Examensarbete 15 hp Sjuksköterskeprogrammet
”Varför gråter jag?”
En litteraturstudie som belyser kvinnors
upplevelser av ohälsa vid användandet av
hormonella preventivmedel
Författare: Lisa Josefson och Felicia Vukic Handledare: Rosemarie Klefsgård
ABSTRAKT
Bakgrund: Hormonella preventivmedel är av de vanligaste metoderna att förhindra en
oönskad graviditet. Forskningen visar att hormonella preventivmedel kan påverka kvinnans livskvalitet och samtidigt medföra allvarliga biverkningar som kvinnan förväntas leva med.
Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av ohälsa vid användandet av hormonella
preventivmedel.
Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Den baseras på en
systematisk litteratursökning av vetenskapliga artiklar i databaserna Cinahl och PubMed. Tio kvalitetsgranskade artiklar analyserades med hjälp av en innehållsanalys.
Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier och sju underkategorier; En emotionell
berg- och dalbana (Negativa psykiska effekter, Oro för att bli gravid, Att inte veta varför man
mår som man gör och Kvinnors reflektioner kring att sluta använda hormonella
preventivmedel,Positiva psykiska effekter) och Påverkan på den sexuella hälsan (Försämrad sexuell hälsa och Förbättrad sexuell hälsa). Kvinnor upplevde att hormonella preventivmedel hade främst en negativ inverkan på den psykiska och sexuella hälsan, men det fanns även positiva upplevelser av hormonella preventivmedel
Slutsats: Slutsatsen är att det finns en variation i hur kvinnor upplever sin ohälsa vid
användandet av hormonella preventivmedel. Genom den nya kunskapen skulle sjuksköterskor kunna hjälpa kvinnorna och på så sätt kunna lindra lidande, förbättra livskvaliteten samt få kvinnorna att uppleva en bättre hälsa.
Tack
Vi vill tacka varandra för ett gott samarbete och stöd under processens gång.
Titel ”Varför gråter jag?”
En litteraturstudie som belyser kvinnors upplevelser av ohälsa vid användandet av hormonella
preventivmedel
Författare Lisa Josefsson och Felicia Vukic
Utbildningsprogram Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp.
Handledare Rosemarie Klefsgård
Examinator Sylvi Persson
Adress Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap
INNEHÅLL
1 INLEDNING ... 1
2 BAKGRUND ... 1
2.1 Vad är preventivmedel? ... 1
2.2 Preventivmedels fysiska påverkan... 1
2.2.1 Menstruation ... 2
2.2.2 Blodpropp ... 2
2.2.3 Cancer ... 2
2.3 Preventivmedels psykiska påverkan ... 2
2.4 Preventivmedlets sexuella påverkan ... 3
2.5 Sjukvården idag ... 3 2.6 Sjuksköterskans roll ... 4 3 TEORETISK REFERENSRAM ... 4 3.1 Livsvärld ... 4 3.2 Hälsa ... 4 3.3 Lidande ... 4 4 PROBLEMFORMULERING ... 5 5 SYFTE ... 5 6 METOD ... 5 6.1 Design ... 5
6.2 Urval och urvalsförfarande ... 6
6.3 Datainsamling ... 6
6.4 Kvalitetsgranskning ... 7
6.5 Analys ... 7
7 FORSKNINGSETISKA ASPEKTER ... 9
8 RESULTAT ... 9
8.1 En emotionell berg- och dalbana ... 9
8.1.1 Negativa psykiska effekter ... 9
8.1.2 Oro för att bli gravid ... 11
8.1.3 Att inte veta varför man mår som man gör ... 11
8.1.4 Kvinnors reflektioner kring att sluta använda hormonella preventivmedel ... 11
8.1.5 Positiva psykiska effekter ... 12
8.2 Påverkan på den sexuella hälsan ... 12
8.2.1 Försämrad sexuell hälsa ... 12
8.2.2 Förbättrad sexuell hälsa ... 13
9 DISKUSSION ... 13
9.1 Metoddiskussion ... 13
9.2 Resultatdiskussion ... 16
10 SLUTSATS ... 18
10.1 Kliniska implikationer ... 18
10.2 Förslag på fortsatt forskning ... 18
Bilagor
Bilaga 1 – Sökmatris Cinahl Bilaga 2 – Sökmatris PubMed
1
INLEDNING
Författarna till denna studie upplever att man allt oftare i sociala medier läser om
preventivmedels påverkan på kvinnors hälsa och att vården inte upplevs vara tillmötesgående. Att ha en förståelse som vårdpersonal för hur kvinnor kan må som en följd av det hormonella preventivmedlet anses ha en essentiell betydelse för en god vårdkvalitet. Som blivande sjuksköterskor anser författarna att detta ämne bör studeras eftersom det är vi som kan möta dessa kvinnor när de söker vård för sina besvär relaterade till det hormonella preventivmedlet.
2
BAKGRUND
Den genomsnittliga debutåldern för samlag är sexton år i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2014) och i dagens samhälle får kvinnor redan i ung ålder höra hur viktigt det är att motverka en graviditet. För att förhindra en graviditet finns det flera olika sorter av hormonella och icke-hormonella preventivmedel. Forskning konstaterar att mer än var tredje kvinna i Norden i åldern 19 till 45 år använder hormonellt preventivmedel eller kopparspiral (Hognert,
Skjeldstad, Gemzell-Danielsson, Heikinheimo, Milsom, Lidegaard & Lindh, 2017). En studie visar att hormonella preventivmedel var det vanligaste preventivmedel som användes vid det senaste samlaget hos svenska unga mellan åldern 16 och 29 år (Folkhälsomyndigheten, 2017). Samma studie från Folkhälsomyndigheten (2017) visade även att en av anledningarna till att unga kvinnor inte använt hormonella preventivmedel de senaste tolv månaderna var att de antingen var oroliga för biverkningar eller upplevt biverkningar.
2.1 Vad är preventivmedel?
Preventivmedel, även kallat för antikonception, används för att förhindra oönskade
graviditeter. Det finns flera olika preventiva metoder att välja mellan. Det finns de metoder som inte innehåller hormoner, såsom kondom, pessar samt kopparspiral och det finns metoder med hormon (Borgfeldt, Sjöblom, Strevens & Wangel, 2019). De hormonella preventivmedel som finns på marknaden idag är p-piller, p-stav, hormonspiral, p-plåster, p-ring samt p-spruta (Odlind & Milsom, 2015). Hormonella preventivmedel delas in i två grupper;
kombinationspreparat och gestagena preparat. Dessa preventivmedel innehåller en
kombination av hormonerna gestagen och östrogen respektive enbart gestagen.
Kombinationspreparat kan användas på olika sätt, såsom tablettform, vaginalinlägg och plåster. Gestagena preparat finns som tabletter, subkutana implantat, livmoderinlägg som spiraler samt injektioner. Det alla hormonella preventivmedel har gemensamt är att de verkar preventivt genom att hämma ägglossningen, inaktiverar livmoderslemhinnan som tar emot det befruktade ägget samt påverkar livmoderhalssekretet så detta blir mera ogenomträngligt för spermierna (Borgfeldt, Sjöblom, Strevens & Wangel, 2019).
2.2 Preventivmedels fysiska påverkan
skriver om att kombinationspreparats användning kan minska risken för anemi, smärta vid menstruation, premenstruellt syndrom, cystor på äggstockarna. Kombinationspreparat minskar även risken till hälften för att drabbas av ovarial-, endometrie- och koloncancer.
2.2.1 Menstruation
En ytterligare biverkning som kan uppstå är en påverkan på menstruationen. I en studie belyser forskarna Weisberg, Bateson, McGeechan och Mohapatra (2013) att den vanligaste anledningen till att kvinnor som använde p-stav eller spiral valde att sluta med det hormonella preventivmedlet var en missnöjdhet med blödningsmönstret, eftersom då kvinnorna antingen upplevde amenorré, frekvent blödande eller spotting. Dock visar en undersökning (Merki-Feld, Breitschmid, Seifert & Kreft, 2014) att det finns en variation bland vad kvinnor föredrar gällande menstruell blödning. En del kvinnor föredrar att blöda månadsvis, andra med längre uppehåll samt vissa som föredrar att slippa blödningar helt.
