Årsredovisning VLT AB 2002

Å R S R B D O V!: S N I N Ci V 'l .\ I~ •

~··-'--)

LT ~

W I T H S

e

M M A R l l~ f: t\ t; l. l~ Il

Kallelse till bolagsstämma

Ordinarie bolagsstämma hålls tisdagen den 29 april 2003 kl 17.00 i VLT·huset, Slottsgatan 27, Västerås.

Deltagande

Ratt att deltagapA bolags~ tamman har den ak~1eagare som ar akt1eagarreg1strerad 1 den utsknft av akttebok~n som görs torsdagen den 17 april 2003 och senast k! 17 00 torsdage>n den 24 apnl2003 till VlT anmaler Slf1 avs1kt att deltaga 1 bolagsstamman

Anm<llan om deltag-311de sker per telefon 021-19 91 17, ~r tax 021-19 91 02, po?r e-post koncern@vltst> ell~r p~r

post ur.df'r adres5 VLT AB (publ), Bent Ltndvall, Box 3, 721 03 vasterAs V;d anmalan uppge>s namn. adress, telefon- nummer (organt~tlon:;nummer) samt regtstr~rat aktse,nneha'l

For att aH1eagare med torvaltarregistrerade akt1er skall ha ratt att deltagd 1 bolagsstamman fordras att akttema ar reg~stre.·ad~

• eget namn senast torsdagen der. 17 apn: 2003 Ccn ~m forvaltar akt!erna hjalper t•ll med omreg•stre>rtngen

Kallelse

K..-11~15e t11i bolagsstamman utfarda~ ge11om annonse• t koncernens t1dmr.gar samt 1 Dagens Nyheter och Po~t-och lilnkes Ttdnlligar mandagen den 31 m.3rs 2003

Utdelning

St:yrelse>n torestår en utdelmng med SEK 4,00 (4,00) per aktie Avstamnmgsdag for ratt att erhålla utdelntng bhr

m~noagen den 5 maJ 2003 Utdelntng berakna$ bh utsand av VPC torsdagen den 8 mJJ 2003

Arenden

.6.renden som enhgt lag och bolagsordr11ng skall torekomma pa ordmane bolagsstamma

