Examensarbete i Informatik
Kandidatexamen i Systemvetarprogrammet, inriktning affärs- och
verksamhetsutveckling
Technostress på arbetsplatsen
En kombinerad studie om bidragande faktorer och hur de
kan motverkas
Författare: Karin Biärsjö & Anna
Svensson
Handledare: Jenny Lundberg Kursansvarig: Niclas Eberhagen Termin: VT19
Abstrakt
Forskning visar att effekterna av teknikrelaterad stress på arbetsplatser är ett
understuderat ämne. Eftersom teknologin kommer att fortsätta utvecklas och vara en essentiell del av verksamheter är det därför viktigt att förstå konsekvenserna av det och vad som kan bidra till ökad technostress (Ragu-Nathan et al., 2008).
Syftet med studien var att ta reda på specifika faktorer som bidrar till technostress på arbetsplatsen för att utifrån detta kunna identifiera strategier och åtgärder för att kunna hantera och förebygga problemet.
För att belysa problemet har teori om technostress på arbetsplatsen insamlats för att få en bred grund till studien att koppla empirin till. Med en kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats har en enkät delats ut och intervjuer har genomförts med anställda på två olika undersökningsenheter.
Abstract
Studies shows that the effects of technology-related stress in workplaces are an under-researched topic. As the technology will continue to develop and be an essential part of organisations, it is therefore important to understand the consequences of it and what can contribute to increased technostress (Ragu-Nathan et al., 2008).
The purpose of the study was to find out specific factors that contribute to technostress in the workplace in order to be able to identify strategies and measures to be able to handle and prevent the problem.
To illustrate the problem, the theory of technostress in the workplace has been collected in order to get a broad basis for the study to link the empirical. With a combination of qualitative and quantitative approach, a questionnaire has been distributed and
interviews have been conducted with employees on two different study units.
Förord
Vi vill ge ett stort tack till de två undersökningsenheterna som har ställt upp med sin tid och resurser. Även ett stort tack till de som svarat på enkäten och till alla informanter som vi har fått intervjua, ert deltagande har bidragit stort till resultatet.
Vi vill också tacka vår handledare Jenny Lundberg för den konstruktiva kritiken och positiva feedbacken som har sporrat oss till att göra ett bättre arbete hela studien genom. Samt ett stort tack till Niclas Eberhagen, vår kursansvariga som har gjort ett bra arbete med att strukturera kursen och redovisningar under hela perioden.
Vi hoppas ni finner studien lika intressant som vi har gjort.
Karin Biärsjö & Anna Svensson
Innehåll
1 Introduktion _______________________________________________ 6
1.1 Inledning _____________________________________________________ 6 1.2 Tidigare forskning ______________________________________________ 7 1.3 Problemformulering ____________________________________________ 8 1.4 Syfte och frågeställning __________________________________________ 8 1.5 Avgränsning __________________________________________________ 9 1.6 Målgrupp _____________________________________________________ 9 2 Teori ___________________________________________________ 10
2.1 Technostress ____________________________________________________ 10 2.2 Stressorer _______________________________________________________ 10 2.3 Hur technostress kan motverkas _____________________________________ 11 3 Metod __________________________________________________ 14 3.1 Vetenskaplig ansats ____________________________________________ 14 3.2 Datainsamling ________________________________________________ 14 3.3 Analys ______________________________________________________ 15 3.4 Tillförlitlighet ________________________________________________ 16 3.5 Etiska överväganden ___________________________________________ 16 4 Resultat _________________________________________________ 18 4.1 Empiri ______________________________________________________ 18 4.2 Analys ______________________________________________________ 29 5 Diskussion och reflektion ___________________________________ 32
5.1 Resultatdiskussion _____________________________________________ 32 5.2 Metodreflektion _______________________________________________ 35 6 Avslutning _______________________________________________ 38
1
Introduktion
Följande kapitel tar bland annat upp bakgrunden till ämnet, frågeställningen och teori som studien har förhållit sig till, även begränsningar som har gjorts i studien tas upp i detta kapitlet.
1.1
Inledning
Allt fler människor blir stressade i dagens samhälle och är en av de vanligaste orsakerna till långvarig sjukskrivning. I en undersökning uppger 48% av kvinnor och 44% män att de upplever stress på jobbet. Ofta till följd av för hög arbetsbelastning eller på krav att vara tillgängliga utanför arbetstid (Zetterblom, 2018).
Technostress är ett begrepp som myntades redan på 1980-talet men har fått en större roll i och med den rapida utvecklingen inom informationsteknologin. Det handlar om den negativa inverkan som datoranvändandet har på människan. Technostress kan ta form i både fysiska- och mentala symptom, som att man har svårt att koncentrera sig och ger sämre prestation på till exempel arbetet. Det kan också ge rent känslomässiga symptom som ångest och frustration (Bernstein, 2017). Idag vet man att extrem technostress kan resultera i att man blir utbränd och upplever missnöje med sitt jobb vilket det kan leda till att man avslutar sin anställning (Fuglseth & Sørebø, 2014).
Begreppet technostress är en väldigt bred definition och handlade till en början främst om svårigheterna att förstå teknologi. Allt eftersom teknologin ökat har även begreppet fått en allt bredare definition och syftar idag även till stressen som kommer av förväntningar att behöva prestera och leverera snabbare med hjälp av tekniken. Vidare inkluderas även de konsekvenserna som blir av att ta med sig arbetsrelaterade uppgifter hem med hjälp av bärbar teknologi (Gervard & Larsson, 2014).
Detta examensarbete ämnar undersöka hur technostress kan ta form i olika verksamheter. Vilka specifika tekniska faktorer kan orsaka att anställda upplever technostress? Fokus kommer även ligga på att ta reda på om de verksamheter som undersöks har givna strategier och arbetssätt för att motverka technostress. Uppsatsens ämnesval grundar sig i ett intresse för människans välmående hos författarna tillsammans med ett stort intresse för företagsstrukturer och arbetskultur.
Enligt Stressmottagningen (2019) är ämnet högst relevant då antalet stressade och utmattade ökar i samma snabba takt som det digitala samhället, vilket enligt forskning inte verkar vara en slump. De tar upp att den tidspress och informationsmängd som kommer med arbetsvillkoren som teknologin medför också avspeglar en drastisk förändring av anpassningskraven. De krav som anställda idag utsätts för är större än de mänskliga tillgångarna för att klara av dem. Stress och psykisk press fortsätter att öka år för år, och om det fortsätter kommer samhället se en lavinartad ökning de kommande åren av dessa besvär (Stressmottagningen, 2019).
Stressorer och är ett begrepp som kommer att förekomma i studien och innebär den stimuli, krav, händelser och förhållande som kan skapa stress. Alltså olika faktorer som gör att en människa känner sig stressad (Fuglseth & Sørebø, 2014) (Maier. C, 2014).
1.2 Tidigare forskning
1.2.1 Technostress
Termen technostress fick spridning under 1980-talet i samband med att Craig Brod släppte en bok med namnet “Technostress” år 1984. I boken beskrivs termen som den utsträckning som människan anpassar sig efter teknik. Det finns de som har svårt att ta till sig ny teknik vilket kan leda till teknikångest som både kan ta uttryck i somatisk och psykosomatisk ångest. Carl Åborg konstaterar att man har en tendens att använda termen i alldeles för bred bemärkelse och ofta i riktning mot mental ohälsa. Författaren föredrar istället begreppet IT-stress där IT är en sammansättning av orden, information och teknik, vilka båda har en stark koppling till stress (Åborg, 2002).
Maier. C (2014) delar in technostress i två olika kontexter, den privata och den arbetsrelaterade. Den arbetsrelaterade technostressen innebär den rad olika teknologier som används för arbetsuppgifter, som ofta är av betydelse att använda. Detta ger användaren inget annat val än att använda dem på arbetsplatsen vilket kan resultera i technostress. Det finns observationer som visar att technostress även upplevs i den privata kontexten, i samband med missnöje vid icke-teknologisk användning, vilket kan beskrivas som ett teknologiskt beroende.