2.2.2 Blodpropp
Något annat som är välkänt är att intag av kombinerat preventivmedel ger en ökad risk för att drabbas av blodproppar (Milsom & Odlind, 2014). I de senaste kohortstudierna visade det sig att incidensen för venös tromboembolism (VTE) i samband med preventivmedel av
kombinerad sort är 5–12 per 10 000 kvinnor/år. Detta medan incidensen ligger på 2 fall per 10 000 kvinnor/år hos kvinnor som inte använder kombinerat hormonella preventivmedel
(Läkemedelsverket, 2014). En anledning till att kombinerat preventivmedel ger en ökad risk för blodproppar är att östrogen påverkar blodets koagulationsmekanism och det
blodproppslösande systemet (Borgfeldt, Sjöblom, Strevens & Wangel, 2019). Därför avråds kvinnor med ökad risk för blodproppar att använda p-piller. Läkemedelsverket (2014) rekommenderar därför en noggrann anamnes innan förskrivning av preventivmedel. Anledningar till att inte föreskriva p-piller är exempelvis ålder över 35 år, eget eller nära släkting som har högt blodtryck, diabetes mellitus, migrän, porfyri, osteroskleros, epilepsi, fetma, kronisk leversjukdom, bröstcancer eller anamnes på hjärnblödning (Borgfeldt,
Sjöblom, Strevens & Wangel, 2019). Enligt Läkemedelsverket (2014) är risken för VTE som störst under de tre första månaderna för nya användare av kombinerad hormonella
preventivmedel.
2.2.3 Cancer
Läkemedelsverket (2014) menar att kunskapsläget angående sambandet mellan hormonella preventivmedel och bröstcancer är osäkert i dagens läge men enligt Milsom och Odlind (2014) finns det en liten statistisk bevis på att intag av hormonella preventivmedel ökar risken för bröstcancer. En dansk studie (Mørch, Skovlund, Hannaford, Iversen, Fielding & Lidegard, 2017) visar att risken för att drabbas av bröstcancer är högre hos kvinnor som använder eller har använt nutida hormonella preventivmedel jämfört med kvinnor som aldrig använt
hormonella preventivmedel. Mørch et al. (2017) nämner även att risken för att drabbas av bröstcancer ökar vid ett långtidsanvändande av hormonella preparat. Livmoderhalscancer är en annan typ av cancer som kan drabba kvinnor som använder p-piller under en längre tidsperiod i livet (Milsom & Odlind, 2014). Enligt Läkemedelsverket (2014) kan den ökade risken ses efter fem års användande av p-piller. Dock anses fördelarna med hormonella preventivmedel väga tyngre än nackdelarna och riskerna för cancer (Regionala
cancercentrum, 2019; Läkemedelsverket, 2014). Främst gäller detta livmoderhalscancer då riskökningen anses försvinna inom loppet av tio år efter avslutad hormonbehandling (Läkemedelsverket, 2014).
2.3 Preventivmedels psykiska påverkan
ökade risken för nedstämdhet och humörpåverkan vid användande av hormonella preventivmedel. En studie visar att kvinnor som använde p-piller har ett generellt sämre psykiskt välmående jämfört med de kvinnor som inte använder p-piller (Zethraeus, Dreber, Ranehill, Blomberg, Labrie, von Schoultz, Johannesson & Lindén Hirschberg, 2017). Milsom och Odlind (2014) belyser att den främsta anledningen till att kvinnor slutar med sitt
hormonella preparat är just biverkningar som nedstämdhet, humörpåverkan och minskad livsdrift. Detta stödjs av Lindh, Hognert och Milsoms (2016) forskning som visar på att psykiska biverkningar, som depression och nedsatt sexuell drift från kombinerade hormonella preventivmedel var anledning till att avbryta användandet av preventivmedlet. Studien belyser även att de psykiska biverkningarna är en anledning till att avslutandet av hormonella
preventivmedel har ökat. Det har även visat sig att användandet av hormonella
preventivmedel, framförallt hos unga, kan leda till depression (Wessel Skovlund, Steinrud Morch, Vedel Kessing & Lidegaard, 2016).
2.4 Preventivmedlets sexuella påverkan
Vid användandet av hormonbehandling kan den sexuella lusten minska, vilket kan bero på den uteblivna ägglossningen. Forskning visar att ökad sexuell lust främst sker vid ägglossning vilket går förlorat till de kvinnor som använder sig av preparat som hämmar just den
processen (Borgfeldt et al., 2019). Hormonell behandling kan ge en minskad eller helt
obefintlig sexuell lust för kvinnan (Olovsson, 2014). Minskat sexuellt intresse innefattar såväl bristande motivation som gensvar från kroppen (Helström, 2014). I en studie där det
undersökts om p-piller har en påverkan på sexualiteten, visade det sig att det finns en statistisk negativ skillnad på tre av sju aspekter hos kvinnor med p-piller jämfört med de som inte använde något hormonellt preventivmedel. De tre aspekter som det gäller är lust, upphetsning och njutning (Zethraeus, Dreber, Ranehill, Blomberg, Labrie, von Schoultz, Johannesson & Lindén Hirschberg, 2016).
2.5 Sjukvården idag
Preventivmedelsrådgivning görs vanligtvis med en barnmorska där man diskuterar ett lämpligt preventivmedel beroende på kvinnans livssituation där bland annat ålder, hälsotillstånd, sexualvanor, fruktsamhet, egna önskemål samt eventuella kunskaper från tidigare erfarenheter tas hänsyn till. En noga anamnes görs av den anledning för att förhindra komplikationer som kan uppkomma om fel preventivmedel ordineras till en kvinna (Milsom & Odlind, 2014).
Enligt den svenska Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) ska vård ”ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet” (2017, 3 kap 1§). Detta innebär att en individs kön, ålder, arbete, etniskt ursprung, religiös tillhörighet eller sexuell läggning inte ska vara avgörande för vilken vård individen får. Trots denna lagstiftning anses inte sjukvården vara jämlik och därför väljer regeringen att satsa på att utveckla vården och kvinnors hälsa (Socialdepartementet, 2019). Ett av delmålen som Sveriges regering har inom jämställdhetspolitiken är en jämställd hälsa (Socialdepartementet, 2019) som avser bland annat fysisk, psykisk och sexuell/reproduktiv hälsa.
Enligt Borgfeldt, Sjöholm, Strevens och Wangel (2019) beskriver Världshälsoorganisationen (World Health Organization, WHO) sexuell hälsa som ett tillstånd av fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande i relationen till individens sexualitet. WHO införde ett begrepp för de mänskliga rättigheterna där sexuell hälsa, sexuella rättigheter, reproduktiv hälsa och
2.6 Sjuksköterskans roll
Enligt Bergbom (2019) är en av sjuksköterskans uppgifter att respektera och bekräfta personers tolkningar och upplevelser kring sin ohälsa. Att arbeta utifrån en personcentrerad vård där människans unika perspektiv blir uppmärksammat på samma sätt som sitt eget professionella perspektiv.
Det faller inte inom sjuksköterskans ansvarsområde att ändra kvinnors hormonella
preventivmedel. Men allmänsjuksköterskan kan komma i kontakt med kvinnor inom vården där biverkningar av hormonella preventivmedel kommer på tal, exempelvis inom vårdenheter för psykiatri och gynekologi eller vårdcentraler. Sjuksköterskans ansvar är att se till hela individen och tillgodose dennes behov. För att kunna tillgodose behovet är det därför viktigt att sjuksköterskan har en kunskap och förståelse kring hur kvinnor kan uppleva ohälsa till följd av hormonella preventivmedel.
3
TEORETISK REFERENSRAM
Vårdvetenskapens mål är att främja hälsa och minska lidande för att där igenom kunna stärka individen. Vårdvetenskapen innebär vidare att patienten är i fokus vid vårdandet som ska eftersträvar att stärka och stödja hälsa (Dahlberg & Segesten, 2010). Att vårda utifrån ett patientperspektiv innebär att vårdpersonalen sätter sig in i patientens livsvärld för att kunna förstå dennes upplevelser av hälsa, sjukdom, lidande och vårdande (Dahlberg & Segesten, 2010). Denna litteraturstudie utgår från ett vårdvetenskapligt perspektiv med fokus på begreppen livsvärld, hälsa och lidande
3.1 Livsvärld
Livsvärlden är det som kännetecknar hur individen uppfattar sig själv, andra och allt runt omkring sig (Dahlberg & Segesten, 2010). Livsvärlden bygger på personliga erfarenheter som grundar sig i hur människor bemöter olika situationer och sina medmänniskor. Individer kan bemöta och dela samma situation men förstå och närma sig den på olika sätt, vilket grundar sig i personliga erfarenheter. Livsvärlden delas med andra, men är samtidigt individuellt beroende av bäraren och dennes erfarenheter (Ekebergh, 2017). Utifrån studiens syfte är det således viktigt att uppmärksamma kvinnans livsvärld och lägga vikten i individens
individuella tankar och upplevelser.
3.2 Hälsa
Hälsa är ett begrepp som används i dagens samhälle och alla ser olika på vad hälsa är. Hälsa inom vården kan definieras som något mer än att vara fri från sjukdom, det kan ses som något som är knutet till att vara frisk, finna välbefinnande och känna sig sund samt att den enskilda individen känner sig hel, både i kropp, själ och ande. Det är lika viktigt att individen känner sig hel både psykiskt och fysiskt. Om vi inte känner denna helhet inom oss kan det leda till att vi upplever hälsoproblem (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012). För kvinnor som använder hormonella preventivmedel kan deras fysiska och psykiska hälsa påverkas vilket kan leda till att kvinnorna upplever ohälsa.
