Landsbygdens välfärd. Bostadsbyggande mellan 1930–1960 – några exempel

Bebyggelsehistorisk

tidskrift

Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage

Author

Kristian Berg

Title

Landsbygdens välfärd.

Bostadsbyggande mellan 1930–1960 – några

exempel

Issue

24

Year of Publication

1992

Pages

45–76

ISSN 0349−2834

ISSN online 2002−3812

www.bebyggelsehistoria.org

Landsbygdens

välfärd

Bostadsbyggande

mellan 1930—1960

-

några

exempel

av Kristian

_Berg

”Köketvarrätt stort.

Kammarenvarliten,förstugan varkonstig för vindstrappanvar

felbyggd,svalrummetvarlåst. Finingången låg isöderoch köks¬

trappaniväster. Jordkällarenlåg i backenmotskogen i väster,

skogenlåg bakomvedbon i söder och bakom apeln i öster.Stugan

var_{rödfärgad och skullemanhärifrånfickmangågenomskogen}

norruttill_{landsvägen.Detvarintelångt till landsvägen.”} Stig Claesson 1975

Den 29 december 1951 höll Alanäs kommunal¬

fullmäktige sitt sistasammanträde i kommunhuset i

Alanäs.' Efter tacktalen till de trognamedarbetarna

utbringadesettfyrfaldigt leve fördennyakommunen Ström. _{Samtidigt uttrycktes en förhoppningom att} den_{gamlakommunen skulle frodas i framtiden. På} den bild som _{säkerligen togs vid tillfället, borde}

sjutton högtidsklädda herrar med allvarliga miner

tittat raktin i kameran. Somomde där kundese_något

avframtiden.1så fall skulle desetthur dennaen_gång

så _{livaktiga landskommun gick en för hela denna}

landsända välkänd _{utveckling till mötes. Fråncen¬} trum till _{periferi och från landsbygdskommun till}

glesbygd. Och kanske det viktigaste; hur besluten flyttades från den lokala nivåntillenmed tiden allt

mer_{avlägsen byråkrati. Envissdel i denna föränd¬}

ring harbostadspolitiken haft,och framför alltspeg¬

larden _{påett utmärkt sättdelarav den fysiska och}

administrativa/politiska utvecklingen på landsbyg¬

den.

Någragrundläggande antaganden kanvarapåsin

plats. De berör den stora betydelse som ”den nya

bostadspolitiken”, eller den ”Möllerska” som den

också_{kallats, fick iglesbygdens småkommuner.Det}

var en_{betydelsesominnehåller två parallellatenden¬} ser.Dels innebar_{förändringenandratyperavbygg¬}

nader,annanbyggteknik och delvisnylokalisering, menävenannanadministrationoch kommunal_orga¬

nisation.Detär_{frågaomhurnyabyggnadstyperoch}

nyteknikinfördes utifrån,hurbyggandets organisa¬

tion_{förändrades,}menocksåhurkommunalpolitiker

och _{tjänstemän resonerade. Den andra sidan är på}

mångasättljusareochrördet vardagliga livetpåett

mera handfast vis: rinnande vatten _{inomhus, bad,}

toalett, ökat utrymme och ofta nogden förstaegna bostaden.

Båda dessa sidorär _{viktiga inslagnärviförsöker}

läsa den svenska _{landsbygdens bebyggelsehistoria} under dessa händelsefulla decennier under

1900-talet.Det_{går nämligen inteattblundaför detpåtag¬}

liga inslagetav nyabyggnader(och starkt förändrade

och _{ombyggda) från denna tidsperiod och därmed} inteheller,_pågottelleront,hurde avvikerfrånden

allmänna, delvis romantiska, bilden av _landsbygd

och tradition.

Alanäs

Att möta_landskapet

Alanäs _{landskommun, vilken fram till 1952 hade} samma_{utsträckningsomdagenssocken, låg inord¬} östradelen av Jämtlands län. Till_Alanäset, som är

centrumi_{socknen,ärdet cirka 15milfrånÖstersund} och 4mil från Strömsund. Färdas man _{väg88 mot}

Arvidsjaur gårvägen flera milgenomett platt och

skogbevuxet landskap där någotenstaka hus, oftast

övergivet, förgäves kämpar förattbryta monotonin.

När_{vägenplötsligt höjer siguppmotTullingsås by} blir det en lisa för _{själen. Utsikten öppnas mot}

Strömsundshålletoch manfår kontakt med Ströms

Vattudalför första_{gången.Intrycketavattha färdats}

genomobygderoch äntligen kommit tillöppnacivi¬

liserade trakter förstärks av att _{skogen så plötsligt}

öppnatsoch bebyggelsentyckshålla ståndmot natu¬

ren.Efter Strömsund kanman_{väljaattfortsättamot}

Jämtlands län.

Lövberga och svängt av upp längs Flåsjöns västra

strand färdasman_{längsettpärlbandavbyar, alla högt}

belägna medåkrarna nedmotFlåsjöns stränder.Såär

vi_{äntligen i Alanäs socken, den gamlalandskommu¬} nen, som i södergränsartill Ströms socken, i öster

ochnorrtill

_{Ångermanland}

_{och ivästertill Frostvi¬}

ken. I _{landskapet dominerar den avlånga Flåsjön,} somsträcker_{sig inordvästlig riktning parallellt med} StrömsVattudal. _{Bebyggelsen i byarna ligger hop¬}

trängd längs vägen, med vattnet på ena sidan och skogen tätt inpå knutarna åt väster. Byggnaderna

representerar ettsammelsuriumavolikaåldrar,men

snart_{går det}atturskiljaenäldre

jordbruksbebyggel-sefrån 1800-taletssenarehälft och 1900-talets bör¬

jan ochettpåtagligt inslagavbostadshusfrån

1930-50-tal. I_{byarnas utkanter, oftapå utmarkerna strax} intill _{skogen, ligger de för denna del av länet så}

typiskaPer-Albintorpen med sinaenkla bostadshus

och_ladugårdar.

Såkanmanfärdas_{genomJärvsandoch Havsnäs,}

förbi _{Kalkbergetoch någraspriddagårdarvid}

Sör-vik, för att närvägen svängerfåenståtlig vy över

Alanäs_{by, belägenpåenuddei sjön.}

_Över

_bebyggel¬ sensticker_{kyrkspiran och markerarortensdominans}

och historiskafunktion. Väl i Alanäset läggerman

märketill deansatsertill_{”tätbebyggelse”}somdomi¬

nerar_{längs byvägen.Spårenefterettengång livligt} och_{på service,post,affärerosv,rikt sockencentrum} är i_{ögonenfallande.}

En undranväxer_{naturligtomfärdenfortsättes till}

socknens andra_{byar. EttlitetvillaområdeiLillviken}

med femlikadanahus,enminiförort medtyphusbe¬ byggelse strax intillLidsjöbergs gamla by, osv. På

samma sätt kittlas _{nyfikenheten avjust 1930-}

50-talsbebyggelsensutseende ochde kraftigt ombyggda

ochförändrade äldre _{bostadsbyggnaderna.}

Kolonisation och markernastillstånd

Alanäs socken _{ligger avlägset till, långt från tätare}

bebyggda trakter. Men det fanns naturligtvis både

fördelar och_{förutsättningar förattbosättasig här. I}

de traditionella och sedan _{länge etablerade jord¬}

bruksbygderna kunde avstyckningama inte drivas

hur_{långtsomhelst. Eörde jordlösa iStorsjöbygden} och_{längresöderut belägnacentralbygder började det} bli brist _{på såväl arbete som jord. Påhejade av} merkantilistiska_{kolonisationsargumentmåste då de}

på villebråd rika skogarna och möjligheten till fiske

haframståttsom en_{hägrandeförbättring. Justjakten}

och fisket hade lockat de första människorna till

området.Talrika_{fångstgropar, ibland ilångasystem,}

och detta_{jaktfolks boplatser ligger längs vattendra¬} genoch sjöarna. Från de första kringflyttandemän¬

niskorna till deförsta bofasta alanäsboma förflöten

långtid.Vidsämretider drogsbefolkningensamman

till de_{tryggareoch rikareutprägladejordbruksområ¬}

dena. Trakterna_{kringFlåsjönvarlängrefram i tiden}

som _{ingenmans land. Det lydde visserligen under}

Strömsund,menavståndenvarsåstoraidettaväglö¬

sa_område,atträttigheternavarsvåra atthävda.

