Södermanlands Läns Tidnings rapportering mellan 8–17 april 1940

(1)

Södermanlands Läns Tidnings

rapportering mellan 8–17 april 1940.

Tobias Gustafsson

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Ämneslärarprogramet: Historia

B-uppstas

Handledare: Martin Åberg 2021-04-19

(2)

1

Innehållsförteckning

1. Inledning ………ss. 2–9 1.1. Problemformulering……….………..ss. 2 1.2. Syfte……….…………..ss. 2 1.3. Undersökningsfrågor……….……….ss. 2 1.4. Forskningsläge………..ss. 3–5 1.5. Metod……….………..ss. 6 1.6. Avgränsningar……….….ss. 7 1.7. Bakgrund………ss. 7–9 2. Resultat……….……….………ss. 10-18 2.1 Antal artiklar i Södermanlands Läns Tidning mellan datumen 8–17 april som på något sätt behandlar kriget eller beredskapen………ss. 10 2.2 Synlighet……….……ss. 10 2.3 Artikelämnen……….……ss. 11–18 2.3.1. Kriget i Norge………ss. 11–13 2.3.2. Kriget i Finland……….…ss. 13–14 2.3.3. Beredskapen……….ss. 15–16 2.3.4. Påverkan på civilsamhället……….ss. 17–18 3. Diskussion……….………..ss. 19–21 3.1. Krigets påverkan………ss. 19 3.2. Beredskapen………..ss. 19 3.3. Ransoneringen………..………..ss. 20 3.4. tillförlitlighet i rapporteringen……….………..ss.20 3.5. framtida forskning………..………..ss. 21 3.6. Synlighet i samhället……….…………..ss. 21 Sammanfattning

Käll- och litteraturförteckning

(3)

2

1. Inledning

1.1. Problemformulering

Denna undersökning kommer behandla lokalpressens rapportering runt beredskapen som kom som en följd av Tysklands invasion av Norge. Anledningen till att det finns ett intresse att undersöka detta är att det inte har genomförts någon akademisk forskning specifikt på detta område tidigare. Det har skrivits ett fåtal böcker som behandlar ämnet under den valda perioden samt ett antal uppsatser som behandlar andra regioner i olika omfattning. I och med att Nyköping och Oxelösund är två kuststäder där en av Sveriges viktigaste hamnar ligger, denna hamn ligger i Oxelösund och transporterade malm till och stål från SSAB. Det är även intressant att undersöka hur lokalpressen täckte perioden då det kan ge en bra inblick i hur försvaret av den svenska kustlinjen syntes för allmänheten under året 1940.

1.2. Syfte

Uppsatsen har som syfte att behandla hur lokalpressen speglade hur Nyköping beredskapen syntes i Nyköping efter Tysklands invasion av Norge. Detta genom att undersöka både hur mycket det skrevs och om vad i den lokala tidningen. Denna undersökning kommer ske genom att kategorisera in artiklar från tidningarna både efter dag och ämne, tillexempel kriget i Norge och påverkan på det civila samhället.

1.3. Undersökningsfrågor

Hur beskrivs perioden mellan 8 april 1940 till 17 april 1940 i Nyköpings lokalpress?

Hur beskriver lokalpressen att beredskapen märktes av i Nyköping?

(4)

3

1.4. Forskningsläge

Författaren Lars Dahlbom, som skrev boken i samband med femörefortets 50 årsdag.

Femörefortet är ett militär fort som tillhörde kustartilleriet under kalla kriget. Fortet bestod av underjordiska gångar med ett artilleribatteri som skulle bekämpa fientliga landstigningsfartyg.¹ Han täcker tiden från 1500-talet fram till idag, med extra stor tyngd på femörefortet under kalla kriget samt de lättare fortifikationerna som tillkom under andra världskriget.² Boken är mycket detaljerad när det kommer till

femörefortets olika delar med tydliga beskrivningar runt samtliga byggnader. Detta inkluderar dörrar ventilation och vattentillgång. Dahlbom ger även en bild över hur förberedelserna såg ut under andra världskriget. Han beskriver dock vissa delar av andravärldskriget på ett övergripligt sätt. Boken handlar i första hand om femörefortet som ligger i Oxelösund begränsar det vilka delar som går att använda i denna

undersökning. För denna undersökning då den sätter in den beskriver hur försvaret utvecklades både före och efter kriget och ger därför en bra ram för undersökningen särskilt när det gäller kustförsvaret utanför Nyköping och Oxelösund. Denna bok användes både för inläsning och inspiration då den gav en bra bakgrund tillsammans med tekniska data. Dahlbom har inte någon anknytning till något universitet. Trots detta har författaren har genomfört ett gediget arbete både med intervjuer och i sökandet efter källmaterial. Den har även skrivits relativt nyligen vilket gör att den senaste informationen sannolikt är inkluderad. Denna bok kommer vara en viktig del i arbetet och följa med under hela processen inte bara för informationen utan även för att ge mer förståelse runt de resultat som undersökningen kommer utmynna i.

Den andra boken som behandlar området är skriven av översten Lars Hansson och behandlar kustförsvaret i Södermanland.³ I boken skriver han om en lång tidsperiod vilket ger en bra överblick, samtidigt som det leder till att stora delar av boken inte behandlar samma period som undersökningen. Hanssons syfte med att skriva denna bok var att han ville utforska vilka faktorer som påverkade utvecklingen av försvaret på södermanlandskusten samt hur utvecklingen såg ut under flera århundraden. Boken är skriven på ett vetenskapligt sätt med en tydlig metod, frågeställning samt med ett resultat. På de första åttio sidorna redogör Hansson för historian för att i resten av boken göra en undersökning. Denna bok är det närmaste en akademisk undersökning som har gjorts om fortet vilket leder till att den kommer vara en viktig del i inläsningen samt för att sätta in uppsatsens resultat i ett sammanhang på det militära planet.