3.3 Lidande
människans upplevelse. Lidande kan vara både fysiskt, emotionellt och andligt men är alltid subjektivt. Lidandet är för det mesta inget som syns utanpå men som är unikt för varje individ, vilket innebär att som vårdpersonal är det viktigt att lyssna på varje enskild patient och dennes besvär. Inom all vård vill man lindra patientens lidande trots att lidande kan ses som något naturligt och som något vi alla upplever någon gång i livet (Arman, 2017). Kvinnor som upplever besvär till följd av hormonella preventivmedel kan uppleva ett onödigt lidande eftersom biverkningarna av hormonella preventivmedel kan vara diffusa och. Detta gör att kvinnor fortsätter att använda det hormonella preventivmedlet utan vetskapen om att detta är orsaken till lidandet.
4
PROBLEMFORMULERING
I dagens samhälle har flertalet kvinnor sex och många kvinnor använder också
preventivmedel för att förhindra att bli oönskat gravida. Dessa preventivmedel kan medföra allvarliga biverkningar som kvinnan förväntas leva med. Varje dag utsätter dessa kvinnor sig för stora hälsorisker som kan innebära både en fysisk och psykisk påverkan på hälsan. Detta leder till att kvinnan söker hjälp inom vården för sina besvär. Men biverkningar av
preventivmedel är ofta diffusa och icke specifika för just preventivmedel, vilket gör det svårt för både kvinnan själv och vårdpersonalen, att tolka besvären som en biverkning av
preventivmedlet. För att förhindra vårdskador och lindra lidandet är det därför är det viktigt att som allmänsjuksköterska känna till hur kvinnan kan uppleva biverkningar av sitt
preventivmedel. Sjuksköterskan kan med hjälp av sina kunskaper kring kvinnors upplevelser vid användandet av hormonella preventivmedel lättare sätta sig in i dessa kvinnors livsvärld. Detta är ett ämne som det inte finns mycket forskning om vilket leder till att det finns en brist på kunskap kring ämnet. Detta i sin tur leder till en begränsad vetenskaplig evidens som vården kan förlita sig på. Därför behövs det mera kunskap om kvinnors mående och
upplevelse vid användning av hormonella preventivmedel. Denna kunskap kan sedan vara till hjälp för att utveckla det professionella bemötandet hos sjuksköterskor gentemot kvinnan som upplever hormonella besvär, både i den somatiska och psykiatriska vården.
5
SYFTE
Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av ohälsa vid användandet av hormonella preventivmedel.
6
METOD
6.1 Design
Valet av design till denna studie är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Då avsikten med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av ohälsa vid användandet av hormonella preventivmedel bedömdes detta vara den bästa metoden för att besvara syftet, eftersom
6.2 Urval och urvalsförfarande
Eftersom denna litteraturstudies syfte var att undersöka kvinnors upplevelser av ohälsa vid användandet av hormonella preventivmedel var ett inklusionkriterium kvinnor som använde hormonella preventivmedel. Ett ytterligare inklusionskriterium var att artiklarna skulle vara originalartiklar med kvalitativ ansats, skrivna på engelska, publicerade mellan år 2012 och 2020, vara peer-reviewed samt etiskt godkända.
Exklusionkriterier var artiklar som var skrivna på annat språk än engelska, artiklar äldre än åtta år, artiklar som inte var relevanta för studiens syfte samt review-artiklar.
För att strukturera och avgränsa frågeställningen användes en så kallad PEO-modell (population, exposure, outcome) enligt Forsberg och Wengström (2015)(Tabell 1). Denna modell användes även för att ta fram relevanta sökord till sökningen av litteratur. I denna studie bestod PEO av kvinnor som population, hormonella preventivmedel som exponering, där hälsa, mående och välbefinnande blir resultatet eller utfallet. För en tydligare översikt av urvalet kompletterades ett tema till PEO enligt Bettany-Saltikov och McSherry (2016), med T som står för typ av studier, vilket i denna studie var kvalitativ ansats. Nedanstående tabell visar PEOT och en översikt över vilka sökfraser som användes samt vilka inklusion- och exklusionskriterier som tillämpades.
Tabell 1 – Översikt av studiens PEOT
Sökfraser Inklusionskriterier Exklusionskriterier
Population
Kvinnor
Females or women Kvinnor i fertil ålder Män, barn.
Exposure Hormonella preventivmedel hormonal contraceptive/contr aceptions”
Hormonella preventivmedel Icke hormonella
preventivmedel, exempel: kondom, kopparspiral och pessar. Outcome Mående, välmående, hälsa, ohälsa, upplevelse Mood, well-being, side-effect, adverse effect, quality of life, experience
Påverkan på psykisk hälsa Artiklar endast om blödning eller varför kvinnor väljer ett visst preventivmedel. Types of study Artiklar med kvalitativ ansats Qualitative study, qualitative research
Kvalitativa studier, Intervjustudier, Observationsstudier, Deskriptiva studier Språk: Engelska Peer-review Kvantitativa studier Översiktsstudier/ reviewartikel Äldre än åtta år.
Sammanlagt lästes femton artiklar i fulltext men endast åtta av dessa valdes att inkluderas i resultatet, eftersom de ansågs besvara syftet. Två av de tio artiklarna som ingår i studiens resultat hittades under ”similar articles” via PubMed när abstrakter till andra artiklar lästes.
6.3 Datainsamling
Subject Headings och i PubMed benämns de som MeSH-termer (Kristensson, 2014). Ibland
kombinerades blocksökningar med fritextord. De sökord som bland annat användes var
women, contraceptive och well-being eller quality of life.För att få en bredare sökning kombinerades olika sökord med hjälp av AND och OR. Genom att använda OR kunde flera synonymord användas i samma sökning för att på så vis öka chansen för att hitta relevanta artiklar. För att inte missa relevanta artiklar beroende på om ordet är skrivet i singular eller plural användes trunkeringar (*). Trunkering (*) sätter man efter ett ord för att visa att både singular och plural accepteras i sökresultatet. Exempel på detta är vid användandet av
sökordet experience* (upplevelse). Genom att sätta en trunkering visade författarna att de var intresserade av artiklar innehållande erfarenhet och flera erfarenheter. Ett sökschema för respektive databas gjordes för att få en tydlig översikt av sökningarna (Bilaga 1 och 2).
6.4 Kvalitetsgranskning
Fortsättningsvis kvalitetsgranskades artiklarna genom att bli lästa och klassificerades efter hur många poäng studien fått beroende på vilka kriterier den uppfyllde. Artikeln kunde få ett poäng på varje fråga om svaret på frågan var ja. Kvalitetsnivå på studien i artikeln framgick enligt ett fastställt poängsystem där 1–5 poäng = låg kvalitet, 6–7 poäng = medel kvalitet och 8–10 poäng = hög kvalitet. Den mall som användes var en modifierad mall baserad på
Fribergs (2017) granskningsfrågor för kvalitativa studier (Bilaga 3). Efter att artiklarna lästs i fulltext kvalitetsgranskades de och bland de utvalda artiklarna som användes i studiens resultat hade åtta artiklar en hög kvalitetsnivå och två medel kvalitetsnivå. Ingen av de valda artiklarna bedömdes ha en låg kvalitetsnivå. De utvalda artiklarna sammanställdes i en artikelmatris med övergripande information om varje artikel (Bilaga 4). Urvalsprocessens olika steg beskrivs i Figur 1.
Figur 1 – Studiens urvalsprocess
6.5 Analys
Tio relevanta artiklar valdes ut för vidare analys. Artiklarna analyserades med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2017) rekommendationer. Genom en manifest ansats är innehållet textnära och innehåller det uppenbara, det som står i texten där möjligheten för egen tolkning är låg (Lundman &
lyfta fram det konkreta i kvinnors upplevelser av ohälsa, mående och välbefinnande vid användandet av hormonella preventivmedel. En kvalitativ innehållsanalys innebär att
forskarna läser texter, i denna studie var det vetenskapliga artiklar, som sedan bearbetas på ett strukturerat vis. Denna struktur kan beskrivas i olika steg. Det första steget innebar att
författarna var för sig läste texten i sin helhet ett flertal gånger. Nästa steg var att identifiera
meningsenheter i texten som svarade på studiens syfte. Meningsenheter är ord, meningar eller
stycken som är en essentiell del av texten och som belyser studiens viktiga delar (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017). Det tredje steget innebär att de meningsenheter som valts ut
kondenseras sedan till en kortare text där endast det mest centrala och relevanta behålls.