• 1\0l.-\GSHA~IMA

Årsredovisning VLT AB 2002

~~~-~-~-~~!~_121 - ~-~- .. ---· --- ---~-

Kort om VLT AB 4

VD har ordet 6

Historik g

Verksamhet, affärsi~-~! .• rrl.~.~ och strategi 1

o

VLT-aktien 12

Mediabranschen 16

Koncernöversikt _-· . 20

Tidningar 22

Elektroniska medier 28

Tryckerier 32

Hot och m?jl_ighete: 35

Persona l. u t bi l d n i ng och styrelsearbete 36

~J.!iöoch IT 37

Flerårsöversik~ __ och data per kvartal 38 F ö r v a l t n i n g s b e rätt e l s e 39

Res u ltaträ_kn i n g 41

Balansräk~in2_ ^{--.--_ ·-----·--}_ -·· _____ . 42

Kassaflödes a n a lys 44

Redovisningsprinciper 45

Noter 47

Förslag ~iii vinstdisposition 54

styrelse och revisor 55

Rev is i on s b er ätt _{··- .. ··}el se _···- 56

Summary_ in English 57

Ad resser 67

INNEHÅLL •

Kort om VLT AB

Kort om VLT 2002

• Rörelseresultatet uppgick till MSEK 12,2 (35, 1), inklusive startkostnader om MSEK 9,2 (-) relaterade till tryckeriinvesteringen i Västerås.

• Årets nettoomsättning ökade med 0,4 procenttill MSEK 713,7 (711,2).

• Kassaflöde frän löpande verksamhet var MSEK 38,1 (63, 1).

• Vinsten per aktie uppgårtill SEK 1,96 (7,41).

• Tota !upplagan ökade med 700 exemplar till 119 000.

• Förvärv av samtliga aktier i Leanback Media System LMS AB (f.d. AdHostCenter}.

• Väsentlig resultatförbättring förväntas för 2003.

• styrelsen föreslår en oförändrad aktieutdelning om SEK 4,00 (4,00).

Ekonomisk Information 2003

29 APRIL 2003 Bolagsstämma

29 APRIL 2003 3-månadersrapport avseende perioden januari-mars 26 AUGUSTI 2003 Halvårsrapport avseende perioden januari-juni

1 O NOVEMBER 2003 9-månadersrapport avseende perioden januari-september INTERNET Du hittar alltid aktuell information på httpJ/www.vltab.com

Totala intäkter (MSEK) Rörelseresultat (MSEK) Avkastning pi eget kapital (%)

- - - - -- - - -750

- - - - ~ ·- --.-....- 725

--~-t ⁷⁰⁰ 675

-$

⁶⁵⁰

625 600

575

1998 1999

• KORT OM VLT AB

. "'·

_~-----

- - ---

r1! ^{17> ,~}

"' -

...

- -

~ 1998 1999 zooo 2001 2002

•inld<Jsive jllmförelsestOrande poster på MSEK 40.5

120

105 90 75 60 45

30 15

- - - -- -40

- - - - 35

"

- -- -:;j- -- - 30

.... ""

-~ -~-

- - - -25

,__ _ _ _ 20 15 - " '. - -10

N

L

1998 1999 2000 2001 2002

Vinst och utdelning por aktie (SEK)

- - - -16

- - - -14

.

12

~

¹⁰

---~'l-

- - - -

⁸

~ ;i

- ; ;

,..:

- - 6 4

.._. Jr

²

1998 1999 2000 2001 2002

Vinst per aktie - Vinst per aktie 2002

Utdeln_ing per aktie

(2002 Q Stywlsen! förslag)

• varav 2,50 i en extra utdelning

•• exkl~ive jämfOrelsestörande postr-r

.,

Kort om VLT AB

/

/~~ ·

^.

41i""~ · . . .

i ; .

KORT OM VLT AB • -

VD har ordet

S:.:mmmf t nl '1"·).~ "· :~·.r;:: ou r '<Clnt vi kqrrurue1 ula~uter

\: Jlt jorb"t r mht:ten nnm on !1'n n o h ;Qm,ldt!Jl

SOitll nyn IOdll\lflt'llr rtktl{lo) :;:Jlmnrb l O.

Under helåret 2002 ökade VLT intäkterna marginellt till MSEK 725, samtidigt uppgick rörelseresultatet till MSEK 12. Vinsten per aktie var under motsvarande period SEK 1,96. Resultatförsvagningen förklaras av en försämrad annonskonjunktur, startkostnader hänförliga till tryckeri- investeringen och allmänt lägre marginaler inom tryckerirörelsen.

Vår aktie minskade i värde under det gångna året och noterades till SEK 73 (88) vid utgången

av

2002. Under året backade index för stockholmsbörsens O-lista med 28 procent efter ytterligare ett turbulent börsiir. styrelsen föreslår nu, trots resultatförsämringen, en oförändrad utdelning om SEK 4 per aktie i VLT AB. Den föreslagna utdelningen motsvarar 204 procent

av

vinsten per aktie under 2002. l relation till vår aktiekurs i mars 2003 ger det en direktavkastning om 5,7 procent. Tyvärr är likviditeten i aktien återigen ett hinder för en korrekt prissättning av VLT på Stockholmsbörsen. Efter några år med större ägarförändringar var situationen stabil under 2002. Den svaga aktielikviditeten kan förklaras av värt relativt blygsamma börsvärde samt avsaknaden av spektakulära nyheter under 2002. Det vill säga att vi har levererat i nivå med föNäntningarna, givet utvecklingen på annonsmarknaden. För att stimulera intresset för vår aktie har jag ambitionen att under 2003 bland annat genomföra ett ökat antal presentationer av VLT-aktien för den aktieintresserade allmänheten.

Ökat omvandlingstryck i branschen

2002 var ett svagt år i mediabranschen. Enligt IRM föll reklaminveste- ringarna inom traditionella medier med 5,7 procent till cirka 14,7 miljarder kronor. En viss återhämtning noterades under hösten men totalt sett drabbades branschen hårt. l likhet med föregående år var den lokala reklammarknaden något bättre än riksmarknaden, vilket primärt förklaras av en fortsatt ökande privatkonsumtion. Den starka privatkonsumtionen stimulerade lokal utbudsreklam, samtidigt som riks- bokad varumärkes- och platsannonsering tappade relativt stort i volym.

Den generella lönsamheten i branschen är lägre än de siffror som VLT presterade under 2002 och många svenska mediebolag redovisade negativa resultat för året. Flertalet medie- och tidningsbolag med traditionellt starka positioner behöver sänka sina kostnader och se över sin struktur. För oss är detta en möjlighet eftersom vi har den finansiella styrkan och viljan att växa. Det viktigaste för VLT är emellertid inte storlek, utan lönsamhet. Därför kommer vi endast att genomföra föNäN eller inleda nya industriella samarbeten om vi bedömer att det långsiktigt ger ett positivt bidrag till vinsten per aktie. -~

Lennart Foss, VD och koncernchef

Affärsområdenas utveckling

Våra åtta förstatidningar uppvisar en minskning i annonsintäkterna om 4 procent. Glädjande är dock att den negativa utvecklingen på annonsmarknaden till viss del motverkas av en klart positiv utveckling för upplagorna och upplageintäkterna. Mer nöjda läsare har resulterat i att vi totalt ökade vår upplaga med 700 exemplar till 119 000. Kom- binationen av höjda priser och stigande upplaga medförde att upplageintäkterna ökade med 6 procent till MSEK 163. Tidningarna redovisar ett rörelseresultat om MSEK 32 vilket ger en rörelsemarginal om drygt 6 procent.

Beläggningen inom tryckerirörelsen är fortsatt god men minskande sidantal i flera produktioner och en ökad andel direktreklam har pressat rörelsemarginalen. 2002 års rörelseresultat om MSEK -2 har även belastats med startkostnader för den nya pressen och packsalen upp- gående till MSEK 9. Samtidigt har vi varit framgångsrika p~ marknaden och erh~llit de betydande uppdragen atttrycka tidskriften Ny Teknik samt delar

av

Aftonbladets upplaga från och med januari 2003. Dessa upp- drag bidrar med intäkter om cirka MSEK 58 under 2003. Kontrakten är av strategiskt värde för oss, eftersom de är de första stora externa uppdragen för det nybyggda tryckeriet här i Västerås. l januari 2003 drabbades tryckeriet

av

ett bortfall då Finans Vision awecklades till följd av lönsamhetsproblem.

Investeringen inom VLT Press som pågår sedan 2001 uppgår totalt till MSEK 320 och omfattar två nya pressar, ny tryckerifastighet och en packsal. Investeringen resulterar i ökad kapacitet och större flexibilitet för våra kunder. Den första nya pressen togs i bruk under 2002 och den andra pressen kommer att levereras och installeras under våren 2003.

