Scandinavian AirlinesSystem

Scandinavian AirlinesSystem

Scandinavian Airlines System (SAS) är nationellt flygbolag för Danmark, Norge och Sverige.

SAS är ett konsortium, som ägs till 2./7 av Det Danske Luftfartselskab A/S, Danmark, till 2/7 av Det Norske Luftfartselskap A/S, Norge

och till3/7 av AB Aerotransport, Sverige.

Moderbolagen är aktiebolag, som ägs till 50 procent av privata intressen och till 50 procent av staten.

SAS-gruppen utgörs av konsortiet SAS och dess dotterbolag.

MIMBIR Or

DUAliTY ~~ AIR TR~Sl'ORT

Scandinavian AirlinesSystem Arsredovisning 1981-82

JAN CARLZON

VE!:RKST~Ll-ANDE DIRER:'rÖR OCH KONCBRNC:NEF

SCANDINAVIAN AIRI..INE:$ SVSTEM DENMARK•NORWAY•SWEDBN

- 3 -

•

•

•

•

MAACvs WALLa<BEAG. OwaAALNING AV D T AGTSTAOI.I. 197 4. lr.ouSTRI><UsET, STOCKHOLM

M

av grundarna av SAS och hans namn kommer alltid att vara . · förknippat med utvecklingen av SAS till ett av världens ledande flyg- bolag. Tillsammans med Thomas Falck och Per Kampmann skapade han förutsättningaTna för det unika och framgångsrika samarbete mellan de tre skandinaviska länderna som SAS representerar. Såsom ledamot och svensk ordförande i SAS styrelse deltog Marcus Wallen- berg mycket aktivt och med stort intresse i alla de viktiga beslut som formade SAS utveckling. När han 1973lämnade styrelsen fortsatte han att arbeta för SAS som styrelseordförande i SILA och som ord- förande i ABAs arbetsutskott.

Marcus Wallenberg hade ett omfattande internationellt kon- taktnätoch åtnjöt ett enastående anseende runt om i världen. Hans betydelse för SAS kan inte överskattas. Hans fantasi, framsynthet och arbetskapacitet korn SAS till godo i många avgörande ögonblick.

Dessutom var han lidelsefullt intresserad av SAS och alltid beredd att engagera sig trots sin stora arbetsbörda och sin omfattande verksam- het inom andra fält För Marcus Wallenberg var SAS alltid något speciellt.

En stor man har lämnat vår krets. Vi i SAS som har haft för- månen att arbeta tillsammans med honom under många, år känner en djup tacksamhet inför hans gärning. Hans verk lever vidare i SAS.

- 5 -

IUT\l.IJ\

Tn~taLu.!vti:.i i::R T mal såld traH~[Y'':"I~ 1 1

m .. u i ton, m•.Juph(\-r 111 antalet fl•1gna In le" "' •

·, '" . 1~, n 1 '"' IU

Innehåll

Året i samman<1rag ---'".,..--~

Styrelse - - - -- - - - - Representantskap, Revisorer och K n Förvaltningsberättelse - -- - -... - -

Resultaträkningar ---:--~ _ _ Balansräkningar - - - -

Bokslutskommentarer _ _ _ l t

Finansieringsanalyser .24

Aktier och andelar /Revisionsberättelse '5

St~'tistisk översikt/Dotterbolag: resultat- och

balansräkningar 6

från tillväxt till stagnation 2H LutHartspolitik och samarbete mellan fly~bol.tgeh 'O

Detta är våra kunder 33

Våra mål för verksamheten Våra mål når vi med strategier

En organisation anpassad till markn.utem lmt\

Prisvärda produkter och t.iänster

~ultatutveckling .. . och linnn 1cring

In\ CSl~ringar l r r~ m111d n Do uerbolag

atcrang

\tngr~r

N •m•m Schultz l<.esebyråe~

f>lson & Wright - - - -- - 54 i(

58 nair _____ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 61 SAS ledning och de~ttcroolagschefer _ _ _ _ _ 62

Adr~sc:.r 63

Terminologi

-" VALT. 'TAKODER

L'tnyttjn:u:~s3raden, uttq. l n '<t.rrllolrn IJI" \t:!~r i l'·.i!a'!c!~ mtrrnatiouella valu-

J , ·••'" •l r •.c::1u!<t tak;~ Q~ ^{un· •.} nc!·: • l.enr..;. å1 sr~- procer.t av el el' ·~tala trar:

portka[l'l.nte:~.-, ..

