Föräldrars syn på samverkan i
förskoleklass
En studie om föräldrars upplevelser och förväntningar
Marie Fransson & Caisa Torstensson
Examensarbete 15 hp Grundnivå
Höstterminen 2013
Handledare: Yvonne Berneke Examinator: Inger Edfors
Institutionen för utbildningsvetenskap
Arbetets art: Examensarbete, 15 hp Lärarprogrammet
Titel: Föräldrars syn på samverkan – En studie om föräldrars upplevelser och förväntningar i förskoleklass
Författare: Marie Fransson Caisa Torstensson Handledare: Yvonne Berneke
ABSTRAKT
Syftet med denna uppsats var att undersöka hur föräldrar med barn i förskoleklassen ser på samverkan. Detta åskådliggörs utifrån två frågeställningar som inriktar sig på vilka förväntningar och upplevelser förskoleklassföräldrar har på pedagogerna och vilka förväntningar som ställs på dem. För att undersöka dessa frågor gjordes en enkätundersökning som delades ut till föräldrar i sex olika förskoleklasser.Studien baseras på de 17 besvarade enkäter som skickades in. Datamaterialet analyseras och kategoriseras utifrån informanternas upplevelser, förväntingar och syn på samverkan. Resultatet visade att informanterna ansåg att samverkan mellan pedagoger och föräldrar var viktigt. Informanterna framhåller att de deltagit i olika samvekansformer. Enligt vissa av föräldrarna i studien var de viktigaste samverkansformerna i förskoleklassen tamburkontakt med pedagogerna, telefonsamtal, vecko- och månadsbrev, enskilda samtal och föräldrarmöten. Informella samverkansformer som var utanför skoltid var något som informanter beskrev som väldigt positivt för att skapa gemenskap och trygghet mellan pedagoger, andra föräldrar och barn. Informanterna menade att trygghet var ett viktigt ledord i verksamheten för barnets bästa i deras skolgång. Informanterna menade att de försökte delta i olika samverkansformer som föräldrarna blev inbjudna till och att detta sågs som en förväntan från pedagogerna. Informanterna beskrev att det var viktigt att delta i olika samverkansformer för få information om verksamheten.
1 INTRODUKTION ...1
2 BAKGRUND...2
2.1 Förskoleklassens framväxt...2
2.2 Samverkan ...3
2.2.1 Samverkans framväxt och förändring... 3
2.2.2 Samverkansformer... 4
2.3 Förväntningar ...5
3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ...7
4 METOD ...8 4.1 Undersökningsinstrument ...8 4.2 Urval ...8 4.3 Genomförande...8 4.4 Databearbetning ...9 4.5 Tillförlitlighet...9 4.6 Etiska ställningstaganden...9 5 RESULTAT ... 11 5.1 Olika samverkansformer... 11
5.2 Föräldrarnas förväntningar och upplevelser ... 12
5.3 Föräldrarnas uppfattningar av pedagogernas förväntningar på dem... 13
6 DISKUSSION... 14
6.1 Olika samverkansformer... 14
6.2 Föräldrars förväntningar och upplevelser... 15
6.3 Föräldrarnas uppfattning av pedagogernas förväntningar på dem... 15
1
INTRODUKTION
I detta examensarbete behandlas föräldrars syn och perspektiv på föräldrasamverkan i förskoleklass. Under våra verksamhetsförlagda utbildningar (VFU) i förskoleklass har vi själva varit delaktiga i samverkan med föräldrar på olika sätt. Det har varit allt från ett snabbt samtal i dörren till utvecklingssamtal och föräldramöten. På det viset ser vi samverkan som en viktig del i verksamheten. Föräldrarnas förväntningar och upplevelser av föräldrasamverkan tror vi kan vara betydelsefullt för pedagoger ute i verksamheten, och denna studie kan då ge en tydligare bild av föräldraperspektivet i samverkan mellan föräldrar och pedagoger.
Ofta ställs frågan om föräldrar vet vad som förväntas av dem från pedagogernas sida. Det är sällan eller aldrig samarbetet med föräldrarna under formaliserade former granskas, redovisas eller värderas. För att utveckla samarbetet med föräldrarna krävs samtal och bra kommunikation mellan pedagoger i verksamheten och föräldrarna, där både pedagoger och föräldrarna visar delaktighet för att skapa ett gott samarbete. Det pekar även på att glappet mellan förskola och förskoleklass är rätt stort, då det innebär en känslig period för familjen att komma till en helt ny verksamhet (Mardones Larsson och Nilsson, 2008).
2
BAKGRUND
2.1
Förskoleklassens framväxt
År 1991 beslöts det av staten att kommunerna skulle ta emot sexåringar i en skolform som idag heter förskoleklass. De barn som deltog fick göra det i mån av plats och skolformen var och är fortfarande frivillig (Persson, 2008). År 1997 blev förskoleklassen en egen skolform som blev startskottet för en intensifierad samverkan mellan förskola och skola. Detta år inkluderades även förskoleklassen i skolans läroplan (Berntsson, 2006). Idag deltar i stort sett alla barn i förskoleklassen (Persson, 2008). Persson (2008) och Ackesjö (2010) tar upp att det på politisk nivå även förts diskussioner om att införa förskoleklassen som ett tionde obligatoriskt skolår.
Förskoleklassen ska inte vara en verksamhet inom skolan, men den ska heller inte vara förskoleverksamhet. Den kan istället ses som en bro mellan förskola och skola för att förbereda barnen inför skolstarten (Ackesjö, 2013). Pedagoger arbetar på olika sätt i sitt eget arbete i förskola och skola. Genom dessa oikheter förstärks pedagogernas professionella identitet och det gör att det finns gränser mellan de olika verksamheterna (Ackesjö & Persson, 2010). I förskoleklassen ska pedagogerna arbeta mot att skolförbereda barnet, vilket gör att förskoleklassen blir en sorts trygghetszon och att det blir lättare att börja skolan (Ackesjö & Persson, 2010; Ackesjö, 2010). Ackesjö (2010) och Ackesjö och Persson (2010) menar att pedagogerna ska kunna se barnen här och nu och kunna se deras behov, vilket ska underlätta övergången mellan förskola och skola.