Per den 1 juni 2002 föNärvade VLT 100 procent av aktierna i Ad Host- Center fr~n Telia InfaMedia Partner. AdHostCenter, som distribuerar digitala annonser, kompletterade och förstärkte VLT:s verksamhet inom Adx (distributör av interaktiva annonser). Det nya bolaget har antagit namnet Leanback Media System LMS AB. Verksamheten som bedrivs från Stockholm och Västerås bedöms ha god intäkts- och resultat- potential.

Inom Internetbolaget Leanback Sweden AB pågår ett omfattande förändringsarbete i syfte att förbättra lönsamheten och vidareutveckla kunderbjudandet Under året har antalet anställda minskat fr~n 22 till 14. Inom bolaget finns idag en sund kärna med många intressanta produkter och tjänster.

VD HAR ORDET • "

VD har ordet

>:··

Året 2003

Vi förväntar oss en stabilisering av annonskonjunkturen under 2003, efter två år av negativ utveckling. Denna neutrala till svagt positiva annons- marknadstrend utgår dock från en låg nivå. För att förbättra lönsam- heten har vi till exempel ett fortsatt anställningsstopp och arbetar vidare med nya och redan påbörjade besparings- och effektiviseringsprogram.

Lika viktigt som hård kostnadskontroll är att vi medverkar till att skapa förutsättningar för ökande intäkter inom koncernen. Under 2003 kommer vi att fortsätta investera kapital, tid och kompetens inom utvalda delar av VLT. Ekonomiskt viktigast och mest kapital- krävande är naturligtvis tryckeriinvesteringen inom VLT Press. Samtidigt är det centralt för framtiden att vi även vidareutvecklar övriga affärs- områden, bland annat genom att bättre utnyttja våra starka varumärken och vår lokala närvaro. Exempel på sådana intäktsskapande satsningar är 1 0-miljonersprogrammet inom Ingress Media och distributions- rörelsens målsättning att använda befintlig infrastruktur och kompetens till att ytterligare utöka mängden tjänster och distribuerade produkter.

• VD HAR ORDET

Sammanfattningsvis är 2003 ett år som vi kommer att fokusera på att förbättra lönsamheten inom koncernen och söka nya industriella samarbeten. En sund kärnverksamhet och en god lönsamhet är en förutsättning för att aktien långsiktigt skall vara en intressant placering.

l rådande konjunktur, med utbredda lönsamhetsproblem i branschen, är det även min bedömning att ett välskött och starkt VLT är en attraktiv partner för andra mediebolag.

Vi förväntar oss att resultatet för 2003 blir väsentligt bättre än för det föregående året.

Lennart Foss VD och koncernchef

Historik

~Ull' ... !:·:<.•· h Il In> ·.~/ l lmm 'h 11 Kunn 1

d

·xr a\ pn M for tagtm n

2002

,-i'>' ~r t;ucnhr-t Inom lnlorll .1110111

••rv1rv~t 1

n nulfil, rutrl.:'

11rilglnd

ndu~rl U u1VI\(~ )r..·t.

VLT Press får uppdraget att trycka delar av Aftonbladets upplaga från januari 2003. Inom ramen för fattat investeringsbeslut tas den första nya pressen 1 drift.

2001

Koncernens ägarandel om 49 procent i TV4 Bergslagen avyttras.

2000

Beslut om investering i två tryckpressar samt utbyggnad av en fastighet och en packsaL Investeringsprogrammet sträcker sig över tre år och omfattar cirka MSEK 320.

2000

OTC-Iistan awecklas och VLT:s B-aktie ingår sedan dess i den bredare O-listan.

1998

En klausul införs 1 bolagsordningen som möjliggör för aktieägarna att frivilligt omstämpla A-aktier till B-aktier. Vidare fördubblas antalet aktier via en split och ett inlösenprogram som överför MSEK 53 till aktieägarna genomförs.

1998

1993

Start för reklamradion i Västerås samt start av regionala TV-program i TV4.

1988

Tryckerirörelsen 1 Västerås överföres till ett nybildat dotterbolag:

VLT Press AB.

1988

Förvärv av Trollhättans Tidning och Elfsborgs Läns Allehanda.

Båda tidningarna startade sin verksamhet i slutet på 1800-talet.

Utgivningen sammanförs i ett bolag: Tvåstads Tidnings AB.

1985

VLT·aktien introduceras på OTC·Iistan.

1981

Sala Allehanda. Avesta Tidning och Fagersta-Posten förvärvas.

Sala Allehanda grundades 1879 och Avesta Tidning 1882.

Fagersta-Posten utges sedan 1963.

1970

Bärgslagsbladet i Köping och Arboga Tidning förvärvas. Arboga Tidning ges ut första gången 1851 och 1890 grundas Bärgslagsbladet.

1934

Vestmanlands Läns Tidning blir aktiebolag.

Koncernens Internetsatsningar samlas under Leanback Sweden AB. 1898

1997

Distributionsrörelsen förs över till ett nybildat dotterbolag:

VLT Distribution AB.

1995

Moderbolaget ändrar firma till VLT AB samtidigt som utgivningen av Vestmanlands Läns Tidning överförs i ett eget bolag. Utgivningen av Bärgslagsbladet, Arboga Tidning, Sala Allehanda, Fagersta-Posten och Avesta Tidning sammanförs ett bolag: Ingress Media AB.

Anders Pers, bonde och lärare från byn Vinäs 1 Mora, förvärvade Vestmanlands Läns Tidning.

1831

Boktryckaren Daniel Torssell startar ett nyhetsblad i Västerås, vid den tiden en småstad med några tusen invånare. Westmanlands Läns Tidning utkommer en gång veckan med fyra små sidor.

HISTORIK •

Verksamhet, affärside, mål och strateg i

~Jut "P ... r!tri,.'i'Jv··: t .111 .~:.( tl <·:,~ "' ~,;;~:~~~·:k-:iJ . .! .; :·\:1~

t.;~··t,~~·;tc.~~·-it:.. :~·;·~ ... ~:.~ ;.:kl:~~~~~:.~ .... !· :.3~--i- (!-~- ·::·.~· •. ~_·t~-~~r.:·:;.-·J ~r.. rnma11

\y"'_ -'i till .• ,~.t :4-:r1 ;-"n ~~J~ ~..1--~ ~ ·: ~ -,.-. .. :tiL!{jl ~~t~!i.

Koncernen omfattar tidningsutgivning p~ åtta orter, distributions- verksamhet, tryckerirörelse, verksamhet inom Internet och radio samt registrering och kvalitetskontroll av TV-reklam och tidningsannonser.

Verksamhet

Affärsomr~det Tidningar omfattar Vestmanlands Läns Tidning i Västerås, Bärgslagsbladet i Köping, Arboga Tidning, Sala Allehanda, Fagersta-Posten. Avesta Tidning, Trollhättans Tidning, Elfsborgs Läns Allehanda i Vänersborg samt tidningsdistribution och utdelning av direktreklam.

Tryckeriverksamheten omfattar VLT Press i Västerås. Fram till den 1 april 2002 ingick även Trollhättans Tryckeri i affärsområdet. Trollhättans Tryckeri är nu en del av Västsvenskt Tidningstryckeri AB (VfAB), i vilket VLT äger 1 O procent av aktierna.

Elektroniska medier omfattar Internetbolagen Leanback Sweden, som utvecklar och säljer verktyg för digital kommunikation och Leanback Media System LMS, som distribuerar digitala annonser, TVCheck, som bland annat registrerar och kvalitetskontrollerar TV-reklam och tidnings- annonser, Bra Radio, som driver radiostationen Rix FM i Västmanland samt RadioHästen (30 %), som driver radiostationer i Dalarna inom Mix Megapolnätet samt ägarandel i Internetutvecklaren CityGate (9 %).

Kancernon VLT AB omfatta r:

Tidningar Elektroniska m~dl~r

leanback Sweden

Affärside

VLT skall verka inom mediesektorn med fokus p~ lokaltidnings- industrin, tryckeriverksamhet och elektroniska medier.

Mål

M~let är att skapa långsiktiga värden för aktieägarna genom att bygga upp en expanderande, sammanh~llen och kostnadseffektiv medie- grupp. VLT eftersträvar att n~ en position som lokal marknadsledare för att kunna utnyttja skalfördelar och ~stadkomma prisledarskap p~

medietjänster.

strategi

VLT ska uppnå det övergripande målet om värdeskapande genom organisk tillväxt kompletterad med synergiskapande förvärv och allianser.

Fokus är även p~ effektivisering av befintliga verksamheter samt på att skapa en ändam~lsenlig finansiell struktur. Detta kräver en långsiktig balans mellan investeringar, effektiviseringar, förvärv och kapital- rationaliseringar.

Tryck~ri~r VLT Press V~t~nlands lllns Tid.ninjl

TroiiM_ttans Tidning .Elfsl>o•.gs.lll~s Allehanda

~::od~ng ..

sargslagsbladet

Leanbacl: Media System LMS Bra Radio

Västsvenskt ndningstryckeri (10 %)

Sala Allehanda