.(,

~~~<T .. r!ln s,;~·, -l _v\.!.~. T•

lH l \l DA FR.\.1\'TT•")N- Kfl '>METER

t\ fQr<i:-ad beuld frllk. ond t t i ...... nultip':~.-er<.d mr.d antal~

flugna kilometer•.

CHF St;.wet.d!;.;, fral.l"'l DKK Danoka kr0nur FRF Fr_ .1ska iranc, GHP Brituska pund GRD Grekrska drachrner NLG Hollandska guldet.

l'OOK Norska kronor SEK Sven~ka kronor

um cs dollår

~~-"X. Sydafri~an tka rand•

Aret

sammandrag

KRAFTIG RESULTATFÖRBA1TR1 C

Dotterbolagen förbättrade sitt sammanlagda resultat före bokslut!- dispositioner och skatter från 67 MSEK 1980/81 till121 MSEK

1981/82. Största ökningen noterades av Vingresor.

FOR TSA TT STAGNATION P Å MARKNADEN Reguljärflyget befinner sig i sin värsta kris hittills. Marknaden visar ingr-n tillväxt. lAT A-medlemmarnas

samlade underskott för 1982 beräknas till 2,1 miljarder US dollar.

NYA STRATEG lER I FL Y O VERKSAMBETEN Som ett marknadsinriktat serviceföretag satsar SAS på EuroClass och First Business Cbss för de fullprisbetalande. Turisternas behov

till6?;(ldo~es ge110m nya lågpriser .

. ··- - - - -

SA. förblttl rnr~u punktlighet oc·h ar sedan maj 1982 i toppen hLmd de eur0pc.·i3ka flygbolagen.

FOR1 SA'fT TRI~fl'aNG AV ORGANlSNfiO~F.N lk .uiministrativa kostnaderna har fortsatt reducerats och resurser

;;verförts till intäktsskapande aktiviteter.

K \BINF A K TORN ÖKADE - - -- -- - -·

l'rodukt10ncn matt i ;....nt4le~ platskilometer minskade med 4 procent, ntedan p 1 grrar:tr tfll<rn vk<.1de med 1 procent. Kabinfaktorn steg

nt~d 2, .. pt'c.x r.ntenheter till 63,6 procent.

'

Styrelse

NI 1 l=" fcliirl l''l1, Tekn dr h.c. Ordft,rande i

1 tel (' l 91-\ l 2. Svensk ordförande i SAS sedan

111 l ureträdare för svenska privata ägarintres- n tnl urdförande i ABAs arbetsutskott. Curt Nico- hh l r urdrörande i ASEA, Svenska Arbetsgivareföre- ntngrn, ESAB, Fläkt, Stal-Laval Turbin samt vice ordförande i Swedish Match och SILA. Bland andra styrelseuppdrag marks skandinaviska Enskilda Ban- ken, Jncentive, Investor, Providentia och Linjeflyg.

Personlig suppleant: Peter Wallenberg.

JENs CHR HAUGE fodd 1915, lwyesterettsadvokat.

f.'örste vice ordförande i SAS styrelse 1981/ 82. Norsk ordförande i SAS sedan 1962, där han företräder norska staten. Ordförande i DNL. Jr.ns Chr Hauge bedriver advokatverksamhet och har dessförinnan inne- haft ett antal betydel8efulla uppdrag inom norsk poli·

tik, riäribland försvarsminister och justitieminister.

Personlig suppleant: Håkon Kyllingmark.

l f \r .OOR TOPS0E född 1913, Dr. phil. et techn.

Andre vice ordförande i SAS styrelse 1981/82. Dansk ordförande i SAS sedan 1968 såsom företrädare för danska privata ägarintressen och ordförande i DDL.

H<>.ldor Topsee är styrdscordförande i A/S Haldor

T •P~· \;fffilon i ~tyrelserna för bland andra Vil- l Phdtp Jndu t n og: Handels, Hafnia-Haand i

J l i1•nd mt K2mpm mn. Kierulf&Saxild.

Pc:r~nlJ WJ ple mt Helge Befh-Bruun Kitt R W l ll\t ftkld t •J~4. jur kand ^tK h hl h Mc:rllem 1 rriM- edan Jll .. 4 mu ur d fl r mrie 1

B~ Vl'rbr. F t!tHtdr.r svtln~ka t r~n 1 t\ t ·-

r'cl e Krutl'f \\1 kmiln l r \!erWJI ntlr dur.lCt 'r 1

\llm.lrtn l'm 10n5fttnden OOh hat bland annat \Mit

tt'T, utnk nuni~tcr h

mer

Representantskap

_._P~.I!:~ark _ _ _ _ __ _ _ __ _ ~_<!_rge -·--- -·-·-- - -- · -___ Sve~g_e _ ___ . __ _

MOGENSPAGH

Förste "'K-e ord(örandr

NORMANN ANDERsEN HELGE BECH-BRUUN

KARL BREDAHL

GREVE FLEMMING AF RosENBORG J0RGEN L HALCK

PovLHJELT GUSTAV HOLMBERG

0TTOM0RCH HALDOR TOPS0E

HANSDALL NIELS ERIK HANSEN

VICTOR BRASEN

MOGENS E CHRISTIANSEN RENTLUND

J ARNE BRENDSTRUP

STIG-ERIK SCHAUMBURG-MDLLER

HELGE LINDBERG

Vice vcrkställand~ direktör

• Kommersiella divisionen

jOHANHORN

Ordf brand•

Nn.sj ASTRUP PERM BACKE RAGNAR CHRISTIANSEN

BJ0RNEIDEM jENS CHR HAUGE HÅKON KYLUNGMARK

TORSTEIN Lj0ST AD TOR MOURSUND

FREDOLsEN

ARNLJOT STR0MME SVENDSEN NIELS WERRING JR

Suppleanter

HALVDAN Bj0RUM KÅRE ELLINGSGÅRD

HELGA G ITMARK EINAR H0VDING

Personalrepresentanter

INGVAR LILLETUN SIGMt:NN SYVERSEN

PERHEIMDAL

Suppleanter

ASBJ0RN HINDRUM E ILAR NILSSON

Revisorer

BERNHARD LYNGST AD TOR STORHAUG

Koncernledning

jANCARLZON

Verkställande direktör O<'h konccrnchef

FRED E. AIILGREEN ERIKSEN CARL ERIK LINDI-I

PERANORLIN

Aadr< viu ordförand•

CHRISTER ANDERSSON NILS ERIK BRAMSVIK

ROLF CLARKSON TRYGGVE HOLM Bo AX: SONjOHNSON

CURT NICOLIN HANS SANDERRING

BjöRN SVEDBERG jAN W ALLANDER MARCUSWALLENBERGt

KRISTER WICKMAN LARSWOHLIN BERTIL ZACHRISSON

GUNNAR ERICSON GöSTA GUNNARSSON

OvERAINER ERIK SUNDBLAD JöRGEN ULLENHAG PETER W ALLENBERG

