Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.
Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.
Th is work has been digitised at Gothenburg University Library.
All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.
Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct.
01234567891011121314151617181920212223242526272829 CM
MC
ILLUSTRERADT MAGASIN
HAMNEN I HALMSTAD. — AMATÖRFOTO K. BENGTSSON, HALMSTAD.
22:DRA ÂRG. DEN 6 MARS 1921 N:? 23
Foto. Jager, Sthlm. Kliché: Got» HitbyrA <£■ Klichéanxtalt, Gbg.
JACOB BESKOW.
TILL PORTRÄTTET À FÖREGÅENDE SIDA.
Vårt land har i dagarne upplevat en ministerkris, som både till sin upprinnelse och sitt förlopp varit rätt egenartad. Redan i årets statsverksproposition ifrågasattes en förhöjning i vissa finanstullar för att bringa jämvikt i budgeten. I en den 21 januari dag- tecknad proposition föreslogs i anslutning härtill, att tullen skulle höjas å obränt kaffe från nuvarande 12 öre till 80 öre pr kg. samt att denna tullhöjning skulle träda i kraft strax. Denna tullhöjning beräknades under åren 1921—22 inbringa staten en inkomstök
ning av 35 mill. kr. Samtidigt med propositionens avlämnande utfärdades till förhindrande av spekula
tion i tullförhöjningen importförbud å kaffe. Med anledning härav ansåg sig bevillningsutskottets ma
joritet icke kunna undgå att omedelbart behandla propo
sitionen och slöt med att avstyrka densamma, huvud
sakligen av det skäl, att ett fördyrande av en så allmän förbrukningsartikel som kaffe syntes i det längsta böra undvikas och majoriteten höll före, att det hål i inkomstberäkningarne, som därigenom förorsakades, skulle kunna igenstoppas genom motsvarande bespa
ringar på utgiftssidan, varvid man särskilt hade tanken fäst på försvarsbudgeten. Med hänsyn till den snabba nedgången i konjunkturen var visser igen att förutse, att även om dylika besparingar utan skada för statens säkerhet läte sig genomföras, nya anstagskrav och försiktigare inkomstberäkningar bleve erforderliga med anledning av arbetslösheten inom industrien, med på
följd, att höjningen i kaffetullen ändock icke kunde undvaras. Men delvis på grund av finansministerns opasslighet framfördes dessa betänkligheter icke i tid eller med tillräcklig kraft, motståndet mot kaffetullen bet sig fast och då finansministern, när ärendet före
kom i kammaren den 9 februari, i försiktiga ordalag förklarade, att han kunde nöja sig med, att frågan återremitterades, uppfattades det knappast, som om han därmed ställde en kabinettsfråga, utan avslags
yrkande! segrade med ett par rösters majoritet i för
sta kammaren, innan statsministern hunnit å hela regeringens vägnar taga till orda.
Vid sådant förhållande hade andra kammaren en
dast att välja mellan ett omedelbart bifall, som sak
nade utsikter, och avslag, som också med stor majo ritet blev kammarens beslut. Följden härav vart, som naturligt var, att den annars högt uppburne fi
nansministern, statsrådet H. S. Tamm, den 11 februari ingav sin avskedsansökan. Till en början höll stats
ministern, frih. De Geer, före, att en rekonstruktion av ministären vore möjlig, ja, han väntade t. o. m., att sådana utfästelser från riksdagspartiernas sida skulle kunna erhållas, att finansministern skulle låta förmå sig att kvarstanna. Efter ett par dagars för
lopp och efter fåfänga försök att rekonstruera mini
stären med en ny man på finansministertaburetten ingav ock hela regeringen den 14 febr, sin avskeds
ansökan. Härtill torde ha bidragit en växande känsla bland den avgående regeringens medlemmar av be
hovet av en starkare ledning såväl inom regeringen själv som i förhållandet till riksdagen än den frih.
De Geer ansett nödig. Konungen hänvände sig nu i tur och ordning till de olika partiernas ledare, hrr Hjalmar Branting, Arvid Lindman och Nils Edén, med anmodan att bilda en ny ministär, men sedan samtliga den 16 givit avböjaade svar, fanns ingen annan utväg än att söka få till stånd en ny “fack- mannaregering“. Anmodan att bilda en sådan läm
nades den 18 åt landshövding Oscar von Sydow i Göteborg, som efter förhandlingar med de olika parti- ledningarne och de avgående statsrådsledamöterna ävensom med den tilltänkte nye finansministern den 22 förklarade sig villis mottaga uppdraget. Den 23 febr, slutligen fann krisen sin lösning genom bevil
jandet av de avgående stats- och finansministrarnas avskedsansökningar, de övriga statsrådens återtagande av sina samt utnämning till statsminister av lands
hövding von Sydow och till finansminister av direk
tören Jacob Beskow i Höganäs. Resultatet av de med partiledningarna förda förhandlingarna betraktades som konfidentiellt och hemlighålles strängt, men man torde icke taga mycket fel, om man utgår ifrån, att den nya regeringen, som torde bildats på grundvalen av bestämd solidaritet de olika ledamöterna emellan, genom dem tillförsäkrat sig en hänsynsfull behand
ling av sina förslag med tillkännagivande, att den i motsatt fall kommer att träda tillbaka i sin helhet.
Detta torde bl. a. innebära, att någon förhöjning av inkomst- och förmögenhetsskatten icke får ifråga- komma samt att försvarsministerns förslag till stär
kande av försvaret i vissa delar kommer att bifallas.
Meningarne äro knappast delade därom, att över
tagandet av statsministerposten av hr von Sydow in
nebär en avsevärd förstärkning av regeringens ställ
ning. Tillfredsställelsen med hr Beskows övertagande av finansministerportföljen är också allmän.
