Inbjudan till möte i Utbildningschefsgruppen Tid: Fredag 5 februari 2010, kl 08.30-14.30 Plats: Burgårdens Konferens, Skånegatan, Lokal Carmen

(1)

Utbildningschefsgruppen Göteborg 29 januari 2010

Inbjudan till möte i Utbildningschefsgruppen

Tid: Fredag 5 februari 2010, kl 08.30-14.30

Plats: Burgårdens Konferens, Skånegatan, Lokal Carmen OBS! ÄNDRAD LOKAL OBS!

Vägbeskrivning återfinns i mailet.

Samling med kaffe från kl 08.00-08.30. Mötet äger rum enligt följande arbetsordning 08.00-08.30 Samling med kaffe

08.30-12.05 Möte 12.05-13.00 Lunch 13.00-14.30 Möte

Om Du har förhinder att delta - var vänlig meddela detta till Theresa Carlsson e-post

theresa.carlsson@GRkom.se senast tisdag 2 februari.

Anteckningar och övriga handlingar från Utbildningschefsgruppens möten återfinns på GR Utbildnings hemsida www.GRkom.se

Välkomna! Mona Tolf Ordf

Peter Holmström Theresa Carlsson

(2)

Ärendelista:

Mötet öppnas 08.30

Beslut 10 (08.30-08.40)

1. Överenskommelse betr elever som inte kommer till skolstart till gymnasieskolan i augusti (Handling bifogas)

(Raymond Vaske, Susanne Carlström) 2. College (Margaretha Allen)

- Ersättning till GR 2010 för arbetet med Teknikcollege (bifogas missiv samt en sammansällning av kvalitetsarbetet för Teknikcollege)

- Ersättning till GR 2010 för arbetet med Vårdcollege (bifogas missiv) 3. Till ny ledamot i Framtidsgruppen efter Yvonne Barkstedt, som anmält sitt utträde ur gruppen föreslås Kicki Nordberg (Peter Holmström)

Tema Lärande 5 (08.40-08.45)

4. Vid nästa möte i UC 5 mars deltar Stefan Fölster, Svenskt Näringsliv, med temat Den orättvisa skolan.

=> För att förbereda frågor till denna punkt vid mötet 5 mars utses vid mötet 5 februari ett antal personer.

Positivia 15 (08.45-09.00)

5. GR Utbildning (vid UC 5 mars är det Lilla Edet som håller i Positivia)

Rapporter 60 (09.00-10.00)

6. Underlag för gemensam enkätstrategi (Material bifogas)

(Bengt Randén, Margrethe Kristensson) 15

7. Rapport från nätverket Barn i behov av särskilt stöd 2009 (Material bifogas)

(3)

8. Redovisning av Fri kvot inom GR (Material bifogas) (Ingrid Sigström)

UCs ledamöter inbjuds till att närvara vid GRs fri kvot-möten 15 9. Gymnasievalet inför skolstart 2010 (Susanne Carlström) 15

Paus 15 (10.00-10.15)

Information / Diskussion 105 (10.15-12.00)

10. Presentation av ”Att inte följa den förväntade vägen”. En studie om ungdomar utanför gymnasieskolan och om det kommunala

uppföljningsansvaret, rapport från FoU i Väst (Marianne Lundgren) 70 (10.15-11.25) 11. Ersättning till fristående skolor med anledning av Lika villkor – information

från diskussion i Gymnasieekonomgruppen (Staffan Hallström) 15 (11.25-11.40) 12. Möjlighet att studera på någon av de svenska utlandsskolorna

(Bifogas material) (Staffan Hallström) 15 (11.40-11.55)

Administrativia 5 (12.00-12.05)

Lunch 55 (12.05-13.00)

Information / Diskussion (forts)

13. Läraravtalet 2010 (Hans Erngren, SDF Tynnered) 30 (13.00-13.30) 14. Gymnasiefrågor (Peter Holmström, Margaretha Allen) 30 (13.30-14.00)

- Samverkansavtal för gymnasieskolan

- Gy 2011 (bifogas Ögonblicksbild Gy 2011, December 2009) samt implementering

- Första april-processen

- Samverkansavtal för gymnasiesärskolan - Naturbruksavtalet – lägesbeskrivning

15. Arbetet med vuxenutbildning – GR och VästKraft (Kenneth Ardehed,

(4)

Ventilen 20 (14.10-14.30)

(5)

Utbildningschefs-gruppen 2010-02-05 Till Utbildningschefsgruppen Förslag till

Överenskommelse betr elever som inte kommer till

skolstart i gymnasieskolan augusti 2010

Elever som är intagna på skolor inom GR dyker inte alltid upp vid skolstarten. Detta kan bero på att de har blivit intagna på en utbildning någon annanstans i landet och inte tackat nej till sin plats inom GR. För de skolor som berörs kan det innebära stora ekonomiska och organisatoriska konsekvenser.

GR-elever

Många GR-elever har sökt utbildning både inom GR och utanför. Elevens utbildningsval är lätta att kontrollera i Indra. Däremot finns inga uppgifter huruvida eleven tagits in på annan ort. Eleven behöver heller inte tacka JA till erbjuden utbildning inom GR, däremot ska de ha tackat NEJ om de inte har för avsikt att påbörja erbjuden utbildning inom GR. Om eleven inte svarar på intagningsbeskedet vet vi inte säkert var eleven dyker upp vid skolstart. Det vore därför rimligt att kommunernas studievägledare under sommaren

kontaktade de elever i kommunen som har sökt utbildning utanför GR men inte avstått erbjuden plats inom GR. Detta för att få veta om eleven är intagen på annan ort och om eleven i så fall har för avsikt att påbörja den utbildningen. De elever som inte har för avsikt att påbörja erbjuden utbildning inom GR

markeras med Avstår i Indra och gymnasieintagningen på GR erbjuder då platsen till elev på tur i reservkön.

(6)

Elever från övriga landet

Elever från övriga landet som sökt utbildning inom GR ska på sitt

intagningsbesked tacka ja eller nej till utbildning vid definitivintagningen. Intagna till utbildning inom GR som inte svarat stryks aldrig från

utbildningsplatsen, Gymnasieintagningen skickar istället en påminnelse till eleven i början av augusti med uppmaningen att svara inom någon vecka. Elever som eventuellt inte svarar på påminnelsen kontaktas då per telefon. Platser som avstås erbjuds elever som står på tur i reservkön.

Gymnasieintagningen sköter ovanstående och skapar arbetsrutiner för uppgiften. Anledningen till att eleven inte stryks utan först bli personligen kontaktad är att SKLs Handledning för intagningsarbete inte förordar ett sådant förfarande med tanke på att många av eleverna ännu inte fyllt 16 år.

Förslag

1. Förslag till åtgärder 2010 för att hantera elever boende inom

Göteborgsregionen som sökt utbildning både inom och utanför regionen Åtgärd

- Av kommunen utsedd studievägledare kontaktar aktuella elever och hör efter om de ska studera på annan ort eller på utbildningsvalet inom GR.

- Studievägledaren bockar av de elever som ska studera på annan ort från GR-alternativet i Indra - både från platser eleverna är intagna på och

reservplacerade på. Tidpunkt

Arbetet bör påbörjas senast 4 augusti då reservintagningen startar. Ansvarig

Hanteras av kommunerna.

2. Förslag till åtgärder för att hantera elever från övriga landet som är intagna eller som är reserver på utbildningar inom Göteborgsregionen Åtgärd

- De elever som inte aktivt tackat ja till erbjudna platser eller reservplatser får en påminnelse från Gymnasieintagningen och eleverna har en vecka på sig att svara. Elever som inte svarar kontaktas via telefon.

Tidpunkt

(7)

Ansvarig

Hanteras av GRs gymnasieintagning. Utbildningschefsgruppen föreslås enas om

att ovanstående rutiner används för att minska antalet uteblivna elever vid upprop i augusti 2010.

Göteborg januari 2010 Börje Rådesjö

(8)

Utbildningschefs-gruppen 5 februari 2010 Till Utbildningschefsgruppen Förslag till

Kostnadsfördelning för regionalt arbete med

Teknikcollege inom Göteborgsregionen 2010

Göteborgsregionen har 08-04-21 av Industrikommittén erhållit status som Teknikcollegeregion under en period av 3 år. Lokala ansökningar godkänns allt eftersom kommunala och fristående skolor/anordnare (gymnasieskola,

vuxenutbildning och yrkeshögskoleutbildning) når upp till kvalitetskraven i de nationella kriterierna och i den regionala ansökan.

Processen bygger på partssamverkan enligt beslutad organisationsmodell. Övriga parter finansierar egen insats.