Denna litteratur bedöms trovärdig då Hansson är en auktoritet på området då han var

1 Dahlbom, Lars (2016) Femörefortet bråvikens lås. Stockholm: Stefan Nilsson Sjösäkerhet AB.

2 Dahlbom (2016).

3 Hansson, Lars (1996) Sörmlands kustförsvar under fem sekel. Stockholm: militärhistoriska förlaget.

(5)

4

en överste inom det svenska kustartilleriet under den senare delen av 1900-talet, han var även militärhistorisk expert på museet femörefortet från öppnandet år 2003 fram till sin död år 2010. Nackdelen med denna bok är att den kom ut 1996, vilket innebär att den börjar bli till åren, troligtvis har detta ingen större påverkan på undersökningen då den behandlar andra världskriget och informationen som finns tillgänglig nu skiljer sig inte så mycket mot hur det såg ut år 1996. Denna bok bidrar med att ge specifik information om till exempel hur många soldater som var aktiva i Nyköpingsområdet under olika perioder samt var de var placerade.

Den tredje boken som kommer användas i uppsatsen är I Sverige under 2:a

världskriget som författaren Hans Dahlberg har skrivit.⁴ Han ger en bild över hur kriget såg ut i Sverige. För även fast Sverige inte var inblandat i stridigheterna påverkades landet av skeendena runt omkring i världen. Boken beskriver tydligt de olika

händelserna som drabbade Sverige och befolkningen, både ur ett historiskt och även till viss del ett humanitärt perspektiv. Bokens upplägg är att den först beskriver andra världskriget ur ett mer globalt perspektiv på ett ganska kortfattat sätt, sedan går den in på Sverige och där blir den alltmer detaljerad och beskrivande. Detta är en bok som behandlar stora delar av det som kommer att skrivas om i uppsatsen. Denna bok täcker Sverige som helhet samt vissa av de globala skeendena vilket komplimenterar övrig litteratur på ett bra sätt då denna bok ger det övergripande perspektivet. Denna bok bidrar framförallt med att beskriva hur kunskapen om hur livet såg ut på hemma plan för de svenska familjerna. Ur ett källkritiskt perspektiv är detta en bok med både för och nackdelar. En av de tydligaste nackdelarna med denna bok är att den är ganska gammal och det kan därför ha uppkommit ny information som inte fanns tillgänglig när boken skrevs. En annan nackdel med denna bok är att det ibland kan vara svårt att se vart han har hittat sin information även fast det finns ett tydligt litteraturregister i slutet på boken. En av fördelarna är dock att författaren själv upplevde denna tid då han är född år 1930 och var således 9 år när kriget bröt ut. Med denna bok finns det tre böcker som täcker kriget, tillsammans ger de en bra bild över skeendena, både på det militära och det civila planet. Denna information kan användas för att sätta in uppsatsens resultat i ett sammanhang i kriget.

Den tredje boken som kommer användas i uppsatsen är skriven av journalisten Gunilla Lundström, Litteraturvetaren Per Rydén och historikern och tidningsredaktören

Elisabeth Sandlund.⁵ De skriver om hur journalistiken både såg ut och förändrades

4 Dahlberg, Hans (1983) I Sverige under 2:a världskriget. Stockholm: Bonnier Bokförlag.

5 Lundström, Gunilla. Rydén Per & Sandlund, Elisabeth (2001). Den svenska pressens historia: Det moderna Sveriges spegel (1897–1945). Stockholm: Ekerlids Förlag.

(6)

5

under perioden mellan 1897–1945. För denna uppsats är det framförallt den tredje delen av boken som handlar om tiden mellan 1936–1945 som är mest användbar även fast de andra delarna ger en bild över hur utvecklingen fram till andra världskriget såg ut. Boken ger en tydlig bild över hur journalistikens historia ser ut, detta är mycket viktigt att inkludera i undersökning. Detta är en bok som kommer komma till stor användning under uppsatsskrivandet då den fyller i stora delar av historien som den andra litteraturen missar då den här boken har en annan infallsvinkel. Boken lyckas med konststycket att både ge en övergriplig bild av skeendena samtidigt som den gräver ned sig i detaljerna som exempel när den diskuterar de olika censur förslagen och även hur vissa av dem implementerades.⁶ Detta gör boken både intressant och informativ vilket gör den till en utmärkt bok för inläsning till denna uppsats. Boken bidrar framförallt med att lyfta fram hur rapporteringen skedde både för kriget samt hur rapporteringen förändrades under kriget. Källkritiska sett fyller den de flesta av kraven då den är grundad på flera olika oberoende källor med tydliga beteckningar.

Boken börjar dock komma till åren då den skrevs år 2001.

I uppsatsen kommer doktorn i medie- och kommunikationsvetenskap Mats Hyvönens doktorsavhandling att användas.⁷ Han skriver om lokalpressens självbild under 1900- talet, han riktar framförallt in sig på Gävleborg men stora delar av avhandlingen är ändå relevanta för den här undersökningen. I Hyvönens avhandling behandlas även journalistikens förändring under 1900-talet där han bland annat behandlar perioden under mellan krigstiden och andra världskriget som är relevanta för denna

undersökning. Denna avhandling är en bra komplettering till Den svenska pressens historia⁸ eftersom den ger mer specifika exempel samt står på en mer vetenskaplig grund. Detta leder till att bilden blir mer komplett både i att sätta in händelserna i ett historiskt perspektiv samt att förklara varför texten ser ut som den gör i de tidningar som ingår i denna undersökning.

6 Lundström, Rydén & Sandlund (2001) ss 268–280.

7 Hyvönen, Mats (2014) Lokalpressens självbilder 1920–2010: exemplet Gävleborg. Sundsvall:

Mittuniversitetet.

8 Lundström, Rydén & Sandlund (2001).

(7)

6

1.5. Metod

I undersökningen användes en materialstyrd kvantitativ metod för att både kunna se hur utbredd rapporteringen var och vad den handlade om. Denna metod valdes för att få en heltäckande syn på hur journalistiken i Nyköping under dessa datum såg ut. För att kunna sätta sig in i både hur synliga de militära och civila förberedelserna var. Det var av intresse att undersöka hur tidningarna reflekterar befolkningen i Nyköpings upplevelse av att kriget kom allt närmare. Ett beslut togs att undersökningen skulle vara materialstyrd då det ansågs som det lämpligaste sättes att angripa

frågeställningen. Med andra ord så valdes analyskategorier utifrån materialet. Det vill säga att tidningarna lästes igenom och utifrån det valdes vilka analyskategorier som skulle inkluderas. Nackdelen med metoden är att tidningarna och artiklarna i dem inte kommer analyseras på djupet var för sig.

