använda nagellack eller bära Prideflaggan:
jag har mitt eget privata krig, jag hade nåt mission, jag hade grej att man inte fick säga CP till någon, då fick man en liten föreläsning av mig, (suckar), nämen så jag det är inte så att skolan gör så värst med medvetna insatser, men vi brukar alltid inleda med en värdegrundsvecka där vi pratar med allas lika värde och såna saker i klassrummen. Jag brukar prata om ord som bög, och säga - vad är problemet med det? Vilket eleverna aldrig har några svar på och så brukar jag ge exempel på mina tjejkompisar som gifte sig med varandra, och berätta om olika sätta att bilda familj och så. Eleverna brukar också fråga varför jag har regnbågar på allt, på min nyckelring, på armband sv. Lite på gräsrotsnivå att jag försöker att få fram att det inte är något konstigt alla borde vara accepterade, jag hoppas att jag sår ett litet frö (lärare 1).
En lärare uttrycker sitt eget personliga engagemang så här:
det är klart att det är en del i att undervisa Om, men ännu viktigare i det praktiska, att visa och vara en förebild själv. Under högstadiet började jag måla naglarna och fortsatte av någon anledning, och gör det fortfarande, märker att jag som kille får många frågor om det och det blir någon sorts ingång att diskutera mönster, klädsel och beteende. (lärare 2)
En annan lärare beskrev sitt engagemang så här:
Det är mina hjärtefrågor, det här med genus och sånt, jag är supernoga med sånt. (lärare 4)
Lärarnas tankar om elevers utrymme
De lärare som deltog i intervjuerna fick frågan om hur de såg på elevernas utrymme och möjlighet att uttrycka sin identitet i gruppen i undervisningen i idrott och hälsa, vilket gav ett varierat resultat. En av lärarna utryckte att hen såg att eleverna till viss del begränsas av de förväntningar som finns på killar och tjejer, och hänvisade till situationen om att killar inte bör prestera sämre än tjejerna under idrottslektionerna. En annan lärare menade att killar som följer normen för heterosexualitet inte kan/vill gå emot nomen för hur en kille bör agera under idrotten, men att det uppfattas mer accepterat att som homosexuell kille inte prestera bättre än tjejer eller vara bollrädd. Ett annat svar som uppkom i samband med dessa frågor var att elevernas kultur och religion hemifrån kan påverka deras möjligheter att utforska sin identitet samt att träda utanför normer för hur killar och tjejer förväntas vara. Däremot upplevde denna lärare att eleverna också är duktiga på att inkludera och stötta varandra under lektionerna. En av de tillfrågade lärarna diskuterade frågan gällande tävling i undervisningen samt elevers motstånd till att delta så här:
18
bollrädsla bland tjejer och att det ibland finns en motiverad rädsla för att det blir fysiskt och tävlingsinriktat. Och att man skulle kunna skada sig. Jag tycker att det kan vara så i de klasser jag träffar, men man jobbar också mycket med att gruppen ska vara trygg. Jag tycker ändå att det är få som inte är omtänksamma om andra. (lärare 2)
Upplevs det okej att vara bollrädd som kille i de klasser du möter? (Intervjuare)
Nja, om man redan innan inte följer gängse normer för hur en kille ska vara är det ok, men det är sällan grabbarna, inom machokultur, att de klarar av att gå emot strömmen, det tror jag är ganska sällan, däremot tror jag de ”andra” kan. Det är en annan sak för killar som har en annan sexualitet att uttrycka detta på idrotten. (Lärare 2)
Upplever du att det finns acceptans bland eleverna om man inte följer normen för heterosexualitet? (intervjuare)
Jo det tycker jag verkligen, det är sällan jag känner att det blir ett problem. Eleverna känns medvetna om begreppen. (Lärare 2)
Hur lärare arbetade i olika stadier
Utifrån intervjuerna visade det sig att samtliga lärare som arbetade på grundskolan alla hade tankar och idéer kring hur man kan belysa frågor gällande könsmönster i undervisningen, men det handlade aldrig om ett planerat arbetsmoment till skillnad från de svar som läraren i gymnasiet uppgav. Istället kom frågor gällande genus och könsmönster fram i grundskolelärarnas utsagor om bemötande och förhållningssätt till elever. En av lärarna som arbetade i åk 1-6 menade att hen genom olika strategier, som att införa handikapp eller nya regler i lekar och spel på vis kan skapa mer jämlika villkor för killar och tjejer i undervisningen. Genom att införa sådana regler blev inte styrka och snabbhet lika avgörande för att lyckas i aktiviteten, egenskaper som läraren förknippade med manlighet. Genom detta arbetssätt sa läraren att man kunde få en ingång till att prata om killar och tjejers olika villkor inom idrotten och samtidigt prata om olika kroppar och dess olika styrkor. Läraren från åk 6-9 gav exempel från hens undervisning:
