För att kunna besvara syftet har vi haft hjälp av följande frågeställningar

Förord

Vi vill börja med att tacka alla er som har ställt upp och låtit oss intervjua er. Utan er hade studien inte gått att genomföra.

Vi vill också tacka utredningsgruppen i Biskopsgården som låtit oss få en inblick i deras arbete.

Vi vill även rikta ett tack till Daniel Lindmark för utformandet av framsidan.

Slutligen vill vi ge ett stort tack till vår handledare Stig Grundvall som alltid ställt upp när vi har haft frågor och funderingar samt kommit med många användbara synpunkter.

Tack till er alla!

Sandra och Lisa, Göteborg 090416

Abstract

Titel: Det får inte vara tomma ord – En kvalitativ studie om brukarmedverkan, brukarinflytande och makt inom individ- och familjeomsorgen.

Författare: Sandra Fast och Lisa Ruuth

Institution: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet

Nyckelord: Brukarmedverkan, brukarinflytande, empowerment, makt, individ- och familjeomsorg Studien handlar om brukarmedverkan, brukarinflytande och makt utifrån frukostmöten som

anordnas av utredningsgruppen inom individ- och familjeomsorgen vid socialtjänsten i Biskopsgården, Göteborg.

Syftet har varit att ta reda på hur makt, brukarmedverkan och brukarinflytande tar sig uttryck under utredningsgruppens frukostmöten, med hjälp av brukares och socialsekreterares beskrivningar av dessa samt med hjälp av observationer under två frukostmöten. För att kunna besvara syftet har vi haft hjälp av följande frågeställningar;

• Vad är syftet med frukostmötena?

• Vems agenda styr frukostmötena?

• Hur ser kommunikationen ut under frukostmötena?

• Hur ser rollfördelningen ut under frukostmötena?

• Vad får man ut av att delta på frukostmötena?

• Vilka förväntningar och känslor är förknippade med frukostmötena?

Uppsatsen bygger på ett kvalitativt material där vi använt oss av observationer och intervjuer som metoder. Vi har intervjuat tre brukare och tre socialsekreterare samt gjort deltagande observationer under två frukostmöten.

Det vi funnit är att brukarmedverkan och brukarinflytande tycks vara svåra begrepp och svåra saker att arbeta med. Trots detta är det något som upplevs som positivt av såväl brukare som

socialsekreterare. Makten finns i alla relationer och är något vi inte kommer ifrån. Däremot kan frukostmötena bidra till att utjämna maktbalansen mellan brukare och socialsekreterare under frukostmötena och kanske också i förlängningen även i mötet på socialkontoret. Genom att ta del av brukarnas egna upplevelser och åsikter får socialsekreterarna ny kunskap och förhoppningsvis ett nytt sätt att se på sitt arbete.

Innehållsförteckning

1. Inledning ...1

2. Syfte och frågeställningar...1

3. Bakgrund...1

4. Tidigare forskning...2

4.1 Litteratursökning ...3

4.2 Keeping the customers satisfied? Service users´ perception of an Emergency Duty Team ...3

4.3 Brukarinflytande inom äldreomsorgen...4

4.4 Om brukarmedverkan vid utveckling och försörjning av IT...4

4.5 Brukarmedverkan i socialtjänstens kunskapsutveckling ...4

4.6 I skuggan av välfärden...4

5. Teoretiska begrepp och perspektiv...5

5.1. Brukare ...5

5.2. Brukarmedverkan och brukarinflytande...5

5.2.1. Empowerment...6

5.3. Maktperspektivet ...7

6. Metod ...9

6.1 Kvalitativ forskningsmetod ...9

6.2. Abduktiv metod ...9

6.3. Förförståelse ...10

6.4. Avgränsning...10

6.5. Urval ...11

6.6. Kontakten med informanterna ...11

6.7. Observation som metod ...12

6.8. Intervju som metod...12

6.9. Forskningsetiska principer; Informationskravet, Samtyckeskravet, Konfidentialitetskravet, Nyttjandekravet...14

6.10. Analys av empirin...15

6.11. Validitet och reliabilitet ...16

6.12. Metoddiskussion...17

7. Resultat...18

7.1. Observationsreferat...18

7.1.1. 2 mars 2009 ...18

7.1.2. 6 april 2009...20

7.2. Brukarnas ord ...22

7.2.1. Syftet med frukostmötena...22

7.2.2. Medverkan och inflytande ...22

7.2.3. Åsikter om frukostmötena ...24

7.2.4. Vad betyder brukarmedverkan, brukarinflytande och makt? ...26

7.3. Socialsekreterarnas ord...27

7.3.1. Syftet med frukostmötena...27

7.3.2. Medverkan och inflytande ...28

7.3.3. Åsikter om frukostmötena ...30

7.3.4. Vad betyder brukarmedverkan, brukarinflytande och makt? ...32

8. Analys ...33

8.1. Vad är syftet med frukostmötena?...33

8.2. Vems agenda styr frukostmötena?... 35

8.3. Hur ser kommunikationen ut under frukostmötena? ...36

8.4. Hur ser rollfördelningen ut under frukostmötena? ...37

8.5. Vad får man ut av att delta på frukostmötena?...38

8.6. Vilka förväntningar och känslor är förknippade med frukostmötena?...38

9. Slutdiskussion ...40

10. Referenser ...42 Bilagor:

Bilaga 1 Intervju med 1:e socialsekreterare i utredningsgruppen Bilaga 2 Brev till brukarna

Bilaga 3 E-post till socialsekreterarna Bilaga 4 Observationsprotokoll Bilaga 5 Intervjuguide

1. Inledning

Brukarmedverkan eller brukarinflytande ser man inte sällan inom funktionshinderområdet eller inom äldreomsorgen. Det tycks däremot vara ovanligare inom individ- och familjeomsorgen. Vår studie tittar närmare på just detta ovanliga; brukarmedverkan inom individ- och familjeomsorgen.

Inom socialtjänsten i Biskopsgården i Göteborg har en arbetsgrupp sedan några år tillbaka börjat bjuda in sina klienter till frukostmöten några gånger per termin. Arbetsgruppen kallar sig för utredningsgruppen och arbetar med försörjningsstöd och utredning. Mötena skapades, efter att utredningsgruppen hade fått svar på en enkät, som visade att cirka en tredjedel av klienterna var missnöjda med hur socialarbetarna förstod deras situation och vad de ville ha hjälp med. Hur skulle arbetsgruppen göra för att få fler nöjda klienter? Vägen fram till idén om frukostmöten var lång och gick bland annat via fokusgrupper. Idag har man haft frukostmöten i drygt två år.

Frukostmötena är till för att fråga brukarna om hur man kan förbättra sitt arbete. Det handlar om kvalitetsutveckling med hjälp av brukarna¹.

2. Syfte och frågeställningar

Vårt syfte är att med hjälp av brukares och socialsekreterares beskrivningar av utredningsgruppens frukostmöten samt med hjälp av observationer titta på hur makt, brukarmedverkan och brukarinflytande tar sig uttryck.

För att uppnå syftet tar vi hjälp av nedanstående frågeställningar:

• Vad är syftet med frukostmötena?

• Vems agenda styr frukostmötena?

• Hur ser kommunikationen ut under frukostmötena?

• Hur ser rollfördelningen ut under frukostmötena?

• Vad får man ut av att delta på frukostmötena?

• Vilka förväntningar och känslor är förknippade med frukostmötena?

Frågorna väcktes dels under socionomprogrammets femte termin då en av oss praktiserade i utredningsgruppen och dels under den intervju vi gjorde med 1:e socialsekreteraren i

utredningsgruppen i inledningsskedet av uppsatsskrivandet.

3. Bakgrund

I detta avsnitt ger vi en bakgrundsbild till det som så småningom skulle leda fram till frukostmöten med brukarna i utredningsgruppen.

