Nya Fo(U)kus:

Nya Fo(U)kus:

Arbetsmarknadsfrågor ... sid 10

Vård och boende inom Gryning Vård AB ... sid 18

ForskNiNG och UtVeckliNG iNom VälFärdsområdet

Nationell

satsning inom

funktionshinder-området

sid 7

Att få

leva tills

man dör

sid 12

Att stärka

socionomer

sid 20

G

råde och på arbetsmarknadsområdet stödjer GR kommunerna bland annat genom att …

... bedriva omvärlds­ och intressebevakning (EU­arbete, ny lagstift­ ning, regelverk, riktlinjer med mera)

… verka för att statliga satsningar utformas efter lokala förutsättningar … tillhandahålla en nätverksarena för kunskaps­ och erfarenhetsutbyte … vara stöd och resurs i ansökningar

… driva kunskaps­/utvecklings­/forsknings­/implementeringsprojekt … vara resurs för FoU­cirklar, utvärderingar och följeforskning … bedriva kompetensutveckling

... genomföra konferenser, seminarier och mötesplatsarrangemang ... stödja valideringsarbetet så att erfarenhetsmässigt förvärvade

kunskaper synliggörs

För att nå en hållbar tillväxt står GR­kommunerna inför stora utmaningar som handlar om att minska den sociala polariseringen och utanförskapet i samhället. Det ställer krav på ett långsiktigt arbete där socialtjänsten liksom de kommunala arbetsmarknadsinsatserna kan få en strategisk roll för regionens utveckling. När kraven är stora ökar behovet av kunskap.

För att vässa vår förmåga att bistå kommunerna i allt från att identi­ fiera behov och driva kunskapsutvecklingsprojekt till att erbjuda skräd­ darsydd kompetensutveckling har GR nu samlat sina resurser inom dessa områden på ett och samma ställe. Från och med den 1 augusti 2013 har GR:s avdelning Kompetens gått samman med FoU i Väst. FoU i Väst star­ tade som ett försöksprojekt kring millenieskiftet men blev för ett par år se­ dan en ordinarie verksamhet på GR. Nu är FoU i Väst och forskningsstött utvecklingsarbete en självklar del av GR:s arbete med sociala frågor och arbetsmarknad. Vår ambition med samgåendet är förstås att denna helhet ska gagna kommunerna och stärka kedjan från kunskapsutveckling till implementering.

Viktigast av allt i vårt uppdrag är att nå ut till alla er som är intresserade av att kunskap utvecklas till nytta för förtroendevalda, anställda och bru­ kare. I höst kommer vi att ta ett steg till i detta arbete genom att inventera hur vi lyckas med att nå er. Därför vill jag gärna ta tillfället i akt att ställa några frågor till dig som läser fourum. Vad du tycker om vår tidning? Ger den energi? Blir du nyfiken och vill veta mer? Lyfter vi angelägna frågor om sådant som upptar dig i vardagsarbetet eller i uppdraget som förtroendevald? Hör gärna av dig för vi vill ständigt förbättra vårt arbete och det vi gör för dig!

Barnets rättigheter

i vårdnadstvister ...sid 6 "Det vi gör fungerar" ...sid 8 Nordisk konferens

om äldrefrågor ...sid 15 In- och utskrivningsklar

patient ...sid 22 Sex undersköterskor

bildar utvecklingsteam ...sid 24 Dialog och samarbete ...sid 26

Cecilia Bokenstrand

cecilia.bokenstrand@grkom.se Avdelningschef GR Väfärd och FoU

Ansvarig utgivare Cecilia Bokenstrand, 031-335 51 88, cecilia.bokenstrand@grkom.se layout GR Info, tony.dahl@grkom.se text och bild Märit Malmberg Nord om inget annat anges

redaktör Märit Malmberg Nord, 031-335 50 77, marit.malmberg.nord@grkom.se

Prenumeration Att prenumerera kostar inget. Skicka ett mejl till fou@grkom.se och ange om du vill ha tidningen i pappersformat eller per e-post.

NR 1/2013

Nytt från FoU i Väst/Gr

Får jag vara med?

erfarenheter från ensamkommande barn och ungdomar i

Göteborgsregionen och arbetet med denna grupp

FoU-RAppoRt 2:2013

Live Stretmo och Charlotte Melander

Hur går det för de ensamkommande barn och ungdomar som kommer till Göte-borgsregionen? Den här studien söker svar på den frågan genom intervjuer med ensamkommande barn och ungdomar, lärare, socialsekreterare, anställda vid boenden, familjehemsföräldrar, gode män med flera. Dessutom har man i studien följt alla de barn och ungdomar som kom till Göteborgsregionen 2008 genom att gå igenom deras akter hos socialtjänsten och Migrationsverket. Fokus har varit barnens och ungdomarnas vardagsliv, hälsa och välbefinnande.

kunskapsinventering av tidiga interventioner vid

cannabisanvändning

Russell Turner

Den här skriften ger ett brett och gediget kunskapsunderlag för den som planerar eller vill utveckla insatser mot cannabis som riktar sig till ungdomar. Skriften är framtagen på uppdrag av Nationella Canna-bisnätverket. Den är resultatet av en omfattande sökning efter aktuell forskning inom området och tar upp förebyggande insatser som ex-empelvis skolprogram, såväl som behandlingsmetoder för ungdomar som har fastnat i ett missbruk. En redovisning av forskningsresultat presenteras med så tydliga rekommendationer för olika insatser som kunskapsunderlaget tillåter.

cannabisanvändning bland ungdomar

– en sammanställning av forskning för

en kunskapsbaserad prevention

FoU-RAppoRt 1:2013

Torbjörn Forkby, Solveig Olausson

och Russell Turner

En sammanställning av senare års forskning och systematisk kunskap om cannabis. Rapporten avser att bidra till ett kunskapsbaserat arbete och policy-utveckling inom cannabisområdet. Den vänder sig i första hand till dem som arbetar med eller utbildar sig inom förebyggande eller behandlande insatser samt beslutsfattare inom området.

centralen. Motiven bakom satsningen var att eftersom äldre efterfrågar mer förebyggande insatser i primärvården måste denna efterfrågan tillfredsställas, att det är en rättvisefråga att även äldre får rätt till före-byggande vård samt att de ekonomiska förutsättningarna i vården är kärva och verksamheten därför måste drivas effektivt.

teamverktyg vid rehabilitering av

äldre – utvärdering av införande

av Traffic Light System på en

korttidsenhet

Gillian Asplin

Traffic Light System (TLS) är ett multiprofes-sionellt bedömningsinstrument som tydliggör patientens aktivitetsförmåga, eventuella hjälp-behov, mål för rehabiliteringen och eventuella restriktioner. I den här rapporten redovisas en studie över införandet av TLS på korttidsenhe-ten Kompassen inom äldreomsorgen i Lerums kommun och resultaten visar att instrumentet är användbart i kommunal äldreomsorg.

den svåra konsten att utveckla

vård och omsorg till demenssjuka

– slututvärdering av ett projekt i

mölndals stad

Anita Boij

Med stöd av statliga medel har Mölndals stad be-drivit ett arbete med att utveckla vård och omsorg till demenssjuka. Under år 2011 koncentrerades arbetet kring att skapa ett multiprofessionellt team och att utbilda personal. Under 2012 tog man också fram ett samverkansprogram för kommun och primärvård. Detta är en utvärdering av projektet.

Beställ eller ladda ner rapporterna från

om Gôrbra – utvärdering av ett

försöksprojekt inom ramen för

Göteborg stads strategi för äldres

boende

Lisbeth Lindahl

Gôrbra för äldre var en försöksverksamhet under

2011 och 2012 i Göteborg. Syftet var att förbättra förutsättningarna för äldre att bo kvar hemma genom att stimulera till samverkan kring ökad tillgänglighet, användning av teknikstöd samt gemenskap. Inom ramen för ett antal delprojekt gjordes undersökningar, utbildningar, bomässor, workshops, testningar av larm, skapande av prov-badrum, installation av dörröppnare med mera. Projektet delfinansierades av regeringsprogram-met Teknik för äldre II (Hjälpmedelsinstitutet). Detta är en utvärdering av projektet.

Ökat lärande och bättre hälsa

genom reflektion i vardagen?

en utvärdering av reFleX – en

spegling i äldreomsorgen

Carina Abrahamson Löfström

I projektet REFLEX reflekterade personal inom hemtjänsten, hemsjukvården och särskilda boenden på ett systematiskt sätt över upple-velser och idéer sprungna ur arbetets vardag. Utgångspunkten var ett salutogent förhållnings-sätt och senare tillkom även ett särskilt fokus på jämställdhet. Reflekterandet skedde under organiserad reflektionstid med hjälp av den så kallade genomlysningsmetoden. REFLEX bedrevs med medel från Europeiska socialfonden (ESF) i stadsdelen Norra Hisingen i Göteborg. Detta är en utvärdering av projektet.

hållbara strukturer för organisatoriskt lärande

slutrapport för Gro-projektet

Carina Abrahamson Löfström Theresa Larsen

GRo-projektet var ett kompetens- och verksamhetsutvecklingsprojekt som tog fram, prövade och utvärderade olika modeller för utvecklingsarbete. I den här rapporten kan du bland annat läsa om hur GRo arbetade med lärande besök över kommun- och nationsgränser, nätverk, studiecirklar, webbutbildningar och mycket mer. Fem funktionshinderverksamheter och en måltidsverksamhet med sammantaget 993 anställda i kommunerna Ale, Härryda, Kungälv, Lerum, Partille och Stenungsund deltog. GRo drevs av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) med stöd från Europeiska socialfonden (ESF).

