BOUDEN 1978

BOUDEN ÅRSREDOVISN/NG 1978

Bolidenkoncernen

VD koncernstaber

Administration

r--

Stig Brehmar

f-- Ekonomi/Finans

Magnus Schmidt ¹

f-- Information

LeifÖberg

John Dahlfors koncernchef

Teknik

1--

Torsten Jensfelt

Marknad

~

Tom B BOrresen

~ Juridik

Allert Alverborg

dotterbolag

Boliden Metall

..-- Henry Lundberg, VD

1-- Boliden Kemi

Herbert Frltzsche, VD

Sup ra

f-- Folke Mårtensson, VD

Boliden Intartrade

1-- Olof Kyhle, VD

Boliden Metall, med administrativt centrum i Boliden, bryter malm vid 16 gruvor. Malmerna upparbetas vid åtta centrala anrikningsverk. Företagets smältverk ligger på Rönnskår utanför Skelleftehamn. Försäljningskontoret finns i Stockholm.

Boliden Kemi har all sin verksamhet i Helsingborg. Supra har huvudkontor och tillverkning i Landskrona, fabriker i Kvarntorp och Köping samt termina·

ler i Lidköping, Helsingborg och Norr- köping.

Boliden lntertrade, Stockholm, har handelsrepresentation i främst väst- auropa och USA. Intartrade har även ett raffinaderi för spillolja i Halmstad samt ett distributionsföretag för olja i Borås.

De samverkande företagen Norzink A/S och Preussag-Boliden-Biei GmbH har sin verksamhet i Odda på norska västkusten respektive Nordenham på tyska nordsjökusten. Boliden har även dotterföretag i Kanada och Frankrike samt äger verkstadsföreta- get SB Nord Transmission i Sala. l ASA, AB Svensk Alunskifferutveck- ling, är Boliden hälftendelägare.

Bolidens koncernkontor ligger i Stockholm.

samverkande bolag

~-- 1 l l l l l l l

Norzink

Leif von Krogh, VD

Preussag·Boliden-Biei

---~-----l.--

SB Nord Transmission

~ Bo Jonson, VD

Boliden-France

1-- Renaud Cathelin, VD

~ Boliden Canada

l.Duis Bernard, VD

1 Göran Nordenhök, ekonomichef r

och Lars Olofsson, flnanschef.

1 l l l l l l l L__

Jörg Stegmann, VD

ASA

Sigvard Hellestam, VD

Arsredovisning 1978

Ordinarie bolagsstämma

Ordinarie bolagsstämma hålls i Po/hemssalen, lngenjörshuset, Malmskillnadsgatan 48, 1 tr, Stockholm, fredagen den 18 maj 1979 kl 15.30. (Kaffe serveras från kl 15.00.)

Aktieägare som önskar delta i stämman, skall anmäla detta senast kl15.00, tisdagen den 15 maj, hos styrelsen genom bolagets kontor, sturegatan 22, Box 5508, 114 85 Stockholm, te/ 08·63 13 20.

För att delta i stlimman skall aktieägare vara Införd i den av ,Vlirdepapperscentralen VPC AB .förda aktieboken senast tisdagen den 8 maj 1979. Den som låtit för·

' valtarregistrera sina aktier måste senast samma dag tillfälligt ha re- gistrerat dem i eget namn för att

få rätt att delta i stämman.

Om utbyte av aktiebrev enligt la·

gen om förenklad aktiehantering inte skett, berlittigar de gamla bre·

ven till deltagande i stämman, för·

utsatt att aktieägaren är registre- rad för dem i den gamla aktiebo- ken.

1 Konvertibla skuldebrev

Styrelsen föreslår att stämman åter bemyndigar styrelsen att fatta beslut om emission av konvertibla skuldebrev och/eller skuldebrev to-

renade med optionsrätt till nyteck·

ning med ett emissionsbelopp inte överstigande 125 Mkr mot betal- ning i pengar samt med förimä- desrätt för bolagets aktieägare att teckna sig för förvärv av skuldebre- ven, envar i förhållande till sin an- del i bolagets aktiekapital. Bemyn- digandet föreslås gälla intill den ordinarie bolagsstämma som hålls 1980.

U1delning

styrelsen föreslår att ingen utdel- ning llimnas för verksamhetsåret 1978.

Resultatet i sammandrag

Resultatet för verksamhetsåret 1978 blev -32,3 Mkr (-78,0) vilket innebär en viss återhämtning för Boliden- koncernen. Trots det negativa resulta-

tet förbättrades det finansiella läget.

Likvida medel ökade till 232,1 Mkr (95,9). Faktureringen steg med 13 % till 2 928 Mkr (2 799 inräknat den av- yttrade sala-koncernen).

En analys av resultatet för de stora dotterbolagen visar att Boliden Metall har ett nära nog oförändrat resultat.

Boliden Kemis förbättrades något, Boliden lntertrades försämrades nå- got och Supras resultat blev i stort oförändrat.

1979 väntas innebära en betydande resultatförbättring, främst då genom

Ur innehållet

• Koncernchefen John Dahlfors in- tervjuas av Svenska Dagbladets börskrönikör Carl Schwartz på si- dorna 2-3.

• Koncernöversikten, med samman- drag av 1978 års verksamhet och några synpunkter på framtidsutsik·

terna, finns på sidorna 4-5.

• Förvaltningsberättelser för dotter- bolag och samverkande bolag återfinns på sidorna 6- 17.