Allting började våren 2002 då utredningsgruppen i Biskopsgården fick resultaten av Göteborgs stads nöjd-kund-enkät.² Enkäten syftar till att ta reda på hur nöjda brukarna är med de

verksamheter, inom kommunen, som de använder sig av. Enkäten skickas ut under några veckor varje vår. Utredningsgruppen, som är en arbetsgrupp inom enheten för mottagande, stöd och rehabilitering inom individ- och familjeomsorgen vid socialtjänsten i Biskopsgården, fastnade för resultaten på två av enkätens frågor. Frågorna 8:2 och 8:3 som lyder; Hur nöjd är du med hur väl

1 Bilaga 1

2 www.goteborg.se

personalen förstår hur du har det? och Hur nöjd är du med hur väl personalen förstår vad du vill ha hjälp med?³ Svaren var graderade från ett till tio där ett stod för inte alls nöjd och tio för i allra högsta grad nöjd. Resultaten visade att ca 30 % av dem som svarat hade angett svar mellan ett och fyra vilket utredningsgruppen ansåg vara underbetyg.⁴ Utredningsgruppen ville ändra på detta. De ville minska andelen underkända svar. Frågan var bara hur? Det tog flera år innan gruppen kom på att det bästa nog vore att fråga brukarna själva. Man tog så småningom hjälp av nätverkslaget, en arbetsgrupp inom stadsdelsförvaltningen (SDF) Biskopsgården som arbetar med förändringsarbete. Nätverkslaget fick hösten 2005 i uppdrag att hålla i en fokusgrupp bestående av brukare från utredningsgruppen. Totalt hölls tre möten.⁵ Utifrån vad som kom fram på dessa möten föddes så småningom idén om att anordna frukostmöten till vilka man skulle bjuda in brukarna. Det första frukostmötet hölls hösten 2007. Tanken med frukostmötena är enligt Christian Brunsson⁶, 1:e socialsekreterare i utredningsgruppen, att låta klienterna vara med och påverka gruppens kvalitetsarbete. Socialsekreterarna i utredningsgruppen vill ha hjälp av brukarna för att kunna bli bättre på det de gör, och i förlängningen, minska andelen underkända svar på frågorna 8:2 och 8:3 i Göteborgs stads nöjd-kund-enkät.

Fram till idag (mars 2009) så har det hållits ett tiotal frukostmöten. Antalet brukare som har kommit på mötena har varierat från två till åtta stycken. Antalet socialsekreterare i

utredningsgruppen är cirka tio stycken. Alla socialsekreterare har inte varit med på alla

frukostmöten. Antalet har varierat. På flera av frukostmötena har antalet socialsekreterare dock varit fler än antalet brukare⁷.

Utredningsgruppen vänder sig till personer som saknar tillräckliga inkomster och som har svårt att komma igång i arbete eller studier på grund av långvarig arbetslöshet, ohälsa eller andra svårigheter i livet.⁸ Utredningsgruppen bildades, som en av flera arbetsgrupper inom försörjningsstöd, 1999 efter en omorganisation av socialkontoret i Biskopsgården.⁹

4. Tidigare forskning

I detta avsnitt ger vi en överblick över en del av den forskning som berör vårt område.

Inledningsvis beskriver vi hur vi har gått till väga för att finna relevant forskning inom vårt valda område. Därefter har vi valt att fördjupa oss i tre rapporter och en internationell artikel som vi anser ger en ökad förståelse för det ämne vi berör i vår uppsats. Två av de rapporter vi valt att lyfta fram samt den internationella artikeln berör områdena funktionshinder och äldreomsorgen.

Dessa är ju inte våra specifika områden men vi anser ändå att det som går att läsa om

brukarinflytande har relevans för vårt arbete varför vi valt att lyfta fram dem. Avslutningsvis presenterar vi en rapport skriven av tre socialsekreterare som arbetar i utredningsgruppen.

Rapporten ger oss en bakgrund till den brukargrupp som utredningsgruppen kommer i kontakt med.

3 www.goteborg.se

4 Brunsson & Lindkvist (2006)

5 Jansson & Jonsson (2006)

6 Bilaga 1

7 Minnesanteckningar från frukostmötena 071105-090202

8 www.goteborg.se

9 Brunnson, Lindkvist & Petersson (2009)

4.1. Litteratursökning

Vi inledde vår litteratursökning genom att söka i tidskriftsdatabasen Social Services Abstracts¹⁰. Vi gjorde en första sökning i vilken vi använde sökord som client relations, interpersonal relation, client satisfaction samt clients. Vi fick då 3 627 träffar. Därefter gjorde vi en sökning med

sökorden social services, welfare services, community services samt social welfare. Denna gång blev det 11 025 träffar. Nästa steg var att lägga ihop dessa två sökningar för att få fram artiklar som både innehåller den första sökningen och den andra sökningen. Det blev nu 405 träffar som vi gick igenom på så sätt att vi läste abstracten. Därefter valde vi ut 13 artiklar som vi ansåg ligga vårt ämne närmast och som vi gick igenom lite mer noggrant. Flera av artiklarna rör just det faktum att man genom att fråga brukarna kan utveckla det sociala arbetets praktik¹¹. Vi har valt ut en artikel som vi beskriver lite närmare då vi tycker att den representerar de artiklar vi funnit.

Utöver ovanstående databas har vi använt oss av databaserna Libris och Gunda (båda via

Göteborgs universitetsbiblioteks hemsida) samt sökmotorn www.scholar.google.com¹². I samtliga fall har vi använt sökorden: brukarinflytande, makt och delaktighet i olika kombinationer för att finna relevant litteratur. Vi fann att flera av våra träffar berör brukarmedverkan inom

funktionshinder och äldreomsorgen. Så vitt vi kan se finns det relativt lite skrivet om brukarmedverkan inom individ- och familjeomsorgen vilket gör vår studie angelägen.

Avslutningsvis har vi varit inne på socialstyrelsens hemsida¹³ för att se vad som där finns skrivet om brukarmedverkan.

De sökord som vi använde oss av motsvarar inte helt och hållet de begrepp som kom att bli våra huvudbegrepp i uppsatsen. Detta beror på att vi under genomgången av relevant litteratur fann att de ord som används i större utsträckning och som kom att passa vår studie bäst var

brukarmedverkan, brukarinflytande och makt. Vi tror inte att våra sökningar skulle ha gett oss ett nämnvärt annorlunda resultat om vi använt oss av de nya orden från början då majoriteten av de träffar vi har tittat närmare på använder sig av samtliga begrepp.

4.2. Keeping the customers satisfied? Service users´ perception of an Emergency Duty Team¹⁴ är en internationellt publicerad artikel som tar upp vikten av att lyssna på brukarna. Artikeln

beskriver en enkätundersökning gjord av ett hemsjukvårdsteam. Frågorna i enkäten handlade om vad brukarna hade upplevt vara till hjälp och vad som inte var till hjälp i kontakten med teamet samt hur man som brukare upplevde socialarbetarnas villighet att hjälpa. Här finns likheter med Göteborgs stads nöjd-kund-enkät. Precis som utredningsgruppen i Biskopsgården kom teamet i artikeln fram till att det bästa sättet att förbättra sin verksamhet var att fråga de som använde sig av deras tjänster, alltså brukarna, om vad de tyckte om verksamheten. ”If you want to know what people think, ask them!”¹⁵ Detta ledde till ett antal intervjuer med brukare. Artikeln lyfter fram två av fyra genomförda intervjuer. Saker som lyfts fram som positivt i kontakten med

socialarbetarna i teamet är acceptans, äkthet och empati. Det kan finnas en tendens i

verksamheter att behålla allt som det alltid har varit enligt artikelförfattaren och han menar att det av den anledningen är och skall vara utmanande att ta hjälp av brukarna i kvalitetsarbete. Om man har det som man alltid har haft det får man också tillbaks det man alltid har fått tillbaks

10 www.ub.gu.se

11Smith (2000), Bear & Sauer (2000), Schermer & Zorgman (1999)

12 www.ub.gu.se, www.scholar.google.com

13 www.socialstyrelsen.se

14 Smith (2000)

15 ibid. s 41

menar författaren. Han poängterar vikten av att som professionell lyssna på brukarna om man vill utveckla sitt arbete. ”Listening to service users can help social workers and their managers refine and improve upon their practices for the better”.¹⁶

4.3. Brukarinflytande inom äldreomsorgen¹⁷ är en lägesrapport skriven av Socialstyrelsen.

Rapporten lyfter fram erfarenheter och kunskaper av brukarinflytande med inriktning mot äldreomsorgen. Författaren tar bl.a. upp hur verksamhetens kvalitet och den enskildes ställning kan stärkas genom brukarinflytande. I praktiken finns det dock en hel del svårigheter med att få brukarinflytande att fungera. Rapporten visar på att vi inte med säkerhet kan uttala oss om brukarinflytande är bra eller dåligt, då det inte finns tillräckligt stor kunskap om detta.