Denna undersökning genomfördes genom att besöka Nyköpings Bibliotek. Väl där fotograferades Södermanlands Läns Tidnings utgåvor mellan 8–17 april 1940.

Artiklarna i dessa tidningar sorterades sedan utefter vilka som behandlade kriget eller beredskapen på något sätt. I denna urvalsprocess studerades samtliga artiklar

översiktligt både för att minimera antalet viktiga detaljer som missades, samtidigt försöktes tiden som krävdes för undersökningen kortas ned för att undersökningen inte skulle dra ut på tiden. Efter det räknades artiklarna ihop för att se hur många av artiklar det rörde sig om, dessa delades sedan in dag för dag. Denna stora klump av artiklar delades in i fyra underkategorier. Den första underkategorin var

Krigsskådeplatsen i Norge. I denna kategori inkluderades alla artiklar som behandlade kriget i Norge med allt från flyktingar till sänkta krigsfartyg. I denna kategori räknades inte kriget i Danmark med. Den andra underkategorin var den finska

krigsskådeplatsen. I denna kategori behandlades allt som handlade om Finland vilket inkluderar fredsförhandlingarna som ägde rum under perioden. Den underkategorin tredje var beredskapen och innefattar allt ifrån luftvärn till incidenter där svenskt territorium blivit kränkt. I vissa fall inkluderades samma artiklar som i den första underkategorin i de fallen där det bedöms ha påverkat båda områdena. Den fjärde och sista underkategorin var påverkan på civilsamhället. I denna kategori inkluderades de civila angelägenheterna som hade uppstått som en följd av oroligheterna i omvärlden.

Detta inkluderar ransoneringen till kommunikationer med omvärlden. Även

underkategorierna delades in efter dag. I resultatet lades en kort kommentar för varje dag om vad artiklarna handlade om. Detta genomfördes för att se hur omfattande rapporteringen var. Därefter analyserades artiklarna mer ordentligt för att se hur och vad det skrevs om, det var även intressant att se hur beredskapen syntes ute i

samhället.

(8)

7

1.6. Avgränsningar

Perioden mellan 8–17 april undersöks för att få en bild av hur samhället reagerade på invasionen av Norge. Anledningen till att undersökningen börjar den 8 april är att Tyskland genomförde ett överraskningsanfall den 9 april vilket innebär att det inte var allmänt känt att Norge skulle anfallas. När man kollar i andra änden och avgränsningen med att undersökningen avslutas den 17 april motiveras det med att tiden utanför det spannet kommer börja handla om den fortsatta beredskapen som inte rör perioden efter invasionen.

Enbart tidningar som finns på Nyköpings bibliotek kommer att användas då det finns exemplar från den lokala tidningen där för den berörda perioden. Undersökningen är enbart intresserad av Nyköping, materialet som fanns på Nyköpings stadsbiblioteket var det som söktes.

1.7. Bakgrund

Världen står i brand, Tyskland och sovjetunionen har delat upp polen mellan sig.⁹ När detta skedde kungjorde regeringen i Sverige att landet skulle vara neutralt precis som det hade varit förra gången det var ett stort krig nere på kontinenten.¹⁰ den gången hade neutraliteten fungerat för hela Norden men det skulle det inte göra denna gång.

Till att börja med påminde stridigheterna om första världskriget då de europeiska makterna främst stred mot varandra med nästintill samma kombattanter. I början på 1940 börjar dock saker förändras då först Danmark blir angripet. Senare samma dag blir även Norge utsatt för ett överraskningsanfall den 9 april. Samtidigt som detta hände i våra grannländer var Sverige fortfarande en skör fred som regeringen försökte bevara till varje pris. Regeringen gick som exempel till presskåren och bad dem att försöka hålla sig från att döma någon av de stridande parterna. Detta för att varken ge någon onödig information till en potentiell fiende eller att någon av de stridande sidorna skulle känna att Sverige började vända sig till den ena eller andra sidan.¹¹ Sveriges neutralitet uppskattades inte i våra grannländer när de hade blivit angripna från olika håll samtidigt som Sverige gjorde sitt yttersta för att inte dras in i

konflikten.¹² Tyskarna motiverade sitt angrepp mot Norge genom att de säkrade transportlederna från de svenskagruvorna och därmed säkrade de sin tillgång på stål.¹³

9 Dahlberg (1983) ss 11–12.

10 Dahlberg (1983) ss 11–12.

12 Dahlberg (1983) ss 9–30.

13 Dahlberg (1983) ss 9–30.

(9)

8

För Sveriges del betydde det att Tyskland skar av handelsvägarna västerut genom att skära av sundet mellan Danmark och Norge.¹⁴

Södermanlandskusten har länge varit en strategisk viktig region då det finns flera stora hamnar och industrier i eller angränsande till regionen. Nyköping som stad är

dessutom en gammal stad med försvarsverk som var konstruerade redan under 1100- talet och lämningar som har daterats till ca 4000 år gamla.¹⁵ Under den senare delen av historien har Nyköping varit hem för flygflottiljen F11 som grundades 1941.¹⁶ Under första världskriget byggdes försvarsförmågan runt Nyköping och Oxelösund ut

ordentligt med fasta försvarsverk och rörligt kustartilleri.¹⁷ Denna utveckling fortsatte även efter kriget då regeringen ansåg att Sverige skulle kunna värja sig från ett militärt anfall. trotts detta hade inte förmågan i Nyköping förbättrats nämnvärt när

andravärldskriget bröt ut.¹⁸ Detta tydliggjordes i och med beredskapsövningen år 1939 då det både var brist på utrustning och erfarenhet hos soldaterna. Lägg där till att det enbart var 146 soldater placerade i Nyköpings försvarsområde.¹⁹ Både försvarsverken och manskapet skulle komma att förbättras under kriget.