Knut Jacob Beskow är född i Stockholm den 13 januari 1876 samt son till kaptenen Carl Henric Rein
hold Beskow och hans maka Maria Albertina Alm- quist. Fädernesläkten, som härstammar från staden Beeskow i Preussen, varav namnet är taget, har un
der loppet av halvtannat århundrade skänkt vårt land många på olika områden framstående män, av vilka den i friherrligt stånd upphöjde ständige sekreteraren i Svenska akademien Bernhard von Beskow torde vara den mest berömde. Efter vid ung ålder avlagd mogenhetsexamen 1893 inträdde Jacob Beskow som elev vid Tekniska högskolan, varifrån han, ännu icke hunnen till myndiga år, utexaminerades som civilin
genjör inom det kemiska facket år 1896. För vin
nande av ytterligare utbildning begav han sig ome
delbart till Paris, där han vann anställning vid A.
Girards laboratorium och praktiserade, tills han föl
jande år återvände hem för att verka som kemist vid Konstgödrringsakiiebolaget i Landskrona. Här stannade han till år 1900, då han övertog befattnin
gen som föreståndare vid Stockholms Svavelsyre- fabriksaktiebolags fabrik å' Gröndal vid Stockholm.
Det dröjde emellertid icke länge, förr än han (1902) återvände till Skåne, där han, efter att under två år ytterligare ha dokumenterat sin skicklighet som le dare av Skånska Superfosfat- och Svavelsyre-Aktie- bolagets fabrik i Limhamn, år 1904 befordrades till överingenjörsbefattningen vid sistnämnda bolags samt
liga fabriker och âr 19C6—1909 dessutom var över
ingenjör vid Konstgödningsfabriksaktiebolaget i Landskrona. Från sin anställning inom superfosfat- industrien trädde han tillbaka redan 1911 för att helt kunna ägna sig åt ledningen av exploaterandet i ut
landet dels av sina egna uppfinningar på konstgödnings området, dels av den av honom tillsammans med A.
Ramen konstruerade ugnen för klorerande röstning.
Åren 1915—17 var han vidare verkställande direktör i Aktiebolaget Kemisk och Elektrokemisk Produktion i Helsingborg och Trollhättan samt blev slutligen efter direktör Åke Nordenfelt från och med år 1919 chef för Höganäs—Billesholms Aktiebolag eller med andra ord för den skånska stenkols- och eldfast- lere-industrien.
Denna karriär vittnar bättre än många ord om det nya statsrådets framstående egenskaper som teknisk vetenskapsman, uppfinnare och industriell organisatör.
Dessa egenskaper äro emellertid icke tillräckliga för att göra sin man lämplig för det offentliga livet eller för uppgifter i det allmännas tjänst. Även för sådana uppgifter har emellertid Beskow utöver behovet do- - 354 —
HVAR 8 DAO
kumenterat sig. Under sin vistelse i Hälsingborg togs han i stor utsträck
ning i anspråk för det kommunala livet c-ch in
lade därvid förtjänster, som från alla häll tillvun- no honom det oförbehåll- sammaste erkännande.
Efter att redan förut un
der ett par år ha tillhört stadens drätselkammare valdes han frän och med 1912 även till ledamot av stadsfullmäktige och mot
tog inom kort förtroendet att i båda vara ordföran
de — i drätselkammaren 1915—17, i stadsfullmäk
tige under början av år 1919, till dess han drog sig tillbaka från den häl- singborgska kommunalpo
litiken. Både på den ena och den andra platsen för
värvade han sig en säll- spord aktning för sina goda uppslag, sin utom
ordentliga organisations
förmåga, sin oväld och sin oegennytta, även för sin förmåga av klar framställ
ningskonst. Alla hälsing
borgare voro ense om den stora förlust samhället gjorde, då hans överta
gande av chefsposten för Höganäsverken hindrade honom att vidare ägna sig
g[ 22BSäWi B
|gj
0=
■ill :
i i«
Iliché: Goto, Gbg.
OMSLAGSVIGNETT TILL FÖRELIGGANDE N:R 23 I violett färg.
Ett ryskt danspar, fröken Sonia Rein och herr Weksler, vilket f. n. uppträder i Monte Carlo och där gör stormande lycka.
/fl* t
åt vården; av dess ange
lägenheter.
Men ej heller med den centrala förvaltningens uppgifter saknar statsrådet Beskow bekantskap. Då det obegränsade u-båts- kriget år 1917 gjorde svå
righeterna som störst för den svenska industrien, lyckades det att förmå honom att övertaga pos
ten som verkställande di
rektör i statens industri- kommission och denna post skötte han på ett sätt, som ingav de högsta föreställningar om hans organisatoriska och admi
nistrativa förmåga, även när det gällde det allmän
nas tjänst. Följande är blev han även industri- kommissionens ordföran
de. I denna egenskap trädde han i nära bekant
skap och samarbete med sin efterträdare i denna egenskap, dåvarande landshövdingen, numera statsrådet Malm. Det är en händelse, som ser ut som en tanke, att det nu i en lika bekymmersam situation för svensk indu
stri och svenskt närings
liv som den dåvarande åter blir namnen Beskow och Malm, som träda i förgrunden som resp, finans- och handels-ministrar.
Sedermera har Beskow tagits i anspråk som ledamot av tull- och traktatkommittén 1919 och som ledamot av det av den avgå
ende finansminister Tamm tillkal
lade ekonomiska rådet sistlidne höst. I den mån grundlig insikt i näringslivets förhållanden och det ekonomiska lägets krav i fö
rening med administrativ förmåga och god vilja att göra det bästa möjliga av läget äro tillräckliga för att åstadkomma en god finans
minister, kan något tvivel ej häl
ler råda om, att Beskow är man-
Efter jotograj ier. Kliché-. lïengt Silfversparre.
FÖRSLAG TILL 2-KR0N0R ATT PRÄGLAS TILL 400-ÀRS MINNET AV GUSTAV VASAS BEFRIELSEVERK.
Efter skisser av medalj gravören Erik Lindberg.
I samband med Gustaf Vasaminnets firande i år har som bekant väckts för
slag om präglande av ett jubileumsmynt och i dagarne har Myntverket inkommit till regeringen med två av gravören Erik Lindberg utförda prov till ett dylikt mynt.
Det ena bär på ena sidan Gustav V:s bild och på den andra Gustaf Vasas, det andra på ena sidan likaledes Gustaf Va
sas profilporträtt och på den andra Sve
riges riksvapen, utfört efter det på 1542 års daler förekommande. Det sistnämn
da myntet har av Myntverket tillstyrkts som det lämpligaste.