Ackesjö (2013) menar att förskoleklassen också kan ses som ett väntrum då barnen får lägga energi på att konstruera gamla och nya identiteter före och efter nya skolformer. Hon liknar därför förskoleklassen vid ett väntrum istället för den bro som ska göra övergången mellan förskola och skola dämpad. Förklaringen till det kan ligga i att förskolans och skolans verksamheter närmar sig varandra allt mer och förskoleklassen kan ses som en skolform i kläm, som inte vet sin plats och form (a.a). Persson (2008) poängterar också det faktum att vi vet förvånansvärt lite om vad barnen ska lära sig och vilka villkor som är viktiga för att barnen ska utveckla sitt lärande i förskoleklassen.
Förskoleklassen har en funktion inom utbildningspolitiken, då den syftar till att pedagoger ska ge en grund för livslångt lärande. Verksamheten ska främja barns lärande och ge barnen jämlika villkor i det samhälle vi lever i (Berntsson, 2006). Ackesjö (2010) och Persson (2008) framhåller att förskoleklassen kan ses som en social arena för lek och lärande, som ska utveckla barnen för den framtida skolgången. Ackesjö och Persson (2010) menar att pedagoger som arbetar i förskoleklassen beskiver verksamheten genom ett antal ledord. Dessa ledord är
situationsanpassning, kommunikation, flexibilitet, lyhördhet, närhet, dialog och att se barnet i centrum. Det pedagogerna vill säga med detta är att de måste utgå från
2.2
Samverkan
Läroplanen (Skolverket, 2011a) betonar att skolans arbete med barnen ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmet. Läroplanen vill att förskoleklassen ska samarbeta med barnens föräldrar så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet.
Den pedagogiska verksamheten är en utgångspunkt för samverkan mellan skola och hem. Samarbetet innefattar elever, föräldrar och pedagoger som tillsammans ska utforma arbetet i verksamheten (Johansson & Wahlberg Orving, 1993). Erikson (2004) och Johansson och Wahlberg Orving (1993) beskriver föräldern som en samarbetspartner till pedagogen. Vidare menar Johansson och Wahlberg Orving (1993) att intresset för samarbetet bör ligga i båda parters intresse och Erikson (2004) pekar på att förhållandet mellan skola och hem gagnar den enskilda eleven och samhället i stort.
Tanken med samverkan med föräldrar var från början att skapa jämlikhet och minska avståndet mellan skolverksamhet och hem. Det har dock inte alltid fått den effekten eftersom samverkan i högre grad tilltalar utbildade medelklassföräldrar (Johansson & Wahlberg Orving, 1993; Gottzén, 2011). Föräldrars olika bakgrund menar Gottzén (2011) visas tydligt i föräldrarnas syn på barnens skolgång. Föräldrar med hög utbildning har mer makt att påverka villkoren för barns lärande i förskoleverksamheten. Föräldrar med låg utbildning som har sämre social och ekonomisk status kan inte påverka villkoren på samma sätt som föräldrarna med hög utbildning. Detta kan till exempel gälla invandrarfamiljer (Persson, 2008). Gleichmann (2004) beskriver i sin avhandling att det finns svårigheter att involvera invandrarfamiljer i samverkan och att det inte enbart handlar om ekonomiska och sociala skillnader, utan att även språkliga och kulturella villkor påverkar.
2.2.1
Samverkans framväxt och förändring
I början av 1900-talet hade föräldrarna det största ansvaret för sina barn och skolan ansåg att föräldrar skulle vara involverade i barnens skolgång. Under denna tid formades krav på att föräldrar och pedagoger tillsammans hade ansvar för fostran och barnets utveckling. Kraven på att den pedagogiska verksamheten skulle ta allt större del av uppfostran och utveckling gjorde att det till slut ansågs att varken hem eller skola var kapabla till att göra detta i samarbete vilket medförde att kontakten mellan hem och skola i det närmste helt försvann. Omkring 1960 ökade däremot samhällets åtagande för barn och deras familjer. Det var inte enbart barnet som stod i centrum vid denna tid, utan familjens situation sågs som en del som påverkar barnets liv (Gleichmann, 2004).
fostra barnen till medborgare inom den demokratiska värdegrund vi lever i. Pedagogerna framhåller att samarbete med föräldrarna är viktigt i och med att föräldrarna har unik kunskap om sina barn.
Samverkan med föräldrarna är en aspekt för barnets lärande. Emellertid har det varit ett problematiskt område när det gäller förhållandet mellan hem och institutioner där det ofta handlar om en kamp om barnet (Persson, 2008). Vallberg Roth (2012) understryker att föräldrarna idag har olika syn på vem, föräldrarna eller pedagogerna, som har ansvar för barnens skolgång. Johansson och Wahlberg Orving (1993) lyfter fram att för att skapa relationer mellan skola och hem pekar pedagoger på att det är viktigt att ha möten med föräldrar. Det pedagogerna sett är att föräldrarnas syn på skolan är av betydelse för hur elevernas inställning till skolan är. En fråga som ställs är vad föräldrar kan ha inflytande över och vilket utrymme som skolan är beredd att ge föräldern (a.a).
Persson och Tallberg Broman (2002) hävdar att pedagogerna beskriver att gränsdragningarna mellan skolans och hemmets olika ansvarsområden har blivit otydlig och pedagogerna ger en bild av att föräldrarna släppt sitt ansvar för barnen. Detta kan bero på att föräldrarollen är förändrad. Pedagoger i olika områden ger uttryck för att föräldrar i högresursområden inte har tid för sina barn och att föräldrar i lågresursområden har sociala problem och därför inte har möjlighet att tillgodose barnen sin närvaro. Uppdraget som pedagog har också de senaste åren genomgått en stor förändring och detta har påverkat förhållandet mellan skola och hem. Det har inneburit förändringar gällande ekonomiska åtstramningar, decentralisering, ledarskap och ansvarsfördelning mellan skola och hem (a.a).