Utvlkb~r sida för helhetsbild

För att underlätta läsningen av verk- samhetsberättelsen finns en utvikbar flik av omslaget längst bak i årsredo- visningen. Där står de mest väsentli- ga ekonomiska diagrammen samlade,

llesuttauullhlg (llkr} 1g78 1977 Fakturenr.g m m 2 841,7 2 803,8 Trllverknrngs- för.!BIJ·

nrnga- och &dmr·

nrstatronskostn. -21188,2 -2636,8 Resultat fore avskriv·

nlngar . . • 251,5 167,0

Avskrrvnrngar enlrgt

plan - 17t,5 168,0

Rör&l&eresultat efter

•vsknvnlngar AAIIgt

plan 72,0 1,0

Frnansrellt netto 92,2 113.7

Extraordmara poater 12,1 :!J3,7

- -- -·- - -

Resultat fore bok·

slutsdrsposlttoner

-

E~•t kapital 2811,. 2 797,9

RintabiHWt % a. o ^2,8

bättre metallpriser, men även som ett resultat av utökad marknadssatsning.

• En specialartikel om Boliden som miljöförbättrare finns på sidorna 18-21.

• Ekonomisk redovisning för kon- cern och moderbolag, med kom- mentarer, följer på sidorna 22-31.

• Förslag till vinstdisposition och re- visionsberättelse på sidan 32 .

några jämförelsetal och ett antal be- greppsdefinitioner. Samtliga dessa kan användas vid läsningen av de oli- ka avsnitten.

Intervju med John Dahlfors

Det traditionella fOrordet har i 1978 års verksamhets- berättelse ersatts av en in- tervju med Bolidens kon- cernchef John Dahlfors. In- tervjun har gjorts av Carl Schwartz, börskrönikör på Svenska Dagbladet.

CS: Du har flera gånger betonat att Boliden inte varit i kris. Men ni m!Jste tlndå ha klint er tvingade att g6ra nå·

got f6r att inte hamna där. Vilka åt- gärder har ni tillgripit under det se- naste !Jret?

JD: Vi har sett över kostnadssidan och börjat en anpassning av organi- sationen till ändrade verksamhetsför- utsättningar som delvis hånger sam- man med att vi går in i en period med bl a minskade investeringar. Program- met för att minska kostnaderna - bara på personalsidan rör det sig om en årssumma på nära 50 miljoner kro- nor - kommer att genomföras obero- ende av att metallpriserna nu stiger och att Bolidens resultat därmed för- bättras.

Inom forskning och utveckling styr vi över resurserna till mer målinriktade och marknadsbetonade utvecklingsin- satser.

En annan åtgärd har varit att förbätt- ra likviditeten och begränsa upplå- ningen. Vi har dragit ned varulager och kundfordringar och har på det vi- set sänkt vårt rörelsekapital med 190 miljoner kronor. Det gör att vi gick in i 1979 med likvida medel på 232 miljo- ner kronor. Genom en fortsatt trim- ni ng räknar vi i stort med att 1979 kunna ligga kvar på den lägre lagerni- vån trots ökade leveranser. Vi räknar också med att kraftigt kunna begrän- sa upplåningen.

CS: Ni har ju också diskuterat med industridepartementet om statligt del·

tagande i finansieringen av gruvorna.

JD: Redan från början förklarade vi att vi inte var något krisföretag som kom för att söka bidrag och ekono- miskt stöd. Men staten äger andelar i flera av gruvorna och vi arrenderar de statliga delarna. Så är t ex fallet i Laisvall dar avtalet gick ut vid årsskif- tet.

VI var intresserade av att diskutera en del offensiva åtgärder i gruvorna och ville se om staten l egenskap av delägare var beredd att göra sin in- sats. Eftersom staten nu inte är in- tresserad av att fortsätta de diskus- sionerna måste vi inom Boliden själ- va arbeta med frågan och dra upp riktlinjerna för 1980-talets verksam- het. Frågan högprioriteras och vi råk·

nar att bli färdiga redan i år.

CS: Ingen finansiell medverkan tr!Jn staten således. lnnebiir det att ni måste ändra era tidigare investe- ringsplaner?

JD: De vinstmedel som vi förhopp- ningsvis genererar i år genom bättre metallpriser skall i första hand använ- das för att konsolidera koncernen och minska skuldbördan. Eventuella offensiva satsningar måste vi försöka finna kapital för på annat sätt. En väg att få fram kapital kan vara att sälja undan några av våra sidoti~lgångar.

CS: Det är ju bara 40 procent av Boli- dens omslutning som kommer från metallerna. Det ekonomiska resulta- tet iir ändå s!J starkt beroende av bl a koppar- och blypriserna. Vad kan ni göra för att minska det beroendet?

JD: Helt kan vi inte frigöra oss från beroendet av metallprlserna. Men det är viktigt för oss att söka verksamhe- ter inom andra affärsområden. Vi kan metaller och det kunnandet skall vi utnyttja ännu mer t ex genom aktivare engagemang i metallhandel där vi kan utnyttja prissvängnlngarna.

Genom en framgångsrik teknisk ut- veckling har Boliden lyckats skapa in- ternationellt konkurrenskraftiga gru- vor trots det höga svenska kostnads- läget och trots många gånger låghal- tiga malmer. Därför är det inte omöj- ligt att vi ger oss in på att sälja know- how, framför allt på gruv- och smält- verksområdet l Kanada har vi dotter- bolag med den inriktningen. Dess- utom ingår vi nu i ett konsortium med andra svenska företag som kommer att erbjuda kinesiska staten hjälp med utvecklingen av deras gruvor och smältverk.

CS: Boliden tillverkar tunga råvaror och produkter med ganska låg föräd- lingsgrad som gödselmedel. Ska/1 ni stanna i r!Jvarubranschen eller strävar ni efter vidareförtidl/ng och speciali- sering?

