FORSKNINGSRAPPORT 2007:03 Eva-Lena Haag Signild Risenfors
Jämställdhet, islam och fram- tidsdrömmar
En intervjustudie om muslimska gymnasiefl ickor
Jämställdhet, islam och framtidsdrömmar En intervjustudie om muslimska gymnasieflickor
Författare:
Eva-Lena Haag Signild Risenfors Högskolan Väst
JÄMSTÄLLDHET, ISLAM OCH FRAMTIDSDRÖMMAR. EN INTERVJUSTUDIE OM MUSLIMSKA GYMNASIEFLICKOR
Kontaktinformation
Eva-Lena Haag, tel: 0520 - 22 37 84, e-post: eva-lena.haag@hv.se Signild Risenfors, tel: 0520 - 22 38 09, e-post: signild.risenfors@hv.se Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för utbildningsvetenskap och språk, 461 86 Trollhättan
Högskolan Västs forskningsrapporter finns tillgängliga på www.hv.se
Forskningsrapport 2007:03
Copyright © Eva-Lena Haag och Signild Risenfors 2007 Distribuerad av: Högskolan Väst
ISSN: 1653-459X
Tryck: Grafikerna Livréna i Kungälv AB, 2007
Sammanfattning
Ofta hörs kritiska röster kring islam som en kvinnoförtryckande religion, ibland till och med som en religion som vill föra oss tillbaka till ett förgånget samhälle.
Samtidigt finns muslimska kvinnor som menar att det är just deras tro som stärkt dem som kvinnor och som människor. Underlaget till denna rapport är unga muslimska flickors berättelser om sina liv i Sverige. Skola, fritid och framtid står i fokus i våra samtal, men i vårt möte med flickorna återges olika livssituationer, drömmar och tankar.
I första kapitlet presenterar vi vår studie och vårt tillvägagångssätt. Vi har gjort kvalitativa intervjuer och använder oss av ett intersektionellt perspektiv på religion och kön.
I kapitel två visar vi en komplex bild av olika värderingar, hållningar och förklaringsmönster. I detta kapitel har vi låtit flickorna själva träda fram i texten genom ganska långa citat och ge sin syn på livet som muslimsk flicka. På så sätt träder nyanser fram i materialet och bäddar för en djupare förståelse för olika sätt att leva som muslim i Sverige.
I del tre diskuterar vi hur flickorna förhåller sig till religion i ett vidare perspektiv. I vår studie blir tre olika muslimska diskurser - en global, en kulturell och en sekulär – synliga.
Förord
Rapporten har initierats av oss efter flerårigt arbete med frågor kring mångkultur och kön. Arbetet har finansierats med bidrag från LUN (Lärarutbildnings- och forskningsnämnden). Kostnader för tryckning har erhållits från institutionen för Individ och samhälle. Det är flera som förtjänar ett tack, men först och främst vill vi rikta ett stort tack till de flickor som vi har intervjuat. Tack till Inga Wernersson och Kerstin von Brömssen som båda har läst och haft värdefulla synpunkter på vårt innehåll. I slutredigeringen av vårt manus har Inga varit ytterligare en gång behjälplig. Tack för det! Kerstin von Brömssen och Eva Gannerud uppmuntrade oss att lägga fram delar av texten i forskarutbildningskursen Intersektionalitet på Göteborgs universitet, vilket vi är tacksamma för. Tack till Jan-Erik Perneman som ställde sig bakom vår forskningsansökan samt har läst och kommenterat vårt material. Vi vill också tacka vår kollega Sevtap Gurdal för läsning och kommentarer.
I första hand riktar sig rapporten till lärarstudenter, men den vänder sig också till alla som är intresserade av frågor kring genus och religion. Vår förhoppning är att rapporten ska fungera som utgångspunkt för samtal och diskussioner på seminarier och i andra sammanhang. Våra analyser och exempel i kapitel tre är därför modeller som vi hoppas väcker intresse och engagemang.
Eva-Lena Haag är fil lic i etnologi och arbetar som universitetsadjunkt på Högskolan Väst, där hon undervisar på lärarprogrammet i genusvetenskap, mångkultur och kvalitativ metod.
Signild Risenfors är magister i religionsvetenskap och doktorand i pedagogik samt arbetar som universitetsadjunkt i svenska språket och med mångkulturfrågor på HögskolanVäst.
Vänersborg 2007-06-15
Eva-Lena Haag Signild Risenfors
Innehållsförteckning
Förord...………..1
Innehållsförteckning ...2
DEL 1 ... 6
Syfte och utgångspunkter...6
Teoretiska utgångspunkter...6
Konstruktioner ... 6
Diskurser... 7
Intersektioner... 8
Religion och kön...10
Religion som vetenskap ... 10
Religion och samhälle... 11
Kön, feminism och jämställdhet... 12
Tillvägagångssätt ...14
Empiri ... 14
Analyser ... 16
DEL 2: FEM BERÄTTELSER ... 17
Berättelse 1 Kontroll och förhandlingar ...17
Umgänge, skola och utbildning ... 17
Social kontroll ...19
Religion och traditioner ... 20
Berättelse 2 Trygghet och främlingskap...24
Religion och slöjor ... 24
Äktenskap ... 25
Skilsmässa och månggifte... 26
Berättelse 3 Utbildning och framtid ...27
Skola och fritid... 28
Kön och jämställdhet... 29
Religion ... 30
Självständighet och framtid ... 32
Berättelse 4 Ansvar och självständighet ...37
Skola... 38
Fritid... 40
Framtid ... 43
Berättelse 5 Ryktesspridning och vänskap ...45
Fritid... 46
Flickor och pojkar... 49
Skola... 51
Framtid ... 51
DEL 3: MAKTORDNINGAR OCH MOTDISKURSER ... 54
Formandet av gemensamma och åtskiljande berättelser...54
Gemensamma berättelser... 57
Variationer och motsägelser i flickornas berättelser... 59
Tre diskurser ...61
Global muslimsk diskurs... 62
Kulturell muslimsk diskurs ... 64
Kritisk muslimsk diskurs... 66
Vad är det som växer fram? ...68
REFERENSLITTERATUR: ... 71
I de samhällspolitiska debatter som har förts och förs i media betraktas muslimer ofta som en enhetlig grupp, där flickor beskrivs som förtryckta och styrda av patriarkala strukturer. I talet om det ”muslimska” sker det en polarisering mellan
”muslimskt” och ”svenskt” som förstärks och upprätthålls av normer i samhället.
Gränser kan upprätthållas av grupper gentemot varandra och medverka till att stärka och bevara den egna gruppens värderingar. Men både normer och gränser är föränderliga. Om vi vänder blicken mot det samhälle som religionen formar och formas av kan vi också konstatera en annan gränssättning, den som går inom religioner. Fundamentalistiska och modernistiska förhållningssätt finns i alla religioner och skapar kontaktnät över religionsgränser. Under hösten 2006 pågick en religionsdebatt knuten till kristendomen, där huvudaktörerna var pingströrelsen och humanisterna (f d Humanetiska förbundet), vilka delar en förhållandevis tydlig och väldefinierad religionsdefinition som plattform för sin argumentation. Kanske var detta en reaktion på den alltmer utbredda privatreligiositeten, som kan upplevas som en fara för såväl troende som ateister. Religionsdebatter fortsätter på kultursidorna i svenska dagstidningar och berör ofta religiösa traditioner i ett mångkulturellt samhälle. Hur ser då islams möte ut i debatten och i förhållande till den privatreligiositet som sägs vara utbredd i Sverige? Allt oftare deltar muslimer i debatter, till exempel om avbildningar eller framställningar av Jesus eller Muhammed, något som skapar nya mötespunkter eller avgränsningar. I debatten börjar också en mer mångfacetterad bild av islam framträda.
Vår avsikt är att, mot bakgrund av det ökade talet om religionens roll i samhället, undersöka hur muslimska flickor talar om sig själva och sin framtid i förhållande till tal och normer om kön och religion. I samtal görs tankar explicita och möjliga att förhålla sig till. Med hjälp av intervjuer vill vi synliggöra komplexiteten i att formas till muslimsk kvinna och bo i Sverige. I våra samtal förhandlar, formar och omformar flickorna sina positioner som flicka och muslim i förhållande till möjliga normer.