4.4. Om brukarmedverkan vid utveckling och försörjning av IT¹⁸ är en rapport från

Hjälpmedelsinstitutet som tar upp vikten av brukarmedverkan vid utveckling av produkter och tjänster. Rapporten menar att brukarmedverkan är en fråga om kvalitet. Brukarmedverkan i vems intresse är en fråga som tas upp i rapporten. Författarna menar att det handlar om flera intressen som ställs mot varandra. Det handlar å ena sidan om brukarna som vill få sina behov

tillgodosedda och å andra sidan aktörer som kan ha ekonomisk vinning i fokus.

”Roller och relationer avgör hur påverkan kan ske”¹⁹. Det finns en vinst i att se saker och ting ur olika perspektiv. En förutsättning för att det skall lyckas är dock att man försöker sträva efter ett gemensamt språk. Att brukarnas röster är värdefulla råder det ingen tvekan om i denna rapport.

”Det är bara brukaren som kan beskriva sin livssituation, sina behov, upplevda problem och i vissa fall idéer till lösningar”²⁰. För att brukarmedverkan skall ske på ett bra sätt krävs etiska överväganden. Bemötandet är något man måste tänka på samt att lyssna med respekt. Man måste sätta tilltro till brukarna annars riskerar man översitteri.

4.5. Rapporten Brukarmedverkan i socialtjänstens kunskapsutveckling²¹ tar upp vikten av brukarmedverkan och brukarinflytande för socialtjänstens kunskapsutveckling. Genom att ta del av brukarnas självupplevda perspektiv får socialtjänsten ny kunskap och nya infallsvinklar. Men även om brukarna ses som kunskapsbärare så är de inte de enda som har relevant kunskap.

Brukarnas perspektiv behöver alltså inte alltid ha företräde framför de professionellas även om det finns en vinning i att lyssna på brukarna. Rapporten lyfter avslutningsvis fram svårigheter med brukarmedverkan och brukarinflytande. Aspekter som klass, kön, etnicitet och ålder lyfts fram som faktorer som kan påverka individens möjlighet till medverkan och inflytande.

4.6. Vi har även tagit del av rapporten I skuggan av välfärden, skriven av tre socialsekreterare i utredningsgruppen.²² Rapporten bygger på 15 intervjuer med brukare från utredningsgruppen.

Dessa personer berättar om sin syn på kontakten med fyra olika myndigheter, försäkringskassan, vården, socialtjänsten och arbetsförmedlingen.

16 ibid. s 47

17 Socialstyrelsen (2008)

18 Gauffin, Lundman & Udd (2005)

19 ibid. s. 66

20 ibid. s. 68

21 Socialstyrelsen (2003)

22 Brunsson, Lindkvist & Petersson (2009)

I rapporten framkommer det att de intervjuade upplever att myndigheterna många gånger arbetar mot dem och inte med eller för dem. De intervjuade visar också på en känsla av att det saknas förståelse för deras situation bland tjänstemännen. Peter Dellgran, professor i socialt arbete, har skrivit ett efterord i rapporten i vilket han bland annat skriver "Läsningen av rapporten är inget mindre än en käftsmäll för alla oss som har minsta intresse av att veta hur det svenska

socialpolitiska systemet sammantaget verkar för de allra fattigaste"²³. Dellgran fortsätter genom att poängtera vikten av att lyssna på brukarna "en evidensbasering värd namnet kan aldrig stanna vid enbart implementering av forskningsresultat. De röster från klienter som hörs i denna rapport illustrerar på ett utmärkt sätt betydelsen av att just lyssna på dessa röster"²⁴.

5. Teoretiska begrepp och perspektiv

Detta avsnitt syftar till att kortfattat beskriva de teoretiska begrepp och perspektiv som vi använder oss av för att analysera vårt material. Vi börjar med att definiera brukare för att sedan kunna definiera två huvudbegrepp i uppsatsen, brukarmedverkan och brukarinflytande. Därefter definierar vi empowerment för att avslutningsvis ge en definition av det teoretiska perspektivet makt. De definitioner vi ger nedan är de definitioner vi har valt att använda oss av i vår analys.

5.1. Brukare

Vi har valt att använda den definition av brukare som presenterats av riksdag och regering och som lyder ”personer som nära och personligt berörs av en kommunal verksamhet och som i regel utnyttjar den under en relativ lång period”.²⁵ I vårt fall personer som tar emot socialtjänstens tjänster. Inom socialtjänsten använder man sig oftare av termen klient. Tommy Möller²⁶,

statsvetare, menar att en brukare är delaktig i det som sker, medan en klient är utsatt för åtgärder och insatser som någon annan har bestämt. Då frukostmötena är tillfällen under vilka klienterna är delaktiga har vi valt att genomgående använda oss av ordet brukare i vår uppsats. Detta för att kopplingen till begreppen brukarmedverkan och brukarinflytande också skall bli klarare.

5.2. Brukarmedverkan och brukarinflytande

Begreppen brukarmedverkan och brukarinflytande hänger ihop men står enligt oss för olika saker varför vi valt att använda dem som två skilda begrepp och med två definitioner. Något som även statsvetaren Maria Jarl²⁷ håller med om. Hon säger att det är ”mycket viktigt att skilja mellan begreppen brukarmedverkan och brukarinflytande”²⁸. Hon menar att medverkan handlar om medverkan i verksamhetens dagliga sysslor medan inflytande handlar om rätten att påverka utformningen av verksamheten samt vara med och fatta beslut.

Medverkan kan ske på olika sätt. Genom brukarråd, brukarorganisationer eller som i vårt fall frukostmöten. Det handlar om att släppa in brukarna. För att ha rätt att medverka krävs det att man faktiskt nyttjar den verksamhet i vilken man vill medverka²⁹.

23ibid. s. 45

24ibid. s. 46

25 Ds 1991:18 s. 38

26 Möller (1996)

27 Jarl (1999)

28 ibid. s. 154

29 ibid.

Inflytande kommer inte automatiskt bara för att man medverkar. För att få inflytande krävs det att man som brukare blir lyssnad på, men framför allt att det man säger tas till vara på. Dahlberg och Vedung, båda statsvetare³⁰, menar att det kan uppstå brukarinflytande utan brukarmedverkan och vice versa. För att inflytandet skall bli reellt krävs det att brukarna har formell rätt att fatta beslut. Det handlar om en maktförskjutning.

”Ett mål för brukarinflytande på kollektiv nivå är att påverka planering och innehåll i

socialtjänstens verksamheter så att de bättre anpassas till brukarnas behov. Ytterligare ett mål är att brukarnas kunskaper och erfarenheter ska bidra till samhälleliga förändringar som gynnar personer i socialt utsatta situationer och förbättrar deras levnadsvillkor”, skriver Lena Steinholtz Ekecrantz, utredare på Socialstyrelsen.³¹ Hon påpekar att det är viktigt att man dokumenterar brukarnas delaktighet och medverkan för att man skall kunna mäta och utvärdera effekterna av brukarmedverkan och brukarinflytande.

En fördel man kan få av ökad medverkan och inflytande är en ökad kvalité av verksamheten.

Detta får man genom att fråga de som faktiskt berörs av verksamheten och därigenom borde ha god kunskap om vilka behov som finns men också kunskaper om vilka förutsättningar som råder för den aktuella brukargruppen.³² En annan fördel är att man genom brukarmedverkan och brukarinflytande kan ge verksamheten legitimitet. Maria Jarl skriver att det finns ”ett solidaritets- legitimitetsargument. Genom att brukarna själva ges tillfälle att delta och på detta sätt skaffa sig en inblick i och en större förståelse för hur de kommunala verksamheterna styrs antas

verksamheternas legitimitet öka. I takt med att brukarna själva ges ett större ansvar förväntas också deras samhörighetskänsla och därmed deras solidaritet med verksamheten förbättras”.³³ Brukarinflytande handlar till stor del även om demokrati, en direkt demokrati. Dahlberg och Vedung menar att inflytandet är själva essensen i demokratin. De skriver³⁴ ”människors makt ligger i medbestämmande över ting som angår dem och demokratin realiseras när alla

medborgare får samma möjlighet att utöva inflytande över dessa faktorer. … Teorin har med andra ord ett dynamiskt element och bygger på antagandet att människors förmåga att delta i offentliga beslut stärks genom ett praktiskt deltagande”. Även Jarl visar på kopplingen mellan demokrati och brukarinflytande. Hon skriver ”ett större engagemang och en ökad delaktighet bland brukarna antas leda till att den lokala demokratin förbättras”³⁵. Det är däremot inte helt självklart att det bara innebär fördelar med brukarinflytande ur en demokratisk synvinkel. När det gäller myndighetsutövning, som det gör i vårt fall, så kan brukarnas intressen ibland gå emot de lagar och regler och politiska beslut som finns. I dessa fall så skall brukarnas intresse inte få styra menar Steinholtz Ekecrantz³⁶.