Barnets rättigheter

i vårdnadstvister

F

öräldrar till cirka 7 000 barn tvistar om vård­ naden, boendet eller umgänget varje år. Hur påverkar det barnet? Ger samhället tillräckligt eller rätt stöd till barn och föräldrar? Om inte – vad kan vi göra bättre? De här frågorna har varit väg ledande i projektet Barnets rättigheter i vårdnadstvister.

Sex kommuner har deltagit i projektet och famil­ jerätts­ och socialsekreterare berättar själva om sitt utvecklingsarbete i rapporten Barnets rättigheter i

vårdnadstvister – mot en helhetssyn och gemensamma processer inom socialtjänsten. Fokus har varit att ut­

veckla samarbetet mellan familjerättssekreterare och socialsekreterare som ansvarar för barnavårdsutred­ ningar, att stärka barnets roll och rätt till delaktighet samt att anpassa insatser och stöd till barn och för­ äldrar.

Arbetet i kommunerna har bedrivits med stöd av

Genombrottsmetoden. Det är en metod för systema­ tiskt förbättringsarbete som bygger på att det finns kunskap som inte tillämpas i tillräcklig omfattning i vardagsarbetet.

Projektet har drivits av Allmänna Barnhuset i sam­ arbete med Socialstyrelsen, FoU i Väst/GR, Regionför­ bundet i Örebro och sex kommuner; Ale, Degerfors, Göteborgs Stad, Lindesberg, Mölndal och Örebro. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har också bidra­ git till projektet.

Under hösten publiceras även en kunskapssam­ manställning och en utvärderingsrapport och tre kon­ ferenser arrangeras runtom i landet för att sprida kun­ skap om barn i vårdnadstvister och arbetet i projektet. Rapporter och filmat material från projektet finns att ladda ner från www.grkom.se/barnetsrattigheter. l

Karin Reinhardt.

N

ytt för i år är att överenskommelsen också innefattar stöd till personer med

funktions-nedsättning. Avsikten är att statliga medel ska

bidra till ett långsiktigt utvecklingsarbete inom tre olika målområden:

1. Förstärkt delaktighet och inflytande för barn och unga med funktionsnedsättning.

2. Förstärkt brukarmedverkan.

3. Initiera, genomföra och utveckla systematisk uppföljning.

De tre målområdena baseras på en nationell kartlägg­ ning av utvecklingsbehov inom funktionshinderom­ rådet som SKL genomförde förra året. Samtliga län fick bidra med underlag utifrån sina lokala förutsätt­ ningar och behov. I Västra Götaland samlades funk­ tionshinderchefer och andra nyckelpersoner för att diskutera vad som krävs för att utveckla en evidens­ baserad praktik. Här framfördes bland annat behovet av ett stärkt barnperspektiv, metoder för brukarmed­ verkan samt bättre samverkan utifrån den enskildes behov.

I Västra Götalands län kommer utvecklingsarbetet att samordnas av de fyra kommunalförbunden.

GR:s nätverk för funktionshinderchefer har tagit fram en plan för hur det gemensamma arbetet ska ut­ formas. I ett första steg kommer en kartläggning av befintliga metoder för systematisk uppföljning med fokus på delaktighet, inflytande och medverkan att genomföras i GR­kommunerna. Detta för att få en

bild av vad som redan görs och vad som skulle kunna förbättras.

En av de nätverksmedlemmar som varit med och tagit fram planen är Karin Reinhardt som är områdes­ chef i Västra Göteborg med ansvar för LSS­boenden och stöd i ordinärt boende till personer med funk­ tionsnedsättning:

– Det här handlar om att få syn på vårt område, för­ bättra för de vi är till för och stötta personalen i det arbetet, säger hon.

Tanken är att kartläggningen ska göras under hös­ ten. Nästa steg är att utifrån kartläggningen identi­ fiera olika utvecklingsområden att arbeta vidare med under nästa år. Det kan exempelvis bli fråga om att sprida goda exempel mellan kommuner, utbildnings­ satsningar eller metodutveckling.

– Jag tror att det handlar mycket om att belägga vad som faktiskt fungerar i befintlig verksamhet. Det finns mycket kunskap att få syn på i vardagen. Det är viktigt att göra den mer tillgänglig och därmed enklare att använda, säger Karin.

Hon hoppas att medlen både ska räcka till att göra kartläggningen och till exempelvis studiecirklar, workshoppar, föreläsningar med mera.

– I nätverket pratar vi mycket om behovet av iden­ titet och professionalisering och ökad forskning inom vårt område. De här pengarna räcker inte till allt vi skulle vilja göra men jag ser det som en början.

Sara Nordenhielm Märit Malmberg Nord

evidensbaserad praktik inom

funktionshinderområdet – ny

nationell satsning

Sedan 2010 har SKL och regeringen slutit årliga överenskommelser för att

främja en evidensbaserad (kunskapsbaserad) praktik i socialtjänsten. Initialt

inriktades satsningen på äldreomsorgen, men efterhand har den sociala barn-

och ungdomsvården samt missbruks- och beroendevården tillkommit.

Bild: Gr

yning Vår

i

Göteborg finns tre behandlingsmottagningar som vänder sig till vuxna med narkotika­ eller bland­ missbruk (Centrum/Väster, Hisingen och Norr). Det är öppenvårdsmottagningar som erbjuder samtal till enskilda, familjer och anhöriga. Sten Alexanders­ son, Ulla­Karin Littorin och Åke Wallberg arbetar på Hisingen.

– Det har varit en gammal önskan från vår sida att få det vi gör beforskat, inte minst på cannabisområdet. Med alla motkrafter vi jobbar emot känns det väldigt viktigt, säger Åke.

Ulla­Karin upplever att det behovet har ökat i takt med att diskussionen om och kraven på en evidensba­ serad praktik tilltagit:

– Apropå evidensdiskussionen så kände vi såhär: Det vi gör fungerar men vi vill visa det och få hjälp av forskning att se det.

Under tre år genomför FoU i Väst/GR ett projekt som syftar till att stödja behandlingsmottagningarna i Göteborg att beskriva, utvärdera och utveckla sin egen behandlingsmodell. Projektet genomförs inom ramen för Trestad 2, en bred nationell satsning som

"det vi gör fungerar"

trestad 2

Regeringen har avsatt medel för en treårig satsning på intensifierat arbete mot cannabis. Syftet är att utveckla kvaliteten på förebyg-gande insatser, tidiga insatser och behandlingsarbete. trestad 2 är en särskild satsning mot cannabis i Stockholm, Göteborg och Malmö. FoU i Väst/GR har flera uppdrag inom ramen för regeringssats-ningen. Bland annat har två rap-porter publicerats:

Russel Turner (till vänster), Ulla-Karin Littorin, Sten Alexandersson och Åke Wallberg i samspråk om trestad 2.

Vilken behandling får vuxna personer med

cannabismiss-bruk i Göteborg? Vad fungerar? Vad kan utvecklas?

Det ska FoU i Väst/GR hjälpa behandlarna att ta reda på.

inkluderar Stockholm, Göteborg och Malmö (se faktaruta).

I projektet är behandlarna inte bara studieobjekt utan också i högsta grad med och påverkar vad som ska göras.

– För oss var det väldigt viktigt att vi fick vara med och utforma studien och vara delaktiga, säger Sten.

Därför har projektet också en refe­ rensgrupp där behandlare från de tre mottagningarna ingår.

– Vi som varit med där har sedan gått hem till våra team och diskute­ rat. Det här snackade vi om idag, vad tycker ni om det? Det är viktigt, inte minst om det vi gör ska hålla över tid, säger Åke.

FoU­projektet handlar om att i ett första steg tydliggöra och sätta be­ grepp på det professionella arbetet. Därefter följer en utvärderingsfas som genomförs med hjälp av inter­ vjuer, observationer och statistiskt material. Målsättningen är att tydlig­ göra arbetsmodellen och utvärdera dess effekt för att på sikt kunna sprida den till andra verksamheter.

Russell Turner vid FoU i Väst/GR har intervjuat behandlarna om hur de arbetar:

– Jag försöker lyfta fram den tysta kunskapen. Om de till exempel säger att de arbetar med att skapa kontakt med klienten så försöker jag få dem att sätta ord på det som händer i rum­ met. Genom att sätta ord på och hitta begrepp och struktur skapas förut­ sättningar för att diskutera och öka det interna kunskapsutbytet.

Russell gör också intervjuer och enkäter med kli­ enter och anhöri­ ga för att få deras perspektiv på be­ handlingsarbetet. Projektet pågår fram till somma­ ren 2015. l

Göteborgsregionens

resultat i öppna jämförelser

FoU i Väst/GR har gjort sammanställningar

över Göteborgs regionens resultat i öppna

jämförelser inom områdena vård och omsorg

om äldre, social barn- och ungdomsvård och

missbruks- och beroendevård.