Därefter kodas alla meningsenheter och med kodning menas att meningsenheten får en etikett som kortfattat beskriver innehållet i meningsenheten. Denna etikett hjälper forskarna att reflektera över den insamlade datan och att koppla koderna till studiens syfte (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017). Vidare menar Lundman och Hällgren Graneheim (2017) att de koder som har ett snarlikt innehåll ska komma att slutligen bilda underkategorier och
kategorier, vilket ledde till att datainsamlingen delades upp och på så sätt skapades en struktur
på datan. Ett exempel på analysprocessen presenteras i tabell 2.
Tabell 2 – Exempel på studiens innehållsanalys.
Meningsenhet Kondenserad
meningsenhet
Kod Underkategori Kategori
”…but I would just cry over anything.. even if I was having a good day and everything was great and there was nothing to get me upset I’d just sit there and start crying. I’d think why am I crying?” (Hoggart & Newton, 2013, s.199).
Plötsligt börja gråta utan anledning och själv inte veta varför Gråt utan anledning Negativa psykiska effekter En emotionell berg- och dalbana
”worried about unintended and unwanted motherhood” (Hoggart & Newton, 2013, s.201).
Oro för att bli oplanerat gravid och oönskat bli mamma
Oro över risken att bli gravid
Oro för att bli gravid
”quite often, participants were unsure whether their experience resulted from the implant or something else.” (Inoue et al., 2016, s. 737)
Osäkerhet vad som orsakade upplevelsen, p-staven eller något annat.
Osäker på vad som orsakar måendet
Att inte veta varför man mår som man gör
”emotional problems affected participants personally...relation-ship and sexlife. … they described a reduced desire for sex as a result och physical and emotional changes and instability of mood” (Inoue et al., 2016, s. 737)
Emotionella problem påverkade kvinnorna, deras relation och sexliv då fysiska och emotionella skillnader och instabilt mående minskade sexlusten Minskad sexlust på grund av emotionella skillnader och instabilt mående Försämrad sexuell hälsa Påverkan på den sexuella hälsan
”No, it simply didn’t get wet: I didn’t get aroused” (Malmborg et al., 2020, s. 172)
Blir inte våt och blir inte upphetsad
Att inte bli våt eller upphetsad
”These women prefered hormonal contraception and in some cases they were even a necessity for a better sexual and overall wellbeing.” (Malmborg et al., 2020, s. 172)
Kvinnor föredrog hormonella
7 FORSKNINGSETISKA ASPEKTER
Enligt Kristensson (2014) ska all forskning, inklusive uppsatsskrivande på kandidatnivå, präglas av etiska förhållningssätt. Vidare menar Kristensson (2014) att detta innebär att forskaren ska ta ansvar och ta etiska ställningstaganden i sin studie. Att vara medveten om de etiska principerna gäller inte bara intervju- och enkätstudier, utan även litteraturstudier, som denna uppsats. De etiska reflektionerna i denna uppsats har varit att författarna till en
litteraturstudie ska vara kritiska och etiskt granska artiklarna. Denna studie har endast
inkluderat artiklar som har granskats och blivit godkända av en etisk kommitté som består av experter inom området samt publicerats i någon vetenskaplig tidskrift. I kvalitetsgranskningen har författarna valt att stjärnmarkera fråga nio som handlar om etik. Denna fråga var tvungen att besvaras med ja för att artikeln skulle ingå i studiens resultat. Dessutom har studien genomförts i enlighet med Helsingforsdeklarationen (2018) och dess etiska principer. Fortsättningsvis hade författarna en viss förförståelse kring ämnet, så som personlig erfarenhet, men var samtidigt medvetna om sina egna värderingar och försökte undvika att vilseleda genom att förvränga eller ändra innehållet i artiklarna eller genom plagiat. Citat användes därför i resultatet för att förtydliga och belysa kvinnornas egna upplevelser.
8
RESULTAT
Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av ohälsa vid användandet av
hormonella preventivmedel för att skapa en ökad förståelse som stärker sjuksköterskans roll i omvårdnadsarbetet. Utifrån analysen skapades två kategorier och sju underkategorier som belyser studiens syfte. (Tabell 3)
Tabell 3 – Studiens kategorier och underkategorier
8.1 En emotionell berg- och dalbana
Kvinnorna upplevde en vid variation av känslor till följd av hormonella preventivmedel. De känslor och tankar som upplevdes var mestadels negativa, dock fanns det även en del positiva upplevelser. Detta gjorde att kvinnorna upplevde en variation i sitt mående som kan beskrivas som en emotionell berg-och dalbana. Underkategorier som kom fram var Negativa psykiska
effekter, Oro för att bli gravid, Att inte veta varför man mår som man gör, Kvinnors
reflektioner kring att sluta använda hormonella preventivmedel och Positiva psykiska effekter.
8.1.1 Negativa psykiska effekter
Analysen visade att besvär med blödningar var den primära anledningen till att kvinnor valde att avsluta eller ta ut sitt hormonella preventivmedel (Hoggart & Newton, 2013; Schmidt,
Kategori Underkategori
En emotionell berg- och dalbana
Negativa psykiska effekter Oro för att bli gravid
Att inte veta varför man mår som man gör
Kvinnors reflektioner kring att sluta använda hormonella preventivmedel
Positiva psykiska effekter Påverkan på den sexuella
hälsan
James, Curran, Peipert & Madden, 2015) men även psykiska besvär var en avgörande faktor (Inoue, Kelly, Barratt, Bateson, Rutherford, Black, Stewart & Ritchers, 2016). För det mesta upplevdes inte bara en enda biverkning av preventivmedlet, utan ofta var det en kombination av flera biverkningar (Hoggart & Newton, 2013) som på ett negativt sätt påverkade
kvinnornas liv (Lunde, Littman, Stimmel, Rana, Jacobs & Horowitz, 2017).
Många kvinnor menade att de upplevde att deras psykiska välbefinnande påverkades av hormonella preventivmedel. De biverkningar som påverkade det psykiska välbefinnandet var bland annat nedstämdhet, initiativlös, en ökad ångest, irritation och ilska (Wigginton, Harris, Loxton & Lucke, 2016; Malmborg, Brynte, Falk, Brynhildsen, Hammar & Berterö, 2020) samt humörsvängningar (Inoue et al, 2016; Flore et al., 2016). Dessa humörsvängningar tillsammans med andra skillnader på humöret var ofta förekommande biverkningar som kvinnor upplevde. Skillnader på humöret kunde leda till depression samt att de var emotionellt påverkade och grät ofta (Hoggart & Newton, 2013).
”men jag bara grät för ingenting [...] Jag brukade tänka, varför gråter jag?”
(Hoggart & Newton, 2013, s. 199)
Kvinnorna blev ofta emotionellt påverkade vid användandet av hormoner och det hände att de inte kunde kontrollera sina känslor när hormonerna fick dem att göra saker de själva inte kunde förstå (Hoggart & Newton, 2013). En kvinna hade blivit deprimerad av sitt
preventivmedel vilket ledde till att hon kunde stänga in sig i sitt sovrum i flera dagar. Detta var något hon aldrig har gjort tidigare och upplevdes som ”ganska skrämmande” (Hoggart & Newton, 2013).
Kvinnor sade ofta att de kände sig ”emotionell, sur, elak eller deprimerad” när de använde hormonella preventivmedel (Inoue et al, 2016, s. 736). Dock framkom det att det inte alltid var kvinnorna själva som upptäckte att deras humör hade ändrats sedan de började använda hormonellt preventivmedel. Det var oftast nära och kära runt omkring som upptäckte en förändring.
”men andra runt om mig tyckte att mitt humör hade … bara humörsvängningar, du vet, och de tänkte bara ’du är inte okej’”
(Inoue et al, 2016, s.737)
En ytterligare skillnad som kvinnorna upplevde när det använde hormonella preventivmedel var att de kände sig mer lättirriterade, mycket argare och att de blev irriterade på andra människor över små saker (Lunde et al., 2017; Malmborg et al., 2020). Denna ilska som uppstod orsakade ohälsosamma relationer med kvinnans familj då hon ofta kunde bli lätt arg på sina barn och partner (Flore, Chen, Bonney, Mullan, Dijkmans-Hadley, Hodkins, Evans, Frew & Lioyd, 2016). En kvinna berättade att hon inte kunde förstå hur andra par kunde vara med varandra när kvinnan använde hormoner då hon själv var så arg hela tiden (Fennell, 2014).
“jag var så arg på honom hela tiden” (Fennell, 2014, s. 268)
Vidare framkom det vid analysen att kvinnorna berättade att de antingen hade haft en
att detta upphörde när de slutade använda hormoner (Malmborg et al., 2020). En annan kvinna nämnde att hon hade fått ett självskadebeteende till följd av att vara emotionell när hon
använde p-stav som preventivmedel (Hoggart & Newton, 2013).