1.2.2 Bidragande faktorer till technostress
Vidare beskriver Maier. C (2014) att stressorer innebär teknisk introducerade stimuli, händelser och krav som leder till psykisk- och beteendemässig belastning hos individer. Där den psykiska belastningen leder till att individer känner sig missnöjda och utmattade, medan den beteendemässiga belastningen kan leda till att individer presterar dåligt eller slutar sitt jobb. Forskning visar att den psykiska belastningen har stor påverkan på den beteendemässiga belastningen hos en individ.
Det finns tre bidragande faktorer till att individer upplever stressorer, den ena är tekniska egenskaper hos tekniken, den andra är individuella skillnader som ålder, kön och erfarenhet, och till sist den organisatoriska miljön där IT används, som kan öka eller minska upplevelsen av stressorer (Maier. C, 2014).
1.2.3 Hur technostress kan motverkas
Ragu-Nathan et al. (2008) tar i sin studie upp ett antal faktorer som kan hämma teknikrelaterad stress vilket är tillämpning, engagemang och support. Tillämpning beskrivs i studien som vikten av att uppmuntra delningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) kunskaper på arbetsplatsen. Det leder till att fler förstår systemets användningsområde samt ökar chanserna för att de ska förstå de krav som ställs av nya IKT system. Engagemang syftar till att vikten av att engagera användarna och uppmuntra dem till att experimentera med nya IKT system, samt informera dem om orsakerna och påverkan nya IKT system kan ha för organisationen. Support hänvisar till den support som kan ges till slutanvändaren för att på så sätt minska effekten av stress till följd av tekniska problem i systemen. Dessa faktorer menar Ragu-Nathan är bidragande till att minskad technostress på arbetsplatsen eftersom man hjälper användaren att förstå och hantera IKT-system.
IT-organisationerna kunde se tecken av technostress på företaget och om dem på något sätt arbetade för att förhindra problemet. Problemfokus i studien låg på en aspekt som kallas information-overload, som Ragu-Nathan (2008) tidigare tagit upp i sin studie. Resultatet av studien visade att chefer mycket väl uppfattar de problem som technostress för med sig men ansåg det vara en normal sak som inte behövde åtgärdas. Detta innebar att det inte fanns några kontrastrategier vilket är ett stort problem enligt författaren och ett problem som måste lyftas mer (Mähler, 2016).
1.3
Problemformulering
Forskning visar att effekterna av teknikrelaterad stress på arbetsplatserna är ett understuderat ämne. Eftersom teknologin kommer att fortsätta utvecklas och vara en essentiell del av verksamheter är det därför viktigt att förstå konsekvenserna av det och vad som kan bidra till ökad technostress (Ragu-Nathan et al., 2008).
Ett sätt att förstå detta är genom att studera de områden som Ragu-Nathan et. al. (2008) tar upp i sin studie. Där beskrivs ett antal områden som kan bidra till technostress och författaren menar att de är en bra utgångspunkt för att studera vidare kring vilka faktorer som inverkar på technostress.
Även Mähler (2016) tar upp i sin studie att många chefer är medvetna om problemet technostress medför men såg det som en del av branschen och antyder att det finns luckor i forskningen kring strategier för att motverka technostress på arbetsplatsen.
Som tidigare forskning tyder på finns det luckor att studera kring vilka faktorer som bidrar mest till technostress, framförallt på just arbetsplatsen. Det finns även luckor kring vad organisationen har för approach till ämnet och hur de arbetar för att motverka teknikrelaterad stress.
1.4
Syfte och frågeställning
Undersökningen utgår från ett antagande om att anställda på arbetsplatser upplever en technostress som påverkar effektiviteten i det dagliga arbetet genom avbrott och negativ påverkan på välmående.
Syftet med studien är att ta reda på vilka specifika faktorer som bidrar till technostress på arbetsplatsen. Utifrån detta önskar studien även kunna identifiera strategier och åtgärder för att hantera och förebygga problemet.
De frågor som förväntas besvaras för att kunna belysa problemställningen är:
• Upplever anställda på studiens undersökningsenheter någon form av technostress?
• Vilka faktorer bidrar i så fall till technostress på arbetsplatsen?
• Med vilka åtgärder går det att minska technostress på arbetsplatsen?
1.5
Avgränsning
Eftersom ett flertal tidigare studier har gjorts på ämnet men där fokus har varit på psykologiska och mänskliga faktorer kommer denna studien avgränsa sig från det området. Studien kommer istället att hålla sig till de tekniska faktorerna som kan bidra till technostress och bortse från övriga, för att på bästa sätt bidra till det vetenskapliga gap som finns på det specifika området. Vidare kommer studien också avgränsa sig från tillvägagångssätt för att mäta stress. Hur de anställda upplever stress psykiskt och fysiskt är för studien mindre viktigt, utan fokus ligger på att de själva anser sig uppleva stress frambringat av tekniska faktorer.
1.6
Målgrupp
Målgruppen för studiens kunskapsbidrag är yrkesverksamma inom någon typ av bransch som är beroende av IT och som utsätts för tekniska faktorer dagligen. Detta innebär att studien kan vara intressant för såväl anställda som chefer på arbetsplatser där technostress av någon form kan förekomma och som arbetar aktivt för att motverka det.
2
Teori
I detta kapitel beskrivs technostress som begrepp samt vilka faktorer som kan bidra till att människan upplever technostress under begreppet Stressorer. Vidare beskrivs tillvägagångssätt för att hantera teknikrelaterad stress på arbetsplatsen utifrån de undersökningar som studien granskat.
2.1 Technostress
På de flesta arbetsplatser är informations- och kommunikationsteknik (IKT) numera kärnan för att det dagliga arbetet ska fungera och fortlöpa på ett effektivt sätt. På samma sätt som teknologi skapar stora möjligheter till högre produktivitet, förbättrad kommunikation, och mindre platsberoende finns det också stora negativa följder av användandet av teknologi i arbetet (Ayyagari et al. 2011).
Technostress är en av de negativa följderna som tekniken fört med sig. Det är ett begrepp som myntades redan på 1980-talet men får en växande betydelse i samband med den rapida utvecklingen inom informationsteknologin. Det handlar om den negativa inverkan som användandet av teknik har på människan. Technostress kan ta form både i fysiska symptom och mentala symptom som till exempel att man får svårt att koncentrera sig. Det kan också ge rent känslomässiga symptom som ångest och frustration. Vilket i dagens digitala arbetssamhälle kan leda till en sämre prestation i arbetet (Bernstein, 2017).
2.2 Stressorer
I olika studier har ett antal aspekter tagits upp som bidrar till att IKT kan upplevas som stressande:
• Techno-overload syftar till situationer där människan blir utsatt för mer information än de effektivt kan hantera. Vilket innebär att användaren förväntas jobba snabbare och längre än möjligt (Ragu-Nathan et al. 2008). En aspekt som Tarafdar et al. (2007) tar upp är multitasking vilket till viss del kan kopplas till information overload. IKT gör det möjligt att utföra flera uppgifter samtidigt då man kan ha flera fönster, program eller applikationer körande samtidigt. Det innebär att flera informationsflöden är igång samtidigt. Människan kan bara klara en viss mängd information på en gång och i hur stor mån man kan gör flera saker samtidigt. Förutom de positiva aspekterna som användandet av IKT för med sig görs det även möjligt att överskrida den gränsen. Det har en negativ effekt på produktiviteten och resulterar i utmattning vilket är en stor bidragande faktor till utbrändhet.
av när det är tid för vad och framförallt en tydlig gräns mellan jobb och fritid. Den individuella produktiviteten gör en stor förlust av detta.