År 1820 skriver bonden Erik Mårtensson i en

rapport tillHushållningssällskapet;

”Berg ochdaler tillenstormyckenhet, ochfånyttiga

slättmarker, stora skogar, mästedels bestående af

granoch björk,samtpå några ställen furu eller tall,

ofruktbarautom_{någramagrabetesmarker;//Mossar}

och kärr till en stor _{myckenhet, men ganska få} odelbaraför dess stenbottenoch merendels_ovanliga

väderleken _{ostadig// I slutet af sommaren ymnigt}

regndettaår, äfvensåunder höstetiden, medmycken

dimmig och osund luft. Snöfall inträffade äfven

innan _{jorden han frysa, eller i medio af October}

månad ochdettillstor_{myckenhetmotfjälltrakteme}

somsedermera_{ej aftinat. Rågsädet plägar merendels}

i sådant fall_{misslyckas.”^}

Det ärenmörk bildsomEric_{Mårtensson målar upp} i sin _{beskrivning av Ströms och Alanäs socknar.}

Landskapet är otillgängligt, med stora skogar där eländiga och torftiga små odlade plättar ligger ut¬

slängda. Av den väldiga socknen (Ströms socken och

Alanäs)ansågs drygt 70%vara”odugligt land,

impe-dimenter afvatten,berg och mossar.”Då stod ande¬

len _{lämplig mark för åker, äng och skogs- och} betesmark i_{proportiondärtill.^}

Det vidsträckta landet hade först befolkats av

finnar, Alanäs anses vara den första finnmarken i

Jämtlandslän.'‘De_{slog sig ned i detsomsedermera} skulle bli_{byarna Alanäset, Ringvattnet ochHavsnäs,}

medan flera av _{byarnavid Flåsjöns strand upptogs}

ganska snartpå 1700-talet. Dettavar en del avden

koloniseringsvåg som utgick från Storsjöbygden,

menäven från

_{Ångermanland}

_{och Dalarna, och}som varadeenbit in_{på 1800-talet.}

Pådesmå_{gårdarna, ”Byggnadssättetenkelt,inga} såkallade_{öfvervåningsrum”odladesråg,”potatoes} och _rofvor”, men under svåra förhållanden. ”Miss¬

växt_{påsädoch jordfrukterinträffanogoftaåtmins¬} tonei vissa_{byar, hvartill bristpådikningå vattsjuka}

åkrar och _{ängar synes förorsaka tidig nattfrost”.}

Fiske i _{Flåsjön och jakt i de vida skogarna kunde}

dryga utkosten. Foder anskaffades genom ”mager

och _{aflägsen starrslåtter.”’}

Enheltannanbildav_{landsändan gerFale Burman} vid_{ungefärsammatid:”Nybyggena vid Flåsjön hava} bättre utseendeände_{gamlabondgårdarna framme på}

bygden. Nybyggarne måock i allmänhet bättre än

bönder. Orsaken: _{obetydliga skatter, mera boskap,} dess och allaviktualiers_{stegrade pris, spannmålens}

lågavärde däremot, goda fisken,fågel-och

djurfäng-en, -dentid degåvos.”*

Visst är detenäkta_{nyttotänkaresomkommer till}

tals, mendenna_{inställning; tankenpå de}stora out¬

nyttjade rikedomarna, det slumrande guldet,varju

ingetkortlivat politiskt intresse.Detskulle ligga till

grund, i viss mån,ävenför det sista av 1900-talets

koloniseringsstöd.’

KartaöverAlanästrakten med_{byarna kring Flåsjön. Karta} Britt-Inger Persson.

Arbete och_skog

De _{jordlotter som de första kolonisatörerna bröt} fortfor sedanatt odlas och utökas. Den _långsamma

ägosplittringen och nyodlingen förlänger byarnalängs

vattnetoch_{på äldrekartorframgårmed alltydlighet} hur _{bygden får ett slags jordbrukscentrum i}

Alanäset.År 1782fanns_{enligten ”charta öfver Flå¬}

sjön” bebyggelse i Lillviken, Gubbhögen, Alanäs,

Hafsnäs och _{Siljeåsen, nybyggen var upptagna i}

KalkbergetochiJärfsand.Depgagårdarnas knappa

arealså_{betydelsefullafäbodarna antecknasendast i}

ett_fall; en fäbodvall som_lågstrax söderom

Hafs-näsudden.*Men_{jordbruket varinte, och haraldrig}

varit, den enda _{näringsutkomsten i dessa} trakter.

Kompletteringarhar alltid varitavnöden. Förstjakt

och _{fiske, sedan skogsbruket när skogen blev en} värdefullinkomstkällaunder 1800-talets sista hälft.

Skogsmarkernahade i denna del av länetavvittrats

DetflitigaföretagetAeromaterials bildfrånen avrundturernatill Norrland vid 1920-taletsslut. VyöverAlanäset,visande båda kyrkorna.

Dennyanyligenfärdigställd efter ritningaravGustaf Hermansson, den gamlastraxinnanrivning. Dettavardetabsolutacentrumför

skogsavverkningen idenna delavJämtland. Här finnsockså den service och dentätbebyggelse varifrån denvidsträckta landskommunen

styrdes.Härifrån utgick de lokalaapellernaom nyabostadstyper,nybostadspolitikochnyalåneformer.

1800-talethade_{sågverken och skogsbolagenbäddat}

förden_{storskaligaexploateringavskogensomskul¬}

le ge också Alanäsettuppsving. Kramforsvarden

stora_{skogsägarenoch ihela landskommunenfanns}

detendastenliten delbondeägdskog.'” Detärfrämst

denna_{period, framför allttiden efter 1880,somutgör} Alanässockens_{glansperiod. Den harocksåsin krö¬}

nikör, _bygdens egen son Gustaf Hedenvind-Eriks-son, somkommitatt prägla bilden av skogsbrukets

intensiva sociala_{miljöer.'' Däbefästes Alanäsetsom}

den_{viktigastebyn,därskogsbolaget hadesinaupp¬}

köpare och där det lilla knuttimrade kapellet låg

sedan _{tidigt 1800-tal. Skogen innebarstorainkom¬} steroch_{skapade undernågra decennierett välstånd}

ochen storarbetsmarknadåtFlåsjöbygdens befolk¬

ning.Jordbruketövergavsaldrig heltutankombine¬

rades för det mesta med _{säsongsarbete i skogen.}

Mångahuggareoch körare komnuånyofrånDalarna

och Värmland till dessa _{”silverskogar sydväst} om

månen”. Timret flottades från det norra områdeti

socknen genom Fånån och vidareöverFlåsjönned

till _{Lövberga där älvsystemen kunde föra det allt} närmareSundsvall och destora_{sågarna. Flottningen} har förutomattvara en_{viktigbiinkomstför bygden,} varit_{viktig förområdet somhelhet.Metoderna har}

skiftat, under en lång period stävade bla ångaren

Aktiv,Flåsjöns stolthet, med släpavtimmer.Dåvar

järnvägen,inlandsbanan, klar och förutom station i

Lövberga fanns en lastningsstation vid Flåsjön dit timret_{transporteradesför vidarefrakt med järnväg.}