~~~~P05^ten

~v~~~· T~~_'2ing _ _

Prolog !idningsdistribution ~-~istik_.!!:.'!:._~! ~~~~~) ____ ------- __

Direktreklamutdelning ... . Nerikes Allehanda (17 %)

H~lla..':'_~S~~s~n_(~':.%:1 __ ··· · - __ - · ----·-- ___ _ Västsvensk Tidningsdistribution (12.5 %)

·' .. ... ^{' "}

TT (4,5 %)

lVCheck RadioHästen (30 %) CityGate (9 %) Ekonomi24.se (1,3 %)

} () • VERKSAMHET, AFFÅRSIDE, MÅL OCH STRATEGI

OC~l STRAH.GI.

I l

l ; ^l

VLT-aktien

. ,

..,_

.

..--

·"r· ·:s,

\t ,. " :: .• ::·1i':.i: cf\(j); qii• l dlif .. lltd lnrn~

_ :c .

'1002 som

rver 1lge1

'Il

ouon

^Jlt!f l'!~ de

1 IIH n ouv

^lf:.IHIP pe1fnd.

Finansiella mål och utfall

Ur ett aktiemarknadsperspektiv är VLT:s övergripande mål att långsiktigt skapa en god totalavkastning åt aktieägarna. Med totalavkastning menas summan av den lirliga genomsnittliga kurstillväxten och direkt·

avkastningen. För att skapa förutsättningar för att uppnå en god total- avkastning lit ägarna finns ett antal finansiella delmlil:

Avkastning på eget kapital-2002 uppgående till 3,3 (12,6) procent.

Nuvarande avkastning på eget kapital är under målnivlin och fokus är därför på att förbättra lönsamheten och därmed uppfylla målet om en avkastning på eget kapital om 15-25 procent. Den genomsnittliga avkast- ningen på det egna kapitalet har de senaste tre åren varit 16,4 procent.

soliditet -Per årsskiftet 56,3 (59, 1) procent. Styrelsens bedömning är att VLT:s långsiktiga soliditet bör vara mellan 30-40 procent, givet nu- varande verksamhetsrisk. Målet kan jämföras med genomsnittet för de tre senaste åren som uppgår till 57,2. Under 2003 kommer soliditeten att påverikas i riktning mot målnivlin till följd av att den föreslagna utdel- ningen för 2002 överstiger vinsten per aktie under motsvarande period.

Tillväxt-Under det gångna räkenskapsåret var tillvi'!xten 0.4 (-1,8) procent, med ett genomsnitt på 0,4 procent för de tre senaste åren. Koncernens ursprung och fortsatta tyngdpunkt finns inom tradi- tionella medier med en långsiktig tillväxt i nivli med samhällets totala tillväxt, B N P. Målet är därför att befintlig verksamhet organiskt skall växa snabbare än BNP över en konjunkturcykel. Med en tillväxt på 0.4 procent infriades inte målet under 2002. Samtidigt ger det stora beroendet av annonskonjunkturen goda förutsättningar för att tillväxten i intäkter skall överträffa BNP när konjunkturen vänder. Den svenska B N P-tillväxten var under 2002 1,9 procent.

Förvärvad tillväxt-En värdeskapande förvärvsstrategi är ett viktigt komplement tlll målen för den organiska tillväxten. Undt!r liret förvärvade VLT AdHostCerrter av Telia lnfoMedia AB. Den förvärvade enheten är nu integrerad med den tidrgare verksamheten inom Adx och verkar under namnet Leanback Media System LMS AB. VLT avser att även framöver spela en aktiv roll i den begynnande omstruktui"E'ringen av mediesverige.

Aktieägar- och optionsprogram Programmet har följande huvudlinjer:

• Förbi'!ttra förutsättningarna för bolagets tillväxt och lönsamhet.

• Skapa en långsiktig finansiell balans i bolaget.

• Arbeta för att öka aktiemarknadens intresse för VLT.

• Stimulera likviditeten i VLT-aktien.

• Långsiktigt ge en god aktieutdelning.

Under senhösten 2000 förvärvade ett antal personer ¹ ledande ställning inom VLT syntetiska optioner. Optionsprogrammet omfattade vid det tillfället 81 500 optioner, motsvarande cirka 1.4 procent av det totala antalet utestående aktier. Löptiden sträcker sig till och med december månad år 2003, med ett lösenpris om SEK 129. Optionsprogrammet har en övre gräns för utfallet på SEK 86 per option, vilket innebär att taket är SEK 21 5 per aktie. Vid utgången av 2002 omfattade options- programmet 73 000 optioner, motsvarande cirka 1,2 procent av det totala antalet utestående aktier.

Avsikten med optionsprogrammet är att ytterligare stärka berörda personers engagemang i VLT:s framtida värdetillväxt l syfte att säker- ställa framtida rekrytering och för att behålla personal i ledande ställning ser VLT syntetiska optioner som ett verkningsfullt och naturligt åter- kommande medel. Under 2002 gavs inga optioner ut, men ambitionen är att även framöver sälja optioner till ledande befattningshavare vid behov och intresse. Tillledande befattningshavare inom VLT utgår en prestationsbaserad bonus. Bonusdiskussion sker årligen med syfte att uppmuntra värdeskapande arbetsinsatser.

Under 1998 infördes ett konverteringsförbehåll som möjliggör fri- villig konvertering av A-aktier till B-aktier i syfte att förbättra likviditeten i den noterade aktien. Under 2000 konverterades 5 000 A-aktier.

Under 2001 och 2002 har ingen omstämpling till B-aktier skett.

VLT på stockholmsbörsen

VLT:s B-aktie är noterad på stockholmsbörsens O-lista. Aktien noterades 1985 på den dåvarande OTC-Iistan. OTC-Iistan awecklades i mitten av 2000 och de ingående företagen integrerades med bolagen i den bredare O-listan.

VLT-aktiens utveckling under året

Under börsåret 2002 sjönk vardet på B-aktien med SEK 15,00 från :>EK 88,00 till en slutkurs för året på SEK 73,00 per aktie. Detta motvarade en nedgång på 17,0 procent. Relevanta jämförelser är OM stockholms- börsens All Share Index (SAX) samt O-listan, där VLT ingår, som under samma period föll med 37 procent respektive 28 procent. Börsåret 2002 präglades av låg handel i mindre aktier och en fortsatt kraftig kurs- nedgång som en konsekvens av den svaga konjunkturella utvecklingen, hotet orn krig i Mellanöstern samt ett antal börsrelaterade ekonomiska skandaler.

Kursnedgången i aktien medförde att VLT:s börsvärde under året minskade från MSEK 518 till MSEK 429.

Under 2002 uppgick lämnad aktieutdelning till SEK 4,00, vilket motsvarade en direktavkastning för aktieägarna om cirka 5,5 procent.

Till följd av en sjunkande börskurs blev totalavkastningen för 2002

,.. '·.

VLT-AKTIEN •

~

1 l

VLT-akt ien

;;. ,:~>

dock negativ och uppgick till-12,5 procent. Per den 21 mars 2003 var kursen på VLT:s aktie SEK 70, motsvarande en nedgång om 4,1 procent jämfört med kursnivån vid årsskiftet.

Aktieutdelning och policy

Det är styrelsens uppfattning att aktieutdelningen långsiktigt skall följa utvecklingen av bolagets resultat och eget kapital, givet en lämplig finansiell struktur och att bolaget ej behöver ytterligare kapital till investeringar som långsiktigt avkastar mer· än aktieägarnas avkast- ningskrav. Den översoliditet som finns i balansräkningen skall användas till expansion och/eller kapitalöverföringar till aktieägarna. Arets aktie- utdelning föreslås till SEK 4,00 per aktie, det vill s.':iga oförändrad jämfört med 2001. Den föreslagna aktieutdelningen om SEK 4,00 per aktie överstiger årets vinst per aktie och motsvarar 6,9 procent av eget kapital per aktie vid årets utgång.

Aktieomsättning

Under året omsattes 177 491 VLT B-aktier, vilket innebär att 3,0 procent av det totala antalet aktier i bolaget omsattes. Detta kan jämföras med 2001. då omsättningshastigheten uppgick till 15,2 procent.