— 355 —
HVAR 8 DAG
.i
för Jaffa, 1 km.
från den farliga klippkusten med dess undervat-
tensskär.
Därunder : Brudpar och gä
ster efter svensk vigsel ombord Fylgia. Främst synas brudparet ochä båten fr. v.
gen.-konsuln i Kairo o. fru Un- ander samt Fyl- gias chef, ko m.- kapten Peyron.
Överst: Fylgia förankrad utan-
F.fter fotografier. Kliché: Kem. A.-il. Bengt SUftersparre, StKlm—Gbg.
PANSARKRYSSAREN «FYLGIA" BESÖKER DET HELIGA LANDET.
nen, som värt land behöver. Veterligen gjordes redan i höst vid De Geerska ministärens bildande stora an
strängningar att förvärva honom för posten. Att detta då icke lyckades, berodde givetvis på svårigheterna för honom att göra sig fri från det enskilda företags tjänst, vari han innehade anställning. Att detta nu lyckats honom, måste hälsas med största tillfredsstäl
lelse, icke minst i betraktande av, att övertagandet av den nya posten givetvis för honom själv betyder en personlig uppoffring,
Den första finansiella fråga av större omfattning, på vilken Beskow blir i tillfälle att pröva sina kraf
ter, är den, som gäller den svenska valutans stabili
sering. Det finnes anledning förmoda, att han i detta hänseende fast och klart företräder den av ekono
miska rådet för någon tid sedan utvecklade stånd
punkten. Även i de föreliggande viktiga tullfrågorna kan han på grund av sin verksamhet i tull och trak- tatkommittén betraktas som fullt initierad.
Av utmärkelser, som kommit statsrådet Beskow till del, förtjäna nämnas ledamotskap av Fysiografiska Sällskapet i Lund från 1918 och av Ingeniörsakade- mien från dennas stiftelse 1919.
Sedan år 1904 är Beskow i äktenskap förenad med Ester Katarina Olsen, dotter av kaptenen vid Flottan Adolf Olsen och hans maka Jeanna Beijer.
Chefen på pansarkryssaren “Fylgia“, kommendör
kapten Peyron, har i dagarne till försvarsdepartemen
tet ingivit rapport för “Fylgias“ Medelhavsfärd under tiden 29 dec.—7 tebr.
En kalamitet inträffade vid kryssarens ankomst till Alexandria den 4 jan., i det att ombord på “Fylgia“
vid saluten såväl för nationen som för guvernören hissades den i “Flaggbok för svenska marinen“ såsom även för Egypten gällande upptagna turkiska flaggan, ehuru Egypten sedan 1916 för egen nationalitetsflagga.
Kommendörkapten Peyron framhåller att följderna av denna händelse, som ju av befolkningen kunnat upp
fattas som en demonstration att Sverige icke erkänt Egyptens oberoende av Turkiet, sedan under hand ut
jämnats. — “Fylgia“ lämnade Alexandria den 19 jan.
och ankrade följande dag på Jaffas redd, det första svenska örlogsfartyg som gästat hamnen sedan “Va- nadis“;besök i början av 1880-talet.
Efter överenskommelse {Fmed Sveriges generalkonsul iFKairo, Unander, bereddes en i Jerusalem bosatt svensk, Olof G. Mattson från Nås församling i Dalsrne, tillfälle att fira sitt bröllop ombord på “Fylgia“. Bruden var amerikanska undersåten Rachel Dins
more, även hon bosatt i Jerusalem. Sedan brudföljet kommit om
bord hölls korum, varefter borgerlig vigsel förrättades av general
konsul Unander. Senare var en enkel fästlighet anordnad om
bord på “Fylgia, varefter brudparet och gäster i bilar åkte till Jerusalem, där bröllopsfästligheterna fortsattes i Svenska koloni
ens trefna hem på Oljoberget. Bland gästerna märktes “Fylgias“
chef, generalkonsul Unander med fru, officerare från “Fylgia“, den kände ledaren av svenska kolonien i Jerusalem, dir. H. L.
Larsson m. fl.
- 356
HVAR 8 DAG
P.fter vortr^ Klicht: Silfversparre.
W. VON HALLWYL. F. 1839. f 27febr.
Efter en längre tids sjuklighet avled i Stockholm den 27 febr, greve Walter von Hallwyl.
F. i Bern 1839 och tillhörande den riks- grevliga ätten med samma namn, stude
rade W. v. H. i utlandet, blev militär saint avancerade till kapten vid schweiziska generalstaben. — Överflyttade 1864 till Sverige där han sedan 1873 varit svensk medborgare; ingick 1865 äktenskap med Wilhelmina Kempe, dotter till ägaren av de stora Ljusne—Woxne verken, — se
nare ombildade till aktiebolag — vilkas skötsel han vid svärfaderns död 1883 övertog och som han uppdrev till en verk
lig norrländsk storindustri. Åren 1896 1905 var han ledamot av Riksd. F. K.
Helt nyligen — se H. 8 D. denna årgång n:r 16 — instiftade greve v. H. och hans maka en märklig donation i och med överlämnande till Svenska Staten av det magnifika, konstfyllda von Hallwylska palatset vid Hamngatan i Stockholm jämte rikliga medel till dess underhåll.
Kfter portran. Kliché: Rrnf/t S i l_ fr ersparet.
H. F. VALLENTIN. F. 1860. f 24 febr.
Den 24 febr, avled i London Hugo Vallentin i en ålder av 60 år.
Född i Göteborg, där han i unga år egnade sig åt köpmanna
verksamhet, övergick han till journalistiken såsom medarbetare i huvudstadens dagspress, övertog Söndags-Nisse och startade se
nare skämttidningen Puck. Under många år var han samtidigt korrespondet till några av de främsta Londontidningarne för att slutligen 1910 bosätta sig i den engelska metropolen särskilt som korrespondent till Göteborgs Handels- och Sjöfarts Tidning.