Flottningen upphörde inte helt förrän på 1960-talet då_{vägarnablivit tillräckligt bra. Då hade skogsbru¬}

ket ändrat _{produktionsmetoder sä mycket att}

Industri och kommunikationer

Jämtlands länhar_{aldrig varit platsen för någon högre}

grad av industrialisering ellerråvaruförädling. Det

samma_{gäller i synnerhet för avsides belägna bosätt¬}

ningsorter som Alanästrakten.'^ Spår finns förstås

efter de _{vanliga husbehovsanläggningama, någon}

kvarn,en_{bysåg etc.'^Endastkalkbränning bedrevs i} äldre tid i_{någonstörreskala.''* Skogsarbetetsomvid}

sidan av ett i _{perioder tynande jordbruk stod för}

traktens _{huvudsakliga försörjningsmöjligheter var}

långt fram i tiden mycket arbetsintensivt. Per

Nils-son-Tannérs karaktäristik är väl _{något orgiastisk,} men _{ger ändåen god sammanfattning av perioden}

frånslutetav 1800-talet framemot 1930-talets bör¬

jan;

”Alanäs har _{följt med utvecklingen på alla sätt.}

Skogarna harsköljt miljonerin översocknensgrän¬

ser, man har byggt herrgårdsliknande

mangårds-byggnader, inredda medstoragästabudssalar; det har

rentav suttit_{bondekungar däruppe itrakterna. Men}

skogarna lämnaintesammaavkastningnusomförr, och_{jordbruket harnogåtminstone påvissahållvarit} försummat. Socknen har inte heller_{någon egentlig}

industri.”'^

Fram_{på trettiotalethade kommunikationerna för¬} bättrats _{väsentligt. Någon enstaka vägeller kanske} snarare _{stig finns markerad påkartornafrån} 1800-taletsmitt. De störreförbindelserna_{gickdå istället}

utmed Ströms Vattudal. Kommunikationerna inom Alanäs socken bestod då mestadels av färder _på

sjöarnas vatten eller is. Vid sekelskiftet 1900 hade

vissa _{vägsträckningar byggts i syfte att underlätta}

koloniseringen. Ensådanvarvägentill Ström (från

Hammerdal) som vidgades och rätades just med

denna_ambition;

”Man har viddenna_{vägpolitik haftblicken riktadpå}

ej blottatttillgodose invånarnaskravpå utfartsmöj-ligheter, utan även på angelägenheten att befodra

odlingensframåtskridande,särskiltattöppnamöjlig¬

heterför_{odlingav länets värdefullamyrmarker.”'*} Först 1922- 24_{byggdesenvägfrånLövberga till}

Alanäs, dendrogslängsFlåsjönoch bandsammande

utspridda byarna.Denvardock redan 1932sådålig att detvar_{tvunget attavsevärtförbättra dengenom} omfattande AK-arbeten.

Befolkningsutveckling

Den _{befolkningsmässiga utvecklingenfram till se¬} kelskiftet 1900, understryker det sena 1800-talets

”högkonjunktur” isocknen. I Alanäs socken bodde år

1805: 146 invånare, sextio år senare (1865) 696

personer.Från1865 till 1907 ökadebefolkningentill

1629.Vidsammatid₍₁₉₀₅₎varlänets hela befolk¬

ning 113229invånare. '* Samtidigt(1900-1907) hade

6953_{personeremigrerat frånlänet,menfrånAlanäs}

socken bara 34_{personer.'’}

_År

_{1944 hadeinvånarnai}

landskommunenhunnitbli 1862.^°Sommestbodde

här_{knappt 2 000}personer,vidårsskiftet1989/90var

siffran nerei 622 och_{befolkningspyramiden haren}

knappnålsstor bas ochen mycketbredtopp.^' Emi¬

grationenvarpåettnationellt planen avdeviktigaste anledningarna till att staten ingrep i bostadsfrågan. De_{jordbruksegnahemsombyggdessomettresultat}

av statensbeslut i_{egnahemsfrågan förblevdockav}

ganska ringaomfattningför Jämtlandslän.'^^

Jordbrukskrisoch_{undermåligabostäder}

Under_{mellankrigsperiodendrabbadesjordbruketav} en_{djupgående ekonomiskkrissomdrastiskt förvär¬}

rade förhållandena _{på landsbygden. Vid början av}

1930-talet_{uppfattades situationenav statsmakterna}

somakut.Jordbrukskrisen,med befarad arbetslöshet

för_{landsbygdens lönearbetare, parad medett svagt}

utvecklat socialt _{skyddsnät och ett obefintligt all¬} mänt_{bostadsbyggande hadelett tillkraftiga missför¬}

hållanden. Dessa kommenterades av _{”hygieniker”}

och _{provinsialläkare i återkommande rapporter. I}

slutetav 1920-talet och_{börjanav 1930-talet fick de}

socialhygieniskaargumentenalltstörre betydelse.

De kombinerades med_{arbetslöshetsfrågori samband} med utarbetandet av en särskild _{krispolitik för att}

råda bot _{på landets stora arbetslöshet. Riksdagen}

beslöt 1933 om _{speciella ekonomiska insatser till}

hjälpåt ”...skogsarbetareeller därmed likställdarbe¬

tareföratt_{givahonom tillfälleattförvärva mindre}

lägenhet,ägnadattbereda innehavarenutkomstge¬ nom_{jordbruk, drivet vid sidan av annan verksam¬}

het”.^'*

Dessa sk arbetarsmåbrukslån var ett resultat av

krisuppgörelsen mellan socialdemokraterna och

Bondeförbundet och blevendelav 1930-taletsstat¬

liga satsning på landsbygden.Enannandel iuppgö¬

relsensomberörde_{landsbygdenvarstatligtstöd till}

förbättringaravdebefintliga bostäderna. Motivetför

inrättandet av arbetarsmåbrukslånen var främst att

förbättra _{möjligheterna för säsongsanställda, men}

detär_{troligtattfarhågornaförytterligare avfolkning} av_{landsbygden, med ökad arbetslöshetoch}

bostads-brist i städernasom _{följd, också spelade in. Lånen}

kopplades på sedvanligt sättmed lämplighetspröv¬ ningurhygienisk-, nykterhets- och allmän skötsam-hetsaspekt och gavsför inköp av odlingsmark och

uppförandeav bostadshus och ladugård. Lånesum-man vartillen_{början högst 6000 kr och administra¬}

tionen sköttesavkommunerna och_{Egnahemsstyrel¬}

sen._{Styrelsen utarbetade rekommendationer förså¬} väl _{byggnadskonstruktion och arkitektur genom}

typritningar, som för ärendehantering. Därför kom

deflestaavarbetarsmåbrukens_{byggnader,somsnart}

komattkallas_{Per-Albintorp,attuppföras efterstan¬}

dardritningar ochseistort settlikadanauti helanorra

Sverige.Deflesta Per-Albintorpen byggdes vid mit¬

ten av _{1930-talet, vilket medverkade till husens} konforma utseende.Därefter_{stagneradeverksamhe¬}

ten.

Arbetarsmåbrukslånestödet komattbli_kortvarigt.

Det avskaffades av _{riksdagen 1948. Trots att det}

exempelvis mellanåren 1933-43 uppfördes ungefär

1600 arbetarsmåbruk bara i Jämtlands _{län, ligger}

dess stora _{betydelse förmodligen inte i ettkonkret} förbättrande av bostadsförhållandena. Snarare kan man searbetarsmåbrukenoch_{kopplingen mellanstat} och kommunsom en_{föregångaretillefterkrigstidens}

bostadspolitik. Samtidigt kom dessalån att bli den

sistaavalla de insatserstatensedan 1700-talet_gjort föratt_{uppodla och bebygga landsbygden. Dessutom} vardetensista _{ansträngning föratt behålla arbets¬} kraftenoch människorna_{på landsbygden.}

Arbetarsmåbruken

Den16_{augusti 1933 träffades Per Johansson, Arvid} Eriksson och WA_{Bergvall hemma hos den sistnämn¬}

daförattdiskuteravadman somledamöteravAlanäs

sockens arbetarsmåbruksnämnd, borde företa sig.