Hur upplever flickorna själva att det är att gå på gymnasiet och vara flicka och muslim? Vad ser de som dilemman och vad ser de som självklart och enkelt? Vad känner de som centralt respektive perifert i sina liv? Vilka budskap möter flickorna i sin omgivning och vilka är aktörerna som står bakom? I vilket namn agerar de?
Vilka strategier använder de? Vilka blir konsekvenserna för de muslimska flickorna?
Del 1
Syfte och utgångspunkter
Utgångspunkterna för vår studie är att se i vad mån och på vilket sätt flickorna deltar i formandet och omformandet av sig själva i förhållande till diskurser, samtalsmönster, om kön och religion. Vi har uppmanat flickorna att prata om sig själva, sina tankar och erfarenheter av islam och kön. Vårt syfte är att visa hur konstruktionen av ”muslimsk flicka” formas och omformas med hjälp av olika, ibland motsatta, diskurser om kön och religion.
Vår rapport består av tre delar. Inledningsvis redogör vi för våra teoretiska utgångspunkter. Här beskriver vi också hur vi har gått tillväga vid våra intervjuer och vilka etiska överväganden vi har gjort. I del två presenteras fem teman ur våra intervjuer. I del tre tolkar och diskuterar vi vårt material.
Teoretiska utgångspunkter
Under de senaste decennierna har religionsfeminism lyfts fram och ifrågasatt patriarkala strukturer både i samhälle och i religionstolkning. Feministiska läsningar av religiösa texter kräver att traditionella religiösa tolkningar problematiseras och ifrågasätts. I detta kapitel tar vi inledningsvis upp religion och kön som konstruktioner, diskurser och intersektioner.
Konstruktioner
Religion och kön konstrueras i både tal och handling. Vårt intresse riktas alltså emot hur bilden av ”den muslimska unga kvinnan” formas och omformas, synliggörs och förmedlas av flickorna själva. Den kunskap vi människor får om världen eller ”verkligheten” är redan tolkad kunskap, eftersom människan lever i ett sammanhang, en kultur som påverkar hennes tolkningar av världen. Det innebär ett kritiskt förhållningssätt till objektivitetsbegreppet, på vilken mycket kunskap vilar. Samhällsvetenskap studerar människor som ingår i ett sammanhang (”verkligheten”) och där synen på världen (”verkligheten”) uppfattas som kultur- och historiespecifik, vilket innebär att kunskap skapas i social interaktion (jfr Vivien Burr i Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Allt som sägs är påverkat av de kulturer som individer verkar inom. Tolkningar av kulturer innehåller en
tidsaspekt (historisk tid, generation), en rumsaspekt (geografisk plats) samt social miljö. En språklig utsaga kan därför inte alltid sägas representera en enda verklighet, utan innebär alltid något mer komplext utanför intervjusituationen.
Utsagan säger däremot någonting om den bild flickorna vill förmedla till oss under intervjun. En utsaga är alltså intressant i det att den över huvud taget uttalas, och den är även intressant genom hur den uttalas samt hur den förhandlas i samtalet.
Som intervjuare är vi med om att konstruera samtalen genom att vi ställer ett antal frågor som vi anser är viktiga. I det möte som intervjuerna utgör har vi haft möjlighet att styra undersökningen mot ett visst håll (jfr Cuesta, 2003). Vårt deltagande i samspelet kan alltså ses som en del av hela intervjusituationen, där våra erfarenheter som lärare och forskare inom universitetsvärlden påverkar flickorna både i själva mötet och genom de konsekvenser som mötet för med sig. I detta sammanhang har vi försökt att ta fasta på två nyckelbegrepp: ”möte” så som det beskrivs i Perneman & Branzell Hermelin (2002) och ”reflexiv tolkning” som den beskrivs i Alvesson & Sköldberg (2000). I alla möten finns risker för utnyttjande och maktövergrepp, men i möten finns också möjligheter som inbjuder till reflektion och förändring för alla deltagande parter.
Diskurser
Människors interaktion är komplex och dynamisk något som gör det möjligt och intressant att identifiera underliggande mönster i språk och handling, vilket vi har haft för avsikt att göra. Samtalsmönster kan vara generella, d v s hur kommunikativa mönster och förhandlingar äger rum (Woofitt, 2001), även om de samtal som förs i studien inte går att generalisera. Genom studium av språket i användning och språkets funktion kan flickornas tal om skola, fritid och framtid i de undersökta kontexterna synliggöra diskursiva mönster, alltså ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen) (Winther Jørgensen &
Phillips, 2000 s7). Begreppet diskurs är både svårdefinierat och kontroversiellt. Vi väljer ändå att använda det eftersom det är etablerat när det gäller analys av språkbruk och det upphäver den distinktion mellan ”föreställningar om” och ett yttre objekt, vilket ligger i linje med våra teoretiska utgångspunkter (jfr Bergström
& Boréus, 2000). Språkbruket är centralt i all form av diskurs, där syftet är att synliggöra makt och ojämlikhet (jfr de los Reyes & Mulinari 2005, Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Diskurs kan i vår studie beskrivas som:
Ett begrepp som har många och omstridda betydelser och som definieras olika beroende på vilken disciplin och vilka teoretiker som använder det. Generellt kan man säga att en diskurs är en uppsättning utsagor, talade eller skrivna i ett bestämt socialt sammanhang, liksom de mer eller mindre uttalade ses som uttalade regler
som reglerar vad om ”kan” och ”inte kan” sägas eller skrivas i detta sammanhang (Johansson 2005:32).
Citatet ovan visar att det är möjligt att använda diskurs på olika sätt. Vi har använt diskurs i sammanhang som hänför till uttalanden, regler och sätt att beskriva religion och kön.
I återgivning och analys av flickornas samtal är avsikten att visa både det specifika och det gemensamma i flickornas berättelser. Kvalitativ forskning har fokus på det specifika, vilket gör att utförliga redogörelser ger möjligheter för läsaren att själv bedöma överförbarhet till andra kontexter (Geertz, 1973, Bryman, 2001, Alvesson
& Sköldberg, 2000). Detaljstudier kan skapa en ny bild av något tidigare bekant eller studerat.
Ibland görs en åtskillnad mellan deskriptiva och analytiska studier. Deskriptiva är redovisande och beskrivande, medan analytiska är både beskrivande och tolkande.
I vår studie är det inte möjligt att göra en klar åtskillnad mellan redovisning och tolkning. De redovisningar vi presenterar växlar mellan beskrivande och tolkande nivåer. Det är svårt att beskriva fenomen utan att ha ett teoretiskt perspektiv; all kunskap är perspektivbunden (Öhlander, 1999). Vår studie tar fasta på processer snarare än statiska bilder, samtidigt som det är bilder av muslimska flickor som presenteras. Vårt syfte är alltså att vi vill visa processerna och komplexiteten bakom bilderna.
Känslan av tillhörighet i familj, bland vänner, i en lokal förening/församling eller i en muslimsk världsvid gemenskap kan framstå som en styrka och ge trygghet.
Däremot är gemenskaper aldrig fria från maktasymmetri, och i intervjuerna ger flickorna uttryck för att de kan uppleva begränsningar, dels som flickor gentemot bröder, fäder och manliga släktingar, dels som muslimer gentemot icke-muslimer i Sverige och världen. I mötet mellan olika religiösa diskurser sker en ömsesidig påverkan där det händer någonting med diskurserna, t ex kan religiösa diskurser utmanas och förändras genom motdiskurser (jfr de los Reyes & Martinsson, 2005).