ÖPPNA jämFÖrelser är indikatorbaserade jämförel­ ser som syftar till att ge insyn, jämföra kvalitet och resul­ tat samt utgöra underlag till förbättringar, uppföljning och utvärdering. När det gäller socialtjänsten publicerar Socialstyrelsen i samarbete med SKL öppna jämförelser inom flera områden. För att underlätta jämförelser inom regionen och ge kommunerna en lättillgänglig bild över det egna resultatet gör FoU i Väst/GR regionala sam­ manställningar över de jämförelser inom socialtjänstens område som kommer under 2013.

På www.grkom.se/fouivast går det att ladda ner de regionala rapporterna. Där publiceras även kommande sammanställningar. l

o Cannabisanvändning bland ungdomar. En sam-manställning av forsk-ning för en kunskaps-baserad prevention. o Kunskapsinventering av tidiga interventioner vid cannabis användning

Läs mer om de två rappor-terna på sidan 3 i det här numret av Fourum.

Hur kan statistik som berör

arbetsmarknads-området bättre förstås och användas? Hur

kan de yrkesverksammas erfarenheter

synliggöras? Hur kan relevant forskning

tillgängliggöras och insatser inom området

följas upp och utvärderas? Det är några av

de frågor som ligger bakom satsningen på

en FoU-plattform inom

arbetsmarknadsom-rådet i Göteborgsregionen.

i

nom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) finns Styrgruppen för arbetsmarknad, som är en politisk beredningsgrupp till GR:s förbunds­ styrelse. Styrgruppen bereder frågor som är kopplade till arbetsmarknaden och som är av regional karaktär. Det kan handla om arbetsmarknadens utveckling, ny­ anlända flyktingars etablering, validering (identifie­ ring och värdering av kompetens) och kommunernas roll som arbetsgivare.

GR samordnar också ett nätverk där medlemskom­ munernas arbetsmarknadschefer träffas för att utbyta erfarenheter och arbeta med regionala arbetsmark­ nadsfrågor.

Både den politiska styrgruppen och arbetsmark­ nadscheferna har efterlyst mer kunskap om de insatser

som görs inom arbetsmarknadsområdet och en star­ kare forskningsanknytning.

– Arbetsmarknadsfrågor är ju i grunden ett statligt ansvar och det finns en hel del forskning som belyser den nationellt utformade politiken. Men behovet är stort av systematisk kunskap om den verksamhet som bedrivs på regional och lokal nivå, säger Gunilla Berg­ ström Casinowsky på FoU i Väst/GR. Hon är nyan­ ställd forskare med inriktning mot arbetsmarknads­ frågor.

Startskottet för FoU­satsningen skedde på en work­ shop i våras där bland andra GR­kommunernas arbets marknadschefer deltog. Vid workshopen iden­ tifierades gemensamt några områden som särskilt ange lägna för vidare FoU­arbete: ungdomsarbetslös­ het, uppgifts­ och ansvarsfördelning mellan kommu­ nen och Arbetsförmedlingen samt begreppen anställ­ ningsbarhet och anställningsrisk.

Under hösten sätter arbetet igång, troligen i form av en kartläggning av kommunernas arbetsmarknads­ enheter för att ge en överblick över deras arbete och funktion.

– Såvitt vi vet finns det ingen annan ansats någon­ stans i landet att skapa en FoU­plattform för arbets­ marknadsfrågor så det här känns väldigt spännande, säger Ulrica Furby som samordnar GR:s arbete inom arbetsmarknadsområdet. l

i regionala

arbetsmarknadsfrågor

handbook of research on the learning oganization

– Adaptation and context

Redaktör: Anders Örtenblad

deN här BokeN handlar om hur idén om ”lärande organisation” passar i olika organisatoriska kontexter. Carina Abrahamson Löfström vid FoU i Väst/GR har skrivit ett kapitel om ”lärande organisation” inom äldreom­ sorg där hon konstaterar att idén om lärande organisation så som den var tänkt för producerande företag inte kan appliceras i alla delar inom en så byråkratisk organisation som äldreomsorgen är. Boken är på engelska. Mer information: http://www.e­elgar.co.uk/ l

är det tryggt i

trygghetsbostäder?

tryGGhetsBostäder är en relativt ny företeelse på bostadsmarknaden. Med trygghetsbostäder avses bostads­ lägenheter och utrymmen för de bo­ endes måltider, samvaro, hobby och rekreation och där det finns personal som dagligen på olika sätt kan stödja de boende under vissa angivna tider. Ytterligare ett krav är att bostäderna ska innehas av personer som fyllt 70 år. Men vad tycker de äldre om att bo i trygghetsbostäder? Vilka väljer att flytta dit? Erbjuds den trygghet som de äldre förväntar sig? Bor de äldre kvar hela livet eller flyttar de till särskilt boende? Om detta finns det relativt begränsad kunskap. FoU i Väst/GR planerar därför en studie om hyres­ gästernas upplevelser av trygghets­ bostäder. Studien innefattar bland an­ nat att följa upp de trygghetsbostäder som Göteborg skapar i den befintliga byggnationen och även de nybyggda trygghetsbostäder som just nu byggs i Trollhättan.

Kontakt: lisbeth.lindahl@grkom.se l

FoU:s roll för en evidensbaserad

socialtjänst

deN som Får del AV socialtjänstens insatser ska kunna vara säker på att de bygger på bästa tillgängliga kunskap. För en evi­ densbaserad (kunskapsbaserad) praktik behövs både forsknings­ och erfarenhetsbaserad kunskap. Forskning och praktik måste samspela, och där har landets FoU­verksamheter inom social­ tjänst och angränsande områden en viktig funktion att fylla. Detta slår FoU­enheterna själva fast i ett så kallat positionspapper som nyligen antogs av Föreningen FoU Välfärd, som är en intresseför­ ening för ett 30­tal FoU­enheter runtom i landet.

Syftet med dokumentet är att belysa FoU:s roll mot bakgrund av regeringens och SKL:s stimulansåtgärder för en evidensbaserad socialtjänst och arbetet med regionala stödstrukturer.

I dokumentet står det bland annat att ett viktigt led i FoU­arbetet är att stärka och utveckla olika yrkesgruppers kompetens och där­ igenom bidra till en evidensbaserad socialtjänst. FoU­verksamhe­ terna är kommunernas länk för att utveckla samverkan mellan universitet/högskolor och praktik. Det är en central uppgift för FoU­enheterna att på sina huvudmäns uppdrag vara ledande ak­ törer i arbetet med de regionala

stödstrukturerna. Inom ramen för detta arbete finns fyra om­ råden där FoU­verksamheter­ na ser sig som särskilt viktiga aktörer: samverkan mellan forskning och praktik, stöd till praktiknära kunskapsbild­ ning, metodstöd för att ta till­ vara brukarnas kunskaper och erfarenheter samt stödstruktur för kunskapsanvändning.

Dokumentet är tänkt som ett underlag för fortsatt dialog såväl lokalt/regionalt mellan FoU­miljöer och deras huvudmän som nationellt mellan FoU Välfärd och Socialdepartementet, Social­ styrelsen och SKL. Positionspappret finns att läsa på Föreningen FoU Välfärds webbplats, www.fouvalfard.se. l

i

livets slut vårdas äldre i hög utsträckning i den allmänna palliativa vården, av undersköterskor i kommunens äldreomsorg (hemma, på särskilda boenden eller på korttidsboenden). Detta ställer krav på undersköterskornas kunskap och kompetens, inte minst när det gäller att tillgodose fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov hos döende äldre.

Att få leva tills man dör

Mot den bakgrunden föddes idén om studiemateri­ alet Att få leva tills man dör. Materialet har tagits fram av Sara Nordenhielm, FoU i Väst/GR i samarbete med Palliativt centrum vid Sahlgrenska Universitetssjuk­ huset. Studiematerialet riktar sig till undersköterskor och annan omvårdnadspersonal inom äldreomsor­ gen och är främst tänkt att användas som underlag

Inom kort publicerar FoU i Väst/GR ett

studiematerial för dig som jobbar inom

äldreomsorgen och vill fördjupa dina

kunskaper om palliativ vård och

om-sorg om svårt sjuka och döende äldre.

för studiecirklar. Det utgår från centrala teman i den palliativa vårdfilosofin, som symtomlindring, stöd till närstående, teamarbete och kommunikation.

Under 2013 genomförs tio studiecirklar för att testa materialet. Syftet är att ta tillvara på undersköterskor­ nas egna erfarenheter och kunskapsbehov. En av cirk­ larna äger rum på Fridhemskullens korttidsboende i Kungälv:

– Det är lätt att diskutera utifrån boken och att träf­

Anette Martinsson (till vänster) och Ann-Carin Niklasson leder studiecirkeln där ett tiotal av deras kollegor, alla undersköterskor, deltar.

fas i en studiecirkel ger mycket. Det kommer upp saker som man borde prata om då och då men vi har få till­ fällen till det i vardagen, säger Anette Martinsson som är undersköterska på Fridhemskullen.