8.1.2 Oro för att bli gravid
Många kvinnor valde från första början hormonella preventivmedel eftersom detta ansågs vara ett säkert skydd mot en graviditet (Schmidt et al., 2015; Flore et al., 2016; Hoggart & Newton, 2013). Även tanken på att vara skyddad bidrog till en sexuell fördel (Higgins, Ryder, Skarda, Koepsel & Bennnett, 2015). Det fanns en medvetenhet hos dessa kvinnor om att preventivmedel kunde förhindra en oönskad graviditet, men att biverkningar kunde medföra att bli upprörd och inte känna igen sig själv. Detta pris ville merparten inte betala (Hoggart & Newton, 2013). När de länge försökt att stå ut med smärtan, men slutligen varit tvungna att gett upp och avsluta sin preventivmedelsbehandling kände de en över att bli oönskat gravid när de inte kände sig redo för att skaffa barn (Schmidt et al., 2015; Hoggart & Newton, 2013).
8.1.3 Att inte veta varför man mår som man gör
De flesta kvinnorna förstod att biverkningar av hormonella preventivmedel var möjliga men “hoppades på det bästa” att det inte skulle drabba dem (Lunde et al., 2017).
“Jag trodde inte att det skulle hända mig ” (Lunde et al., 2017, s. 397)
Trots detta var det många som sa att de inte var beredda på biverkningarna de upplevde (Lunde et al., 2017). Då många psykiska biverkningar orsakade av hormonella
preventivmedel var diffusa och ospecifika för preventivmedel var det många kvinnor som inte visste om det var hormonerna som orsakade symtomen eller om det var något annat (Inoue et al, 2016; Hoggart & Newton, 2013; Lunde et al, 2017). Några av kvinnorna menade dock att de var medvetna om att de kunde bli emotionellt påverkade utan att det berodde på
hormonerna i preventivmedlet. De var i den åldern där deras känslor helt enkelt kunde bero på puberteten och tonårstiden (Hoggart & Newton, 2013). Det kunde även hända att de
genomgick något sorgligt i livet som gjorde dem deprimerade eller ledsna. Dock menade några av kvinnorna att hormonerna antingen orsakade eller förvärrade sådana känslor (Hoggart & Newton, 2013). Det var inte heller många som visste vad de skulle göra åt de upplevda biverkningarna (Lunde et al., 2017). Allt detta tillsammans gjorde att de blev förvirrade över sina känslor och att de inte alltid förstod vad som hände med dem (Hoggart, Newton & Dickson, 2013).
8.1.4 Kvinnors reflektioner kring att sluta använda hormonella preventivmedel
Även om de var nöjda med sitt preventivmedel så kunde de känna att det var något
annorlunda. Detta beskrevs som en känsla av att inte vara sig själv, men de kunde inte sätta fingret på exakt vad som var fel (Inoue et al, 2016). En vanlig anledning till att kvinnorna valde att sluta använda hormonella preventivmedel var att de inte var bekväma med sig själva i vare sig kropp eller själ (Hoggart & Newton, 2013).
“Tillslut behövde jag bara få ut den, för jag kände mig inte bekväm med mig själv längre” (Hoggart & Newton, 2013, s. 200)
därför valde många att avsluta sin hormonella preventivmedelsbehandling (Hoggart, Newton & Dickson, 2013).
Ibland valde kvinnorna att sluta använda hormonellt preventivmedel för att att de ville bli gravida, men majoriteten av kvinnorna valde att sluta eller byta preventivmedel på grund av andra anledningar och besvär (Wigginton et al., 2016). Besvär som blödningar och smärta var vanliga anledningar till att sluta använda hormonella preventivmedel (Schmidt et al., 2015), men lika så de psykiska biverkningarna (Hoggart & Newton, 2013). Många kvinnor
övervägde ofta sitt val av att behålla eller avsluta sitt preventivmedel men kvinnor värderade en god mental hälsa som något viktigare än de positiva effekterna som preventivmedlet kunde bidra med (Malmborg et al., 2020).
8.1.5 Positiva psykiska effekter
Dock visade analysen att det fanns kvinnor som behövde hormonella preventivmedel för att få en bättre vardag. Det fanns de kvinnor som valde att använda hormonella preventivmedel för att förhindra eventuella humörsvängningar. Preventivmedel hjälpte till att stabilisera deras välmående och tidigare skillnader mellan upp- och nedgångar upplevdes då som mindre kraftiga (Malmborg et al., 2020). För kvinnor som upplevde besvär med allvarliga
premenstruella symtom i samband med menstruation kunde hormonella preventivmedel lätta på besvären (Malmborg et al., 2020). Det fanns även kvinnor som led av dysmenorré,
smärtsam menstruation, där hormonella preventivmedel bidrog till en minskad smärta (Fennell, 2014) och på sätt även en bättre livskvalitet.
8.2 Påverkan på den sexuella hälsan
Något som framkom utifrån analysen var att hormonella preventivmedel kan påverka kvinnors sexuella hälsa. Det visade sig att kvinnor upplevde att hormonella preventivmedel kunde ha en negativ men också en positiv påverkan på den sexuella hälsan. Huvudkategorin delas in i underkategorierna Försämrad sexuell hälsa och Förbättrad sexuell hälsa.
8.2.1 Försämrad sexuell hälsa
Analysen visade att många kvinnor upplevde att deras hormonella preventivmedel påverkade deras sexuella hälsa på flera sätt (Malmborg et al., 2020). Den huvudsakliga anledningen till en påverkad sexuell hälsa var att deras relation och sexliv påverkades när de blev på dåligt humör av det hormonella preventivmedlet (Flore et al., 2016; Fennell, 2014). När de var på dåligt humör var sex bland det sista de tänkte på. Det hormonella preventivmedlet fick kvinnorna att känna sig nedstämda och initiativlösa. De fick en ökad ångest, blev irriterade och kände en ilska vilket påverkade deras sexuella lust (Inoue et al, 2016).
Flera kvinnor upplevde att deras hormonella preventivmedel förhindrade dem till att ha ett bra sexliv. Att inte bli våt, upphetsad eller känna en åtrå men samtidigt uppleva hur kroppen inte ville reagera var frustrerande och vanligt hos de kvinnor som använde hormoner. En kvinna berättade att när hon slutade att använda hormonella preventivmedel kände hon en
anmärkningsvärd skillnad på sin kropp och sitt sexliv. Utan de preventiva hormonerna kunde hon verkligen bli våt, känna en sexuell lust och våga ta mer initiativ (Malmborg et al., 2020).
”Nej, det blev helt enkelt inte vått,
Anledningen till att många kvinnor kände såhär var att deras preventivmedel gjorde att de kände sig avskilda, utmattade och svårmottagna (Malmborg et al., 2020).
Vanliga biverkningar av hormonella preventivmedel var oregelbunden blödning, konstanta småblödningar och mensvärk (Higgins et al., 2015). Många kvinnor menade att dessa typer av biverkningar och smärta gjorde att hon fick en minskad sexlust då det sågs som något
oattraktiv vilket gjorde att kvinnan inte gillade tanken av att ha sex med sin partner när hon blödde (Flore et al., 2016; Hoggart & Newton, 2013).
8.2.2 Förbättrad sexuell hälsa
Dock visade det sig att det fanns kvinnor som upplevde att deras hormonella preventivmedel hade en gynnsam verkan på deras sexliv. Kvinnor som ofta upplevde att de hade problem relaterat till sin menstruationscykel, som oregelbundna eller kraftiga blödningar eller mycket smärta, menade att deras hormonella preventivmedel behövdes för ett förbättrat sexuellt och generellt välmående (Malmborg et al., 2020).
När kvinnor som använder hormonspiral blev frågade om hormonspiralen bidrog till någon skillnad på sexlivet var det flera som svarade att spiralen bidrog med en positiv skillnad. Kvinnorna upplevde att spiralen räckte som preventivmedel vilket gjorde att de ansåg att kondom inte krävdes för att förhindra en graviditet. Detta ledde till att kvinnorna upplevde sexlivet som mer spontant och roligare (Higgins et al., 2015).
Det visade sig också att det var vanligt att kvinnor inte ens hade reflekterat över sitt sexliv förrän de medverkade i studien (Higgins et al., 2015). Dessa kvinnor menade att deras spiral inte hade haft någon effekt på deras sexliv eftersom det varken hade blivit sämre eller bättre.
9
DISKUSSION
Studiens syfte var att belysa kvinnors upplevelse av ohälsa vid användandet av hormonella preventivmedel. Resultatet i denna studie bygger på tio vetenskapliga artiklar där
datamaterialet analyserades utifrån en manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i två huvudkategorier och sju underkategorier som svarade mot studiens syfte.