Under året var oms.':ittningshastigheten på stockholmsbörsen som helhet 122 procent och den mindre likvida O-listans omsättningshastighet

Aktiokapitalots utveckling

Ar Förändring Totalt Antal aktier

(MSEK) (MSEK)

1934 0.4 400

1951 Fondemission 0,2 0,6 600

1967 Fondemission 0,6 1,2 1 200

1977 Fondemi~on 1,2 2,4 2 400

1984 Fondemission 4,8 7,2 7 200

1984 Split 100:1 7.2 720 000

1985 Nyemission 0,8 8,0 800 000

1994 Fondemission 8,0 16,0 1 600 000

1994 Split 2:1 16,0 3 200 000

1998 Nyemission 0,1 16,1 3 206 769

1998 Inlösen ·1.4 14,7 2 940 500

1998 Fondemission 2,9 " 17,6 2 940 500

1998 Split 2:1 17,6 5 881 000

• Voa höjning av nominel~ belopp tran SEK s til 6.

Finanslolla mill och utfall

Mål 2002 2001 2000

Avkastning pa eget kapital, % 15-25 3,3 12,6 33,2

soliditet.% 30-40 56,3 59,1 56,3

Tillväxt,% > 8NP 0,4 ·1,8 2,5

J 4 •

VLT·AKTIEN

var cirka 70 procent. Oms.':ittningshastigheten i VLT-aktien har fortsatt sjunka och är idag på en oacceptabelt låg nivå. För att befrämja och långsiktigt stimulera intresset för att handla med VLT-aktien, fortsätter arbetet med att ytterligare förbättra informationsgivningen, bland annat genom ett ökat antal analytikerträffar och en vidareutvecklad hemsida.

Aktieägarna

Det totala antalet aktieägare vid utgången av 2002 uppgick till l 092 (1 156}. Av det totala kapitalet i VLT utgörs cirka 29 procent av institutionellt ägande. Andelen av kapitalet som kontrolleras av utländska investerare uppgick vid slutet av 2002 till cirka 19 procent.

Aktiekapital

Bolaget har 5 881 000 aktier om nominellt SEK 3,00 varav 4 975 560 utgör B-aktier och 905 440 är A-aktier. Det nominella aktiekapitalet är SEK 17 643 000. B-aktierna har 1/10 röst per aktie och A-aktierna 1 röst per aktie. B-aktierna representerade vid årsskiftet 84,6 procent av kapitalet och 35,5 procent av antalet röster. Sedan 1998 innehåller VLT:s bolagsordning en klausul som tillåter frivillig omstämpling av A-aktier med 1 röst till B-aktier (noterade} med 1/1 O röst. Under 2002 omvandlades inga A-aktier till B-aktier.

Fordelning av aktieinnehav

Antal aktier Antal aktieagare Totalt antal aktier

Summa Summa

1-500 804 160 631

501 -1 000 132 113 060

1 001-2 000 54 86 112

2 001-5 000 36 134 699

s 001 -10 000 21 158 962

10 001 -20 000 11 !n5V

20 001-50 000 9 1-KJ 15o)

50 001 -100 000 14

w ,, ..

100 001- 11 3 780 722

1 092 51!31 00(1

Baser~ p3 offentlig aletiebok och IOrtecXning t::Ner till VPC anrnAida förvaltarregistrerade innehlJV peor 2002~ 12·30.

Kursutveckling mot O·listeindex under 2002 SEK

100

!JO

70

60

JAN 2002

MAR MAJ

B-aktien

· - · - · - - ·-- - - - -1

JUL SEP

- - - - -sx-o

'<'O'J JAN

2003

Större aktieägare

Slåkten Pers

Tidningsaktiebolaget stampen Länsförsäkringar Bergslagen Boston Safe Deposit and Trust, USA_

~idel!tx.~~~~~-s_tod<: L!~A. loVeS!ors Bank and Trust. USA Södermanlands Nyheter

Sydostpr~ i Kölmar Oeutsche Bank AG, England Northern Trust, England

-

^{-~· .}

.. ..

. .. Catella Fokus

Antal A-aktier (1 röst) 905 440

VLT-aktien

Antal B-aktier (1/1 O röst) 1 260 322

Totalt antal

2 165 762

1 122 720 1 122 720

592 658 592 658

448 398 448 398

225 000 225 000

178 450 178 450

118800 118800

100 000 100 000

.. ^·--~---________ ,.

- - -

^{.. ----·~--}

66 370 66 370

56 898 56 898

33 200 33 200

31 650 31 650

Procentuell andel aktier {o/o) 36,8 19,1 10,1 7,6

Goldrnan Sadls lnt. Ltd, Engla_nd Erik Anund Hallin

···---·--·---·-__ ... ,_

-- ---

^{·-· ... . . . ·----~}

---

3,8 3,0 2,0 1,7 1,1 1,0 0,6 0,6 0,5 0,5 0,5 0,3 10,8

Procentuell andel röster (%)

73,5 8,0 4,2 3,2 1,6 1,3 0,9 0,7 0,5 0.4 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,1 4,6 Roya~~t, En~~-~ _ -·

State Street Bank and Trust C o, USA UBOC Global Cust, USA övriga

Nytkeltal Prestatior><nyckeltal ROrelsemarginal, % Nettomarginal, %

905 440

2002 1,7 1,6 1,96

2001

4,9 6,1 7.41

31 000 31 000

29 600 28100 16 900 635 494 4 975 560

2000

8,8.

13,4

1999

8,3 6,8

16,65 8,25

29 600 28100 16900 635 494

5 881 000

1998

8,8 7,2 8,11

~~-~~~~!':r!kti!· ~~~--·--·

EK/Aktie, SEK

_ _

^{,,._, ------~-..} ·---

-- - · -- -

---··"·-~-...

Avkastning EK, % Avkastning syss kap, o/o Utdelning per aktie, SEK

58.40 3,3 4,2 4,00 Ut~~!~r~-~t!_% __ . ---- - --- ____ __ 2_~.0-

~tdelni~K. %_ 6,9

Kassaflöde löpande verksamhet. MSEK 38,1 Kassaflöde per aktie, SEK

Risknyckeltal

Omsattningshastighet, aktien, % Soliditet. %

Skuldsättningsgrad, ggr

Rantet~ingsgrad, gg!. _ _ _

Li~ medellbalansomslutning, o/o

6,47

2002 3 56,3 0,10 9,2 1,5

Värderingsnyckeltal 2002

BOrsvarde 31112, MSEK 429

- · --8-

^{-------~--···-·}

..

---~ ~--·-·---·-

--.