5.2.1. Empowerment

Ett begrepp som är relevant att ta med när man pratar om brukarmedverkan och brukarinflytande, men även makt, är empowerment. Det handlar om att stärka utsatta grupper genom att öka deras makt, inflytande och självkänsla, ”att hjälpa klienterna att få makt över beslut och handlingar som

30 Dahlberg & Vedung (2001)

31Steinholtz Ekecrantz (2008) s. 115

32 Jarl (1999)

33 ibid. s. 155

34Dahlberg & Vedung (2001) s. 13

35Jarl (1999) s. 153

36 Steinholtz Ekecrantz (2008)

rör deras liv”³⁷. Empowerment är en teori som fokuserar på hur människor kan få kontroll över sina liv genom kollektivet och på så sätt även kunna tillgodose sina intressen. Swärd och Starrin, professorer i socialt arbete, menar att ”man bör uppmärksamma klienters eller utsatta individers behov av inflytande och självbestämmande”³⁸. Det handlar om att utvidga brukarnas

handlingsutrymme samt utjämna maktförhållanden.

Termen empowerment används idag i många olika sammanhang och med olika innebörder.

Swärd och Starrin³⁹ menar att det finns en allrådande grundkänsla för begreppet empowerment som är att empowerment är någonting att sträva emot och någonting bra. Begreppet

empowerment innefattar även en maktaspekt, som handlar om överföring av makt. Denna makt kämpar man sig till enskilt eller kollektivt. Begreppet innefattar bland annat självstyre,

egenkontroll, kompetens, delaktighet och självtillit. Swärd och Starrin avgränsar empowerment- begreppet ”till att omfatta aktiviteter som är inriktade mot att öka människornas kontroll över sina liv”⁴⁰. Denna utveckling innefattar dels hur man lär sig att tänka om sig själv och dels att man förstår att samhället kan förändras. Med andra ord handlar empowerment-begreppet både om den subjektiva erfarenheten och om den objektiva verkligheten. Empowerment är alltså både en process och ett mål.

Payne, professor och forskare inom socialt arbete⁴¹ menar att empowerment handlar om att ifrågasätta förtryck. Att ge brukarna befälet över saker som påverkar dem. Vidare menar han att det handlar om att brukarna själva sitter inne med lösningarna på sina problem. Socialarbetarna skall man se som resurser som sitter inne med kunskaper som brukarna kan använda sig av.

Genom detta sätt att tänka ökar man möjligheterna till en maktutjämning.

Thomas Johansson, verksam vid institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet menar att ”diskussionen om empowerment och klientdemokrati handlar om att åstadkomma

förutsättningar för goda möten. Genom att samtidigt förändra socialarbetarens yrkesidentitet och erbjuda klienten redskap för att påverka systemet, är det möjligt att lindra de negativa

verkningarna av det”⁴².

5.3. Maktperspektivet

Makt är ett stort begrepp. Det är många som genom åren har försökt definiera ordet makt. Vi har valt att fokusera på makt i relationer och den makt vårt språk ger oss.

Inom socialt arbete är makt och kontroll centrala begrepp. Socialt arbete handlar inte enbart om att hjälpa och att förstå skriver Margareta Järvinen, sociolog⁴³. Hon menar att relationen mellan socialarbetare och klient handlar om en ojämlik relation då de båda parterna besitter olika makt.

”Socialarbetarna representerar välfärdsstaten, de är inga fritt svävande samariter som utför nobla räddningsaktioner för sina klienter. De arbetar uttryckligen med systemet i ryggen. … Den makt

37 Payne (2002) s. 353

38Swärd & Starrin (2006) s. 263

39 ibid.

40ibid. s. 262

41 Payne (2002)

42Johansson (2006) s. 165

43 Järvinen (2002)

de utövar är fältets makt”⁴⁴. Även sociologen Greta Marie Skau menar att ”grunden till makt är olikhet mellan människor”⁴⁵.

Sociologen Sven-Åke Lindgren⁴⁶ menar, med hjälp av Foucault, att makt handlar om en kraft som finns i alla sociala relationer. Denna kraft och denna makt kan man använda för att verka, påverka och förändra. Ett relevant exempel för oss är till exempel den möjlighet att bevilja ekonomiskt bistånd som socialsekreterarna besitter. Lindgren talar om en makt som utspelar sig på mikronivå. Makt över den fysiska människan som utövas med hjälp av administrativa

tekniker. Det handlar mer om metoder än om lag. Mer om kontroll än om straff.

Kommunikation är en viktig del av det sociala arbetet. Vem som får prata och vem vi lyssnar på hänger tätt samman med makt. Foucault menar att det finns en utestängningsprincip i samhället där vi skiljer på förnuft och vansinne. Alla får inte prata på lika villkor. Alla blir inte lyssnade på.

Foucault säger ”ända sedan medeltiden är dåren den vars diskurs inte får cirkulera som andras”⁴⁷. Vi lägger inga värderingar i orden förnuft och vansinne. De orden får stå för Foucault. Däremot tycker vi att det är intressant att fundera över vems ord som väger tyngst i samhället. Vi väljer vilket språk vi skall använda. Språket är den viktigaste komponenten i all kommunikation och i allt samspel. Det språk och de begrepp vi använder visar vår identitet och vår tillhörighet⁴⁸. Något som också det kan fungera som en utestängningsprincip. Genom att använda fackspråk istället för vardagsspråk kan vi stänga ute människor.

Makten kan vara såväl positiv som negativ. Makt påverkar individens egenskaper och individens beteende. Egenskaper som följer med positiv makt är till exempel självsäkerhet, socialt beteende, pratsamhet och dominans medan egenskaper som tillbakadragenhet, reserverat beteende och tystlåtenhet är exempel som följer med negativ makt⁴⁹. Vidare kan man även dela upp makten i informell- och formell makt. Den formella makten kommer av fastslagna normer, värderingar och regler medan den informella makten saknar någon typ av formellt fastslaget dokument. Den informella makten uppstår i relationer och verkar inom alla relationer⁵⁰.

Det är möjligt att påverka maktförhållanden. Man gör det, enligt Swärd och Starrin⁵¹, genom att förändra relationer och organisatoriska strukturer. De poängterar dock att det krävs en insikt om att makt existerar för att detta skall vara möjligt. Det gäller att vara tydlig med den makt som finns och att vara medveten om den. Makten verkar såväl uppifrån som underifrån. Som part i en relation är man både utsatt för makt och utövare av motstånd. Swärd och Starrin skriver ”även om mötet mellan socialarbetare och klient innebär en ojämn maktrelation genom att socialarbetaren har tillgång till en organisation, kunskaper och professionalitet, är inte klienterna maktlösa”⁵². Rolf Rønning, professor i socialpolitik⁵³, tar upp makt som ett nollsummespel där den ena individen tillägnar sig makt på bekostnad av den som besitter makt. Han menar trots det inte att en persons makt måste minska för att någon annans makt ökar.

44 ibid. s. 273

45 Skau (2007) s. 36

46 Lindgren (2007)

47ibid. s.8

48 Skau (2007)

49 Helkama, Mylyniemi & Liebkind (2006)

50 Petersson (1987)

51 Swärd & Starrin (2006)

52ibid. s. 249

53 Rønning (2007)

6. Metod

I detta avsnitt beskriver vi studiens arbetsgång och ger en kort beskrivning av de moment som har ingått i uppsatsprocessen.

6.1. Kvalitativ forskningsmetod

Den kvalitativa forskningsmetoden syftar till att ge beskrivande kvalitativa data. Metoden handlar om att skapa en djupare förståelse för ett visst studerat fenomen eller situation. Här rör vi oss inom det fenomenologiska området. Larsson⁵⁴ menar att den kvalitativa undersökarens

målsättning är att försöka se världen genom den andres ögon. Här är vi inne på det hermeneutiska området.