JD: Boliden skall inte lämna råvaru- området, eftersom vi bedömer att det under 80-talet kommer att uppstå en betydande råvarubrist på bi a metaller och industrimineraL Vi kan tänka oss att flytta fram våra positioner. Villko- ret är naturligtvis att dessa investe- ringar skall vara lönsamma och klara sig på sina egna meriter. Integration framåt får inte vara något själv- ändamål. Vi har heller inte samma be·

hov av vidareförädling som många andra råvaruproducenter. Framför allt på metallsidan finns ju hela tiden en Internationell marknad där vi kan av- sätta våra produkter.

Det hindrar inte att vi kan komma närmare kunden genom att utnyttja vårt kunnande på att hantera råvaror.

På kemikaliesidan behöver vi inte ba- ra leverera egenproducerade råvaror.

Och vi behöver inte bara inrikta oss

på försäljning -vi kan svara för dist- ribution, lagerhållning och kanske blandning av kemikalier hos våra kun- der.

Vi arbetar nu på en strategisk plan för hela den kemiska sidan och den kommer vi att vara klar med under 1979. När den är färdig vet vi mera exakt vad vi skall inrikta oss på.

CS: Hur vill du bl!tskriva Boliden Ke- mis och Supras styrkafaktorer och möi/igheter?

JD: VI har en stark position på hem- mamarknaden. På kemikaller för vat- tenrening har vi t ex en marknadsan- del på 65 procent.

För att behålla och stärka greppet om hemmamarknaden skall vi fortsätta produktutvecklingen tillsammans med våra kunder och samtidigt satsa mer på marknadsorienterlng. Den nya organisationen inom Boliden Kemi, där vi delat upp verksamheten på de fyra resultatområdena cellulosa, lantbruk, vattenvård och specialkemi- kaller, är just ett utslag av detta nya tänkande.

Supra är en pålitlig vlnstglvare, men

någon större expansion av försälj·

ningen till lantbruket skall man inte räkna med. Däremot ar skogsgöds- lingen ett lovande område för oss.

_Där ar vi ännu bara i början.

~s: Att syss/a med trading har ju bli·

vit populärt bland industrifOretag.

Sjtilva har ni startat Boliden lntertra- de, som under sitt fjärde verksam- hetsår omsatte 440 miljoner kronor.

Hänger dess handelsverksamhet ihop med vad du nyss nämnde om att komplettera egen tillverkning med in- köp från andra?

JD: Ja, och vi bedömer tradingverk- samheten som intressant och utveck- lingsbar inför 1980-talet. l ntertrade skiljer sig från sina konkurrenter bl a genom sin terminal- och transport- verksamhet som är grunden för lnter- trades långsiktiga samarbetsavtal.

Dessutom drivs verksamheten ofta in- om områden där Boliden har produkt- erfarenhet, exempelvis svavelsyra, natronlut och fosforsyra. Ändå består mindre än 10 procent av lntertrades omsättning av produkter från Boliden.

In tertrade

har

dotterbolag Sulphur 60 procent av världsmarknaden när det gäller sjö- transporterad svavelsyra. Genom det bolaget har handeln med syra ratio- naliserats betydligt.

CS: Kan ni hitta nya områden för fra- ding för att skynda på expansionen?

JD: Eftersom verksamheten i n te är särskilt kapitalkrävande kan vi klara en rätt snabb expansion om vi hittar de rätta affärsområdena. Clearing- verksamheten vill vi gärna utvidga till andra varuområden där transportkost- naden är en tung post, typ natronlut.

Vi håller på med en strategisk plan för Boliden Intartrade för att j u st välja ut de lämpligaste affärsområdena för expansion.

Tradingverksamheten gör oss mera internationella och därmed kan det bli en plattform för deltagande i in- tressanta industriella aktiviteter i framtiden.

CS: Menar du med det att ni skulle gå ut och skaffa nya dotter- eller intres- seföretag typ Norzink och Preussag- Boliden-Biei?

JD: Vi får inte vara främmande för det. satsningen på blysidan i Tysk- land är ett exempel på marknadsstra- tegi. En stor del av blyinnehållet i vår produktion går nu till PBB. För oss in- nebär det en säkrad avsättning och för PBB en ordnad råvaruförsörjning.

Vi kan tänka oss att gå in i liknande projekt om det av marknadsstrategis- ka eller andra skäl bedöms riktigt.

CS: Boliden lägger ned ca 30 miljoner om året på malmprospektering. Vad har ni fått ut av de pengarna? Har ni några färdiga nya gruvor klara att ta i drift?

JD: Inga stora i klass med Bolidens guldgruva och liknande. Men vi har lyckats klara målet att malmreserver- na inte skall minska trots ökad bryt- ning.

Prospekteringsverksamheten kommer givetvis att fortsätta, men det gäller att hitta de ratta formerna inför 1980- talet. Eftersom staten enligt lag bl i r hälftenägare i alla gruvor bör den ta sin del av ansvaret tör prospektering- en. Boliden har därför föreslagit att staten bekostar kartering och hälften av regional prospektering medan in- dustriföretagen bekostar lokal pro- spektering. Men vi har inte fått något gehör för de tankarna ännu.

CS: Hur ligger det då till på uranom- rådet?

JD: Vi ar engagerade genom vår 50- procentiga andel i Svensk Alunskiffer- utveckling. l början på 1980-talet får vi klarhet i om det är ekonomiskt och politiskt möjligt att sätta igång med brytning och anrikning. För närvaran- de håller vi på med prospektering i Närke och Västergötland.

CS: Ni har ju ställts inf6r hårda milj6·

krav. Har ni klarat dem och hur blir det i framtiden- nya och hårdare krav?

JD: Vi skall naturligtvis rätta oss ef- ter de krav som samhället ställer på oss. Problemet är bara det att det in- te alltid finns en teknik som klarar de krav som ställs. Vi vet i alla fall idag att miljömässigt överträffar Bolidens anläggningar vida motsvarande an- läggningar på andra håll i världen.