För att stödja processen kring GRs regionala Teknikcollegearbete föreslås Utbildningschefsgruppen enas om att finansiera insatserna för 2010 med 200 000 kronor. Fristående skolor/utbildare som önskar ingå i konceptet förväntas medfinansiera med 15 000 kronor per ansökande enhet. Kostnadsfördelning av verksamheten 2009 bifogas.

Utbildningschefsgruppen föreslås enas om

att fördela kostnaden för GRs insatser för arbetet med Teknikcollege, 200 tkr för 2010, på kommunerna enligt tidigare använd modell, vilken bygger på kommunernas antal invånare vid föregående årsskifte (kostnaden för 2010 fördelas enligt folkmängden 2009-12-31).

Göteborg 19 januari 2010 Börje Rådesjö

(9)

Kommun Invånare 2008-11-01 Betalt 2009 Antal Andel ALE 27 296 3,01% 6 027 ALINGSÅS 37 141 4,10% 8 201 GÖTEBORG 499 747 55,17% 110 348 HÄRRYDA 33 467 3,69% 7 390 KUNGSBACKA 72 587 8,01% 16 028 KUNGÄLV 40 217 4,44% 8 880 LERUM 38 082 4,20% 8 409 LILLA EDET 12 800 1,41% 2 826 MÖLNDAL 59 843 6,61% 13 214 PARTILLE 33 799 3,73% 7 463 STENUNGSUND 23 581 2,60% 5 207 TJÖRN 14 956 1,65% 3 302 ÖCKERÖ 12 253 1,35% 2 706 Summa 905 769 100,00% 200 000

(10)

ARBETSMATERIAL 2010-01-29

Teknikcollege Göteborgsregionen

(11)

(12)

Innehållsförteckning

Inledning………...3

Regionalt perspektiv………3

Vilka samarbeten har inletts mellan olika aktörer med anledning av teknikcollege- certifieringen under 2009?

Infrastruktur för utbildning………...4

Antal tillkommande KY-utbildningar inom tekniksektorn. Vilka? Antal teknikcollegeinsatser kring anställda/arbetslösa. Vad?

Tydlig profil……….8

Utmaningar under året.

Utbildarnas egna uppföljningar av resultat i form av t ex anställningsgrad.

Samverkan med arbetsliv………..9

Vilka företag är involverade i de lokala teknikcollegeråden? Är näringslivet i majoritet?

Andel deltagande företag som uppfattar utbildningarna som relevanta? Antal genomförda handledarutbildningar.

Vilka insatser har gjorts för att rekrytera nya yrkeslärare?

Kvalitetssäkring………....11

Hur mäts den lokala kvaliteten? (Årets resultat)

Kreativ miljö……….12

Antal nya, renoverade eller anpassade lokaler. Ev. resultat från undersökning om jämställdhet.

Antal större genomförda projekt i samverkan med arbetslivet. Andel UF Företag.

Maskiner och

utrustning……….14

Har sambruk skett mellan de olika nätverksparterna? Hur?

Sammanhållna

arbetsdagar………..14

Vilka flexibla former för lärande erbjuds?

Lagarbete………..15

Eventuella undersökningsresultat kring elevernas uppfattning om arbetssättet.

Lärande i arbete………...15

Antal genomförda handledarutbildningar under året, samt antalet deltagare. Andel elever inom IP/SM som genomfört minst 15 veckors APU.

Andel elever) på TE/SM som genomfört praktik i någon omfattning? Har validering av kompetens erbjudits/genomförts?

(13)

Inledning

Detta är ett arbetsmaterial som kommer att kompletteras med information bl.a. ifrån GR, BRG, If Metall och Teknikföretagen under februari månad 2010.

Det regionala rådet har till uppgift att kvalitetssäkra de lokala Teknikcollegen i regionen. Man har valt att göra följande nedslag under de 10 kvalitetskriterierna för att uppnå ett jämförbart resultat från år till år och säkerställa att man arbetar med de utvecklingsområden man angivit i ansökan och kompletteringarna. Under de tre år regionens Teknikcollegecertifiering gäller har man till uppgift att arbeta för att uppnå de visioner och mål man fått granskade och godkända av Industrikommitténs granskningskommitté.

Frågorna åtföljs av ett A, B eller A/B och besvaras således antingen regionalt av projektledare och AU (A) eller av utbildningsanordnarna själva (B).

Följande utbildningsanordnare är Teknikcollegecertifierade i dagsläget och svaren under respektive fråga som direkt berör resultat från utbildningsanordnarna kommer svaren att redovisas i följande ordning.

GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium/GTC Göteborgs Tekniska College SKF Tekniska Gymnasium/SKF Kompetensutbildning

UCT Tjörn (FFG)

Nösnäsgymnasiet i Stenungsund Mimers Hus Gymnasium i Kungälv

Regionalt perspektiv

Samarbete som har inletts under 2009 mellan olika aktörer med anledning av Teknikcollegecertifieringen. B

GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium/GTC Göteborgs Tekniska College VUF- ABF- GTG och Volvopersonvagnar kompetenslyft för varslade medarbetare. SKF Tekniska Gymnasium/SKF Kompetensutbildning

Fler kontakter med gymnasierna i Stenungsund, Kungälv, Lindholmen och Kungsbacka. Arbetsförmedlingen och ESF-rådet, utbildning av 24 kvinnor under 54 veckor.

UCT Tjörn (FFG)

Under 2009 har samarbete inletts mellan utbildningsanordnarna inom Norra Noden (Mimers Hus Väst, Nösnäsgymnasiet och UCT) gällande gemensam handledarutbildning inom TC samt gemensamt kompetensutvecklingsprogram. Tillsammans har vi planerat en handledarutbildning inom TC som kommer att genomföras under vt-10. Omfattningen är totalt 2 dagar med start i slutet av januari 2010. Inom gruppen för TC

kompetensutvecklingsprogram har planering kring samarbete påbörjats. Samarbete har även inletts med TCGR-råd. Gentemot det lokala näringslivet har vi sedan tidigare upparbetade kontakter inom industribranschen.

Nösnäsgymnasiet i Stenungsund

Vi har påbörjat samarbete med Business Region Gothenburg och Teknikcollege Lysekil angående framtida petrokemiskt kompetenscenter.

Vi är anordnare av T-konventet i Sverige i mars 2010

Vi har startat kontakter med Robert Onsander, som är en viktig person i petrokemiklustret i Västsverige och också en viktig spelare när det gäller Business Region Gothenburg

(14)

Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Lokalt Teknikcollegeråd i Kungälv Handledarutbildning

Teknikcollegerådets arbete under året. A

Rådet har träffats fem gånger under 2009 och representanter från rådet, som utgjort en arbetsgrupp, har arrangerat ett nationellt nätverksmöte för integration av vuxenutbildning i Teknikcollege.

Organisationsmodellens funktionalitet. A

I det regionala rådet sitter det två representanter från respektive lokalt råd, en avnämare och en utbildningsanordnare. GR, If Metall, Teknikföretagen och BRG har representanter med i rådet och ordföranden kommer från näringslivet, enligt riksföreningens kriterier. Det sitter dessutom representanter för utbildningsanordnare som är på gång med

ansökningar med i det regionala rådet för erfarenhetsutbyte och introduktion i arbetssättet. Synpunkter på att rådet känns tungrott har förts fram och eventuellt bör man överväga att mötas i andra konstellationer mellan rådsmötena för att fokusera på specifika frågor.

Infrastruktur för utbildning

Antal sökande till TE, IP och vuxenutbildning. A

Se bilaga (”Jämförelse söktryck 08 och 09”) för jämförelse antal sökande ht 2008 och ht 2009.

GTC Göteborgs Tekniska College

o Underhåll och Driftsäkerhetsutveckling o Produktionsutveckling

o Ledare i industriell verksamhet Uppgifter är på ingång.

Andel gymnasieelever som kommer in på sitt förstahandsval. A

Här redovisas uppgift på hur många behöriga som sökt i förstahand i slutintagningen och hur många som antagits totalt. Se även bifogad sammanställning (”Statistik intagning sammanställning”) för mer information.

GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium

o Specialutformat industritekniskt högskoleinriktning 1:a hand 66 Intagna 64 o Specialutformat industritekniskt operativ inriktning 1:a hand 12 Intagna 20 SKF Tekniska Gymnasium

o Specialutformatprogram inriktning industri, el och natur 1:a hand 34 Intagna 26 UCT Tjörn

o FFG Industriprogrammet 1:a hand 5 Intagna 3 Nösnäsgymnasiet i Stenungsund

o Industriprogrammet 1:a hand 19 Intagna 16

o Teknikprogrammet 1:a hand 45 Intagna 46

o TUNA 1:a hand 18 Intagna 18

o Datorteknik 1:a hand 20 Intagna 24

Mimers Hus Gymnasium i Kungälv

o Kungälvs Tekniska program 1:a hand 16 Intagna 18

(15)

Betygssnitt per program. A (slutintag)

Se även bifogad fil (”Intagningspoäng och medelvärde”) för information om preliminärintag och definitivintagning.

GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium

o Specialutformat industritekniskt högskoleinriktning 249 o Specialutformat industritekniskt operativ inriktning 197 SKF Tekniska Gymnasium

o Specialutformat program inriktning industri, el och natur 263 UCT Tjörn o FFG Industriprogrammet 223 Nösnäsgymnasiet i Stenungsund o Industriprogrammet 179 o Teknikprogrammet 236 o TUNA 248 o Datorteknik 175

o Kungälvs Tekniska program 212

o Teknikprogrammet 231

Antal certifierade skolor/utbildare vid årets start fördelat på gy, vux, KY och uppdragsutbildning. A

Gymnasieskolor 2st

GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium SKF Tekniska Gymnasium

Vuxenutbildning 1st

GTC Göteborgs Tekniska College KY 1st

GTC Göteborgs Tekniska College Uppdragsutbildning 2st

GTC Göteborgs Tekniska College SKF Kompetensutbildning

Antal nycertifierade skolor/utbildare under året. A

Gymnasieskolor 3st UCT Tjörn

Nösnäsgymnasiet i Stenungsund Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Vuxenutbildning 2st

Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Nösnäsgymnasiet i Stenungsund

(16)

KY 1st

Nösnäsgymnasiet i Stenungsund

Antal skolor/utbildningar som förbereder ansökan. A

5st YTC Lindholmen KY-akademien Polhemsgymnasiet Lernia Elof Lindälvsgymnasiet Alingsås

Antal deltagande kommuner (certifierade och ännu ej certifierade). A

Regionen består av 13 kommuner som alla samverkar inom Teknikcollege, fyra av dessa har certifierade lokala colleges och ytterligare två har för avsikt att påbörja arbetet med ansökan.

Vilka kommuner? A

Kommuner med certifierade lokala Teknikcollege:

o Göteborg

o Stenungsund

o Kungälv

o Tjörn

Kommun på gång med lokal ansökan:

o Göteborg o Kungsbacka o Alingsås Övriga kommuner: o Ale o Alingsås o Härryda o Lerum o Lilla Edet o Mölndal o Partille o Öckerö Vilka huvudmän? A Certifierade: o SKF

o AB Volvo och Volvo Cars o Göteborgs stad

o Kungälvs kommun o Stenungsunds kommun o Tjörns kommun

På gång med lokal ansökan o Lernia

(17)

Antal tillkommande regionalt sökbara gymnasieutbildningar inom TE och IP (som certifierats under året). Vilka? A

Stenungsund: TUNA, Teknikprogrammet, Industriprogrammet,

Datorteknikprogrammet

Kungälv: KTP

Tjörn: FFG Industriprogrammet

Antal tillkommande regionalt sökbara utbildningar inom gymnasial vuxenutbildning/påbyggnadsutbildning. Vilka? A

I Göteborgsregionen erbjuds från och med 2009 gemensamma yrkesvuxutbildningar, dessa är sökbara för alla regionens invånare. Några av utbildningarna är förlagda hos Teknikcollegecertifierade utbildningsanordnare, t.ex. GTC.

Antal tillkommande KY-utbildningar inom tekniksektorn. Vilka? B

GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium/GTC Göteborgs Tekniska College Inga nya godkända. Befintliga tre rullar på. Ansökning inlämnad om ny

Logistikutbildning i form av YH utbildning.

SKF Tekniska Gymnasium/SKF Kompetensutbildning Logistik tillsammans med GTC

Ledare tillsammans med GTC UCT Tjörn (FFG)

Inom Tjörn erbjuds i nuläget inga KY-utbildningar. Nösnäsgymnasiet i Stenungsund

Vi fasar just nu ut KY– utbildningen. Innevarande läsår har vi enbart år 2 – elever på KY– utbildningen. Läsåret 2010/2011 planeras start av Yrkeshögskola i Stenungsund med en processoperatörsutbildning. Om så blir fallet kommer denna utbildning att inkluderas i TC.

Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Inga

Antal utbildningar som omfattas av regional garanti inom sektorn. Vilka? A

Än så länge finns ingen utbildning som omfattas av regional garanti, men det kan komma.

Antal teknikcollegeinsatser kring anställda/arbetslösa. Vad? B

GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium/GTC Göteborgs Tekniska College Kompetenslyftet för varslade Volvo Personvagnar 150 personer heltid under 9 månader. SKF Tekniska Gymnasium/SKF Kompetensutbildning

Arbetsförmedlingen och ESF-rådet, utbildning av 24 kvinnor under 54 veckor; dessa var varslade.

UCT Tjörn (FFG)

Berörda lärare på industriprogrammet har genomfört handledarutbildningen Lärande på arbetsplats – handledarstöd.

(18)

Vi har tagit fram en handledarutbildning, gemensam för de tre ingående kommunerna inom TC Norra Noden.

Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Handledarutbildning

Tydlig profil

Utmaningar under året. A/B

Det förefaller inte ha varit helt lätt att bemanna respektive råd med engagerade avnämarerepresentanter.

I samband med de kraftiga varsel och den nedgång i konjunkturen som skett har

samverkansformen Teknikcollege visat sig mycket lämplig. Arbetslivets företrädare har en arena för att diskutera kompetensutveckling i nära samverkan med leverantörerna av utbildning. Göteborgsregionen utmärker sig för en ovanligt stor del vuxenutbildning inom det regionala Teknikcollegerådets verksamhet.

GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium/GTC Göteborgs Tekniska College Minskat intresse för teknikutbildningar bland ungdomar. Förändring av profil/er för att motsvara industrins kompetensbehov och vara attraktiva för ungdomar pågår. Arbete för att få ramavtal med vuxenutbildningsförvaltningar genomfört med bra resultat.

SKF Tekniska Gymnasium/SKF Kompetensutbildning

SKF Kompetenscentrum har tagit emot och komptensutvecklat en stor mängd SKF-are från prod. 174 kurser startades 2009

En ny klass, Kvinnoprojektet ihop med AF och ESF UCT Tjörn (FFG)

Tjörns gymnasieskola är en liten skola där Industriprogrammet ligger under det

Företagsförlagda gymnasiet (FFG). FFG erbjuder lärlingsutbildning med relativt få elever inom varje program. Inom Industriprogrammet går idag 8 stycken elever där majoriteten har en APU-plats inom det lokala näringslivet. Vi har haft svårt att bilda ett rent

branschråd inom industri. Däremot fungerar vårt lärlingsråd, där industribranschen är representerad, som skolans samarbetsråd gentemot näringslivet. Eftersom vi håller lärlingsutbildningar sker specifik branschavstämning i samband med de möten som yrkesläraren har med respektive företag vid ett flertal tillfällen per termin. Fokus för dessa möten ligger på elevens utbildning, kursmål, branschkrav etc. och eleven är delaktig på varje möte och i hela denna process. Ett av målen är att eleven ska få en så

verklighetsanknuten utbildning som möjligt. Nösnäsgymnasiet i Stenungsund

Vi har tre prioriterade kriterier för 2010, antagna av lokala TC - rådet: 1. Skapa lärmiljöer i TC – anda

2. Sammanhållna skoldagar skall prioriteras 3. Lagarbete/ämnesintegration

Vi har pågående diskussioner med industrin om sponsring av en styr – och mätutrustning till TC Stenungsund

(19)

Framtagandet av gemensamt kompetensutvecklingsprogram i Norra Noden Start av nätverk för flickor

Utbildarnas egna uppföljningar av resultat i form av t ex anställningsgrad B

GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium/GTC Göteborgs Tekniska College -

SKF Tekniska Gymnasium/SKF Kompetensutbildning -

UCT Tjörn (FFG)

Inga sådana uppföljningar har genomförts. Nösnäsgymnasiet i Stenungsund

-

Uppföljning kommer att genomföras under våren 2010

Samverkan med arbetsliv

Vilka företag är involverade i de lokala Teknikcollegeråden? B

GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium/GTC Göteborgs Tekniska College AB Volvo, Volvo Cars, SKF och Chalmers

SKF(lokala rådet) samt kontakter med Swedmaint, Bomek, Daros via Kvinnoprojektet UCT Tjörn (FFG)

Se beskrivning ovan. I vårt näringslivs-/lärlingsråd representerar ENP Industrisystem AB industribranschen. Övriga APU-företag där vi har en kontinuerlig planering och

avstämning är Swede ship Marine AB, PAB Patric And Brother AB, Tjörns bryggteknik AB, Akzo Nobel, Skärhamns slip och mekaniska verkstad samt SF Marina Wallhamn AB. Nösnäsgymnasiet i Stenungsund

Borealis, K – Svets, IF – Metall, Företagarna, BPP, Ineos

Vi har dessutom politikerrepresentation i TC – rådet samt elev – och personalrepresentation

Nio företag inom plåt- och svets och skärande bearbetning

Är näringslivet i majoritet? B

GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium/GTC Göteborgs Tekniska College Ja

SKF Tekniska Gymnasium/SKF Kompetensutbildning Ja

(20)

UCT Tjörn (FFG)

I vårt lärlingsråd är näringslivet i majoritet. På våra möten ute hos företagen deltar minst en representant från företaget (handledare), eleven samt yrkesläraren från skolan.