2.2.2
Samverkansformer
Samverkansformer är olika sorters aktiviteter och information från skolan, vilket kan vara olika evenemang som den pedagogiska verksamheten bjuder in föräldrar till. Det kan vara information såsom framtida val, inbjudningar till kommande föräldramöten, utvärderingar av barnets skolgång och pedagogisk utveckling. Det kan också vara att få regelbundna veckobrev hemskickade med information om vad som händer i verksamheten (Gottzén, 2011).
Enskilda samtal som innebär kontakt mellan lärare, föräldrar och barn ses som en värdefull samverkansform. Dessa samtal ska ge inblick i barnets prestationer och dess utveckling i sitt lärande. I en studie som gjorts så visade det sig att föräldrarna önskade att barnen skulle få medverka under dessa samtal (Johansson & Wahlberg Orving, 1993). Samtalet kan utgå ifrån ett frågeformulär som pedagogen skickat ut på förhand och som föräldrarna svarat på. (Vallberg Roth, 2012). Vallberg Roth och Månsson (2006) påpekar att vid utvecklingssamtal upprättas en Individuell utvecklingsplan, så kallade IUP:er, vars syfte är att barnet och deras föräldrar ska få ett ökande inflytande, ansvar och delaktighet i barnets skolgång. Erikson (2009) framhåller i sin rapport att pedagogerna uppmuntrar till spontana samtal men även att de försöker skapa rum för mer kontinuerliga samtal med föräldrarna. Barnet står i centrum för relationen mellan pedagogerna och föräldrarna och det ska gynna barnens lärande. Erikson (2009) tolkar det ställningstagandet som ett sätt att ta vara på båda parters intressen.
samband med att föräldern ska svara på frågeunderlag som pedagogen skickat ut inför utvecklingssamtalet.
Klassmöten/föräldramöten är en annan samverkansform. Enligt Gleischmann (2004 och Johansson och Wahlberg Orving (1993) ska föräldramöten utgå från föräldrarnas behov av att samtala om pedagogiska frågor och frågor som rör föräldraskap. Enligt studien av Johansson och Wahalberg Orving (1993) framhåller de att föräldrarna de intervjuat förväntar sig att mötena ska vara trivsamma men även ge möjlighet till debatt.
Erikson (2004) tar upp att föräldrarna kan bli valda att representera klass/skola/rektorsområde i en beslutande eller rådgivande organisation inom skolverksamheten. Syftet är att låta olika representanter styra skolan och att representanterna består av en blandning av föräldrar och representanter från skolan (a.a). Gleichmann (2004) nämner att en del av de representativa styrgruppernas ansvarsområden är planering och utvärdering av skolans arbete.
Informella möten hör till de vardagliga möten som kan vara kontakt med personal när barnen hämtas, drop-in- kaffe eller fester (Sandberg & Vuorinen 2007). Nilsson (2007) nämner att informella samverkansformer sker på så kallad gruppnivå vilket då kan vara att föräldrar följer med på utflykter, studiecirklar för föräldrar och festligheter som inte är knutna till skolarbetet. Erikson (2009) visar på att hälften av pedagogerna i hans studie varit med om informella möten eller sociala aktiviteter en eller flera gånger per läsår. De sociala aktiviteterna är något som är mest förekommande i årskurs 1-6 (a.a).
Dessa typer av samverkansformer finns för att skapa en trygghet och tillit för föräldrar och barn, och ska därför byggas upp till att skapa relationer på ett naturligt sätt. Den informella samverkan av kommunikativ karaktär sker via många olika sätt såsom personliga möten, E-post, telefonkontakt och kontaktbok (Flisning, Fredriksson och Lund, 1996; Johansson och Wahlberg Orving, 1993). Nilsson (2007) pekar på att informell samverkan är att skapa dialog och bygga en relation mellan varandra, pedagog och förälder. Däremot menas det att denna kontakt är svår att bygga upp då typen av olika kontakter varierar beroende vilket intresse som finns hos pedagogen och föräldern (Flisning, Fredriksson och Lund, 1996).
2.3
Förväntningar
Förväntningar är som ett nätverk där människor är knutpunkter för de förväntningar som finns runt dem. De flesta förväntningar som finns är människor själva inte medvetna om. När en person har en förväntning på någon och den inte infrias så märks det att det är en förväntning som den personen haft. Förväntningar kan vila på lagar eller den roll som en person har i ett nätverk. Någon som fyller sin roll vet vilka speciella förväntningar som hör samman med rollen och som personer i rollens närhet vet kan förväntas av denne. Ibland kan förväntningarna vara motstridiga och det kan innebära att förväntningarna som finns på en persons roll inte infrias varken av personen själv eller av personer i nätverket. Det kan även handla om en rollkonflikt, då rollens förväntningar inte är detsamma för alla i nätverket (de Swaan, 2003).
utgår från att föräldrar är föräldrar (Erikson, 2004). Karlsson (2006) menar att beroende på hur föräldrar har behandlats i tidigare relationer med personal i skolverksamheter skapas förväntningar på hur kommande relationer kan se ut (a.a). Pedagoger själva anger att de i dialog med föräldrar skapar ömsesidiga förväntningar som finns på varandras insatser, för att gagna barnens skolgång (Erikson, 2009). Föräldrarnas syn på sin roll i samverkan med skolan är att närvara vid möten som skolan anordnar och att föräldrarna själva var beredda att anordna aktiviteter för att hjälpa sina barn både inom och utanför skolans ramar, för att föräldrarna själva ska kunna känna att deras barn känner ett välbefinnande (Bouakaz 2007). Gottzén (2011) framhåller att föräldrarna får många krav ställda på sig. Det räcker inte bara med att vara en engagerad förälder utan det är viktigt att uppmuntra sitt barn att vilja lära sig saker och ting i skolan.
Enligt Gleichmanns (2004) forskning kan det vara svårt för föräldrar att känna sig delaktiga och därför tar föräldrar en passiv roll i verksamheten. I studien som Bouakaz (2007) skrivit om pedagogers synsätt om samverkan, så framgår det att pedagogerna vill att föräldrarna ska skapa relation till skolan och vara aktiva och att de bör delta på möten och våga ta kontakt med pedagogerna. Andersson (2004) och Bouakaz (2007) beskriver att pedagogernas förväntningar på föräldrarna är att de ska medverka i skolträffar och hjälpa barnen hemma med skolarbetet. De ska se till att barnen är mätta, utvilade och välklädda. Även (Gottzén 2011) framhåller att verksamheten förväntar sig att föräldrar engagerar sig i sina barns skolgång hemma. Pedagogerna vill att olika saker ska skickas med barnen till skolan, såsom kläder, böcker och matsäck.