Tillsammans med kollegan Ann­Carin Niklasson fungerar hon som studiecirkelledare när ett tiotal un­ dersköterskor på Fridhemskullen genomför studiecir­ keln tillsammans. Vid det cirkeltillfälle då FOURUM hälsar på handlar samtalet bland annat om närstå­ ende. Diskussionen böljar fritt mellan det som står i studiematerialet och deltagarnas egna erfarenheter. Många relaterar till personer som bor eller har bott på Fridhemskullen och deras närstående.

– Jag tyckte att det var bra, det där om att höra med anhöriga hur delaktiga de vill vara. Det vet vi ju att vi ska göra men man tänker inte alltid på att fråga. Det är nyttigt att bli påmind om det man egentligen vet och kan, säger Ann­Carin.

På två timmar hinner gruppen gå igenom det av­ snitt som alla har läst till dagens träff. Eftersom Frid­ hemskullen är med och testar studiematerialet har de avsatt en kvart efter varje cirkelträff till att reflektera över materialet. Synpunkterna från Fridhemskul­ len och de andra cirklarna kommer att arbetas in i mate rialet under hösten. Vid årsskiftet beräknas en reviderad och färdig version av Att få leva tills man

dör – studiematerial kring palliativ vård och omsorg om äldre vara klar. l

Ny teknik gör vardagen

enklare och tryggare för äldre

En del av framtidens behov av vård och

omsorg kommer att kunna tillgodoses med

hjälp av ny teknik. på den tanken bygger

projektet eSenior.

s

yftet med eSenior är att med hjälp av informa­ tions­ och kommunikationsteknik utveckla nya produkter och tjänster som bidrar till ökad trygghet, bekvämlighet och självständighet för äldre som bor kvar hemma.

En av de kommuner som deltar i projektet är Göte­ borg. Här har man valt att fokusera på tre områden: social delaktighet, fallprevention och matinköp. Sjut­ tiofem äldre göteborgare har fått en surfplatta och utbildning i att använda sociala medier, Skype med mera. Tanken är att testa om surfplattor kan bidra till äldres sociala liv.

– Sociala kontakter är viktiga för hur vi mår men släktingar och vänner kan bo väldigt långt borta. Många av de som nu provar har gott om sociala kon­ takter idag men detta handlar också om prevention. Surfplattan underlättar att upprätthålla kontakter om du blir sjuk eller får svårare att förflytta dig, säger pro­ jektledaren Emma Axelsson på Senior Göteborg.

Så kallad smart husteknik testas för att se om den kan bidra till att förebygga fall. Nu i höst har ett er­ bjudande gått ut till personer som är äldre än 65 år om de vill delta. De som så önskar kommer att få testa exempelvis belysningsstyrning, fjärrstyrda persienner, påminnare om att till exempel kaffebryggaren eller spisen är på eller att balkongdörren är öppen när man går ut.

Planerna på att undersöka och underlätta möjlighe­ ten att göra matinköp via internet har däremot lagts på is. Orsaken är att matföretagen bara levererar hem till kunder som handlar för en relativt stor summa pengar.

I Göteborg kommer man också att utveckla vis­ ningsmiljöer där personal, äldre och allmänhet kan

komma och ta del av nya produkter och lösningar. Ytterligare en satsning som Emma gärna framhåller är att man tillsammans med ett företag arbetar med en app (en applikation eller program i exempelvis en mobil eller surfplatta) för hemtjänsten.

– Det vi fokuserar är vad de som får hemtjänst kan ha för nytta av en sådan app. Kan de få en överblick över när de får besök och vem som kommer? Kan de kanske framföra önskemål om de tjänster som ska ut­ föras? säger Emma.

eSenior är ett så kallat interreg­projekt som finan­ sieras av EU­medel. Borg Innovation i Norge är pro­ jektledare och tre norska kommuner deltar (Oslo, Fredrikstad och Sarpsborg) tillsammans med Göte­ borg (som är så kallad lead partner). I Göteborg leds projektet av Senior Göteborg och två stadsdelar deltar (Majorna­Linné och Östra Göteborg). Olika produk­ ter och tjänster testas i de fyra kommunerna men man träffas kontinuerligt för att lära och utbyta erfaren­ heter.

Lisbeth Lindahl vid FoU i Väst/GR utvärderar projektet. Hon studerar bland annat vilka grupper av äldre som nås av projektet, om användningen av informations­ och kommunikationsteknik leder till ökad självständighet, trygghet och delaktighet och vilka konsekvenser det får för personalen inom äldre­ omsorgen. Hon har bland annat ställt frågor innan iPad­utbildningen som visar att de flesta som hade anmält sig var kvinnor, hade höga förväntningar på projektet och klarade sig själva. Dessutom att de hade relativt många sociala kontakter och kände sig trygga. Upplevelsen av delaktighet varierade dock. Utvärde­ ringsrapporten publiceras i samband med att projek­ tet avslutas sommaren 2014. l

deN 25-28 mAj 2014 möts forskare, personal, chefer och beslutsfattare i Göteborg på den 22:a nordiska konferensen om gerontologi.

kom och berätta!

En nyhet för i år är att konferensen innehåller en FoU­ dag, som vänder sig till dig som vill sprida och ta del av kunskaper om forsknings­ och/eller utvecklingspro­ jekt som bedrivs i anslutning till praktisk/klinisk verk­ samhet. FoU­dagen kommer att ha följande teman:

• Anhöriga till äldre/anhörigstöd • Metodutveckling inom äldreomsorgen • Bemötande, delaktighet och inflytande • Boende för äldre, tillgänglighet • Etnicitet, identitet, kön och åldrande

• Förebyggande och hälsofrämjande aktiviteter • Konst och kultur i äldreomsorgen

• Mat och måltid

• Palliativ vård och omsorg • Rehabilitering

• Samverkan och organisering utifrån äldres behov • Teknikstöd/innovationer

• Vård och omsorg i hemmet/hemmet som arbets­ plats

• Äldres hälsa och välbefinnande • Äldres läkemedelsbehandling

Nu söker vi dig som är praktiskt verksam, besluts­ fattare eller forskare och som vill medverka på FoU­ dagen. Det är möjligt att vara med på ett seminarium,

Vill du medverka på en nordisk

konferens om äldrefrågor?

Praktisk information

språk Under FoU­dagen kommunicerar vi på svenska, norska eller danska. På konferensen i övrigt är det engelska som gäller.

datum Konferensen äger rum den 25­28 maj 2014. FoU­dagen är den 27 maj. Det går bra att delta på hela konferensen eller enbart på FoU­ dagen. Sista dag för inlämning av abstract till FoU­dagen är 15 januari 2014.

kostnad Avgiften för medverkande och delta­ gare på FoU­dagen är 1 500 kr exkl moms. Vill du veta mer? FoU i Väst/GR ansvarar för att planera och organisera FoU­dagen.

Har du några frågor är du välkommen att kontakta leena.odebo@grkom.se.

mer information om konferensen, FoU­dagen och hur du lämnar ditt konferensbidrag/ abstract hittar du på http://www.22nkg.com.

en workshop eller med en poster. Seminarierna kom­ mer att organiseras utifrån teman. En workshop inne­ håller en kort presentation av olika studiers resultat inom ramen för en grupp, varefter en diskussion följer. Du kan även föreslå något annat sätt att presentera dina resultat. Vi ser gärna att forskare och praktiker presenterar tillsammans. l

Bättre stöd till familjer

som har barn med

funktionsnedsättning

r

iFS påbörjades 2011 med en kartläggning av hur stödet till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning i Göteborgs, Kungälvs och Tjörns kommuner ser ut. Totalt 200 professio­ nella från olika verksamheter fick besvara en webben­ kät och intervjuer gjordes med 143 slumpvis utvalda föräldrar som har barn med funktionsnedsättning och rätt till insatser enligt LSS. Personal i kommunerna Kungälv, Tjörn och Göteborg genomförde telefonin­ tervjuerna med föräldrarna där föräldrarna gavs möj­ lighet att berätta, framföra synpunkter och komma med förslag på hur deras situation skulle kunna för­ bättras (se artikel i FOURUM 1/2012).

Vid en workshop i april 2012 rapporterades resul­

tatet ifrån kartläggningen tillbaka till professionella och föräldrar i kommunerna och andra organisatio­ ner som ger stöd till familjer som har barn med funk­ tionsnedsättning. Utifrån resultaten uppmuntrades verksamheterna att utarbeta projektplaner för hur de skulle vilja arbeta vidare för att öka samverkan och förbättra stödet till familjer som har barn med funk­ tionsnedsättning. Fem projekt har därefter startats (fyra stadsdelar i Göteborg samt på Tjörn).