— Här i London hade han redan sedan lång tid tillbaka knutit många och starka förbindelser inom den främsta lit
terära och publicistiska världen och därvid kommit i nära personlig beröring med betydande personligheter även inom Englands politiska liv. — Hans lika vidsträckta som djup
gående försänkningar bland det mäktiga örikets offent
liga personligheter inom snart sagt alla läger, hans förtro
lighet med dess egenart inom många områden och icke minst hans egen i osedvanlig grad vinnande personlighet gjorde ho
nom synnerligen ägnad som en förmedlare mellan vårt land och England. Han var också i egenskap av svensk pressattaché fäs
tad vid vår legation i London och hade mer än ett tillfälle, icke minst under världskriget, att vid ömtåliga situationer vara sitt fosterland till gagn, och dessa tillfällen utnyttjade han också på ett sätt som vunnit erkännande på båda sidor om Nordsjön. — V. var en förträfflig översättare, och särskilt Bernhard Shaw, en av hans intimaste personliga vänner, har nog främst tack vare V. blivit så väl införd i Sverige som fallet är.
Inom den svenska kolonien i London var han högt skattad såväl för sin gärning som för sin gedigna, högt kultiverade, älsk
värda personlighet; hans sprudlande kvickhet blev säkerligen lika mycket uppskattad i England som den varit i Sverige.
En förödande eldsvåda därvid ofantliga världen gingo förlorade härjade natten till den 22 febr, aktie
bolaget Skönviks träsliperi i Matfors, några mil från Sundsvall.
Elden, som utbröt å vinden till träsliperibyggnaden spred sig i det torra virkeslagret med stor hastighet När Sundsvalls brandkår, som eftertelefonerats till hjälp åt platsens brandmanskap, anlände, var byggnaden redan tillspiilogiven och ansträngningarne inriktades på att rädda närliggande fabriks- och bostadsbyggna
der, vilket även lyckades. Det brunna etablissementet, vilket hörde till vårt lands modärnaste an'äggningar av detta slag, var försäkrat för 2,700,000 kr.
Vid den verkställda polisundersökningen har kon
staterats att branden uppstått genom överhettning i de s. k. torklådorna på sliperiets vind.
JÄTTEBRANDEN I MATFORS. Sliperiet efter branden kl. 7 f. m.
is
7.”
Foto. Eriksson, Matfors,
- 357 —
HVAR 8 DAG Till bilder å sid. 363.
De nu avslutade valen till preussiska lantdagen utvisa en förskjutning åt höger såväl inom det bor
gerliga partiet som inom arbetarepartiet. I det bor
gerliga; lägret är det särskilt det utpräglat konserva
tiva tysknationella partiet, som dragit fördel av höger
vinden, och inom arbetarlägret är det den längst åt höger stående fraktionen, flertalssocialisterna som i tävlan med de åt vänster stående socialistgrupperna, särskilt de oavhängige, gått segrande ur striden. De extrema högerpartiernas valframgångar äro otvivelak
tigt att tillskriva den växande monarkistiska stämnin
gen i landet, och vad massflykten från det oavhän
giga socialistpartiet beträffar, måste den tagas som ett de tyska arbetarnes underkännande av partiets bolschevikvänliga politik.
De borgerliga partierna hava ernått majoritet vid valet, vilket därför kan väntas föranleda en ombild
ning av den preussiska regeringen och måhända även av riksregeringen — då Preussen omfattar två tredjedelar av riket måste det nämligen betraktas så
som synnerligen önskvärt att likformighet skapas mel
lan de båda regeringarne. Den nuvarande preussiska regeringen stöder sig på ett block bestående av höger
socialisterna, den katolska centern och det demokra
tiska partiet, under det att grundvalen för riksrege
ringen utgöres av en borgerlig koalition, nämligen centern, demokraterna och det tyska folkpartiet. Den yttersta högerns präss påyrkar, att socialdemokraterna nu skola uteslutas ur preussiska regeringen, varigenom den önskade likformigheten mellan de båda regerin-
garne skulle vinnas. Denna tanke mötes dock av motstånd från besinningsfullt borgerligt håll och mån önskar här en lösning genom det tyska folkpartiets inträdande i preussiska regeringen. Avgörandet torde ligga hos centern, som genom sin präss förklarat “att det f. n. icke kan regeras mot socialdemokratien“.
Till bilder å sid. 361.
Rådsrysslands diplomatiska representant i Finland Behrsin mottogs den 22 febr i Helsingfors av Finlands president och överlämnade efter ett tal på franska sina kreditiv. Presidenten svarade på finska och betonade i sitt tal, att det för Finland gäl
ler som princip att aldrig inblanda sig i andra länders inrepoli
tiska angelägenheter. Den finska prässen intager en hövlig men kall hållning gentemot sovjetambassadören.
*
Londonkonferensen tog sin början den 22 febr. Bland de ären
den av utomordentlig vikt, som därvid skola behandlas äro de mest betydande Orientfrågan och den tyska skadeståndsfrågan.
Det Orientproblem, som nu skall lösas, leder sin upprinnelse från den våldsfred, som utgjorde världskrigets avlutning. De fredsvillkor ententen föreläde Turkiet voro lika hårda som de för centralmakterna dikterade och inneslöto bl. a. ofantliga landav
trädelser. Den turkiska regeringen böjde sig visserligen, men de nationalistiskt sinnade ungtur tarne organiserade under Mustafa Kemal ett väpnat mostånd och utropade en ny turkisk regering med säte i Angöra. Kemalisterna sökte förbund med araberna i Mesopotamien liksom även med bolschevikerna och det turkiska kriget syntes vålla ententemakterna betydande svårigheter med hänsyn till den allmänna krigsoviljan i de egna länderna. Det var nu Greklands konseljpresident Venizelos sände en grekisk armé till undsättning vilken den 25 juni 1920 tillfogade kemalis
terna ett blodigt nederlag. Några veckor senare, den 10 aug., underskrev den officiella turkiska regeringen i Sèvres den av en
tenten dikterade freden med dess väldiga landavträdelser till Grekland. Följde så Venizelos fall och konung Konstantins åter-
Forts. â sid. 367.