INGE jOHANNESSON STENEKLUND RUNE LöFDAHL

GösTA SJöSTRöM DAN VIK HANSEN

STEN NACKSTAD SöREN WIKSTRÖM

NILSG MOLANDER

Vil'C >~erkst:ill~ndc: direktör Pl•nering O<· h kontroll

Fullst~ndig förtr:(·kning över SAS ledning. kom'Crnstabschd'rr och-doul:!rbol.agschefer, 'V' ~d 62.

- 9 -

t

Förvaltningsberättelse

RESULTAT OCH FÖRSLAG TILL RESUL TATDISPOSITION SAS-gruppen visar ett överskot!_på 448,~

miljoner svenska kronor (MSEK) före dis- positioner och skatter för det verksamhetsår som slutade den 30 september 1982 (före- gående år en förlust på 51,3 MSEK). SAs- gruppens konsoliderade resultat framkom- mer efter eliminering av interna utdelningar m m med 9 ,O (8,8) MSEK.

Konsortiets överskott före dispositioner och skatter uppgår till336,0 (förlust 109₁0) MSEK. I konsortiets räkenskaper görs eJ av- sättning för bolagsskatter i Danmark, Norge och Sverige. Dessa skatter erläggs av de tre moderbolagen i respekt i ve land.

Dotterbolagen visar ett samlat överskott före dispositioner och skatter på 121,0 (över- skott 66,5) MSEK.

Styrelsen och verkställande direktören föreslår SAS Representantskap att av årets överskott i konsortiet, ett belopp på 17 5 ,O MSEK betalas ut till moderbolagen. Styrel- sen och verkställande direktören föreslår dessutom att återstående 161,0 MSEK be- hålls av konsortiet och läggs till d~s insats.- kapital. Därmed återställs konsortiets kapt- tal helt efter två års förluster.

ALLMÄN ÖVERSIKT

Nya problem uppstod inom tra~kflyget un- der 1970-talet. Kostnadsutvecklmgen var mycket ogynnsa~, främst p~ gru~d av de ökande bränslepnserna. Btljettprtser och frakttariffer höjdes inte i takt med kostnads- ökningen. Tillväxten i marknaden blev lägre och konkurrensen mellan flygbolagen inten- sifierades.

Sä länge marknaden fortsatte att ex-

SAS.GRUPPENS RESUL T AT FÖRE DISPOSITIONER OCH SKA TIER

1980/81

DOTTERBOLAG - KONSORTIET C::=::ll SAS«lUPPEN

pandera om än i en långsammare takt, kunde flygbolagen fortfarande generera. över- skott. Likväl försämrades lönsamheten 1 all- mänhet.

Under 1979/80 stagnerade m~kn~den.

Flygbolagen ställdes inför en ny ^situatiOn

som det tog tid att anpassa sig tdl. Mänga bo·

lag led- och drabbas fortfarandeav-stora förluster.

SAS-gruppen redovisade en förlust på 62,2 MSEK för 1979/80. Under 1980/81 var förlusten 51,3 MSEK.

För att anpassa produktionen och orga- nisationen till de nya marknads~örutsätt­

ningarna inleddes inom konsortiet våren 1980 en rad åtgärder för att reducera pro- duktionskostnaderna och antalet anställda.

Produktiviteten ökade och under sommaren 1981 hade den negativa resultattrenden vänts.

Den vidare utvecklingen av SAS pro- gram för resultatförbättring grundades på

följande principer: .

SAS skall uppnå stabillönsamhet även 1

en stillastående marknad.

10

SAS skalllägga största tonvikt på marknadsorientering och service. .

Den samlade produktionen och kapaci- teten skall fortsatt trimmas för att uppnå en högre utnyttjning av resurserna och .~n ~nk­

ning av kapitalk~stnaderna g~nom forsälJ- ning eller uthyrnm~ av matertel. .

SAS skall ätervmna och öka ut sma an- delar av den marknad som representeras av affärsmän och andra fullprisbetalande kun- der.

SAS skall differ~tiera sin~ tjänster ~?t sina servicenivåer enligt det pr1s kunden ar villig att betala.

Lågpristrafik, som inte täcker normala

1~/ijl

DOTTERBOLAG

~ INlERNA TJANSTER - KONSORTIEr

t)

t)

..

t)

kostnader, skall utföras på marginell bas.

Nödvändiga investeringar skall göras för att höja servicenivån och öka SAS kon- kurrenskraft.

Det tidigare generella programmet för kostnadssänkning skall utvecklas för att möjliggöra en överflyttnin~ av personal från den administrativa sidan till servicesektorn.

Dessa strategier samt åtgärder gällande trafikprogrammet- såsom tätare förbindel- ser, fler direktflygningar och perfekt punkt- lighet- var framgångsrika under 1981/82.

Till förbättringen av konsortiets resul- tat bidrog också en gynnsammare relation mellan pris- och kostnadsnivåerna samt ma- terielförsäljning och extraordinära intäkter.

Under 1981/82 förbättrades också konsor- tiets räntenetto, främst en följd av den stärkta likviditeten, medan kursförlusterna medförde en resultatbelastning.

lnvesterin~arna i en utvecklad service har resulterat ¹ en markerad förbättring av SAS produkt. Såväl SAS produkt som service är nu avsevärt bättre anpassade till kunder- nas behov och önskemål. Detta represente- rar en tillgång för framtiden och utgör en nödvändig förutsättning för SAS lönsamhet.