Det övergripande syftet med projekten i Göteborg är att utveckla stödet till föräldrarna genom att för­ bättra samordningen mellan olika aktörer. I Tjörns

En angelägen fråga som RiFS handlar om är hur samverkan mellan olika aktörer ser ut och det rör sig om många aktörer.

riktat föräldrastöd (riFs)

RiFS drivs av Göteborgs universitet och Göteborgs Stad i samarbete med FoU i Väst/GR, Sahlgren-ska Universitetssjukhuset (DART på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus), Kungälvs kommun, tjörns kommun, habiliteringen i Gö-teborg och Södra Bohuslän, Ågrenska, Bräcke Diakoni, Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB), Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) och Autism- och Asperberförbundet. projektet finansieras av Statens folkhälsoinstitut och pågår under 2011-2014.

kommun syftar projektet till att förbättra informa­ tion till föräldrar samt professionella om det stöd som finns och vem som är huvudman för de olika insat­ serna. Förhoppningen är att projekten ska generera ett bättre stöd till de berörda föräldrarna och deras barn. Projekten får ”forskarcoachning”, vilket bland an­ nat innebär att stötta formulering av tydliga mål för projekten, driva på projekten genom att ställa frågor och delta på möten, kontinuerlig dokumentation av processen och hjälp med slutdokumentation. Förut­ om att stödja projekten på olika sätt skall forskarna som arbetar i RiFS också utvärdera vilka faktorer som påverkar processen i utvecklingsprojekten.

Hera Nowak

Pågående utvecklingsprojekt

tjörn

Syfte: att tydliggöra och informera föräldrar med barn med funktionshinder och deras barn, vilket stöd som olika instanser kan erbjuda och vem som är huvudman för de olika insatserna.

Askim-Frölunda-högsbo i Göteborg

Syfte: att avlasta föräldrar genom att för-medla bra kontakter så tidigt som möjligt.

Örgryte-härlanda i Göteborg

Syfte: ökad samordning mellan olika verk-samheter vid utvecklingsövergångar och andra insatser.

Angered

Syfte: förbättra samverkan och samarbetet mellan barn- och ungdomshabiliteringen, anhörigstödjare och specialskola i Angered.

majorna-linné/centrum/Västra Göteborg

Syfte: undersöka behov av och utforma stöd för föräldrar till ungdomar och unga vuxna med funktions nedsättning i åldern 16-25 år.

ståndsdel i Gryning Vård AB:s utvecklingsarbete. Ett

steg i denna riktning är ett tvåårigt samarbetsavtal

mellan FoU i Väst/GR och Gryning.

s

amarbetet inleddes med en kartläggning bland an­ ställda på olika nivåer för att se vilka de centrala utvecklingsfrågorna är. Två huvudfrågor utkristal­ liserade sig som Ulf Axberg och Torbjörn Forkby vid FoU i Väst/GR nu tagit sig an: uppföljningssystem och arbete med barn med utmanande beteende.

Det finns ett behov av att utveckla ett uppföljnings system för att kunna få indikationer om vilka resultat olika insatser leder till och även för att få del av brukarnas egna erfarenhe­ ter. Ambitionen är att få till ett system som också ser till vad som händer efter att en placering inom någon av Grynings verksamheter är slut. Det handlar om att tänka i vårdkedjor där ett positivt resultat ofta kan vara om det finns en plane­ rad eftervård.

Gryning är också en resurs som används för barn med utmanande beteende. Det kan exempelvis handla om barn med kraftigt inåtvänt eller utåtvänt aggressivt beteende med en historik av vårdsammanbrott. Både praktiskt verk­ samma i behandlingsarbete och forskning vittnar om att det finns en mindre grupp barn och unga där traditionella me­ toder och insatser har svårt att räcka till. Samtidigt saknas det inte kunskap i ämnet.

– Vi vet att det finns mycket kunskap bland personalen. Det vi vill göra är att hitta en modell för hur man kan sys­ tematisera den och sätta den i relation till forskning, säger Ulf Axberg.

Till att börja med sträcker sig samarbetet mellan Gryning och FoU i Väst/GR över två år, fram till 2014. l

Gryning Vård AB

GryNiNG är lANdets stÖrstA aktör när det gäller vård och behandling för barn, ungdomar, familjer och vuxna personer med missbruksproblematik inom Hem för Vård och Boende (HVB­hem), och har även en omfattande öppen vårdsverksamhet. Företagets verksamheter återfinns runtom i Västra Götalands län och bolaget ägs gemensamt av kommunerna i länet. Gryning anlitas i första hand av kommunernas socialtjänst. l

livslust, linfrön och lasix

studiematerial kring äldres

läke medelsbehandling

äldre ANVäNder idAG många läkemedel och nya läkemedel tillkommer hela tiden på marknaden. Kunskap på området blir därför snabbt inaktuell. I sjuksköterske­ och läkar­ utbildningar ingår idag få moment kring äldres läkemedelsbehandling trots att äldre många gånger reagerar annorlunda på läke­ medel än yngre. Det finns därför ett stort be­ hov av vidareutbildning.

Denna bok är tänkt att användas som underlag för studiecirklar kring äldres läke­ medelsbehandling och som stöd för verksam­ hetsutveckling i kommuner och landsting. Boken lämpar sig även för självstudier, som kurslitteratur eller som referens­ och upp­ slagsbok. Den riktar sig primärt till sjukskö­ terskor, men kan också användas av annan legitimerad hälso­ och sjukvårdspersonal.

Livslust, linfrön och Lasix publicerades första gången 2008.

Denna reviderade fjärde upplaga har bland annat uppdaterats med nya forskningsrön, färsk statistik och de senaste behandlings­ rekommendationerna – både vad gäller farma kologisk behandling och omvårdnads­ åtgärder. l

revidera

kan laddas ner gratis från

www.grkom.se/fouivast

senare i höst!

Ungdomar och personal

om ”lyckade”

institutionsplaceringar

Anna Hagebring har funderat mycket över hur det går för de ungdomar som

hon och hennes kollegor inom Gryning Vård AB möter. Vilka

förändrings-faktorer ligger bakom en ”lyckad” institutionsplacering?

A

nna är socionom och parallellt med jobbet slutför hon nu sin masteruppsats om vilka för­ ändringsfaktorer som är viktiga vid ”lyckade” institutionsplaceringar på HVB­hem (hem för vård och boende). Hon har intervjuat både ungdomar som tidigare varit institutionsplacerade och personal.

– Ungdomar och personal säger i stort sett samma sak: allt börjar i relationen. Utan ett förtroende eller en fungerande allians går det inte.

Däremot beskriver personal och ungdomar det som sker i mötet dem emellan på olika sätt.

– Personalen talar om interventionen. Ungdomarna talar om känslan av interventionen. Personalen säger att det är viktigt att bygga en allians. Ungdomarna säger att det är viktigt att det är "bra" personal, perso­ nal som "bryr sig på riktigt".

Ungdomarna beskriver exempelvis att det viktigas­ te för förändring är någon som bryr sig och lyssnar. Personalen kan i det sammanhanget istället tala om vikten av så kallade osynliga interventioner.

– Detta handlar om en förmåga att arbeta med ett arbete som i vissa delar är ”osynligt” för ungdomen. Interventioner som inriktar sig mot att bygga en ar­ betsallians kanske är mest verksamma då de är osyn­ liga för ungdomen och upplevs som ”på riktigt” och ”inte bara för att det ingår i jobbet”, säger Anna.

Hon menar att med hjälp av den här typen av osyn­ liga interventioner byggs en allians där den profes­

sionella skaffar sig mandat hos ungdomen att ta tag i mer direkta aspekter av ungdomens situation och beteende.

Att relationen är central i socialt arbete är kanske inget nytt. Men Anna anser att det är särskilt viktigt att lyfta fram relationens betydelse i tider av ökad målstyrning och ökade krav på att snabbt kunna mäta förändringar.

– Det är svårt att dokumentera vilka framsteg som görs i alliansbyggandet. Det är inget man kan skriva i ett måldokument till socialtjänsten. Och om det inte betonas i dokumentationen finns det en risk att det kommer i skymundan.

Det finns naturligtvis också en hel del skiljelinjer mellan ungdomarna och de professionella. Ett exem­ pel är att ungdomarna i intervjuerna inte nämner strukturella faktorer som vikten av att samarbetet med socialsekreteraren fungerar, medan detta är något som de professionella återkommer till. Anna beskriver det som att ungdomarna i centrum av situationen kan ha svårt att få en helhetsbild på samma sätt som en pro­ fessionell som ser ungdomen ur ett utifrånperspektiv. – Därför är det jätteviktigt med både ett klientper­ spektiv och ett professionellt perspektiv. Dessa olika glasögon är en förutsättning för att fånga hela bilden. Kanske är det speciellt viktigt i forskning kring barn och unga då perspektiven skiljer sig mer på grund av olika mognadsgrad. l

enskilda personers liv. Arbetet kräver personal med

kom-petens, erfarenhet och trygghet som kan garantera kvalitet

och rättsäkerhet. Detta är bakgrunden till regeringens

sats-ning på kompetensutveckling för personal som jobbar med

barn och unga.

m

ed start 2013 och tre år framöver ska det av­ sättas pengar till kommunerna för att de ska utveckla sin kompetens inom den sociala barn­ och ungdomsvården enligt ett regeringsbeslut. Vidareutbildning av socialsekreterare och chefer lik­ som inventering av vilken kompetens som finns och vilken som behövs är satsningens fokus. Målet med pengarna är att skapa strukturer för att säkerställa att kompetensutveckling sker och avser främst de myndighetsutövande delarna av socialtjäns­ ten.

