141 Presentation v 1.0
Prognoser 2015-04-22
Peo Nordlöf
Petter Wikström Carsten Sachse
Expertcenter Enhet
Samhällsekonomi
och
Presentationens upplägg
• Trafikverkets uppdrag
• Personprognoser
• Godsprognoser
• Historiskt och Peak car
Trafikverkets uppdrag
Trafikverket
• ska utveckla, förvalta och tillämpa metoder och modeller för
samhällsekonomiska analyser inom transportområdet, inklusive
efterkalkylering och successiv kalkylering
• ska ta fram och tillhandahålla aktuella trafikprognoser
regeringens Förordning (2010:185) med instruktion för Trafikverket
Regeringens förutsättningar för Trafikprognoser
prop. 2012/13:25
1. Viktig utgångspunkt planering och prioritering.
2. Utgå från nu beslutade förutsättningar, styrmedel och planer för infrastrukturen – samt andra statliga aktörer.
3. Effekterna av alternativa antaganden studeras genom känslighetsanalyser.
4. Alternativa tillämpningar/prognoser ska kunna relateras till de framtagna nationella prognoserna.
5. Nytt planeringssystem: Årliga uppdateringar och samma prognoser i ekonomisk och fysisk planering.
6. Indata/antaganden dokumenteras, motiveras och hålls tillgängliga för granskning/kvalitetssäkring.
7. Prognoserna tas fram kostnadseffektivt, alla trafik- o transportslag,
hög kvalité. Internationellt arbete ska beaktas.
Tidplan för samhällsekonomiska analyser och trafikprognoser
1 Mars (Internt)
Ny reviderad trafikprognos samt uppdaterade planeringsverktyg är klara och
slutlig kvalitetssäkring och dokumentation av prognosen påbörjas
1 April
Publiceras nya gällande verktygsversioner, basprognoser, kalkylvärden, metoder, effektsamband. Dessa gäller sedan tillsvidare
för tillämpning i alla samhällsekonomiska analyser och kalkyler som genomförs av eller
åt Trafikverket
1 Oktober
Publiceras beslut om vad som kommer att börja gälla från 1 april nästa år. Ex vis nya
effektsamband och prognos- och analysförutsättningar. Offentliggörs för
second opinion.
Håll dig uppdaterad om vad som gäller på: www.trafikverket.se/samhallsekonomiochprognoser
Implementerings-/granskningsfas
Personprognoser
Nya Sampers basprognoser 2015
För analyser från 1 april 2015 till 31 mars 2016
• Uppdaterade prognoser från basprognoserna 2010
• Prognoser för persontransporter 2030 och 2050
• Ny programversion Sampers 3.2
Förutsättning Utveckling 2010-2030 Källa
• Ek. tillväxt : Realinkomstutveckling 46% LU/KI
• Befolkning 10% SCB
• Förvärvsarbetande 5% SCB
• Körkostnad bil kr/km -3% IEA/modell
• Antal bilar per capita 12% modell
Förutsättningar basprognos 2015 =
förutsättningar basprognos 2014
Uppdaterade förutsättningar prognoser 2015
• Beslutade planer
• Järnvägslinjer – liten uppdatering, annan metod
• Järnvägsnätet - nytt o geografiskt (t ex avstånd) mer korrekt
• Vägnät - nytt aktuellare från NVDB, med tätortsnät
• VD-funktioner - nya
• Regional busstrafikering – ny, aktuellare, automatkodad
• Tilläggsmatriser Pby, lbs, lbu - nya
• Socioek data – liten uppdatering av förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomst
• Tågtaxorna – liten uppdatering, rättningar
• Trängselavgifter i Stockholm och Göteborg – liten uppdatering
Förutsättningar i infrastrukturen Fastställda
planer 2014-
2025
• Transportarbete [Miljoner pkm/år]
• Resultat från basprognos 2014 inom parentes
Basprognos 2030 personresor – resultat
Färdmedel Tillväxt 2010-2030 Årlig tillväxt 2010-2030 Summa långväga 23% (22%) 1,0% (1,0%)
Summa regionalt 26% (29%) 1,2% (1,3%)