Näringslivet är i majoritet – ordförande är Företagarnas vice ordförande Göran Roos Mimers Hus Gymnasium i Kungälv

Ja

Andel deltagande företag som uppfattar utbildningarna som relevanta. B

GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium/GTC Göteborgs Tekniska College Alla!

SKF Tekniska Gymnasium/SKF Kompetensutbildning SKF samt Swedmaint, Bomek, Daros

UCT Tjörn (FFG)

Samtliga företag som vi samverkar med är delaktiga i utformningen av elevens utbildning och har medgivit ett långsiktigt åtagande i samband med elevens utbildning.

En gemensam utvärdering har ännu inte genomförts. Nösnäsgymnasiet i Stenungsund

Vi har cirka 500 företag som vi samarbetar med för att klara vår APU – verksamhet för våra yrkesförberedande program. Cirka 150 företag behövs för att vi skall kunna genomföra Teknikcollege.

Alla yrkesprogram har ett yrkesråd som bl.a. diskuterar upplägg och genomförande av programmen. Företagen har också möjlighet att lämna synpunkter på kursupplägg mm. Mimers Hus Gymnasium i Kungälv

Nöjdheten med utbildningen är hög enligt de samtal som förs vid företagsbesök

Antal genomförda handledarutbildningar. A/B

GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium/GTC Göteborgs Tekniska College 6 st, även som externa uppdrag.

UCT Tjörn (FFG)

Handledarutbildningen inom TC startar vt-10. Däremot har vi under 2009 genomfört 2 egna handledarutbildningar inom Tjörns gymnasieskola. Vår utbildning omfattar 4 st halvdagar. För att bli certifierad handledare inom vår modell krävs också att man ansvarat för handledning av en elev i minst ett år. Hittills har 5 deltagare från industribranschen genomfört handledarutbildningen.

(21)

Vi planerar att inom Teknikcollege Norra Noden genomföra en gemensam handledarutbildning under 3 dagar i januari/februari 2010.

Dessutom har vi genomfört en handledarutbildning inom IP v. 46 2009 samt för TUNA i augusti 2009.

Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Ska starta våren 2010

Vilka insatser har gjorts för att rekrytera nya yrkeslärare? A/B

GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium/GTC Göteborgs Tekniska College Annonsering i AF, Kontakt med ägarbolag för att anställa övertalig personal. 3 nya medarbetare anställda.

Vi har haft möten med Pedagogiska institutionen för att försöka få fram en adekvat yrkeslärarutbildning;

UCT Tjörn (FFG)

Vi har inom perioden anställt en ny industrilärare med adekvat bakgrund från industrin. Nösnäsgymnasiet i Stenungsund

Vi har hittills lyckats med att rekrytera utbildade yrkeslärare.

När problem har uppstått, t.ex. vid sjukdom osv., har vi ett kontaktnät i industrin som hjälpt oss med tillfälliga rekryteringar.

Behov har inte funnits, men kommer under våren 2010

Kvalitetssäkring

Hur mäts den lokala kvaliteten? (Årets resultat) B

GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium/GTC Göteborgs Tekniska College Verksamheten har under året genomgått en certifiering som utbildningsanordnare enligt SAUF (Sveriges auktoriserade utbildnings företag) med godkänt resultat.

GY

Genom Göteborgs elevenkät index GTG NEI nöjd elev index 75 (medel alla skolor 61) Genom Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) sammanställning visar GTG även i år att vi är en skola att räkna med. Undersökningen redovisar att GTG:s deltagare ligger topp gällande betygsmedelvärde samt hur målmedvetna de är på att fullfölja och avsluta sina gymnasiestudier.

GTG gör årligen en uppföljning på de deltagare som tagit studenten sedan skolan startades och likt vanligt är siffrorna glädjande. Undersökningen görs av ScandInfo via en

webbaserad enkät och som i år skickades ut till cirka 900 personer. Svarsfrekvensen låg på 56 %.

(22)

Resultat:

• 97 % anser sig vara nöjda sina gymnasieår på skolan

• 70 % arbetar eller studerar inom områdena teknik, projekt eller ekonomi • 57 % studerar på Chalmers Teknisk Högskola

• 45 % av dem som studerar känner sig mer förberedda för högskolestudier än sina studiekamrater

KY

Uppföljning av anställning enligt KY myndighetens krav och genom kurs och utbildnings enkäter. Mkt goda resultat på alla undersökningar. Godkända KY kvalitetsrevisioner. KFY

Uppföljning av årets deltagarnöjdhet av genomförda kurser. Resultat: 4,25 (max 5) SKF Tekniska Gymnasium/SKF Kompetensutbildning

Utvärderingar av genomförda kurser; deltagande i Göteborgsstads elevenkät UCT Tjörn (FFG)

Vi har i nuläget inget framtaget mätverktyg för att mäta den lokala kvaliteten. Genom det nära samarbetet med näringslivet samt regelbunden uppföljning av den arbetsplatsförlagda utbildningen får dock yrkesläraren en kontinuerlig avstämning. När det bedöms som relevant för elevens mål kan ibland krävas att eleven byter APU-plats. För att uppnå målen sker även yrkesundervisning i skolan parallellt med elevens APU.

Teknikcollegerådet för Norra Noden har som uppdrag att ta fram rutiner för att kvalitetssäkra TC.

Vi redovisar årets resultat dels i årsbokslut 2009 (i januari 2010) samt i kvalitetsredovisningen i augusti 2010.

Vi kommer att följa upp de 10 kvalitetskriterierna i vår ansökan efter läsårets slut, med enkäter och intervjuer.

Kreativ miljö

Antal nya, renoverade eller anpassade lokaler. B

GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium/GTC Göteborgs Tekniska College Stora anpassningar genomförda för att möta Yrkesvux fordonsteknik grupper. I övrigt lokaler i toppskick.

Ny robotsal med ny ABB-robot; upprustning av styrteknik och elsalar Iordningställande av ny sal för Kvinnoprojektet

UCT Tjörn (FFG)

Eftersom den praktiska delen av elevernas utbildning sker ute i näringslivet har vi inom skolan inga anpassade lokaler för industriprogrammet. Eleverna vistas i en kreativ miljö direkt i näringslivet med anpassade lokaler och utrustning. Elevernas utbildning och arbetsinsats sker i skarpt läge vilket också är bidragande till en kreativ miljö.

(23)

Nösnäsgymnasiet i Stenungsund IP – nyinköp av 3 nya svarvar,

Inköp av ny CNC - fleroperationsfräs i augusti 2009 (800 tkr). Inköp av ny mätutrustning.

Nya bänkar till teorisal. Laptops 8 st.

Bänkar till CNC-utrustning (9st) och 3st verktygsvagnar. Två stycken HAAS simuleringssystem.

CNC – training (program).

En ombyggnation av ett grupprum/arbetsstation som ligger i anslutning till verkstadslokalerna har gjorts.

Ev. resultat från undersökning om jämställdhet. B

UCT Tjörn (FFG)

Ingen sådan undersökning är gjord. Nösnäsgymnasiet i Stenungsund -

Mimers Hus Gymnasium i Kungälv -

Antal större genomförda projekt i samverkan med arbetslivet. B

GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium/GTC Göteborgs Tekniska College Kompetenslyftet för 150 varslade hos Volvo Personvagnar. 9 månaders heltidsstudier genomförda.