Under början på 1900-talet genomgick Sverige en snabb transformation från ett av Europas mins utvecklade länder till ett av de som stod i framkanten på utvecklingen.

Situationen i övriga Europa var dessutom mindre stabil vilket hämmade utvecklingen på kontinenten.²⁰ Denna utveckling ledde till att många tidningar i Sverige fick en välkommen skjuts när intresset för samhällsutvecklingen både i Sverige och utomlands steg hos den svenska befolkningen.²¹ Denna period är en mycket expansiv period för journalistiken i Sverige då tidningarna fick ett allt större och bredare innehåll samtidig som det aldrig har funnits fler olika tidningar än under mellankrigstiden.²²

Den frivilliga återhållsamhet som infördes under 1938 skulle komma att bli mer och mer censur ju längre kriget höll på. Under 1939 började känslig eller störande information om tillexempel relationer länder emellan täckas över med de så kallade

14 Dahlberg (1983) ss 9–30.

15 Dahlbom (2016) ss 18–21.

16 Dahlbom (2016) ss 18–21.

17 Hansson (1996) ss 61–68.

18 Hansson (1996) ss 68–72.

19 Hansson (1996) ss 68–72.

20 Hyvönen (2014) ss 43.

21 Hyvönen (2014) ss 43–47.

22 Hyvönen (2014) ss 43–47.

(10)

9

grå lapparna.²³ Myndigheten som hette Statens informations styrelse som grundades under första halvan av 1940 fick till uppgift att kontrollera dessa åtstramningar.²⁴ Det fanns dock inte någon riktig lag för detta så under slutet av 1939 tillsattes en utredning som skulle ta fram ett förslag till en sådan censurlag.²⁵ För den svenska presskåren fanns det fler svårigheter än bara att regeringen ville begränsa vad de kunde skriva om.

Ett sådant problem var att det började bli stor brist på de grundläggande delarna som krävdes för att kunna ge ut tidningar. Dessa brister var på allt från personal som hade kallats in i militärtjänstgöring till ransonering av papper.²⁶ Detta tillsammans med minskade intäkter ledde till att många av tidningarna fick en kämpig tid. För att klara sig inleddes ett samarbete där de olika företagen ingick i olika samarbeten för att kunna klara krisen.²⁷

Under mellankrigstiden hade det varit vanligt med många små och specialiserade butiker, där en handlingsrunda kunde gå till ett dussin olika butiker för att

veckohandla.²⁸ I dessa butiker betjänades kunderna över disk vilket var ett betydligt mer personligt sätt att handla än som det ser ut idag där vi har ett mer

”löpandebandtänk”. I de privata hemmen fanns det stora skillnader mot hur det ser ut idag. Idag har vi kylskåp, mikrovågsugnar och så vidare men på 30 och 40-talet fanns inte mikrovågsugnen och kylskåpet var fortfarande ovanligt.²⁹ Hemmen var dessutom både mer vana att konservera mat samt att laga den från början. Detta gav samhället en bra och stabil grund att stå på när olika kriser utlöstes.³⁰ Under hösten 1939 började först förberedelserna för ransonering med utdelning av ransoneringskort och den centrala livsmedelskommissionen startades.³¹ Den socialdemokratiska regeringen fruktade även att priserna skulle skena när införseln av varor från utlandet sinade.³² För att förebygga detta drev regeringen igenom en lag som gav staten rätten att reglera priserna på varor.³³ Ransoneringarna började komma igång i mars 1940, vilket bara var någon månad innan denna undersökning behandlar. Denna ransonering skulle komma att trappas upp när tyskarna fick allt större kontroll över Skagerak.

28 Dahlberg (1983) ss 50–62.

29 Dahlberg (1983) ss 50–62.

30 Dahlberg (1983) ss 50–62.

31 Dahlberg (1983) ss 50–62.

32 Dahlberg (1983) ss 50–62.

33 Dahlberg (1983) ss 50–62.

(11)

10

2. Resultat

2.1. Antal artiklar i Södermanlands Läns Tidning mellan datumen 8–17 april som på något sätt behandlar kriget eller beredskapen.

Datum Antal artiklar

8 april 22

9 april 31

10 april 33

11 april 28

12 april 48

13 april 31

15 april 28

16 april 39

17 april 40

Källa: Södermanlands Läns Tidning, 1940-04-01 – 1940-04-17.

Utifrån vad som kan urskiljas i tidningarna ökade rapporteringen runt kriget mellan den 8 april till den 17 april från 22 till 40 artiklar i tidningen.³⁴ Det var kan tydligt urskiljas en skillnad från den 8 april till den 9 april. Detta kan bero på att invasionen av Norge inleddes den 9 april vilket det även rapporteras om i tidningen. Det sker även en avvikelse mellan den 11–12 april då det går från 28 till 48 artiklar, för att den 13 vara nere på 31 igen.³⁵ Förutom dessa avvikelser är ökningen i antalet artiklar relativt konstant.

2.2. Synlighet

Alla försättsblad från den 9 april har nästan uteslutande artiklar som handlar om striderna på första siden. Den 8 april är det omfattande rapportering om flyttrörelser runt Norge och resten handlar om stridigheterna i Finland. I övrigt är det ganska sparsamt med rapportering om stridigheter under den 8 april. Detta förändras den 9 april då stora delar av rapporteringen handlar om stridigheterna. Det finns även en rapportering om höjd beredskap i Sverige med högre frekvens i de senare utgåvorna.

Majoriteten av artiklarna i tidningarna efter den 9 april kan kopplas på något sätt till beredskapen med allt från ransonering till krigsvigslar och det finns även andra

exempel. Det är ganska sparsamt med rapporteringen om trupprörelser i Sverige och i Nyköping. Det som finns är exempel där befolkningen kallas in för militärtjänstgöring.