En av samtidens största sångare, Leo Slezak, vars namn nämnes vid sidan av Carusos, har med stor framgång konserterat i Stockholm och Göteborg. Den förra konserten gavs å Auditorium medan Göteborgs Palladium upplåtit sin stora och vackra biografsalong lör en första konsert där. Båda konserterna voro så
Efler fotografi. Kliché: Goës, Gbg.
LEO SLEZAK, den berömde österrikiske hammars ångaren som nyligen gästat och
konserterat i Sverige.
gott som fulltaligt besatta och sångarens utförande mottogs av publik och press med entusiasm.
För Göteborgs vidkommande innebar denna kon sert en nyhet i och med Palladiumsalongens upplåtan
de som musiklokal. Den vackert dekorerade, rym
liga oeh eleganta lokalen har därmed blivit ett be
tydande till
skott till Gö
teborgs möj
ligheter vid större musik
tilldragelser.
För den stora och populära biografteatern själv betyder det ett nytt steg på en re
dan förut in
slagen väg : konstnärs- uppträdande till omväxling med biograf- föreställnin
gar, Palladium har från sin början på ett uppmärksam
mat sätt vinn
lagt sig om en vårdad musik och åt den stora och goda publik den
lyckats förvärva för sig vill teatern gärna bereda konst
närlig förståelse av hög klass till omväxling med sin alltid ypperliga filmrepertoar. Leo Slezak är en bör
jan — fortsättningen lär bli i höjd härmed.
*
Professorn i laryngologi vid universitetet i Berlin, geheimerådet med. d:r Gustav Killian, avled den 24 febr. 60 år gammal.
Med det timade dödsfallet har ett genialt och för den lidande mänskligheten välsignelsebringande livsverk funnit sin avslutning.
K., vilken specialiserade sig på näs- och halssjukdomarne, publi
cerade ett betydande antal anatomiska arbeten av grundläggande betydelse samt ägnade därjämte sin lysande begåvning åt lösandet av praktiska pro
blem. Ett flertal nya snillrika ope
rationsmetoder äro knutna till hans namn. Sin
rangställning inom läkekon
sten vann han genom den s. k.
bronchoskopien, den av honom utfunna metoden att medels raka rör, genom luft
strupen nedförda i luftrören och deras förgrenin
gar, i god belys
ning kunna dia
gnosticera och behandla sjukdo
mar därstädes.
Från alla länder, även Sverige, skyndade läkare till den tyske ve
tenskapsmannen för att lära känna den märkliga me
toden, vilken snabbt fördes ut i praktiken och där givit utom
ordentliga resul
tat. Efter fotografi. Klichés Bengt Silfeertparre.
PROFESSOR G. KILLIAN.
F. 1861. f 24 febr.
— 358
CARPENTIER GER UPPVISNING 1 SIN KONST.
Om något i vår tid skall kunna påvisa dess demokratisering bör det vara formen för den hyllning som ägnats den unge och person
ligen sympatiske fran
ske mästerboxaren Ge
orges Carpentier vid hans besök här i Stock
holm och Göteborg.
Boxning har ju lik
som alla de olika arterna av sport och idrott sina speciella entusiaster, vartill kommer en hel del allmänt sportintres- serade. Men hela denna kontingent ensam skul
le sannerligen icke för
slå till den puglik som erfordras för att kunna godtaga mästérboxar- ens oerhörda villkot eller för den uppmärk samhet som blivit till en formlig landshyll ning. Vad som möjlig
gjort denna ofantligt reklamerade, uppvis
ning är den ännu större kontingent för vilken boxning i och för sig i grund är osympatisk.
Det är alla vi egentli
gen oförstående som ur uppmärksamhetssyn- punkt placerat denne sympatiske represen
tant för den mindre sympatiska boxnings- konsten — “the (noble) art of selfdefense“ — i höjd med konstens och vetenskapens yp
perste, ja högre. Där
till konugens och prin- sarnés närvaro vid mat
cherna, franske minis
terns officiella lunch för sin landsman, mot
tagningskommittéer av personer i framstående ställning i Stockholm och Göteborg. Allt detta är väl icke så självfallet inför någon represen- iant för någon annan,
pan I
Hfter fotografier.
Överst: FRÅN UPPVISNINGEN I STOCKHOLM VILKEN UPPREPADES I GÖTE
BORG CARPENTIER (t. h.) MOT SIN SPARRING PARTNER, LENEARS.
Därunder: LENEARS UTRÄKNAS EFTER EN KNOCK OUT i den rekonstruerade Carpentier—Lewinsky-matchen.
Kliché: Goes llitbyrå & Klichéanstali, Gbg.
HOLBERG -HANSEN-MATCHEN.
Hotberg (Ö I. S. tränare) efter en knock out mot Hansen (liggande) som uträknas.
- 359 -
VÄRLDSMÄSTAREN GEORGES CARPENTIER I SVERIGE.
■ À t
GEORGES CARPEN
TIER I GÖ
TEBORG.
I medaljon
gen: Mme CARPEN
TIER.
Överst t. h.:
ANKOMS
TEN TILL GÖTE
BORG. Ge
orges Car
pentier och tränaren, M. Francois
Descamps.
avlockat oss ett intresse vi annars sakna? Vi vilja gärna tro det, ty hur sympatisk den unge mannen än var, så kan man icke värja sig för intrycket av att uppvisningen var en desillusion.
Man behöver icke vara fackman i boxning för att förstå denna oerhörda skicklighet, men kampen mot en på förhand dömd men därför icke mildare behandlad “motståndare“ var icke ägnad att vinna beundran — åtminstone icke från alla håll. Gången av dessa matcher avstå vi från att närmare beskriva, de intresserade ha redan studerat ingående redogörelser i dagsprässen.