Aktiekurs 31/12, SEK 73.00

· · - ---- --- - -- --- ---·- --

P/E-tal, ggr P/S-tal, _ggr

~BIT-m~ltipel, ggr Kurs/EK,%

~VJ.Sale~, ggr

~irektavkastning: %

37,2 0,59 37,9 125 0,63 5,5

60,44 12,6 15,2 4,00 54,0 6,6 63,1 10,74

2001 15 59,1 0,03 92,4 23,3

2001 518 88,00 11.9 0,72 11,1 146 0,54 4,5

57,03 43,26

33.2·

43,1 4,00 24,0 7,0 139,8 23,77

2000 23 56,3 0,03 120,0 38,6

2000 515 87,50 5,3 0,70 2,8 153 0.40 4,6

19,8 25,8 3,00 36,4 6,9 86,7 14.74

1999 32 50,9 0,04 54,9 29.4

1999 500 85,00 10,3 0,70 6,2 196 0,51 3,5

40,02 19,6 26,2 5,00**

61,7

84,7 14,41

1998 12 49,1 0,05 39,2 24,8

1998 465 79,00 9,7 0,70 6,2 197 0,54 6,3

100,0% 100,0%

Definitioner

Vinst efter skatt/Omsättning . · ... .'i .. ~t.~-~::. ~::

Vinst efter skatVGenomsnittligt antal aktier under perioden

Utgående eget kapitaVUtgående antal aktier

Nettovinst/Genomsnittligt eget kapital

Resultat efter finansnetto + finansiella poster/

~o~it_!!ig_t ~~t:t_k~pit~l

Utdelning/Nettovinst .. ,_.,, .. :.:··.f.:;··':.';;

Kassaflöde löpande verksamhet/Utgående antal aktier

Totalt antal omsatta aktier under året/

Antal utestående aktier

Ut~de eget kapitaVUtgAende balaO<Omslutning

Rantebarande skulder/Eget kapital

Resultat efter finansnetto + finansiella kostnader/

Finansiella kostnader

Börsvärde/Nettovinst

~värde/Omsättning -: .......... ·~·-~i

E~terP.rise ~~~~el!'örelseresultat

• .' If: · ;·'. ~-:.-~ 1' --l i·t.· f

~o.cs~~<tl!~a~~-·~tl~P..I.!&.. _______ ---·---· _

>1 .. :-.~

~!~.P~~~~Q.r.ll.~!t!)i~_9 ___ - -- .•. - -.• - · - --

~: .. ~,..:". :~.·:'Je le-. : ~-·!'!

Rkltebarande skulder + IJMda medel

VLT·AKTIEN • J~

Mediabranschen

r.:·.I·J, n,lnll~tt'!lng:una l de . .-: ,_,-(m, , -.t;,:;_,-;' ,._,,_,.-•_:"::l.r-ttle

sig u

1 1 ll't

.v

2001 Jt • 1 1 • .. ^!:1L

m~>t,~·;y,r,::,_ tm

min 'nin!J

h'lr:tl

: · · .7

fL'>">"' 9 ll:llU _ H

Annonseringen i TV; populärpress och bio återhämtade sig i slutet av året. Radio, fackpress och då främst affärspress samt storstads- och kvällspress hade en svagare utveckling. Landsortspressen, som har en större andel detaljhandelsreklam än övrig rikstäckande dagspress, drabbades ej lika hårt av konjunkturnedgången. starkast utveckling uppvisade utomhusannonseringen som främst gynnades av ökade medieinvesteringar i samband med riksdagsvalet

Annonsörernas awaktande hållning under året innebar totalt lägre medieinvesteringar i de traditionella medierna. Till följd av att produkt- och utbudsannonsering prioriterades framför varumärkesannonsering skedde under året en viss omfördelning mot direktkommunicerande medier. Detta gynnade framförallt den adresserade direktreklamen, annonsblad och Internet som alla uppvisade positiv tillväxt år 2002.

l takt med att volymen av direktreklam till hushållen ökade visade även den tidningsdistribuerade direktreklamen en tillväxt Denna form av direktreklam betraktas ha större genomslag eftersom den garanterat kommer innanför hemmets väggar. Detta blir allt viktigare då 1 O procent av befolkningen inte önskar någon direktreklam i brevlådan.

Normalt brukar BNP och reklaminvesteringar följa likartade utvecklingskurvor. Detta mönster gällde inte under 2002, då reklam- investeringarna minskade, medan BNP fortsatte att öka. På motsvarande vis brukar ökad disponibel inkomst och ökad konsumtion ge ökade reklam investeringar. men inte heller det gällde under 2002.

Prognos 2003

Förväntningarna på reklammarknadens utveckling är något högre ställda för år 2003. Enligt IRM beräknas investeringarna i traditionella medier öka med 3 procentjämfört med föregående år. Samtliga mediegrupper förväntas uppvisa positiv tillväxt, starkast väntas återhämtningen bli för reklam utomhus, inom lV och på bio.

J (J • MEDIABRANSCHEN

Konkurrens om annonsmedlen

l undersökningar genomförda av Orvesto har det konstaterats att annonsering i morgontidningar upplevs som viktigare och trovärdigare än lV-reklam.

Detta tyder på att människor har ett relativt högt förtroende för morgontidningar, vilket även visar sig genom de senaste årens positiva utveckling av antalet läsare och upplagor. Morgontidningen betraktas som ett rent nyhetsmedium, vilket även bidrar till ökad trovärdighet åt annonserna.

Konkurrensen om reklaminvesteringarna blir samtidigt allt hårdare i takt med att nya medier vill ta en del av den totala marknaden. För många har tidningen traditionellt varit det naturliga annonsforumet, men de senaste tio åren har det tillkommit ett antal medier som ger ökad konkurrens, som exempel kan nämnas lV, Internet och Radio.

För att även fortsättningsvis vara attraktiva för annonsörer och för att erbjuda ett konkurrenskraftigt alternativ till främst lV-reklamen har många tidningsföretag påbörjat annonssamarbeten med varandra. Syftet är att öka den geografiska täckningen jämfört med den begränsade räckvidd som uppnås vid annonsering i enskilda tidningar.

Ett exempel på samarbete är det mellan Göteborgs-Posten, Dagens Nyheter och sydsvenska Dagbladet Dessa tre tidningar har ett gemensamt bolag, City, i syfte att effektivare bearbeta marknaden för den riksbokade varumärkesannonseringen. Ytterligare ett exempel på annonssamarbete är Dagens Nyheter, Expressen och stockhol m City som erbjuder stockholmspaketet Dessa tre tidningar täcker in majoriteten av befolkningen i 08-området med en nettoräckvidd på knappt en miljon läsare.

När de stora svenska annonsörerna distribuerar sin mediebudget är det, totalt sett, en jämn fördelning mellan dagspress och TV När utländska företag annonserar i Sverige syns emellertid en tydlig obalans med en klar övervikt mot lV. Endast drygt tio procent av den totala annonsbudgeten för internationella annonsörer går till dagspressen.

Detta kan bero på att den svenska dagspressen, vars upplagor i huvud- sak utgörs av prenumerationer, har en räckvidd och penetration som det knappt finns någon motsvarighet till utanför Norden. Eftersom de internationella annonsörerna ofta inte är medvetna om detta väljs den kanal de är mest vana vid, vilket ofta är TV.

>

Mediabranschen

Tidningar

Under 2002 startades två nya reklamfinansierade gratistidningar t

Stockholm. Den första är affärstidningen Finans Vision. som var en sammanslagning av de MTG-ägda tidningarna Finanstidningen och Vision. Den andra är Bonnierägda stockhalm City, som har ett innehåll som motsvarar det i gratistidningen Metro.

Dessa två annonsfinansierade nyetableringar skall ses mot bakgrund av den svaga annonskonjunkturen som rådde under det gångna året.

Med den svaga annonskonjunkturen som huvudmotivering meddelade MTG i mitten av januari 2003 att Finans Vision skulle avvecklas.