Marknadsorienteringen och det decentrali- serade beslutsfattandet har samtidigt skapat en flexibilitet som är viktig i den ständigt hårdare konkurrenssituationen.

Det är glädjande att kunna notera att SAS åtgärder har mötts av en mycket positiv attityd hos de anställda.

För att säkerställa SAS framtida inves- teringar i flygplan och anläggningar är det viktigt att fortsatt höja SAS resultatnivå. Sty- relsen och verkställande direktören är över- tygade om att SAS kommer att klara denna utmaning.

SAS-KONSCmETS ROAELS8NTÄKTER 1981/82 lOTALTIIGIU&K

en

SAS-GRUPPEN

SAS-gruppens totala driftsintäkter för verk- samhetsåret 1981/82 var 12.807 ( 1 0.172) MSEK, en ökning med 26 procent. Drifts- kostnaderna exklusive avskrivningar steg med 23 procent till11.896 (9.664) MSEK.

Avskrivningarna uppgick till474 (430) MSEK och rörelseresultatet efter avskriv- ningar blev 438 (78) MSEK.

I och med att SAS räkenskaper förs i svenska kronor svarar devalveringen av den svenska kronan i september 1981 med 1 O procent för en del av den redovisade belopps- mässiga ökningen av intäkter och kostnader.

KONSORTJET

Konsortiets driftsintäkter under året upp- gick till10.002 (8.004) MSEK, en ökning med 25 procent. I drif~intäkterna ingår trafikintäkter med 8.442 (6.823) MSEK.

Driftskostnaderna, exklusive avskrivningar, steg med 22 procent till 9.277 (7.619) MSEK. Avskrivningarna uppgick till 409 (370) MSEK och rörelseresultatet efter av- skrivningar till316 (15) MSEK.

Totalt minskade produktionen mätt i antalet platskilometer med 4 procent jämfört med föregående år. Samtidigt steg passage- rartrafiken med 1 procent. Härigenom ökade kabinfaktorn med 2,7 procentenheter till 63,6 procent. Under året flög 8.861.000 passagerare med SAS, en ökning med 5 pro- cent. Sammanlagt trafikerade SAS 99 resmål i 43 länder under sommarhalvåret 1982.

Konsortiets resultat förbättrades med 445,0 MSEK till 336,0 MSEK. Den kraf- tiga förbättringen har främst förorsakats av de nya affärsstrategierna, den fortsatta kon- centrationen av trafikprogrammet, rationa-

SAS-KONSOOTIETS RÖRELSEKOSTNAOER 1981/82 roTALT UIIS JE( II<LUSM: AV6KIIVNI«Wl

PEIWW.2831

- 11 -

liseringen av verksamheten samt av uthyr- ningen av överskottskapacitet. Samtidigt har den förbättrade relationen mellan prisnivån på transporttjänsterna och kostnadsnivån givit ett väsentligt resultatbidrag även när den negativa effekten av den höjda dollarkur- sen beaktas.

Räntenettot förbättrades till följd av en högre räntenivå och större likviditet än un- der fjolåret. Den fortsatta kursstegringen för US dollar ledde till att konsortiet även 1981/82 fick vidkännas betydande orealise- rade kursförluster på långfristiga skulder.

Den andel av dessa som belastats årets resul- tat samt årets andel av tidigare balanserade kursförluster representerar en kostnad av sammanlagt 123,2 (93,7) MSEK. Balanse- rade orealiserade kursförluster uppgår här- efter till 338,4 (311 ,0) MSEK. Sammanlagt gav finansiella poster en nettokostnad av 123,5 (124,3) MSEK.

Devalveringen av den svenska kronan med 16 procent den 8 oktober 1982, vars ef- fekter inte återspeglas i föreliggande bokslut, medför en ökning av de orealiserade kurs- förlusterna på konsortiets långfristiga skul- der. Denna effekt reduceras dock av kur.s-

vinsu~r på konsortiets monetära behållningar

(netto) i andra valutor än svenska kronor.

Samtidigt kommer devalveringen att ha en positiv inverkan på konsortiets rörelseresultat.

l januari 1982 såldes ^en äldre Boeing 747B och återhyrdes för fem år. Genom för- säljningen uppkom en nettointäkt på 102,9 MSEK, varav 53,3 MSEK representerar vid försäljningstillfället realiserad vinst. Åter- stoden, 49,6 MSEK, fördelas över hyrespe- rioden.

Bland extraordinära intäkter redovisas pensionsbonus i Danmark för femårsperio- den 1977-81 med 95,8 MSEK. Samman- tagna gav materielförsäljning och extraordi- nära poster en nettointäkt av 143,3 (0,2) MSEK.

l oktober 1981levererades ett Boeing 747B plan med ettanskaffningsvärde av 71,0 miljoner US dollar, som finansierades genom ett leasingavtal på 18 år. I februari 1981 hade SAS ingått ett liknande avtal rö- rande en Boeing 747 Combi, vars anskaff- ningsvärde var 65,8 miljoner US dollar.

Under året investerade konsortiet 25 7, 7 (571,3) MSEK, främst i reservdelar till flyg- plan samt i byggnader och markutrustning.

Initialkostnaderna för de nya affärsstrate- gierna uppgick till 11 O MSEK. Detta be- lopp har kostnadsförts under 1981/82.

PASSAGERAR- FRAKT- OCH POSTTRAFIK

PASSAGERARE KABINFAKTOR FR.\KT POST