Man måste också komma ihåg att de stora miljöinvesteringar vi har gjort i Sverige har varit mycket kapitalkrä- vande och därtill kommer ökande driftskostnader. Jag skulle uppskatta bara de ökade driftskostnaderna för Bolidens del till över 50 miljoner kro- nor per år. Med vårt höga kostnadslä- ge i Sverige måste vi vara extra upp- märksamma så att inte den långsikti- ga konkurrensförmågan urholkas av alltför hårda miljökrav.

CS: Boliden har nu noterat ett tredje förlustår i rad. soliditeten har fallit från nära 40 procent till knappt 30 procent på fem år. Nu måste den byg- gas upp, men vad betyder det f6r er handlingsfrihet och era investeringar?

JD: Jämfört med många andra före- tag är vår soliditet forttarande ganska god, men vi behöver förbättra den och skall också göra det. Målet är att relationen mellan skulder och eget kapital så snabbt som möjligt skall förbättras från 1,85 till 1 ,50, dvs mot- svarande ca 35 procents soliditet. Det får inte hindra oss från att göra offen- siva investeringar inom affärsområ- den som vi finner intressanta.

CS: Vad har ni f6r långsiktigt kapital·

avkastningskrav och var skulle vinsten i år hamna om det kravet uppfylldes?

JD: Något generellt kapitalavkast- ningskrav för hela koncernen vill vi in- te sätta upp, men vi håller på att ,ta fram lönsamhetsmål för de olika af- färsområdena.

Om årets resultat skall ligga på den långsiktigt önskvärda nivån skulle vi behöva en vinst på över 300 miljoner.

CS: Till sist. Hur kommer det att gå fOr Boliden-koncernen 1979?

JD: Det finns många osäkerhetsmo- ment men första kvartalet har varit mycket positivt med stigande rna- tallpriser och ett resultat före bok- slutsdispositioner på nära 100 miljo- ner kronor. Dessutom har vi börjat få igen effekter av en striktare kostnads- kontroll och den genomförda organi- sationsöversynen. Min bedömning är att Boliden-koncernen ar på rätt väg och att vi kan se på 1979 med tillför- sikt.

Förvaltningsberättelse 1978

Koncernöversikt

Bolidenkoncernens struktur och omfattning har under 1978 inte änd- rats i några väsentliga avseenden.·

Moderbolagets anläggningar för me- tall respektive kemiverksamheterna hyrs liksom föregående år ut till de båda dotterbolagen Boliden Metall AB och Boliden Kemi AB. Villkoren är kostnadsmässigt och aven i andra av- seenden likvärdiga med vad som skulle ha gällt om bolagen själva ägt och finansierat anläggningarna. Den redovisning av dotterbolagens verk- samheter, som återfinns i den fortsat- ta framställningen, utgår från detta förhållande. l resultaträkningarna för Boliden Metall och Bollden Kemi har således hyreskostnaderna för anlägg- ningarna delats upp på avskrivningar och räntor.

Aktiekapitalen i Bollden Metall och Bollden Kemi höjdes från 50 000 kr till 2 Mkr respektive 1 Mkr genom ny- emissioner.

Faleturering och resultat

En långsam men ändå relativt stadig konjunkturuppgång präglade världs- ekonomin under senare delen av 1978 med bl a en successiv förbätt- ring av metallpriserna som följd.

Främst gällde detta bly och ädelme- tallerna, medan koppar och zink hade en lägre ökningstakt.

Huvudorsaken till metallprisutveck- lingen var ett växande underskott i balansen mellan utbud och efterfrå- gan. Detta resulterade i en avsevärd lagerminskning. Världens kopparlager låg doc·k fortfarande betydligt över normalnivån vid årets utgång. För zink var lagren nästan normala, me- dan blylagren var så låga, att en klar brist förelåg mot slutet av året.

Eftertrågan på kemi- och gödselme- delsprodukter var relativt god, men prisnivåerna var pressade på de fles- ta kemiprodukterna. ·

Koncernens fakturerade försäljning ökade till 2 928 Mkr (2 799 Mkr för 1977), vilket motsvarar en ökning med 13 % om man beaktar att den avy1tra- de salakoncernen ingick 1977.

Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader uppgick till - 20,2 Mkr(- 114,7) och resultatet före bokslutsdispositioner och skatter till - 32,3 Mkr(- 78,0).

Vid en analys av resultatförbättringen 1978 kan noteras att Bollden Metalls resultat är nästan oförändrat, att Bo- liden Kemis förbättrats något, att Bo- liden lntertrades försämrats, främst då inom avfallsoljeverksamheten, och att Supras, som en följd av ännu en höst med dåligt väder, ar nästan oför- ändrat.

l moderbolaget har 1977 års förlust på terminshandel med koppar på -31,9 Mkr förbytts i en vinst på 4,8 Mkr. Kursdifferenserna på utlandslån har begränsats till -4,0 Mkr (-36,8).

För de samverkände bolagem, som in-

te ingår i ovanstående koncernsiffror, gäller att Norzinks förlust reducera- des till -9,6 Mkr (-22,0) och att Preussag-Boliden-Bieis vinst reduce- rades till 4,2 Mkr (37,4). l Preussag- Bollden-Bieis resultat 1977 ingick bl a relativt betydande lagervinster.

För att kunna utnyttja det särskilda Investeringsavdraget l koncernen upp- löstes obeskattade reserver i erforder- lig omfattning. Koncernens redovisa- de årsresultat blev därefter 21,7 Mkr (40,4).

Redovisat årsresultat och utdelning i moderbolaget

Det redovisade årsresultatet i moder- bolaget uppgår till O Mkr (38,0). Från föregående år balanserad vinst upp- går till 39,6 Mkr vilken står till bo- lagsstämmans förfogande.