Herrarna beräknadeatt det skulle behövas_omkring 13 500 kronor fram tillårsskiftet,ansökningsdatum

bestämdes ochdärmed avslutades det förstaavnämn¬

dens sammanträden.^^

Till nästa sammanträde hade 16 personerlämnat in

ansökan och flera hade _{muntligen ansökt om lån.}

Nämnden verkarlitet_{villrådig; hur skullemanegent¬}

ligen göra? Nå, först konstateras att några saknar

formell_{grundföransökan, dvshar fel arbete.Någon}

bedöms sedan kunna klaraavattskaffa_{jord och hus}

i allafall,menpengarnaräckerförståsinteändå. Då

görshelt enkeltengeografisk uppdelning.Tvåper¬ soner i socknens norra _del,en i Alanäset och tvåi

nedre delenavsocknen skallfå lån. Eör 1934 föreslås

en summa av 80 000 krför färdigställande av 20

arbetarsmåbrukvara realistiskt.

Dessa_{protokollsutdrag visarnågra viktiga saker.} Det ärnotabeltatt man så snabbt kom _{igång. Bara}

några veckor efter statsbeslut och kungörande, börjar

man iAlanäsdiskutera hur och i vilken_omfattning

manskulle_{gå tillväga. Kommunens förtroendemän}

hade_{naturligtvis sysslat med bostäder före}

arbetar-småbrukslånen, men egnahemslånens administra¬ tion hade tillstoradelaruteslutitkommunalt_engage¬ mang.Under 1910- och 20-taletvardethushållnings¬

sällskapetsomansvaradeför egnahemmen.Därifrån

kom ibland _{förfrågningar och någon gång rekom¬}

mendationer,mennågon aktiv del i bostadsförsörj¬

ningen hade inte landskommunerna. Förtroende¬

männen fick nu ett helt annat ansvar, ekonomiskt,

tekniskt och administrativt. _{Samtidigt med arbetar¬}

småbruken(1933) beslötsomkraftiga insatserföratt

förbättra de_befintliga

_{bostädema.Även}

_{härfick lands¬} kommunernaenstordelavansvaretviahälsovårds¬ nämnden.^*

De_{protokollförda diskussionerna visarockså vil¬} ketstortbehovsomfanns och hurmanresoneradeom vilkasom var_{berättigadeatt}få lån. Alldeles tydligt är att alla de sökande var kända av nämnden. I en kommun med_{omkring 1500personervardet inget}

konstigt. Därför är det bara namn som möter i handlingarna, någon gång förtydligade med by. Det

kan låta som ett trivialt faktum att det var så _på

landsbygden vid trettiotalets början, men det är

väsentligt.Ialla debedömningarsomskullegörasav de somansökteomarbetarsmåbrukslån,varkanske

den_{viktigastefrågan denomduglighet ochförmåga} attklara_{hus, hem och}lån. Det handlar tillstordelom den eventuelle_{låntagarens nykterhet och arbetsam¬} het. Ofta nog motiverar nämnden avslag med de typiska formuleringarna; ”Efter överläggningansåg sig nämnden böra meddelaXatthan ej hade några

utsiktererhålla lånet, då nämnden ansåg honom ej

hava_{förutsättning fullgöra de fordringarsommåste} föreskrivas viderhållande av arbetarsmåbrukslån.”

Efteren skrivelse som inkommit till _{länsstyrelsen,} kände_{sig nämndentvungen attutveckla sina motiv.}

”X,somärfödd 1868,såledesiår66år,ärgivetvis på grundavsin högaålder icke kapabel till ihållande

tyngre arbete, han verkar ock ganska utsliten, är

krokryggig ochgår med käpp. Mänskligtsettmåste

till allt arbete. Den _{lägenhet som han ifrågasatte}

skulle_{inköpas till arbetarsmåbruk, ärtill endast en}

litendel, ea20 ar, odlat och helt_{obebyggd. Innan}

odling kan företagas måsteden därföravseddajor¬

den, som är mycket vattensjuk, grundligtavdikas,

vilket fordrar _{många och stora diken, helst som} marken är_{jämförelsevis flack. Odlingenmåste under}

sådana förhållanden bliva_{mycket dyr, och dåX ej}

ansågs kunna arbeta något nämnvärt själv, måste

arbetet bortsättas åt andra. Givetvis måste under

sådana förhållandenett_{betydligtstörrelån beviljas,}

änom _{låntagaren vorearbetsför. Visserligen har X} hemmavarande söner lovat _{hjälpa sin fader, men} nämnden anseratt _{ingentinggaranterar att så kom¬} merattske. Emot_{lägenhetens lämplighetsomarbe¬}

tarsmåbrukfinnes_{ingetattanföra,ochsäkerligenbör}

en_{yngre,skötsampersonhavastoraförutsättningar,} attdärslå_{sig framsom småbrukare.”^’}

Härfårvifören_{gångsskulltadelavettgrundligare}

ochmerutvecklat_{resonemangänsomvanligensyns}

i_{protokollen. Detintressantasteärinte bara hur det}

personliga omdömet ligger till grund för hela bedöm¬

ningen,utanockså vad de inledandearbetenapåett

småbruk förväntas innebära. _{Någon hustru nämns}

inte, men det skulle visa sigattjust kvinnorna fick

skötastörredelenav_{jordbruk och djur, vid sidanav} hus och hem, eftersom männen arbetade i skogen

eller_{påannathåll.}

Kommunal_{bostadspolitik}

Arbetarsmåbruksnämndenär_{embryottill landskom¬}

munernas _{bostadspolitiskaåtaganden. Deärpåsätt} och vis också _{början på det centraldirigerade bo¬}

stadsbyggandet. Nu vardet kommunen som skulle

bereda och _{avgöravilka som skullefå lån. Vid sin}

sida hade man _{Egnahemsstyrelsen i Stockholm att}

rådgöra med. Tillenbörjan markerarEgnahemssty¬

relsen att den vill_{granska debeviljade lånen och i}

övrigtärangelägenomatthjälpadesmålandskom¬

munerna att rätt kunna administrera och bedöma behovet. Snart blir dockförhållandet av annanarti Alanäs. Det_{gäller framför alltlåntagarnas oförmåga} att betala i tid,men även attsjälva husentarsådan lång tidattfärdigställa.Deflestaavbyggnaderna och odlingarnavarinte klara föravsyning förrändrygt 15

år senare.’*

Dentekniskastandarden_{på ladugårdoch bostads¬}

hus,bryddesigvarkenEgnahemsstyrelsen eller för¬

troendemännen om, såvida de inte avvek allt för

mycketfrånvadsom varavtalat. Elektricitet,vatten

och_{avloppoch sanitära installationer fanns det inte} krav _{på för arbetarsmåbruken. Arbetarsmåbruks¬} nämnden hadeansvaretför_{ansökningarna,menäven}

förkontrollenav_{själva byggandet. Här förlitademan}

sigpå Egnahemsstyrelsens typritning, och varje gång

det var _{något i de insända ritningarna som inte} verkade stämma med _{förlagorna gavs lånen under}

förutsättning att typritning användes. De insända

ritningarna finns inte bevarade, mennågon ledning

fårman av_{protokollen: ”flera fönstermåsteinsättas} i _{ladugården”, ”den insändaritningen å bostadshus} kanicke_{godkännas och anmodaslåntagarenanvän¬}

da_{Egnahemsstyrelsensuppgjorda ritning”,etc.Den¬} narestriktiva_{politikärdock inteutanundantag. Flera} av de _{personligt upprättade ritningarna godkänns} oftaavnämnden. Ibland får debakläxafrånStock¬

holm,men_{antagandetattallaarbetarsmåbrukskulle} vara _{uppförda efter typritning är således felaktigt.} Underskreds inte den minsta_{tillåtna ytan,fannsdet}

tillräckligt med garderober ochannatsombehövdes

för att _{bygget skulle kunna formellt godkännas,} verkar inte arbetarsmåbruksnämndenha varit onö¬

digtpetig.