9.1 Metoddiskussion
Författarna valde att med hjälp av en kvalitativ litteratur undersöka kvinnors upplevelser av ohälsa vid användandet av hormonella preventivmedel. Metoden valdes utifrån studiens syfte och för att få en systematisk översikt kring ämnet, vilket i enlighet med Kristensson (2014) anses vara en styrka. Enligt Forsberg och Wengström (2015) bör inte litteraturstudier inom omvårdnad enbart vara baserade på experimentella studier. Det är lika viktigt att inkludera kvalitativa studier som beskriver patienters upplevelser (Forsberg & Wengström, 2015). Eftersom studien baseras på kvalitativa studier ses detta som en styrka.
Ett annat sätt att undersöka ett ämne är med kvantitativ forskning. Kristensson (2014) menar att kvantitativ forskning ofta strävar efter att undersöka bland annat förekomster, likheter, skillnader och samband mellan fenomen. Fördelen med kvantitativa studier är att man med hjälp av en stor mängd data kan dra generella slutsatser (Kristensson, 2014). Vid studiens planering diskuterades först en enkätstudie som metod för att undersöka ämnet men då syftet var att belysa kvinnors upplevelser var kvalitativ forskning ett bättre alternativ eftersom kvantitativ forskning ofta undersöker något mätbart och upplevelser är inget man kan mäta (Kristensson, 2014).
En förutsättning för att göra en litteraturstudie med vetenskapligt hög kvalitet är att det finns tillräckligt med material som underlag (Forsberg & Wengström, 2015). Därför genomfördes inledningsvis en sökning för att se i vilken omfattning det fanns relevant forskning av god kvalitet kring ämnesområdet samt för att få svar på studiens syfte, vilket anses kan vara en styrka. För att sedan strukturera och avgränsa studiens frågeställning formulerades även en PEO-modell fram i enlighet med Forsberg och Wengströms (2015) rekommendation, vilket även stärker studiens trovärdighet. Denna modell användes sedan för att ta fram relevanta sökord inför sökningen av litteratur. Denna tidskrävande sökning var en nödvändig insats eftersom det fanns en viss svårighet att hitta relevanta sökord som motsvarade studiens syfte, vilket kan ses som en styrka i studien. Även Kristensson (2014) stödjer denna slutsats och menar att det blir bättre sökningar om man använder flera synonymer. För att sökningen skulle få en större och djupare bredd inom ämnet kompletterades även sökningarna med Cinahls Subject heading och PubMeds MeSH-termer enligt Kristensson (2014), vilket är en fördel då sökorden i fritext inte alltid ger tillräckligt med resultat.
För att öka studiens trovärdighet bör flera olika databaser användas, men i denna studie har endast de två databaserna Cinahl och PubMed använts, vilket dock kan ses som en svaghet. En annan faktor som kan påverka resultatets relevans är artiklarnas ålder, därför exkluderades artiklar som var äldre än åtta år. Östlundh (2017) menar att vetenskapligt material är en färskvara. Dessutom belyser Forsberg och Wengström (2015) att litteraturstudier bör fokusera på aktuell forskning. Denna avgränsning bidrog till att resultatet endast innehöll information från relativ ny forskning, vilket är en styrka.
Enligt Kristensson (2014) är det viktigt att även göra en avgränsning gällande vilken typ av studier som ska ingå i studien. Kvalitativa studier användes, majoriteten var intervjustudier, eftersom man genom intervjuer bättre kan belysa kvinnornas egna upplevelser av hormonella preventivmedel, vilket är en styrka. Kristensson (2014) menar att kvalitativa studier fokuserar på upplevelser, uppfattningar eller beskrivningar. Dock upptäcktes det vid litteratursökningen att många artiklar föll bort när sökningen avgränsades till kvalitativa studier.
Gällande ålder på kvinnorna gjordes ingen specifik avgränsning då behovet av
preventivmedel för kvinnor sträcker sig över majoriteten av en kvinnas fertila ålder. Dock uteslöts artiklar som inriktades på kvinnor med specifika sjukdomar eller erfarenheter. Det innebar att studier om kvinnor och preventivmedel i relation med HIV, abort och efter förlossning exkluderades. Detta styrker studiens trovärdighet eftersom det bidrog till ett tydligare fokus på studiens syfte.
studiens urval. Litteraturstudiens urval bestod av kvinnor som använder eller har använt hormonellt preventivmedel. Ingen avgränsning gjordes till ett specifikt hormonellt
preventivmedel eller ålder på kvinnorna vilket kan ses som att det ökar överförbarheten. Dock bestod resultatet endast av artiklar från den så kallade Västvärlden vilket minskar studiens överförbarhet eftersom det mångkulturella perspektivet saknas. Kvinnor med annan kulturell bakgrund kan ha andra uppfattningar kring upplevelsen av ohälsa vid användande av
hormonella preventivmedel. Detta innebär slutligen att studiens resultat endast går att överföra till kvinnor i samma kontext som studiens urval.
För att säkerställa artiklarnas vetenskapliga kvalitet i studien gjordes en kvalitetsgranskning av de utvalda artiklar, vilket kan ses som en styrka. En kvalitetsgranskning innebär att artiklarnas vetenskaplighet granskas i flera steg, vilket gjordes innan artikeln slutligen inkluderades för vidare analys. Att genom en systematisk struktur bedöma artikelns kvalitet ökar studiens trovärdighet enligt Kristensson (2014). I denna studie användes en modifierad kvalitetsgranskningsmall av Friberg (2017). Av de utvalda artiklarna var det åtta artiklar som bedömdes ha hög kvalitet och två med medelhög nivå. Trots en eftersträvan att använda artiklar med så hög kvalitet som möjligt inkluderades två artiklar med medelhög kvalitet eftersom dessa bedömdes kunna besvara syftet.
En studies trovärdighet kan också påverkas av hur en dataanalys genomförts enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2017). I denna studie analyserades insamlad data med hjälp av Lundman och Hällgren Graneheims innehållsanalys (2017). Initialt började denna analys med att författarna var och en för sig läste artiklarna i sin helhet för att sedan jämföras och
diskuteras tillsammans, vilket stärker analysarbetets tillförlitlighet enligt Kristensson (2014). Dock upplevdes analysarbetet vara en utmaning eftersom författarna hade en begränsad kunskap och erfarenhet av att genomföra en analys. Därav uppstod vissa svårigheter specifikt kring att koda de kondenserade meningsenheterna, vilket kan ses som en svaghet.
Analysprocessen granskades av handledaren, vilket kan öka studiens bekräftelsebarhet enligt Mårtensson och Fridlund (2017). Något som enligt Kristensson (2014) och Lundman och Hällgren Graneheim (2017) anses bidra till en ökad tillförlitlighet är att synliggöra analysprocessen, vilket gjordes genom att redovisa exempel på analysprocessen. Enligt
Kristensson (2014) handlar verifierbarhet om hur väl resultatet presenteras och att visa läsaren att insamlat material är hållbart. Ett exempel på att styrka en studies resultat är emligt
Kristensson (2014) att använda sig av direkta citat, vilket även gjordes i denna litteraturstudie och som därmed kan ses som en styrka.
Något som kan ha påverkat studiens resultat är eventuella språkbarriärer. De artiklar som resultatet baseras på är skrivna på engelska. Eftersom engelska inte är författarnas förstaspråk kan resultatet ha påverkats vid översättningen. Den data som användes kan därför ha
feltolkats och på så sätt gett ett felaktigt resultat.
Enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2017) handlar trovärdighet bland annat om forskarna har låtit sin förförståelse påverka analysen. Vidare menar Lundman och Hällgren Graneheim (2017) att vissa anser att forskning ska ske utan forskares förförståelse. Men som Kristensson (2014) skriver är det svårt att sätta sin förförståelse inom parentes och att
forskarens tolkningar och förförståelse ofta inte går att utesluta i forskning. Författarna har belyst att de hade en viss förförståelse kring ämnet sedan tidigare vilket ses som en styrka då detta kan påvisa pålitlighet enligt Mårtensson och Fridlund (2017). Dessutom kan
Enligt Kristensson (2014) ska författarna till litteraturstudier kritiskt granska etiken i andras studier. Endast artiklar som blivit etisk godkända av en etisk kommitté eller av institutet vid berörd studie inkluderades därför. För att säkerställa att artikeln var etiskt granskad
stjärnmarkerades den fråga i kvalitetsgranskningen som gällde etiken. Denna fråga var tvungen att besvaras med ja för att få ingå i studien trots att den i övrigt kunde anses vara av hög kvalitet.