Även lokalt sker ett omfattande arbete där socionomers utbildning och kompetens står i fokus. I Göteborgs Stad har det startats upp ett försöksprojekt med yrkesintroduktion för so­ cionomer där en blandning av teori och praktik ska göra projektdeltagarna mer förberedda på arbete inom socialtjänst, se nedan.

Ett annat exempel på lokalt samarbete gäl­ lande socionomers utbildning finns i GR Utbildnings praktikplatsen.se. Praktikplatsen.se förmedlar prak­ tikplatser mellan grundskola, gymnasieskola, vuxen­ utbildning, högskola och arbetsmarknadsenheter som kan erbjuda platser. Fram tills nyligen var det endast

inom hälso­ och sjukvårdsutbildningar som praktik­ platsen.se förmedlade kommunala praktikplatser till högskola/universitet. Leila Berntsson på praktikplat­ sen.se berättar:

– Nu ska Institutionen för socialt arbete vid Göte­ borgs universitet och kommuner i Göteborgsregionen samarbeta kring den verksamhetsförlagda utbild­ ningen (VFU) för socionomstudenter. Inspiratio­ nen till samarbetet kommer från den positiva responsen vi fått på att samordna VFU:n för hälso­ och sjukvårdsutbildningen och vi hop­ pas att detta projekt blir lika lyckat.

– Det har varit problem för både institutio­ nen att hitta platser och för kommunerna att få studenter, vilket krävt en massa jobb, ett samordningsproblem med andra ord, berättar Leila.

Förhoppningen är att det nya samarbetet mellan universitetet, kommunerna och prak­ tikplatsen.se ska underlätta samordningen. Kompe­ tensutveckling av personal som ska ta emot studenter är en del av avtalet och dessutom får studenterna öka­ de möjligheter att pröva på kommunalt arbete inom socialtjänsten. l

teori och praktik som förberedelse

Övergången från utbildning

till arbetsliv kan vara svår för

många socionomer.

– Det är en tuff verklighet att

komma ut till som nyutbildad

socionom. Därför är det här

tpY-projektet jättebra. Att de

mest oerfarna får de tyngsta

ärendena är förödande,

säger Karin Kullberg.

d

et är svårt att hitta personal med yrkeserfaren­ het som vill jobba inom de myndighetsutö­ vande delarna av socialtjänsten. Socionomer byter ofta jobb. Nyutexaminerade socionomer börjar ofta sin karriär inom myndighetsutövning men går sedan över till att jobba med exempelvis behandling. Mot den bakgrunden startade Göteborgs Stad i sam­ arbete med Institutionen för socialt arbete vid Göte­ borgs universitet ett pilotprojekt med teoretisk och praktisk yrkesintroduktion (TPY). Karin Kullberg vid Socialhögskolan i Lund har utvärderat projektet för FoU i Väst/GR.

Leila Berntsson.

Projektets första årskull, fem socionomer i var sin stadsdel i Göteborg, började i januari 2012. Under ett år skulle de testa på arbete som socionom inom funktionshinder, indi­ vid­ och familjeomsorg samt äldreomsorg/ hemssjukvård fyra dagar i veckan. En dag i veckan är de på Institutionen för socialt ar­ bete där de läser en magisterutbildning på halvfart. Kopplingen mellan teori och praktik utgörs bland annat av att deras uppsats ska utgå ifrån en frågeställning på arbetsplatsen.

Karins utvärdering visar att projektets syfte, att ge nyutexaminerade socionomer en yrkesintroduktion, har uppfyllts. Deltagarna har prövat på de tre områdena och jobbat självständigt under handledning. Alla delta­ garna känner sig också mer rustade för att ar­ beta inom socialtjänst som exempelvis social­ sekreterare eller biståndsbedömare.

Utvärderingen visade också på en del pro­ blem vid projektets uppstart.

– Projektet hade lite barnsjukdomar. Det blev lite olika lösningar i stadsdelarna efter­ som det inte var tydligt var beslutanderätten låg. Informationen hade inte riktigt nått ut. Men styrgruppen ville komma igång, förbätt­ ringar har skett allt eftersom, berättar Karin. Vad som också framkom som problema­ tiskt var kopplingen mellan praktik och teori.

– Teorin hamnade lite vid sidan om, berät­ tar Karin. Det blev mycket jobb att vara ny på en arbetsplats och studera samtidigt, då prioriterades arbetet. Detta gjorde att endast en av deltagarna var klar med sin uppsats vid höstterminens slut.

Trots de svårigheter som uppkom är Karin positiv till projektet.

– Förhoppningsvis kan några av de pro­ blem utvärderingen visade på rättas till. För­ utom en integrering av teori och praktik be­ hövs bland annat ett förtydligande om hand­ ledarrollen och att introduktionen blir mer lika mellan stadsdelarna.

Huruvida projektet leder till att fler socio­ nomer stannar kvar inom socialtjänsten och speciellt inom rollen med myndighetsutöv­ ning ställer sig Karin tveksam till.

– Mer behöver göras men detta är en bör­ jan, nu finns diskussionen, menar Karin.

TPY har fortsatt under 2013 och är plane­ rat att fortsätta även under 2014. Karins ut­ värdering av projektet kommer under året. l

Vad tycker deltagarna?

RogeR KaRlsson, eN AV deltAGArNA i årets TPY, arbe­ tar för närvarande på vuxenenheten i Lundby stadsdel men började året på funktionshinderenheten. Hans intryck av TPY är hittills positivt. Den stora fördelen ser han i att få en bra introduktion.

– Det är en chans att lära sig ordentligt, i ett tempo som möjliggör att jag kan lära mig så mycket som möjligt, säger Roger.

Han menar att arbetet på ett socialkontor består av många delar, mötet med klient, lagar och bedömningar samt allt annat, hur arbetet praktiskt går till. Introduktionen ger en chans att lära sig alla delar.

Nyligen bytte Roger över från sitt första område till det nuvarande. Att vara på tre olika ställen under året tycker Roger har både för­ och nackdelar.

– Det ger en bred kunskap. Nackdelen är att precis när du blivit varm i kläderna är det dags att byta område, säger han.

Roger tror att projektet ökar förutsättningarna för att so­ cionomer ska stanna kvar inom socialtjänsten. Att bli tryg­ gare i sin roll och få möjlighet att lära sig yrket ordentligt ger förutsättningar för att personalen ska orka med den höga arbetsbelastningen och också vilja stanna kvar i yrket.

s

yftet med projektet är att utveckla samverkan mellan kommun, primärvård och sjukhus så att sjuka äldre omhändertas tryggt och säkert, i rätt tid och på rätt vårdnivå.

– Vi har mejslat fram ett tjugotal aktiviteter för att stärka samverkan i ett stort område där olika port­ monnäer och olika kulturer skapar komplexitet, sam­ manfattar Iréne.

Projektet omfattar närmare 55 000 medarbetare i LGS­området (se faktaruta), tio stadsdelar i Göte­ borg, fyra kommuner, tre stora sjukhus och 80­talet vårdcentraler. Att bedriva ett så storskaligt utveck­ lingsprojekt är, milt sagt, en utmaning.

– Det handlar om att förädla processer genom att stärka samarbetsklimatet. Projektet stöttar pågående utvecklingsarbete och vi försöker tänka att vi gör mer av det vi ändå skulle ha gjort, säger Iréne.

Lisbeth Lindahl vid FoU i Väst/GR har utvärde­ rat projektet under 2013. Hennes utvärdering visar att projektet uppfattas ha bidragit till att utveckla en struktur för samverkan i närområdet (mellan primär­ vård och kommun) som är gemensam för hela LGS­

in- och utskrivningsklar patient – vårdkedjan för de mest sjuka äldre

Syftet med projektet är att förbättra vårdkedjan för de mest sjuka äldre. Enligt Socialstyrelsens definition innebär begreppet ”de mest sjuka äldre” personer över 65 år som har nedsatt funktionsförmåga i flera olika avseenden. De kan ha en eller flera diagnoser och är ofta i behov av insatser från både äldreomsorg, hemsjukvård, primärvård och specialistsjukvård. Satsningen motiveras av att dessa personer löper ökad risk att bollas mellan olika aktörer genom att ingen enskild aktör har ansvar för helheten. LGS (se höger) tog initiativ till projektet och sökte medel från statens och SKL:s utlysning om medel för försöksverksamheter kring de mest sjuka äldre. projektet pågår under 2010-2013.

samverkan. Man kanske inte kan bli frisk av

samverkan, men man kan bli trygg, säger

Iréne Göransson som leder projektet In- och

utskrivningsklar patient – vårdkedjan för de

mest sjuka äldre.

området. Samverkan på denna nivå är den viktigaste för äldrevården eftersom den största delen av vården äger rum här. Projektet har även bidragit till att ut­ veckla metoder och verktyg som underlättar sam­ verkan, till exempel genom att man har tagit fram en remiss för direktinläggning på sjukhus. Man har

lGs

Ledningsgrupp för samverkan (vårdssam-verkan inom Göteborg och Södra Bohuslän) förkortas LGS. LGS är en samverkans-struktur som verkar på strategisk nivå med representanter från Göteborgs Stad, Mölndals stad, partille kommun, Härryda kommun, Öckerö kommun, Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt primärvården i Göteborg och primärvården i Södra Bohus-län. Bakgrunden till samverkan är ett behov av att se hälso- och sjukvården som en hel-het i frågor som rör bemötande, trygghel-het och kontinuitet i vårdkedjan.