34 Södermanlands Läns Tidning.

35 Södermanlands Läns Tidning.

(12)

11

Det är en omfattande rapportering om luftskyddet i Nyköping med en intensifiering den 10 april då tidningen rapporterar om att partiellt luftskydd har införts i Sverige.

2.3. Artikelämnen

2.3.1. Kriget i Norge.

8 april: 7 st.³⁶

Majoriteten av artiklarna handlar om minor utanför den norska kusten. På tidningens första sida finns det två artiklar som handlar om att britterna och fransmännen har lagt ut minorna på morgonen.³⁷

9 april: 9 st.³⁸

Detta var dagen då Tyskland angrep Norge, därmed handlar dessa artiklar om angreppen samt reaktioner på angreppen. En viktig artikel i denna tidning finns på första sidan, som handlar om att Norge gör motstånd och har börjat mobilisera sina väpnade styrkor.³⁹ I denna artikel klargörs även vilka städer som har fallit till tyskarna och att den norska regeringen evakuerar Oslo.⁴⁰ Denna artikel innehåller mycket fakta i en ganska kort artikel, därmed så är den nästan skriven i punktform.

10 april: 7 st.⁴¹

Denna dag rapporterades det om att tyskarna ockuperade Narvik genom att landstiga trupper från ett maskerat fartyg.⁴² I artikeln beskrivs hur angreppet gick till relativt detaljerat. Det beskriver att trupperna anlände i ett civilt valfångstfartyg för att kunna komma iland under hemlighet, därmed lyckades de infiltrera och ockupera staden.⁴³ 11 april: 19 st.⁴⁴

I detta nummer av Södermanlands Läns Tidning rapporterades det om att de allierade ingrep både på havet och med marktrupper.⁴⁵ I artikeln på första siden framgick dock att osäkerheten om vad som faktiskt hade hänt var stor.⁴⁶ Detta berodde på att de

36 Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-08.

39 Norge mobiliserar och gör motstånd. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-09.

40 Norge mobiliserar och gör motstånd. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-09.

42 Narvik ockuperades genom tysk kupp. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-10.

43 Narvik ockuperades genom tysk kupp. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-10.

45 Allierad attack från sjösidan. Enig norsk samling till försvar. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-11.

(13)

12

stridande sidor uppgav olika saker och att många av operationerna fortfarande var pågående.⁴⁷

12 april: 19 st.⁴⁸

Denna dag rapporterades det om att striderna fortsatte. Det läggs dock en ganska stor vikt vid de tyska bombningarna och bombplanen. En artikel som handlar om att Elverum hade bombats men inte Kongsvinger.⁴⁹

13 april: 16 st.⁵⁰

Denna dag rapporterades det om att strider hade stått på vägen mot Halden.⁵¹ I en artikel skrivs det att staden var i norska händer men att flyktingar hade börjat ta sig till Sverige.⁵² Artikeln menar att tyskarna gjorde framsteg och var på väg mot den svenska gränsen.⁵³

15 april: 21 st.⁵⁴

Denna dag rapporterades det om att tyskarna hade nått den svenska gränsen, som skedde vid Bohuslän.⁵⁵ Tidningen baserade detta på att flyktingar hade uppgett att tyskarna hade ockuperat Halden samt att den tyska flaggan var hissad i Fredriksten som ligger precis vid den svenska gränsen.⁵⁶ I artikeln lyftes även oro för att olyckor skulle ske när flyktingar försökte ta sig över den allt tunnare isen på Idefjorden. ⁵⁷ 16 april: 17 st.⁵⁸

Även denna dag rapporterades det om att tyskarna hade ökat sitt ockupationsområde.

Dessa landerövringar skedde till stor del i sydöstra Norge uppger tidningen.⁵⁹ I artikeln står det även att britterna har en stor närvaro av krigsskepp utanför Narvik.⁶⁰

49 Elverum har förstörts av tyska bombflyget. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-12.

51 En tysk framstöt i riktning mot Halden. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-13.

55 De tyska trupperna äro framme vid Norges gräns mot Bohuslän. Södermanlands Läns Tidning. 1940- 04-15.

59 Tyskar utvidga det ockuperade området. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-16.

60 Tyskar utvidga det ockuperade området. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-16.

(14)

13 17 april: 15 st.⁶¹

Denna dag rapporterades det om att britterna hade inlett sitt angrepp på Narvik men att de fortfarande inte hade landsatt sina trupper.⁶² Tidningen spekulerar även i att tyskarna skulle förstöra järnvägen till Narvik om de tvingades tillbaka för att förhindra att Sveriges järnmalm skulle kunna transporteras till Storbritannien.⁶³

2.3.2. Kriget i Finland.

8 april: 9 st.⁶⁴

På första sidan finns det en artikel som lyfter frågan om hur mycket pengar som Södermanland har bistått Finland med.⁶⁵ i Artikeln står det att en stor insamling till Finland precis hade avslutats och sammanställning av resultatet pågick.⁶⁶

9 april: 3 st.⁶⁷

Denna dag var det ytterst få artiklar som hade med Finland att göra. En artikel nämner att nationalinsamlingen till Finland hade samlat in mer än 35 miljoner kronor.⁶⁸ En annan artikel nämnde att utbytet av krigsfångar mellan Finland och Sovjetunionen hade inletts.⁶⁹

10 april: 1 st.⁷⁰

Denna dag skrevs det enbart en artikel om Finland. I denna artikel står det att fredsförhandlingar mellan Finland och Sovjetunionen. Informationen som

framkommer uppger att dessa förhandlingar troligtvis kommer ta flera månader att slutföra.⁷¹

62 Britterna anfalla från sjön. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-17.

63 Britterna anfalla från sjön. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-17.

65 Har Södermanlands län en milj. Insamlad för Finlands hjälp?. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04- 08. 66 Har Södermanlands län en milj. Insamlad för Finlands hjälp?. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04- 08. 67 Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-09.