En trend som synts under de senaste åren är att morgontidningarna har ändrat utseende från det traditionella broadsheet till att hela eller delar av tidningarna har det mindre tabloidformatet. Denna utveckling har skett successivt och idag är cirka hälften av Sveriges dagstidningar tabloider. Mest uppmärksammat blev det när Svenska Dagbladet för några år sedan bytte utseende på tidningen.

Senast i raden är Dagens Nyheter som från och med slutet av januari 2003 har tabloidformat på bilagorna medan huvudtidningen fortfarande är i broadsheet. Detta gäller även Göteborgs-Posten och sydsvenska Dagbladet som båda kommer att introducera fler tabloid- delar under våren 2003.

Tabloidformatet innebär inte bara att tidningen storleksmässigt byter utseende. Det innebär även ett nytt sätt att producera tidningen på. En av fördelarna med tabloiden är att den är kostnadseffektivare att producera bland annat till följd av en lägre pappersåtgå ng. Annons- utrymmet per sida blir samtidigt mindre än i broadsheet vilket kan innebära problem att få ut motsvarande pris för respektive annons- storlek.

Tvärt emot vad som förutspåddes för några år sedan fortsätter de flesta morgontidningarna att öka både antalläsare och upplagor. Detta inkluderar såväl morgontidningar i storstadsområdena som Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sydsvenska Dagbladet samt även många av lokaltidningarna i landet.

Tidnings1äsandet i världen

Ur ett internationellt perspektiv är Sverige och Norden storkonsumenter av dagstidningar. Mellan 75-85 procent av invånarna läser en eller fler tidningar en genomsnittlig dag. Denna nivå är stabil, trots att dags- pressen i Norden har minskat med omkring fyrtio tidningar under 1990-talet och med l ,5 miljoner exemplar i daglig upplaga under samma period. Ar 2000 gick det i Sverige 541 dagstidningar per 1 000 invånare, vilket renderade en internationell fjärde plats, medan det exempelvis i Frankrike endast gick 190 dagstidningar per l 000 invånare. Toppade listan gjorde Norge med 720 dagstidningar per 1 000 invånare.

Radio

Det svenska radiomonopolet bestod till och med 1979, därefter tilläts olika ideella organisationer att sända närradio. Den kommersiella radion, som startade i början på 1990-talet, var tänkt att organiseras som lokal- radion och licenser auktionerades ut till högstbjudande. Utifrån de licenserna har fyra nätverk tagit form: NRJ, Mix Megapol. Rix FM och Fria Media.

l N •

MEDIABRANsCHEN

2002 blev ett svårt år för hela radiobranschen i Sverige. Den huvud- sakliga anledningen till den vikande orderingången var att lokala annonsörer i sina nedskurna marknadsplaner prioriterade annonsering i traditionella medier framför nyare alternativ som exempelvis radio.

Den kommersiella radions attraktionskraft som reklamkanal får dessutom konkurrens från Public Service, som med sina fyra kanaler täcker ett brett område. De fyra Public Service-kanalerna har nästan dubbelt så många lyssnare som hela den reklamfinansierade radion sammantaget.

Det totala radiolyssnandet minskade med två procentenheter under 2002, men fortfarande lyssnar mer än 75 procent av svenskarna på radio dagligen.

Störst räckvidd bland de privata stationerna har Rix FM med l 0,3 procent, följt av Mix Megapol med 6,9 och NRJ med 6,8 procent av lyssnarna.

Mediernas räckvidd

Att besöka en webbsida är nu lika naturligt bland svenska folket som att lyssna på kommersiell radio. statistik från RUAB visar att webbens räckvidd stadigt ökar med ungefär samma takt som under de två före- gående åren. Det är cirka 38 procent av svenskarna som besöker en webbplats ett genomsnittligt dygn, att jämföra med cirka 30 procent vid förra årets mätning. För åldersgruppen 16-24 är siffran cirka 58 procent.

Mediernas rangordning i räckvidd är relativt stabil över tiden.

Dagspress, radio och TV har alla en daglig räckvidd kring 80 procent.

Reklaminvestoringa r, (MS EK) Mediagrupp (IRM) fviorgonpress totalt

storstadspress Landsortspress

Popularpress Fackpress TV Text-TV

2002

7 160 3 181 3 979

. 643 1 497 3 446

±01 %

-7,3 -10,5

·4,5

-3,7 -14,7 -1,8

63 -13,5

2001

7 722 3 553 4 169

667 1 754 3 509 72

~ ----·---·-•• ~·-W~• ·---•-• ~-~~-·-----·--~·---••-•------·--~ ·~-+.,_., .• _,_,__,.__...,~-·~~

Utomhus Bio Radio

Totalt traditionella medier

Internet totalt Banner/sponsring sökbaserad reklam

Gratistidningar Annonsblad

797 8,2 742

79 472 14 720

1 066 300

-0,5 -7,0 -5,7

79 508 15 656

3,0 895

... , .. ,·-- ---· - - · -

-3.2 325

_ _ _

2~⁶ -- - -·-----~·9·---·-~-

939

447 - - - - -

1.7 1 451

-3,9 6,7

977 418

Kalla: IRM, fö(iindrin.gssiffran baseras på jamförbart mat~rial

i.

Koncernöversikt

Intäkter och resultat för koncernen

Koncernens nettoomsättn';ng ökade under 2002 med 0,4 procent till MSEK 713,7 (711,2). Tidningsrörelsen tappade annonsintäkter men redovisar svagt stigande totala intäkter till följd av ökade intäkter från upplaga och distribution. Omsättningen inom tryckerirörelsen minskade svagt medan omsättningen inom Elektroniska medier ökade något.

Rörelseresultatet sjönk med 65,2 procent till MSEK 12.2 (35, 1 ), vilket motsvarar en rörelsemarginal om 1, 7 (4, 9) procent. l resultatet ingår en realisationsvinst från en fastighetsförsäljning med MSEK 2,2 (-), samt startkostnader på MSEK 9,2 (-)relaterade till tryckeriinvesteringen.

Tidningsrörelsens resultat minskade till MSEK 32,0 (44, 7) främst till följd av den vikande annonskonjunkturen. Tryckerirörelsen redovisade en mindre förlust huvudsakligen beroende på lägre marginaler på tryck- uppdrag, startkostnader för ny press och packsal samt extrakostnader förombyggnationer

av

lokaler. Elektroniska medier rapporterar en något större förlust till följd av förs~mrade resultat inom främst Leanback Sweden och TVCheck.

Finansnettot minskade till MSEK 1,9 (18,2) och resultatet efter finansnetto uppgick till MSEK 14,1 (53,3). Resultatet från de finansiella posterna har minskat på grund av lägre utdelning på aktier, samt. som en effekt

av

det pågående investeringsprogrammet en minskad avkastning på kortfristiga placeringar och ökade räntekostnader. Arets aktieutdelning från Liberala Tidningar AB (Nerikes Allehanda AB:s moderbolag) uppgick till MSEK- (9,7).

Vinsten per aktie blev SEK 1,96 (7 .41 ). Eget kapital per aktie uppgick till SEK 58,40 (60,44). Antalet aktier är totalt 5 881 000.