Åtminstone

inte tillen början.

Hushållningssällskapet hade kvarorganisationen

av lån och_{bidrag för bostadsförbättringar. Mende}

preliminära besluten och avgörandenalåghos kom¬

munalnämnden eller hälsovårdsnämnden. Bostads¬

förbättringarna var omfattande, de uppgick till ett

trettiotalomåret förAlanäs landskommun.Behovet

varvida störreänsåoch nämnden_{prioriteradeutifrån} kännedomomdefaktiska_{betingelserna. Dessa för¬}

bättringar rörde främstvattenoch avlopp och elektri¬

citet._{Småningomblev det alltvanligare med badrum} och centralvärme. För att klarade växande arbets¬

uppgifterna i anslutning till bostadsbyggandet var kommunen _{tvungen attformalisera organisationen.} En fast_{nämnd, bostadsnämnden, inrättades ochen}

byggnadskontrollant anställdespåheltid. Vid mitten

av 1940-talet arbetade 5-6 förtroendemän och två

byggnadskontrollanter med bostadssocialt byggan¬

dei kommunen._{Kommunalfullmäktigessiste ordfö¬} rande nämner _{speciellt i sin korta historik över}

fullmäktiges 33-äriga historia vikten av bostads¬ nämndensarbete.’® Bådede kamerala och de bygg-nadstekniska_{uppgifternakrävdenuatt experterfanns} i kommunens_{tjänst. Det storagenombrottet fören}

utbilda-if;

! Lr-V 1 ■

&

O-— Tiliillinlf ■C 11--um.

1

t

Ir' a

1-^

1 jj h < :

Bjg

Enavdetypiska ritningarnainlämnad

tillbostadsnämnden iAlanäs._Byggmäs¬

tareKarlElfströmsegnahem 1940-tal.

de_{experter,skulle dockdröja till kommunsamman¬}

slagningen 1952.

När länsbostadsnämnden _{börjar sin verksamhet i}

Jämtland_1949,sättsbristenpå utbildade kommunala

tjänstemän ifokus. I skrivelsertill kommunerna ber

nämndenom en_{förteckning över}

byggnadskontrol-lanternasformella meriter. Svaretfrån bostadsnämn¬

den iAlanäs är_{symptomatiskt. Manpåpekarattenav}

förättningsmännen ejgenomgått teknisk utbildning,

meneftersom han arbetat i_{byggnadsfacket i femton}

åroch underfemår varit_byggmästareoch”...påett

föredömligtsättuppförtettflertalsåvälmindresom

större _{boningshus”, borde anses som kvalificerad.}

Hanharocksågenomsjälvstudiertillägnat sigteore¬

tiska_{kunskaper.Likasåvarden andraav} byggnads-kontrollantema icke formellt kvalificerad. Han var folkskollärare menförsvarades för sinagoda

bygg-nadstekniska_{kunskaperavbostadsnämnden.^® Efter} diverse _{funderingaransåg sig länsbostadsnämnden}

anmodadekommunenatt_{läggastörrevikt vidyrkes¬}

kunskaperna vidnästatjänstetillsättning. Sä skedde

ocksånärkommunen anställde_{byggnadskontrollant} nästa _gång.

Vid _{kommunsammanslagningen 1952 fördes}

Alanäs kommunsammanmedStrömsundoch bilda¬

de den nyaStröms kommun. Iettslag hade besluten

om boende och _{byggande flyttats flera mil bort.}

Visserligen fanns någraav de förtoendevaldakvar

som_{representanterockså i dennyakommunen,men}

attknacka_{på bostadsnämndens ordförandesdörren}

söndagskväll förattdryfta uppkomna problem med

husbyggetvarinte längre lika lätt. Betydelsefullare varattiStrömsundfannsoch_{byggdes snabbtupp en} heltannan_{apparatför kontrolloch genomförandeav}

bostadspolitiken än vad somnågonsin varit fallet i Alanäs. Strömsundvar_{municipalsamhällemed}

rut-nätsplan och stadsbebyggelse, det var inte längre landet._{Omfattningenpå bostadsbyggandetvarockså} störreochdet behövdes_{expertisför bådeden teknis¬} ka och den kamerala sidan.Avståndetmellan beslut och verkställan hade utökatsen smula.

”Detblev_{ju störrekrav på ritningar och beskriv¬}

ningarpå 50- och 60-talen mendet blevju förstnär

det kom _{byggnadskontrollanter och tekniker som} man kunde _{upprättadetta. Men} en ordförande i en bostadsnämnd som inte hade _{någon utbildning på}

ritningaroch beskrivningar, domfickjugörasågott

dom kunde.Vår_{byggnadskontrollanthan upprättade}

enhel del_{beskrivningar och ritningarsom manskulle}

hålla_{sig till.På}50-,60-talet,dåfannsdetju anställt

folksomkundeta_{sigandetta,de upprättade ritning¬} ar._{Myndigheternahade intesammakrav,manvisste} inte_{riktigt hurstorakravmankunde ställa iBostads¬} nämnden. Detvarenlättnad i och med kommunsam¬

manslagningen. I Alanäs fanns inga ekonomiska förutsättningar men efter sammanläggningen blev

det mer resurser. Dåfanns _{möjligheten att anställa} mer _{folk; bostadsassistenter, kommunalingenjörer,}

tekniker, flerpersoner som höll på medbyggnads¬

verksamhet.”’'

Socialhygieniskt bostadsbyggande

Bilden av 1930- och 40-talets _{byggande i Alanäs}

måste,förutomarbetarsmåbruk och bostadsförbätt¬

ringar, kompletteras med de egnahem och

barnrike-hussom_{byggdes. Det fannsstorasvårigheterisam¬} band med_{byggandet. Framför allt gälldedet kontrol¬} lenav_{färdigställandeoch arbetenas}

kvalitet.År

₁₉₄₃

sammanfattar _{egnahemsnämnden i Jämtlands län}

byggnadsläget och bristerna isystemetmedlånoch bidrag;

”Under de senasteåren har_{byggnadsverksamhe¬}

teninom flertalet kommuner avsevärt ökat i omfatt¬

ning. Härvidavsesicke enbartsådana byggnadsföre¬

tag,sombedrivas medelstbostadsförbättringsbidrag, nybyggnadslån ellerförbättringslån, i vilka företag

kommunernasmedverkan genom hälsovårdsnämn¬

derna är _{reglerad i Kungl. kungörelse. Inom vissa}

kommuner har utlämnats_{betydande belopp i formav}

s.k. ”barnrikelån”. Stora_{skolbyggenäroigångeller}

planerade.Dessutom kannämnasdenkomplettering

av_{byggnadsbeståndet, somgenomföres medegna¬} hems- och_{premielånemedel....Vidaretillskapasnya}

egnahem av typen arbetarsmåbruk, vilkas antal i

länet f.n._{uppgårtillc:a1600 stycken. Att häruppgiva}

de totala _{byggnadskostnadema låter sig icke göra,}

men man kan _{utgå ifrån attdessa årligen räknas i}

millionerkronor. Det_{gällerdå härattavtillgängliga}

bidrags-och lånemedel åstadkomma bästa möjliga

resultatbådebeträffande arbete och i_{företagen ingå¬}

ende material. 1 deflestafall äro_{byggherrarnaicke}

sakkunniga i byggnadsteknik och materialkänne¬

dom; därom vittna alltför många mereller mindre

underhaltiga egnahem”.”