NosAm

LGS-området har 13 Närområdes-samverkansgrupper (NOSAM). Del-tagarna i NoSAM är chefer från kommun, primärvård och närsjuk-hus i det geografiska området. NoSAMs uppdrag är att ansvara för att genom föra beslutade mål och riktlinjer i samverkan på lokal nivå. Iréne Göransson leder projektet In- och utskrivningsklar patient –

vårdkedjan för de mest sjuka äldre.

också arbetat med processen när äldre personer skrivs ut från sjukhuset och behöver primärvård genom att implementera en remiss mellan sjuksköterska på sjuk­ huset och i primärvården (PRIMUS). Dessutom har ett antal utbildningar erbjudits, t ex en triageutbild­ ning för kommunala sjuksköterskor för att höja kva­ liteten i kommunikationen och stärka att vård ges på rätt vårdnivå.

– Vad som är väldigt viktigt är att projektet har bi­ dragit till att samverkan inom NOSAM har etablerats och det är kuggen i vårt samverkanshjul. När pro­ jektmedlen försvinner vid årsskiftet är det viktigt att NOSAM får fortsatt stöd, säger Iréne.

Det finns en del under projektets gång som varit problematiskt också. Utvärderingen visar att det av olika anledningar har varit svårt att nå ut till verksam­ heterna. Och projektstarten försvårades av att den sammanföll med stadsdelsomvandlingen i Göteborg

och införandet av vårdvalet i primärvården. Mitt un­ der projekttiden skedde också ett byte på projektle­ darposten.

Inför framtiden pekar utvärderingen på att kom­ munikations­ och beslutsvägarna bör förtydligas mel­ lan NOSAM och LGS och att information bör spridas till första linjens chefer och berörd personal, samt till äldre och anhöriga.

Iréne poängterar att erfarenheterna från projektet är viktiga i det fortsatta arbetet med den nationella äldresatsningen Bättre liv för sjuka äldre, som bedrivs med stöd från regeringen och SKL. Satsningen syftar till att ge stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete med fokus på förbättrad kvalitet och en mer samman­ hållen vård av och omsorg om de mest sjuka äldre.

– Bättre liv för sjuka äldre verkar i samma anda som In­ och utskrivningsklar patient så det vi gjort i det här projektet bär vi med oss, konstaterar Iréne. l

onödig slutenvård

av sköra äldre

– en

kunskaps-översikt

ett stort ANtAl äldre vårdas varje år på sjukhus på grund av felaktig läkemedelsbehandling, skador som de förvärvat i vården eller diagnoser som skulle kunna hanteras inom öppen­ vården. FoU i Väst/GR har gjort en flervetenskaplig kunskapsöversikt om varför sköra äldre vårdas på sjukhus i onödan.

Kunskapsöversikten pekar på potentiella förbättringsmöjligheter och identifierar behov av fortsatt forskning. Några av de slutsatser som dras är att det inte finns en enda lösning – exempelvis läkemedelsge­

nomgångar, samordnad vårdplanering eller kontaktsjuk­ sköterskor – som kan lösa dagens problem i vården och omsorgen om sköra äldre. En annan är att det saknas evidens för många av de insatser som idag görs för att förbättra vården och omsorgen för målgruppen.

– Policybeslut grundar sig ofta på erfarenheter från insatser riktade till yngre patienter med en diagnos och inte multisjuka äldre med komplexa och sammansatta vårdbehov, säger Theresa Larsen, en av författarna till rappor­ ten och projektledare för uppdraget.

Kunskapssammanställningen har möjliggjorts genom SKL:s och Socialdepartementets

satsning på en evidensbaserad praktik och har tagits fram som ett led i länets gemensamma analys­ arbete kring undvikbar slutenvård. l

sex undersköterskor

bildar nytt utvecklingsteam

Lilla Edet har fått stimulansmedel från Socialstyrelsen för att inrätta ett

utveck-lingsteam inom äldreomsorgen. teamet består av sex undersköterskor som

arbetar inom hemtjänst, särskilt boende och korttidsboende i kommunen.

s

atsningen på utvecklingsteamet sker mot bak­ grund av det utvecklingsarbete som pågått un­ der flera år i kommunen.

– Vi har kommit långt med vårt värdegrundsarbete. Med den här satsningen vill vi ta tillvara på det arbete och de utbildningsinsatser som vi har gjort sedan ti­ digare. Vi har ett antal medarbetare med intresse för utvecklings­ och förbättringsarbete och nu får de en roll och ett mandat som de inte haft tidigare. Det här är också ett sätt för oss att ta oss an den svåra utma­ ningen att vara en lärande organisation, säger Yvonne Gunnarsson­Nord som är vård­ och omsorgschef i Lilla Edet.

Under våren har teamet träffats regelbundet för att lära mer om uppföljning och utvärdering, förbätt­ ringsarbete, kunskapssökning på internet, presenta­ tionsteknik med mera. Träffarna har letts av Carina Abrahamson Löfström och Leena Odebo från FoU i Väst/GR. Teamet har också fått utbildning i att coacha andra.

– Det har känts viktigt att prata om förväntningarna på rollen och om hur vi ska jobba. Och att få tips på olika metoder som vi kan använda, säger Elisabeth

Sjöberg Andersson som är en av teamets medlemmar. Hennes kollega Lena Rimpi tycker att det är viktigt att få vara just ett team.

– Det är ju väldigt bra att vi blir ett team. Då kan vi ge varandra tips hur man kan lösa saker, få veta hur andra arbetar och fortbildas tillsammans.

Tanken är att teamet, deras kollegor eller chefer har möjlighet att initiera frågor. Vid kontinuerliga träffar med cheferna talar man sig samman om vilka sats­ ningar som ska göras på vilka arbetsplatser.

Men vilka frågor är det då som kan tänkas bli ak­ tuella?

– Jag tror att det till exempel kan handla om att tänka till på vår arbetsplats när man får de här nyck­ eltalen – vad kan vi göra? Så att det blir något av dem, säger Lena.

Yvonne är inne på samma spår:

– Jag tänker bland annat på de resultat vi får i Äldre­ guiden. Varför får vi de resultat vi får? Hur kan vi gå vidare med dem? Vi kanske kan göra mer fördjupande samtal med de äldre när det gäller frågor som infly­ tande delaktighet, trygghet och så vidare. l

Vill dU lärA diG mer om vad som kän­ netecknar en bra boendemiljö, hur man kan skapa det och vilka utmaningar vi står inför? I våras kom en bok ut som har samma namn

som det regeringsprogram som avslutades vid årsskif­ tet – Bo bra på äldre dar. Boken är ett måste för den som står inför planering för ett bättre boende för äldre i den egna kommunen. Här får man tips på personer, organisationer och kommuner som har kunskaper att dela med sig av vilket kan vara en genväg för det egna lärandet.

Frågan om äldres boende har undersökts på många olika sätt inom ramen för Hjälpmedelsinstitutets pro­ gram som pågick under 2011­2012. Boken diskute­ rar och sammanfattar resultaten från en rad projekt och lägger där till kunskaper från ytterligare källor. Författarna till boken har på ett eller annat sätt med­ verkat i Bo bra på äldre dar. De mer kända namnen är historikern Gunnar Wetterberg och journalisten Ann Lindgren.

Boktips för dig

som planerar

bättre boende

för äldre

Gunnar Wetterberg tar upp demografin som den viktiga drivkraften för förändringar i samhället. Hur ska vi kunna behålla välfärden i ett alltmer åld­ rande samhälle? Ann Lindgren fokuserar i stället på hur äldre vill bo. Det finns inte så många böcker som innehåller så många aspekter av boendet som den här. Boken vänder sig till tjänstemän, politiker och allmän­ het och innehåller även handfasta råd och rekommen­ dationer. För den vetgiriga finns det hänvisningar till källor för fortsatt kunskapsinhämtning. Själv har jag skrivit ett kapitel om tillgänglighet med svar på en rad frågor som jag har mött när jag varit ute och föreläst. Man kan läsa boken från pärm till pärm eller hoppa mellan de tematiska kapitlen. Gör det som passar dig bäst!

Lisbeth Lindahl

deN 27 mAj ArrANGerAde Västkom, Västbus och de fyra kommunalförbunden i Västra Götaland en heldag på temat skolgång och hälsa för barn och ungdomar som är placerade i familje­ eller HVB­hem. Vid konferensen presenterade Social­ styrelsen och Skolverket vägledningen Placerade barns skol­ gång och hälsa – ett gemensamt ansvar. Vägledningen består av tre delar; en bakgrundsbeskrivning, en praktisk vägledning och en uppslagsdel som klargör de inblandade parternas an­ svarsområden. I Västra Götaland finns också Västbus rikt­ linjer för familjehemsplacerade barn och unga. Även dessa riktlinjer presenterades på konferensen. Material från den här dagen kan laddas ner på www.grkom.se/sociala. l

skolgång och hälsa för

barn i samhällsvård

Hur ska Göteborgs Stad verka för att

främja att upplevelsen av trygghet

ökar, brottslighet motverkas och

antalet människor som utsätts för brott

kontinuerligt blir lägre?

e

lisabeth Beijer vid FoU i Väst/GR har brottats med de här frågorna under det här året. Arbetet har resulterat i ett pro­ gramförslag där viktiga ledord är socialt hållbar utveckling och mänskliga rättigheter.