Intersektioner
Olika teorier ger olika kunskap om världen. Inom humaniora och samhällsvetenskap ses människan som i huvudsak formad av den omgivning där hon växer upp. Den geografiska platsen ”rummet” och tiden (generation), samt den sociala miljön medverkar till att forma människors livsvillkor. Många aspekter kan läggas till som kön, etnicitet (”ras”), ålder, sexualitet och inställning till religion, vilka kan ses som grundläggande för att forma människors olika villkor, inte minst genom det bemötande människor får av andra. De olika kategorierna samverkar
och påverkar varandra på olika sätt i olika situationer (jfr Wernersson, 2006). I ett senmodernt samhälle där kategoriseringar som social miljö, kön, religion, etnicitet och sexualitet inte är lika enkla att uttyda behövs ett annat tillvägagångssätt. Vi har valt att använda intersektionalitet som analysmetod, dels för att försöka analysera makt, dels för att se vad som händer då kön, religion och ålder påverkar varandra.
Intersektionalitet som begrepp har förts fram och fått betydelse, framförallt inom genusforskning. Begreppet kan hänföras till poststrukturalistiska, postkoloniala teorier samt black feminism. Inom feministisk forskning har maktordningar mellan könen synliggjorts med hjälp av intersektionalitetsbegreppet. (jfr de los Reyes, Mulinari, 2005, Lycke, 2005, Martinsson, 2006). Det har förekommit kritik mot feministiska teorier som går ut på att feminism enbart har betonat kön och inte problematiserat samband (intersektion) med t ex religion, ”ras” och klass. Den vita medelklasskvinnan har representerat feminismen, medan ”rasifierade” kvinnor och arbetarklasskvinnor har varit osynliga eller uppfattats som ”de andra” inom feministiska diskurser (jfr de los Reyes, Mulinari, 2005, Ambjörnsson, 2004).
Analyser av kön, religion och etnicitet (”ras”), samt nationalitet och ålder tar fasta på verbet ”göra” och inte på verbet ”vara”. I vår studie visas hur flicka och muslim,
”görs”, inte hur det ”är” i flickornas utsagor. Förutom att intersektionalitet är ett analytiskt begrepp som kan vara till hjälp för att visa hur makt uppstår, är det möjligt att använda begreppet politiskt för att förändra ojämlika samhällsordningar.
Då får det emancipatoriska konsekvenser för såväl kön som religion (jfr Yuval- Davis, 2005). Religionsfeminism handlar alltså inte enbart om att synliggöra kvinnor i religionen, utan om att förändra det teologiska innehållet och de teologiska uttrycken så att kvinnor och män ges lika värde (Eriksson, 2004, s 13). I poststrukturalistiska teorier kan det ibland vara svårt att skilja mellan politiska, emancipatoriska och vetenskapliga syften då vardagssamhälle och vetenskapligt samhälle är alltmer sammanvävt. I föreliggande studie ansluter vi oss till en definition av intersektionalitet enligt Søndergaard: intersektionalitet ska förstås som a conceptual contribution that gathers and redirects theoretical and empirical endeavours within a range of different critical research traditions (2005, s 191). Vi vill alltså ansluta oss till ett begreppsmässigt fält, där det sker en förnyelse av teori och empiri samt där kritiska ansatser till kön och religion ryms.
Religion har, till skillnad från kön, knappast funnits med som kategori inom intersektionalitetsforskning, vilket vi ser som en brist. Religion som företeelse har funnits i alla tider och på alla platser, även i sekulariserade miljöer.1 Religiös miljö präglar det sociala livet, människors självuppfattning, tillhörighet och värdegrund.
Det innebär alltså att även icketroende konfronteras med religion och religionens konsekvenser i sina liv. I denna studie vill vi lyfta fram religion som intressant
1 Sekulariseringsbegreppet är problematiskt. Invändningar har bl a handlat om att det är svårt att komma åt människors tro och livsfrågor bakom statistik kring kyrkogång och gudsuppfattningar, vilket sekulariseringsbegreppet oftast hänförts till i religionssociologiska undersökningar.
företeelse i en ”sekulär” kontext. Genom att lyfta fram någonting som icke-religiöst framträder motsatsen automatiskt som religiös.
Religion och kön
Vi kommer i detta avsnitt att diskutera religionsbegreppet som vetenskaplig disciplin och knyta det till intersektionalitetsbegreppet. I avsnittet ges även en introduktion till islam.
Religion som vetenskap
Religionsbegreppet har diskuterats och definierats inom såväl vetenskapliga discipliner som inom samhälleliga religiösa praktiker. De vetenskapliga definitionerna på religionsbegreppet är många. Redan 1912 samlade religionspsykologen Leuba in ett femtiotal definitioner av olika författare och i dag har antalet utökats till över 250 stycken (von Brömssen, 2003, s 39). Inom disciplinen religionsvetenskap definieras religion ofta utifrån dikotomin substantiellt och funktionellt. 2 De substantiella definitionerna beskriver vad religion är, medan de funktionella beskriver vad religion gör (McGuire, 2002).
Otterbeck (2000, s 21 ff) och Sander & Andersson, (2005, s 53 ff) lyfter emellertid fram det gemensamma mellan substantiellt och funktionellt genom att lägga fokus på det som är användbart. I vår studie tar vi fasta på ”görandet”, det funktionella, mer än ”varandet”, det substantiella, men i likhet med Otterbeck och Sander &
Andersson menar vi att en substantiell definition kan användas tentativt, prövande, då vi i vår studie utgår från flickornas eget ”görande” av religion. Det innebär att även om fokus i vår studie ligger på religionens funktionella sida, är den substantiella också närvarande. En religiös tillhörighet innebär på så sätt ett förhållningssätt inom ramarna för en bekännelse och en tradition.
Religion har ofta diskuterats i förhållande till kultur, och en åtskillnad mellan begreppen har i många fall gjorts. Vi menar emellertid att religion och kultur är sammanvävt; all religion formas och tolkas i ett kulturellt sammanhang (jfr Otterbeck, 2000 von Brömssen, 2003, Andersson & Sander, 2005). Som intersektionell analyskategori sammanflätas religion i vår undersökning med kön och ålder. För det första fungerar religion, tillsammans med kön och ålder, som en bas för undersökningen; flickorna har intervjuats i och med att de själva betecknar
2 En substantiell definition anger kriterier som kännetecknar ett föremål, t ex en pall består av ett antal ben samt en sits. En funktionell beskrivning av en pall talar om hur man kan använda den.
sig som muslimer och genom detta markerat en tillhörighet i sina liv. För det andra är religion ett analytiskt begrepp och fungerar diskursivt genom att vi tar fasta på
”talet om” religion i ett specifikt sammanhang, som i vår undersökning utgörs av intervjuer. Religion lyfts, i likhet med kön och ålder, fram som en verksam faktor i vardagen, både på ett individuellt och på ett samhälleligt plan. Flickornas tal om religion får konsekvenser dels på ett direkt plan i deras egna liv, dels på sikt i synen på religion i framtiden. Religion är på så sätt en verksam faktor såväl politiskt, ekonomiskt och kulturellt som i människors sätt att prata med varandra i vardagen.3
Religion och samhälle
Det har ofta hävdats att religion och samhälle hänger intimt ihop i islam. Men detta beror i sin tur på vilket religionsbegrepp som används inom islam. De begrepp som förekommer är dels ”din” som är det snävare av begreppen och avser speciella religiösa handlingar och riter, dels ”mu´amalat” som är det vidare av begreppen och avser de troendes sociala handlingar i ett vidare perspektiv (von Brömssen, 2003, s 44). Islam är även intimt förknippat med korantolkning. I flickornas berättelser återkommer diskussioner kring slöjor, månggifte, äktenskap, skilsmässor, barnuppfostran och lydnad i relation till vad som står i Koranen eller andra normerande texter. Texttolkning är centralt i all religion med kanoniserade skrifter, men när det gäller islam är religionen helt knuten till arabiskan som språk genom att Koranen är nedtecknad på arabiska och varje översättning till viss del uppfattas som en förvanskning av budskapet.4
Möten mellan olika uppfattningar fungerar som utgångspunkt för skapandet av nya förhållningssätt. I vissa fall kan möten tendera i att religioner försvinner, medan de i andra fall kan hitta former i sin nya miljö som en integrerad del i eller som
3 Som intersektionell kategori har religion varit ganska osynligt i debatten. Ett undantag är Erica Appelros (2005), som föreslår religiös proximitet som analyskategori, ett analysbegrepp som försöker fånga graden av närhet till den gudomliga auktoriteten. Detta hierarkiska system kan fungera både institutionellt och informellt. Det institutionella systemet handlar om religiösa ledares tolkningsföreträde medan det informella handlar om den enskildes andlighet, fromhet eller förhållande till det gudomliga. Appelros lyfter fram detta perspektivs fördelar när religionstillhörighet i sig är viktigare än tillhörighet till en specifik religion. Det finns möjligheter att studera religiösa maktrelationer utan hänsyn till specifika religioner
4 Begreppet qur´ân betyder ”recitation med hög röst”. Koranen uppfattas som en uppenbarelse som ska traderas muntligt på ett musikaliskt recitatoriskt sätt, inte som en bok som ska läsas.