Under 1930-talet blomstraren_{nykritik avlands¬}

bygdensbostäder. Nu blir landsbygdensbefolkning

utsattförenmassiv_{socialhygieniskpropaganda. Det} är_{arkitekter,provinsialläkare och socialreformatorer} somi_{jämförelsemed stadsmässigaförhållandenfinner}

bostäderna_{på landet direkt hälsovådliga. Frånattbara}

någotdecennium tidigare haprisat det sunda levnads¬

sättetbliren_{nysmutssynlig. Med regelbundetåter¬}

kommande artiklar i Landskommunernas tidskrift

och _{Hygienisk tidskrift mfl stegras intensiteten i}

propagandan.Provinsial- och distriktsläkarnabörjar

nu_{rapporterahälsotillståndetsomdirektrelaterat till}

bostäderna._{Lyssnatexpå distriktsläkaren i Strömsund}

1938:

”X bostad. _{Genomuselt, fallfärdigt, snuskigt och}

trångt hus.Bebosavföräldrar ochsexbarn. Husetkan

ej repareras utan måste rifvas. Ladugården är i

sammaskick. Brunnenbestårav_{någototäcktvatten,} som_{ligger ien gropi marken... Y. Harlikaledesen}

fallfärdig,storlådatill bostad. Trossbottnarna vilapå någrastenhällar, vilket ökar kylan ochdragigheten.

Den är för _{trång för den storafamiljen. Huset bör}

bostadshus är_{snedt, kallt ochdragigt och fullkomligt}

olämpligt för sitt ändamål. Brunnen är dålig och ligger oskyddad under markens nivå. Den bör ce¬ menterasochförsesmed lock. Z har sökt och bevil¬

jats byggnadsbidrag, men medel saknas för tillfäl¬

let...””

Somsvar_{ansträngersig kommunerna förattleva}

upptill förväntningarna.Manbeställer

informations-filmeromhälsovårdens och sundhetens_befrämjan¬

de, hälsovårdsinspektör anställes och provkärl för

”kemiskoch_{bakteriologisk provtagningavnyanlag¬}

da brunnar” beställesfrån _{apoteksbolaget. Badhus} och_{tvättinrättningar, ofta i kollektiv form, inrättas.}

Redan 1947 kan en _{summering av kommunernas}

hygieniskasträvanformuleras sålunda:

”Ett_{glädjandekapitel kundeman skriva}ombad¬

frågans utveckling. Genomberömvärda insatserfrån

Svenska_{Föreningen för Folkbad,från Pensionskas¬}

san och från _{många enskilda entusiasters sida ha}

varmbadhus,vanligen i formavbasturmed ellerutan

anslutetkarbadsrum, vuxitupp somnyttigasvampar ur_{jorden”.^"*}

Byggnadsfolk

I Alanäs landskommun bodde och arbetade under

1930- och 40 talen 2 _{byggmästare, 7 snickare, 1} murareoch 4målare.1 Ströms kommun fannssam¬

tidigt 35 byggmästare och snickare, 7 murare, 12

målare, 1 elinstallatör, 2 rörmokare och 1

plåtslaga-re.^ Alla dessa_{byggnadsarbetare hade fulltuppmed}

arbete, det var till och med så att det saknades

arbetskraft för alla de_{husbyggnader ochförbättring¬} ar somskulle utföras under den snöfria_{perioden. De}

flestaav_{byggnaderna ritadesavbyggmästarna själ¬}

va, trots att egnahemsnämnden hade ett ritkontor

som _{upprättade standardritningar för egnahem och}

Egnahemsstyrelsenstypritningar och Byggnadslåne-byråns ritningssamlingar tillhandahölls. Meni takt

med nyamaterial och ökade krav blev det allt mindre

av_{byggmästarhus.Enavdemestanlitadebyggmäs¬} tarna i landskommunen var Nils Petter_Strömgren. Han var_{egentligen skogsarbetare och flottare men} 1913 fick han_{börja arbetasomsnickarevid Grongs} gruvoriNorge. Därefter blev detmestsnickeriarbe¬

tenoch_{husbyggnader.}

Under _{några intensiva decennier bygger Ström¬} gren,förutomsittegetbarnrikehus,etttiotal bostads¬

hus, görflera storaombyggnader samt ett otal bo¬

stadsförbättringar och mindre förbättringsarbeten.

Strömgren, som i de flesta fall själv upprättade ritningar, gjorde beräkningaravvirkeskvantitet och kostnadsberäkningar, saknade helt formell utbild¬

ning.^

”Det ärrätt_{underligt att så många engagerat sig} som snickareoch_{byggmästareutannågon egentlig}

utbildning, dom har helt enkelt tagit siganoch byggt

hus. Nu måstedom_{gå i skolor i massor avår. Men}

man lärde _{sig av sina släktingar generation till en}

annan.””

Historienomettbarnrikehus

Om man vikerav åt vänster från stora _{vägen mot}

Frostviken,alldeles innanHögbynäs, hamnarmanpå

en_{grusvägsomför rakt in i byn.Några hundrameter} innan man når _{bebyggelsen och byns öppna mark,} finnermanettlitet hus mitt i den_{omgivande skogen.} Huset _{ligger kanske 50 meter från vägen med en}

förslyadgräsmattavändmotde förbifarande. Detär

en _{envånig byggnad ställd på en grund av gjuten}

betong,med ramverkavträ,klädd medfinprofilerad

panel. Den enkla formenfårsin speciella karaktärav

det flacka val made _{taket, från början täckt med}

eternit, och destoraasymmetrisktplacerade kvadra¬

tiska fönstren.Mot_{”gården” finns ingången marke¬}

rad med sitt svävandeskärmtak,entidens

älsklings-anordning på landsbygden, det smidda trappräcket

med sina_{fyrkantiga fält inramande denlösthängan¬}

de, på samma sätt tillsynes viktlösa, trappan. Ett

trolleritrick,visserligen av ettannatformatän illu¬

sionstricken i funkisens_{paradbyggnader.}

Iallt_{väsentligtrepresenterardettahusnågotannat} än det _{på landsbygden vanliga. Med sitt avskalade}

utseende,som omreliefer,utsmyckningar, broderier

bannlysts, avviker huset definitivtfrånde äldre bygg¬

naderna inne i _{byn. Formen,enenvånigbyggnads¬}

kropp med närmast kvadratiskyta, saknar givetvis

lokala_{förlagor längre tillbaksitiden.Den smala och}

högaparstugan,varför bönderna den dominerande

bostadstypen fram till 1920-talet. Flera byggnader i

trakten, uppförda under slutet av 1930-talet och under 1940-talet_{anknyter till den i hela landet po¬}

puläratypen av byggnader med brutet tak och ofta putsade väggar.Enentré med friståendepelare bä¬

rande en _{balkong, är ett karakteristikum för dessa}

byggnader som bla förmedlades viaStatens Bygg-nadslånebyrås ritningssamlingar. Päett annatsätt är

byggnaden nästan helt traditionell. Den äruppförd

stom-men restoeh klädd av sniekare och _{byggmästaren}

från trakten. _{Specialbeställt är bara detaljer och}

fönster. Virket kommer från _{sågen i närheten,} ce¬

menten ärblandad _på

_plats.Även

_{interiört ärhuset}

någorlunda traditionellt disponerat, tvårumoch kök,

farstu, bad i källaren. En sådanplanlösning går inte

attvariera i det_oändliga.