68 Nationalinsamlingen har nått 35:e miljonen. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-09.

69 Finsk-rysk fångutväxling börjar imorgon. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-09.

71 Finsk-ryska förhandlingar tillfredsställande. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-10.

(15)

14 11 april: 1 st.⁷²

Denna dag rapporterades det enbart om att söndagsskolorna hade bidragit med 18 500 kr till de finska barnen.⁷³

12 april: 3 st.⁷⁴

Här rapporterades det om att finska barn hade börjat återvända till Finland.⁷⁵ I en artikel nämns det att 400 barn hade åkt från Stockholm under fredagen.⁷⁶

13 april: 2 st. ⁷⁷

Denna dag rapporterades det om att rödakorsets ambulans i Finland hade lämnat området vid Nyslott och var på väg tillbaka till Sverige. ⁷⁸

15 april: 1 st.⁷⁹

I denna tidning rapporteras det om att den finsk-sovjetiska gränsen hade fastställts vid fredssamtalen.⁸⁰

16 april: 1 st.⁸¹

På första sidan i tidningen finns en artikel som beskriver att de finska flyktingarna håller på att lämna landet.⁸² Detta inkluderar de finska medborgarna som befann sig i Nyköping med omnejd.⁸³

17 april: 3 st.⁸⁴

I denna utgåva finns det tre artiklar som behandlar Finland. En av dem sammanställer hur mycket pengar som Sverige hade bistått Finland med vilket var ca 37,7 miljoner kronor.⁸⁵ I artikeln fastställs även att det hur mycket det hade bidragits med i snitt under olika perioder.⁸⁶

73 De kyrkliga söndagsskolornas Finlandsgåva. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-11.

75 De finska barnen börja återvända. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-12.

76 De finska barnen börja återvända. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-12.

78 Finlandsambulansen har lämnat Nyslott och är på hemväg. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-13.

80 Den rysk-finska gränsen fixerad. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-15.

82 De finska gästerna återvända. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-16.

83 De finska gästerna återvända. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-16.

85 Allt som allt 37,681,839 kr för Finland. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-17.

86 Allt som allt 37,681,839 kr för Finland. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-17.

(16)

15 2.3.3. Beredskapen.

8 april: 3 st.⁸⁷

På första sidan rapporteras det om att försvarsstaben hade höjt Sveriges beredskap.⁸⁸ Detta berodde på vad som skedde i grannländerna och i Sveriges närområde. I en annan artikel på första sidan skrivs det om att inga minor hade lagts ut i svenska farvatten men utanför dessa fanns det allt fler.⁸⁹

9 april: 4 st.⁹⁰

Detta datum handlar mycket om den svenska reaktionen på situationen i Norge. Ett exempel på det är att tidningen rapporterar om att det har framkommit förslag om att hemvärnet ska förstärkas.⁹¹

10 april: 6 st.⁹²

Under denna dag infördes partiellt luftskydd i Sverige rapporteras det om i tidningen.⁹³ Detta skedde vid klockan 12 på dagen och var ett steg i den höjda beredskapen i Sverige.⁹⁴ Denna förändring innebar att luftvärnet kallade in personal för att kunna hållas i hög beredskap.⁹⁵

11 april: 3 st.⁹⁶

I denna tidning rapporteras det om att ett förslag om att spionerilagen skulle skärpas som ett steg i den höjda beredskapen.⁹⁷ Brott mot denna lag skulle framöver ge strängare straff däribland utvisning ur riket eller till och med dödsstraff då lagarna skulle läggas under krigslagarna.⁹⁸

88 Sveriges försvarsberedskap skärptes. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-08.

89 Inga minor utlagda i svenska farvatten. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-08.

91 Förlaget om hemvärnsorganisation tillstyrkes av länsstyrelsen. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04- 09. 92 Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-10.

93 Partiellt luftskyddstillstånd i Sverige. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-10.

94 Partiellt luftskyddstillstånd i Sverige. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-10.

95 Partiellt luftskyddstillstånd i Sverige. Södermanlands Läns Tidning.1940-04-10.

97 Skärpta straff för förräderi och spioneri. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-11.

98 Skärpta straff för förräderi och spioneri. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-11.

(17)

16 12 april: 8 st.⁹⁹

Denna dag rapporterades det flitigt om beredskapen. Tidningen rapporterar om att det har inkommit förslag om att det ska bildas en ny organisation som skulle ha

huvudansvaret för evakueringar.¹⁰⁰ Det skrivs i tidningen att denna fråga hade blivit alltmer aktuell.¹⁰¹

13 april: 3 st.¹⁰²

I detta nummer av tidningen rapporteras det om att vissa farleder har belagts med förbud för obehöriga farkoster.¹⁰³ De ger även exempel på vilka platser förbuden gäller, var av flera av dem ligger i närheten av Nyköping.¹⁰⁴ Dessa förändringar gjordes av flera olika anledningar och var ett steg i marinens höjda beredskap.

15 april: 7 st.¹⁰⁵

Denna dag rapporterades det om att flertalet tyska flygplan inkräktat i svenskt luftrum.¹⁰⁶ Vissa av dessa plan tvingades ner i Sverige medan andra kunde återvända till krigsskådeplatsen i Norge.¹⁰⁷

16 april: 9 st.¹⁰⁸

Under denna dag skrevs det om en lång rad skärpningar i beredskapen däribland fler farvatten blev avstängda, bland de avstängda farvattnen finns områden utanför Oxelösund med.¹⁰⁹ Luftskyddet skulle nu täcka hela riket och skyddsrum skulle förberedas.¹¹⁰

17 april: 8 st.¹¹¹

100 K.m:ts förslag om utrymningshjälp m.m. tillstyrkt. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-12.

101 Evakueringsfrågan skrämmande aktuell även för Sverige. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-12.

103 Kustvatten förbjudna för sjöfart. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-13.

104 Kustvatten förbjudna för sjöfart. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-13.

106 Tysk flygmaskin blev nedskjuten. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-15.

107 Tysk flygmaskin blev nedskjuten. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-15.

109 Stor utvidgning av förbjudna områden för sjöfart. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-16.

110 Luftskyddstillstånd inom hela riket. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-16.

(18)