9.2 Resultatdiskussion
Resultatet visade att kvinnorna upplevde att hormonella preventivmedel kunde ha både en negativ och positiv påverkan på den psykiska och sexuella hälsan. Flera kvinnor upplevde att deras hormonella preventivmedel påverkade dem psykiskt på olika sätt, många
uppmärksammade en skillnad på sitt psykiska mående. Kvinnorna kunde i vanliga fall styra sina känslor men tappade kontrollen över känslorna när de började använda hormoner. Flera studier belyste att kvinnorna upplevde att humörsvängningar var ett bekymmer som
påverkade den psykiska hälsan. Det var även flera kvinnor som kände att de inte kunde hantera sina känslor eller att de inte förstod varför de mådde som de gjorde. Plötslig kunde de bli arga på allt och alla eller bli ledsna och börja gråta utan anledning. Kvinnorna upplevde att humörsvängningarna och det instabila måendet påverkade livet generellt. En större studie av Johnson, Pion & Jennings (2013) visar också att humörsvängningar till följd av
preventivmedel var en vanlig anledning till att kvinnor i Europa valde att avsluta sitt
preventivmedel, vilket är något som stärker resultatet i denna litteraturstudie. Att uppleva en blandning av känslor som biverkningar till följd av hormonella preventivmedel är ingen sjukdom. Det är inget som syns på utsidan och oftast anses kvinnorna vara friska då de är fysiskt friska. Men som Dahlberg och Segesten (2010, s.102) skriver räcker det inte för en människa att vara “biologiskt frisk” för att uppleva hälsa. Slutsatsen blir därför att kvinnorna upplevde ohälsa trots frånvaro av sjukdom. Wiklund Gustin och Lindwall (2012) uttrycker att om vi inte känner denna helhet inom oss, kan det leda till att vi upplever hälsoproblem. Resultatet visade även att kvinnor i vissa fall inte upplevde sig som sig själva vid användandet av hormonella preventivmedel. De var inte bekväma med sig själva som person men hade svårt att sätta fingret på vad det var. Dahlberg och Segesten (2010) menar att livsvärlden är hur vi uppfattar oss själva, andra och vår omgivning. De hormonella preventivmedlen kan således bidra till att kvinnor inte känner igen sig själva, vilket kan det leda till att kvinnans livsvärld påverkas. Vidare menar Dahlberg och Segesten (2010) att en viktig del av hälsan är hur vi själva känner oss och hur man uppfattar sig själv eftersom upplevelsen av hälsa
Från litteraturstudiens resultat framkom det att kvinnor upplevde allvarliga biverkningar till följd av hormonella preventivmedel. Dessa allvarliga biverkningar var att kvinnorna upplevde en dödslängtan och att självmordstankar tillkom vid användandet av hormonella
preventivmedel. Självskadebeteende var också något som uppstod till följd av att bli emotionellt berörd av preventivmedlet. Enligt Wessel Skovlund, Steinrud Morch, Vedel Kessing, Lange och Lidegaards (2018) studie finns det ett samband mellan användandet av hormonella preventivmedel och suicidförsök hos kvinnor i åldrarna 15 till 33 år, vilket stödjer studiens resultat. De menar också att risken är som störst hos unga kvinnor. Arman (2017) menar att lidande är både fysiskt såväl som emotionellt och andligt. Upplevelse av lidande kan vara när allvarliga sjukdomar hotar ens liv, vilket självmordstankar och
självskadebeteende gör. En slutsats är att detta resultat är något som ska tas på största allvar och att det finns ingen anledning till att kvinnor ska lida och riskera dessa biverkningar av den anledningen att förhindra en graviditet med hormonella preventivmedel, när det finns andra alternativ. Detta tyder därför på att användandet av hormonella preventivmedel kan vara direkt livshotande och skapa ett onödigt lidande. Därför är det viktigt att vårdpersonal har en kompetens inom detta område. Lika viktigt att redan under sjuksköterskeutbildningen belysa att hormonella preventivmedel, som är så vanligt i dagens samhälle, kan bidra till att kvinnor upplever ohälsa och utbilda sjuksköterskestudenter i hur man bemöter och hjälper dessa kvinnor.
Det framkom även i resultatet att kvinnor kan uppleva att hormonella preventivmedel kunde bidra till något positivt på måendet. För vissa kvinnor hjälpte hormonella preventivmedel till att stabilisera det psykiska måendet, kvinnor upplevde inte lika mycket upp-och nedgångar som de tidigare upplevt. Att ha ett instabilt mående kan ofta påverka kvinnors vardag. En betydelsefull upptäckt i en studie av Fernando de Aquino Moreira, Passos Bianchini,
Rodrigues Campos Moreira, Maciel Almeida och Almeida Rezende (2020) som stödjer detta är att det framkom att kvinnors livslust var högre för dem som inte använde sig av hormonella preparat jämfört med de kvinnor som använde sig utav hormonella preventivmedel.
Föreliggande studiens resultat styrks också genom en studie av Graham, Panicker, Shawe och Stephenson (2013) visar att hormonella preventivmedel bidrar med både negativa och positiva effekter på välmåendet. Deras studie visade bland annat att kvinnor märkte att de fick ett mer stabilt mående efter att de börjat med hormonella preventivmedel. Dahlberg och Segesten (2010) menar att hälsa ur ett vårdvetenskapligt perspektiv innebär bland annat att en individ upplever välbefinnande samtidigt som det är individuellt. Detta visar på att hormonella preventivmedel kan bidra med både positiva och negativa biverkningar och att kvinnors upplevelser kring hormonella preventivmedel varierar.
Fortsättningsvis framkom det i resultatet att kvinnor upplevde alltför många negativa effekter kring sin sexuella hälsa, som minskad sexlust och sexuella funktioner, vid användandet av hormonella preventivmedel. Detta medförde att de valde att avsluta sitt användande på grund av att de negativa upplevelserna vägde tyngre än de positiva. En märkbar skillnad som framkom på kroppen efter avslutad användning av hormoner var möjligheten av att bli våt, känna lust och eget initiativtagande jämfört med tiden vid användandet, då kvinnorna istället ansåg sig vara varken våta eller upphetsade. Tidigare forskning visar att hormonella
preventivmedel påverkar kvinnors sexuella hälsa och stödjer på så sätt studiens resultat. Fernando de Aquino Moreira et al. (2020) fick fram att kvinnors sexuella funktion var lägre vid användandet av hormonella preventivmedel jämfört med de kvinnorna som inte använde hormonella preventivmedel. Lika så styrker en svensk studie resultatet då även den studien fick fram att det uppstod en negativ påverkan på kvinnors sexuella hälsa vid användandet av hormonella preventivmedel. Studien visade att svenska unga kvinnor som använder
lusten, jämfört med de kvinnor som inte använder hormonella preventivmedel (Malmborg, Persson, Brynhildsen & Hammar, 2016). Dock framkom det även i litteraturstudien motsatsen till detta. Vissa kvinnor såg nämligen istället en positiv inverkan på sexlivet vid användandet av hormonella preventivmedel. Somliga ansåg att de var i behov av preventivmedel för ett bättre sexuellt välmående, där även en ökad sexdrift upplevts. Trots detta bör de negativa effekterna uppmärksammas, eftersom kvinnor inte söker vård för de positiva effekterna. Sexuell hälsa är en del av begreppet hälsa, vilket är ytterst individuellt och enligt Wiklund Gustin och Lindwall (2012) är det viktigt att individen känner sig hel i både kropp och själ för att kunna uppleva hälsa. Kvinnor som upplevde att det hormonella preventivmedlet bidrog till ett bättre sexliv kände troligtvis god hälsa. Medan kvinnor som upplevde att preventivmedlet påverkade deras sexlust och sexliv inte kände sig hela utan saknade något. Detta visar på att hormonella preventivmedel kan påverka en kvinnas sexuella hälsa såväl negativt som positivt.
10 SLUTSATS
Kvinnor utsätter sig dagligen för allvarliga hälsorisker, ibland livshotande, vid användandet av hormonella preventivmedel som bidrar till ett onödigt lidande. Hälsorisker som påverkar både den psykiska och sexuella hälsan. Att uppleva ohälsa är inget som måste vara fysiskt och kunna synas på utsidan, utan ohälsa kan även vara psykisk. Allt för många kvinnor upplever olika former av biverkningar på grund av hormonella preventivmedel. Biverkningar till följd av hormonella preventivmedel är ofta ospecifika för just preventivmedel, vilket gör att kvinnor har svårt att koppla sin ohälsa till det hormonella preventivmedlet. Därför ska vården hjälpa kvinnor som upplever ohälsa. Därför är det viktigt att personal inom vården har goda kunskaper kring det eventuella sambandet mellan kvinnors ohälsa och preventiva hormonella metoder. Dock bör det betonas att det även finns kvinnor som är i behov av hormonellt preventivmedel för en bättre vardag. Slutsatsen av denna litteraturstudie är att det finns en variation i hur kvinnor upplever hälsa eller ohälsa vid användandet av hormonella
preventivmedel.