SKF Tekniska Gymnasium/SKF Kompetensutbildning Kvinnoprojektet

ME- projekt; Manufakturing Exellence; Skolan har skrivit ansökan tillsammans med produktionschefer på SKF. SKF har fått medel

UCT Tjörn (FFG)

Vår utbildningsmetod innebär en ständig samverkan med arbetslivet. Nösnäsgymnasiet i Stenungsund

Handledarutbildning

Gemensam information om TC till personal och elever på gymnasiet (jan 2010) Mimers Hus Gymnasium i Kungälv

(24)

Andel UF Företag? B

GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium/GTC Göteborgs Tekniska College Under 2009 har GTG registrerat 18 UF företag som kommer att ställa ut och tävla vid UF mässan 2010.

SKF Tekniska Gymnasium/SKF Kompetensutbildning Inga

UCT Tjörn (FFG)

Vi erbjuder UF i årskurs 3. I år har vi 2 elever i åk 3 som går industriprogrammet. Ingen av dem har valt att göra UF.

Vi har idag UF – företag på Teknikprogrammet och Handels – och Administrationsprogrammet, sammanlagt ett 10 – tal företag. Vi satsar på entreprenöriellt lärande (HP, BF, SP Ek)

Mimers Hus Gymnasium i Kungälv -

Maskiner och utrustning

Har sambruk skett mellan de olika nätverksparterna? Hur? B

GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium/GTC Göteborgs Tekniska College

Verkstads moment genomförs i Lernias och YTC lokaler och med deras lärarresurs. Kemi och Fysik på samma sätt på Polhemsgymnasiet.

Nya drivlinor och motorer för undervisning har hämtats från våra ägarbolag. Ny el/energi utrustning har anskaffats för Kompetens Lyftet.

Projektet Kexfabriken(samverkan Underhållsföretagen och Svenska Mässan) har lett till flera nya samverkanspartner och en stor mängd ny utrustning. Se

http://kexfabriken.gtc.com/ för mer information

Ja, SKF arbetar tillsammans och hyr kurser/lokaler hos GTC (robotteknik) UCT Tjörn (FFG)

Nej.

Nösnäsgymnasiet i Stenungsund Nej

Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Nej

Sammanhållna arbetsdagar

(25)

GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium/GTC Göteborgs Tekniska College Alla utbildningar sker i långa arbetspass och under heldagar. Utbildningsportalen Its Learning använd som pedagogisk plattform för information, kommunikation och pedagogiskt arbete. Grupparbetsrum, inlämning och redovisning rättning och distansuppgifter finns i denna plattform.

Gymnasieeleverna studerar från 08.00 till 16.00 alla skoldagar; Bufferttid för studier erbjuds, Hobbykvällar med tillgång till skolan verkstad erbjuds

UCT Tjörn (FFG)

Våra elever har APU tre dagar i rad varje vecka under hela utbildningen. Resterande två dagar är de i skolan för yrkesteori, kärnämnen samt vissa valbara kurser. På elevernas APU-dagar följer de i största möjliga mån arbetsplatsens tider. Eftersom elevernas APU sker kontinuerligt över varje läsår får de även erfarenhet av den dynamiska miljö som finns inom branschen beroende av säsong, konjunktur, efterfrågan etc.

Start ht 2010. Planering pågår under detta läsår. Mimers Hus Gymnasium i Kungälv

Redovisas vid den årliga uppföljningen

Lagarbete

Eventuella undersökningsresultat kring elevernas uppfattning om arbetssättet. B

GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium/GTC Göteborgs Tekniska College Inga relevanta undersökningar genomförda.

Cirka sex projekt genomförs under gymnasietiden. Samtliga utvärderas. Utvärdering sker även i kursen pedagogiskt ledarskap som är nära kopplat till hur man arbetar i

projektgrupperna. Även kursen projekt och företagande stärker förmågan att arbeta i grupp.

UCT Tjörn (FFG)

Inga specifika undersökningar har ännu gjorts. Individuella avstämningar görs mellan yrkeslärare och elev. Vår uppfattning är att eleverna är nöjda med arbetssättet. Nösnäsgymnasiet i Stenungsund

Skall genomföras under 2010/2011 Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Redovisas vid den årliga uppföljningen

Lärande i arbete

(26)

GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium/GTC Göteborgs Tekniska College 6 st totalt 80 deltagare.

Fyra omgångar varav en med nya handledare. Totalt har vi ca 40 handledare vi arbetar med.

UCT Tjörn (FFG)

2 genomförda handledarutbildningar varav 5 deltagare kom från industribranschen. Nösnäsgymnasiet i Stenungsund

TUNA augusti 2009 där ca 15-20 personer deltog. IP v 46 år 2009, ca 10-15 personer.

Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Ska påbörjas våren 2010

Andel elever inom IP/SM som genomfört minst 15 veckors APU. B

SKF Tekniska Gymnasium/SKF Kompetensutbildning Alla, dvs. två klasser 52 elever

UCT Tjörn (FFG)

De 5 elever som går i åk 2 och 3 har genomfört mer än 15 veckors APU.

De 3 elever som går i åk 1 har ännu inte hunnit uppnå motsvarande 15 hela veckors APU. Nösnäsgymnasiet i Stenungsund

År 2 IP, 6 veckor och år 3 IP, 24 v. Båda klasserna är ute på APU 4 dagar per vecka. Tuna hela år 3, enligt schema på arbetsplatsen.

Samtliga elever inom KTP får under utbildningstiden minst 15 veckors APU, 2009/10 finns 74 studerande (18, 20, 16, 20)

Andel elever på TE/SM som genomfört praktik i någon omfattning? B

GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium/GTC Göteborgs Tekniska College GY

Ca: 340 deltagare som alla har haft minst6 veckors APU under året. Åk 1 4x30 deltagare 2 x 4 veckor

Åk 2 4 x 30 deltagare 1 x 6 veckor Åk 3 4 x 29 deltagare 1 x 9 veckor KY

(27)

KFY uppdrag och YRKESVUX Uppdragsutbildning har ingen APU.

Yrkesvuxenutbildningar med obligatorisk APU startar för första gången januari 2010. SKF Tekniska Gymnasium/SKF Kompetensutbildning

-

UCT Tjörn (FFG)

Inom Tjörn erbjuds inte Teknikprogrammet. Nösnäsgymnasiet i Stenungsund

TE år 3 har haft en veckas praktik under året. Mimers Hus Gymnasium i Kungälv

Se ovan

Har validering av kompetens erbjudits/genomförts? B

GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium/GTC Göteborgs Tekniska College Genomförts på uppdrag av Volvo Buss mot Produktionsteknisk kompetens.

Erbjudits och genomförts efter önskemål i inledning av KY utbildning Ht 2009. SKF Tekniska Gymnasium/SKF Kompetensutbildning

SKF Kompetenscentrum har validerat ca 20 anställda mot CNC. 17 personer har sedan gått kurs.4 personer är därefter certifierade CNC-operatörer. SKF Kompetenscentrum är godkänd teststation för CNC.

UCT Tjörn (FFG) Nej.

Nösnäsgymnasiet i Stenungsund Nej

Ja, genom samarbete med den kommunala vuxenutbildningen.

(28)

v a li te ts sä k ri n g , st a ti st ik i n ta g n in g Ö T E B O R G ö te b o rg sr eg io n en s T e k n is k a G y m n a si u m 1 :a v a l ro g ra m In r. /P ro fi l U rs p p l A n t p l S im u l B eh O b eh B o k p l In ta g n a R es er v er L ed p l In tp F p ec u tf o rm at i n d u st ri te k n is k t H ö g sk o le in r. 9 6 6 4 6 6 0 0 6 4 6 0 2 0 5 0 p ec u tf o rm at i n d u st ri te k n is k t O p er at iv i n r. 3 2 3 2 1 2 0 0 2 0 0 1 2 1 5 5 0 Ö T E B O R G K F T e k n is k a G y m n a si u m 1 :a v a l ro g ra m In r. /P ro fi l U rs p p l A n t p l S im u l B eh O b eh B o k p l In ta g n a R es er v er L ed p l In tp F p ec .u tf o rm at p ro g ra m 2 6 2 6 3 4 2 0 2 6 1 7 0 2 3 0 0 J Ö R N jö rn s G y m n a si e sk o la , U C T 1 :a v a l ro g ra m In r. /P ro fi l U rs p p l A n t p l S im u l B eh O b eh B o k p l In ta g n a R es er v er L ed p l In tp F ri F G I n d u st ri p ro g ra m m et 3 3 5 0 0 3 2 0 2 1 0 0 T E N U N G S U N D ö sn ä sg y m n a si et 1 :a v a l ro g ra m In r. /P ro fi l U rs p p l A n t p l S im u l B eh O b eh B o k p l In ta g n a R es er v L ed p l In tp F ri d u st ri p ro g ra m m e t 1 6 1 6 1 9 2 0 1 6 8 0 1 7 0 0 ek n ik p ro g ra m m et 6 4 4 6 4 5 0 0 4 6 0 0 1 6 5 0 U N A 1 8 1 8 1 8 0 0 1 8 1 0 1 9 0 0 at o rt ek n ik 2 9 2 9 2 0 2 0 2 4 0 5 8 0 0 U N G Ä L V im er s H u s-G y m n a si u m V ä st 1 :a v a l ro g ra m In r. /P ro fi l U rs p p l A n t p l S im u l B eh O b eh B o k p l In ta g n a R es er v er L ed p l In tp F ri u n g äl v s T ek n is k a p ro g ra m 1 8 1 8 1 6 2 0 1 8 0 0 1 6 5 0 ek n ik p ro g ra m m et 6 4 6 4 5 0 1 0 5 3 0 1 1 1 6 5 0