Varje datainsamlingsmetod har för- respektive nackdelar. Genom att använda olika metoder kan man få en mer fullständig belysning av problemet⁵⁵. Vi valde att använda oss av två metoder, observation och kvalitativa intervjuer. Med hjälp av observationerna fångar vi det som händer under ett frukostmöte. Fokus ligger mer på vad som sker än på vad som sägs. Genom intervjuerna kan vi förmedla en bild av brukarnas och socialsekreterarnas upplevelser av frukostmötena med hjälp av deras egna ord⁵⁶. Vårt syfte och våra frågeställningar syftar till att få kunskap om hur brukarna och socialsekreterarna upplever frukostmötena och därför ter det sig, för oss, naturligt att använda oss av kvalitativa metoder. Vårt syfte fick alltså avgöra valet av metoder.

Innan vi genomförde observationerna och intervjuerna tog vi del av minnesanteckningar från tidigare frukostmöten. Vi läste uppsatser skrivna om vägen fram till frukostmötena. Vi

intervjuade 1:e socialsekreteraren i utredningsgruppen och vi tittade även på tidigare forskning inom området och då främst forskning som berör brukarmedverkan och brukarinflytande.

6.2 Abduktiv metod

För att kunna ta till sig vetenskaplig kunskap behöver man en vetenskaplig strategi. De finns två typer av vetenskapliga angreppssätt. Den ena kallas för induktiv metod och den andra för

deduktiv metod.⁵⁷

Deduktiv metod innebär att man utgår från teoretiska begrepp och teorier när man samlar in sitt material och när man skall förklara det man funnit.⁵⁸ Man har alltså som forskare med sig teorierna in i arbetet. Induktiv metod betyder motsatsen och innebär att man utgår från det empiriska materialet när man plockar in teorierna.

Vi utgick från en deduktiv strategi, så kallad perspektivforskning, vilket innebär att man utgår från en eller flera teorier. De teoretiska begrepp som vi hade med oss har styrt vår datainsamling och vår bearbetning av det empiriska materialet.⁵⁹ Dessa teoretiska begrepp är brukarmedverkan, brukarinflytande och makt.

Under analysarbetet upptäckte vi att vi behövde ytterligare ett teoretiskt begrepp för att kunna analysera våra resultat. Det begrepp vi lyfte in var empowerment. Genom att arbeta på detta sätt

54 Larsson (2005)

55 Lilja (2005)

56 Kvale (1997)

57 Barbosa da Silva & Whalberg (1994)

58 Larsson (2005)

59 ibid.

kom vår metod även att bli induktiv. En kombination av de båda metoderna kallas för abduktiv metod⁶⁰.

6.3. Förförståelse

Det är praktiskt taget omöjligt att få en fullständigt objektiv bild av verkligheten inom samhällsvetenskaplig forskning. Det är därför viktigt att man är medveten om att de egna

värderingarna kan påverka processen. När vi tar oss an en uppgift gör vi det med en förförståelse.

”Förförståelsen utvecklas från fördomar till verklig förförståelse” säger Thurén⁶¹ och menar att vi inte enbart uppfattar verkligheten genom våra sinnen utan att vi alla har olika glasögon som vi tolkar världen genom. ”Det kan inte nog betonas hur viktig förförståelsen är. Snart sagt allt vi upplever, ser, hör, tänker och tycker bygger på förförståelse”⁶². Det handlar alltså om hela vår upplevelse av tillvaron omkring oss. Genom att utgå från olika teorier och begrepp får vi ytterligare en slags förförståelse.

Vi är båda anställda inom SDF Biskopsgården, vilket vi tycker är viktigt att påpeka. Ingen av oss arbetar dock i utredningsgruppen. Det faktum att vi båda arbetar i Biskopsgården gör att vi har en viss inblick i hur organisationen ser ut.

Den förförståelse som vi hade inför frukostmötena skilde sig åt. En av oss hade som vi tidigare nämnt gjort sin praktik i utredningsgruppen och hade i och med det deltagit på två tidigare frukostmöten innan uppsatsperioden. Detta innebär att hon hade en viss förförståelse för hur ett frukostmöte går till. Den andre av oss hade inte deltagit på något frukostmöte tidigare. Den kunskap som fanns i detta fall kom från det som fanns skrivet om varför frukostmötena kom till.

Någon annan kunskap om frukostmötena fanns inte.

Att vi författare hade så olika förförståelse inför uppsatsskrivandet ser vi som något positivt. Det har hjälpt oss att se på området med olika glasögon. Den av oss som tidigare hade varit med på frukostmöten kunde lägga mindre fokus på formen och mer på interaktionen mellan

socialsekreterarna och brukarna. Den andra av oss såg allt för första gången och hade på det sättet en mer förutsättningslös infallsvinkel. Att vår förförståelse skiljde sig åt har också hjälpt oss att granska och kritisera varandra då vi har dragit slutsatser av det vi sett och hört. Vårt mål är att ge läsaren en så objektiv bild som möjligt, för att på så sätt kunna bilda sig en egen förståelse om frukostmötenas betydelse utifrån brukarmedverkan, brukarinflytande och makt. För att minska den subjektiva påverkan i möjligaste mån kommer vi att klargöra de gånger våra egna åsikter lyfts fram.

6.4. Avgränsning

Vi kommer att fokusera vår forskning på ett mindre antal informanter och studera dessa mer ingående. Det innebär att vi rör oss på en mikronivå. För att få en helhetsbild av verksamheten hade vi däremot även behövt gå in på organisations- och samhällsnivå det vill säga meso- och makronivå⁶³.

I inledningsskedet valde vi att avgränsa oss till tre huvudbegrepp, brukarmedverkan,

brukarinflytande och makt när vi tittar på frukostmötena. Efter att vi samlat in det empiriska

60 ibid.

61 Thurén (1996) s.60

62 ibid. s. 59

63 Lindqvist & Nygren (2006)

materialet lyfte vi även in teorin empowerment. Vi hade givetvis kunnat fokusera på andra saker men då brukarmedverkan och brukarinflytande tycks ovanligt inom individ- och familjeomsorgen tyckte vi det var extra intressant att fokusera på just dessa begrepp. Makt är enligt oss ett ständigt närvarande begrepp inom socialt arbete varför vi tycker det är viktigt och intressant att ha med.

Inte minst när vi tittar på brukarmedverkan och brukarinflytande, två begrepp som sätter den traditionella maktaspekten inom socialt arbete i gungning.

6.5. Urval

Lilja⁶⁴ menar att det inte är nödvändigt att slumpmässigt välja informanter utan att det gäller att intervjua informanter som är villiga att berätta om sin situation och hur de ser på fenomenet man forskar runt. Detta är något som vi fick ta fasta på då det inte var helt lätt att komma i kontakt med brukare som ville ställa upp på en intervju. Inte heller var det helt lätt att få

socialsekreterarna att ställa upp på en intervju.

Kvale⁶⁵ menar att man ska intervjua så många personer som behövs för att ta reda på vad man vill veta. Det är undersökningens syfte som styr antalet nödvändiga intervjupersoner. Vi har valt att göra sex intervjuer, tre med brukare och tre med socialsekreterare. Vårt mål är inte att göra statistiska generaliseringar utifrån vårt material. Istället handlar det om att göra ingående

tolkningar av intervjuerna. Detta tillsammans med det faktum att vi hade en begränsad tid på oss samt svårigheten att få tag på informanter gjorde att vi ansåg oss nöjda med det antal intervjuer vi fick.

Urvalet av observationer föll sig naturligt. Under vår uppsatsperiod hölls det två frukostmöten och det blev således dessa två möten som vi kom att observera.

6.6. Kontakten med informanterna

Den första kontakten med brukarna togs under det frukostmöte som vi var med på den 2 mars. Vi delade i slutet av mötet ut vårt informationsblad⁶⁶ i vilket vi hade beskrivit syftet med uppsatsen samt att vi önskade deras hjälp. Då det inte var tillräckligt många som hörde av sig till oss fick vi i en andra kontakt med brukarna ta hjälp av socialsekreterarna. Vi är medvetna om att detta inte är det optimala då vi som forskare inte vill blandas ihop med socialtjänsten. Vi vill inte att det skall råda några tvivel om att vi står fria gentemot socialtjänsten. Detta för att inte riskera, att informanterna skulle känna oro för att ett deltagande, eller ett icke deltagande, skulle innebära några sanktioner, vare sig positiva eller negativa.