Perssons (2008) studie visar att det viktigaste målet för föräldrarna var att barnen skulle vara trygga i förskoleklassen. Pedagoger och föräldrar var därför överens om att verksamheten har en viktig uppgift som innebär att den ska stärka barnen i deras sociala utveckling. Föräldrar ser också att förskoleklassen ska vara skolförberedande men att den inte specifikt ska utgå från de lärande- och kunskapskrav som ställs i skolan. Däremot ska förskoleklassen förbereda barnet på de krav som kommer att ställas i skolan. Andersson (2004) pekar på att skolan enligt föräldrarna ska erbjuda en god utbildning till barnen genom att ge stöd och god stimulans för barnens behov. Föräldrarna vill ha rapportering om barnets framsteg och få information om några problem uppstår.
3
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med studien är att undersöka förskoleklassföräldrars syn på samverkan mellan förälder och pedagog, gällande upplevelser och förväntningar.
Utifrån ovanstående syfte är frågeställningarna följande:
Vilka upplevelser och förväntningar har föräldrar på samverkan i förskoleklass?
4
METOD
4.1
Undersökningsinstrument
Studien är grundad på kvalitativ forskning som är ett resultat av deltagarnas olika tolkningar och uppfattningar (Patel & Davidsson, 2003). Trost (2001) menar att kvalitativ forskning handlar om att se mönster och förstå människors sätt att resonera och reagera. Därför valdes enkäter (bilaga 2) som metod i studien för att samla in information/data kring förväntningar och vilken syn föräldrar har på samverkan i förskoleklass. Enkäter är en relevant undersökningsmetod för att kunna nå fler människor än vad som är möjligt i intervjuer och observationer (Stukát, 2005). Enkät är ett undersökningsinstrument som samlar in data/information med hjälp av frågor (Patel & Davidsson, 2003). Öppna frågor valdes till enkäten för att informanterna skulle kunna formulera sina egna svar och åsikter (Trost, 2001). Valet av öppna frågor skulle därför ge mer utförliga svar till studiens frågeställning och syfte.
När frågor ska göras till enkäter framhåller Patel och Davidsson (2003) vilka frågor som ska undvikas i en enkätundersökning samt vad som ska tänkas på. Det är viktigt att använda sig av ett enkelt språk som förmedlas på ett bra sätt så personen förstår frågorna. Därmed bör fackord undvikas, precis som långa frågor, ledande frågor och två frågor i en. Det kan lätt leda till att personen tappar lusten till att svara på enkäten (a.a). Ord som fanns med i frågorna i enkäten fetmarkerades och kursiverades för att förtydliga syftet med frågorna för informanterna.Förväntningarna var att informanterna skulle svara på alla frågor, vilket de flesta av informanterna också gjorde.
4.2
Urval
Urvalet bestod av sex olika förskoleklasser i två medelstora kommuner där enkäten delades ut till 74 föräldrar som hade barn i verksamheten, där 17 enkäter sedan kom in och användes som underlag för studien. Undersökning är ett bekvämlighetsurval då de sex förskoleklasserna valdes på grund av tidigare kontakter i samband med VFU-perioder. Studien hade däremot ingen avsikt att jämföra de olika kommunerna, utan valen av kommunerna baserades på att få in så många svar som möjligt.
4.3
Genomförande
4.4
Databearbetning
Patel och Davidsson (2003) framhåller att det krävs flera läsningar av insamlat material innan tolkningar och rubriker kan sättas. Kopior av enkäterna skrevs ut och användes för flera genomläsningar. Först lästes enkäterna igenom. Därefter markerades svaren med olika färger och sorterades för att kunna passa in i olika teman och kategorier i tänkbara underrubriker. Sedan gjordes en ytterligare läsning för att se om andra kategorier och tolkningsmöjligheter kunde läggas till.
4.5
Tillförlitlighet
Tillförlitligheten runt enkätundersökningar går på förhand inte att kontrollera. Den som sänder ut en enkät bör se till att informanterna får den förståelse för frågorna som avsetts. Noggranna instruktioner bör därför bifoga enkäten. Dessutom bör de enskilda frågorna vara utformade på ett sätt så att de inte går att missuppfatta (Patel & Davidson, 2003; Trost, 2001). För att tydliggöra syftet med frågorna fetmarkerades och kursiverades vissa ord i frågorna. Det gjordes inte någon pilotstudie, vilket hade varit bra för att försäkra sig om att informanterna förstod frågorna.
Intervju hade också varit ett alternativ att använda i den här undersökningen eftersom det handlar om föräldrarnas upplevelser och förväntningar, men för att få så många kommentarer som möjligt till frågeställningarna blev valet av undersökningsinstrument enkät. På det viset kunde frågorna nå ut till fler i förhoppningen att få in fler svar än om undersökningsinstrumentet varit intervju. Om valet blivit intervju hade det inte heller varit säkert att det funnits de som varit motiverade att svara på frågor. I undersökningen fick informanterna möjlighet att själva formulera och utveckla sina svar och det menar Stukát (2005) är fördelen med öppna frågor, då informanterna har möjlighet att själva välja när de vill svara på enkäten. Nackdelen med öppna frågor är att informanterna måste vara starkt motiverade för att ge så utförliga svar som möjligt (Stukát, 2005). Till den här enkäten behövdes frågor som var öppna eftersom undersökningen handlade om föräldrars upplevelser och förväntningar.
4.6
Etiska ställningstaganden
I undersökningen togs det hänsyn till Vetenskapsrådets (2011) anvisningar om god forskningssed. Två begrepp som forskare ska ta hänsyn till är: anonymisering och
konfidentialitet.
Anonymisering handlar om att allt insamlat material måste avidentifieras där enskilda
individers identitet kan röjas (Vetenskapsrådet, 2011). Den risken var redan eliminerad eftersom det inte fanns några kodlistor som kan identifiera individerna.