Korantolkning diskuterades redan vid nedtecknandet, ca 20 år efter Muhammeds död, genom att det fanns många dialekter och transkriptionssätt som kämpade om att utgöra norm.
Tolkningskonflikter kring uttal och recitationssätt uppstod och kopplades till olika politiska maktcentra (Hedin, 1996, Nordberg, 1988).
motvikt till majoritetssamhället. Islams möte med europeiskt och svenskt samhällsliv samt med europeisk idétradition under senare tid påverkar det vardagliga mötet mellan muslimska flickor och svensk skola eller svenskt samhälle. I dag möter man allt oftare uttryck som etnisk muslim, etnisk jude etcetera. Religionen kan bli en etnisk och social identitetsmarkör snarare än en religiös (Otterbeck, 2000). Vår utgångspunkt är att muslimsk lära/tro är ett komplext mönster, med olika betydelser där vi utgår från hur flickorna definierar sig själva som muslimer. Otterbeck beskriver muslimer i Sverige som varken integrerade eller assimilerade eftersom de fortfarande befinner sig i en så kallad etableringsfas trots att det är 50 år sedan den första muslimska föreningen bildades här.5 Islams möte med svenskt samhällsliv skiljer sig åt på många sätt, både genom att olika muslimska riktningar fått fotfäste i Sverige och att muslimerna kommer ifrån så olika miljöer, traditioner, kulturer, nationer och sociala förhållanden. I vår studie visas att flickorna ifrågasätter vad de uppfattar som traditionell islam, men också att de känner ett behov av att nytolka islam. Flickorna argumenterar utifrån islams källor för att ge den universell giltighet men flickorna hänvisar också till muslimsk litteratur och föredrag som de har hört på svenska (jfr Otterbeck, 2000).
I samband med en migrationssituation förändras den religiösa identiteten inte bara för den grupp som migrerar, utan även för hela samhället i invandrarlandet (von Brömssen, 2003, s 77). Att religionsbegreppet håller på att förändras i Sverige är alltså en effekt av att samhället blivit alltmer mångkulturellt. Olika religionsbegrepp och religiösa traditioner lever sida vid sida. Religion är inte längre att tro eller inte tro på något, utan snarare hur man som individ förhåller sig till det religiösa; gränserna går inte längre lika tydligt mellan religioner som inom religioner.
Kön, feminism och jämställdhet
I detta avsnitt diskuteras kön, feminism och jämställdhet i förhållande till religion.
Kön finns inte alltid med i analyser av religion, men vi har valt att använda det tillsammans med religion. Intersektion innebär en linje som korsar en annan och i korsningen (mötet) mellan religion och kön, påverkas båda kategorierna, vilket vi vill försöka åskådliggöra i vår studie.
Vi betraktar kön som något som görs (skapas eller formas) och det innebär att kategorierna flicka/pojke inte är oföränderliga. Olika positioner (roller) innebär olika sätt att vara och bete sig på. I de flesta könspositioner finns andra kategorier med som religion, ålder och etnicitet. Ett intersektionellt perspektiv, gör det möjligt
5 Det har dock hänt en hel del på detta område sedan 2000 då Otterbecks bok kom ut.
att analysera hur kön och religion i olika situationer kan sammanstråla, förstärka varandra, omforma varandra eller upplösa varandra. En person intar olika positioner i olika sammanhang och genom att träda in i en position är det möjligt att förändra den. Begreppet position förstärker synsättet att betydelsen av kön är föränderlig. Olika positioner kan från början vara mer eller mindre ”könade” och de positioner som ses som kvinnliga och omsorgsgivande är ofta i avsaknad av makt och resurser. En viss grad av förändring är ofta möjlig genom att situationer kan förändra och/eller förskjuta maktobalansen. Ett maktperspektiv gör det möjligt att visa hur flickor (och pojkar) med hjälp av tillgängliga diskurser positioneras in i olika sätt att vara flicka (eller pojke) på. Innebörder och konsekvenser av kön skapas och återskapas i oavbrutet samspel och i relationer (se t ex; Gannerud 1999, Thurén, 2002, Magnusson, 2003, Nordenstam, 2003, Wernersson, 2006).
Forskningsområdet kön och religionsvetenskap går under beteckningen feministteologi eller feministisk teologi. Begreppet feminism innehåller en kritik av etablerade kunskapstraditioner och den kritiken förekommer inom många olika fält (Gemzöe, 2002). Feministisk kritik finns inom fältet religion och teologi. Kritiken avslöjar hur makt utövas inom diskurser, men också hur förtryck tar sig i uttryck och hur motstånd kan uppammas (Weiner & Berge, 2001). Vilken diskurs eller vilket tal om kön som kommer att dominera under en bestämd historisk tid i ett bestämt samhälle beror på hur makt och maktförhållanden fördelas. En dominerande grupp i ett samhälle kan föra fram ”sin” diskurs och uppfattning om verkligheten som ”de” företräder, medan underordnade grupper kan utmana och bjuda motstånd mot rådande diskurser (Gemzöe, 2002). Flera olika diskurser om kön och jämställdhet förekommer samtidigt på en samhällelig nivå och konkurrerar om utrymmet. Traditionella synsätt lever vidare tillsammans med senmoderna (nutida) tal om kön och jämställdhet. Det innebär att konkurrerande diskurser som slåss om utrymmet utmanas oavbrutet, vilket sker både på en samhällsnivå, och i vardagslivets diskussioner. Talet om kön och jämställdhet kan vara mer eller mindre närvarande i människors liv, beroende på situationen. Vad jämställdhet innebär kan uppfattas på olika sätt i olika situationer och på olika nivåer.
Människor blandar ofta samman olika diskurser och gör något med dem på en individuell nivå. Även om kön och jämställdhet kan verka konstanta, är det möjligt att analysera det vardagliga talet om kön och jämställdhet som föränderliga både i tid och rum (jfr Haag, 2001, 2003). Hierarkisering och diskriminering av kvinnor sker både mellan kön och inom respektive kön. Orsaker till hierarkier är att olika kategorier tillskrivs mer eller mindre makt. På en strukturell nivå definieras och kategoriseras människor in i olika grupper som kvinnor/män, eller svensk/invandrare. Grupperna upprätthåller makthierarkier både inom den egna gruppen och gentemot andra grupper. Den grupp som innehar strukturell makt vill inte gärna överlåta makten. Människors individuella villkor och tillgång till makt och maktmedel skapas inom de kategorier som kön, invandrare, svensk och dessa
kategorier samverkar och är beroende av det sammanhang de verkar i (de los Reyes, Molina, & Mulinari 2003).
Gemusteorier har strävat efter att påvisa hur kvinnors gemensamma villkor är möjliga att förändra. Inom feministteologisk forskning har genusteorier använts för att kunna förändra befintliga maktstrukturer inom religioner (Eriksson 2004).