Mot bakgrund av resultatet 1978 före- slår styrelsen att ingen utdelning läm- nas.

styrelsen föreslår istället att dessa medel överföres i ny räkning.

Investeringar

Koncernens investeringsprogram var föremål för ytterligare neddragningar i syfte att begränsa upplåningen.

Koncernens investeringar l anlägg- ningar uppgick till 281,9 Mkr (313,3).

Det omfattande treårsprogrammet av- seende Rönnskärsverken med starkt Inslag av miljövårdsinvesteringar kun- de avslutas i juni enligt planerna.

Moderbolagets investeringar i anlägg- ningar uppgick till 34,5 Mkr (237,6).

Forskning och utveckling

Förutom den normala och omfattan- de forsknings- och utvecklingsverk- samheten kan nämnas att utveckling- en av Bolidens metod för metall- framställning genom Intensivreduk- tion (INRED) har varit framgångsrik.

Försöksdriften i demonstrationsan- läggningen för metoden avslutades i maj 1978.

Finkornig järnmalmssllg, stoft från järn- och stålverk och järnoxid från svavelkisrostning är exempel på råva- ror som kan behandlas med INRED- metoden.

INRED-metoden erbjuder ett lågkost- nadsalternativ för reduktion och smältning av ett flertal typer av metall-oxidiska råvaror.

Likviditet och finansiering

Trots ett negativt resultat 1978 kunde koncernens finansiella läge förbätt- ras. Likvida medel ökade under året från 95,9 Mkr till 232,1 Mkr, till stor del genom minskning av rörelsekapi- talet. Det bedöms möjligt att i stort sett hålla kvar rörelsekapitalbindning- en på den lägre nivån under 1979. Ny- upplåningen kunde begränsas till 151,4 Mkr (263,9).

Under året upptogs bl a ett obliga- tionslån om 100 Mkr i moderbolaget och sedvanliga AP-återlån och STP- Iån, sammanlagt 31 ,O Mkr. Dessutom refinansierades moderbolagets Sfr 30 milj. lån med en multi-currency kredit

Mkr personalkostnader

10CoQ

750

utbetaf·la looof

om US $ 15,5 milj. Finansiellt netto _förbättrades till- 92,2 Mkr (-113,7).

~ltyrelsen kommer att vid bolagsstäm- man 1979 hemställa om förnyat be-- myndigande att emittera konvertibla skuldebrev.

kr lalctuterlng per anställd antal

15001)

500i)

o._._ ____________ _.

o

1969 70 71 72 73 74 75 76 77 78

Organisation och personat

Under senare delen av verksamhets- året inleddes en översyn av koncer- nens organisation samtidigt som en ny styrfilosofi introducerades.

Organisationsförändringarna berörde i första hand dotterbolagen Boliden Metall och Boliden Kemi men även koncernkontoret Syftet med föränd- ringsarbetet har varit att anpassa organisation och resurser till ändrade verksamhetsförutsättningar.

Förändringen i styrfilosofin innebär bl a att i koncernledningen ingår nu- mera, förutom koncernchefen och stabscheferna, även cheferna för de större dotterbolagen. Därmed kan koncernen agera som en samman- hållen enhet utan att principen om delegerat resultatansvar har för- ändrats.

Medelantalet anställda omräknat till heltidsanställda i koncernen uppgick till B 590 (9 549 varav 907 i sala- koncernen).

Koncernens kostnader för löner och ersättningar uppgick till 535,7 Mkr (554,7 varav 54,7 i Salakoncernen}

och kostnaderna enligt lag och avtal till 207,9 Mkr (213,9 varav 18,3 i sala- koncernen).

Ytterligare personalstatistik finns i kommentarerna till koncernens bok- slut not 10.

Utsikter för 1979

Inledningen av året har uppvisat oväntat starka förbättringar på främst metall marknaden.

Kriserna i Iran och Fjärran Östern ut- löste en kraftig prisstegring på kop- par. Politisk oro och risk för nya kri- ser kan leda till instabilitet i prisut- vecklingen under hela 1979. Genom- snittliga prisnivån väntas dock över- stiga den nivå som rådde i slutet av 1978.

Bly hade en fast marknadstendens i början av året. Den kalla vintern på norra halvklotet med åtföljande stor batteriblykonsumtion pressade bl a upp Londonnoteringen till den högsta prisnivån någonsin. De osedvanligt

Mkr

500 investeringat och resultat

!lll',;><.·ån:ls-

mv:~stenngar

1'!"odUKI!cmt'-

4()() , U\Vedt-!nngar

300

• resultat tore bc.l<slutn-

<iJsp.:>stlloner

låga lagren gör marknaden känslig för störningar men genomsnittspriset torde bli väsentligt högre än 1978.

Zinkpriset har under 1979 redan höjts i två omgångar. Zinken är dock käns- lig för utvecklingen inom byggnads- och bilindustrin.

De prisnivåer som metallerna efter en snabb prisuppgång nått i början av året är alltså delvis orsakade av poli·

tiska oroligheter och engångsaffärer, varför risker för bakslag föreligger.

Hur stark resultatförbättringen för 1979 blir ar därför svårt att bedöma.

Hårtill kommer de sedvanliga osäker- hetsmoment som ligger i den allmän- na kostnadsutvecklingen, ändrade rå- varukostnader och valutakurser samt risker för produktionsstörningar.

Med första kvartalets metallprisnivå kan en avsevärd resultatförbättring för 1979 förväntas och en långsiktigt acceptabel räntabilitetsnivå åter upp- nås. Detta skulle också innebära en

väs~ntlig höjning av resultatet jäm- fört med den ursprungliga ptanering- en för året och möjliggöra en mycket behövlig begränsning av upplåningen samt en lika önskvärd likviditets- först är k n i ng.