Hjälpen från socialsekreterarna gick till på så sätt att de kontaktade de brukare som de visste någon gång hade varit på ett frukostmöte. Var brukarna intresserade av att ställa upp lämnades, efter samtycke, brukarnas namn och telefonnummer till oss och kontakten mellan informanterna och oss skedde i fortsättningen utan socialsekreterarnas inblandning.

Kontakten togs genom e-post⁶⁷ till samtliga socialsekreterare i utredningsgruppen. I brevet till socialsekreterarna såväl som till brukarna beskrev vi syftet med uppsatsen samt att vi önskade frivilliga för en intervju. Tre socialsekreterare svarade och ville ställa upp på en intervju och de var dessa tre som kom att bli våra informanter från socialtjänsten.

64 Lilja (2005)

65 Kvale (1997)

66 Bilaga 2

67 Bilaga 3

6.7. Observation som metod

Deltagande observation är ”en metod där du deltar – inte bara som forskare, utan också som människa”.⁶⁸ Det finns olika typer av observationer. Skillnaden ligger främst i graden av deltagande hos observatören.⁶⁹

Direktobservation är en forskningsmetod som är lämplig att använda sig av när man vill studera strukturer och processer för inblandade parter som kan vara svåra att beskriva med ord. Det som är utmärkande för metoden observation är att man betonar vad folk gör, snarare än vad folk säger.⁷⁰ Då en av oss inte hade så mycket kunskap om frukostmötena, innan vi startade

uppsatsskrivandet, såg vi det som ett bra utgångsläge att göra en observation, innan vi satte igång med att intervjua våra informanter, för att på så sätt skaffa oss mer kunskap om det fenomen som skulle stå i centrum för vår uppsats. Genom den första observationen kunde vi båda få en

personlig kunskap om hur ett frukostmöte går till. Den andra observationen genomförde vi för att ytterligare fördjupa vår kunskap och se vad som händer under ett frukostmöte samt hur det går till.

Vi var helt öppna med vår närvaro och vår avsikt med de observationer vi gjorde den 2 mars och den 6 april under frukostmötena. Eftersom den miljö vi studerade var relativt avgränsad kom detta att underlätta vår observation. Vi kom att vinna tillträde till mötet genom en

socialsekreterare som berättade om vår kommande uppsats för de brukare och socialsekreterare som befann sig i rummet. De observerade, såväl brukarna som socialsekreterarna gav sitt samtycke till vårt deltagande när vi befann oss utanför rummet. Observationerna var till stor del strukturerade, då vi i förväg skrev ett observationsprotokoll⁷¹ för att studera vissa bestämda aktiviteter. Vi tittade på kommunikationen och interaktionen under mötet. Vem pratar? Vem fördelar ordet? Vilket språk används? Hur ser kroppsspråket ut? Detta är några exempel på frågor vi hade med oss under observationerna. Vi valde att fokusera på samma saker under båda våra observationer. Detta för att kunna se samband och olikheter men även för att se på vilket sätt vi påverkats under det arbete vi gjort mellan de två observationerna.

Under den första observationen fick vi en fråga av en av socialsekreterarna om vi hade något som vi undrade över. Vi valde då att säga nej för att inte bli aktivt deltagande. Hur vår närvaro på frukostmötet påverkade brukarna och socialsekreterarnas agerande är svårt att uttala sig om. Att vår närvaro definitivt inte påverkat går inte att säga. Vi tror efter stort reflekterande ändå inte att vår närvaro påverkade utfallet så att det blev vilseledande.

De informanter vi har intervjuat har inte alla varit med på samma frukostmöte som vi. Vi kan därför inte säga att vi pratar om samma frukostmöte under intervjuerna. Då vi vill försöka få en mer generell bild av frukostmötena som fenomen och inte är intresserade av ett specifikt möte ser vi inte detta som något problem.

6.8. Intervju som metod

Vi har försökt vara så förutsättningslösa som det går under intervjuerna. Detta för att

informanterna skulle få möjlighet att med egna ord och begrepp beskriva sina upplevelser om frukostmötena. Trots detta har vår forskning ändå styrts utifrån begreppen brukarmedverkan,

68 Fangen (2005) s.31

69 Esaiasson, Giljam, Oscarsson & Wängnerud (2004)

70 ibid.

71 Bilaga 4

brukarinflytande och makt då det är våra teoretiska huvudbegrepp som vi hela tiden har haft med oss⁷². Detta har också påverkat vilka frågor vi har ställt under intervjuerna.

Vi har utgått ifrån en intervjuguide⁷³ för att få en struktur under intervjuerna men vi har samtidigt lämnat utrymme för intervjupersonerna att tala fritt. Vi hoppas att detta har gett informanterna relativt fria möjligheter att tala om det de själva önskar⁷⁴. Vi har två olika intervjuguider. En för brukarna och en för socialsekreterarna. Det ser så långt det är möjligt likadana ut men vi har fått anpassa vissa frågor till respektive informantgrupp.

Det finns olika typer av kvalitativa intervjuformer. Vi har valt att använda oss av en

standardiserad intervjuguide. Enligt Larsson⁷⁵ reducerar man felkällor genom att använda sig av en standardiserad intervjuguide eftersom man då ställer exakt samma frågor till alla informanter.

En nackdel är att flexibiliteten är begränsad i intervjun då frågorna planerats i förväg. För att undvika en för rigid intervju försökte vi att vara öppna för följdfrågor och låta informanterna berätta det de vill berätta. Detta för att undvika att styra informanternas beskrivningar vilket vi hade riskerat att göra om vi som intervjuare ställt alltför detaljerade frågor. Vi har försökt att lägga vår förförståelse åt sidan då vår avsikt var att lyfta fram informanternas perspektiv⁷⁶. Vår intervjuguide, som är standardiserad, innebar att vi hade med oss samma frågor till alla intervjuer.

Detta för att vi skulle vara säkra på att täcka alla de frågor vi ville få svar på.

Våra intervjuguider har frågor kopplade till de teman som genomsyrar vårt arbete, brukarmedverkan, brukarinflytande och makt. Vi har ställt frågor av olika karaktär;

bakgrundsfrågor, kunskapsfrågor, kognitiva frågor och emotionella frågor.⁷⁷

Vi har intervjuat tre brukare och tre socialsekreterare. Informanterna fick bestämma plats för intervjun, detta för att vi så långt som möjligt ville försöka minska känslan av otrygghet. Två av brukarna har intervjuats i sina hem efter deras uttryckliga önskan. En intervju ägde rum i Bräcke Diakonis lokaler. Intervjuerna med socialsekreterarna har anpassats efter deras arbetssituation och två av intervjuerna har därför genomförts på deras arbetsplats, socialkontoret i

Biskopsgården. I ett fall har intervjun ägt rum i Bräcke Diakonis lokaler. Intervjutiderna har varierat från cirka 45 minuter till cirka 90 minuter.

Vi spelade in samtliga intervjuer på bandspelare efter medgivande från varje informant. Vi överförde hela vårt intervjumaterial från bandinspelningarna till skriven text så snart det var möjligt efter varje intervju. ”Att transkribera innebär att transformera, att ändra från en form till en annan”⁷⁸. Vi skrev ner, ordagrant, vad som sades på inspelningarna. De delar av intervjuerna där informanterna pratat om sådant som inte har relevans för vår uppsats har vi valt att

sammanfatta istället för att skriva ut delarna ordagrant. Efter att vi hade transkriberat intervjuerna lyssnade vi åter en gång igenom dem för att vara säkra på att vi hade transkriberat på ett sätt som låg så nära den muntliga versionen som möjligt. Kvale⁷⁹ menar att transkriberingen i sig är en tolkande process. Att det inte finns någon sann omvandling från muntlig till skriftlig form. När förvandlas till exempel en tystnad till en paus?

72 Larsson (2005)

73 Bilaga 5

74 Kvale (1997)

75 Larsson (2005)

76 Lilja (2005)

77 Bilaga 5

78 Kvale (1997) s. 152

79 ibid.