Religion och kön är intressant av den anledningen att många kvinnor (och män) ingår i religiösa sammanhang och utövar religion, men inom genusteorier har religion, trots det inte varit särskilt närvarande. I många delar av världen har inte kvinnor några grundläggande rättigheter och ses inte som likställda med män, inte minst beroende på hur religionstolkning används. Genom de tolkningar som gjorts av religion har kvinnor inte haft rätt att själva få forma sina liv. Inte ens i demokratiska länder är jämställdhet mellan män och kvinnor alltid självklart (jfr Okin, 2002). Kvinnor har ofta sämre förutsättningar att få leva fritt, i vissa kulturer kontrolleras flickor/kvinnor hårdare och det kan innebära att ortodoxa eller dogmatiska versioner av religion utövar ett förtryck av kvinnor (jfr Nussbaum, 2002b, Okin, 2002).
Tillvägagångssätt
Syftet med vår studie är att analysera och tolka muslimska flickors berättelser om deras nuvarande livssituation och framtid. I detta avsnitt redogör vi inledningsvis för vår empiri och därefter för vårt tillvägagångssätt vid våra analyser.
Empiri
Vår empiri utgörs av intervjuer med fjorton flickor i gymnasiet. Flickorna går i skolor i Västra Götalandsregionen och bor i olika städer inom regionen. Vi har kommit i kontakt med flickorna genom personer som verkar i skola och föreningsliv. Alla de tillfrågade flickorna har tackat ja till att bli intervjuade, men de har angett olika skäl till att låta sig intervjuas. En grupp flickor ville visa en annan sida av det muslimska än den som presenteras i media. En annan grupp flickor var angelägna om att visa den riktiga tolkningen av islam. En av flickorna framhöll dessutom vikten av att blivande lärare skulle få kunskaper inom området mångkultur, då hon hörde att vi var lärarutbildare. Det är viktigt att lyssna på varandra, känna respekt för varandra och på så sätt komma åt fördomar, menade hon. Somliga flickor uttryckte inte explicit sina skäl till att ställa upp i en intervju, men under intervjun framkom ett behov av att prata av sig om egna
tillkortakommanden om synen på tillhörighet i den egna gruppen och hos ”de andra”.
Det är viktigt att prata och visa sitt missnöje. Det kan vara så att ingenting förändrar… men man kan väl försöka.
En grupp flickor har vi träffat tre gånger, två grupper har vi träffat två gånger och de återstående en gång. Intervjuerna har ägt rum i skolor, i uppehållsrum, på caféer eller någonstans där vi kunnat prata ostört. Flickorna har själva fått föreslå mötesplatsen. Intervjuerna har pågått mellan en och två timmar vid varje tillfälle.
Flickorna har varit mycket engagerade och diskussionerna dem emellan har även visat motsatta uppfattningar då flickorna har argumenterat mot varandra och ifrågasatt varandras uppfattningar i en del frågor. Det snabba tempot i dialogen nedan visar ett engagemang där flickorna både argumenterar emot varandra och bekräftar varandra med hänvisningar till vad de uppfattar som en riktig tolkning av islam.
- Det står i judarnas Torah att dom får belöning om dom dödar en muslimsk man oavsett om han är skyldig eller oskyldig…
- … det fanns inte muslimer på den tiden…
- …dom har lagt till det… men man ska inte ge sig på oskyldiga…
- … det här kriget är inte bra. Hur många civila har dött här?
- Det har inte med religion att göra… Muslimer får absolut inte börja krig.
- Men om nån vill slå mig… jag kan försvara mig. Det är en annan sak…
Flickorna har varit frispråkiga och vi har av den anledningen valt att utelämna viss information för att skydda dem. Våra intervjuer har handlat om det vardagliga livet i skolan, på fritiden och tillsammans med familjen. Speciellt fokus har varit framtiden, med frågor som rör utbildning, yrke och framtidsdrömmar.
Alla flickorna har sagt efteråt att de tyckt att det varit intressant att diskutera med oss. I flera fall har de gett uttryck för att de aldrig tidigare diskuterat liknande ämnen med vuxna. Det är naturligtvis alltid en ynnest att få prata om sig själv i flera timmar, men i situationen kan det också vittna om att i deras värld har inte frågorna varit av tillräckligt intresse för andra vuxna.
Flickorna har både i förväg och i samband med varje intervjutillfälle blivit informerade om de etiska principer som gäller för samhällsvetenskaplig forskning rörande frivillighet, integritet, konfidentialitet och anonymitet. Flickorna har också fått veta att de kunnat avbryta sin medverkan när som helst om de så önskade.
Informerat samtycke ses som viktigt i en intervjustudie. Vi har ändrat namn på personer, platser och annat som kan leda till igenkännande eller valt att utelämna namn i citaten. Samtidigt kan det innebära att vissa nyanser går förlorade i en kvalitativ studie där deltagarantalet är relativtlitet och vi också vill visa på nyanser
och variationer i flickornas värderingar. 6 Vi ser det som en fördel att intervjusituationerna varit olika, då både interaktion och innehåll i intervjuerna har påverkats av antalet deltagare (jfr Pattman, Frosh, Phoenix, 2005) 7. Genom att vi var två som intervjuade hade vi möjligheter att komplettera och inflika olika aspekter i samtalen.
Intervjuerna har spelats in på bandspelare och transkriberats i sin helhet. Det är transkriptionerna som ligger till grund för analysen. Vi har inte registrerat intonation, pauser eller tveksamheter även om vi i vissa fall har gått tillbaka till de inspelade intervjuerna för att lyssna in nyanser. En transkription är en del av analysen, och därför är det viktigt att överväga hur noggrann transkriptionen bör vara (Atkinson, 2004, Winther Jörgensen & Phillips, 2000).
Analyser
Utifrån våra teoretiska utgångspunkter vill vi visa hur flickorna i samtalen medverkar till att konstruera sig själva i förhållande till tillgängliga diskurser om religion och kön/jämställdhet. Genom synsättet att flickorna förhandlar sina positioner om vad det innebär att vara flicka och muslim i olika sammanhang går det inte att fastslå en bestämd identitet som muslimsk flicka. Vår avsikt är att visa hur flickornas förhandlingar med varandra och med oss har skett i intervjuerna. När vi har analyserat intervjuerna har vi kommit fram till att det i samtalen framträder inslag av maktordningar och normerande föreställningar av vad det innebär att vara ung kvinna och muslim (Ambjörnsson, 2004, de los Reyes & Martinsson 2005, Larsson, 2006). I flickornas samtal med varandra är vår avsikt att visa hur kön och religion påverkar vartannat inom olika kontexter. Formandet av identiteter som muslimsk flicka ser olika ut beroende på livsbetingelser samt de resurser som omger flickorna i vardagen. Kunskaper om kön/jämställdhetsfrågor och religion har betydelse för hur de på olika sätt formar sina identiteter. Vi har använt oss av verben forma och göra för att visa hur förhandlingar om kön och religion är processuella och föränderliga (Appelros, 2005, Eriksson, 2004, Magnusson, 2003).
6 För vidare läsning, se t ex Gullveig Alver & Öyen (1998)
7 Författarna visar att gruppkonstellation (enskilda eller fokusgrupper samt en- eller tvåkönade) spelar en avgörande roll för vad informanterna uttrycker samt hur informanterna uttrycker sig i en intervju.
Del 2: Fem berättelser
I del två presenteras fem berättelser. För att åskådliggöra för läsaren hur flickorna resonerar har vi valt att presentera kortare eller längre dialoger. Vi vill ge fem olika exempel på hur flickorna har talat om sina liv och hur olika ämnen har diskuterats med oss.
Berättelse 1 Kontroll och förhandlingar
I denna första berättelse diskuterar tre kurdiska flickor Raja 17 år, Mariam 17 år och Sabah 17 år sin syn på islam och jämställdhet utifrån sina livsvillkor. Vid vårt samtal kom deras berättelser att handla mycket om den sociala kontroll som de anser sig vara utsatta för. Den sociala kontrollen får betydelse för deras identitetsformande i förhållande till både religion och kön. Syftet med att till vissa delar återge deras utsagor är att ge exempel på hur de själva framställer den och hur de också förhandlar om sin egen identitet.