(29)

fo r m a ti o n o m s lu ti n ta g n in g en 2 0 0 9 . R :s g y m n as ie in ta g n in g g ö r in ta g n in g t il l 3 2 k o m m u n a la o ch 4 1 f ri st åe n d e sk o lo r. es er v in ta g n in g e n p åg ic k m el la n d en 7 a u g u st i – 4 s ep te m b er . O m v al e ll er ä n d ri n g ar i a n sö k an h ar e le v e n g jo rt t il ls a m m an s m ed s tu d ie v ä g le d ar en p å sk o la n /k o m m u n en es er v in ta g n in g e n a v sl u ta d es d en 4 s ep te m b er . ö k a lt er n a ti v o ta lt a n ta l sö k al te rn at iv d en 4 s ep te m b er ä r 4 4 3 . ö k a n d e v ia I n d ra n et ( a n sö k a n v ia w eb b en ) n ta l sö k an d e el e v er v ia I n d ra n et ä r 7 3 ,9 % . In d ra n et s an sö k an f ö r el ev s tä n g d es d en 1 f eb ru ar i. ö k a n d e n ta le t sö k a n d e g ru n d sk o le el ev er ä r 1 2 5 8 1 ( 2 0 0 8 = 1 2 7 9 0 ) o ch ä ld re sö k an d e 2 5 7 8 ( 2 0 0 8 = 2 6 2 4 . T o ta lt a n ta l sö k an d e 2 0 0 9 ä r 1 5 1 5 9 ( 2 0 0 8 = 1 5 4 1 4 ). m v a l n ta l el e v er s o m h ar f ö rä n d ra t, d v s la g t ti ll e ll er f ly tt at o m , v al i s in a n sö k a n m el la n d ef in it iv in ta g n in g en d en 2 5 j u n i o ch s lu ti n ta g n in g e n d en 4 s ep te m b er v ar 1 9 4 9 , 1 2 ,9 b eh ö ri g a s ö k a n d e g ru n d sk o le el ev er i n o m G R n ta l o b eh ö ri g a sö k an d e g ru n d sk o le el ev er ä r 1 0 2 2 . M o ts v ar an d e si ff ra v id d ef in it iv in ta g n in g e n v ar 1 1 4 8 . 1 2 6 g ru n d sk o le el ev er s o m v ar o b eh ö ri g a i sv en sk a, m at e m at ik le r en g el sk a v id d ef in it iv in ta g n in g en h ar b li v it b eh ö ri g a u n d er s o m m ar en . n ta l p la ts er o ch e j in ta g n a e le v er et f in n s 7 5 9 l ed ig a p la ts er i r eg io n e n , 4 0 5 p å k o m m u n al a sk o lo r o ch 3 5 4 p å fr is tå en d e. D et f in n s 1 5 3 b eh ö ri g a sö k an d e so m i n te ä r in ta g n a i re g io n e n u ta n e n b ar t li g g er se rv er p å v al t il l n a ti o n el la o ch s p ec ia lu tf o rm ad e p ro g ra m . F le ra a v d es sa ä r äl d re sö k an d e s o m h ar e n p la ts i å rs k u rs 2 i g y m n as ie sk o la n . G ru n d sk o le e le v er s o m i n te la ce ra ts k o m m er a tt k o n ta k ta s av h e m k o m m u n en o ch e rb ju d as l ed ig a p la ts er e ll er i n d iv id u el lt p ro g ra m . ta g n a o ta lt a n ta l in ta g n a el e v er t il l sa m tl ig a sk o lo r i re g io n e n ä r 1 1 7 8 0 . A v d es sa ä r 8 0 2 7 i n ta g n a p å k o m m u n al a sk o lo r o ch 3 7 5 3 p å fr is tå en d e sk o lo r. 8 0 % ä r in ta g n a p å si rs ta h a n d sv al ( 8 3 ,4 % 2 0 0 8 ). O m m a n e n b ar t se r ti ll s ö k t u tb il d n in g s å h ar 8 4 ,1 % t ag it s in p å si tt f ö rs ta h a n d sv al a v u tb il d n in g , m e n p å en a n n a n s k o la ( 8 6 ,9 % 2 0 0 7 ). ö rd el n in g a v i n ta g n a i r eg io n en n d el e le v er i n ta g n a i si n h e m k o m m u n ä r 4 5 ,1 % . n d el e le v er i n ta g n a i a n n a n k o m m u n i r eg io n e n ä r 2 3 ,1 % . n d el e le v er i n ta g n a ti ll f ri st å en d e sk o lo r i re g io n e n ä r 3 1 ,7 % . ll s ta ti st ik h ä m ta d f rå n s lu ti n ta g n in g en

(30)

ta g n in g sp o ä n g o ch m ed el v ä rd e ) A ll a b eh ö ri g a sö k an d e är i n ta g n a Ö T E B O R G ö te b o rg sr eg io n en s T e k n is k a G y m n a si u m tb il d n in g P re li m in är i n ta g n in g D ef in it iv i n ta g n in g S lu tg il ti g i n ta g n in g In ta g n in g sp . M ed el v är d e In ta g n in g sp . M ed el v är d e In ta g n in g sp . M ed el M I n d u st ri te k n is k t p ro g ra m ; H ö g sk o le in ri k tn in g * ) 2 2 4 2 0 5 2 4 9 2 0 5 2 4 9 M I n d u st ri te k n is k t p ro g ra m ; O p er at iv i n ri k tn in g * ) 1 9 5 * ) 1 9 4 * ) 1 9 7 Ö T E B O R G K F T e k n is k a G y m n a si u m tb il d n in g P re li m in är i n ta g n in g D ef in it iv i n ta g n in g S lu tg il ti g i n ta g n in g In ta g n in g sp . M ed el v är d e In ta g n in g sp . M ed el v är d e In ta g n in g sp . M ed el M i n ri k tn in g I n d u st ri , E l o ch N at u r 2 0 0 2 3 8 2 3 5 2 6 6 2 3 0 2 6 3 J Ö R N jö rn s G y m n a si e sk o la , U C T tb il d n in g P re li m in är i n ta g n in g D ef in it iv i n ta g n in g S lu tg il ti g i n ta g n in g In ta g n in g sp . M ed el v är d e In ta g n in g sp . M ed el v är d e In ta g n in g sp . M ed el F G , In d u st ri p ro g ra m m et 1 8 5 2 0 3 2 1 0 2 2 3 2 1 0 2 2 3 T E N U N G S U N D ö sn ä sg y m n a si et tb il d n in g P re li m in är i n ta g n in g D ef in it iv i n ta g n in g S lu tg il ti g i n ta g n in g In ta g n in g sp . M ed el v är d e In ta g n in g sp . M ed el v är d e In ta g n in g sp . M ed el d u st ri p ro g ra m m e t * ) 1 6 8 1 7 0 1 8 3 1 7 0 1 7 9 ek n ik p ro g ra m m et * ) 2 2 1 * ) 2 3 4 * ) 2 3 6 U N A T ek n is k U tb il d n in g m ed N är in g sl iv sA n k n y tn in g * ) 2 3 1 1 9 0 2 4 8 1 9 0 2 4 8 at o rt ek n ik S M 1 4 0 1 7 6 1 7 0 1 9 0 * ) 1 7 5 U N G Ä L V im er s H u s-G y m n a si u m V ä st tb il d n in g P re li m in är i n ta g n in g D ef in it iv i n ta g n in g S lu tg il ti g i n ta g n in g In ta g n in g sp . M ed el v är d e In ta g n in g sp . M ed el v är d e In ta g n in g sp . M ed el u n g äl v s T ek n is k a p ro g ra m K T P S M * ) 1 9 9 1 7 0 2 1 4 * ) 2 1 2 im er s H u s-G y m n a si u m V äs t, T ek n ik p ro g ra m m et * ) 2 1 7 * ) 2 2 9 * ) 2 3 1

(31)

Antal intagna Sökande i första hand,

behöriga+obehöriga

Antal reserver som stod i kö för att komma in.