Summa bil 25% (28%) 1,1% (1,2%)
Summa tåg 50% (48%) 2,0% (2,0%)
Summa buss 9% (10%) 0,4% (0,5%)
Summa flyg 20% (19%) 0,9% (0,9%)
Totalt
transportarbete 25% (27%) 1,1% (1,2%)
• Transportarbete [Miljoner pkm/år]
• Resultat från basprognos 2014 inom parentes
Basprognos 2050 personresor – resultat
Färdmedel Tillväxt 2030-2050 Årlig tillväxt 2030-2050
Summa bil 18% (19%) 0,8% (0,9%)
Summa tåg 19% (20%) 0,9% (0,9%)
Summa buss 11% (9%) 0,5% (0,4%)
Summa flyg 9% (11%) 0,4% (0,5%)
Totalt 16% (17%) 0,8% (0,8%)
Summa bil 25% (28%) 1,1% (1,2%)
Summa tåg 50% (48%) 2,0% (2,0%)
Summa buss 9% (10%) 0,4% (0,5%)
Summa flyg 20% (19%) 0,9% (0,9%)
Totalt transportarbete 25% (27%) 1,1% (1,2%)
Jmfr 2030
Nya Trafikprognoser 1 april – resultat persontrafik
1,1% årlig tillväxt bil (1,2%) 2% årlig tillväxt tåg (2%) 0,4% årlig tillväxt buss (0,5%)
Prognoser görs för
persontransporter till år 2030 och 2050 och de gäller för analyser från 1 april 2015 till 31 mars 2016.
0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 120,0 140,0 160,0
1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030
Miljarder personkm/år
Utveckling 1990-2010, prognos 2010-2030
Personbil Buss Tåg Inrikes flyg
Transportarbetets förändring med index 2010 = 100. Historiska data 1990–2010 och prognos 2010-2030
40 60 80 100 120 140 160
1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030
Personbil Buss Tåg Inrikes flyg
0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 90 000 100 000
1950 1952 1954 1956 1958 1960 1962 1964 1966 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030
Miljoner fordoskilometer
År
Trafikarbete
Statistik TRAFA Prognos 2014-04-01 Prognos 2015-04-01 Noll +50% -20% -12%
Historisk utveckling och prognos personbil
Prognostiserad trafiktillväxt för bil i Vägverkets/Trafikverkets prognoser
Projekt Basår Prognosår Tillväxt fkm %/år
Vägverket Nationell plan
2003 2004 2015 1,48
Nat. plan 2008 EET-scenario 2006 2020 0,82
Nat. plan 2008, Referens-
scenario 2006 2020 1,48
Kapacitetsuppdraget 2011 2006 2030 1,45
Nat. Plan 2012 2010 2030 1,46
Basprognos 2014 2010 2030 1,16
Basprognos 2015 2010 2030 1,14
PERSONBIL Prognos Prognos
fordonskilometer 2010-2030 2010-2050
[kvot] [kvot]
Grupp Grupp_namn Alla vägar Alla vägar
10 Stockholm 1,47 1,77
30 Uppsala 1,39 1,7
40 Södermanland 1,2 1,52
50 Östergötland 1,23 1,45
60 Jönköping 1,2 1,36
70 Kronoberg 1,24 1,45
80 Kalmar 1,09 1,16
90 Gotland 1,05 1,13
100 Blekinge 1,16 1,35
120 Skåne 1,33 1,62
141 Stor-Göteborg 1,25 1,45
142 Södra VVÄ 1,32 1,64
143 Östra VVÄ 1,14 1,33
144 Västra och Norra VVÄ 1,07 1,22
145 Längs E18 VVÄ 1,13 1,21
180 Örebro 1,17 1,33
190 Västmanland 1,18 1,41
200 Dalarna 1,08 1,2
210 Gävleborg 1,06 1,19
221 Västernorrlands läns kustkommuner exkl. Kramfors 1,04 1,13 222 Västernorrlands läns inlandskommuner inkl. Kramfors 0,93 1
230 Jämtland 1,12 1,23
241 Västerbottens kust och inland 1,14 1,28
242 Västerbottens fjäll och inland 0,95 1,08
251 Norrbottens kust och inland 1,03 1,07
252 Norrbottens fjäll och inland 0,89 0,89
Totalt Riket 1,24 1,46
Trafikuppräkningstal per län/
prognosområde
Befolknings- förändringar
på kommunnivå
2010 – 2030,
absoluta tal
Förutsättningar som har stor påverkan på
trafiktillväxten, och därmed på prognosresultatet
* ”Ökning” indikerar att förutsättningens utveckling mellan 2010 och 2030, samt mellan 2030 och 2050, har en positiv effekt på trafiktillväxten. Till exempel innebär en minskad körkostnad med bil att biltrafiken ökar.