Flickorna bennämner sig som kurder och de kommer från ungefär samma område i sitt ”hemland”. Nu bor de alla tre i samma bostadsområde i en mindre stad. De går på olika gymnasieprogram, vilket innebär att de inte går i samma skolor och de säger att de inte ägnar lika mycket tid åt skolan alla tre. Alla tre umgås och träffas, men ingår i andra kamratgäng också. På fritiden utanför skolan träffar de kamrater, mest från Iran och så ”kurder”. Svenskar träffar de mest i skolan.
Umgänge, skola och utbildning
På frågan om fritid glider flickorna snabbt in på skillnader mellan flickor och pojkar och det är ett ämne som de engagerar sig i, speciellt det som de menar är stora orättvisor.
I: Har killar lättare att ta sig fram och…..
Mariam: Ja, ja, killar har det mycket lättare.
Sabah: Men det är ju inte bara invandrare, det är ju så för svenskar också. Killar har det lättare överallt Vi tjejer har en börda på våra axlar liksom. Det är så med vår släkt och så… Om du tappar är du hora eller så. Du är inte välkommen, så är det alltid.
I samtalet medvetandegörs de könshierarkier som finns i samhället, där pojkars värde är högre än flickors. Könshierarkierna finns också i deras eget liv, men då är utgångspunkten den egna gruppen, kurder. Deras syn på kön och jämställdhet framstår som essentialistiskt, där könsnormer ses som något ofrånkomligt.
Utsagorna är ofta generaliserande när ungdomarna talar om kön:
Mariam: Ja det är faktiskt så för man slipper skitsnacket, (om man umgås med pojkar) ja det är faktiskt så. Man slipper problem. Tjejer ska alltid snacka skit och förstöra.
Mariam: Dom (andra flickor) vill alltid vara typ ett steg högre än sin kompis.
I talet sker en förhandling mellan anpassning och opposition i syfte att hitta strategier för att inte hamna i en offerposition. Flickorna finner motståndsstrategier för att göra det möjligt att påverka sin framtid. Anpassningen blir tydlig då de i talet befäster att kvinnlighet är olikt manlighet, samt deltar i att befästa etniciteten kurd och svensk. De formar själva en bild av att det är värre för dem som kurder och de är beroende av sin släkt (jfr Ambjörnsson, 2004, Andersson, 2003).
De tre flickorna går olika program på gymnasiet och som det framkommer i intervjun så har de lite olika syften med sin utbildning, men alla tre är medvetna om att gymnasiet är viktigt.
Sabah: Gymnasiet är tufft för oss kurder. Jag tänker att gymnasiet är ändå inte frivilligt.
Mariam: Dom har krav på en att man ska göra det och det.
Raja: Jag känner inte att mina föräldrar har krav på mig.
Mariam: Men innerst inne så har dom det, det vet du . Raja: Ja dom vill, men dom har inget krav.
Mariam: Inte på mig heller men dom vill ju så gärna att man har det bra och så.
---
I: Hur tänker ni inför framtiden, ska ni skaffa utbildning… vilka drömmar har ni?
Raja: Jag har en massa drömmar som jag vill förverkliga. Sen ta itu med familj och så...
Sabah: Gifta mig det har jag aldrig velat göra.
I: Kan man bo ihop med någon utan att vara gift?
Raja: Det får man inte när man är kurd.
Sabah: Det ska jag göra.
Raja: Jag känner att jag inte är mogen för ett förhållande ännu. Jag tar ett förhållande allvarligt. Det är inte bara, han gillar mig och jag gillar honom. Det är ett stort allvar för mig. Jag orkar inte ha något förhållande. En kille finns inte i mina tankar på det sättet….
---
I: Satsa på skolan?
Raja: Nej det är inte det. Jag vill göra sånt jag själv känner för och det med en kille är inte vad jag vill...
Sabah: Jag håller inte alls med (…) För mig gäller det att gå ut gymnasiet. Jag satsar inte alls på skolan. Mitt enda mål nu är att gå ut gymnasiet och flytta hemifrån. Det är det
enda jag vill nu. Bara att flytta ifrån mina föräldrar. Jag orkar inte bo hemma. Skulle gärna vilja flytta till XX och jobba.
I dialogen anas en opposition, samtidigt som ger en bild av gruppen kurder som enhetlig. De förhandlar med sig själva och varandra om att få göra det de själva vill, oavsett om det innebär att satsa på en utbildning inför framtiden eller att flytta hemifrån för att få egen frihet. Sabah har valt ett program där hon i förväg försäkrat sig om att det inte fanns några kurder. Hennes mål är friheten att få göra det hon verkligen vill. Sabah ser det som sin enda chans att komma hemifrån och lämna traditioner bakom sig för att skapa sig ett nytt liv. Diskussionen om att gifta sig eller inte, att bo ihop utan att vara gift kan ses som förhandling och opposition för självständighet och egen frihet.
Social kontroll
Enligt flickorna har många av de kurdiska kvinnor de känner till och som finns på den ort där de själva bor inte något att göra och därför har de tid att ägna sig åt skitprat. Den sociala kontrollen och skitpratet är mycket värre i Sverige än i det egna hemlandet, enligt flickorna.
Mariam: De kurdiska kvinnorna har inget liv, inget att göra, inget jobb och att dom är lata.
Dom skulle göra det bättre för oss, men dom förstör bara mer, dom gör så det blir dåligt för oss och man mår verkligen dåligt av det och orkar inte med detta mer, men det förstår dom inte och de frågar inte ens hur man mår.
Sabah: Det är mest kurder. Dom bara snackar skit och det finns inte den minsta lilla grej, men dom snackar skit och snackar skit. Vi kurder vi lever på andra människor.
Vi gör inte det som vi själva tycker om utan bara vad kommer hon att säga, vad kommer dom att säga om mig. Alla kurderna.. kvinnorna.. det är familjen. Dom är rädda för rykten, för att sedan ska vara…
Raja: Så är det inte i min familj, men det är alltid grunden för alla kurder.
Mariam: Dom tänker alltid på vad andra gör och vad dom tycker. Ska man gå efter vad dom tycker… då får man ju inget eget liv så att gå efter dom det skulle ju vara knas.
Sabah: Som min pappa då får jag gå ut du vet typ…Nä, vad kommer andra att tycka då om du är ut till nio, nä då kan jag få dåligt rykte.
Raja: Bara för att våra föräldrar tycker så, så tycker jag lite så också när jag går ut.
Om jag ser en invandrarman så kan jag tänka; vad kommer han att tycka om att jag har kort tröja på mig eller någonting.
Sabah: Ska jag vara ärlig så kan jag säga att jag bryr mig faktiskt inte. Hade jag brytt mig hade jag inte gått som jag gör nu. Då skulle jag inte…
Raja: Jag bryr mig på något sätt. Jag gör inte vad som helst. Det går en gräns.
Sabah: Om man har korta kläder eller långa, dom snackar skit ändå. Det är alltid kurder. Jag var på en kurdisk fest och hade kurdiska.. det är heltäckande på mig.
Men bakom min rygg satt två kvinnor och snackade skit om mig ändå. Och jag då:
Hallå, jag har ingenting som visar min kropp. Dom bara snackar skit.
I: Om era kläder?
Sabah: Om allt.
Mariam: Kollar man på en kille säger dom, hon är kär. Hon är hora, sitter och flörtar. Kvinnorna är värst. Det är det enda dom sitter och snackar om.
Sabah: Dom som sitter i XX. Dom sitter i en grupp. Så fort en går förbi så skriver dom en hel lång d-a lista om mig. Kolla vilken hora, kolla…
Mariam: Dom sitter i grupper alla d-a kärringar. Alla kärringar från XX samlas. Så fort nån går förbi så sitter dom och snackar skit.
I: Så ni menar att det inte spelar någon roll vad man gör?
Mariam: Vad man gör så är det nåt fel.
Den egna gruppen framställs utifrån diskurser om hur ”de andra” är i förhållande till hur de vill se sig själva som något annat. Samtidigt vill flickorna visa att ”de”
själva inte är som sina landsmän utan vill ta avstånd ifrån allt kurdiskt. De själva är
”offer” för omständigheterna som andra kurder har skapat för dem, men de vill inte bry sig om skitpratet utan forma sina egna livsvillkor. De inte vill se sig som objekt för andras önskningar.