Göteborgsregionens tekniska gymnasium, GTG (Göteborg)

Specialutformat

industritekniskt program

2008 2009 2008 2009 2008 2009

-högskoleinriktning 11 64 7 66 0 6 -operativ inriktning 3 20 2 12 6 0

SKF Tekniska gymnasium (Göteborg)

2008 2009 2008 2009 2008 2009 Specialutformat program 26 26 62 36 43 17 Utbildningscentrum Tjörn (Tjörn) 2008 2009 2008 2009 2008 2009 FFG Industri 2 3 1 5 0 2 Nösnäsgymnasiet (Stenungsund) 2008 2009 2008 2009 2008 2009 Teknikprogrammet 59 46 55 45 0 0 Datorteknik SM 27 24 23 22 0 0 Industriprogrammet 15 16 11 21 0 8 Industriprogrammet FFG Industrimontör 2 1 0 TUNA-Teknisk Utbildning med NäringslivsAnknytning 18 18 25 18 7 1

Mimers Hus (Kungälv)

2008 2009 2008 2009 2008 2009

Teknikprogrammet 64 53 64 51 6 0 Kungälvs Tekniska progr. 24 18 20 18 0 0

(32)

Utbildningschefs-gruppen 5 februari 2010 Till Utbildningschefsgruppen Förslag till

Kostnadsfördelning för regionalt arbete kring Vård-

och omsorgscollege inom Göteborgsregionen 2010

VO-College är en samverkansform mellan utbildningsanordnare och arbetslivet inom vård- och omsorg på regional nivå. Inom VO-College samverkar

kommuner, landsting, privata vårdföretag och fackliga organisationer med olika utbildningsanordnare på gymnasial (gymnasieskola och vuxenutbildning) och eftergymnasial nivå. Detta medför ett effektivt resursutnyttjande till gagn för alla parter. För arbetsgivare och utbildningsanordnare tydliggörs ansvaret att förse verksamheten inom vård- och omsorg med välutbildad personal. VO-College är ett processinriktat samverkansprojekt under ständig utveckling. VO-College kan ta sig olika uttryck på grund av regionala och lokala olikheter, men ska ge den studerande en modern utbildning med tydliga karriärvägar. Praktik med kompetenta handledare och en utbildningsmetodik som innebär reellt studerandeinflytande ger status och hög kvalitet som även borde locka fler pojkar och män till vård och omsorg. Med ett arbetssätt som liknar arbetslivet får den studerande en anställningsbarhet som ger stora möjligheter till anställning om studenten inte vill gå vidare med ytterligare studier. VO-College är ett skyddat varumärke som får användas på regional och lokal nivå när kvalitetskriterierna är uppnådda och certifieringen genomförd.

Processen bygger på partssamverkan enligt beslutad organisationsmodell inom GR. Övriga parter finansierar egen insats.

Nationella rådet för Vård- och omsorgscollege certifierade Göteborgsregionen 2009-09-23 för en period om tre år.

(33)

För att stödja processen kring Vård- och omsorgscollege inom GR föreslås Utbildningschefsgruppen enas om att finansiera de regionala insatserna under 2010 med en summa om 200 000 kronor. Fristående skolor/utbildare som önskar ingå i konceptet förväntas medfinansiera med 15 000 kronor per ansökande enhet.

Kostnadsfördelning av verksamheten 2009 bifogas. Utbildningschefsgruppen föreslås enas om

att fördela kostnaden för GRs insatser för arbetet med Vård- och

omsorgscollege, 200 tkr för 2010, på kommunerna enligt tidigare använd modell, vilken bygger på kommunernas antal invånare vid föregående årsskifte (kostnaden för 2010 fördelas enligt folkmängden 2009-12-31).

Göteborg 19 januari 2010 Börje Rådesjö

(34)

Kommun Invånare 2008-11-01 Betalt 2009 Antal Andel ALE 27 296 3,01% 6 027 ALINGSÅS 37 141 4,10% 8 201 GÖTEBORG 499 747 55,17% 110 348 HÄRRYDA 33 467 3,69% 7 390 KUNGSBACKA 72 587 8,01% 16 028 KUNGÄLV 40 217 4,44% 8 880 LERUM 38 082 4,20% 8 409 LILLA EDET 12 800 1,41% 2 826 MÖLNDAL 59 843 6,61% 13 214 PARTILLE 33 799 3,73% 7 463 STENUNGSUND 23 581 2,60% 5 207 TJÖRN 14 956 1,65% 3 302 ÖCKERÖ 12 253 1,35% 2 706 Summa 905 769 100,00% 200 000

(35)

Margrethe Kristensson

Behandlat i Kvalitetsnätverket 2009-11-25 Behandlat i UC 2009-12-04

Reviderat av Enkätstrategigruppen 2010-01-08

Underlag för en gemensam enkätstrategi inom GR

Diskussionsunderlag till Kvalitetsnätverket, Utbildningschefsgruppen och Utbildningsgruppen inför offertförfrågan inom aktuellt ramavtal

Uppdrag

Utbildningsgruppen har gett GR Utbildning i uppdrag att komma med förslag på en gemensam enkätstrategi inom GR.

Syfte

– Att kunna göra jämförelser även inom s.k. ”mjuka” frågor som rör elevernas uppfattning om sin utbildning

– Att få en högre kostnadseffektivitet

– Att bidra till högre kvalitet och verksamhetsutveckling

Inledning

Underlaget har arbetats fram av en enkätstrategigrupp bestående av en tjänsteman från GR och representant(er) från kvalitetsnätverket och skolekonomgruppen. För att komma fram till förslaget har ett flertal olika möten och diskussioner hållits i olika konstellationer. Bedömningen är att underlaget är så nära en ”gemensam nämnare” som det är möjligt utifrån vad kommunerna gör i dagsläget.

Flexibiliteten har ofta lyfts fram. Bedömningen är dock att man som kommun måste välja om man deltar eller inte deltar utifrån alla de premisser som anges i underlaget. En alltför stor flexibilitet innebär att arbetet blir kostnadsdrivande för alla parter och många av de vinster som kan skådas med en gemensam strategi försvinner.

Målgrupp

Samtliga skolformer omfattas men för vissa av dem genom tilläggsfrågor i grundskole -eller gymnasieenkäten. Enkätundersökningen omfattar följande:

 Samtliga vårdnadshavare inom förskolan

 Elever i förskoleklassen, grundsärskolan samt grundskolan åk 2, 5 och 8.  Vårdnadshavare till elever i förskoleklassen, grundsärskolan samt

grundskolan åk 2, 5 och 8.

 För elever som går på fritidshem ges kompletterande frågor  Samtliga elever på gymnasiet och gymnasiesärskolan

(36)

gymnasiesärskola/gymnasieskola åk 2 för sig, eftersom det är olika

förvaltningar i de flesta kommuner. Man kan ha olika önskemål om att delta i enkätstrategin.

För gymnasieskolan ska också finnas en möjlighet att genomföra enkäter i samtliga årskurser, men jämförelsen inom GR görs endast med åk 2. Frågor att som behöver besvaras i offerten:

 Hur stor är kostnadsskillnaden om man genomför undersökningen med alla elever och vårdnadshavare i grundskolan?

 Hur hanteras små skolenheter för att få ett rättvisande resultat?  Hur hanterar vi vårdnadshavare som inte kan läsa svenska?

Tidpunkt

Enkäter genomförs årligen under våren (gärna före sista mars) med start 2011.

Innehåll i enkäten

Företaget som anlitas står för formulering av gemensamma frågor inom de områden som vi anger. Man kommer även med rekommendationer om skala, hur frågorna ska ställas etc.

Frågor ställs inom följande områden:  Trivsel/trygghet  Delaktighet/inflytande  Förskole-/Skolmiljö  Pedagogisk process/miljö  Bemötande  Helhetsintryck

Önskemål har framförts om att använda sig av läroplanens målområden.

Basutbudet innehåller cirka 20 frågor inom ovanstående områden. Dessutom ska det finnas tilläggsfrågor som man kan köpa till.

I stora drag är rubrikerna gemensamma för alla åldrar som undersöks även om olika rubriker kan användas och frågorna formuleras lite olika för att anpassas till de åldrar som enkäterna vänder sig till.