Konfidentialitet betyder att forskare måste ta hänsyn till individers integritet och
privatliv. Det inhämtade materialet från studier får inte delas av obehöriga (Vetenskapsrådet, 2011). Materialet från enkätundersökningen återfanns enbart hos de som utfört studien.
Vetenskapsrådet (2002) tar upp krav som forskare ska följa. De krav som finns är
informationskravet, nyttjandekravet och samtyckeskravet.
Informationskravet handlar om att informanterna ska bli informerade om studiens
enkäten medföljde ett missivbrev med information om syftet med studien och att det var frivilligt att delta i studien.
Nyttjandekravet innefattar att all data som insamlats endast får brukas i
forskningssyfte (Vetenskapsrådet, 2002). I missivbrevet informerades informanterna om att det inte är några utomstående som kommer att ta del av materialet, utan att informanternas svar enbart används i den här undersökningen.
Samtyckeskravet avser att forskaren måste ha informanternas medgivande om sin
5
RESULTAT
5.1
Olika samverkansformer
Alla 17 informanterna gav uttryck för att ha deltagit i någon eller några typer av samverkansformer. De samverkansformer som förekom var enskilda samtal, föräldramöten och informella samverkansformer. Informanterna visade på att de olika samverkansformerna var bra i olika situationer. En informant menade:
Svårt att svara på för det viktigaste kan vara olika i olika situationer.
T.ex. kontakten vid hämtning/lämning. Alltid lättast att samverka vid direktkontakt. Frågor, följdfrågor, svar och ev. oklarheter kan oftast tas vid direkt då.
Telefonen – vid sjukdom eller snabb kontakt vid div. händelser.
Veckobrev – för mig som ”varannanveckaförälder” viktigt då jag får ta del av vad som händer de veckor jag inte har barnen
Av de samverkansformer som förekom var det tamburkontakt med pedagogen, telefonsamtal och vecko- och månadsbrev som var viktigast för informanterna. Vecko- och månadsbrev var något alla verksamheter i studien delade ut till föräldrar. Informanterna redovisade att de läser veckobreven för att veta vad som komma skall i veckan eller om något speciellt har hänt i skolan. Fyra informanter gav uttryck för att de inte ser sig som delaktiga när de tar del av veckobrev, eftersom det är information som de enbart blev tilldelade. Kommunikationen upplevdes som enkelriktad.
Fem informanter ansåg att utvecklingssamtalet är viktigt eftersom de där tagit del av läroplanen och gjort en gemensam plan för sitt egna barns behov och utveckling. En informant nämnde att utvecklingssamtalet är en bra arena att både få och ge information om barnet. Besök hos sitt barn i skolan var något som några av informanterna nämnde att de gjort. Tre informanter beskrev att föräldramöten är en samverkansform som var viktig för dem. Anledningen till det var att de fått information om hur verksamheten sett ut och kommer att se ut under året. Dessutom hade informanterna fått dela med sig av åsikter och gett förslag på hur verksamheten skulle kunna se ut.
Elva av informanterna framhöll att de deltar i informella samverkansformer både i skolan och utanför den. En informant beskrev att denne gärna deltog i olika ceremonier som anordnas i skolan för att vara en stöttande förälder. En informant nämnde att vid dessa sammankomster ges det utrymme för att få samtala med pedagogen och få ta del av vad barnen gör. Samverkan utanför skolan som till exempel grillning tycks vara viktigt för tre informanter för att skapa en bättre gemenskap med andra föräldrar, barn och pedagoger. Några av informanterna nämnde att dessa typer av sammankomster kan ske utan pedagogens planering och närvaro. Femav informanterna nämnde att klassföräldrarna anordnat en social aktivitet.
påpekade att deras tid påverkar om de deltar i de olika samverkansformerna. En informant nämnde att denne vill ha information om olika aktiviteter i god tid. En av informanterna kände att det var föräldrarnas eget ansvar att delta i olika samverkansformer. Att samtala med sitt barn om skoldagen var något som en förälder nämnde som viktigt för att känna delaktighet.
En av informanterna visade på saknad av föräldramöten eftersom dessa möten skulle kunna ge möjligheter att ta upp frågor och funderingar. En annan informant önskade fler utvecklingssamtal för att få tips och idéer på hur man som förälder kan göra hemma. En tredje informant uttryckte att denne inte har möjlighet till kontakt med förskoleklasspedagogen på fritids och att det är något denne önskar. De andra informanterna menade att den samverkan som finns är tillräcklig och att det inte är nödvändigt att göra några förändringar.
5.2
Föräldrarnas förväntningar och upplevelser
Informanterna beskrev samverkan mellan dem och pedagogerna i förskoleklassen med hjälp av olika värdeord. Ett av de ord som informanterna använde flitigast var trygghet. Ordet förekom i beskrivningar av det förväntade förhållandet mellan föräldrarna och pedagogen. Flera av informanterna beskrev att trygghet mellan båda parter krävdes för barnens bästa.
Tryggheten skapades genom att pedagogerna skulle vara lyhörda och tillitsfulla. I förhållandet mellan pedagog och föräldrar är öppenhet och ömsesidighet viktigt för en fungerande samverkan. Sju informanter menar att de själva ska visa delaktighet och engagemang och vara aktiva och påverka verksamheten.
Tolv informanter ville få information om förskoleklassens verksamhet. De beskrev att samverkan gav en tydligare bild vad som hände i skolan, gällande lektioner och raster. Vidare menade informanterna att de både vill ha information om verksamheten, om vad som hände och vad som kommer att hända den närmaste framtiden.
Jag förväntar mig att få ta del av mitt barns skoltid genom ex. att jag får veta vad de jobbar med och varför, om det har hänt något särskilt jag behöver veta om.
Informanterna ville veta om det finns utmaningar att arbeta med för barnets utveckling. För att samverkan ska uppnås på bästa sätt beskrev en informant att denne förväntade sig att pedagogerna tar kontakt med föräldrarna när det inte fungerar med barnen inom ramen för det normala. Andra informanter nämnde att det är viktigt att hela tiden följa barnets utveckling. Likaså påpekade en informant att det var viktigt att få veta hur det egna barnet har det i skolan och hur föräldern kunde hjälpa till för att underlätta barnets skolgång.