Religion och traditioner
Traditioner som är knuta till religion och till islam i synnerhet, har flickorna en negativ och oppositionell syn på. Diskussionen rör sig mycket omkring det i samtalet och här nedan visas ett utdrag ut intervjun:
Mariam: Djävligt dåligt, dom (muslimer) ska bestämma över kvinnor,
dom (flickorna) ska inte skämma ut sin familj, dom ska ha slöja och jag vet inte vad. Det är kvinnoförnedrande tycker jag, det är islam för mig. Religioner är något människan ska sysselsätta sig med. ( …) alla har sina egna tolkningar om islam är bra eller dåligt.
I: Ni har pratat mycket om begräsningar i religion och traditioner. Finns det en positiv sida i islam också?
Sabah: För killarna, men inte för tjejer. Det tror jag faktiskt inte. Jag tror inte att det finns någon tjej som är glad över att vara muslim. Kanske min mamma då… Eller paradis och helvete om man tror på det.
Raja: Men det är ju mest vad man själv tror och tänker.
Sabah: Killarna passar det för dom får göra som dom vill. Träffa andra tjejer, men tjejerna ska vara oskulder. Sen ska dom (killarna) ha en liten oskuld och gifta sig med så är dom jätteglada för då har inte någon annan rört henne. Blöder hon inte på bröllopsnatten då är hon hora.
Mariam: Dom har inte den kunskapen om sex och samlevnad. Dom har inte det därnere. Dom tror att alla tjejer som är oskulder ska blöda. Jag har sagt till min mamma, för jag har läst på i biologin, att om jag inte blöder så beror det inte på att
…men hon bara säger nej det är inte så, du kommer att blöda.
Sabah: Sådana är mina föräldrar med och det äckligaste är att man ska visa upp blodet för sina föräldrar. Det är verkligen förnedrande
I: Finns det inga regler i Koranen för pojkar?
Sabah: Men du vet dom har sina egna tolkningar på allting. Du vet Usama bin Ladin, han har ju sin egen lilla tolkning på Koranen.
---
I: Följer ni muslimska traditioner?
Raja: Min mamma brukar fasta under ramadan8. Jag har aldrig gjort det och tänker inte göra det heller. Jag själv tycker inte jag är muslim. Jag tror bara på Gud och Jesus och Muhammed är bara bra människor som har funnits. Dom har gjort något bra, men dom är inte sända av Gud. (…) När vi har mat och allting varför ska vi inte äta det vi har framför oss? Tänk den dan vi inte har det, vad ska vi göra då?
(…) Jag tycker det är inskränkt med ramadan.
I: Äter ni fläskkött?
Sabah: Jag och mina systrar äter det men min mamma och mina bröder gör inte det.
Raja: Mamma har inget emot fläskkött, hon har smakat det.
Sabah: Men dom ser ju att jag inte är speciellt muslimsk. Typ jag går med kors, det är haram 9 och allt. Muslimer säger ta bort det, du är muslim. (…) Jag har det inte för att jag är kristen, jag har det för att jag tycker det är fint.
I: Har svenskar en tydlig bild av muslimer?
Raja: Ja, en negativ bild.
Sabah: Jag förstår ju det så mycket skit som man hör från invandrare. Förstår man ju det, typ hedersmord. Dom får ofta stryk när dom inte gör nåt bra hemma och
…och det är så det är. Det är ingen bild, det är sanningen, det är det för det är ju så det är.
Raja: Dom i min klass dom har kurdbilden framför sig. Hur mycket jag än har försökt prata med dom, dom verkar inte bry sig. Dom har den bilden att hon är kurd och hon får inte göra någonting. Jag har varit en öppen person och många säger att jag vågar prata med killarna. Det är en chock liksom, va, hon är ju invandrare, hur kan hon? Så dom har fått den där lilla chocken..
Sabah: I min klass är jag den enda invandraren (…).
Men det står inte i Koranen att kvinnor ska vara beslöjade, det står inte, inte att kvinnor ska bli dödade, det är kulturen. Dom säger att det står i Koranen att kvinnan ska inte göra si eller så. Men det gör det inte. Men Koranen är typ Bibeln.
Det står typ samma saker där.
Flickorna uttrycker i samtalen en konspiratorisk social kontroll som hindrar dem från att klä sig som de vill och gå ut med vem de vill. De uppfattar att den sociala
8 Ramadan är namnet på fastemånaden. Muslimer avstår ifrån mat och ibland även dryck under dagtid (i syfte att förstå dem som har det sämre ställt). Ramadan är en av islams fem grundpelare.
De andra är trosbekännelsen, den rituella bönen (salat), allmosor (zakat) och pilgrimsfärden (haddj).
9 Haram är inom islam det som är förbjudet. Haram är motsatsen till halal, det som är tillåtet
kontrollen begränsar deras liv i hög utsträckning. Uppfattningen är att det råder väldigt snäva gränser för flickor och i synnerhet för dem som är kurder, vilket leder till att deras uppväxt blir annorlunda än pojkars. Kontrollen knyts till traditionen, som de i viss utsträckning menar är vantolkningar av religionen (jfr Andersson, 2003, Schlytter, 2004). Eftersom det är kvinnor ur föräldragenerationen som står för gränsbevakningen enligt flickorna inordnas de i en traditionell könshierarki där det finns strikta normer för hur en flicka ska bete sig för att bli accepterad. Den sociala kontrollen leder till att deras egen uppväxt är annorlunda än pojkars samt att den avviker från hur både svenska flickor och pojkar uppfostras. I flickornas tal generaliseras alla svenskar till en grupp, liksom kurder. Svenskar har större frihet i allmänhet, även om graden av frihet och kontroll av svenska ungdomar varierar i olika familjer och grupper. I talet är det svårt att undvika generaliseringar, vilket leder till att generaliseringar om ”de andra” befästs. Flickorna har förståelse för föräldrarnas oro, varför de är kontrollerade, eftersom familjen vill väl och inte vill att det ska spridas falska rykten om dem som misskrediterar dem. Föräldrar tillhör en annan generation och vill skydda sina barn i ett samhälle med andra normer än när de själva växte upp. Föräldragenerationen jämför sin egen uppväxt med dagens, oavsett tid och rum. I jämförelserna framstår ofta den egna uppväxten som lugnare och dagens samhälle som mer ”farligt” (jfr Haag, 2001, Otterbeck, 2000).
Flickorna ger uttryck för att det är en äldre generation kvinnor som utövar kontroll, vilket kan bero på att äldre kvinnor som vuxit upp och levt i patriarkala kulturer inte är lika benägna att förändra sig till att leva jämställt, eftersom de själva har blivit begränsade i sina egna liv (jfr Okin, 2002).
Flickorna vill förändra kurders villkor. I sitt tal medverkar de också till att befästa en kurdisk kvinnlig identitet som de tar avstånd ifrån. De tar avstånd från ”de andra” inom den egna gruppen eftersom de menar att den identifikationen påverkar deras liv i negativ riktning (jfr Martinsson, 2006).
I intervjun framträder hur flera olika diskurser konkurrerar och har inflytande över
flickornas möjligheter till att forma sitt eget liv. Normer och värderingar som tidigare har traderats (överförts) mellan generationer på en annan plats i en annan tid, motarbetar flickornas möjligheter, enligt dem själva. Gränsbevakande normer, som knyts till en viss grupp innebär i högre grad en underordning för flickor än för pojkar (jfr Schlytter, 2004). Gränser mot ”de andra” (här kurder mot det svenska) upprätthålls på grund av att traditioner kan utgöra ett sammanhållande kitt för olika grupper i ett land (jfr Barth, 1994). En etnisk beteckning kan innebära olika nationalitetsgränser, men också gemensamma upplevelser av utanförskap, vilket kan stärka gränserna för den egna gruppen emot dem som står utanför gruppen.