• Techno-complexity innebär de situationerna där användaren känner sig otillräcklig i sina kunskaper kring komplexiteten av IKT och därför känner behov av att lägga tid och energi på att lära sig och förstå IKT (Ragu-Nathan et al. 2008). Frustration uppstår när en teknologi har ett högt antal funktioner likaså om funktionerna är svåra att förstå hur man ska använda dem. Om en anställd upplever att en teknologi är komplex upplevs varje arbetsuppgift som innefattar den komplexa teknologin som utmanande (Ayyagari et al. 2011).
• Techno-insecurity innebär situationer där människor känner sig hotade att t.ex. förlora sitt jobb på grund av automatisering eller till människor med större kunskaper av IKT (Ragu-Nathan et al. 2008).
• Techno-uncertainty hänvisar till de sammanhang där kontinuerlig utveckling och uppdatering av IKT skapar en osäkerhet hos användaren eftersom de måste fortsätta lära sig och utbilda sig för att kunna använda IKT (Ragu-Nathan et al. 2008). Tarafdar (et al. 2007) menar att produktiviteten sjunker markant i organisationer som ofta förnyar sig och implementerar nya system och teknologier. Det skapar en press hos anställda att ständigt vara uppdaterade för att man är rädd att man ska hamna efter. I många fall kan anställda bli entusiastiska över att prova på att arbeta med nya saker, men om det sker för ofta medför det en stress och frustration gentemot arbetet. Att hela tiden lära sig att hantera nya system och teknologier leder till en begränsad produktivitet.
2.3 Hur technostress kan motverkas
Technostress på arbetsplatsen är en följd av att organisationer inte har etablerat en hållbar och säker arbetskultur. Det är en vital del av organisationen eftersom kulturen på en arbetsplats har en direkt inverkan på hur anställda presterar vilket i sin tur har en direkt inverkan på organisationens lönsamhet. För att kunna arbeta mot en mindre stressad organisation är det första som man måste komma till insikt med att technostress är en faktor som påverkar prestation och resultat. Därefter finns alla möjligheter att fokusera på rätt saker (Brivio et al., 2018).
Salanova et al. (2013) tar upp ett antal faktorer som kan motverka technostress och syftar då till de mekanismer som kan minska de IKT-och jobbrelaterade belastningarna som ett utfall för de anställda. Det är samma faktorer som Ragu-Nathan et al. (2008) tar upp i en artikel och även Tarafdar et al. (2007) tar upp den sista i en studie.
• Technical support provision - syftar till att erbjuda institutionaliserad support, som till exempel en helpdesk för alla avdelningarna.
• Literacy facilitation - syftar till att de mekanismer som kan öka de anställdas IKT kunnighet genom att till exempel ha kunskapsutbyten kollegor emellan och nära samarbete med avdelningen som tillhandahåller de interna systemen.
• Innovation support - Syftar till de mekanismer som uppmuntrar de anställda att experimentera och lära sig ny IKT.
Dessa fyra sätt att motverka teknikrelaterad stress är den strategi som Salanova et al. (2013) föreslår tillsammans med organisatoriska och individuella approacher för att motverka uppkomsten av teknikrelaterad stress på arbetsplatsen.
Ytterligare ett sätt att motverka och hantera technostress på arbetsplatsen är att använda sig av positiv teknik som Brivio et al. (2018) tar upp i sin artikel. Här fokuserar man på den organisatoriska kulturen som finns på arbetsplatsen och hur den kan motverka technostress. Strategin härstammar från positiv psykologi som syftar till att använda personliga erfarenheter för att främja personlig tillväxt och välbefinnande och på samma sätt ska positiv teknik fungera som det vetenskapliga och tillämpade tillvägagångssättet för användning av teknik. Genom att använda positiv teknik tror man sig kunna förbättra värdet på de personliga erfarenheterna kring användningen av teknik på arbetsplatsen.
Den teknologiska utvecklingen är något som organisationer måste ta hänsyn till sett till sina anställda och deras välmående. Organisationskultur avser de olika processer, professionella praxis, explicita och implicita regler, konventioner och gemensamma sätt att tänka på inom en organisation. Kopplade till risk och säkerhet bidrar de till en definition av organisatorisk säkerhetskultur. Säkerhetskulturen påverkar både prestanda och vinst för en organisation, eftersom det inte bara inkluderar lagar som ska följas utan också en övergripande dynamik kring individer och gruppers välbefinnande och produktivitet. Detta leder till att säkerhetskulturen behöver se till faktorer av den positiva teknologin som rör vid informationsflöde och hur informationen kommuniceras. Eftersom de anställdas välmående i slutänden bidrar till organisationens egen säkerhetskultur och prestationer (Brivio et al., 2018). Brivio et al. (2018) förklarar vidare hur den kvalitet som man upplever av personliga erfarenheter kan delas upp i tre områden; hedonic, eudaimonic och social/interpersonal. Hedonic syftar till att teknologin används för att generera positiv erfarenhet, eudaimonic till att med teknologi stödja användarna att nå engagerande och självreviderande erfarenheter och social/interpersonal syftar till att med teknologi hjälpa till att förbättra samhörigheten mellan individer eller grupper.
Hedonic i det här sammanhanget som Brivio et al. (2018) menar, är att genom att designa och anpassa IKT på arbetsplatsen så att tekniken är kompatibel med arbetsrollen och arbetsuppgifter kan positiva känslor på individnivå skapas och information-overload motverkas. Genom att ha en arbetskultur som antar denna approachen kan man genom att anpassa IKT mot de specifikationer, förmågor och behov som varje roll och individ har motverka technostress på arbetsplatsen. Eftersom användaren får positiva upplevelser av teknologin då den tillför rätt information som är anpassad efter deras roll och sätt att jobba på kan det minska oron som teknologin annars kan skapa.
arbetsuppgifterna och teknologin är mer komplex än den anställdas utbildning och förmågor kan det upplevas som väldigt svåröverkomligt vilket skapar en negativ upplevelse av teknologin vilket bidrar till technostress. Kan man istället använda sig av positiv teknologi bidrar det till att de anställdas jobb blir lättare, tillfredsställande och mindre stressigt vilket i slutänden förbättrar arbetsprocesserna.
Social/interpersonal är det område som syftar till vikten av att alla individer på arbetsplatsen delar samma uppsättning av regler kring hur, när och vad som lämpar sig att kommunicera. Detta i och med att många organisationer idag kräver IKT som kan anpassa sig till samarbetsprocesser vara oberoende av varifrån de anställda arbetar och då måste även de anställda veta hur de ska förhålla sig till det. Eftersom systemen kräver att de anställda fortfarande kommunicerar med varandra för att skapa konkurrensfördelar åt organisationen. Dessa system måste bland annat stödja den sociala närvaron, alltså upplevelsen av att andra är närvarande i samma digitala miljö och har uppgifter att utföra. Kommunikationsregler är den del av organisationens säkerhetskultur eftersom de fastställer lämpliga metoder att kommunicera på (Brivio et al., 2018).
3
Metod
I följande kapitel beskrivs det tillvägagångssätt som studien har använt. Det inkluderar den vetenskapliga ansatsen studien förhållit sig till, vilken typ av data som samlats in, samt hur den har samlats in. Kapitlet tar även upp hur urvalet bland informanter och respondenter är utfört och avslutar med att beskriva hur vi har analyserat det insamlade materialet samt hur studien jobbat med etiska överväganden.
3.1
Vetenskaplig ansats
Eftersom studiens problemställning både är explorativ och testande har studien använt en kombinerad kvalitativ och kvantitativ studie som utgår från en deduktiv strategi. Enligt Jacobsen (2002) är fördelarna med en kvalitativ studie att man har möjlighet att få ett mer intensivt upplägg och mer nyanserad information från de svarande. Medan fördelarna med en kvantitativ studie är ett mer extensivt upplägg och att man kan komprimera information från en komplex värld som är lätt att notera i siffror. Han beskriver även fördelar med en kvantitativ ansats, att den ger en bra bild av variationer och samband mellan olika förhållanden. Med en kvantitativ ansats är det lättare att strukturera data, identifiera huvuddrag, det typiska, det vanliga och avvikelser från det normala (Jacobsen, 2002). Eftersom den här studien är avsedd att samla både statistisk data samt ingående information om dem antagna problemen motiveras valet av en kombinerad kvalitativ och kvantitativ ansats.