Linjetrafik (milj.) ^Pa~ .... - l'oo-.l.Ddn"' Förändring Ton f<u~ndrmg Ton Förändring

- - - -t--rar km _______ % ___ +-__ 'l'._-'-'-%-..::.:en:.::che:.:.:.ter~--=lm _ _ ~-l--km %

NORD-OCHSYDATLANTEN N ordat! an ten

sydatlanten

Totalt Nord- och Sydat!anten ASIEN, AFRIKA OCH MELLERSTA ÖSTERN Asien

Afrika

Mellersta Östern Totalt Asien, Afrika och Mellersta Östern

3 5J.4 + 2 69,8 +2,6 229,0 - 3 14,1 +22

325 -11

-----l---'5::.::2:oc:,3 _ _ _:_1 '-=-'l~-_ _!? ,3 _ _ ::.._~ 3 l' 7 - 8 3 839 _---~=---+----=-:67~,9:__ + ^l _ ___.+,__2_,_, 4"---j..--:24_SL ---=-~-+--1-=-5,_8 _ _ +_t_8

l «5 - 7 70,2 +4,6 76,6 + 10 10,6 - 7

488 + ^{2 54,3 -0,4 20, l -- 7 2,3 -10}

157 -12

- - - - ^{53,4 -2,6} 2,8 -20 1,1

----~--~----=~~~~~--- + ⁸

2090 - 6

- - - - EUROPA

Västeuropa l 331 + l 59,6 +4,3 19,9 - 8 4,9 + 11

Central- och Östeuropa 70'9 - 5 52,2 +2,0 10,8 --10 3,4 --10 Intraskandinavien och Finland l 006 O 57,1 + ^1,6 1-4,7 + l 3,6 + 2 Övriga_____________________ --~----_0_1--_ 42,8 -0,8 ~----1---

!~a_lt_F:'.~.--op_a _____________ f---~ ~-5-" ____ -_1_ -ii--5-'6,,_9 _ _ +-'-'-2~,9-'-'---1---4_::.5,j _:·_·_ ~6 -J--::..::11.!.:,9 _ ___:_+ 1 INRIKES

Danmark 407 +12 68,3 +3,7 2,9 +26 2,8

Norge 819 ..1- 7 64,1 +3,3 5,6 +14 4,5 ;

+12

o

Sverige ________________ ._._670 _ _ --t"!~-l----6_9,_,7 _ _ +~1,.::...0---+-_ 1,) __ _±__~- 2,7 ____ _ (J

:!:9~~-~-~~_r:i\{e~--·c~-- -----------------!.!~~ . _±_~-- ^{66,9 +2,8} -~6 ___ ±~---t--10~,0 ^{_ _ +_3}

~_!_~~.:~.!~l;'iJ~i'J_A"~_~T 10~~--_±__~- .__ 63,6 +2,7 404,). ____

-=-_ 1

12 -

t)

t)

I C .

NY A AFFÄRSSTRATEGIER De nya affärsstrategierna inriktades främst på att öka den fullprisbetalande passagerar- trafiken och dessutom på att bättre utnyttja marknadspotentialen genom marginalpris- sättning på ledig kapacitet.

SAS vänder sig här till den fullprisbeta- lande resenären med en ny produkt som utan prishöjning innebär en väsentligt högre service och komfort på marken· och under flygning än vad som i övrigt erbjudes på marknaden.

Den nya iden infördes som EuroClass på europanätet i november 1981. För att bättre möta efterfrågan slopades samtidigt första klass, som haft mycket låg beJäggning.

På de interkontinentala linjerna har första klassen inretts med Dormette sovfå- töljer och i februari 1982 togs första steget i en kvalitetshöjning av Business Class i Boeing 7 4 7 och DC-1 O. I september intro- ducerades First Business Class på dessa lin- jer, vilket innebär en ytterligare förbättring av service och komfort för den fullprisbeta- lande resenären.

På kort tid blev både EuroClass och First Business Class en framgång. Detta har föranlett SAS att öka kapaciteten i First Business Qlass både på linjerna till USA och Fjärran Östern.

Mottagandet av "The Businessman's Airline" programmet har sålunda varit myc- ket positivt och lett till en snabb ökning av antalet fullprisbetalande passagerare. Under perioden november 1 981 - september 1982 ökade dessa i SAS europatrafik 8,4 procent jämfört med motsvarande period föregående år.

Ökningen av andelen fullprisbetalande passagerare förklaras till stor del av att rese- närer som tidigare utnyttjade rabatterade bil- jetter nu väljer normalpris. Denna föränd-

ring i strukturen leder till högre intäkter

- -

per fly~ng, vilket i sin tur ger SAS möjli~­

het att mom ramen för en marginalstrategi utnyttja ledig kapacitet genom nya attraktiva lågprisalternativ för turistklassresenärema.

Det är sålunda ökningen av passagerare i EuroClass - och senare i First Business Clas:s på de interkontinentala linjerna - som möj- liggjort de nya lågpriserna.

Lågpriser infördes sommaren 1982 på de skandinaviska linjerna samt Finland och ledde snabbt till en trafikökning. Nya lågpri- st>.r infördes på europanätet under november 1982.

SAS åtgärdsprogram omfattade också en kraftig förbättring av punktligheten, en betydande upprustning av Köpenhamns flyg- plats Kastrup samt införandet av ett större antal direktflygningar och tätare avgångar till de mest betydelsefulla destinationerna.

''The Businessman's Airline" program- met har ökat SAS konkurrenskraft. Då sats- ningarna är av långsiktig karaktär räknar SAS med att också re.sultaten under åren framöver kommer att påverkas positivt.

MARKNADEN

Den internationella marknaden visade en fortsatt stagnation under året. Efterfrågan på flygresor steg visserligen med en eller ett par procent på de ~törre destinationerna i USA och Fjärran Östern, men samtidigt skärptes konkurrensen ytterligare. I Europa, där SAS hämtar nära 50 procent av sina passagerarintäkter, låg marknaden kvar på fjolårets nivå. Genom EuroClass och bättre service har SAS det oaktat kunnat Öka sin andel av den marknad som representeras av full prisbetalande resenärer.