Insamlingsmetod

Enkäterna genomförs i första hand digitalt över webben. Möjlighet ska finnas att lämna in via post.

(37)

– Framtagande av frågor och skalor enligt vetenskaplig metod och anpassat till de åldrar som enkäten vänder sig till,

– Distribution av enkätfrågor till förskolor och skolor,

– Insamling av enkätsvar, bearbetning och sammanställning av svar per enhet, kommun och för GR samt en övergripande analys.

Önskemål har framförts om att ha möjlighet till egna analyser som ex. korsanalyser.

Sammanställningen ska också innehålla en uppdelning i de svarandes bakgrundsfaktorer såsom kön och ålder etc.

Fråga: Vilka bakgrundsfaktorer är relevanta och kan vi fråga på? Följande förslag framfördes: Enhet, program, åk, kön

Förutsättning/deltagande kommuner

Grundtanken är att man i offertförfrågan anger maxantal/målgrupp och företagen lämnar pris i olika nivåer. Det allra billigaste blir om alla kommuner är med från början, men det måste finnas en förståelse för att omställningstid kan behövas för en kommun att gå in i ett nytt enkätsystem.

Förfarande/tidsplan

 Utbildningschefsgruppen 4 dec och ev. 5 februari

 Underlag för offertförfrågan sammanställs senast sista februari 2010.  Utbildningsgruppen godkänner offertförfrågan 9 mars 2010

 Offertförfrågan går ut till leverantörerna

 Kommuner meddelar om de deltar eller inte senast sista september 2010.  Förberedelser för enkäten hösten 2010.

(38)

Rapport från nätverksgruppen Barn i behov av särskilt stöd år 2009

Syfte/uppdrag:

 Att skapa ett aktivt nätverk för erfarenhetsutbyte och samarbete i syfte att ge stöd och idéer för utveckling av kommunernas arbete med barn i behov av särskilt stöd.  Nätverket utgör en referensgrupp för GR i specialpedagogiska frågor samt en resurs

för Utbildningschefsgruppen.

Datum: Innehåll: Antal

deltagare: 19/1 – 09 Information om Pinocchio-projektet (Annika Lovén)

Tio frågor om elevhälsa Hemmasittande barn

Bidrag till språk, läs och skriv

9

19/3 – 09 Hemmasittande barn, forts.

Information om MIR-dagen (Pinocchio-projektet)

Samarbete mellan olika myndigheter o förvaltningar för barn i behov av särskilt stöd. Vad fungerar eller inte med tanke på Västbus? Bättre Koll på läget, Skolverkets lägesrapport

Information om en kommande enkät från SCB om ungdomars psykiska hälsa.

Information från PC

7

26/5 – 09 Västbus-information

Hur används psykologresursen för yngre barn? Tio frågor om elevhälsa

Information från PC

9

8/9 - 09 Vaccinationsfrågan

IT som hjälpmedel för Barn i behov av särskilt stöd

Vilka konsekvenser får förslaget om en ny skollag på Barn i behov av särskilt stöd?

(39)

2/12 - 09 Utvärdering av årets möten i nätverket Innehåll och datum för nästa års möten

Familjehemsplacerade barn – vad gäller vid ansvarsfördelningen mellan hemkommun och placeringskommun?

Tilläggsbidrag för barn i behov av särskilt stöd

9

För en utförligare information om nätverkets verksamhet hänvisas till GR Utbildnings hemsida www.GRkom.se/utbildning under Nätverk och arbetsgrupper

(40)

Uppdaterad 2010-01-18 Margaretha Allen Ingrid Sigström

Redovisning av fri kvot inom GR

”Ett begränsat antal platser (fri kvot) skall avsättas för dem som 1. på grund av särskilda omständigheter bör ges företräde framför

övriga sökande, eller

2. kommer från skolor vilkas betyg inte utan vidare kan jämföras med betygen från grundskola”

Gymnasieförordningen 6 kap. §3

Bakgrund

Fram till 2006 låg sökandeantalet i fri kvot till gymnasiet inom GR på 800 – 1000 per år. Klar majoritet av de sökande var från individuella programmet och de sökte oftast på rekommendationer eller riktad praktik. Riktad praktik innebar att eleven praktiserat inom det område som den sedan sökte till gymnasiet, var behörig och ansågs lämplig.

Det fanns då ingen uttalad %-sats på hur många som fick tas in i fri kvot, utan varje ärende behandlades individuellt. Totala antalet intagna låg då på 4%. Hösten 2005 reagerade gymnasieskolor på att för många elever togs in i

fri kvot från individuella programmet. En arbetsgrupp tillsattes med Björn Sandmark som ordförande, för att se över rutiner angående fri kvot. Deltagare i gruppen var bl a utbildningschefer, rektorer och syv.

Gruppen kom fram till att alla elever som söker i fri kvot skall behandlas på samma sätt oavsett om de kommer från grundskolan eller individuella programmet. Max. antal platser är 10% per utbildning och skola. I december 2005 togs beslutet.

Utvärdering

I beslutet står det bl a att ”Varje kommun ansvarar för att man gör en utvärde-ring av hur det gick för de elever som togs in i fri kvot och

Gymnasieintagningen gör en sammanställning. Hösten 2006 skall resultatet av de nya frikvotsreglerna utvärderas”. Då detta var ett för kort tidsperspektiv för att se hur det gått för eleverna, kontaktades Björn Sandmark som var ordförande i frikvotsgruppen, för att senarelägga utvärderingen.

Den statistik som presenteras i detta material är endast en uppföljning av hur det såg ut 2005 – 2007. Lämpligt tidsperspektiv är tre eller fyra år efter att eleverna påbörjat sina gymnasiestudier, samma tidsperspektiv som Skolverket använder, dvs en utvärdering angående de elever som började hösten 2005 och går ut våren 2008 och togs in i fri kvot enligt de gamla reglerna. En utvärdering görs angå-ende de elever som började hösten 2007 och går ut våren 2010. De elever som började hösten 2006 togs in enligt övergångsregler som endast gällde det året.

Sedan 2006 har frikvotsansökningarna minskat mycket. 2007 var det ca 400 ansökningar och 2008 (till preliminärintagningen) 230. Det är framför allt

(41)

Medicinska eller sociala skäl som eleverna söker på i fri kvot är det som kan åberopas. Elev och eller föräldrar kan söka i fri kvot utan hjälp av skolan eller tillsammans med skolan. Om skolan ställer sig bakom frikvotsskälen, dvs att eleven skall gå före alla andra till aktuell utbildning och förväntas klara utbildningen, är det viktigt att det framgår i frikvotsansökan.

Anledningen till att ansökningarna till fri kvot minskat beror till största delen på att möjligheten till rekommendationer och riktad praktik från individuella programmet försvunnit. Men man kan också se att frikvotsansökningarna minskat från grundskolan. Varför kan man undra? Har man tolkat de nya frikvotsreglerna för hårt på skolorna, att det inte är någon idé att söka i fri kvot? Till de flesta program och skolor söker inga elever i fri kvot alls, det är koncentrerat till ett antal yrkesförberedande program och skolor i framför allt Göteborg. Övriga frikvotsansökningar är ”spridda skurar”, en ansökan här och där.

2009

Ansökningar i fri kvot 2009 är totalt 302; 209 till kommunala gymnasieskolor och 93 till fristående skolor.

Intagna i fri kvot 2009 är totalt 136; 99 till kommunala gymnasieskolor och 37 till fristående skolor.

Totala antalet elever som söker till gymnasiet inom GR är 15 414. 2008

Ansökningar i fri kvot 2008 är totalt 227; 161 till kommunala gymnasieskolor och 66 till fristående skolor.

Intagna i fri kvot 2008 är totalt 88; 66 till kommunala gymnasieskolor och 22 till fristående skolor.

Totala antalet elever som söker till gymnasiet inom GR är 13 963. 2007

Ansökningar i fri kvot 2007 var totalt 401; 305 till kommunala gymnasieskolor och 96 till fristående skolor.

Intagna i fri kvot 2007 var totalt 127; 94 till kommunala gymnasieskolor och 33 till fristående skolor.

Totala antalet elever som sökte till gymnasiet inom GR var 13 363. 2006

Under 2006 ändrades reglerna för intagning i fri kvot inom GR.

Till intagningen hösten 2006 handlades fri kvots ansökningarna från individuella programmet enl. de övergångsregler som beslutats om., dvs. att elever som sökte på riktad praktik fick räkna sig detta tillgodo.

Det betyder att eleverna kunde få en plats på ett program om de gjort praktik inom yrkesområdet tex. bygg. Eleverna måste också vara behöriga.