Om en kurdisk flicka inte är så strängt hållen hemma betraktas hon som en slampa av andra kurder. Det är ”sanningen” om kurder menar flickorna. Det finns och har
funnits föreställningar i många olika länder och religioner där man anser att familjens ”heder” är beroende av flickornas kyskhet tills de gifter sig. Dessa föreställningar framställs ofta idag som om de hör till ”orienten” eller mellanöstern (jfr Gemzöe, 2002). Å ena sidan tar flickorna avstånd från religion och menar att den är förtryckande, å andra sidan menar de att det är kulturen som är förtryckande och inte religionen. Samtalet visar hur svårt det är att tala om vad som hör till religionen eller till kulturen/traditionen, det är sammanflätat. Själva säger de att människor både i den egna gruppen och andra blandar ihop religion och kultur.
Normer och regler inom islam kan ibland vara positiva, menar de. Religionen har ett inneboende värde för att kunna söka efter meningen med livet och kan uppta en viktig plats bland uppfattningar som människor har (jfr Nussbaum, 2002a).
Flickorna problematiserar och reflekterar över kulturella gruppidentiteter som uttrycks i Sverige. Samtidigt som de berättar för oss hur deras grupp är så befäster de normer om ”de andra”, men markerar samtidigt avstånd till den egna gruppen och ser sig själva som ”vi”.
I flickornas utsagor finns det motstridiga uppfattningar om vad en muslimsk identitet innebär. De menar att islam står för förtryck av flickor/kvinnor. En av flickorna hänvisar till trosfrågor och menar att Koranen inte talar till henne på något särskilt sätt. Koranen talar bara till mannen, inte till kvinnan, och berättar hur han ska leva oavsett om det gäller som familjefar eller martyr. Mannen är norm både i detta livet och i nästa, säger hon, och beskriver paradiset där han får oskulder om han blir martyr.10 Å andra sidan menar flickorna att det är den kurdiska identiteten som är svår att förhålla sig till. Religion och kultur får inte blandas ihop, enligt flickorna och det är kulturen som har förvrängt den ”sanna”
religionen. Flickornas livssituation är i hög grad fokuserad på ”här och nu”, samtidigt som de har planer inför framtiden. De mål i livet som de vill uppnå argumenterar de för, men brottas samtidigt med sin begränsade frihet: Vi tjejer har en börda på våra axlar liksom. Det är så med vår släkt och så, om du ”tappar” är du hora eller så. Du är inte välkommen, så är det alltid. När det gäller en mer existentiell sida av livet uttrycker flickorna högre grad av uppgivenhet: Det är så djävla svårt att leva fritt….
10 Flickan anspelar på propaganda som säger att en muslim som dör som martyr får 17 oskulder i paradiset. Det finns hänvisningar till koranställen som talar om ”de med blygt sänkta blickar, som varken människor eller osynliga väsen förut kommit nära (Sura 55:56, Koranens budskap.
Tolkning av Mohamed Knut Bernström).
Berättelse 2 Trygghet och främlingskap
Vi träffade Aram 19 år och Zafirah 16 år vid två olika tillfällen. Flickorna benämner sig själva som araber. En av flickorna kom till Sverige vid nio års ålder och den andra flickan har bott i Sverige sedan hon var tre år. Båda kommer från Syrien. Deras samtal kom att kretsa mycket omkring den trygghet det innebär att leva i ett religiöst sammanhang, där de hade sina vänner.
Aram: Ja för mig betyder det för jag är ganska religiös så det är det främsta för mig att jag är religiös… så det kommer…islam kommer först…ja, det viktigaste i mitt liv.
---
Aram: Ja alltså det är religionen som gör att vi lever på ett visst sätt bara för att den säger att vi ska göra det…
Religion och slöjor
Religionen är ett sätt att leva, som ger flickorna trygghet, och på fritiden har de sitt sociala umgänge inom religionen.
Zafirah: Nja…alltså våra kläder ska ju täcka och inte vara åtsittande och så här ja och smink får man ju inte heller ha, fast jag har lite (skrattar) ja det är ju mest meningen att man ska dölja sin skönhet och inte göra sig finare och så…ja.
Aram: Ja det är ju det att man inte får göra sig vacker just därför har vi slöja man ska dölja sin skönhet.
---
Aram: Jag var sju…åtta när jag tog på mig slöja…med då bodde jag i Irak så…det var inte nåt som stack ut. Jag kom hit när jag var tio, men jag behövde inte ha slöja.
Min mamma ville inte att jag skulle ha på mig den i början, men jag insisterade för mina kusiner som var lite äldre hade och då ville jag också (…) Slöjan hade blivit en del av mig (…).Just nu är det jättemånga aktiviteter för muslimska ungdomar som de börjat gå på så nu har alla börjat vakna upp och praktisera islam (…) det är ett par killar, ungdomar, som åkt ner till Egypten och studerat (…) fördjupat sig i islam (…)fått med sig alla sina kompisar som börjat bli så där religiösa och han har börjat ge lektioner och är jättepopulär (…) han har börjat ge föreläsningar på en skola.
I Sverige ses muslimska kvinnor som förtryckta och att det är männen som bestämmer att kvinnor ska vara beslöjade. Flickorna menar dock att denna bild håller på att förändras, men att det tar tid, inte minst på grund av media.
Aram: Alltså det är media som har kontroll över allting och där uppfattas vi inte som vi är egentligen, vi visas som förtryckta och helt kontrollerade av män och man tycker synd om oss (båda skrattar). Skulle det ändras så att man börjar förstå muslimer…skulle vi börja kallas arabsvenskar kanske det skulle vara lättare ja.
När islam kommer på tal i olika situationer så är det nästan alltid slöjan som får stå som en symbol för bristande jämställdhet. Slöjan kan ha helt olika symboliska betydelser för olika människor och grupper inom islam.
Äktenskap
Jämställdhet förknippas med frihet och att själv få välja. I samband med invandrarflickor skrivs det ofta om arrangerade äktenskap och månggifte. Flickorna ser arrangerade äktenskap som ett samförstånd mellan dem själva, sin blivande make och föräldrarna. Föräldrar vill alltid sina barns bästa och av den anledningen är de måna om att flickorna ska få en så bra make som möjligt. Förutsättningen är att de bägge parterna också tror sig om att kunna leva ett bra liv tillsammans.
I: Kan man bo tillsammans utan att vara gift?
Zafirah: Nej.
Båda säger att det förekommer.
---
I: Pojkvän eller flickvän, hur ser man på det?
Aram: Man ser inte…
Zafirah: Man ser inte det är hemligt, men om det kommer fram, det måste vara meningen att dom planerar att gifta sig. De kanske inte kan det nu om de pluggar utan planerar om några år eller så…
Aram: Ja, det är ofta så att man alltid har den avsikten, men ofta blir det ingenting av. Om man är ung så ångrar man sig hela tiden.
I: Om man bestämmer sig för giftermål…
Zafirah: Det beror på vad man själv vill, man brukar först lära känna varandra och sen förlovar man sig sen när man vill gifta sig.
Aram: I islam så är det förbjudet att man sitter ensamma utan ett vittne, man brukar säga att djävulen alltid är den tredje med så då brukar man synda. Det vi brukar göra är att dom inte känner varandra förrän de hör talas om varandra. Först kollar föräldrarna upp hur han är och frågar honom om allting och sen frågar de tjejen om hon tycker det verkar bra så börjar dom prata med varandra. Sedan kanske de förlovar sig och för att få vara ensamma skriver man äktenskapskontraktet och då är man gift men utan bröllop, man är i alla fall förlovad.
Zafirah: Man är gift förlovad, alltså om man fortfarande bor hemma, men då får man göra vad man vill. Man får gå ut själv.
Aram: Alltså det är giftermålet som är viktigt att gå ut med det och säga att de här två är gifta., det är jätteviktigt. Giftermålet är en fullbordan av äktenskapskontraktet. Hemliga äktenskap är inte bra.
I: Kan man gifta sig mot föräldrarnas vilja?
Zafirah: Inte om man är tjej.
Aram: Om man är tjej och aldrig har varit gift förut så får man inte det, men om man är skild eller änka då får man det.
I: Om föräldrarna är emot äktenskapet, går det att övertala dem?