När vi sätter in citat i texten har vi på vissa ställen gjort små justeringar där vi anser att talspråket inte skulle göra informanten rättvisa, då det talade språket och det skrivna språket ser olika ut.⁸⁰

6.9. Forskningsetiska principer

Vi har tillämpat de forskningsetiska principerna inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning i vårt arbete⁸¹. Principerna handlar om ett grundläggande individskyddskrav. Detta krav kan delas upp i fyra allmänna huvudkrav; informationskravet, samtyckeskravet,

konfidentialitetskravet och nyttjandekravet⁸². Informationskravet

”Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte”⁸³. Detta innebär att man som forskare skall informera informanterna om deras del i studien och vilka villkor som gäller. Som forskare skall man informera om att deltagandet är frivilligt och att de som deltar när som helst kan avbryta sin medverkan. All information som kan tänkas påverka informanternas villighet till att delta skall framföras⁸⁴. Detta gjorde vi, både i det informationsbrev som vi delade ut till brukarna under frukostmötet den 2 mars, och till socialsekreterarna via e-post, samt muntligt innan intervjuerna med varje informant.

Samtyckeskravet

”Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan”⁸⁵. Som forskare är det vårt ansvar att inhämta samtycke från deltagarna. Som deltagare i en undersökning skall man också ha rätt att själv bestämma om hur länge och på vilka villkor man skall delta. Man skall när som helst kunna avbryta sitt deltagande. Beslutet skall inte utsättas för otillbörlig påtryckning eller påverkan. Ytterligare något som bör undvikas är alla typer av beroendeförhållanden mellan forskaren och undersökningsdeltagaren⁸⁶. Detta gjorde att vi i den mån det gick. Vi försökte själva fånga upp informanterna utan socialsekreterarnas hjälp för att på så vis undvika

beroendeförhållandet. Då vi inte fick tag i tillräckligt många brukare fick vi till sist ändå gå via socialsekreterarna och vi är medvetna om att detta inte är det optimalt. Vi var därför noga med att, innan intervjuerna ägde rum med brukarna, påminna om att vi är studenter från Göteborgs universitet och att vi inte kommer från socialtjänsten. Vi påminde även, ytterligare en gång, om deras rätt till att avbryta intervjun samt möjligheten att välja att inte svara på frågorna.

Konfidentialitetskravet

”Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem”⁸⁷. Alla uppgifter bör avidentifieras så att uppgiftslämnarna inte går att spåra. Detta är extra viktigt när det gäller uppgifter som kan tänkas vara etiskt känsliga⁸⁸. Vi avidentifierade vårt material redan vid transkriberingen. Efter intervjuerna frågade vi varje informant om de önskade något speciellt namn i den slutgiltiga texten. Vissa av informanterna har själva valt de namn som vi använder i uppsatsen medan andra lät oss välja.

80 ibid.

81 Vetenskapsrådet (2002)

82 ibid.

83 ibid. s. 7

84 ibid.

85 ibid. s. 9

86 ibid.

87 ibid. s. 12

88 ibid.

Nyttjandekravet

”Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål”⁸⁹. Uppgifter om enskilda får inte lånas ut för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften. Uppgifterna får inte heller användas för beslut eller åtgärder som påverkar de enskilda⁹⁰. Utöver ovanstående principer ger forskningsrådet två rekommendationer. Den ena innebär att forskaren bör ge undersökningsdeltagarna tillfälle att ta del av etiskt känsliga avsnitt eller kontroversiella tolkningar innan materialet publiceras. Vi anser inte att det material vi redovisat är av känslig natur och vi har därför inte sett det som nödvändigt att låta informanterna läsa igenom citaten innan publicering. Den andra rekommendationen säger att forskaren bör fråga undersökningsdeltagarna om de är intresserade av att veta var forskningsresultaten kommer att publiceras och om de vill ta del av dem⁹¹. Vi har erbjudit samtliga informanter en kopia av vår färdiga uppsats.

6.10. Analys av empirin

Det finns inte några enkla och tydliga metodregler för hur en kvalitativ analys kan genomföras.

Analysen av materialet kom därför att bli en utmaning för oss. Det finns dock en viktig

vägledande princip som innebär att forskaren fokuserar analysen på några specifika teman eller frågeområden, vilket vi kom att göra i vår studie. Dessa teman och frågeområden är kopplade till vårt syfte och våra frågeställningar⁹².

Inom vetenskapen finns det två olika kunskapssyner, en positivistisk och en hermeneutisk, där vi i denna studie företräder den senare. En hermeneutiker är intresserad av kunskap utifrån ett subjektivt perspektiv. Hermeneutiken menar att all kunskap härstammar från förnuft, idéer och upplevelser. En hermeneutiker menar att det inte finns någon generell kunskap då kunskapen alltid tolkas av forskaren. Forskningsprocessens förutsättningar, tillförlitlighet och dess resultat kommer att styras av vilket förhållningssätt vi använder och därför blir det en viktig del för oss att tydliggöra detta under forskningens gång.⁹³

Ett annat perspektiv är det fenomenologiska vars huvudsyfte är att beskriva hur fenomen i omvärlden uppfattas av människor. Genom att ställa frågor till både brukarna och

socialsekreterarna kan vi försöka förstå skillnader och likheter i deras sätt att uppfatta och förstå frukostmöten⁹⁴. Vi anser att vi har använt oss av både en hermeneutisk och en fenomenologisk ansats när vi tagit oss an vårt empiriska material. Genom att lyssna på brukarnas och

socialsekreterarnas upplevelser av frukostmötena rör vi oss mer inom hermeneutiken. Då vi med hjälp av våra observationer beskriver frukostmötena hamnar vi mer inom det fenomenologiska fältet.

Analys- och tolkningsarbetet av intervjuerna kan enligt Starrin och Svensson⁹⁵ delas in i fyra faser, där varje fas har olika syften. Den första fasen innebär att man bekantar sig med det empiriska materialet för att skapa ett helhetsintryck. Detta gjorde vi genom att läsa igenom alla intervjuer upprepade gånger för att hitta det väsentliga i texterna. Det finns även ett selektivt inslag i vårt analysarbete där vi har sorterat bort sådant som inte berör vårt studerade fenomen. I

89 ibid. s. 14

90 ibid.

91 ibid.

92 Larsson (2005)

93 Thurén (1996)

94 Starrin & Svensson (1994)

95 ibid.

den andra fasen uppmärksammar man skillnader och likheter i utsagorna. Detta kunde vi göra efter att vi hade identifierat helheten för att därefter gå över till delarna av texten, vilket är i linje med den hermeneutiska spiralen.⁹⁶ Vi diskuterade vilka likheter och skillnader vi såg inom gruppen socialsekreterarna, inom gruppen brukarna men även mellan socialsekreterarna och brukarna. Då vi hade ställt samma frågor till informanterna underlättade det detta arbete. Det var även när vi började jämföra informanternas olika utsagor som vi kunde gå över i den tredje fasen, där man kategoriserar uppfattningarna i beskrivningskategorier.

För att sortera vårt empiriska material i resultatdelen delade vi in intervjumaterialet i kategorier.

Vi har valt att lyfta fram de citat som vi anser skiljer sig åt men vi har även lyft fram citat som speglar samtliga informanters svar. På de ställen där alla inte får komma till tals har vi

kompletterat redovisningarna av kategoriseringarna med korta sammanfattningar av de

intervjuades uppfattningar. I den fjärde och sista fasen studerar man den underliggande strukturen i kategorisystemet⁹⁷. Här har vi tagit hjälp av våra teoretiska begrepp och av tidigare forskning.

Vi har också gått på djupet och gjort en så kallad meningstolkning, vilket syftar till att förstå meningen med uttalandena⁹⁸. Tolkningarna har vi gjort med hjälp av begreppen

brukarmedverkan, brukarinflytande makt och empowerment. Vi har i vår analys försökt rikta fokus mot den underförstådda mening, så som vi tolkar den, och som informanterna tillskriver frukostmötena.

6.11. Validitet och reliabilitet

Inom det vetenskapliga paradigmet används begreppen validitet och reliabilitet för att beskriva hur bra datainsamlingen fungerat⁹⁹.

Validitet är ett mått på hur väl man mäter det man avser att mäta. Validiteten kan beskriva sambandet mellan den teoretiska definitionen och den faktiska definitionen. Reliabilitet avser att man mäter det man har för avsikt att mäta på ett tillförlitligt sätt¹⁰⁰.