Metallprisernas variation har stor be- tydelse för Bolidenkoncernen. Hur va- riationerna påverkar helårsresultatet framgår av nedanstående tabell:

100 kr/ton för koppar ca 6 Mkr 100 kr/ton för bly ca 7 Mkr 100 kr/ton för zink ca 8 Mkr 10 kr/kg för silver ca 2 Mkr För kemi- och gödselmedelsproduk- terna väntas en viss pris- och volym- ökning under 1979. Oorganiska ke- miska produkter följer ganska väl den allmanna konjunkturutvecklingen.

Gödselmedel har en vanligtvis stabil avsättning men reservation måste gö- ras för väderleken och dess inverkan på leveranserna.

För det normalt förhållandevis starka första kvartalet bedömes dock att koncernens resultat före dispositio- ner kan bli uppemot 100 Mkr (6 första

kvartalet 1978). '

kr/kg 10000

8000 6000 4000

!<oppar

koppar och bly

GlmOmsnltt~notermGen på Londont..orsen

o~---

Metaller

Boliden Metall

Aesultatnllcnlng (Iller) 1978 1977 Fakturering m m .• 1 256,7 1 157,5 Tiltierkmngs- forsat]-

nmgs· och adml·

n1stratlonskostn -1157,2 -1 07.4,5

- - -- - - · · -

Resultat fare avskriv·

rungar 99,!> 83,0

Avsl«ivningar enhgt

plan ^{• • o • ~} 100,7 86,8

---.--

Rorslseresuttat ·efter avst~rivn1ngar enligt

plan... • _1,2 3,8

FinanStellt netto 61,9 59,13 Extraordmara poster : 1,4 0,5 Resultat före bok-

slutsdl!lposltOfllll

-

Engaget'at kapila 1 1 519,0 1 454,2

RäntabilHet % 0,6 0,9

Mioo malm till verk

10

!<ton metallinnehåll; egen malm

120

90

60 ~

~m l\

30

0._ ______________ __

1969 70 71 72 73 74 75 76 77 78

metallproduktion 60

20

0._ ______________ __

1969 70 71 72 73 74 75 76 77 73

Tyngdpunkten i Boliden Metalls verk- samhet är framställning och försälj- ning av koppar, bly samt zinkråvaror.

Verksamheten bedrivs dels vid egna och arrenderade gruvor, dels vid Rönnskärsverken -Sveriges enda smältverk för komplexa metallråvaror.

Koppar

Londonnoteringen för koppar visade under första halvåret en oregelbun- den tendens. Till följd av ökad efter- frågan, politiska oroligheter och strej- ker gick priset successivt upp under andra halvåret. Genomsnittsnotering- en blev 6 140 kr/ton (5 830 kr /ton).

Världskonsumtionen av koppar ökade med 5 % till 7,25 milj ton och över- steg därmed 1973 års rekordnivå.

Londonbörsens lager gick successivt ned från 640 kton till 370 kton. Lagren hos producenter och konsumenter vi- sade samma tendens. Vid årets slut var de totala lagren i västvärlden 1 750 kton (2 170 kton), vilket fort- farande är över normalnivå.

Leveranser av koppar och kopparråva- ror svarade för ca 33 % av Boliden Metalls totala fakturering. 1978 pro- ducerades sammanlagt 67 kton kop- par. Drygt hälften baserades på kon- centrat från egna gruvor.

Bly

Efter en nedgång i januari höll sig Londonnoteringen på en låg nivå fram till augusti. Sista kvartalet steg dock priset kraftigt och var vid årets slut 3 900 kr/ton. Genomsnittsnote- ringen tör hela året blev 2 960 kr/ton (2 770 kr/ton).

Världskonsumtionen av raffinerad bly- metall var oförändrad 3,7 milj ton.

stagnationen i konsumtionen är främst att hänföra till minskad an- vändning av bly i bensin och kabel.

Beroende på framförallt stora köp från öststaternas sida gick London- börsens lager ned från 65 kton till 16 kton, den lägsta siffran sedan 1974.

Bly och blyråvaror utgjorde värdemäs- sigt ca 20 % av Bol iden Metalls fak- turering. Under 1978 producerades vid Rönnskärsverken ca 27 kton raffine- rat bly och ca 32 kton råbly. Råblyet vidareförädlades i huvudsak av det hälftenägda företaget Preussag- Boliden-Biei i Västtyskland.

Zink

Zink är den metall som drabbats hår- dast av de senaste årens lågkonjunk- tur inom metallsektorn. Under 1978 ökade dock konsumtionen, främst be- roende på större efterfrågan på zink för galvanisering. Producentlagren gick ned till följd av den ökade .. kon- sumtionen och det faktum att Oststa- terna övergick till att bli nettoimpor- törer. Lagren minskade från rekordhö- ga 830 kton till normala 390 kton.

Elektromekanisk industri är en av de största avnämarna av koppar. Bilden visar montering av en likströmsmotor hos ASEA i Västerås.

Trots denna utveckling blev det ge- nomsnittliga producentpriset 2 730 kr/ton 1978 (3 21 O kr/ton). Världskon- sumtionen 1978 blev 4,4 Mton (4,2 Mton). ·

Zinkkoncentrat och zinkklinker svara- de värdemässigt för ca 16 % av Boli·

den Metalls fakturering. 1978 produ- cerades koncentrat och klinker med ett sammanlagt zinkinnehåll på 142 kton, vilket bl a avsattes till det av Boliden-koncernen hälftenägda före- taget Norzink i Norge.

Guld och silver

Allmän osäkerhet på valutamarkna- den och dollarns försvagning ledde till betydande prisstegringar på guld.