10.1 Kliniska implikationer
Resultatet från denna litteraturstudie kan tillämpas inom vården med avsikt att förbättra kvinnors hälsa. Biverkningarna som hormonella preventivmedel kan medföra är ofta diffusa eller ospecifika för just preventivmedel. Resultatet från denna studie kan ge sjuksköterskor en inblick i kvinnors upplevelse av hormonella preventivmedel och hur kvinnor kan uppleva att deras hälsa påverkas. Denna ökade förståelse kan sjuksköterskor använda för att hjälpa kvinnorna att koppla biverkningarna till hormonerna och på så sätt lindra lidande, förbättra livskvaliteten samt bidra till en bättre hälsa. Att sjuksköterskan visar kvinnan att
sjuksköterskan kan förstå hur kvinnan kan uppleva biverkningar från preventivmedel gör att kvinnor upplever en tillmötesgående vård med god vårdkvalitet.
10.2 Förslag på fortsatt forskning
Redan vid litteraturstudiens början framkom det tydligt att det finns ett flertal studier med kvantitativ ansats kring kvinnors hälsa i relation till användandet av hormonella
11
REFERENSLISTA
* Artiklar som ingår i resultatet
Arman, M. (2017). Lidande. I L. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga
begrepp: i teori och praktik (2:a uppl., s. 213–224). Studentlitteratur.
Bergbom, I. (2019). Vårdande kompetens, personcentrerad vård och organisationer. I J. Leksell & M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (2:a uppl., s. 89–113). Liber. Bettany-Saltikov, J. & McSherry, R. (2016). How to do a Systematic Literature Review in
Nursing: a step-by-step guide (2:a uppl.). McGraw-Hill Education/Open University Press.
Borgfeldt, C., Sjöblom, I., Strevens, H & Wangel, A-M. (2019). Obstetrik och Gynekologi för
sjuksköterskor (5:e uppl.). Studentlitteratur.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Natur & Kultur. Danielson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori
och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2:a uppl., s. 143–154).
Studentlitteratur.
Ekebergh, M. (2017). Tillämpning av vårdvetenskapliga begrepp i vårdandet. I L. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (2:a uppl., s. 79– 93). Studentlitteratur.
* Fennell, J. (2014). ”And Isn’t that the point?”: pleasure and contraceptive decisions.
Contraception, 89(4), 264-270. https://doi.org/10.1016/j.contraception.2013.11.012
Fernando de Aquno Moreira, I., Passos Biachini, M., Rodrigues Campos Moreira, G., Maciel Almwida, A. & Almeida Rezende, B. (2020). Sexual function and metabolic/hormonal changes in women using long-term hormonal and non-hormonal contraceptives: a pilot study.
BMC Women’s Health, 20(240). https://doi.org/10.1186/s12905-020-01107-1
* Flore, M., Chen, X., Bonney, A., Mullan, J., Dijkmans-Hadley, B., Hodgkins, A., Evans, G., Frew, H. & Lloyd, G. Patient’s perspectives about why they have their contraceptive
Implanon NXT device removed early. Australian Family Physician, 45(10), 740-744. PMID: 27695725
Folkhälsomyndigheten. (6 mars 2014). UNGDOMAR OCH SEXUALITET 2013/14.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/f5df328209d748ffa7c4b9f31c927372/un gdomsbarometern-140221-final.pdf
Folkhälsomyndigheten. (9 maj 2017). Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige – UngKAB15
– en studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16–29 år.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/s/sexualitet-och- halsa-bland-unga-i-sverige-ungkab15-en-studie-om-kunskap-attityder-och-beteende-bland-unga-1629-ar/
Friberg, F. (2017). Bilaga III. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för
litteraturbaserade examensarbeten (3:e uppl., s. 187). Studentlitteratur.
Graham, C A., Panicker, Shawe, J. & Stephenson, J. (2013). Women's experiences with tailored use of a combined oral contraceptive: a qualitative study. Human Reproduction,
28(6), 1620-1625. https://doi.org/10.1093/humrep/det078
Helsingforsdeklarationen. (2018). WMA Declaration of Helsinki - Ethical Principles for
Medical Research Involving Human Subjects.
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
Helström, L. (2014). Sexuella problem. I M. Bixo & T. Bäckström (Red.), Gyn,
problematiserad gynekologi och obstetrik. (s.177–182). Liber.
* Higgins, J., Ryder, K., Skarda, G., Koepsel, E. & Bennnett, E. (2015). The Sexual Acceptability if Intrauterine Contraception: A Qualitative Study of Young Adult Women.
Perspectives on Sexual and Reproductive Health, 47(3), 115-122. 10.1363/47e4515
* Hoggart, L. & Newton, V L. (2013). Young women’s experiences of side-effects from contraceptive implants: a challenge to bodily control. Reproductive Health Matters, 21(41), 196-204. 10.1016/S0968-8080(13)41688-9
* Hoggart, L., Newton, V L. & Dickson, J. (2013). ”I think it depends on the body, with mine it didn’t work”: explaining young women’s contraceptive implant removal. Contraception,
88(5), 636-640. https://doi.org/10.1016/j.contraception.2013.05.014
Hognert, H., Skjeldestad, F., Gemzell-Danielsson, K., Heikinheimo, O., Milsom, I.,
Lidegaard, Ø., & Lindh, I. (2017). High birth rates despite easy access to contraception and abortion: a cross‐sectional study. Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, 96(12), 1414–1422. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1111/aogs.13232
Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Socialdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-201730_sfs-2017-30
* Inoue, K., Kelly, M., Barratt, A., Bateson, D., Rutherford, A., Black, K., Stewart, M., & Ritchers, J. (2016). Australian women’s experiences of the subdermal contraceptive implant: A qualitative perspective. Australian Family Physician, 45(10), 734-739. PMID: 27695724
Johnson, S., Pion, C. & Jennings, V. (2013). Current methods and attitudes of women towards contraception in Europe and America. Reproductive Health, 10(7).
https://doi.org/10.1186/1742-4755-10-7
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: för studenter
Lindh, I., Hognert, H., & Milsom, I. (2016). The changing pattern of contraceptive use and pregnancies in four generations of young women. Acta Obstetricia et Gynecologica
Scandinavica, 95(11), 1264–1272. http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1111/aogs.13003
* Lunde, B., Littman, L., Stimmel, S., Rana, R., Jacobs, A. & Horowitz, C. (2017). ”Just Wear Dark Underwear Mainly”: Learning from Adolescents’ and Young Adults’ Experiences with Early Discontinuation of the Contraceptive Implant. Journal of Pediatric and Adolescent
Gynecology, 30(3), 395–399. https://dx.doi.org/10.1016%2Fj.jpag.2016.12.006
Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I B. Höglund Nielsen & M. Granskär (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (3:e uppl., s. 219–234). Studentlitteratur.
Läkemedelsverket. (2014). Antikonception – behandlingsrekommendation.
https://www.lakemedelsverket.se/globalassets/dokument/behandling-och-forskrivning/behandlingsrekommendationer/behandlingsrekommendation/behandlingsrekom mendation-antikonception.pdf
Läkemedelsverket. (7 juli 2020). Biverkningsrapporteringen ökade under 2019.
https://www.lakemedelsverket.se/sv/nyheter/biverkningsrapporteringen-okade-under-2019 * Malmborg, A., Brynte, L., Falk, G., Brynhildsen, J., Hammar, M., & Berterö, C. (2020). Sexual function changes attributed to hormonal contraception use – a qualitative study of women experiencing negative effects. The European Journal of Contraception and
reproductive Health Care, 25(3), 169-175. https://doi.org/10.1080/13625187.2020.1736545
Malmborg, A., Persson, E., Brynhildsen, J. & Hammar, M. (2016). Hormonal contraception and sexual desire: A questionnaire-based study of young Swedish women. The European
Journal of Contraception and Reproductive Health Care, 21(2), 158-167.
https://doi.org/10.3109/13625187.2015.1079609
Merki-Feld, G., Breitschmid, N., Seifert, B. & Kreft, M. (2014). A survey on Swiss women’s preferred menstrual/withdrawal bleeding pattern over different phases of reproductive life and with use of hormonal contraception. The European Journal of Contraception and
Reproductive Health Care, 19 (4), 266–275. https://doi.org/10.3109/13625187.2014.907398
Milsom, I & Odlind, V. (2014) Preventivmedel. I M. Bixo & T. Bäckström (Red.), Gyn,
problematiserad gynekologi och obstetrik. (s. 113–122). Liber.
Mørch, L., Skovlund, C., Hannaford, P., Iversen, L., Fielding, S & Lidegard, O. (2017). Contemporary Hormonal Contraception and the risk of breast cancer. New England Journal of
Medicine, 337(23), 2228–2239. 10.1056/NEJMoa1700732