Den deduktiva ansatsen beskriver Jacobsen (2002) som att man går från “teori till empiri”, vilket gjorts i denna undersökning. Information inhämtades från tidigare forskning där resultatet la grunden för ett antagande om att anställda upplever en stress som är teknikrelaterad och orsakas av specifika faktorer vilket författarna är avsedda att undersöka.
3.2
Datainsamling
Datainsamlingen skedde genom enkäter, intervjuer och viss dokumentundersökning. Både kvantitativ- och kvalitativa data har inhämtats för att få en så bra grund som möjligt att arbeta utifrån. Studien använde främst primärdata, som enligt (Jacobsen, 2002) innebär att inhämta information direkt från den primära informationskällan, oftast i form av just intervjuer och enkäter. Studien använde sig även av vissa sekundärdata som han vidare beskriver som information som inte är insamlad av forskaren själv och oftast insamlad till ett annat ändamål, i form av tidigare forskning och andra dokument. Att använda både primär-och sekundärdata uppmuntras av Jacobsen (2002) eftersom de med fördel kan användas tillsammans för att ge stöd åt varandra och styrka resultatet.
Datainsamlingen baseras på informanter och respondenter från undersökningsenheterna X och Y, som båda är verksamma enheter. Det totala antalet informanter som svarade på enkäten blev 49 stycken av 84. Enkäten följdes sedan upp med fem stycken intervjuer för att fördjupa den kvalitativa data.
3.2.1 Urval
miljoner norska kronor. Undersökningsenhet Y har 2100 anställda och hade 2017 en omsättning på 1,8 miljarder kronor.
Kriterierna för informanterna och respondenterna var att de använde information- och kommunikationsteknologi (IKT) i arbetslivet. För att välja respondenter för enkäten användes både ändamålsenligt- och slumpmässigturval. Enkäten var helt anonym och skickades till två specifika avdelningar inom undersökningsenhet X samt till en specifik avdelning på undersökningsenhet Y. Detta för att få ett slumpmässigt urval. För att få in tillräckligt med svar från undersökningsenhet Y användes även snöbollseffekten då det visade sig finnas svårigheter med att få in önskat antal respondenter.
Därefter valdes fem stycken att intervjuas, utifrån informationsurval som Jacobsen (2002) beskriver som informanter som anses kunna vara bra informationskällor och ge god information. Detta innebär informanter som har stor kunskap, är bra på att uttrycka sig och villiga att lämna information. En svårighet kan vara att veta hur goda informationskällor de är för att kunna använda detta urvalet. Studien har där en fördel av att författarna har god kontakt med undersökningsenheten och kan med stor säkerhet inkludera relevanta informationskällor därifrån. Jacobsen (2002) menar att man med fördel kan kombinera olika urvalsprinciper, vilket studien valde att göra.
3.2.2 Genomförande
Enkätfrågorna togs fram med studiens teori som utgångspunkt. Frågorna är formade för att plocka fram möjliga stressorer och hur de upplevs av de anställda, utan att för den skull påverka utfallet. Enkäterna utformades i Google Formulär och samlades därför in genom Google. Sammanställningen av enkäterna skedde till stor del automatiskt men med manuella val av hur informationen skulle visualiseras.
Intervjufrågorna togs även de fram med en grund i teorin men också i enkäterna då det fanns frågor i enkäten som studien ville fördjupa sig i. Intervjuerna som utfördes hade ett semistrukturerat förhållningssätt, vilket innebär att frågor hade förberetts med en strukturerat ordningsföljd men med möjlighet för öppna svar och även att ställa följdfrågor vid behov (Jacobsen, 2002). Under intervjuerna användes röstinspelning och anteckningar som sedan transkriberades till ren text.
Antalet enkäter som skickades ut var 84 och hade en svarsfrekvens på 49. Detta gör att det blir ett bortfall på 35 respondenter som valde att inte svara. Bortfallet var inte större än förväntat och bör inte påverka studiens utfall.
Enkäterna skickades ut mellan 2019-03-28 till 2019-04-12 och togs in 2019-05-15. Därefter utfördes de fem intervjuerna under perioden 2019-04-03 till 2019-04-25. Datainsamlingen var helt avslutad 2019-04-25.
3.3
Analys
behövde den delen av analysen inte göras. Efter en kodning är det fördelaktigt att göra en univariat analys, då analyseras de enskilda frågorna för att bland annat kunna se andel svar på varje alternativ (Jacobsen, 2002). Även detta har Google redan gjort i sin tjänst där man kan se både procentenheter och antal.
Efter detta gjordes en biviriat samvaration som handlar om när värdet på en specifik variabel sammanfaller med värdet på en annan variabel (Jacobsen, 2002). Ett exempel kan vara att de som kryssar i ett visst svarsalternativ (till exempel 50–70+ på ålder) också har tendens att systematiskt kryssa i ett annat alternativ (till exempel 10 år på hur länge de har jobbar på arbetsplatsen).
Det har även använts intervjuer som en metod för datainsamling. Den data har analyserats utifrån tre steg som nämns av Jacobsen (2002). Stegen är beskrivning, systematisering och kategorisering där det handlar om att först genom beskrivningen få en noggrann och detaljerad beskrivning av den data som samlats in. Detta följdes av en systematisering som går ut på att ta bort irrelevant data som inte tillför något för studien, alltså att reducera den data som insamlats. I det sista steget tolkades data genom att kategorisera och identifiera intressanta förhållanden mellan de svar som getts.
3.4
Tillförlitlighet
När det kommer till tillförlitligheten har författarna tittat på reliabiliteten och validiteten i rapporten.
Undersökningen har sedan första stadiet tagit stor hänsyn till att hålla en hög reliabilitet. Detta eftersom ämnet som rapporten berör är något som båda författarna är väldigt engagerade i och för att inte blir för emotionellt insatta var tillförlitligheten ett ämne som behövde diskuteras tidigt. Jacobsen (2002) skriver att man som författare måste kunna ställa sig kritisk till sin undersökning och se att den undersökningsmetod som har använts kan ha påverkat det slutliga resultatet. Likaså kan relationer som etablerats under datainsamlingen påverka både författaren och resultatet.
Validitet kan delas upp i extern och intern validitet där den interna handlar om huruvida om de slutsatser som har dragits i undersökningen är trovärdiga eller inte. Medan den externa validiteten handlar om att kunna generalisera undersökningens slutsats i andra situationer än den undersökta (Sandberg & Faugert, 2016). I den här undersökningen som omfattats av flera organisationer har vi tagit hänsyn till den interna validiteten. Data som inhämtats har inhämtats under en viss tidpunkt så de slutsatser som dras kan bli tvetydiga. Resultatet som syns kan bero på något annat än det som undersökts (Jacobsen, 2002).
3.5
Etiska överväganden
Jacobsen (2002) tar upp vikten av att vara etiskt korrekt under studiens arbete vilket främst inkluderar att följa de tre grundkrav som diskuteras nedan i förhållande till hur studien har förhållit sig till dem.
utan påtryckning samt att de ska ha full tillgång till inte bara informationen kring varför undersökningen utförs utan också ha full förståelse för informationen de tagit emot (Jacobsen, 2002).
Detta steget har studien arbetat med genom att informera tillräckligt kring varför studien görs samt använt vuxna respondenter och informanter som har möjligheten att själva ta ansvar och bedöma ifall de vill delta eller inte. En utmaning här är att försäkra sig om hur deltagarna har förstått informationen men också att informera utan att påverka. Vidare diskussioner har också förts angående ifall respondenterna har känt någon påverkan att svara mer “positivt” än vad de egentligen känner i följd av obligation mot ledningen av arbetsplatsen, något som vidare tas upp i diskussionskapitlet.