I Stockholm var fullt hus till högsta priserna, i Göteborg, där priserna voro lägre, kunde man konstarera att Ture Rangström i Konserthuset, “Kung Lear“ på Lorensbergsteatern, “Car
men“ på Stora Teatern och Leo Slezak på Palladium drogo fullare husmän, mästerboxaren.' i®/*]
En man som med fara för eget liv räddat icke mindre än tre personer frän att drunkna, är tjänstemannen i k. järnvägsstyrelsen Sam Servin och han har nu föreslagits till en välförtjänt belöning ur Carnegiestiftelsen. Vid första räddningsbragden förra våren i Sthlm, hoppade S.
i Strömmen och lyckades hålla uppe en drunknande tills hjälp anlände. Andra gången, ehuru då icke med personlig fara, var under sistlidne augusti då han räddade ett barn från att om
komma i bassängen vid fontänen på Adolf Fredriks torg och tredje gången den 23 januari i år då han vid Neglinge med fara för eget liv räddade en yngling, som gått ned sig på den svaga isen. Säkerligen skulle den tredubbla livräddaren långt före detta ha erhållit en offent
lig belöning om han icke vid vart och ett av de tre nämnda tillfällena dragit sig undan utan att uppge sitt nama och det har villat Carnegiestiftelsen en hel del svårigheter att nu finna honom. Herr Servin som är 27 år, studerade först till präst, men måste på grund av bristande medel avbryta dessa studier. Det är att hoppas att han nu skall få tillfälle att fuilfölja vad han själv anser vara sin främsta kallelse.
SAM. SERVIN. Den unge tjän
stemannen i Stockholm som med fara för eget liv tre gånger räd
dat personer från drunkning och alltid lyckats komma undan offent
lighet tills han nu blivit röjd se
dan Carnegiestiftelsen fått sin uppmärksamhet fästad på förhål
landet. —— /iengt Silfversparre.
Kliché: Kem. A.-Ji. Kengt Silfversparre, Sthlm—Gbg.
låt oss säga, konstart. Kanske var det icke heller egentligen mon
sieur Carpentier vi hyllade utan snarare Frankrike själv, som här
— 360 —
HVAR 8 DAG
RÅDSRYSSLANDS OFFICIELLE ENVOYÉ I HÄLSINGFORS.
SOVJETENVOYEN BEHRSIN PÅ VÄG TILL FINLANDS PRESIDENT för att överlämna sina kreditiv. Ur vagnen stiger Utri
kesministeriets introduktör, häradshövding Broms. — Infällda bilden: Sovjetdelegationen lämnar presidentens palats i den av finska statsverket till disposition ställda landån. — Text å sid. 358. — l'^r — xlicM; Gogg> Qbg>
-■
/i Ä
* $i
ORIENT-KONFERENSEN I LONDON.
L«!f
» f
T. v. KALOGEROPOULOS, GREKLANDS PREMIÄRMINISTER. T. h. DEN UNGTURKISKA DELEGATIONEN: främst fr. v, Yunus Nadi, Jami Bey och Bekir Sami (ledaren) Fotona tagna efter förhandlingar ne vid en ententekonferens.
Text å sid. 358. — Efter fotografier. — ibm: goh, Gbg.
— 361 —
DE TYSKA SAKKUNNIGAS MOTFÖRSLAG TILL LONDONKONFERENSEN.
j
kk
„ Kliché: Gais liltbyrà A- Klichéanstalt, Gbg.
ÖGONBLICKSBILDER AV MEDLEMMAR AV DET TYSKA SAKKUNNIG-UT
SKOTTET vid överläggningen i utrikesdepartementet om motförslag till London
konferensen: 1. HUGO ST1NNES (t. v.) och geheimerådet DUISBURG, general
direktör vid Elberfelderfärgverken; 2. generaldirektören vid Hapag, CUNO;
3. bankdirektör v. STAUSS; 4. fr. v. statssekreterare BERGMAN, geheimerådet WIETFELDT (Krupp), statssekreterare SCHRÖDER och Dr MELCHIOR. 5. fr. v.
presidenten i A. E. G. Dr RATHENAU och Dr KRÆMER, ordf, i utskottet och v.
ordf, i riksekonomirådet; 6. fr. v. riksekonomiminister SCHÖLZ och statssekre
teraren Dr HIRSCH. — Fotona tagna vid utgående från tyska Utrikesministeriet.
— 362 -
DEN MÄRKLIGA VALSTRIDEN TILL PREUSSENS LANTDAG
i J ä -
1
BERLIN.
1. Kommunister-
tionen.
Utrikesmini
stern dr Simons och 3. Rikskanslä- ren Fehrenbach i nas sista, fåfänga ansträngningar vid Görlitzer-sta-
BLICKSBILDER FRÅN VALET I NÅGRA ÖGON
val.
Efur j-Mm«-. UTRIKESMINISTERN Dr SIMONS (X) HÅLLER SITT STORA TAL INFÖR TYSKA RIKSEKONOMIRÂDET
Text å sid. 358. DEN 24 FEBRUARI. — Eßer fotografi. Klichi- Bengt Silfversparre.
- 363 -
HVAR 8 DAG
ra 05
<L>
'5
•o OJ
e05 Ä
*
-
■§
ca 05 O.in
ra ra ra ill°
-SH c sjtO
* c
;phÄ
•S
c c os i>
ra -Pä
•S SQC «W O
^§|§S M d S.« O,-^
ra o CA
°g.E £ 111•d 5
o 5j 2 .2 ra .q o 7 « E 2 J2 5* P S
<V C Ä O
§S b4) <n
"Sj •£*Z^ K
~N ~ *•
ofe 43 bd ,=o
■S-
pVJ
•p ra _•£
raz: u.
t: -*-• v
‘w 43 ra ra
e X ü p ra p P*0- t >
ra ra ra bo^je Ä-g ra
ra 42 7ara
pä
. c? ra ä 43
ca.jg«l.°?
■3 E =-c~ w
|S»2-2§E . |=g2
£ -’S >
C E .w :ra K E_Ä s.:^
t w E -a c
•S
^3 Q.• bJ:O-^
c
&0.~ 5 ev CU >CA ÀSS3S
cS._
► CA 1?
ra 2 E °"3
> •-' ' — S«
o3 EIE ° g w „ u- °
•C ?o tu) o g
~ra-5 SfE 43 zä
-5 s- g C*3 CA
•p■£ ra
« E -o -4-‘ ra<c/)lo
'S’S
•SS^
'S_c:O s T3(Jfe Q e
ra °’S’^ ra
> i£*-2ra° ra .ä g,CVS
°S &•£
’*- c ra
•a-5 2 slS g
r >ra 50ra oi ‘C
*“ ÄE ra c ra C :ra Ä o g «
C ra
~ 5 fe E Eg ra ra
Z7'2 g ” ä O £ S ■§ -5 C t-
raoos«ra g J ..or
•X o ’bû bo E ca - - —— — -~ °£
5 e-^S
:ra
P c o' E W43 ra p cuO p .3 n o!