Genomsnittspriset 1978 blev 28 000 kr/kg (21 300 kr/kg).

Silverpriset gick upp under inflytande av samma faktorer som påverkade guldmarknaden. Genomsnittspriset på silver för 1978 blev 785 kr/kg (667 kr/kg).

Boliden Metalls produktion av guld uppgick till 4,5 ton och silverproduk- tionen till 239,2 ton 1978. Motsvaran- de siffror för 1977 var 4,3 ton guld och 211,8 ton silver. VärdeiT)ässigt be- tydde ädelmetallerna ca 23 % av fak- turering en 1978.

Resultat

Boliden Metalls fakturering ökade till 1 241,3 Mkr (1 157,4). Exporten ut- gjorde 839 Mkr (878). Resultatet före bokslutsdispositioner blev otill- fredsställande -61,7 Mkr (-62,9), främst beroende på de svaga metall·

priserna.

Gruvproduktion

Kapaciteten vid Boliden Metalls gru- vor utnyttjades till fullo. Brytning på·

gick i 16 gruvor och malmleveranser- na till anrikningsverken .. ökade till 12,6 milj ton (11,3 milj ton). Overenskom- melse träffades om övergång till kon·

tinuerlig skiftgång vid vissa gruvor.

Under året avvecklades verksamheten vid Gränsgruvan och Hällefors sil- vergruva slutbröts. Utbyggnad av GuttusjO-fyndigheten i Dalarna påbör- jades.

Smältverksproduktion

Beroende på bl a en förbättrad bear- betning som medfört ökat utbyte i elektrolysprocessen blev produktio- nen av raffinerad koppar företagets högsta någonsin.

Trots viss brist på råvara översteg produktionen av bly i blyverket för första gången 50 kton.

En ökad import av silverhattigt kon- centrat säkrades. Detta resulterade l ett nytt produktionsrekord för silver.

1978 var det första hela driftåret för det nya svaveldioxidverket

Verksamheten har de senaste åren i stor utsträckning påverkats av ett mycket omfattande åtgärdsprogram för förbättring av yttre miljön. Huvud- delen av programmet avslutades framgångsrikt i juni 1978.

Investeringar

Investeringar inom Boliden Metall uppgick till totalt 163,6 Mkr (201,0) varav 48,8 Mkr inom gruvorna

och 113,2 Mkr inom Rönnskärsverken.

Det nya kopparkaldoverket, en inves- tering på ca 70 Mkr, togs i drift under hösten, men brandhärjades i slutet av december. Branden beräknas medföra ett ca tre månader långt driftavbrott.

Försäkringar täcker både skador och driftavbrott.

Vid kopparverket togs en utrustning i bruk som medger parallell drift av två konvertrar.

Genom utbyggnad av anrikningsver- ket i Laisvall med en stångkvarn och en ny zinkkrets har en ökad genom- sättning från 1,4 milj ton till1,5 milj ton per år möjliggjorts.

Under året togs beslut om djupunder- sökning av saxbergsgruvan och gru- van Garpenberg Norra liksom princip- beslut om omfattande rationalise·

ringsåtgärder vid Kristinebergs- gruvan.

Principbeslut fattades om att ersätta de gamla tork- och rostugnarna vid Rönnskärsverken med en virvelbädds- ugn.

Personal

En genomgripande översyn av Boli·

den Metalls organisation påbörjades under 1978. Målet är att i ökad ut·

sträckning marknadsorientera verk- samheten och anpassa organisatio- nen till en kommande period med läg- re investeringsvolym. MBL-förhand- lingar i de övergripande organisa- tionsfrågorna har genomförts.

Antalet anställda räknat som heltids- anställda minskade under året till i medeltal 5 535 personer (5 626) trots att produktionen ökade.

Utsikter för 1979

Under 1979 väntas inga större avsätt- ningsproblem uppstå för Boliden Me- talls produkter. Under de inledande månaderna har en betydande prisupp- gång skett på metallerna.

Priserna på koppar och bly väntas bli högre 1979 än föregående år. För zink råder osäkerhet beroende på zinkens känslighet för utvecklingen inom byggnads- och bilbranscherna.

Boliden Metall bedöms nå ett betyd- ligt förbättrat resultat 1979. Resultat- förbättringen är i huvudsak beroende på bättre metallpriser men även på effekter av marknads- och res u ltatori-

enteringen, en strikt kostnadskontroll samt ökad produktion.

Kemikalier

Boliden Kemi

Boliden Kemi marknadsför och tillver- kar tunga oorganiska kemikalier.

Basprodukterna år svavelsyra, fosfor- syra och saltsyra. Av dessa syror framställs även ett antal fasta kemi- kalier såsom mineralfoder, vatten- vårds-, tvättmedels- och cellulosa- kemikal i er.

Boliden Kemi är etter en omorganisa- tion 1978 indelat i fyra resultatområ- den: Cellulosa- och papp~rsindustri,

vattenvård, lantbruk samt specialke·

mikalier.

Resultatrikn/ng (MkrJ 1978 1977

Fakturenng m m ..

Tlllverknmgs- fOI'såiJ· 544,2 ^505,21 nrngs- och admr·

nr !ttrattonskostn . 486.4 ^439,4·

Resultat fore avskriv-

nrngar 57,8 65,8

Avskrrvnlngar enligt

37,1

plan 34,2

-- ---

Rorelseresultat efter avsknvnrngar enligt

28,7

plan 23,6

Fmansrellt netto 13,8 21,2

El<traordrnara poster 0,2

- --- -- -

Resultat rore bok-

s l utsdu~posr toner 9,8 .7,7 Engagerat kapltat 497,3 513,1

Räntabilitet % 5,8 6,8

1 l 1977 års fakturering 1 ng lek försäljning av svavelsyra, svaveld l oxid och svavelkissUg om 44,2 Mkr för Bol iden Metalls räkning.

kton syror

800 Sva~Lsyra exkl

flrtande svaveldroxrd

400

200

o

l.==~===;_

l<' ton 800

000

400

200

1009 70 71 72 73 74 75 76 77 78

lasta kemikaller

Exkl gtps och J&mo~rd

0._ ______________ __

1969 70 71 72 73 74 75 76 77 78

_)

"'fl

.... ~

Cellulosa· och pappersindustri Den svenska cellulosa· och pappers- industrin gick under 1978 fortfarande med reducerat kapacitetsutnyttjande.