Jag blandar grupper per automatik, det är så man ska jobba inom idrotten i skolan, i övrigt är det lite annars, för där är redan är uppdelat och det är så idrottsvärlden ser ut. Sen finns det ju några grenar där det är mixat och det kanske är det man behöver införa lite mer i skolan, lägga fokus på sporter där män och kvinnor tävlar tillsammans, sen har ju killarna lite mer muskelmassa än tjejer, så är det ju bara, vi har ju olika styrkor i kroppen, men den tror jag inte spelar någon större roll, jag tror man klarar av det mesta (lärare 3)
19
Jag brukar ha en hälsoanalys, stor inlämningsuppgift, där en del handlar om ergonomi, sömn, kost, och en del om kroppsideal. Då inleds arbetet med en genomgång om kroppsideal, alltså vad det är hur det kan skilja sig åt i olika åldrar och delar av världen. Samt fundera hur det påverkar dem själv, andra och samhället i stort. Och självklart det är det krav att de måste skriva hur de påverkar sig själva, men det brukar ofta komma fram elever som kan behöva stöd från elevhälsa med frågor gällande identitet och könstillhörighet när vi jobbar med dessa frågor. Det är svåra uppgifter detta, vad ska bedömas, eftersom det handlar om elevers utveckling och identitet. Huvudsyftet tycker jag sak handla om att eleverna kan ta med sig detta. (lärare 2)
Det som var gemensamt för samtliga lärare i denna studie var att de alla ville vara en god förebild i arbetat gällande normer för manlighet och kvinnlighet, samt att de alla uttryckte exempel där de försökte anpassa och påverka undervisningen för att skapa goda förutsättningar för sina elever oavsett kön eller tidigare erfarenheter av idrott och hälsa.
Slutsatser
Utifrån de resultat som kom fram under intervjuerna tyder det på att lärare i Idrott och hälsa är medvetna och har tankar och idéer på hur man skulle kunna belysa frågor om stereotypa könsmönster samt och hur man kan motverka dessa i undervisningen. Däremot har de intervjuade skilda uppfattningar om hur man kan bedriva det praktiskt i undervisningen, samt vad detta skulle kunna innehålla. Enligt resultatet visade det sig att lärarna, enligt dem själva, har olika strategier för att öka delaktighet och skapa en mer jämlik undervisningen. Detta för att alla elever ska känna sig välkomna att delta och känna trygghet i undervisningen. En av dessa strategier var att plocka bort, eller begränsa antal tillfällen där tävling kom i fokus. Lärarnas svar på varför man inte använder tävling är för att elever som inte ägnar sig åt föreningsidrott utanför skoltid riskerar att hämmas av föreningsaktiva elever och istället tar ett steg tillbaka under lektionerna. Detta kan tyda på att tävling i idrott och hälsa uppfattas av deltagarna som ett hinder för en mer jämlik undervisning.
I resultatet framkom det också att frågor kring genus och könsmönster passar att prata om och jobba med teoretiskt. Dock visade det sig att detta inte får särskilt stor plats i undervisningen. Exempelvis var det endast en av respondenterna som hade ett planerat arbetsmoment gällande frågor kring kroppsideal, och denna lärare arbetade på gymnasiet. Däremot gavs det flera olika lektionsförslag och idéer på hur man kan arbeta med detta konkret i undervisningen av samtliga av de medverkande lärarna. Det visar att det finns tankar och intresse av att belysa detta område i undervisningen för Idrott och hälsa men att det krävs mer kunskap och fler praktiska exempel på hur man kan gå tillväga för att belysa genus och stereotypa könsmönster kopplat till just Idrott och hälsa. Samtliga lärare som deltog i denna studie menade också att det är viktigt att vara en förebild och föregå med gott exempel gällande normer för manligt och kvinnligt, och inte begränsa elever och riskera att exkludera elever som inte identifierar sig som man eller kvinna.