17

I detta nummer finns det flertalet artiklar som rapporterar om luftskyddsintresset i Nyköping. En av dess finns på första siden och täcker luftskyddsföreningens årsmöte där det var ovanligt många deltagare.¹¹²

2.3.4. Påverkan på civilsamhället.

8 april: 2 st.¹¹³

Under denna dag rapporterar tidningen om att det råder brist på arbetskraft inom både jordbruket och skogsbruket.¹¹⁴ De nämner även att det finns ett motsatt problem inom andra sektorer.¹¹⁵

9 april: 6 st. ¹¹⁶

Denna dag kom vissa reaktioner på det tyska angreppet inom de civila delarna av samhället. Tidningen skriver om att det fortfaraden var lugnt vid norska gränsen. Det eftersöks även nya producenter på potatis då tidningen har lagt ut en notis om att personer som äger en kolonilott och inte säljer potatis borde börja göra det.¹¹⁷ 10 april: 8 st.¹¹⁸

Under denna dag finns det flera artiklar i tidningen som lyfter upp att mängden flyktingar från både Danmark och Norge ökade signifikant.¹¹⁹ Det rapporterades även om att socker, kaffe och te skulle bli ransonerat på grund av den nästintill obefintliga handeln med länder som producerade dessa varor i någon större mängd.¹²⁰

11 april: 6 st.¹²¹

Denna dag var det en ganska omfattande rapportering om ransonering. Intresset runt de ransoneringarna som hade blivit beslutat om är tydligt. Det förekommer även spekulering om att det ska bli ransonering på drivmedel.¹²²

12 april: 3 st.¹²³

112 Livligt luftskyddsintresse i Nyköping. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-17.

114 Stor arbetsbrist vid jord och skogsbruksarbetare i länet. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-08.

115 Stor arbetsbrist vid jord och skogsbruksarbetare i länet. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-08.

117 De personer inom staden. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-09.

119 Livlig gränstrafik. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-10.

120 Vem skvallrade om kafferansoneringen. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-10.

122 Ytterligare begränsning av rätten att få motorbränsle. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-11.

(19)

18

I denna tidning rapporterades det om att busstrafiken ska skäras ner ordentligt.¹²⁴ Artikeln rapporterade att turlistorna skulle skäras ned med i genomsnitt 40%.¹²⁵

13 april: 3 st.¹²⁶

Denna dag fortsätter rapporteringarna om ransoneringarna där det skrivs att spriten inte kommer ransoneras.¹²⁷ Det rapporteras i tidningen om hur den kommande ransoneringen av drivmedel kommer se ut.¹²⁸

15 april: 4 st.¹²⁹

Även denna dag rapporterades det om ransoneringen, dock inte i någon större

omfattning. På första sidan uppges det att färjorna över stora bält inte längre skulle gå.

Det fanns inte heller några uppgifter om när de skulle börja gå igen.¹³⁰ 16 april: 4 st.¹³¹

Denna dag rapporterades det om att det hade beslutats att vissa brännoljor skulle bli ransonerade, detta inkluderade gas till gasspisar.¹³²

17 april: 1st.¹³³

Detta var en dag som det inte skedde så mycket rapportering om de delar av

civilsamhället som direkt påverkades av kriget. Den enda artikeln som går att koppla till ämnet handlar om att anmälningen för att sälja ved till ett garanterat pris hade blivit förlängd.¹³⁴

124 Busstrafiken skall starkt nedskäras. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-12.

125 Busstrafiken skall starkt nedskäras. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-12.

127 Intet spritförbud är påtänkt. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-13.

128 Kungörelse om bensintilldelningen. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-13.

130 Färjetrafiken över stora bält inställd. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-15.

132 Statligt beslag på vissa brännoljor. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-16.

134 Meddelande från vadkontoret. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-17.

(20)

19

3. Diskussion

3.1. Krigets påverkan

I resultatet av undersökningen är det tydligt att kriget var en mycket stor del av det som rapporterades om. Det är även tydligt att det var krigsskådeplatsen i Norge som det skrevs mest om. Detta är inte förvånande eftersom det tog kriget närmare Sverige än det hade varit under både den inledande fasen på andravärldskrigen och första världskriget. Det ställde även Sverige inför en helt ny situation där landet var det enda som inte var i krig i närområdet. Denna uppmaning syns tydligt i tidningarna där artiklar samt formuleringarna i dem är mycket försiktiga och objektiva. Detta inkluderar det faktumet att inga former av åsikter från tidningens del kan urskiljas i artiklarna som handlar om internationella relationer eller andra nationer.

3.2. Beredskapen

När det kommer till att urskilja hur beredskapen syntes i Nyköping utifrån vad som står i tidningen uppkommer vissa problem, då tidningen konstant undviker att behandla trupprörelser inom Sverige eller rapportering runt andra saker som kan anses vara känsliga för rikets säkerhet. Det finns dock två delar som det rapporteras om, dessa är luftvärnet och ransoneringen. Detta är inte förvånande att detta är fallet då regeringen hade manat till återhållsamhet för att inte ge en potentiell fiende mer information än nödvändigt.¹³⁵ Vad gäller luftskyddet var det ett av de ämnen som behandlades i, vilket inte är förvånande. Det var såklart ingen hemlighet att städer runt om i Europa var förbereda på eventuella flygräder med tanke på vad som hade skett i Polen och det som senare skulle ske i stora delar av Europa. Det intressanta är att betydligt fler soldater blev placerade i Nyköpingstrakten under våren 1940 för att stärka upp försvaret.¹³⁶ Detta skedde utan någon större rapportering i tidningen under den undersökta perioden, enligt Hansson började soldater anlända redan den 15 april.¹³⁷

136 Hansson (1996) ss 69–70.

137 Hansson (1996) ss 69–70.

(21)