Detta medförde lägre avsättning för Boliden Kemis cellulosa- och papperskemikalier. Under hösten no·

terades dock en återhämtning, främst då på cellulosasidan.

Vattenvård

Under det gångna verksamhetsåret befäste bolaget sin ställning som marknadsledare för kemikalier till av·

) loppsvattenrening inom Sverige.

~ Utbyggnaden av den kommunala vat·

tenreningen i Sverige har emellertid nu nått en sådan nivå att endast en begränsad tillväxt väntas framöver.

Ytterligare ökad service samt sats·

J ning på rening av industriellt avlopps- vatten kommer nu att ske.

Introduktionen av Bollden Filter Sys- tem för avloppsvattenrening skedde l och med ft?.rsäljning av två anlägg- ningar till Omsköldsviks kommun.

Utvecklingsarbete för magnetisk vat·

tenren i ng· pågår.

Under 1978 fortsatte introduktionen av våtkalk för vattenrening. Produkten som kompletterar övriga vattenvårds- kemikalier fick ett gott mottagande på marknaden.

Lantbruk

Inom lantbrukssektorn är marknadslä·

get i Mellaneuropa fortfarande insta·

bilt och konkurrensen mycket hård.

Försäljningen av Bolidens mineralfo·

derfosfater var dock framgångsrik.

Den nya produkten granulerat dikalcl·

umfosfat Introducerades. Den fick ett mycket positivt mottagande på mark·

naden.

Specialkemikalier

Avsättningen av olika tvättmedelske·

mikaller var god. Försäljningen av natriumtrlpolyfosfat var väl hävdad.

För vägsalt uppstod en bristsituation.

Denna väntas kvarstå under 1979.

Under året etablerade bolaget försälj·

ning av nya kemikaller för glasbruk, plast- och färgindustrln. Försäljning·

en av aluminiumhydroxid utvecklades gynnsamt.

Rening av både dricks· och avloppsvatten llr numera en nödvändighet. Boliden Ke·

mis produktlon är bland annat inriktad mot sådan a.nvilndning.

Resultat

Den totala fakturerade försäljningen för Boliden Kemi steg under 1978 med 8 % till 544,2 Mkr (504,4).

Av detta avsåg 46 % (39 %) export.

Resultatet under 197~, 9,8 Mkr (7,7) blev ej fullt tillfredsställande.

Produktion

Kapacitetsutnyttjandet vid flertalet fabriker var högt. Produktionen var i stort sett stabil och driftsäkerheten ökade ytterligare.

Då regelbundna leveranser av rysk apatit för fosforsyraframställning inte längre kunde påräknas övergick Boli- den Kemi under 1978 till annan fos- fatråvara. Inkörningen med den nya råvaran gick bra.

Koncessionsnämnden meddelade i ja·

nuari 1979 beslut beträffande villkor för fortsatt drift vid företaget. Kon- cessionen, som i princip gäller för en tioårsperiod, omfattar Inte villkoren för framtida deponering av gips från fosforsyratlllverkningen. Denna fråga kommer att prövas under 1979.

Det av Boliden Kemi och det schwei·

ziska företaget Alusuisse hälftenägda bolaget Alufluor, vars produktion sker i anslutning till Boliden Kemis verk- samhet l Helsingborg, fortsatte under året sin verksamhet som planerat.

Trots ett under april-maj närmare sex veckor långt produktionsstopp, kom Alufluor upp till den budgeterade produktionsnivån 7 700 ton alumi·

niumfluorld.

stabiliteten l produktionen ökade markant under året och såväl den ytt·

re som inre miljön kunde förbättras tack vare omfattande miljölnveste- ringar.

Investering& r

Vid halvårsskiftet togs anläggnin~ar

för värmeenergiåtervinning i drift. Vär- meleveranserna till Helsingborgs kommun ökade från 100 GWh till 170 GWh. l slutet av året stod en ny centralverkstad färdig. De totala in- vesteringarna i anläggningar uppgick under 1978 till 37,8 Mkr (36,6).

Personal

Under året infördes en ny organisa- tlon i syfte att göra företaget mer marknadsinriktat MBL-förhandlingar pågår för att anpassa personalstyr- kan till den nya organisationen.

Den totala personalstyrkan omräknat till heltidsanställda uppgick till i me·

deltal 1 282 personer (1 306).

Utsikter för 1979

De strukturproblem som föreligger in·

om delar av den oorganiska kemiin- dustrin i Europa kan åter komma att accentueras med minskade margina·

ler som följd. Omstruktureringar och andra förändringar har vidtagits inom Bol iden Kemi för att möta en sådan situation.

Den förbättrade situationen för cellu·

tosaindustrin bedöms medföra en (?,kad avsättning till denna bransch.

Aven i övrigt kan avsättningen av bo·

lagets produkter förväntas ligga på en hög nivå.

För att såväl bredda som fördjupa marknadsförankringen sker en sats- ning på utveckling av produktförsörj- ningssystem och ökad service inom flera marknadssektorer.

Omorganisation och ökad marknads- orientering i kombination med ökad efterfrågan också på exportmarkna·

den beräknas möjliggöra en resultat- förbättring under 1979.