5.3
Föräldrarnas
uppfattningar
av
pedagogernas
förväntningar på dem
Informanterna var eniga om att på bästa sätt visa delaktighet i förskoleklassens verksamhet, genom att delta i de olika samverkansformerna som föräldrarna blir inbjudna till. Informanterna upplevde även att det var en förväntning från pedagogens sida att visa delaktighet genom att delta i olika inbjudna samverkansformer.
Vi ska vara delaktiga i olika träffar, komma och besöka vårt barn i skolan.
Informanten menade att de skulle vara delaktiga på olika möten för att få information om sina barns skolgång, om vad barnen gör i förskoleklassen och hur det egna barnet beter sig i klassen.
6
DISKUSSION
6.1
Olika samverkansformer
Studien visar att föräldrar enligt informanterna har en positiv inställning till aktiviteter som förekommer utanför skolan. Nilsson (2007) nämner detta som informella samverkansformer som sker i gruppnivå. Dessa informella möten ska bygga upp och skapa en relation på ett naturligt sätt. Därmed skapas en gemenskap bland föräldrar och barn (a.a). Informanterna i vår studie beskriver att de gärna deltar i informella samverkansformer i skolan. De samverkansformer som äger rum utanför skoltid ska skapa mer förtroende med pedagogen och ge mer utrymme till att samtala med pedagogerna samt att få mer inblick i barnets skolgång.
Bouakaz (2007) beskriver att pedagogerna i hans studie vill att föräldrar själva ska göra sig synliga på olika möten som organiseras. Därmed ska föräldern visa sitt eget ansvar och vara engagerad i barnens skolgång. Studien visar att föräldrar känner att de har ansvar att vara delaktiga i sitt barns skolgång genom att vara aktiva i olika samverkansformer. Informanterna vill därför visa sitt deltagande att medverka i olika möten och även fråga barnet efter skoldagens slut hur dagen har varit och vad som gjorts. Johansson och Wahlberg Orving (1993) beskriver att de tillfrågade föräldrarna i studien framhåller att det är viktigt att pedagoger bjuder in föräldrar till möten för att göra det möjligt för föräldrarna att vara engagerade i barnens skolgång. Dessa möten är till för att skapa en så bra relation som möjligt mellan hem och skola. Föräldrarnas syn på skolan påverkar barnens inställning till skolan (a.a). Vår studie visar att föräldramöten är en av de viktigaste samverkansformerna. Informanterna menar att de får mer inblick i hur verksamheten planeras och hur skolåret just ser ut för sitt barn, men även för att kunna komma med sina egna åsikter och för att kunna påverka verksamheten.
Gottzén (2011) beskriver veckobrev som en samverkansform som förekommer i verksamheten. Veckobreven skickas regelbundet med hem med information och planering om verksamheten. Veckobreven är något som gör att föräldrar ska känna sig delaktiga i vad som händer i verksamheten. Vår studie visar tydligt att alla verksamheter i undersökningen delade ut vecko- och månadsbrev till föräldrarna. Informanterna i studien beskriver att de tog del av vecko- och månadsbrev för att få information om verksamheten, vilket Gottzèn (2011) beskriver som syftet med vecko- och månadsbrev. Å andra sidan visar studien även att vissa informanter tycker att denna samverkansform är ensidig, eftersom kommunikationen enbart riktas från pedagog till förälder.
Enskilda samtal ses som en samverkansform där kontakt mellan lärare, föräldrar och barnen ses som värdefull. Dessa samtal ska ge inblick i barnets prestationer och deras utveckling i sitt lärande enligt föräldrar i Johansson & Wahlberg Orvings, (1993) studie. Informanterna i vår studie ansåg att utvecklingssamtal är viktigt eftersom de där har tagit del av läroplanen och utformat en gemensam plan för sitt barns behov och utveckling. Utvecklingssamtalen nämner även föräldrarna var en bra samverkanform mellan pedagog och förälder för att kunna få information om sitt barn.
Johansson och Wahlberg Orving (1993) framhåller att föräldramöten ska utgå från föräldrarnas behov. Informanterna beskrev också att föräldramöten skapar en gemenskap och trygghet bland pedagoger och föräldrar, vilket stämmer in på vad Johansson och Wahlberg Orving (1993) redogör där de medverkande föräldrarna i deras studie nämner att föräldrarna förväntar sig att mötena skulle vara trivsamma. Föräldramötena ska ge möjlighet till debatt och mötesdeltagarna ska kunna komma med åsikter för att känna delaktighet i verksamheten.
6.2
Föräldrars förväntningar och upplevelser
Studien visade att informanter beskrev samverkan mellan dem och pedagogerna i förskoleklassen, där de var eniga om att trygghet är viktigt i verksamheten för ett gott samarbete. Ordet trygghet förekommer i beskrivningar av förhållandet mellan föräldrarna och pedagogen. Informanterna beskrev därför att trygghet mellan alla parter krävs för barnens bästa och genom att pedagogerna är lyhörda och tillitsfulla. En liknelse som framhålls i Perssons (2008) studie där det visade att det viktigaste målet för föräldrarna var att barnen skulle vara trygga i förskoleklassen.
Johansson och Wahlberg Orving (1993) betonar att samverkan med föräldrarna är viktigt för barnets lärande och goda relationer mellan hemmet och skolan är viktiga förutsättningar för barnets fostran. För att skapa goda relationer mellan skola och hem pekar pedagogerna i hans studie på att det är viktigt att ha möten med föräldrar (a.a). I vår studie framgår det att ett flertal informanter vill få information om verksamheten. Gottzén (2011) nämner att föräldrar vill ha mer inflytande i skolan men även att skolan har krävt att föräldrarna ska engagera sig i barnets skolgång. Föräldrarna i Andersson (2004) studie menar att föräldrar vill få ta del av barnens framsteg och om det uppstår några problem. Det överensstämmer med resultatet från denna studie där informanterna menar att det är viktigt att följa sitt barns utveckling och att de vill veta om det finns några utmaningar att arbeta med. Något som också framgår av studien är att föräldrar förväntar sig att pedagogerna tar kontakt med föräldrarna om det inte fungerar med barnen inom ramen för de som är normalt.