Krav på privatliv syftar på att individen ska vara garanterad en privat sfär som inte störs av undersökningen. Här bör undersökaren fundera över hur känslig den insamlade informationen är och överväga det i relation till den deltar. Undersökaren bör också fundera på hur privat informationen som samlas in är i förhållande till kontexten och tillgripa åtgärder för att säkra de deltagandes privatliv. Samt att studien måste kunna garantera anonymiteten på de deltagande och eliminera risken att kunna identifiera informationskällorna (Jacobsen, 2002).
De etiska övervägande som studien har behövt ta hänsyn till på det här området är främst anonymiteten hos respondenter och undersökningsenheter. Det ligger till stor vikt att inte nämna någon av undersökningsenheterna vid organisationens namn eftersom det kan ge dem såväl en väntad som oväntad publicitet. Vidare har diskussioner förts kring anonymiteten av respondenterna, då studien till en början såg visst intresse av arbetsroll kopplat till datainsamlingen. Efter övervägande valdes det att exkluderas då det kan skapa etiska dilemman om det tas upp i rapporten och studien kan inte heller garantera respondenternas anonymitet då det skulle gå att ta reda på vem den svarande var genom arbetsroll.
Krav på att bli korrekt återgiven handlar om att i största mån återge svaren så korrekt som möjligt och ange rätt sammanhang, eftersom det annars kan få en helt annan betydelse än det sammanhanget det är taget ur. Det är också viktigt att återge resultatet utan att förfalska eller ändra data men det är oftast svårt att presentera resultatet precis återgett och i sitt fullständiga sammanhang eftersom detta skulle innebära väldigt mycket rådata (Jacobsen, 2002).
Dessa krav har studien försökt arbeta med genom att i presentationen av resultatet förklarat sammanhanget det kommer ifrån och har även varierat presentationen av resultatet med att återge det fullständigt där det krävts för förståelsen och sammanfattat resultatet där det har gått att göra utan att påverka sammanhanget det återgetts i.
4
Resultat
I det här kapitlet kommer resultatet och analys av empiri redovisas. Empiri har insamlats med hjälp av enkäter och intervjuer och kommer att presenteras utifrån relevanta kategorier som även kommer användas i analysen.
4.1
Empiri
Nedan presenteras det empiriska material som samlats in under studiens gång genom enkät och intervjuer. En komplett lista med enkätfrågor presenteras i Bilaga 1.
4.1.1 Enkät
Kön
I figur 1 nedan presenteras fördelningen av kön av de som deltagit i enkätundersökningen där majoriteten av de svarande är män.
Figur 2 visar att även inom universitetssektorn är ett större antal av de svarande män.
Figur 1: Svarsfördelning IT-sektorn – Kön Figur 2: Svarsfördelning universitetssektorn - Kön
Ålder
Figur 3 visar att över hälften är mellan 30–50 år, medan resterande är fördelad mellan 20-30 år och 50-70+ år.
Figur 3: Svarsfördelning IT-sektorn –Ålder Figur 4: Svarsfördelning universitetssektorn - Ålder
Hur länge har du jobbat på din arbetsplats?
I figur 5 kan man läsa hur länge de svarande har arbetat sammanlagt på arbetsplatsen. Majoriteten, 23 personer, har varit på arbetsplatsen i 10 år eller mer. Utöver det är det fördelat över alla svarsalternativ.
Figur 6 visar att inom universitetssektorn har den större andelen svarande jobbat i mer än tio år på arbetsplatsen.
Figur 5: Svarsfördelning IT-sektorn - Hur länge har du jobbat på din arbetsplats?
Figur 6: Svarsfördelning universitetssektorn - Hur länge har du jobbat på din arbetsplats?
Hur många system måste du använda för att utföra ditt dagliga arbete?
Figur 8 visar att över hälften av de svarande använder fler än fem system medan 27% klarar sig på 3 system dagligen.
Figur 7: Svarsfördelning IT-sektorn – Hur många system måste du använda för att utföra ditt dagliga arbete?
Figur 8: Svarsfördelning
universitetssektorn - Hur många system måste du använda för att utföra ditt dagliga arbete?
Upplever du att den teknik du använder i ditt arbete fungerar som den ska?
Figur 9 visar att en större andel informanter anser att tekniken fungerar som den ska på undersökningsenhet X.
Figur 10 visar att ca 12% fler upplever inom universitetssektorn att tekniken inte fungerar som den ska mot IT-sektorn.
Figur 9: Svarsfördelning IT-sektorn - Upplever du att den teknik du använder i ditt arbete fungerar som den ska?
Figur 10: Svarsfördelning
universitetssektorn - Upplever du att den teknik du använder i ditt arbete fungerar som den ska?
Upplever du att den teknik du använder i ditt dagliga arbete är enkel att använda och lätt att förstå?
Figur 11 visar att de svarande upplever att tekniken de använder i sitt dagliga arbete är relativt enkel att förstå. Det finns även de som upplever den som mer komplex.
Figur 12 visar att den större delen av de svarande från universitetssektorn upplever tekniken som används dagligen vara mer åt det komplexa hållet.
Figur 11: Svarsfördelning IT-sektorn - Upplever du att den teknik du använder i ditt dagliga arbete är enkel att använda och förstå?
Figur 12: Svarsfördelning universitetssektorn - Upplever du att den teknik du använder i ditt dagliga arbete är enkel att använda och förstå?
Känner du att du har blivit tillräckligt utbildad inom den teknik som du använder i ditt arbete?
Figur 13 visar att över hälften anser att de har fått tillräcklig utbildning, men nästan 40% anser att det inte har fått det.
Figur 13: Svarsfördelning IT-sektorn - Känner du att du har blivit tillräckligt utbildad i den teknik som du använder i ditt arbete?
Figur 14: Svarsfördelning
universitetssektorn - Känner du att du har blivit tillräckligt utbildad i den teknik som du använder i ditt arbete?
Om tekniken inte fungerar som den ska, hur lång tid tar det för support att åtgärda problemet?
Figur 15 visualiserar att över 40% får hjälp inom en vecka och över 20% får hjälp inom en dag men även att över 11% upplever att de inte har någon support.
Figur 16 visar en relativ jämn fördelning mellan att få svar inom en vecka och inom en dag. Det är även jämnt fördelat mellan att få support inom 1-2 timmar och mer än en vecka senare.
Figur 15: Svarsfördelning IT-sektorn - Om tekniken inte fungerar som den ska, hur lång tid tar det för support att åtgärda problemet?
Figur 16: Svarsfördelning
universitetssektorn - Om tekniken inte fungerar som den ska, hur lång tid tar det för support att åtgärda problemet?
Kryssa i de alternativ som gör att du blir avbruten i ditt arbete någon gång under en arbetsdag.
Här hade de svarande även möjlighet att lägga till egna alternativ.
Figur 18 visar de saker som de svarande upplever att de blir avbrutna av i sitt dagliga arbete, där mail och att tekniken ej fungerar är de som fått flest svar.
Figur 17: Svarsfördelning IT-sektorn - Kryssa i de alternativ som gör att du blir avbruten i ditt arbete någon gång under en arbetsdag.
Figur 18: Svarsfördelning universitetssektorn - Kryssa i de alternativ som gör att du blir avbruten i ditt arbete någon gång under en arbetsdag.
Välj ut tre saker från föregående fråga som du flest gånger blir avbruten av under en arbetsdag. Skriv i en ordning där det högst upp är det som du blir avbruten av mest.
I tabell 1 visas den ordning på faktorer som förekom mest i svarandet av deltagare.
IT-sektorn Universitetssektorn
1 Intern kommunikation Mail
2 Mail Tekniken fungerar ej
Tabell 1: Svarsfördelning - Välj ut tre saker från föregående fråga som du flest gånger blir avbruten av under en arbetsdag. Skriv i en ordning där det högst upp är det som du blir avbruten av mest.
Hur stor del av de notiser du tar emot anser du är relevanta för dig i ditt dagliga arbete?