20 och könsmönster inte får någon större plats. Detta kompletterar bilden att det finns ett behov av vidare kunskapsutveckling kring hur man kan arbeta praktiskt med dessa frågor.
21
Diskussion
Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vilka möjligheter som undervisning i skolämnet Idrott och hälsa ger för att arbeta med frågor kring genus och stereotypa könsmönster. I resultaten visar det sig att lärare i idrott och hälsa har många förslag på hur man kan arbeta med dessa frågor, att det framför allt handlar om teoretiska inslag. Det visar sig också att lärarna hade olika strategier för att skapa en mer jämlik undervisning. Detta visar att de tillfrågade lärarna har intentioner att belysa sådana frågor, men att det görs på olika sätt. I detta avsnitt kommer de fynd som presentas i resultat och analys att diskuteras utifrån den tidigare forskning som presenterats.
De lärarna som deltog i denna studie fick själva, utifrån att syftet presenterats anmäla sitt intresse att delta. Samtliga lärare menade att detta område är viktigt för dem, vilket kan vara viktigt att påpeka när man ska tolka resultatet av studien. De har också själva fått svara på frågor om sin undervisning och hur det ser på det aktuella området vilket bör beaktas när man tar del av resultaten. Det går inte att utesluta att de frågor som ställs verkligen uppfattats rätt av respondenterna eller att respondenterna själva är insatta och medvetna om sin egen praktik. Däremot är deras tankar och funderingar ett mycket värdefullt bidrag för att belysa hur verksamma idrottslärare tänker kring dessa frågor.
Vilket utrymme uppfattar yrkesverksamma lärare i skolämnet Idrott och hälsa finns för att i sin undervisning arbeta med genus och könsmönster?
22 stereotyper för vad som anses manligt och inte, exempelvis att det inte upplevdes vara okej att vara bollrädd som kille. Det visar att eleverna, trots lärares intresse för att lyfta dessa frågor i undervisningen, begränsas av stereotypa könsmönster och normer för vad som anses manligt och kvinnligt.
Hur arbetar lärare i idrott och hälsa för att motverka stereotypa könsmönster i undervisningen för idrott och hälsa och hur skiljer det sig åt i olika stadier?
På frågan, Hur arbetar lärare i idrott och hälsa för att motverka stereotypa könsmönster i undervisningen för idrott och hälsa och hur skiljer det sig åt i olika stadier? Det visade det sig att de deltagande lärarna har olika strategier för att göra undervisningen mer jämställd. Det kunde i vissa fall handla om att klargöra syftet med ämnet samt att undvika tävlingsmoment. Ett annat viktigt resultat för denna studie är att lärarna ville vara goda förebilder för eleverna för att på så vis uppmärksamma frågor om stereotyper och jämställdhet, exempelvis den manliga idrottsläraren som bar nagellack eller den kvinnliga idrottsläraren som bar Pride flaggan på sin nyckelring. En av lärarna såg stora fördelar med att göra någonting praktiskt och konkret heller än att jobba med dessa frågor enbart teoretiskt. De två lärare som ville agera förebilder, sade sig också brinna för detta område, vilket också kan tyda på att det är lärarens engagemang som styr i vilken grad man arbetar med dessa frågor.
Enligt tidigare forskning har genus och jämställdhet inte fått något större utrymme i undervisningen (Larsson, et al, 2005), det visar sig också att lärare har svårt att undervisa om frågor kring stereotypa könsmönster, vilket stämmer överens med denna studie. Enligt tidigare forskning som presenterats påverkas idrott och hälsa av, och reproducerar heteronormativitet, d.v.s. att människor i regler förväntar sig att man antingen man eller kvinna, att man är heterosexuell och därmed bör förhålla sig normer för manligt och kvinnligt (Wedin, 2014). Samma forskning tyder också på att idrotten premierar maskulina attribut, exempelvis att tävla och konkurrera med varandra, eller att visa snabbhet och styrka. Värden som ibland förs över till idrott och hälsa i skolan. I denna studie såg samtliga lärare inte någon större fördel med tävling som inslag i undervisningen, vilket kan uppfattas som en intention att skapa en mer jämlik undervisning. Utifrån tidigare forskning visade det sig att idrotten i skolan använder sig av aktiviteter som många gånger ger pojkarna en fysisk fördel, vilket i sig bidrar till att de i slutändan får högre betyg i ämnet i drott och hälsa.