6.3
Föräldrarnas
uppfattning
av
pedagogernas
förväntningar på dem
Studien visar på hur viktigt det är att komma och besöka sitt barn i skolan. Bouakaz (2007) framhåller pedagogerna i hans studie, beskriver att samverkan med föräldrar innebär att verksamheten försöker ha ett skolfokuserat föräldraengagemang. Det menas att pedagogerna vill att föräldrarna spontant ska komma till skolan och hälsa på och själva göra sig synliga på möten och aktiviteter som organiseras i skolan. I studien framgår det att informanterna ska medverka i de olika samverkansformerna för att ta del av både det egna barnets och klassens förehavanden.
6.4
Slutsatser
Informanterna menar att det kan vara svårt att känna sig delaktiga i vissa samverkansformer och då speciellt veckobrevet. Det är då lätt att föräldrarna tar en passiv roll eller inte känner någon särskild delaktighet i samverkansformen och detta bekräftas av Gleichmanns (2004) forskning.
Bortfallet i studien var högt och det kan bero på att vissa av skolorna precis haft flera enkäter. Det kan också bero på att tiden för att fylla i enkäterna var begränsad till en kort tidsperiod. Antalet föräldrar som valde att fylla i enkäten för denna studie kan ha varit föräldrar som är engagerade och plikttrogna. Studien skulle kunna utvecklas genom att använda olika undersökningsinstrument. Med enkäter och intervjuer hade undersökningen fått mer vidd av föräldrarnas upplevelser av de olika samverkansformerna. Frågan kvarstår dock om det inte skulle vara de plikttrogna föräldrarna som även ställer upp då.
6.5
Fortsatta studier
7
REFERENSLISTA
Ackesjö, Helena (2013). Från förväntningar till motstånd och anpassning.: Fyra barns övergångar till och från förskoleklass. Nordic early childhood eduaction
journal nr 15, s.1-23
Ackesjö, Helena (2010). Läraridentiteter i förskoleklass –Berättelser från ett
gränsland. Göteborgs universitet: Licentiatstudie
Ackesjö, Helena och Persson, Sven (2010). Skolförberedelse i förskoleklass – Att vara lärare-i-relation i gränslandet. Pedagogisk forskning i Sverige nr. 2/3, s.142-163
Andersson, Inga (2004). Lyssna på föräldrarna. Om mötet mellan hem och skola. Stockholm, HLS Förlag
Berntsson, Paula (2006). Lärarförbundet, förskollärare och statushöjande strategier
– Ett könsperspektiv på professionalisering. Göteborgs universitet: Akademisk
avhandling.
Bouakaz, Laid (2007). Parental involvement in school: What promotes and what
hinders parental involvement in an urban school.Lunds universitet: Akademisk
avhandling.
de Swaan, Abram (2003). Mänskliga samhällen. Lund: Arkiv, (174 s).
Erikson, Lars (2009). Lärares kontakter och samverkan med föräldrar. Örebro Universitet: Sentenza Media.
Erikson, Lars (2004). Föräldrar och skola. Örebro universitet: Doktorsavhandling. Flisning, Lisbeth, Fredriksson, Gunilla & Lund, Kjell (1996). Föräldrakontakt- en
bok om att skapa, behålla och utveckla ett gott föräldrasamarbete. Stockholm:
Informationsförlaget.
Gleichmann, Lee (2004). Föräldraskap mellan styrning och samhällsomvandling HLS Förlag: Lärarhögskolan i Stockholm, Doktorsavhandling
Gottzén, Lucas (2011). Skolan och det engagerade föräldraskapet: Självstyrningens dynamik. I: Bergman, Helena, Eriksson, Marie och Klinth, Roger (red.)
Föräldraskapets politik. Stockholm: Dialogs förlag
Hofvendahl, Johan (2006). Riskabla samtal – en analys av potentiella faror i skolans
kvarts- och utvecklingssamtal. Linköpings universitet/ Arbetslivsinstitutet
Johansson, Gunilla & Wahlberg Orving, Karin (1993). Samarbete mellan hem och
skola, erfarenheter från elevers, föräldrars och lärares arbete. Umeå
universitet: Doktorsavhandling.
Karlsson, Marie (2006). Föräldraidentiteter i livsberättelser. Uppsala Universitet, Doktorsavhandling.
Nilsson, Agneta (2007). Samarbete med föräldrar i förskola och skola. Stockholm: Axelsson & Häggström.
upp och förbättra – ett kvalitetsarbete. Myndigheterna för skolutveckling.
Stockholm: Liber
Patel, Runa. & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur, (149 s).
Persson, Sven (2008). Forskning om villkor för yngre barns lärande i förskola,
förskoleklass och fritidshem. Vetenskapsrådets rapportserie 11:2008
Persson, Sven & Tallberg Broman, Ingegerd (2002). Det är ju ett annat jobb, Förskollärare, grundskollärare, och lärarstuderande om professionell identitet i konflikt och förändring. Pedagogisk forskning i Sverige nr.4, s.257-278
Sandberg, Anette, & Vuorinen, Tuula (2007). Hem och förskola. Samverkan i
förändring. Stockholm: Liber.
Skolverket (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011b). Förskoleklassen är till för ditt barn - En broschyr för föräldrar
om förskoleklassen. Stockholm: Elanders
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur, (208 s).
Trost, Jan (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur, (148 s).
Vallberg Roth, Ann-Christine (2012). Föräldraskap i förtätad dokumentations- och bedömningspraktik. Pedagogisk Forskning i Sverige nr 4, s. 267–283
Vallberg Roth, Ann-Christine & Månsson, Annika (2006). Individuella utvecklingsplaner som fenomen i tiden, samhället och skolan. Utbildning &
demokrati nr 3, s.31–60
Vetenskapsrådets expertgrupp för etik (2011). God forskningssed, Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011. http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2011_01.pdf Hämtad 2013-11-29.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk
-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet,
Lärarprogrammet
Förskoleklassföräldrars syn på samverkan
Hej!