Inrikestrafiken utvecklades mycket gynnsamt med ökningar av 12 procent i Danmark, 7 procent i Norge och 16 procent i Sverige.

TOTAL PRODUKTION OCH TRAFIK

Linjetrafik i OFFERERADE

l

Mil J F on.odonc Ande.~

"" ^.,.

NORD· OCH SYDATL~NT~ 1 001 ASIEN, r\FRIKA OCH

- 2 42

MELLERSTA ÖSTERN EUROPA

INRIKES

i 643

294 - 2 - 7

+s

19 27 12.

BETALDA TONKILOMETER

Milj Förändring Andel

% 'l'o

615 o 43

304 - 2 21

318 -- 2 23

181 +to 13

--- --~ - ···-:- - - - - · --·- t- -- -- -

l

HELA LINJENÄTET i 2 395 - 2 100

---·-·-- --·--······---·---·---.!•-- - - - - - -- --'-

- 13 -

LASTFAKTOR

FGraadrms

.,. 'llo-cailciCr 61,4 +0,8

66,6 --0,7 49,4 +2,5 61,5 +3.0 59,2 +1.4

- - - - _-

TRAFIKPROGRAMMET Under året fortsatte SAS att anpassa utbudet till den svaga efterfrågan genom en koncen- tration av trafikprogrammet. Detta innebar att vissa linjer med otillfredsställande lön- samhet avvecklades. Härigenom friställdes resurser som delvis kunde överföras till andra linjer, delvis representerar en överka- pacitet. Antalet direktförbindelser utökades, vilket förbättrade servicen från Stockholm, Göteborg och Oslo och minskade belast- ningen på Köpenhamns flygplats.

Genom utvidgat samarbete med andra flygbolag kan SAS erbjuda marknaden för- bättrade förbindelser från respektive till de destinationer som betjänas av SAS. Inom ra- men för denna s k tradingverksamhet har SAS ingått avtal med de amerikanska flyg- bolagen Eastern Airlines och United Airlines som ger SAS passagerare i First Business Class möjlighet till vidaretransport i första klass inom USA utan pristillägg. Genom ett samarbete mellan SAS och Thai Internatio- nal har skapats täta non-stop flygningar från Skandinavien till Bangkok med goda förbindelser till andra resmål i Fjärran Ös- tern och Australien.

RATIONALISERING

--~~--- --- Under året genomfördes ett rationaliserings- program kallat TRIM82 som bl a syftade till att reducera administrativa kostnader och att överföra resurser till intäktsskapande ak- tiviteter. Resultatförbättringen genom TRIM82 uppgick 1981/82 till90 MSEK.

Genom TRIM82 har SAS resurser sålunda koncentrerats till verksamheter och produk- ter som stärker SAS position på marknaden.

TRIM82 avslutades under hösten 1982 och det fortsatta rationaliseringsarbetet bedrives nu divisionsvis.

FLOTTAN

Under verksamhetsåret förfogade SAS över 86 jetplan. ~n svaga marknadsutveck- lingen under en följd av år har lett till att det fmns ett betydande överskott på flygplan över hela världen. SAS har dock lyckats hyra ut en del av sin överskottskapacitet till andra flygbolag under året. Uthyrningen sker

få

täckning av de direkta kostnaderna. Dess- utom ledde uthyrningsverksamheten till att konsortiets resurser på den tekniska och operativa sidan kunde utnyttjas bättre.

För att öka användningsmöjligheterna och underlätta en försäljning byggs SAS fyra Airbusplan om för trafik på längre sträckor.

För närvarande används de av SAS vid tra- fiktoppar samt av Scanair.

ORGANISATION

Under året fortsatte den omorganisation av konsortiet, som syftar till att decentralisera verksamheten och ge de olika enheterna (di- visionerna) ett utvidgat resultatansvar.

Organisationsförändringen är ett led i den fortlöpande rationaliseringen av verk- samheten i konsortiet. Den nya organisatio- nen förfinas nu ytterligare och nya styrsys- tem kommer att införas. Samtidigt syftar den decentraliserade organisationen till en vidare utveckling av den enskilde medarbeta- rens engagemang som är en förutsättning för den individuellt utformade service som SAS eftersträvar.

PRISER, BRÄNSLEKOSTNADER OCH STATLIGA AVGIFTER

De internationella flygföretagen har länge visat en sjunkande lönsamhet. IATA räknar med att medlemmarnas samlade underskott, inklusive räntekostnader, kommer att uppgå till2, 1 miljarder US dollar för 1982, vilket motsvarar cirka 5 procent av omsättningen.

Prognoserna för 1983 pekar på ett ännu större underskott.

L

FLYGPLANSFLOTTAN

l

Flygplanstyp Antal

Boeing 747 6¹) varav 3 inhyrda Douglas DC-10-30 5

Airbus A300B2 4

Douglas DC-8-63 5²)

Douglas DC-8-62 6³⁾ Douglas DC-9-41 49 Douglas DC-9-33 2

pouglas DC-9-21 ---~9_⁴):~~~

86

') 3 i passager ar- och 3 i kombinerad passagerar/fraktvt"rsion;

1 uthyrd till Nigeria Airways 1 uthyrd till Avianm

2) 3 u t h yrda till Seanair

3) 1 uthyrd till Seanair och 2 till /\rista

4) 2Hthyrda till TAT

- 14 -

t)

·· · '