I figur 19 har deltagarna fått svara på i vilken grad de upplever att de notiser de får är relevanta vilket visar att 44% valt svarsalternativet 3 i graden 1 = lite 4 = relevanta.
Figur 20 visar att universitetssektorn anser att de notiser de tar emot är mitt emellan irrelevanta och relevanta för deras dagliga arbete.
Figur 19: Svarsfördelning IT-sektorn - Hur stor del av de notiser som du tar emot anser du är relevanta för dig i ditt dagliga arbete?
Figur 20: Svarsfördelning universitetssektorn - Hur stor del av de notiser som du tar emot anser du är relevanta för dig i ditt dagliga arbete?
Har du möjlighet att stänga av notiser på den teknik du använder?
Figur 21 visar att över 90% av informanterna hos IT-sektorn har möjlighet att stänga av notiserna på tekniken den använder under arbetsdagen.
Figur 21: Svarsfördelning IT-sektorn - Har du möjlighet att stänga av notiser på den teknik du använder?
Figur 22: Svarsfördelning
universitetssektorn - Har du möjlighet att stänga av notiser på den teknik du
använder?
Blir du klar med dina arbetsuppgifter i tid?
Figur 23 visar att nästan 95% av de svarande för IT-sektorn upplever att de oftast blir klara med sina arbetsuppgifter i tid.
Figur 24 visar att 100% av de svarande upplever att oftast blir klar med sina arbetsuppgifter i tid.
Figur 23: Svarsfördelning IT-sektorn - Blir du klar med dina arbetsuppgifter i tid?
Figur 24: Svarsfördelning
universitetssektorn - Blir du klar med dina arbetsuppgifter i tid?
Känner du dig stressad på arbetsplatsen?
Figur 25 visar att svarsfördelningen för IT-sektorn om de svarande känner sig stressade på arbetsplatsen är relativt jämnt fördelat. Cirka 58% upplever att de inte är stressade medan cirka 42% känner sig stressade.
Figur 25: Svarsfördelning IT-sektorn -
Känner du dig stressad på arbetsplatsen? Figur 26: Svarsfördelning universitetssektorn - Känner du dig stressad på arbetsplatsen?
Om du känner dig stressad, upplever du att tekniken på arbetsplatsen är en orsak till det?
Figur 27 visar att ca 3% upplever att stressen faktiskt beror på tekniken, medan över hälften upplever att tekniken delvis påverkar och över 43% tycker inte att tekniken påverkar alls hos IT-sektorn.
Figur 28 visar att 100% av de svarande från universitetssektorn upplever att tekniken på deras arbetsplats bidrar till en stress.
Figur 27: Svarsfördelning IT-sektorn - Om du känner dig stressad, upplever du att tekniken på arbetsplatsen är en orsak till det?
Figur 28: Svarsfördelning
universitetssektorn - Om du känner dig stressad, upplever du att tekniken på arbetsplatsen är en orsak till det?
4.1.2 Intervjuer
Informanter
Informant 1 - gruppledare Informant 1 – biträdande lektor Informant 2 – ansvarig för ett
kvalitetssäkrat arbetssätt
Informant 3 - avdelningschef Informant 4 - produktägare Implementering av ny teknik
När det kommer till implementationen av en ny teknik eller en förändring i en befintlig teknik fanns det i samtliga fall en uppfattning om att det finns en process för hur detta ska gå till. Informanterna fick på förhand information om när en implementation ska ske eller till och med när det börjar undersökas om en implementation ska ske av ett nytt system, ofta i god tid. Gemensamt för båda undersökningsenheterna var att det inte fanns någon stor möjlighet att påverka införandet av system eller befintliga system. På undersökningsenhet Y berättade informanten att det ska finnas en grupp som är med och provar det som implementeras för att kunna delge åsikter men informanten själv hade aldrig blivit inbjuden eller visste inte någon som blivit det heller.
“Nån grupp finns det, sen arbetar dem på något sätt, sen helt plötsligt finns det ett system.”
- Informant 1 från undersökningsenhet Y om implementationsprocessen
På båda undersökningsenheterna fanns det utbildningar att ta del av när en ny teknik eller ändring implementeras men i lite olika former. Det finns obligatoriska utbildningar men till exempel på undersökningsenhet Y berättade informanten att denna inte brukade ta del av dem för att det gick väldigt långsamt för någon som hade större kunskap om IT. På undersökningsenhet X var det i regel utbildningar för nya tekniker och system men att utbildningen kan komma innan eller några veckor efter implementationen.
Stressorer
”Tyvärr har jag ju inte gillat när mina chefer har skrivit till mig på helger och kvällar. Och där har jag sagt att skriver jag någonting så förväntar jag mig inget svar […] fritid
är fritid och arbete är arbete!”
- Informant 3 från undersökningsenhet X om kommunikation utanför arbetstid
Majoriteten uppfattade stressorerna som någonting negativt men till viss del också att stressorerna hörde till deras jobb. Den informant som intervjuats som har sin arbetsroll på en hög nivå var den enda som inte upplevde att de nämnda stressorerna var något negativt alls utan att det helt och hållet hör till arbetet. Till exempel upplevde den informanten det bara som positivt att gränsen mellan arbetsliv och privatliv suddas ut eftersom det gör det möjligt att vara flexibel i sitt arbete och arbeta från vilken plats man vill.
Strategier
Av informanternas uppfattning att döma fanns det inte på någon av undersökningsenheterna någon strategi för hur man ska arbeta för att motverka teknikrelaterad stress. Däremot berättade en av informanterna på undersökningsenhet X att de precis köpt in en tjänst från ett företag som ska fokusera mer på de anställdas mentala hälsa men denne vet inte mycket mer än det. En genomgående sak bland svaren i denna kategori är att det ligger ett stort ansvar hos den anställda att själv lyfta problemet om de själva skulle känna sig stressade av tekniken.
Kommunikation
Under intervjun frågades informanterna om det fanns några regler för hur kommunikationen på arbetsplatsen ska skötas. här fanns det lite olika uppfattningar. Alla utom en informant uttryckte att det inte finns några direktiv för hur kommunikationen ska skötas från ledningens håll. Informant 3 från undersökningsenhet X svarade att det var upp till varje team att sätta upp sina egna regler för hur kommunikationen skulle skötas. Vidare berättar informanten att det ska finnas ett fåtal regler för kommunikationen men att kanalerna lätt blir röriga. Informanten från undersökningsenhet Y säger att det inte finns några regler av dennes vetskap men att från sin närmsta chef fått direktiv om att absolut inte mail på kvällarna.
Informant 1 från undersökningsenhet X beskriver kommunikationskanalerna på undersökningsenheten som vilda västern. Informanten berättar att det finns väldigt många verktyg för att få tag på folk, det chattas, rings hit och dit och mailas. Enligt informanten tycker det borde finnas tydliga regler för hur kommunikationen ska skötas för att inte störa människor i det dagliga arbetet.
- Informant 1 från undersökningsenhet X
Informant 2 på undersökningsenhet X, samma informant som inte upplevde stressorerna som något negativt, svarar att det finns regler för hur kommunikationen ska skötas. Men vet inte vad reglerna är eller vad de finns att få tag på.
4.2
Analys
I analysen presenteras en analys av det empiriska materialet som har samlats in. Analysen är uppdelat i samma kategorier som resultatet.
4.2.1 Enkät
Genom den biviriata sambandsanalysen visade det sig finnas samvariation mellan ett antal komponenter. Av de 38 svarande, var det tio kvinnor och sex män som upplevde stress på arbetsplatsen inom IT-sektorn. Medan fördelningen är mer jämn i Universitetssektorn, av de 11 svarande från universitetssektorn var två kvinnor och tre män stressade.