23
Normkritisk undervisning
Enligt tidigare forskning (Wedin, 2014 samt Öqvist, 2009) som gjorts i området är skolan en plats där normer för heterosexualitet och traditionella könsmönster skapas och bibehålls, vilket går emot de mål som finns uttryckta i styrdokumenten. Samma forskning visar också att både grund- och gymnasieskolan inte är jämställd (Wedin, 2014) därför är det mycket viktigt att denna fråga tas på allvar. Det är en viktig fråga som bör behandlas i skolans alla stadier och inte enbart i skolans senare årskurser. Enligt Öqvists (2009) avhandling visar det sig att elever redan i årskurs 5 i undervisningen för idrott och hälsa begränsas och inordnar sig under normer för manligt och kvinnligt, vilket kan upplevas överraskande. Därför bör även denna fråga framträda tydligare i styrdokumenten för ämnet idrott och hälsa även i de lägre åldrarna, inte bara i gymnasiet. I de resultat som presenteras av denna studie jobbade endast den tillfrågade läraren på gymnasiet med ett planerat arbetsområde om kroppsideal, som kan kopplas till könsmönster och genus. Detta kan ses som ett gott exempel och en ingång till hur man kan arbeta med dessa frågor i undervisningen för Idrott och hälsa. Det ger eleverna möjlighet att reflektera över vilka normer och ideal som finns när det gäller manligt och kvinnligt i samhället, genom ämnet idrott och hälsa. Däremot fanns det enligt läraren en del utmaningar med detta arbetsområde. Exempelvis att det kan väcka tankar om identitet och utanförskap hos eleverna samt att det är svårt att bedöma och betygsätta ett arbetsmoment som har starka kopplingar till en elevs identitet och utveckling.
Det var ingen av de lärarna som arbetade i grundskolan som hade något planerat arbetsmoment som kunde kopplas till normer och stereotypa könsmönster. Däremot engagerade sig dessa lärare i dessa frågor genom bemötande och samtal med eleverna och sa sig vara intresserade av detta område. Exempelvis den lärare som i sina exempel för elever gjorde försök att lyfta fram olika sätt att bilda familj, istället för att alltid prata i termer om mamma-pappa-barn-historier. Samme lärare visade också sitt engagemang genom att bära Prideflaggan på nyckelringar.
Det visade sig inte heller i resultatet att någon av de tillfrågade lärarna tog upp normkritisk pedagogik eller gav förslag på ett arbetssätt som skulle kunna kopplas till detta ämne. Däremot var samtliga nyfikna och hade funderingar om hur området kring genus, normer för manligt och kvinnligt och stereotypa könsmönster skulle kunna kopplas och diskuteras utifrån ämnet Idrott och hälsa. De hade alla flera förslag och idéer på hur deras egen undervisningen skulle kunna utvecklas för att skapa ett mer inkluderande klassrums-klimat.
24 undervisning. Wedin (2014) beskriver vikten av att lärare kritiskt granskar sin egen undervisning för att bli medveten om de normer som finns bland elever samt vilka normer man själv står för. Detta för att lättare kunna utmana och skapa mer tillåtande normer för eleverna så att undervisningen blir mer tillgänglig och motiverande för alla elever. Som tidigare nämnts i inledningen är skolan en plats där könsmönster förstärks och reproduceras (Wedin, 2014) samt (Öqvist, 2009). Därför är det glädjande att med denna studie visa att det finns engagemang och ett intresse bland yrkesverksamma lärare i Idrott och hälsa. Däremot kan det finnas ett behov av att dessa frågor lyfts och att det ges fler goda konkreta exempel på hur man kan bedriva en undervisning som istället motverkar stereotypa könsmönster och begränsande normer för manligt och kvinnligt samt att detta sprids till verksam yrkesår.
