SKOLSEGREGATION PÅ
GYMNASIESKOLOR I SVENSKA MELLANSTORA KOMMUNER
En jämförande analys med grundskolan
Samhällskunskap D Höstterminen 2018 Simon Carlsson
Handledare Jonas Larsson Taghizadeh Antal ord 12 517
Innehållsförteckning
Tabellförteckning 2
Inledning 3
Syfte och frågeställning 4
Tidigare forskning 5
Boendesegregationen 6
Fria skolvalet 7
”Cream – skimming” 9
Skolsegregation i gymnasiet 10
Sammanfattning av tidigare forskning och uppsatsens bidrag 14
Hypoteser 15
Metod 17
Val av fall 17
Segregationsindex 20
Begränsningar 23
Resultat 25
Allmän skolsegregation 25
Skolsegregation i enskilda kommuner 28
Typiska kommuner 29
Avvikande kommuner 30
Könssegregation 32
Slutsats 34
Referenslista 38
Bilaga 1. De 30 mellanstora kommunerna 41
Tabellförteckning
Tabell 1. Genomsnittliga elevdata med mera i de 30 mellanstora kommunerna och totalt i riket.
Läsåret 2016/2017 ... 19
Tabell 2. Medelvärde av segregationsmåtten av 30 mellanstora kommuner... 25
Tabell 3. Sammanställning av kraftigt segregerade skolor. Läsåret 2016/2017 ... 26
Tabell 4. Skolsegregation i Trollhättans gymnasieskolor. Läsåret 2016/2017 ... 29
Tabell 5. Skolsegregationen i Karlskrona gymnasieskolor. Läsåret 2016/2017 ... 30
Tabell 6. Skolsegregationen i Skellefteå gymnasieskolor. Läsåret 2016/2017... 31
Tabell 7. Skolsegregationen i Täby gymnasieskolor. Läsåret 2016/2017 ... 32
Tabell 8. Könssegregation på grundskolan årskurs 6–9 och gymnasieskolan läsåret 2016/17 i de 30 mellanstora kommunerna ... 33
Inledning
Det finns många olika slags segregation i samhället och det finns särskilda skäl till att studera just skolsegregation. Ett skäl är att barn och ungdomar är mer påverkningsbara än vuxna och att den skolmiljö barn och ungdomar vistas i kan få långtgående konsekvenser.1 Skolan som institution har under 1900-talet genomgått många reformer, den har periodvis både
centraliserats och decentraliseras. Likt övriga välfärdssektorer reformerades skolan i början av 1990-talet grundligt. 1991 genomfördes kommunaliseringen och 1992 ersattes den enhetliga skolan med friskolereformen. Målet med reformen var att öka den pedagogiska mångfalden och att konkurrensen skulle möjliggöra en större individuell anpassning.
Friskolereformen innebar att friskolor fick rätt till skolpeng för varje elev från staten.
Dessutom blev det möjligt för föräldrar och elever att få välja skola helt fritt.2 Sedan dess har antalet friskolor växt succesivt och under läsåret 2017/18 gick 14,9 procent av
grundskoleeleverna i friskolor och 26,5 procent av eleverna på gymnasiet.3
Skolreformerna som genomfördes under början av 1990-talet har väckt debatt och
politiserats. Numer höjs krav från flera partier om begränsningar av vinster i välfärden och att skolan skall återförstatligas. Skolan som institution har i uppdrag enligt lag att vara likvärdig oavsett var i landet eleven bor eller vilka förutsättningar eleven har. Skolan skall även vara kompensatorisk och ”En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen”.4
Studier som Skolverket har genomfört visar också att skolans socioekonomiska sammansättning har en stor betydelse för elevernas prestationer.5 I och med sjunkande
1 Nordström Skans & Åslund 2010, s. 33.
2 Lärarnas riksförbund 2018.
3 Holmström 2018.
4 Skollagen § 4.
5 Skolverket 2018a.
resultat i Pisaundersökningar, en ökad skolsegregation och ökad lärarbrist har skolan fått en krisstämpel. Exempelvis har OECD kritiserat den svenska skolan för minskad likvärdighet.6 Det är också paradoxalt att Sveriges skolsystem har tagit en marknadiferierad utveckling som i vissa avseenden är unik, samtidigt som vi sedan länge har ansetts vara ett av världens mest jämlika länder med en stark reglerad välfärdsstat.7
Syfte och frågeställning
Av den litteraturgenomgång som genomförts framgår att mestadels av forskningen har skett om grundskolan. Den forskning som finns om gymnasieskolan tenderar att ofta handla om de svenska storstäderna, alternativt täcker den relativt få kommuner. En större systematisk studie på lokala gymnasiemarknader saknas, framför allt när det gäller mellanstora kommuner.
Det är intressant att studera gymnasieskolan för att det både finns fler friskolor och fler friskoleelever på gymnasieskolan. Dessutom har marknadifierering i form av bland annat marknadsföring och mer pedagogisk specialisering kommit längre på gymnasieskolan och medfört en ökad konkurrens om eleverna jämfört med på grundskolan.8 Dessutom är eleverna äldre vilket medför att de är mer rörliga och dessutom kan fatta fler självständiga beslut. Det skulle därför vara intressant att jämföra skolsegregationen på gymnasieskolan med den på grundskolan. Hur skiljer dessa sig åt? Hur ser skillnaderna ut mellan friskolor och
kommunala skolor? Eftersom marknadiferingen har kommit längre på gymnasieskolan är det inte orimligt att anta att den skolsegregationen som finns på gymnasieskolan idag kan ge en bild av hur grundskolan kommer att se ut i framtiden.