Ytterligare en sambandsvariation som analysen visade var kopplingen mellan utbildning och huruvida de anställda upplever stress inom IT-sektorn. Av de 38 svarande var det 15 stycken som ansåg att de inte fått tillräcklig utbildning för att klara av de systemen de använde under sitt dagliga arbete, av dessa 15 var det dessutom nio som svarat att de upplever stress på arbetsplatsen. Av de 11 svarande från universitetssektorn var det sju som ansåg att de inte fått tillräcklig utbildning för den tekniken de använder dagligen, av dessa sju var det även fem stycken som upplevde stress på arbetsplatsen. Vidare syns sambandsvariation mellan de 15 som upplever otillräcklig utbildning var även nio av dessa i åldern 30–50 år. Detta gör att merparten som upplever stress är i medelåldern, merparten av dem var män. Merparten av de 15 som upplevde otillräcklig utbildning var dessutom anställda som hade varit på arbetsplatsen i 10+ år. Här syns viss sambandsvariation mellan lång anställning och inte tillräcklig utbildning. Även inom universitetssektorn syns en sambandsvariation mellan lång anställning och inte tillräcklig utbildning, då fem av sju hade varit på arbetsplatsen i mer än 10 år.
4.2.2 Intervjuer
Implementering av ny teknik
På båda undersökningsenheterna upplevde informanterna att de blev informerade i god tid att en förändring eller någon ny teknik skulle implementeras på arbetsplatsen. De upplevde även att det blev väl uppdaterade i processen före en implementation. Enligt Ragu-Nathan et al. (2008) är en viktig byggsten i att motverka technostress att engagera användare och att försöka få dem att förstå systems användningsområde och orsak till att en ny implementation ska göras. Det är därför ett väldigt positivt svar att användarna på båda undersökningsenheterna ansåg sig vara väl uppdaterade och får bra information under en process. Samtliga upplevde däremot att de inte var delaktiga i eller hade möjlighet att påverka processen. Det var väldigt få tillfällen, om något, som det fanns möjlighet att i efterhand göra anpassningar i systemet. Att engagera och bjuda in till deltagande i en förändringsprocess både i nya och befintliga system är, enligt forskning, ett lyckat sätt att motverka technostress (Salanova et al., 2013). Som Brivio et al. (2018) förklarar i sin rapport med begreppet Hedonic är det en viktig del i sammanhanget att kunna ha möjlighet att anpassa ett system efter arbetsroll och arbetsuppgifter ett sätt att generera positiva känslor hos anställda för att motverka information-overload.
Brivio et al. (2018) beskriver även ett annat område, eudaimonic, där han förklarar att en bra introduktion och rätt utbildning kan ge positiva känslor och upplevas som användbart. Vilket även gäller väldigt komplexa system. Enligt alla informanter förekom det någon typ av utbildning vid ny implementation, men i väldigt olika utsträckningar. Utbildningar kunde vara i form av bland annat videoklipp, föreläsning, dokumentation. På undersökningsenhet X arbetar man mycket med att lära av varandra. Genom att se till att det är en testgrupp som använder systemet först och sedan agerar de som en typ av support som användare kan fråga om råd.
Stressorer
Under intervjun presenterades fyra stycken stressorer för informanterna, vilka var techno-overload, techno-invasion, techno-complexity och techno uncertainty. Ingen av de nämnda stressorerna hade tagits upp på någon av undersökningsenheterna enligt informanterna. Däremot kunde de flesta känna igen stressorerna från ett eget perspektiv. Den informant från undersökningsenhet X som inte uppfattade stressorerna som något negativt är den informant som arbetar på högst nivå inom organisationen. Informanten anser att det är en del av det dagliga arbetet och att de nämnda stressorerna medför positiva aspekter. En sådan inställning kan vara negativ i sammanhanget enligt Brivio et al. (2018). Det är av stor vikt att komma till insikt med att technostress är en faktor som påverkar prestation och resultat för att kunna arbeta mot en mindre stressad organisation.
Strategier
och kunskapsutbyten mellan kollegor. Även Tarafdar et al. (2007) nämner i sin studie att man kan använda mekanismer som ska uppmuntra arbetare att experimentera och lära sig nya IKT. Enligt samtliga informanter fanns det ingen uttalad strategi för att hantera technostress.
Kommunikation
5
Diskussion och reflektion
I följande del kommer vi diskutera studiens resultat och metodval. Detta görs genom att koppla studiens resultat med den teori som presenteras i dokumentets Bakgrund-kapitel och våra egna åsikter.
5.1
Resultatdiskussion
Technostress
Resultatet av enkäten visar är att nästan hälften av informanterna upplever någon form av stress och av alla svarande upplever mer än hälften att stressen grundar sig i tekniska faktorer. En sak som vi lade märke till i enkätsvaren för undersökningsenhet X var att det var 16 svarande som upplever att de var stressade på arbetsplatsen och 18 svarande som upplever att stressen är orsakad till viss del av tekniken. Det tyder på att det är fler som är stressade på arbetsplatsen än vad frågan “Känner du dig stressad på arbetsplatsen?” visar.
Detta kan tyda på att folk inte själva är medvetna om den teknikrelaterade stressen de befinner sig i eller är medvetna om att de är stressade. Detta kan innebära att organisationerna har en stor mängd anställda som inte är medvetna av att stressen indirekt påverkar organisationens produktivitet. Som Brivio et al. (2018) menar är första steget att motverka teknikrelaterad stress att vara medveten om påverkan det har. Trots att organisationerna själva indirekt motverkar teknikrelaterad stress måste även de anställda själva vara medvetna om den påverkan det kan få för organisationen om de går runt med konstant stress. Det är alltså mycket upp till de anställda själva, som många av informanterna ur undersökningsenhet X faktiskt var inne på. Är inte de anställda själva alltid medvetna om teknikrelaterad stress, den påverkan det får både på organisationens produktivitet och på deras egna mående, kan det vara svårt att både hantera men också lyfta för att motverka. Vidare leder detta till att en åtgärd som kan behöva göras för att öka organisationers produktivitet är att faktiskt lyfta teknikrelaterad stress och öppet tala om hur den upplevs och kan motverkas, även om man inte upplever att det är ett problem på arbetsplatsen i sig.
En annan sak som vi har funderat över och fått insikter om under studiens gång är att vi tror att man som anställd inte förstår eller reflekterar över att tekniska faktorer bidrar till en stress de kan känna. Det kan också till viss del bero på att i dagens samhälle, där stort fokus ligger på effektivisering och att arbeta snabbare, tänker att en egentligen ohälsosam stress är normalt och inte ett problem som behöver åtgärdas.
Implementering av ny teknik
Hanteringen av implementation av ny teknik fungerade väl enligt informanterna på båda undersökningsenheterna i första fasen. Den fasen som handlar om att meddela berörda om att det kommer att ske en förändring, när den kommer ske och hur det kommer att gå till. Det visar att undersökningsenheterna hanterar den delen av processen bra för att förebygga att anställda ska uppleva sig stressade på grund av implementeringen av ny teknik eller tekniska förändringar. Som Salanova et al. (2013) har presenterat i sin studie är en viktig del i arbetet för att motverka technostress att informera och engagera berörda i en förändringsprocess. Vilket i detta fall verkar stämma överens med verkligheten. Resultatet från intervjuerna visar även att det i båda fallen för undersökningsenheterna förekom någon typ av utbildning vid en ny implementation. Det var av väldigt olika nivåer av hur stor omfattning utbildningen hade och huruvida de var anpassade för individerna som deltog. Enkäten visade däremot att majoriteten på undersökningsenhet Y inte upplevde att de blivit tillräckligt utbildade i de system som de använde. På undersökningsenhet X upplevde 15 av 38 svarande att de inte hade blivit tillräckligt utbildade. En slutsats som kan dras från detta är att de utbildningar som erbjuds inte är tillräckligt väl utformade vilket enligt Brivio et al. (2008) kan vara en faktor som gör en anställd stressad. Med begreppet eudaimonic som handlar om att anpassa teknik efter en människas förmågor förklaras i studien att med rätt anpassad och utförd utbildning kan även det mest komplexa systemet upplevas som lättanvänt.