Förutsättning 2010 2030 2050 2010–2030 2030–2050 Effekt*
Realinkomstutveckling 1 1,46 2,26 46% 55% Ökning
Befolkning 9 415 582 10 341 843 10 728 233 10% 4% Ökning Körkostnad bil kr/km 1,85 kr 1,80 kr 1,64 kr -3% -9% Ökning Förvärvsarbetande 4 402 814 4 633 040 4 774 985 5% 3% Ökning Antal bilar 3 914 182 4 821 424 4 960 342 23% 3% Ökning
Olje- och bränslepriser.
Fasta priser i 2010 års nivå
* Värdet för 2010 är ett medelvärde för åren 2009 och 2010
† Total körkostnad inklusive bränsle och slitage
Källa Kostnad Enhet 2010 2030 2050
IEA Olja USD/fat 78,1 134,5 144,5
Energimyndigheten Oblandad bensin Kr/l 4,7 6,7 7
Energimyndigheten Oblandad diesel Kr/l 4,7 7,9 8,4
Beräkning* Bensinpris vid pump Kr/l 12,6 15,8 18
Beräkning Bränslekostnad personbil Kr/km 0,969 0,917 0,759 Beräkning† Total körkostnad personbil Kr/km 1,85 1,8 1,64
Känslighetsanalyser Personprognosen
• Ingen energieffektivisering i fordonsflottan
• Oförändrat bilinnehav per capita
• Oförändrad real inkomst
• Årligt uppräknade bränslepriser
• Klimatscenario med mindre biltrafik
Känslighetsanalyser projekt minst 200 Mkr
Från 1 april 2015 enligt ASEKs rekommendationer:
• Känslighetsanalys med en CO2-värdering på 3,50 kr/kg
• Känslighetsanalys med 0% respektive 50% högre årlig trafiktillväxt
• Känslighetsanalys av klimatscenario: ca 12% mindre personbilstrafik
• Högre investeringskostnad, 85% nivån enligt successivmetoden
alternativt +30%.
Prognoser 2016
• Nytt basår 2014
• Nya prognosår 2040, 2060
• Ny LU2015 (förhoppningsvis)
• Ny befolknings- och sysselsättningsprognos
Godsprognoser
Prognos för godstransporter 2030
1) Nedbrytning av ekonomisk handelstruktur i kr till transportefterfrågan i ton
2) Nationell godsprognos
3) Uppbyggnad av data till EVA, Sampers, Bansek
Från nedbruten ekonomisk prognos till tillväxttal
1) Långtidsutredningen 2008: Prognos för Sveriges ekonomi 2005-2030 (Finansdepartementet)
2) Disaggregering av LU 2008: geografiskt och på fler branscher (mha modellverktyget rAps-STRAGO) 3) Utrikeshandel: Fördelning på länder och hur den förändras 2005-2030 (Exportrådet)
4) Transit: Antas förändras i nivå med avsändande och mottagande länders BNP-tillväxt
5) Varuvärden: Varuvärdesförändringen 2006-2030 skattas och används för att omvandla den i monetära termer uttryckta prognosen i LU till en prognos i ton per varugrupp och relation
6) Framskrivning 2006-2030: Görs mha ovanstående av basmatriserna, som avspeglar efterfrågan 2006 7) Utveckling som ej fångas av LU 2008: Utökad gruvbrytning i Norrbotten, Bergslagen, m.m.
Översyner och revideringar
Tillkommande investeringar för väg och järnväg enligt gällande plan 2014-2025
Förändrad persontågstrafikering
Svaveldirektivet antas leda till övergång till lågsvavligt bränsle och höjda dieselpriser
Ny version av Samgodsmodellen inkl omkalibrering av basåret
Differentierade banavgifter per land i Europa
Banavgiftshöjning i Sverige liksom tidigare
Socioekonomiska data enligt tidigare underlag
Varuvärdes-, utrikeshandels- och transitprognos enligt tidigare underlag
Resultat för 2030 i Åtgärdsplaneringen och i reviderad prognos
Utveckling 2006-2030 per trafikslag (miljarder tonkilometer per år).