" S 3 ?2
“ c Sjö^^sr-g s-S fe ra ra :o _ 3
*a E .2'~ -2 — n i-E’W BJ T) i—a
S Ê- = = I - iX^ CAU-CJ-^.
era ö 2 .2 "C cora -t-J r- ra T3 v-, çgI—< "“•
ca ra *o ra-*—* ra bo*- - - 3 CA_
X M = gp
•o ra ••» —— feÄ>feO
ra*-^
:O£ bOE _, raO . CA —‘
-S«_
era05 ra _ o
-p d ra p •£ "O E t v. Ia«« - ’-o ra ,_ ä më’S.e S>
= o p^-g^
E ra
- a E g ■”
p ra< E £ C ra ■£ kJ rara o
"O — E '
■S5 .S S - ra p 2 Ä
qJ-2*"
raca -*~!
a
ISh’Mt
2S, <
co S r2 5 SJ $>
-. Co '~~
iiii!
§ u 5 s-s
•a. • ? ra
ra
•oT5 CA ra 'E E.3 2 ra ra jÿ SL*2 '^.
2-o«X-b_2c^
•ra cexra oo-a IJ <A ■—< -4-* *-
c E ra 42 w ' ~~ C
K " E ÏÏ v.
o;2 Ï E «
ra Ä
” C o g
?<C So-sS"
*- p:ra T5 E ra boogj-t!-^ s
~ 03 pra,2
*“|?1e
— bo ra bbS w E 2 S2 u pC
S_^:o o q-2 ra o "tri E ,g
■gp5ä &>
E .4*!*:* :o g E ’S 'S raJ3t S3T5 ä ra o OTc racap^ ara ra.S p cbr
’c«ä ~ § ra-.ra
•Ä E 2 P Ä
^£•0 ra 2-°
•05.2 txP _ ra ’S ra E .9?
ra Ä *o
>p ra
r5 Cl^-Ü *4 K-
*C Cq p
0^ Î3 C p-
«$ _. »2 z o -£; a t*
22 5w > -ÏÏ s M-r W S *Q ;S 7 >-J xe 4s >
g
PQ £U -2 <ü
& '-1 "
3“
^5^-g
’*S2§ ”
“Sê.’g 8
+--5/5 .ö«M T> =O eä c E? p a7ajo -a
ra > T1 42 > cn4-
*S+J ra k ra p • 2 z ra ra
52 4S bpg _
“ 5 ra ra 'S c
«si
< CA C- ra ra-a ra ”- .2f<- '-p ra
o raCA
CA-M ra4«S raS . . .CA
•ESSS'p^s^S
•p "*• O e ra E E
e?J^2gÄ
•r! ra a c''n CA —“ -4-4 ra o »ra 3bo£ å
44Z <J> -■—. fl -P 2 r2 E o ra « ra Pi o — Ä Ä g-5-o
^45 «ä
c 2 .2 « -2 ;O ra S p:5
ra à-E p 2 E - CA _S ra
"e
ra :O
364
Bl® VECKÂNS EOB.TRATTGMXEM IM®
G. NAUMANN.
F.d. Överläkare. — Stockholm.
75 år 8 mars.*
N. J. L. SJÖBERG.
Förste stadsläkare. — Lands
krona. — 65 är 7 mars.*
A. J. LARSON.
Förste provinsialläkare.
Gävle. — 60 år 10 mars.*
N. G E. VON HOFSTEN.
Docent. — Kallad t. professor i Uppsala*
G. F. FLODMAN.
Ingeniör. — Stockholm, 75 år 17 febr.*
A. F. J. A. FUNCK.
Friherre. Yrkesinspektör.
Linköping. — 60 år 9 mars.*
V. C. BÜLOW.
Ingeniör. — Göteborg.
50 år 23 febr.*
S. BERGLUND.
Ingeniör. — Uppfinnare.
(Se text sid. 367.)
G. P. REINIUS Komm.-kapten. — Nyutnämnd
chef för Sjökarteverket.*
G. H. HOLMSTRÖM.
Sjökapten. — Stockholm.
70 år 23 febr*
C. A. NISSEN.
Arkitekt. — Örebro.
60 år 10 mars.*
J. E. HJCRTH.
Direktör. — Stockholm.
50 år 23 febr*
J. G. A. ÅBERG.
Prov.-läkare. — Fränsta.
60 år 24 febr*
O. ANDERSSON.
F. d. Lasarettsläkare.
Alingsås. — 70 år 6 febr.*
Kllcne: Kem. A. B. Heng’. Silfversparre., Slhlm—Cb<j
P. M. V. LAN DAHL.
Provinsialläkare. — Gävle.
55 år 19 febr*
* Data å nästa sida.
A. J. V. GRÅBERG.
Prakt, läkare. — Lenhofda.
50 år 17 febr.*
- 365 -
A. F. G. LINDBLOM.
F. d. Fattigvårdsinspektör.
Stockholm. — 70 år 5 mars*
C. E. BENANDER.
Rektor. — Stockholm.
60 år 4 mars*
E. CULLBERG.
Fru. — Nyköping.
50 âr 3 mars.*
K. G. HAUFFMAN.
Kyrkoherde. — Kongsmarken.
50 âr 26 febr.*
G. E. STROKIRK.
Arkitekt. — Stockholm.
60 âr 4 mars.*
A. H. JANHEKT.
Direktör. — Göteborg.
60 år 22 febr*
A. L. TIDSTRAND. F. ENGLUND.
Fabrikör. — Sågmyra. Boktryckare. — Stockholm.
