• No results found

essens och frågetecken EKONOMI

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "essens och frågetecken EKONOMI"

Copied!
30
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

EKONOMI

essens och frågetecken

(2)

KÄRNPUNKT

1

(3)

E

TT ANNAT SÄTT ATT BESKRIVA DET EKONOMISKA KRETSLOPPET

(4)
(5)
(6)

T

RE GRUNDLÄGGANDE ANTAGANDEN

 Mer är bättre

 Människor har preferens för materiellt välstånd och

för fritid och föredrar mer av dessa framför mindre

 Marginalnyttan är avtagande

 Vinsten av att få ännu mer avtar ju mer man redan

har

 Sociala preferenser

 Människor bryr sig inte bara om sin egen situation utan även om andra  Neoklassisk teori utgår som regel endast från antagande 1 och 2

(7)

R

ATIONELLA OCH SUVERÄNA

K

ONSUMENTER

 Konsumenter har bestämda åsikter – preferenser  Individen maximerar sin nytta – välbefinnande,

välfärd -givet budgetrestriktioner

 Välbefinnandet är ett mått på i vilken grad

(8)

R

ATIONELLA PROCUCENTER

 Av alla tänkbara tillverkningsalternativ väljer

producenten den metod och den volym som ger honom den största vinsten

 Producenten maximerar sin vinst givet den

(9)

J

ÄMVIKT

 I diagrammet finns

bara en punkt där köpviljan och viljan att sälja är lika stora - där råder jämvikt

mellan utbud och efterfrågan

(10)

T

OTALA INTÄKTER

= 10

X

100=1000

KR

P

RODUCENTÖVERSKOTT

=

TOTALA INTÄKTER

RÖRLIGA KOSTNADER Mängd 10 Pris Utbud Efterfrågan 100 Producentöversko tt Rörliga kostnader

(11)

N

ETTOKONSUMENTÖVERSKOTT

Mäng d 10 Pris Utbud Efterfrågan 100 konsumentöverskott

(12)

N

ATIONLRÄKENSKAPERN

 BNP=Y=C+I+IL+G+NX

 C=privat konsumtion

 I=investeringar

 IL=lagerinvesteringar

 G=offentliga utgifter och investeringar

(13)

BNP

PER CAPITA

- S

VERIGE 0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 1840 1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020

(14)

KÄRNPUNKT

2

(15)

A

LLA VAROR PASSAR INTE PÅ EN MARKNAD

 Det är bara när det finns ett tydligt ägande och

en tydlig köpare och säljare som marknaden fungerar.

(16)
(17)
(18)
(19)
(20)

K

RITIK AV

NEO-

KLASSISKA MODELLEN

A

LL TILLVÄXT ÄR INTE POSITIV

Det är…

 Mental och fysisk

hälsa  Tillfredsställande och tryggt arbete  Stabila familjeförhållanden  Sociala nätverk  Frihet  Moraliska värden

(21)

M

ARKNADSMISSLYCKANDE

E

KONOMISK UTVECKLING SKAPAR INTE LYCKA

 Välfärden beror snarare på politiska beslut än

(22)

KÄRNPUNKT

3

(23)

E

N POLITIK FÖR EN HÅLLBAR EKONOMI

Ekologiska ekonomens svar:

 Marknaden kan bara hantera marknadsvaror  Effektivt resursutnyttjade uppnås bara på

marknaden och bara för sådana varor

 Marknaden kan inte hantera frågor om ”skala”  Marknaden kan inte hantera frågor om

fördelning

 Marknaden kan inte hantera frågor om ren luft,

(24)

D

ALY POLICY

 Scale before distribution

 Sustainability is the criterion for scala  Justice is the criterion for distribution  Quantity before price

 Source before sink

(25)

D

ALYS SEX DESIGNPRINCIPER

1. Economic policy always has more than one goal

and each independent goal require an independent policy instrument

2. Policies should strive to attain the necessary

degree of macro-control with the minimum sacrifice of micro-level freedom and variability

3. Policies should leave a margin of error when

(26)

DALYS SEX DESIGNPRINCIPER

1. Economic policy always has more than one goal

and each independent goal require an independent policy instrument

2. Policies should strive to attain the necessary

degree of macro-control with the minimum sacrifice of micro-level freedom and variability

3. Policies should leave a margin of error when

(27)

D

ALYS SEX DESIGNPRINCIPER

1. Economic policy always has more than one goal

and each independent goal require an independent policy instrument

2. Policies should strive to attain the necessary

degree of macro-control with the minimum sacrifice of micro-level freedom and variability

3. Policies should leave a margin of error when

(28)

D

ALYS SEX DESIGNPRINCIPER

4. Policies must recognize that we always start

from historical given initial conditions

5. Policies must be able to adapt to changed

conditions

6. The domain of policy-making unit must be

congruent with the domain of the causes and effects of the problem which the policy deals (principle of subsidiary)

(29)

D

ALYS SEX DESIGNPRINCIPER

4. Policies must recognize that we always start

from historical given initial conditions

5. Policies must be able to adapt to changed

conditions

6. The domain of policy-making unit must be

congruent with the domain of the causes and effects of the problem which the policy deals (principle of subsidiary)

(30)

D

ALYS SEX DESIGNPRINCIPER

4. Policies must recognize that we always start

from historical given initial conditions

5. Policies must be able to adapt to changed

conditions

6. The domain of policy-making unit must be

congruent with the domain of the causes and effects of the problem which the policy deals (principle of subsidiary)

References

Related documents

Stöden omfattar statliga lån och kreditgarantier; anstånd med skatter och avgifter; tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter under pandemins första fas; ökat statligt ansvar

46 Konkreta exempel skulle kunna vara främjandeinsatser för affärsänglar/affärsängelnätverk, skapa arenor där aktörer från utbuds- och efterfrågesidan kan mötas eller

För att uppskatta den totala effekten av reformerna måste dock hänsyn tas till såväl samt- liga priseffekter som sammansättningseffekter, till följd av ökad försäljningsandel

Regioner med en omfattande varuproduktion hade också en tydlig tendens att ha den starkaste nedgången i bruttoregionproduktionen (BRP) under krisåret 2009. De

Generella styrmedel kan ha varit mindre verksamma än man har trott De generella styrmedlen, till skillnad från de specifika styrmedlen, har kommit att användas i större

I regleringsbrevet för 2014 uppdrog Regeringen åt Tillväxtanalys att ”föreslå mätmetoder och indikatorer som kan användas vid utvärdering av de samhällsekonomiska effekterna av

Parallellmarknader innebär dock inte en drivkraft för en grön omställning Ökad andel direktförsäljning räddar många lokala producenter och kan tyckas utgöra en drivkraft

Närmare 90 procent av de statliga medlen (intäkter och utgifter) för näringslivets klimatomställning går till generella styrmedel, det vill säga styrmedel som påverkar