0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0
Järnväg Sjöfart Väg
2006 2030 (U2014) 2030 (U2015)
Resultat, forts
Utveckling 1966-2006, prognos 2006-2030 per trafikslag (miljarder tonkilometer per år).
1.33 % årlig tillväxt godstrafik järnväg (1.56) 1.99 % årlig tillväxt godstrafik sjöfart (1.66) 1,96 % årlig tillväxt godstrafik väg (1.92)
Prognoser görs för
godstransporter till år 2030 och 2050 och de gäller för analyser från 1 april 2015 till 31 mars 2016.
Den relativt kraftiga
ökningen totalt sett fram till 2030 beror på Långtids- utredningens prognos för Sveriges ekonomi i kombination med
skattningar av varuvärdets förändring.
0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0
1966 1970 1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018 2022 2026 2030
Mdr tonkm per år
Vägtrafik Bantrafik Sjöfart
Disaggregering av resultat
EVA: Tillväxt fordonskilometer per län och år, uppdelat på vägtyp.
Sampers: Tillväxt fordonskilometer per län och år, uppdelat på LBU/LBS.
Bansek: Trafikering och volym per tågtyp, varugrupp, bandel och år.
TEN tec: Lastade och lossade volymer per TEN-hamn
Resultat järnväg
Resultat väg
(Årlig ökning av antalet fordonskm 2010-2030 per län i %)
0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 3,50 4,00
(Lastade och lossade ton per hamnområde och år)
Resultat sjöfart
0 10 000 000 20 000 000 30 000 000 40 000 000 50 000 000 60 000 000 70 000 000
2 010 2030 U2015
Ytterligare godsanalyser
• Känslighetsanalyser av Svaveldirektivet
• Transporter i Bergslagen
• Gränsöverskridande transporter Norge
--- Rapporter och underlag:
http://www.trafikverket.se/Foretag/Planera-och-
utreda/Planerings--och-analysmetoder/Samhallsekonomisk- analys-och-trafikanalys/Kort-om-trafikprognoser/
Åtgärdsplaneringen 2016
Arbetet med att ta fram motsvarande underlag till
¼ -2016 är påbörjat:
• Nya basår och prognosår: påverkar kostnader, nät, efterfrågematriser, m.m.
• Efterfrågan för prognosåret 2040 baseras på den nya
Långtidsutredningen, LU15, som har en lägre BNP-tillväxt än i LU08.
• Infrastrukturinvesteringar enligt gällande plan
• Tyngre lastbilar, tåg
• m.m.
Historiskt och Peak car
-3,0%
-2,0%
-1,0%
0,0%
1,0%
2,0%
3,0%
4,0%
5,0%
6,0%
7,0%
1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Trafikarbetets förändring 1976-2014
Datakälla: http://publikationswebbutik.vv.se/shopping/ShowItem____5277.aspx
Årlig förändring Glidande 10-årsvärde Glidande 20-årsvärde
Tidigare prognoser av vägtrafikens tillväxt jämfört med utfall
Scenario Tillväxt i prognos
Årlig Total
Faktisk årlig tillväxt
NPVS 2003 1,5 % 19 % 2004–2012 0,6 %
Basprognos 2008, referens 1,5 % 25 % 2006–2012 0,5 %
Basprognos 2008,
EET 0,8 % 13 % 2006–2012 0,5 %
Kapacitetsuppdraget 2012 1,5 % 34 % 2010–2012 0,4 %
Basprognos 2013 1,3 % 29 %
Basprognos 2014 1,2 % 27 %
Jämförelse årlig procentuell förändring trafikarbetet (fkm) statliga vägar, bnp/capita, arbetade timmar. Samt genomsnittligt pris
bränsle.