Förslaget är ute på en bred remiss i Göteborgs Stad under hösten och ska sedan slutgiltigt fast­ ställas av kommunfullmäktige.

Elisabeth har under året fört samtal med re­ presentanter från många olika verksamheter inom Göteborgs Stad och externa intressenter som exempelvis Polisen.

– Det har varit en kunskapsutvecklingspro­ cess i sig med många inblandade. Det finns så mycket kunskap och erfarenhet i Göteborg och bland samverkansparter att ta vara på! Tänk bara på allt som görs varenda dag direkt i mötet med människor i Göteborg av personal inom skolan och socialtjänsten, hos fastighets­ ägarna, vid fritidsgårdarna, inom polisen… och all samlad kunskap som finns inom Tryggare och Mänskligare Göteborg, Ung & Trygg, Kun­ skapscentrum mot organiserad brottslighet och Trygg, vacker stad, säger hon.

Programmet innehåller både generella insatser som vänder sig till befolkningen i stort och rik­ tade insatser exempelvis när det finns risker för kriminalitet. Många av insatserna i programmet fokuserar på barn, unga och deras föräldrar dels eftersom stora delar av kommunal verksamhet arbetar med dessa grupper men framför allt för att de första levnadsåren spelar stor roll för res­ ten av livet.

– Man måste vara ödmjuk i detta och komma ihåg att det här är stora frågor som rymmer så många olika perspektiv! säger Elisabeth.

Elisabeth har varit frikopplad från sin tjänst vid FoU i Väst/GR för att samordna arbetet med programmet. Hon månar om hur man kan ar­ beta med trygghetsfrågor ur ett lärandeperspek­ tiv – hur befintlig kunskap tas till vara, sprids och vidareutvecklas.

– Det är viktigt att det finns arenor där kun­ skap delas och erfarenhetsutbyte och kunskaps­ utveckling sker, betonar hon. l

dialog och

samarbete

ett samlat program för

Göteborgs stads

trygghetsfrämjande och

brottsförebyggande arbete

om vi ska prata om främjande och före byggande trygg-hetsarbete så måste vi prata mobilisering. Människor måste ta makten över sitt närområde. Att barnen stop-par spårvagnarna genom att kasta sten är en sak som föräldrarna ska reagera på. Vår trygghetskoordinator pratade med föräldrarna och frågade dem:

– Vill ni inte ha någon spårvagn här?

Då tog föräldrarna sitt föräldraansvar och hämtade hem sina barn samt föräldravandrade under kvällar och nätter.

(Sektorschef individ- och familjeomsorg och funk-tionshinder i en stadsdelsförvaltning)

en sak som har betydelse utan en mängd insatser där vi varit uthålliga över tid. Dialogen är det förhållningssätt som präglat arbetet. och att vi satsat på den fysiska miljön, det tror jag att de boende märker, att vi ser om stadsdelen. Men allt det jobb vi gjorde igår måste vi också göra idag och imorgon.

(Processledare boendefrågor i en stadsdelsförvaltning)

Partnerskap och mobilisering

– strategier för ökad trygghet i Angered

moBiliserANde tryGGhetsArBete i Angered är en satsning på förebyggande ungdomsarbete. Särskilt prio­ riterar man att utveckla offensiva sätt att bemöta social oro och destruktiva gruppbildningar. Tre koordinatorer som är anställda inom socialtjänsten ansvarar bland annat för att utveckla satsningen genom samverkan mellan socialtjänst, polis, skola, fritid med flera viktiga aktörer. Torbjörn Forkby vid FoU i Väst/GR ska följa arbetet under två och ett halvt år. l

dialog och

samarbete – ett

samlat program för

Göteborgs stads

trygghetsfrämjande

och brotts

före-byggande arbete

i GÖteBorGs stAds

BUdGet finns prioriterade mål som bildar utgångs-punkter för de program som sedan tas fram. Ett pro-gram pekar ut riktningen för vad Göteborgs Stad vill uppnå genom att ange övergripande prioriteringar, vilka sedan ska konkretiseras i exempelvis hand-lingsplaner och överenskommelser. Det här program-met handlar om hur Göteborgs Stad ska verka för att främja trygghet och positiva drivkrafter för en socialt hållbar utveckling så att upplevelsen av trygghet ökar, brottslighet motverkas och antalet människor som utsätts för brott kontinuerligt blir lägre. programmet innehåller tio strategiska områden:

1. Barns och ungas uppväxt 2. Livsvillkor

3. Där människor möts – om samspelet mellan människor och fysisk miljö

4. Lokalt engagemang

5. Risker för att utveckla kriminalitet 6. Alkohol, narkotika, dopning och tobak 7. otrygghet och utsatthet för brott

8. organisatoriska strukturer, samarbete och partnerskap

9. Gemensamt lärande 10. Göteborgs Stad

till grund för programarbetet ligger en förstudie i Göteborgs Stad som gjordes härom året. Elisabeth Beijer har arbetat med programmet på uppdrag av Social resursförvaltning, Göteborgs Stad. l

ett hem att växa i

På UPPdrAG AV reGeriNGeN har Socialsty­ relsen tagit fram en ny utbildning för familje­ hemsutbildare. Utbildningen Ett hem att växa

i omfattar totalt tre dagar och syftar till att

ge de grundläggande kunskaper som behövs för att kunna genomföra en grundutbildning riktad till jour­ och familjehem. Utbildnings­ materialet har tagits fram i samverkan med forskare och praktiker och utgår från vik­ tiga kunskaper om vad familjehem behöver. Barns och familjehems erfarenheter har också tagits till vara. Utbildningen består av teori, övningar, möjlighet till diskussioner och erfa­ renhetsutbyte samt konkreta råd och tips till familjehemmen. Utbildningarna hålls på nio platser i landet under hösten, bland annat i Göteborg. Man går utbildningen i par och i Göteborgsregionen samverkar de flesta pa­ ren över kommungränserna och bildar alltså par med någon grannkommun som de sedan ska utbilda tillsammans med. I Göteborgs­ regionen samordnas utbildningen av Anne Forssell, utvecklingsledare i den statliga sats­ ningen på evidensbaserad praktik inom den sociala barn­ och ungdomsvården. l

Forskning och utveckling inom vÄlFÄrDsområDet Besök Gårdavägen 2 • Post Box 5073, 402 22 Göteborg • tel 031–335 50 00

Fax 031–335 51 17 • e-post fou@grkom.se • www.grkom.se/fouivast

Följ oss på

Facebook!

Genom att gilla oss på Facebook får du tips om aktuell forskning och utveckling, seminarier, konferenser, FoU-cirklar, rapporter för gratis nerladdning med mera.

Du hittar oss på www.facebook.com/fouivast

rad i en rapport under november 2013.

27 november

Arbetsplatsnära lärande

Välkommen till en kunskapsdag kring arbets-platsnära lärande. Under dagen varvas teori med praktiska exempel på metoder och tillväga-gångssätt. Dagen är ett samarrangemang med Vårdalinstitutet.

5 december

Värdet av tillgängligt boende

Ett seminarium om det ekonomiska värdet av att satsa på ett tillgängligt boende.

5 december

Våld i nära relationer – hur alkohol påverkar minnet och bedömningar

Arrangeras av CERA, Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende (tidigare Forskningsrådet för miss-bruks- och beroendefrågor, FMB).

5 december

en dag om föräldrastöd

En dag som syftar till att inspirera och öka kunskaperna om föräldrastöd till tonårsföräldrar, föräldrar som är nya i Sverige och föräldrar till barn med funktionshinder.

25–28 maj 2014

22nd Nordic congress of Gerontology Den tjugoandra nordiska konferensen kring gerontologi och geriatrik äger rum i Göteborg. tidigare konferenser har riktat sig mest till forskare men 2014 kommer en dag att vikas för presentationer av nationella och nordiska FoU-projekt. FoU i Väst/GR samordnar planeringen av detta inslag i syfte att stärka en evidens-baserad praktik i äldrevård och omsorg.

Läs mer på sidan 15 i detta nummer av FOURUM.

5 november

trygghetsboende i allmännnytan

Alingsåshem och Karlstads Bostads AB berättar om sina erfarenheter av arbete med trygghets-bostäder och andra former av trygghetsboenden.

7 november

hur går det för dem som skadats av alkohol som foster? en uppföljningsstudie av vuxna med fetalt alkoholsyndrom utifrån ett psykologiskt perspektiv

Arrangeras av CERA, Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroen-de (tidigare Forskningsråberoen-det för missbruks- och beroendefrågor, FMB).

15 november

Att möta person med demenssjukdom

En dag fylld av kunskap, bemötande, reflektion, inspiration och humor.