··::

'ti

Med anledning av IATA-bolagens resul- tatnivå beslöt dessa gemensamt att rekom- mendera en generell prishöjning på 7 procent fr o m oktober 1982. SAS har genomfört denna prishöjning på flertalet av sina utri- kes passagerarlinjer.

Devalveringarna av den svenska kronan 1981 och av den norska under t 982 med- förde att priser och rater måste höjas i dessa länder. Samtidigt genomfördes justeringar för att nå en anpassning av prisnivåerna i Danmark, Norge och Sverige. Den nya de- valveringen av den svenska krona11 under ok- tober 1982 har lett till ytterligare höjning av biljettpriserna i Sverige.

Av SAS driftskostnader för 1981/82 av- såg 19 procent eller 1.875 MSEK bränsle.

Trots den kraftiga uppgången av US dollar ökade bränslekostnaderna med endast 13 procent. Detta berodde dels på att priset i US cent per gallon sjönk med 7 procent, dels på produktionsnedgAngen.

Under 1981/82 blev det därför inte nödvändigt att genomföra prishöjningar som kompensation för stegrade bränslekostnader.

Kraftiga ökningar i avgifter till myn- digheter för starter och landningar, trafik- övervakning etc har bidragit till försäm- ringen av flygbolagens villkor under senare år. Dessa avgifter ligger i Skandinavien på en mycket hög nivå och leder till att SAS ~­

lastas med relativt sett högre kostnader än flygföretag i andra länder.

LUFTFARTSPOLITIK I USA söker myndigheterna att modifiera deregulationspolitiken genom accepterande av vissa regleringar inom den internationella luftfarten. Detta kommer till exempel till ut- tryck i ett under 1982 ingånget avtal mellan USA och 13 europeiska nationer avseende prisramar for trafiken på Nordatlanten. De skandinaviska länderna omfattas inte av detta avtal. De bilaterala förhandlingarna mellan SAS moderländer och USA fortsät- ter. Trots upprepade förhandlingsomgångar har parterna inte kunnat enas i frågor som rör charterpolitiken, priser och val av desti- nationer.

Under året ledde förhandlingar med

J apan och Sovjetunionen till att SAS under 1983 åter kommer att kunna öppna den transsibiriska linjen till Tokyo.

SAS tillstånd att trafikera Argentina har dragits in av de argentinska myndighe- terna.

SAS DOTTERBOLAG Dotterbolagens verksamhet utvecklades mycket positivt under året. Driftsintäkterna ökade med 28 procent till 3.455 (2. 707) MSEK. Det samlade resultatet före disposi- tioner och skatter uppgick till121,0 (66,5) MSEK.

Under året avvecklades charterflygbola- get Transair utan ytterligare kostnad. Före- taget hade visat förluster under en följd av år främst beroende pä att flygplansflottans driftsekonomi inte motsvarade dagens krav.

SAS Catering tt Hotels äger och driver flygkök, hotell och restauranger i huvudsak i de skandinaviska länderna men i växande ut- sträckning också i utlandet. Bolagets omsätt- ning uppgick till 1.565 MSEK, en ökning med 34 procent.

ÖVerskottet före dispositioner och skat- ter blev 54,8 (47,2) MSEK.

Flygköksverksamheten hade en gynn- sam utveckling, mycket beroende på den kvalitetshöjning på mat och dryck som SAS genomfört. Flygköken i utlandet fick i större grad påkänning av den generel~~ stillastå- ende marknaden för flygresor. Aven restau- rangrörelsen, särskilt i Norge, visade en posi- tiv resultatutveckling.

Hotellrörelsen visade ett försämrat re- sultat till följd av en vikande turistmarknad i Nordnorge. Resultatet av hotellrörelsen har vidare belastats med initialkostnader för det nya hotellet i Bergen. I övrigt visar hotellen en resultatförbättring.

Den verksamhet, som SAS Catering &

Hotels bedriver i Saudiarabien, visade fort- satt god tillväxt.

Under året övertog SAS Catering &

Hotels ansvaret för driften av SAS Royal Hotel i Köpenhamn, som ägs av SAS- Invest.

Den sedan länge svaga resultatnivån höjdes, men hotellet visade fortfarande underskott.

Dotterbolaget SAS Royal Hotel, Oslo, som äger Hotel Seandinavia i Oslo, visar ett överskott före dispositioner och skatter av 7 ,O (5,3) MSEK.

Vingresor rapporterar en god tillväxt under året. Omsättningen ökade med 46 procent till 1.069 (730) MSEK. Resultatet före dispositioner och skatter blev 3 7, 7 (10,5) MSEK. Förbättringen är delvis följ- den av en stigande totalmarknad i Sverige och Norge. Främsta skälet är dock att Ving- resor under den senaste treårsperioden sys- tematiskt byggt upp ett konkurrenskraftigt program med intressanta resmål, vilket stärkt företagets image och position på mark-

- 15 -

l PERSON AL

·- -- ··- ·---··-

SAS KONSORTIET DOTTERBOLAG SAS-GRUPPEN

·-· ^----·~-·· -·-·-- ------- ---- ----