År 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
TA Bil 3 -0,9 1 -0,7 1,4 -0,6 1,1 2,3
TA Lastbil 5,3 0 -3,9 3,9 2,6 -0,4 0,8 2,1
TA Tot 2,8 -0,8 0,4 -0,2 1,5 -0,6 1,1 2,2
BNP/Capita 2,6 -1,3 -6 5,1 1,9 -1 0,4 0,7 1 1,8
arbetade
timmar 3,1 1,2 -2,9 2,6 2 -0,1 0,3 1,6 1,6 1,9
Bensinpris 11,6 12,5 12,1 13,0 14,1 15,0 14,5 14,3
Dieselpris 10,9 13,1 11,2 11,9 13,3 13,9 13,2 12,9
Källa: Trafikverket, Konjunkturinstitutet, SPBI
Trafikverkets basprognos 2014 för 2010 - 2030 Trafikarbete fordonskilometer, alla vägar
Personbil årlig trend 1,2
Lastbil årlig trend 1,32 - 1,38
Om tabellen
Trafikarbetet
Staliga vägar = Europavägar, Övriga riksvägar, Primära länsvägar, Övriga länsvägar Årlig förändring = medelvärde för 12 månadersperiod
Punktvärden utan konfidensintervallet Källa: Trafikverkets Trafikbarometer
BNP/Capita
Fasta priser, procentuell förändring Konjunkturläget. December 2014
Källa: Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet
Arbetade timmar
Procentuell förändring
Konjunkturläget. December 2014 Hela ekonomin
Källa: Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet
Bränslepriser
Genomsnittligt försäljningspris vid pump av bensin på bemannad station Genomsnittligt pris för dieselbränsle lagerförsäljning direkt till storkund justerade för kpi
Källa: SPBI
Trafikverket Trafikprognoser och Trafikbarometern www.trafikverket.se/samhallsekonomiochprognoser
http://www.trafikverket.se/Foretag/Trafikera-och-transportera/Trafikera-vag/Verktyg- e-tjanster-och-vagdata/Vagtrafik--och-hastighetsdata/Trafikbarometern
• Intressant är exempelvis att se att 2012 var det negativ tillväxt på såväl bnp, arbetade timmar och trafikarbetet med högre
bränslekostnader än åren före. Medan det 2014 var positiv
tillväxt på såväl bnp, arbetade timmar och trafikarbetet med lägre bränslekostnader. 2013 visar en vändning. En liknande
jämförelse mellan 2007 och 2008 (när vi gick in i finanskrisen) visar en liknande samvariation fast åt andra hållet.
• Man skall självklart inte dra för höga växlar på sådana här siffror – andra år är sambanden inte lika tydliga alternativt innehåller fördröjningar samt statistiska osäkerheter men de kortsiktiga resultaten i just dessa två fall stämmer väl med de långsiktiga sambanden vi har som underlag när vi gör långtidsprognoser.
• Trafikprognoserna är långsiktiga och innehåller inte årsvisa variationer utan visar en långsiktig trend utifrån bland annat andras officiella prognoser över ekonomisk utveckling,
befolkning/sysselsättning och bränsleprisutveckling.
Analys - kommentar
Peak Car
Utvecklingen på lång sikt vet vi inte, följande vet vi:
• Bilinnehavet är ungefär konstant 1994-2012
• Antal körda km/vuxen person/år minskat från 2007
• Unga män kör mindre, äldre kvinnor kör mer
• Urbanisering minskar antalet körda km/dag/person
• Bränslekostnader och BNP förklarar i stor utsträckning
förändringar i trafikarbetet på kort sikt
När en prognos slår fel är den vanligaste orsaken att prognosen baserats på fel förutsättningar.
• 1988 gjordes en prognos över antalet resande med ett planerat snabbtåg på Ostkustbanan (Stockholm-Sundsvall) år 2000.
Resandet beräknades öka med 165 procent.
• År 2000 hade linjen öppnat och det visade sig att resandet bara ökade med 40 procent.
• Varför det blivit fel
– flera centrala antaganden var annorlunda i modellen än vad de blev i verkligheten
– Bl.a. hade man antagit att turtätheten skulle fördubblas, medan den i verklighet minskade med en fjärdedel
– vidare hade biljettpriset antagits vara oförändrat, men hade i verkligheten höjts med 30 procent.
– Flera andra förutsättningar skilde sig också. När man sedan gjorde om prognosen med de korrekta förutsättningarna stämde den nästan exakt med verkligheten.