50 år 4 mars. 50 år 22 febr.*
J. H. JAKOBSSON t.
Byggmästare. — Göteborg.
F. 1836. t 7 febr.
T. A. O. THOTT f.
Greve. Överhovjägmästare.
Skabersjö. F. 1852. f 23febr.*
Kliché: Kem. A.-B. Bengt SUfversparre, Sthlm—Gbg.
GUSTAF (GÖSTA) NAUMANN. Stud. 67, med. lic. 77, med. dr. 91, lasar.- läk. i Hälsingborg 79-98, överläk. v. Allm. o. Sahlgrenska sjukh. i Göte
borg kir. avd. 98—11. Med. förf. Led. av Vet. o. vitt. samh. i Göteborg.
NILS SJÖBERG. Stud. 75, med. lic 84, med. dr. 99; prakt, läk. i Lands
krona sdn 84. förste stadsläk. där sdn 99. Stadsfullm. 9)—18, ordf i fat- tigv.-styr. 07—20, insp. f. realsk. 17—20. Landstingsman 10—16. Hög fri
mur., ordf. mäst, i logen Malmöhus o. sdn 92 i Brödrafören. Facklan.
ANDERS LARSON. Stud. 80, med. lic. 90, tf. förste prov.-läk. i Blek. 91, förste prov.-läk. i Gävleb. 1. och prov.-läk. i Gävle distr. sdn 97. Ordf, i Sv. prov-läk.-fören., ordf, i Förste prov.-läk.-fören. v. ordf, i 1916 års prov.-läk.-komm.
NILS VON HOFSTEN. F. 81, stud. 1900, fil. lic. 07, fii. dr. s. å.. doc. i zoologi s.å.; aman. v. zootom. laborat. 05—07; tf. prof, i jämför, anatomi 09—11, tf. prof i zool. under 19 samt sdn jan. d.å.; konservator, v. zoolog, museet 20. Kallad utan änsökn. t. prof, i jämförande anatomi v. Upps. uni v.
FERDINAND FLODMAN. Utg. fr. Slöjdsk. i Stockh. 63, ritare o. senare konstruktör v. olika verkstäder i Sverige o. Fini., senast v. W. Lindbergs verkst (Södra varvet) i Stockh. 72—05 ; däreft. konsult ingeniör inom fartygs och maskinbranchen
AXEL FUNCK. Utex. fr. Chalmers tekn. läroanst. 88, rit. o. ritkont.-chef v. Mek. verkst. Vulcan 89—96, ing. v. Norrk. bomullsväv.-a-b. 96—08, yr- kesinsp. i Härnös. distr. 09, i tredje distr. sdn 12.
VIGGO BÜLOW. F. i Köpenhamn; kom t. Sverige som expert h. Lloyds register of shipping 1900; är expert f. Göteb. distr. o. ch.-exp. f. hela landet.
GUSTAF REINIUS. F. 74, uljtn. v. Flott. 95, komm.-kapt 2. gr. 17, 1. gr. 19.
Tj.-gj. i Sjökarteverket 1900—15 o. sdn 17. Led. av Krigsvet.-akad., K.
Örl.-mannasällsk. I dagarne förordn. att tv. vara chef f. Sjökarteverket.
- hiaMIHÎMMinœC* •' '
P. A. H. HAMILTON f.
Greve. Major. — Malmö.
F. 1862. f 17 febr *
K. V. KAR NELL f.
Kyrkoherde, — Haparanda.
F. 1862. f 21 febr*
GUSTAF HOLMSTRÖM. Sjökapt.-ex. 77, pä sin tid befälh. å ångare. Vid stift, av Sv. fartygsbefälsfören. 07 ordf, i dess Stockh.-krets, lämnade 08 tjänsten t. sjöss o. blev fören. verkst. dir. varifrån avg. 17. Hed.-led. av fören. s. å. Mångårig ordf, i Sjömannafören., led. av styr. f. Åiigfart.-befälh.
fören. o. en tid dess ordf. Led. av styr. f. Stockh. sjömanshem o. dess sekr CARL NISSEN. F. i Rendsburg (av svenska föräldrar), stud. v. tekn.
sk. o. konstakad. i Köpenh. 81, v. tekn. högsk. i Dresden 87, företog stu
dieresor 86—88. Prakt, arkitekt i Göteb. 99, i Örebro sdn 96. Bl. arbeten ett hundratal skolbyggn. Dramat, förf., reseskildrare, föreläsare.
ERIK HJORTH. Elev v. Tekn. högsk. 97—98, anst. v. a.-b. Skån. cement- gjut. avd. i Stockh., disp. f. Stockh. avd. 03, v. verkst. dir. 14; 16 verkst dir. f. Betong a.-b. Tre kronor, vilket senare uppg. i a.-b. Kreüger & Toll;
därefter verkst. dir. f. a.-b. K. & T:s fastighets a.-b. Huvudstaden. Ordt.
i styr. f. Cementarb.-giv. fören. 04—16; v. ordf, i Centr. «rb.-giv.-förb. 05.
ordf. 12—18 då förb. uppg. i Sv. arb.-giv.-fören ; led. av Skand. arb.-giv - iöreningarnes permanenta utskott. Led. av Sociala rådet o. Järnvägs- taxekomm Stadsfullm. i Stockh. 08—16, led. av styrma f; Stockh. Gas- o. elektr.-verk o. Arbetsförmedl. Stockh. stads repres. v. världskongr. i Milano 06 o. Paris 10.
OLOF ANDERSSON. Stud. 75, med. lic. 88, aman. o. underkir. v. Akad sjukh. i Uppsala 88—89, lasar.-läk. i Kisa 90—91, i Strömstad 91—94, i
Öskarshamn 94—16. \ .
JACOB ÅBERG. Stud. 80, med. lic. 91, ex. prov.-'äk. i Järnskogs distr 92—06, prov.-läk. i Råneå dist. 06—10, i Fränsta distr. sdn sistn. år.
PÄR LANDAHL. Stud. 84. med. lic. 91, ex. prov.-läk. i Lima distr 92—06, prov.-läk. i Orust distr. 06—13, i Gävle distr. sdn sistn. år.
366 —