Byggnadens form korresponderar med en annan

förutsättning-läget.Detäri dessa utkantslägenman

finnerde flesta_{byggnadernafrån 1930-60-tal. Un¬}

dantag finns naturligtvis, mestadels avstyckningar i

byarna där komplettering skett. Men markvarlättare

att_{köpa och bebyggairandområdenaruntde gamla}

bebyggelsekoncentrationema och detäralltså här vi

finner dessa decenniers_{fysiskaårsringar.}

På sätt och vis är det samma _{system som för} städernas _{förortsutbyggnad, bara i en helt annan}

skala,_{ett parhus i rad}ärofta detvanliga.^*Detta sätt

att_{placeradenyahusenärförlandsbygdennytt.De} äldsta_{gårdarna var bondgårdar, vars placering var} beroendeav varden brukade markenfanns. Likaså

var arbetarsmåbruken lokaliserade intill sin lilla

åkerlapp och skogsskifte. Arbetarsmåbruken place¬

rades i_{inägornas utkanter, denyahusenfrån} 1930-talet ochframåtärhelt friafrån sådana_{förutsättning¬}

ar.Därför finner vi dem_{gärnaenbitfrånbyn, utanför}

inägorna, en bit in i skogen, men helst vid vägen.

Orsakernaär_självklara,menförtjänarattlyftas fram.

Dels handlardetom _{ägoförhållanden och markens}

värde. Trots det stora_{mångsysslerieti dessa trakter}

var den brukade marken värdefull och den _gamla

sanningenomattmanintebyggerpå åkermarkgällde

fortfarande. Dels är dessahus_{byggdaavochfören}

helt nykategori människor. Detärinte byggnader för

bönder. I_{bygderna kring Alanäs blir skogenenallt}

merdominerande inkomstkälla. Om den inte räckte för hela_{försörjningen kunde mankomplettera med} att_{hjälpa till med allsköns arbete iområdet.Dessut¬} om, och det är viktigt, finns det nu en växande

hantverkarstam, några tjänstemän, flera

lönearbe-tande_{skogsarbetareosv.Alltsårörsig detta} ”perife-ra”_{byggandeomhus för andraänför lantbrukare. I} de fall husenärtill för_{generationsskiften ligger de}

ocksåannorlunda, intill detgamla boningshuset, ofta

direkt _påtunet.

Det är dock inte bara form och _{placering som} utmärker vårt hus. Också dess tillkomsthistoria är värd att

_{uppmärksamma.Åren}

_{1944-45 byggde fa¬}

miljen X sitt hus iGubbhögen,somdetdåhette, med

Idagärtomheten och det annalkande förfallet iögonenfallande. Menen_{gångvarsäkert detta hus iHögbynäs det modernasteman}

kunde tänka_{sig. Den annorlunda formen, materialet och place¬} ringenskvallrandeomdenyatidernas intrång i Alanäs. Foto JLM.

hjälpavettbamrikelån på 10000kr. Detritadesav

traktens_{egenbyggmästare,ToreNäslund. Liknande}

byggnader skulle Tore Näslund sedan byggapåflera

hålli trakterna. Det skulle bli ettmodernt och _nytt hem åt _familjen, men pengarna ville inte förslå.

Bostadsnämnden i Alanäs och dess anställde

bygg-nadskontrollant, den på motorcykel kringfarande

herr _{Bivé, godkände byggnaden för utbetalning av}

lånet 1948. Då varemellertid huset_{långt ifrån fär¬}

digt. Detåterstodattmålaut-ochinvändigt,yttertak

fattades,golv i källaren fanns inteoch allaplåtarbe¬

tenvaroutförda. Förattklaraav resterande arbeten fick Xettkommunaltlån1949_{pådrygt 6000 kr. När} den nyakommunen Strömhadebildats1952,gjordes

en5-års_{besiktning vilkenresulterade iålägganden}

om att rusta _{upp bostaden så att den skulle kunna}

godkännas efter Kungl. Bostadsstyrelsensanvisning¬

ar.Bl abordevattenoch_{avloppsamtsanitär instal¬} lation utföras. Detta_{åläggandemotsattesig husäga¬} renådetbestämdaste, ochansågattdetvarkommu¬ nen somskulle utföra arbetena eftersom de_tidigare misskött ärendet. Iannatfall kunde kommunen ”... i

ställettahandomhans hustru ochbarn,självkunde

han boi _{timmerkoja.””Argumenten ärnaturligtvis}

tillspetsade, men visar någotav dikotomin mellan

husbyggaren och hela den organisatoriska apparat

som krävde _{ordning och reda och fullföljande av}

Ibrist_{påfärgillustrationerfårnisjälv föreställaerden knallgula}

färgen och dentätadjupgrönaskogen alldelesintill. Ettavresul¬

tatendå_{kommuningenjörens villorrealiserades. Som}en utpost står dennavilla, tillsammans med sina kulörtagrannar,lLillvikens utkanter. Foto JLM.

Ingenjörsvillor för skogsarbetare

Bara _{någon kilometer från Högbynäs ligger byn} Lillviken. Det ären_{by placeradpåhöjden nedmot}

Flåsjön, på samma sätt som byarna traditionellt ligger i denna delavlandet.Straxnorr ombyns äldre

kärna, intillsjön, liggerettlitet bostadsområdemed

fyra villor i grupp och en något avsides. En liten

markbit hade_{styckatsavochtomtersåldesavskogs¬}

bolaget Kramfors. Kommunalkontoret i Strömsund

hade hand om _{organisation och administration av}

byggprojektet.Femtomterfannsattbebygga.Bygg¬

naderna _{representerar ett nytt inslag i det lokala}

bostadsbyggandet.Deenklahusenslårenmedhäp¬

nad. I_{skogsrandenmötermanplötsligtenvillaidyll} som en_{palett. Kontrasterande motdendjuptgröna}

omgivningen och den slingrande grusvägen som leder fram till husenstårde där med sina_regelrätta tomter, välansade gräsmattor, staket, garage och

blomsterrabatter. Husen är _{likadana, förutom färg¬}

sättningen. Ettgult,ettgrönt, ett rött,ettvitt ochett blått.

Husen är närmast kvadratiska, i ettoch ett halvt

plan, med hög takfot. Den smala locklistpanelen

bryts baraavde tväluftiga fönstren,det lilla toalett¬

fönstret och de två_{ingångarna. En finentré och en}

köksingång finns placerade på respektive långsida

och _{gavel. Balkongen över köksingången och det}

lilla skärmtaket markerar _{ingångarna. Ett relativt}

brant sluttande sadeltakmed en skorsten _{på mitten}

kröner_skapelsen.

Detvarframemot hösten 1955som_{familjenLars¬}

son_{och deras grannaräntligen kunde flytta ini sina} nyafyrarumoch kök.De hussomde femfamiljerna

ville_{bygga i Lillviken godkändes inteavbyggnads¬}

ingenjören i kommunen. Istället tvingades allaan¬ vända hans _{ritningar. Resultatet var både bra och}

dåligt. Köken visade sigvaraförsmåochvännerna

tillen av _{familjerna skämtadeomhusens utseende,}

de_{påmindeför mycketom lådor;}

”Men när vi_{flyttade ini husetdåfanns detingetatt}

klagapå, dåvardet braatthafåttetthusattboi.”'*®

Fasten irritation finns fortfarande kvar närman

talaromkommunensoch_{myndigheternas agerande.}

Tvångetatt väljaenspeciell hustyp för attöverhu¬ vudtagetfäbygga ochvarahelt utlämnad till desom

beviljadelänen upplevdessomorättfärdigt.