Vi är två lärarstudenter från Linneuniversitetet i Kalmar. Vi gör en undersökning i vårt examensarbete som handlar om samverkan mellan förskoleklass och föräldrar. Undersökningen går ut på att
föräldrarna har på samverkan och de förväntningar föräldrarna känner från pedagogerna. Resultatet av undersökningen hoppas vi kan vara ett litet bidrag till forskningsområdet kring samverkan mellan peda
Undersökningen kommer att genomföras genom en enkät, som består av öppna frågor där du som förälder får möjlighet att med egna ord beskriva och utveckla dina svar. Vi stödjer oss på Vetenskapsrådets (www.vr.se) anvisningar om god forskningssed som uppmärksammar etiska frågor i samband med forskning. De etiska frågorna handlar hur den som medverkar i en undersökning ska behandlas. Utifrån dessa krav har vi valt att undersökningen kommer att utföras helt anonymt och att den är frivillig att delta i. De erhållna svaren kommer vi sedan att tematisera och diskutera utifrån tidigare forskning. Den ifyllda enkäten skickar ni sedan tillbaka med era barn till ansvarig pedagog, som vi sedan kommer att hämta 2013 12-16. Om ni har några frågor om u
oss.
Tack på förhand för din medverkan!
Marie Fransson, lärarstudent 07xxxxxxxx(Nås säkrast mellan 15 xxxxxxx@student.lnu.se
Bilaga 1
Lärarprogrammet
Förskoleklassföräldrars syn på samverkan
Vi är två lärarstudenter från Linneuniversitetet i Kalmar. Vi gör en undersökning i vårt examensarbete som handlar om samverkan mellan förskoleklass och föräldrar. Undersökningen går ut på att få fram föräldrars syn på samverkan, de förväntningar föräldrarna har på samverkan och de förväntningar föräldrarna känner från pedagogerna. Resultatet av undersökningen hoppas vi kan vara ett litet bidrag till forskningsområdet kring samverkan mellan pedagoger och föräldrar.
Undersökningen kommer att genomföras genom en enkät, som består av öppna frågor där du som förälder får möjlighet att med egna ord beskriva och utveckla dina svar. Vi stödjer oss på Vetenskapsrådets (www.vr.se) anvisningar om god ningssed som uppmärksammar etiska frågor i samband med forskning. De etiska frågorna handlar hur den som medverkar i en undersökning ska behandlas. Utifrån dessa krav har vi valt att undersökningen kommer att utföras helt anonymt tt delta i. De erhållna svaren kommer vi sedan att tematisera och diskutera utifrån tidigare forskning. Den ifyllda enkäten skickar ni sedan tillbaka med era barn till ansvarig pedagog, som vi sedan kommer att hämta 2013
16. Om ni har några frågor om undersökningen så går det att både mejla och ringa
Tack på förhand för din medverkan!
Caisa Torstensson, lärarstudent 07xxxxxxxx(Nås säkrast mellan 15-18) 07xxxxxxxx (Nås säkrast mellan 15
xxxxxxxx@student.lnu.se
Bilaga 1
Vi är två lärarstudenter från Linneuniversitetet i Kalmar. Vi gör en undersökning i vårt examensarbete som handlar om samverkan mellan förskoleklass och föräldrar. få fram föräldrars syn på samverkan, de förväntningar föräldrarna har på samverkan och de förväntningar föräldrarna känner från pedagogerna. Resultatet av undersökningen hoppas vi kan vara ett litet bidrag till
Undersökningen kommer att genomföras genom en enkät, som består av öppna frågor där du som förälder får möjlighet att med egna ord beskriva och utveckla dina svar. Vi stödjer oss på Vetenskapsrådets (www.vr.se) anvisningar om god ningssed som uppmärksammar etiska frågor i samband med forskning. De etiska frågorna handlar hur den som medverkar i en undersökning ska behandlas. Utifrån dessa krav har vi valt att undersökningen kommer att utföras helt anonymt tt delta i. De erhållna svaren kommer vi sedan att tematisera och diskutera utifrån tidigare forskning. Den ifyllda enkäten skickar ni sedan tillbaka med era barn till ansvarig pedagog, som vi sedan kommer att hämta
2013-ndersökningen så går det att både mejla och ringa
Lärarprogrammet
Förskoleklassföräldrars syn på samverkan
Fråga 1
Vilka samverkansformer och kontaktvägar har du varit
förskoleklassverksamheten? (Ex. föräldramöte, veckobrev, social aktivitet såsom luciatåg eller grillkväll)
____________________________________________________________________ _______________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ _______________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________
Fråga 2
Beskriv på vilket sätt du som förälder varit delaktig i de olika samverkansformerna. ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ _________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ _________________________________________
Bilaga 2
Lärarprogrammet
Förskoleklassföräldrars syn på samverkan
Vilka samverkansformer och kontaktvägar har du varit delaktig i under förskoleklassverksamheten? (Ex. föräldramöte, veckobrev, social aktivitet såsom
____________________________________________________________________ _______________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________
Beskriv på vilket sätt du som förälder varit delaktig i de olika samverkansformerna. _______________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________
Bilaga 2
delaktig i under förskoleklassverksamheten? (Ex. föräldramöte, veckobrev, social aktivitet såsom____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ _____________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________
Fråga 3
Vilken är den viktigaste samverkansformen eller kontaktvägen för dig som förälder med pedagogerna i förskoleklassen? Förklara hur du tänker.
____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________
Fråga 4
Beskriv de förväntningar som du som förälder ställer på samverkan med förskoleklasspedagoger. ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________
Fråga 5
Fråga 6
Vad vill du som förälder uppnå med samverkan med förskoleklassens pedagoger? ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________
Fråga 7
Om du skulle få önska, hur skulle samverkan se ut mellan dig som förälder och förskoleklassens pedagoger? ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________
Fråga 8
Fråga 9
Vad upplever du att pedagoger vill uppnå med samverkan med dig som förälder i förskoleklassens verksamhet? ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________
Tack för att du tog dig tid att fylla i denna enkät!
Marie Fransson Caisa Torstensson
xxxxxxx@student.lnu.se xxxxxxx@student.lnu.se