Flightdeck Kabin Chrig personal TOTALT

1981/82 1980/81 1981/82 1980/81 1981/82 1980/81 1981/82 1980/81 1981/82 1980/81 1981/82 1980/81

DANMARK 366 386 742 756 46n 4 573 s 780 5 715 1411 1 379 7 191 7094

NORGE 346 367 577 564 2 395 232() 3 318 3 257 2 216 2104 s 534 5 361

SVERIGE ^{512 541 737 765 401)2 4042} s 251 5 348 2 495 2 559 7 746 7 907

UTLANDET 20 22 2 007 2 083 2 027 2105 2 272 1 657 4 299 3 762

·- - -·

TOTALT 1224 t 2Q4 2 076 2 107 13Q76 13024 16 376 16 425 8 394 7 699 24 770 24124

---- -

Siffrorna anger genomsnittligt antal anställda under räkenskapsåret

naden. Samtidigt har verksamheten fortlö- pande rationaliserats för att motverka kost- nadsökningar utan att därför försämra ser- vicen till kunderna.

Nyman tr Schultz är inriktat på försä.lj-

nin~ av resor till aff'årssektom. SAS satsning på ' The Businessman's Airline, bidrog där- för till att försäljningen ökade med 13 pro- cent till1.039 MSEK. Driftsintäkterna uppgick till236 (237) MSEK. Resultatet före dispositioner och skatter blev 7,9 (4,1) MSEK.

Olson & Wright är ett speditionsföretag vars verksamhet omfattar internationella transporter, linjeagenturer, skeppsmäkleri och -klarering, haveri- och assuranstjänster samt marin service. Driftsintäktema upp- gick till 96 MSEK, en ökning med 20 pro- cent. Resultatet före dispositioner och skatter blev 11,0 (8,2) MSEK.

Speditörsverksamheten påverkades ne- gativt av den stillastående marknaden för flyg- och båtfrakter. Lager- och terminalrö- relsen visade däremot en betydande resultat- förbättring. Årets resultat belastas av ut- vecklingskostnader för ett nytt datoriserat traflksystem som på sikt kommt>r att bidraga till en rationalisering av driften.

Olson & Wright eftersträvar att bredda sin verksamhet i Norge och Danmark. Som

ett steg i denna utveckling har Olson &

Wright i november 1982 förvärvat Nord- sperl A/S, ett av Norges största speditions- företag.

PERSON AL

SAS-gruppen hade 24.160 anställda vid räken- skapsårets början och 25.368 vid dess utgång.

Antalet anställda i konsortiet var 16.251 när året började och ökade till 16.553 under året, en följd av den större satsningen på service.

Det omfattande omställnings- och ut- vecklingsarbete, som under de senaste åren pågätt i SAS, har ställt stora krav på perso- nalen i företaget. Personalens insatser har kraftigt bidragit till att förändringsarbetet kunnat genomföras utan att det inom kon- sortiet behövt tillgripas nedskärning av anta- let anställda. I det ansträngda läge som flyg- industrin under överskådlig framtid kom- mer att befinna sig blir personalens inställ- ning fortsatt av avgorande betydcl'le för ut- vecklingen av SAS lönsamhet.

Styrelsen och verkställande direktören vill till all personal i konsortiet och dotterbo- lagen uttrycka sitt stora tack och erkännande för det gångna årets arbete och det resultat som därvid kunnat uppnås.

Köpenhamn, Oslo och Stockholm den 15 december 1982 CURT NICOLIN

KRISTER WICKM&.N INGE. J OHANNE%0N

JE.~S CHR HAUGE PERM BACKE INGVAR LILLETUN

jANCARLZON

V erkst.Uiande d1reldor

- 16 -

HALDOR TOPS0E J0RGEN L HALCK

HANSDALL

l

1

t)

Resultaträkningar

1 oktober 1981 - 30 september 1982

SAS-GRUPPEN SAS-KONSORTIET Konsoliderat

MSEK 1981/82 1980/81 1981/82 1980/81

Trafikintäkter Not 1 8 585,9 7 003,4 8442,3 6 823,0

Andra intäkter Not2 4 221,1 3 168,1 1 559,7 1 181 ,O

RÖRELsENSINTAKTER 12 807,0 10 171,5 10002,0 8 004,0

RÖRELSENSKOSTNADER Not 3 -11895,6 - 9 663,7 -9'1.77,2 -7 618,7 RÖRELSERESUL TAT FÖRE AVSKRIVNINGAR 911,4 507,8 724,8 385,3

AVSKRIVNINGAR Not -4 -473,7 -429,9 -408,6 -370,2

RÖRELSERESULTAT EFTER.\ VSKRIVNINGAR 437,7 77,9 316,2 15,1

Utdelningar från dotterbolag Not 5 7,4 6,7

Andra utdelningar 0,8 0,6 0,7 0,6

Andra finansiella intakter Not6 286,8 169,5 231,2 135,7

Finansiella kostnader Not7 -433,3 -335,8 -362,8 - 267,3

RESULTAT EFTER FINANSIELLA

INTXKTER OCH KOSTNADER 292,0 - 87,8 192,7 -109,2

Vinst vid försåljning av flygmateriel m m (netto) Not8 68,6 37,4 59,8 12,8

Extraordmara intäktt·r Not9 100,2 117,6 9.S,8 103,9

Extraordinara kostnader Not 10 12,8 - 14,9 12,3 - ^12,9

Extraordinära avskrivningar Not 9 -103,6 - 103,6

RESUL TAT FÖRE BOKSLUTSDI8POSITIONER

OCHSKATIER Not 11 ~8,0 51,3 336,0 -109,0

Dotterbolagens bokslutsdispositioner (netto) Not 12 - 30,7 33.0

RESULTATFORESKATTER ·U7,3 84,3

Dotterbolaget\S skatter Not 13 35,6 15,9

Minoritetsintressen - ^{3,1 3,0}

RESUL TAT FORE SKAITER HANFORLIGA TILL KONSORTJET (åvilar dc.-ss moderbolag i Danmark, Norge och Svenge) MEN EFTER

DOTTERBOLAGENSSK\TTER 378,6 - 103,2

- 17