Koncernens Intäkter 2002

l. Annonser 34,9%

2. Tryckerier 24,0 % 3 Upplaga 22,5 % 4. DistribiJtion 11,5 % 5. Elektroniska medier 4,2 % övrigt 2,9%

• KONCERNÖVERSIKT

Koncernens kostnader 2002

1. Personalkostnader 48.4 % 2. R~varor OCh fornödenheter 18,0%

3. Ovr. ext. kostr>ader 16,8 % 4. Distributionskostnader 1 0,0 % 5. Avskrivningar 5,6 % Ovrigt 1.2%

Kassaflödet från den löpande verksamheten blev MSEK 38,1 (63,1 ).

Räknat per aktie uppgick kassaflödet från den löpande verksamheten till SEK 6,47 (10,74).

Under året förvärvades samtliga aktier i AdHostCenter av Telia Inta- Media. AdHostCenter tillhandahåller tjänster för distribution av digitala annonser. Denna enhet är nu integrerad med koncernens tidigare verksamhet inom Adx och verkar under namnet Leanback Media System LMS AB.

Intäkter och resultat per affärsområde

Affärsområdets totala intäkter ökade med 1,1 procent till MSEK 515,3 (509,8). Annonsintäkterna har till följd av den fortsatta nedgången på reklammarknaden sjunkit med 3,7 procent till MSEK 253,1 (262,8).

Rörelseresultatet uppgick till MSEK 32,0 (44.7) - en minskning med 28,4 procent. Rörelsemarginalen var 6,2 (8,8) procent. Resultat- försämringen medför att arbetet med att rationalisera och effektivisera verksamheten intensifieras.

Affilrsområdets intäkter, som från och med 1 april2002, enbart består av VLT Press, minskade med 1, 9 procent till MSEK 174,1 (177 ,5). Rörelse- resultatet blev för motsvarande period MSEK -2,1 (13,1 ). VLT Press redovisar fortsatt god beläggning, men lägre marginaler på tryck- uppdrag samt startkostnader om totalt MSEK 9,2 har belastat rörelsens resultat. Per 1 april 2002 övertogs VLT:s aktier i Trollhättans Tryckeri av det nystartade bolaget Västsvenskt Tidningstryckeri AB (VTAB), i vilket VLT nu äger 1 O procent av aktierna.

Omsättning per affärsomrAda 2002

1. Tidningar 71,1 % 2. Tryckerier 24,0 % 3. Elektroniska medier 4.2 % ÖVrigt 0,7%

Kassaflöde från 16pande verksamhet (MSEK)

----~ ~----

160 140 120 - - - 100

- ,._-r-:- 80

if, ~

60

:i

₄₀

il-

²⁰

1998 1999 2000 2001 2002

Koncernöversikt

Intäkterna ökade med 4,4 procent till MSEK 30,7 (29,4). Rörelseresul- tatet utvecklades i motsatt riktning och försämrades till MSEK -8,2 (-6,9). Leanback Sweden hade en vikande beläggning samt belastades med awecklingskostnader om MSEK 2. Leanback Media System LMS AB (f.d. AdHostCenter) bidrog med ökade intäkter från distribution av digitala annonser. l slutet av 2001 avyttrades VLT:s aktier i intresse- bolaget TV4 Bergslagen (49 %). l 2001 års siffror är resultatandelar från försäljningen av TV4 Bergslagen inkluderade med MSEK 4,9.

Investeringar

Koncernens investeringar i anläggningstillgångar ökade under 2002 och uppgick till MSEK 182,5 (137,5), varav MSEK 135,6 (120,9) avser investeringsprogrammet för VLT Press. Huvuddelen av tryckinvesteringen är nu genomförd, vilket förväntas medföra minskade investeringar för helåret 2003. l finansiella anläggningstillgångar har investerats MSEK 13,4 (0, 1).

Finansiell ställning

Under 2002 utdelades MSEK 23,5 till aktieägarna via den ordinarie aktieutdelningen. Likvida medel minskade under året och uppgick vid årets slut till MSEK 9.4 (140,0). Under första halvåret 2002 upptogs en checkräkningskredit om MSEK 50,0 samt upphandlades ytterligare en låneram under andra halvan av året om MSEK 50,0 varav MSEK 25,0 har utnyttjats. soliditeten uppgick till 56.3 (59, 1) procent. Det egna kapitalet uppgick till MSEK 343,4 (355,4) eller SEK 58,40 (60,44) per aktie.

Totala Intäkter och resultat

~ft~r finansnetto (MSEK)

720- - - - 700- -

..

r::- 680-- 660-~ 640- 620- 600-

1998 1999 2000 2001

lntäkt~r lntäktor 2002

Resultat eftu finansnetto 150

125 100

Rörelsemarginal (%)

10,00 8,75 7,50

-.., - - .. - - - -

OJ. "" «' .

_::cf_Mr - - - - -

6,25

s.oo

"'

..

^: _3,75

- - - 2,SO

1,2S

1998 1999 2000 2001 2002

• •>ddusive j3mför<lsest0fande poster

Akt i e innehav

VLT:s strategiska aktieinnehav utgörs av aktieposter i såväl traditionella som nyare medier. l tidningsföretagen Nerikes Allehanda och Hallands- posten äger koncernen 1 7 respektive 1 O procent, vidare äger koncernen 4,5 procent av aktierna i H Tryckeriverksamheten inom Tvåstads Tidning ingår nu i Västsvenskt Tidningstryckeri AB (VTAB), i vilket VLT äger lO procent. Inom Elektroniska medier äger VLT aktier i lnternet- utvecklaren CityGate (9 %) och i mediebolaget RadioHästen (30 %).

Övrigt

Koncernens totala fastighetsinnehav styrs av lokalbehovet i den egna rörelsen. Av totalytan på cirka 24 600 m' hyrs cirka 2 000 m' ut externt.

l början på sommaren 2002 såldes en fastighet i Vänersborg, med en total yta om cirka 2 400 m'. Affären resulterade i en reavinst om drygt MSEK 2. Per årsskiftet 2002/2003 värderas fastighetsbeståndet till MSEK 135 (136). Medelantalet anställda uppgick under helåret 2002 till 896 (929).

Intäkter och rörelseresultat per affärsområde 2002 (MSEK) Intäkter

Tidningar 515,3

Tryckeder 174,1

Elektroniska medier 30,7

Övrigt 4,5

724,6

likvida medel (MSEK)

""

,·;')

---~---1W

__

^:;,:_ _{- - - -140}

~

- - - - 1 20 - -100 80

60 40 20

1998 1999 2000 2001 2002

+1-% Resultat +1-%

1,1 32,0 -28.4

-1,9 -2,1 -116,0

4,4 -8.2 ·18,8

104,6 -9,5 39,9

0,8

r.

^12,2 ·65,2%

Avkastning pol eget kapital (%)

40 - - - -- - - -- - - -35

....

- - -- ~-- - - - 30 - - - -2S 20

...,

"'

-~-~- ·- - - - 1 5 -~-- 10

1998 1999 2000 2001 2002

KONCERNÖVERSIKT •

22 •

IIDNING:\.F.