20 3.3. Ransoneringen

Med tanke på hur tidningarna rapporterar om ransoneringen tycks den vara välorganiserad i Nyköping. Det är ganska omfattande information om hur

ransoneringen skulle se ut dag för dag samt vilka nya regler som hade införts. Det är även intressant att tidningen har en artikel som specifikt söker kolonilotter som kan producera potatis. Detta med tanke på att potatisen inte låg under ransoneringen.¹³⁸ Med tanke på hur omfattande ransoneringen var är det tydligt att den hade en stor påverkan på hur livet såg ut i Sverige med start strax innan undersökningen startade tills när freden slöts och ransoneringen upphävdes. Tidningen lyfter upp en rad varor som vi idag tar för givet, som exempel socker och kaffe. Enligt Dahlberg var en av de mest omtalade produkterna som ransonerades just kaffe då det var en stapel i de svenska hushållen.¹³⁹

3.4. tillförlitlighet i rapporteringen

I rapporteringen från kriget är det tydligt att uppgifterna som används ibland sa emot varandra. Detta kan bero på flera saker, dels att de olika nationerna som var

inblandade uppgav information som kunde vara inkorrekt antingen med eller utan avsikt. Ett sådant fall är när tidningen rapporterar om att det kan ha varit slagskeppet Gneienau som hade sänkts i stället för kryssaren Blücher.¹⁴⁰ I artikeln skrivs det att det var en brittisk flottredaktör som hade lyft tanken då det ansågs otroligt att tyskarna hade satt in en kryssare mot ett så pass tungt kustartilleri.¹⁴¹ Tyskarna hade däremot uppgett att det var Blücher som hade sänkts och inte Gneienau.¹⁴² Denna förändring kan anses som minimal men sådana uppgifter är viktiga då det gör en stor skillnad i en strategisk kontext. Denna typ av uppgifter dyker upp på lite olika ställen och ger en inblick i hur kriget upplevdes från Sverige, med tveksamma uppgifter som senare dementerades eller blev bekräftade.

138 Dahlberg (1983) ss 50–62.

139 Dahlberg (1983) ss 50–62.

140 Sänktes Gneisenau och icke Blücher. Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-11.

(22)

21 3.5. framtida forskning

Denna undersökning har genomförts med ett begränsat urval av tidningar då enbart en tidning per dag användes. Detta har gett en bild över hur läget i samhället såg ut men bilden kunde ha blivit ännu bättre om fler olika tidningar från samma period hade använts skulle dock ha omfånget för denna undersökning överstigits. I framtiden skulle det vara intressant om en liknande studie genomfördes fast mer övergripande för hela Sverige för att se hur rapporteringen skilde sig mellan olika delar av landet. Detta är intressant eftersom denna tidning var baserad ganska långt från där stridigheterna ägde rum och hade troligtvis en helt annan rapportering än en tidning som var baserad nära den norska eller danska gränsen. En annan intressant undersökning som skulle behöva genomföras är att kartlägga hur det svenska försvaret faktiskt såg ut i och runt Nyköping. En sådan undersökning skulle komplettera denna på ett mycket bra sätt då den skulle fylla i luckor som inte framkommer i tidningarna.

3.6. Synlighet i samhället

Sammanfattningsvis är det tydligt att oroligheterna i omvärlden både påverkade hur och vad tidningen rapporterade om. Detta kan urskiljas eftersom det var mellan 22 och 48 artiklar som behandlade något om kriget per dag. Detta verkar utifrån denna

undersökning också ha påverkat livet för den vanliga medborgaren i ganska stor utsträckning också med utbred ransonering och en höjd beredskap på ett eventuellt väpnat angrepp. Trots det går det inte att avgöra hur synlig beredskapen var på stan eftersom tidningen har valt att inte rapportera vare sig om några trupprörelser inom landet eller om några förberedelser som kan anses känsliga. Detta verkar ha inkluderat soldater som varit stationerade i eller runt Nyköping då de inte nämns i någon artikel men enligt Hansson fanns det en hel del soldater i trakterna runt Nyköping.¹⁴³

143 Hansson (1996) ss 69–70.

(23)

22

Sammanfattning

Denna undersökning har behandlat rapporteringen i Södermanlands Läns Tidning till följd av den tyska invasionen av Norge. Detta för att kartlägga hur beredskapen syntes ute i samhället samt hur det rapporterades om kriget. undersökningen genomfördes med flera områden i åtanke, den militära där andravärldskriget spelade en betydande roll. Den civila sektorn var även viktig för att sätta in undersökningen i ett

sammanhang. Detta område behandlade allt från hur affärer såg ut till hur ransoneringen gick till. I bakgrunden lyftes även den journalistiska aspekten där återhållsamheten lyfts fram och beskrivs.

I undersökningen lästes artiklarna för att först undersöka hur många artiklar som behandlade kund knytas till andra världskriget på något sätt. Sedan delades artiklarna i tidningen in i fyra kategorier för att lättare ge en översikt över hur rapporteringen såg ut, det skrevs även en kort beskrivning om vad som rapporterades om. Utifrån dessa resulterat kunde frågeställningarna svaras i en hög utsträckning då det framkom tydligt att rapporteringen var omfattande och att kriget påverkade livet för folket. Detta kunde utrönas utifrån både frekvensen och hur det rapporterades både kriget och runt ransoneringen. Det som också konstateras i slutsatsen var att det var mycket svårt att konstatera hur synliga de militära förberedelserna var då det inte rapporterades så omfattande om trupprörelser eller runt de militära förberedelserna.

(24)

23

Käll- och litteraturförteckning litteratur:

Dahlbom, Lars (2016) Femörefortet bråvikens lås. Stockholm: Stefan Nilsson Sjösäkerhet AB

Hansson, Lars (1996) Sörmlands kustförsvar under fem sekel. Stockholm:

militärhistoriska förlaget.

Dahlberg, Hans (1983) I Sverige under 2:a världskriget. Stockholm: Bonnier Bokförlag.

Lundström, Gunilla. Rydén Per & Sandlund, Elisabeth (2001). Den svenska pressens historia: Det moderna Sveriges spegel (1897–1945). Stockholm: Ekerlids Förlag.

Hyvönen, Mats (2014) Lokalpressens självbilder 1920–2010: exemplet Gävleborg.

Sundsvall: Mittuniversitetet.

Tidningar

Södermanlands Läns Tidning. 1940-04-08 – 1940-04-17.