När Bror och Beata_Jonsson,bådasysselsatta med skogsarbete,etttiotalår tidigare ville byggaett nytt

husi_{byn Harrsjönvardetstörstaproblemetlokalise¬}

ringen av huset. Vid den tiden hade skogsbolagen börjat planera för renodlade skogsarbetarbyar.Enny

sådan vartänkt attetableras i_{Gubbhögen, flera mil}

från_{Harrsjön. Bostadsnämnden försökteförmå}folk

somsökte_{nybyggnadslån attbygga i anslutning till}

dessa_{nyplanerade områden istället föratt spridaut}

bebyggelsen.Tankarnapåattkoncentreranyabostä¬

der till större samhällen varemellertid _{långt ifrän} nya. Med jämna mellanrum anmodade Kungl.

Bo-stadsstyrelsen länsbostadsnämnderna och kommu¬

nernaattkoncentrera_{bebyggelsen tillredan befint¬}

liga tätorter. Något som skulle visa sig svårt att

realisera. ”Vi visste attdessa önskemål fanns och i

någon män försökte vi styra lokaliseringen av nya

bostäder, främst för kreditvärdighetens skull. Men

man fick snart _{ge uppdet där. Verkligheten såg så} annorlunda ut.” Såsadetex en avlänsbostadsdirek¬ törernasom varmedfrån_{början."*' Mycket riktigt fick}

ocksåmakarna Jonsson sitt_{positivalånebesked,men}

förstsexårsenarekunde de_{börjabygga.Dåhade den}

egenhändigtuppgjordaritningen refuserats och er¬ sattsav en_{typritningfrån Kungl. Bostadsstyrelsen.}

Lidsjöberg: grannskap iglesbygd

Knappt två mil nordväst om Lillviken ligger byn Lidsjöberg.Denbestårav enhandfull hus utspridda

längs vägen, en affär, en skola och ett postkontor.

mar-1951 1952 1953 1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961 1962 1963

H Enfamiljshus H Tvåfamiljshus

@

Flerfamiljshus

^

S;a lägenheter Antal_{nybyggda lägenheter i Ströms kommun 1951-1963. Källa Strömsundsförmedlingsorgansstatistik.}

kenrunt_{omkring, där bolaget planeradeattbygga sju}

bostäderåt sinaanställda_{skogsarbetare.}

Länsbostadsnämnden och kommunen krävde en

byggnadsplan för att reglera bebyggelsen. Det var inte den första_{planen i Alanäs.Byggnadsplaner hade}

tidigare upprättatsjust för skogsbolagens räkning i

Alanäset,Gubbhögen och Lillviken. Samtliga dessa

planer, och även den för Lidsjöberg, gjordes av

länsarkitektkontoret i_{Östersund. Kompetens att ut¬}

föra _{byggnadsplaner fanns då inte i Strömsunds} kommun. Planenvarklar i_{augusti1957 och deförsta} husen_{färdigställdesåret därpå.}

Detären_{märklig upplevelse attsedenna bebyg¬}

gelse i Lidsjöberg.Strax innanmankommer fram till avtagsvägeninmotbostadshusen liggerettavKungl.

Bostadsstyrelsenstypritningshus alldelesensamtien

skogsdunge. Det är i två plan, med bostäder på övervåningen och postkontor i bottenplan. Sedan

man _{svängt av fortsätter den allmänna vägen rakt} överden äldre_{bondgårdenstun,förattdärefter sluta} vid de_{sju skogsarbetarbostädema. Kollisionen mel¬}

lan den äldre _{gårdens symmetriska gruppering av}

byggnaderna ochden öppnagården åenasidanoch

den täta _{villabebyggelsen å den andra, är närmast} total. Länsarkitektkontoret har _{nämligen gjort en}

plansåsom villaplanerskullese utöverallt i landet.

En_{cul-de-sac-plan ibästa amerikanska stil, medsmå} tomtermed_{prickad markruntomkring och}

matarga-ta somslutarien _{vändplats. Blandplanbeteckning¬} arnaochi _{själva planen saknas inget avformalitet:}

gräns mellan väg och park, staketmarkeringar och

index. _{Själva husen ärenprovkarta påtyphusfrån} 1950-talet, alltifrån_{Kungl. Bostadsstyrelsens typrit¬}

ningar, över kommunalingenjörens dito och Ele¬

menthus, till Holmens bruks _{”egen” arkitekt Rune}

Sahlströms.

Avvilken_{anledninghar bebyggelsenplaneratsså} i_{detalj?Vardet nödvändigtattavsättaallmän mark} mitt i_{skogen? Förattsvarapå dessa frågor måsteman} tadelavdiskussionen i_{planeringskretsar vid denna} tid. Den dominerande teorin bakom_{bebyggelsepla¬}

neringen handlade om grannskapets överordnade

välsignelser.Detärsammagrannskapstankarsomvi finner_{gestaltade i de större städernas förorter,men} utvecklade och_{appliceradepålandsbygdensförhål¬} landen. Det_{problematiskamedlandsbygdenvarinte} denstora_{anonyma massanutantvärtomdet allt för}

utspridda ochensamma.Det gälldeattsamlabebyg¬

gelsentill lagom storaenheter föratt människorna

skulle kunna träffas och utvecklas till_{goda medbor¬} gare.Lyssna tex till detta citat hämtatfrån Bygg¬

mästarens _{specialnummeromLandsbygdens}

bygg-nadsfrågor 1943:

”Ty förattmedborgare skolakännasig solidariska

inbördes och med sitt _{samhälle, så} att detta blir

BYGGNADSPLAN FÖR DEL AV

LIDSJÖBERGS

BY STRÖMS KOMMUN UPPRATTAD!AUGUSTI 1957 AV LÄNSARWTEKTKONTORETIÖSTERSUND r'

f/åjja

\

\

//V^

\

V- / - V-,

1

\XvV\/^

v"

,'/C

'A

'■—riT—yx»

TTAvX

,'k

r-ili.'T;

I

V

0.

1

j!Il

I

X

V ✓' /

X;

tX

fXv'^

i

_'"W^

o o I ^PLANcmOfMW •—_{OMkAO£J6XÄA/S} . — a£irAm£iSEeAA»j — oeAuj FÖKrofrrnATJ L-l _{WjPiAC£/r/Ar6} BY6SA/AnsriA/f£6£JrA/f-M£U£KM

Utdragurbyggnadsplanen för Lidsjöberg, upprättadavlänsarkitekten 1957.

relationer till varandra och sitt samfund. Därför

måstede ha_{möjlighetattkomma tillsammans under}

lämpliga former och i lämpliga lokaler. De måste

ävenfåtillfälleattutvecklas individuelltsåväl and¬

ligen som kroppsligen, och skulle alla önskvärda

möjligheter erbjudas, behövdes även härtill många

olika_{slags anläggningar.”'*^}

Redan 1932_{gjordes försökattreglera virrvarretav} olika _{regler, instruktioner och annat som styrde} kommunernas_{byggnadsverksamhet. Normalförslag} till instruktioner för_{byggnadskonsulenter, stadsarki¬} tekter och andra_{trycktes och spredstillkommuner¬} na. Framför alltvar _{byggnadskonsulenternas verk¬}

samhetoch_{åtaganden relaterade till mindre}

munici-palsamhälle,byggnadsplaneområdeoch

utomplans-område. Instruktionen för _{byggnadskonsulenterna}

för _{utomplansområde stadgar bla att konsulenten}

skall_{granska ritningar och besiktigabyggnadsföre¬}

tag."*^ Byggnadskontrollanten i Alanäs mellan 1949

ocb 1952, Erik Borin,uttrycker detsåhär:

”Detvar_{ju såattde valdeennämnd, ettförmed¬}

lingsorgan ikommunfullmäktigesomförsöktesigpå uppgiften medattförmedla statliga bostadslån ochse tillatt_{husritningarmmstämdeöverensmed kraven.} Ganskasåsnabbt märkte dom dockattde inte klarade