I kvalitativ forskning handlar validitet och reliabilitet om att kunna beskriva hur man har samlat in och bearbetat data på ett systematiskt och hederligt sätt¹⁰¹. I kvalitativ forskning måste reliabilitets- och validitetsfrågorna bedömas annorlunda än vid kvantitativ forskning. Detta eftersom man inte gör någon direkt mätning i kvalitativ forskning utan i första hand vill upptäcka och beskriva ett visst fenomens kvalitéer. Validiteten avser att ge läsaren en tydlig bild av det fenomen som studeras via de kategoriseringar, beskrivningar och analyser som forskaren redogör för¹⁰². Reliabiliteten är inte lika lätt att fastställa. Reliabilitetsbegreppet innebär att det empiriska materialets beskrivningskategorier kan igenkännas av det insamlade materialet.

Beskrivningskategorierna skall inte enbart vara en konstruktion av forskaren utan de skall även spegla undersökningspersonernas uppfattningar¹⁰³.

Något som kan ha påverkat reliabiliteten i vår undersökning är att intervjuerna med

socialsekreterarna genomfördes under två veckor vilket gav socialsekreterarna möjligheten att prata sinsemellan och på så sätt påverka varandra. Vi frågade den sista socialsekreteraren om de

96 Larsson (2005)

97 Starrin & Svensson (1994)

98 Larsson (2005)

99 Svenning (2003); Thurén (1996)

100 ibid.

101 Kvale (1997)

102 ibid.

103 Starrin & Svensson (1994)

hade pratat med varandra. Svaret vi fick var nej. När det gäller brukarna kan vi inte svara på om de har någon kontakt med varandra eller inte.

Vi kommer inte att kunna säga att vårt resultat är allmängiltigt utan det är beroende av den historiska, sociala och kulturella kontext som vi befinner oss i. I den kvalitativa forskningen är forskaren själv ett mätinstrument¹⁰⁴. Validiteten beror i stor del på forskaren själv, på dennes empati, skicklighet och kompetens. Intervjufrågorna måste fånga in det vi har som avsikt att fånga in¹⁰⁵. Genom att använda sig av triangulering kan man stärka både validiteten och

reliabiliteten i forskningsresultatet.¹⁰⁶ Något som vi har gjort i vår studie genom att använda oss av såväl minnesanteckningar, observationer som intervjuer men även då vi använt oss av olika analysverktyg såsom kategorisering, meningskoncentrering och meningstolkning.

Vi anser oss inte ha tillräckligt med belägg för att generalisera våra resultat för alla brukare eller alla socialsekreterare. Dels på grund av att vårt urval av informanter inte har varit slumpmässigt.

Vi vet inte om de informanter vi har intervjuat är representativa för samtliga deltagare på frukostmötena. Detta gäller såväl för brukarna som för socialsekreterarna. Och dels på grund av att antalet informanter är relativt få. Vi anser dock ändå att vår studie har ett värde då den kunskap som vi har fått fram utifrån brukarnas och socialsekreterarnas berättelser, har

verbaliserats, alltså övergått från tyst till formulerad kunskap. Våra resultat kan också komma att vara vägledande för liknande forum som startas upp¹⁰⁷.

Har vi lyckats beskriva och återge den uppfattade verkligheten? Våra forskningsfrågor tar sin utgångspunkt i hur brukarna och socialsekreterarna uppfattar och tänker kring frukostmötena.

Men vad någonting är och vad någonting uppfattas att vara kan skilja sig åt¹⁰⁸. Genom våra observationer har vi försökt att beskriva hur frukostmötena är, utifrån vår bild, medan vi genom intervjuerna har försökt att få en bild av hur frukostmötena uppfattas av deltagarna.

Vi valde att framställa resultatet i form av citat och utan tolkningar för att på så sätt ge läsaren en möjlighet att göra egna analyser men även för att göra uppsatsen så genomskinlig som möjligt.

6.12. Metoddiskussion

Kan kunskap vara objektiv? Är inte all kunskap tolkad?

Vårt syfte och våra frågeställningar väcktes under den praktikperiod som vi var ute på under hösten 2008 då en av oss praktiserade i utredningsgruppen. Intresset stärktes under den intervju¹⁰⁹ med 1:e socialsekreteraren i utredningsgruppen som vi gjorde i inledningsfasen av vår studie.

Gilje och Grimen¹¹⁰ talar om ett utifrånperspektiv som innebär att forskaren är objektiv och har en åskådarroll. Den egna förförståelsen får inte påverka forskningsresultatet då man som forskare eftersträvar sann kunskap. Inifrånperspektiv skriver Gilje och Grimen innebär att forskaren är subjektiv och har en deltagarroll vilket betyder att det inte finns någon objektiv kunskap, utan att all kunskap är subjektiv. Alla har en omedveten förförståelse vilket innebär att alla människor

104 Larsson (2005)

105 Kvale (1997), Larsson (2005)

106 Larsson (2005)

107 ibid.

108 Starrin & Svensson (1994)

109 Bilaga 1

110 Gilje & Grimen (2004)

tänker och påverkas av det vi ser och upplever. Enligt detta synsätt kommer vi alltså själva som forskare att påverka vårt forskningsresultat när vi skall tolka och förstå brukarnas och

socialsekreterarnas tankar om och upplevelser av frukostmötena.

Då makt är ett av uppsatsens huvudbegrepp har vi funderat över vår egen maktposition gentemot brukarna och socialsekreterarna. Är det faktum att vi är socionomstudenter från Göteborgs

universitet något som kan vara skrämmande? Påverkar det informanterna till att vilja svara rätt på våra frågor? Att vi arbetar inom organisationen, kan det ha påverkat socialsekreterarna? Då ingen av oss arbetar i utredningsgruppen, och på det sättet inte kommer i kontakt med brukarna annat än genom uppsatsen, fann vi det inte nödvändigt att tala om vår koppling till Biskopsgården.

Vi har haft ett omfattande analysunderlag i och med att intervjuerna spelades in på band och skrevs ut ordagrant, samt att vi gjort två observationer. Utifrån dessa utskrifter har vi försökt att på ett djupgående sätt beskriva och analysera hur brukarna såväl som socialsekreterarna uppfattar frukostmötena. Hur vet vi att de olika informanterna tänker på samma sak då de ombeds att beskriva upplevelsen av frukostmötena? Skall vi undersöka vad makt är för informanterna måste informanterna ha en uppfattning av vad makt är innan de kan resonera om hur den tar sig uttryck.

När det gäller frågan om makt såg vi att uppfattningarna skiljde sig åt. Informanterna berättar visserligen om vad makt är för dem men de gör det på olika sätt eftersom de har olika

uppfattningar av vad makt är.

Vi har diskuterat varför den tolkning vi gjort är att föredra framför en annan. Vi har vid ett flertal tillfällen gått igenom vårt material för att se om våra tolkningar ger en rättvisande bild av våra informanters utsagor. Vi hoppas att vi har lyckats med det.

Vi har under hela uppsatsprocessen arbetat tillsammans vilket har gjort att vi på ett naturligt sätt kunnat komplettera varandra, ge varandra konstruktiv kritik samt fungerat som kontrollorgan för varandra och för uppsatsen.

7. Resultat

I följande avsnitt kommer vi att presentera våra resultat. Vi har delat in avsnittet i tre delar där vi börjar med att redovisa de observationer vi har gjort. Därefter presenterar vi brukarnas

beskrivningar för att sist presentera socialsekreterarnas beskrivningar av frukostmötena.

Brukarnas och socialsekreterarnas ord presenteras indelat i fyra olika teman. Syftet med frukostmötena, medverkan och inflytande, åsikter om frukostmötena och vad betyder brukarmedverkan, brukarinflytande och makt?

7.1. Observationsreferat

Nedan följer en beskrivning av vad vi iakttog under frukostmötena den 2 mars 2009 klockan nio till elva samt den 6 april 2009 klockan nio till elva.

7.1.1. 2 mars 2009

Mötet börjar klockan nio. Vid tio över nio kommer en socialsekreterare och hämtar oss. Vi har stått utanför lokalen och väntat på att brukarna skall bli tillfrågade om vi får lov att vara med och se hur ett frukostmöte går till. När vi kommer in i lokalen möts vi