Framtida forskning
25
Referenser
Tryckta källor:
Connell, Reywyn (2009) Om Genus. Daidalos: Göteborg
Davidsson, Bo, Patel, Runa, (2003) Forskningsmetodiken grunder. Lund: Studentlitteratur Jacobsen, Dag Ivar, (2017) Hur genomför man undersökningar? - introduktion till
samhällsvetenskapliga metoder. Lund: Studentlitteratur
Svaleryd, Kajsa (2002) Genuspedagogik: En tanke- och handlingsbok för arbete med barn och unga. Stockholm: Liber
Sörensdotter, Renita (2011) En störande, utmanande och obekväm pedagogik. Om queerteoriernas
relevans för en normbrytande undervisning i Normkritisk undervisning. Uppsala: Uppsala tryck
Wedin, Eva-Karin (2014) Jämställdhetsarbete i förskola och skola. Stockholm: Norstedts
Elektroniska källor:
Larsson, Håkan, Fagrell, Birgitta, Redelius, Karin, 2005-12-14. Kön-Idrott-Skola, forskningsprojekt. www.idrottsforum.org. (ISSN-1652-722). Electronic version:
http://gih.diva-portal.org/smash/get/diva2:739/FULLTEXT01.pdf. (Hämtad 2020-01-01.) Skolverket (2011). Läroplan och kursplan för grundskolan.
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan (Hämtad: 2019-12-15).
Skolverket (2011). Läroplan för gymnasieskolan.
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan. (Hämtad 2019-12-15).
Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed. (ISBN 978-91-7307-352-3) Electronic version: https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf (Hämtad 2019-12-15).
Öqvist, Anna (2009) Skolvardagens genusdramaturgi - En studie av hur femininiteter och
maskuliniteter görs i år 5 med ett särskilt fokus på benämningar som hora och kärring.
26 Bilaga 1
Intervjuguide
Allmänt om lärares anställning och arbetsuppgifter: Vad har du för utbildning?
Hur länge har du arbetat som lärare? Vilka årskurser undervisar du?
Övrig info om uppdrag eller intresseområden på arbetsplats? Allmänt om planering och undervisning:
x Hur upplever du arbete med målen i styrdokumenten? x Vad är särskilt svårt?
x Vilken del, får enligt dig mest plats när du ska planera? x Har ni sam/särundervisning i alla moment? Beskriv varför. x Övriga tankar
Lärares tankar och upplevelser av elevers motivation och plats i undervisningen: x När upplevs eleverna som mest positiva/motiverade?
x Upplevs pojkar och flickor lika motiverade till innehållet i undervisningen? x Kan andra faktorer än könstillhörighet påverka motivation?
x Hur upplever du elevernas bemötande av varandra?
x Hur upplever du pojkar och flickors utrymme/ plats i undervisningen? x Finns det inslag i undervisningen eleverna vill undvika?
x Vågar elever vara öppna med överskridande könsidentitet? x Övrigt
Lärares arbete för att motverka och belysa könsmönster:
x Hur kan man skapa en så jämlik undervisning i idrott och hälsa?
x Hur kan lärare i idrott och hälsa arbeta för att motverka könsmönster i undervisningen? x Kan du beskriva situationer när stereotyper könsmönster bli synliga?
x Övriga tankar
Skolans arbete med genus/normer:
x Har skolan arbetar med frågor gällande jämställdhet och genus under någon kompetensutveckling? Vad fick ni lära er?
27 Bilaga 2
Missivbrev
Hej!
Du får detta utskick för att du arbetar som lärare i idrott och hälsa i gymnasiet
Mitt namn är Emma Wahlberg och jag skriver examenarbete på grundnivå för lärare inom ramen för VAL-projektet via Umeå Universitet, 15 hp. Jag genomför just nu en studie med syfte att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet jobbar med frågor gällande genus och könsmönster i undervisningen för idrott och hälsa. Studien innefattar intervjuer antingen via möte eller
telefonintervju. Ditt deltagande är mycket värdefullt för denna studie och utgör en viktigt grund för att förstå vilka möjligheter och utmaningar som finns med ämnet idrott och hälsa.
Det som sägs och diskuteras under intervjun kommer att transkriberas för att sedan anonymiseras till presentationen i rapporten. Likväl de exempel som hämtas från planeringar kommer heller inte att gå att spåra till vare sig kommun, skola eller deltagande lärare. Alla resultat som framkommer kommer endast att används till denna studie och efter att rapporten är avslutad makuleras materialet.
Deltagande i denna studie är frivilligt och du kan när som helst avsluta ditt deltagande. Med vänliga hälsningar