Som vi tog upp i analysen kan vi se tydliga samband mellan för lite utbildning och stress. Detta är något båda undersökningsenheterna kan arbeta vidare med eftersom analysen också tyder på att de som har en lång anställning anser att de inte har tillräcklig utbildning. Av det drar vi en slutsats att de båda undersökningsenheterna lämnar över mycket av ansvaret till de anställda att själva hålla sig à jour utbildningsmässigt. Något som de anställda mycket väl skulle kunna uppleva som stressande.
Stressorer
prestation och resultat. Majoriteten av denna studies informanter kunde dock relatera till stressorerna som presenterades. Både från egen erfarenhet och att det var något som märktes och pratades om mellan kollegor.
Den informant som intervjuades på högsta nivån av alla informanter var den enda som inte kunde förstå att de faktorer som nämndes var någon som uppfattades som stressande av de anställda. Informanten menade att det bara fanns positiva saker men de stressorer som precis presenteras, att de snarare var en möjlighet än ett hinder. Vidare upplevde informanten att de hade ett väldigt bra skyddsnät på undersökningsenheten för att kunna fånga upp om det skulle vara så att en anställd kände sig stressad eller missnöjd med något men att ansvaret låg hos den anställde. Med den teori som denna studie tagit fram är stressorerna något som bevisligen har en negativ inverkan på människan, vilket givetvis är individuellt. Att det finns ett ansvar hos den enskilda anställda att lyfta missnöje låter som en sund inställning. Eftersom resterande informanter, som arbetar mer handfast i produktion, kunde relatera till stressorerna som faktorer som inte upplevdes som positiva tyder det på att det finns en lucka mellan anställda och skyddsnätet. Det understryker ännu en gång att det första steget i att arbeta mot en mer produktiv och effektiv organisation är att komma till insikt med att technostress är en faktor som påverkar det (Brivio et al., 2018).
Strategier
Studien visar att undersökningsenheterna X och Y inte arbetar aktivt för att motverka technostress, enligt informanterna som intervjuades finns det inga uttalade strategier för att motverka just detta problemet, men vår uppfattning är också att technostress inte alls upplevs som ett problem i den mån vi tidigare trodde.
Undersökningsenhet X arbetar indirekt med de fyra områdena technical support provision, literacy facilitation, involvement facilitation och innovation support som nämns i kapitel 2, Bakgrund/Teori av Salanova et al. (2013), Ragu-Nathan et al. (2008) och Tarafdar et al. (2007) som är motverkande faktorer. Undersökningsenhet X arbetar också tydligt med positiv teknik enligt Brivio et al. (2018) teori, att de anställda ska få stöd av tekniken, uppleva positiva erfarenheter och förbättra samhörigheten mellan grupper, vilket är viktigt när teamen arbetar spritt över olika kontor och länder. Dessa “åtgärder” kan vara en av orsakerna att de anställda inte upplever- eller är medvetna om technostress på samma sätt som vi trodde.
undersökningsenhet X där de anställda kanske ställer sig mer lojala till sin arbetsplats eftersom stress i allmänhet inte upplevs på samma sätt. Här vill vi förtydliga att inga mätningar på technostress har gjorts, det är ibland svårt att skilja på vad som är “vanlig” stress och vad som är orsakat av tekniken.
Kommunikation
En strategi de båda undersökningsenheterna borde arbeta mer på är tydliga kommunikationsplaner. En informant på undersökningsenhet X beskriver kommunikationen på arbetsplatsen som vilda västern, med det menar informanten att det är väldigt rörigt och inte finns några tydliga regler för vad som gäller. Båda undersökningsenheterna hade kunnat förebygga eventuell technostress genom att förmedla tydliga kommunikationsplaner, vad man kommunicerar var, när man gör det och hur man gör det. Genom att ha tydligare regler kring kommunikationen tror vi att undersökningsenheterna skulle uppleva bättre effektivitet och produktivitet på arbetsplatserna och man kan då motverka de stressorer som blir av techno-invasion som både Ragu-Nathan et al. (2008) och Tarafdar et al. (2007) tar upp.
5.2
Metodreflektion
För studien valdes en kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats för att få både intensivt och extensivt upplägg i resultatet. Ansatserna har vägt upp varandra väl under studiens gång även om vi tror att studien hade kunnat genomföras med endast en kvalitativ ansats också. Den kvantitativa ansatsen gav ett bredare spektrum på hela resultatet. Vidare använde vi oss av en deduktiv strategi, här kan vi se en viss påverkan av att gå från teori till empiri då vi har fått lägga stort fokus på att inte influera resultatet utifrån vår teori. Studien hade kunnat genomföras med en induktiv strategi men vi tror att det absolut varit svårare att hålla sig inom det tänkta studieområdet då.
Datainsamlingen fungerade för studiens frågeställning och svarsfrekvensen på enkäten anser vi vara god då mer än hälften av de tillfrågade svarade från IT-sektorn. Inom universitetssektorn fick vi inte tillgång till de maillistor vi önskat, vilket resulterade i att datainsamlingen blev mindre än förväntat från universitetssektorn. Något som kan ha påverkat resultatet eftersom det kan sett annorlunda ut om vi nått fler respondenter. Svarsfrekvensen var dock bra även inom universitetssektorn då alla tillfrågade utom en svarade på enkäten.
väldigt stressade, alla mail som kommer under dagen bidrar till information-overload och de har kanske svårt att selektera vad som är viktigt och vad som inte är viktigt. Hade de själva varit medvetna om att stressen kan bero på IT-användningen hade de kanske lagt de 3 minuter som det tar att svara på enkäten. Vår åsikt är att många inte ens har reflekterat över det faktum att tekniken kan bidra till en viss stress.
Själva genomförandet av datainsamlingen hade kunnat gjorts bättre då vi borde planerat för tidsfördröjningar och kunnat förutse problem bättre. Bland annat de problem vi hade med att få tag på respondenter från universitetssektorn. I och med detta drog datainsamlingen även ut något på tiden, vilket kan ha kunnat komma att påverka resultatet. Delvis eftersom det påverkade tidsschemat längre fram. Om vi istället kunnat förutse kommande problem och räkna med det i tidsplaneringen hade vi kunnat samla in fler svar och fått ett stabilare och starkare resultat och haft bättre disposition i slutet av studien.
Under studiens gång har vi även ställt oss kritiska till ett antal av våra enkätfrågor. När vi tog fram de fokuserade vi väldigt mycket på att inte leda respondenterna i enkäten, vilket har resulterat i väldigt öppna frågor och svarsalternativ som till viss del inte tillför så mycket för studien. Bland annat hade vi två frågor med svarsalternativen som “oftast” och “delvis”. Dessa borde vi arbetat mer med innan vi skickade ut enkäten eftersom de resulterade i att merparten valde oftast och delvis på de frågorna, vilket inte gav oss några raka svar. Detta var något vi såg under datainsamlingens gång, men valde att inte ändra frågorna utan istället vara konsekventa mellan respondenterna, så alla fick precis samma frågor.
Vidare hade det varit väldigt intressant för studien att intervjua fler personer som var högre upp, mer chefspositioner inom verksamheterna, för att undersöka deras medvetenhet om technostress och problemen det kan medföra just för organisationens produktivitet. Som det såg ut nu var flertalet av informanterna längre ner i hierarkin på arbetsplatsen och jobbade mer ”på golvet” medan två hade något högre positioner. Det hade varit intressant att kunna gå djupare på varför de högre upp i verksamheten inte uppfattade problemet på samma sätt som de längre ner.
Vi anser att tillförlitligheten är hög då vi under studiens gång varit noga med att hålla oss till ett avgränsat ämne och inte låtit våra egna åsikter och teori påverka resultatet. Vi har använt oss av en semistrukturerad intervjumall som vi har använt igenom alla intervjuerna. Frågorna har varit satta i förväg och styrt intervjun, vid behov eller vid intressant uttalande har vi även ställt vissa mindre följdfrågor. Främst för att klargöra något informanterna sagt eller tydliggöra frågan om svaret tytt på att de missförstått frågan.