De flesta studier om skolsegregation fokuserar på elevernas migrationsbakgrund och deras föräldrars utbildningsbakgrund och det gör jag också. I denna studie adderas dessutom ytterligare en variabel och det är kön. Enligt en offentlig rapport är de vanligaste
bakgrundsvariabler som diskuteras i samband med segregation socioekonomiska bakgrund, etnicitet och demografi där kön bland annat ingår.9 Att studera kön som en variabel är också intressant då val av gymnasieskola kan möjliggöra eller stänga val som får konsekvenser
6 Dahlstedt & Fejes 2018, s.15–16.
7 Dalhstedt & Fejes 2018, s. 124–126: Valchos 2011, s. 76.
8 Vlachos 2011, s. 81.
9 Kommittén för inrättande av en delegation mot segregation 2017, s. 9.
senare på högre utbildningar och arbetsmarknaden. Om det råder en kraftig skolsegregation utifrån kön kan det också bidra till att bibehålla och befästa könsnormer om vilka
utbildningar som är ”kvinnliga” och ”manliga”. Det är därmed intressant och viktigt att även studera kön som en bakgrundsvariabel.
Syftet med denna undersökning är alltså att granska elevsammansättningen och därefter beräkna och illustrera skolsegregationen på varje gymnasieskola i alla svenska mellanstora kommuner, definierade som kommuner med mellan 50 000 och 100 000 invånare.10 Tidigare studier visar att den lokala gymnasiemarknaden och elevernas valmöjligheter ser olika ut beroende på var i landet man bor.11 Debatten tenderar dessutom att associera segregation som ett storstadsproblem och denna uppsats vill därför synliggöra och öka kunskaperna om
segregation ur ett lokalt perspektiv.12 Det är därmed intressant att genomföra en större studie över mellanstora kommuner. Undersökningen kan betraktas som deskriptiv, jämförande och analytisk och min övergripande fråga lyder:
Hur ser skolsegregationen ut i gymnasieskolor i svenska mellanstora kommuner och hur skiljer den sig åt jämfört med skolsegregationen i samma kommuners grundskolor?
Tidigare forskning
Det är få idag som motsätter sig påståendet att skolsegregationen i den svenska skolan har ökat. Skolverket har slagit fast att skolsegregationen tilltagit och att elever med liknande bakgrunder oftare hamnar i samma skola än förr.13 Enligt skolverket får det konsekvenser. De menar att ökade resultatskillnader mellan skolor huvudsakligen beror på att skolsegregationen har ökat. Risken finns också att meriterade lärare söker sig bort från de skolor som har tuffast förutsättningar och behöver de bästa lärarna allra mest.14 Dessutom menar Skolverket att skolornas elevsammansättning fått en ökad betydelse i hur väl eleverna presterar i skolan. De skolor som har mindre gynnsamma förutsättningar är också de skolor som halkar efter.15 Det finns omfattade forskning som har studerat skolsegregationens effekter och orsaker både
10 Definitionen är i enlighet med Kornhall & Bender 2018, s. 8.
11 Skolverket 2013, s. 6.
12 Kornhall & Bender 2018, s. 7.
13 Skolverket 2018a.
14 Skolverket 2018a.
15 Skolverket 2018a.
internationellt och i Sverige. I kommande avsnitt belyses och diskuteras de verk som är mest relevant för undersökningen och dess syfte.
I internationell forskning har framför allt tre faktorer pekats ut som viktiga för
skolsegregationen: boendesegregation, elevernas och föräldrarnas skolval samt skolornas val av elever.16
Boendesegregationen
Det finns bestämda principer på hur elever tilldelas plats på grundskolan. Alla
vårdnadshavare har rätt till att välja skola fritt, men i kommunala verksamheter tillämpas närhetsprincipen i första hand. Principerna för friskolor är ofta kösystem, syskonförtur och geografisk närhet.17 För gymnasieskolorna fördelas platserna efter elevernas aktiva val och deras studiemeriter i form av betyg eller i undantagsfall av andra meriter. Teoretiskt sett kan närhetsprincipen bidra till en ökad skolsegregation utifrån etnicitet och utbildningsnivå om boendesegregationen är stark i en kommun. Det är även rimligt att anta att vikten av närhet till hemmet är starkare ju yngre eleven är och därmed har boendesegregationen större betydelse på grundskolan än på gymnasieskolan, även om närhet fortfarande kan vara en viktig faktor även där.
Skolverket har genomfört en rapport där de har studerat skolsegregation på grundskolan i hela Sverige åren 1998–2016 utifrån variablerna socioekonomisk bakgrund och
migrationsbakgrund. De kommer fram till att skolsegregationen har ökat utifrån de två variablerna men att ökningen har stabiliserats under de senare åren.18
Helena Holmlund med flera har också studerat utvecklingen över en längre tidsperiod, exempelvis hur sorteringen av elevernas bakgrund i skolan har förändrats över tid i den svenska grundskolan. De menar att skillnaderna har ökat sedan 1980-talet och att den
huvudsakliga faktorn bakom det är att boendesegregationen är hög.19 Liknande resultat inom grundskolan kommer Anders Böhlmark med flera fram till i studier av skolsegregation mellan 1993 och 2009. De menar att skolsegregationen mellan dem som har svensk
16 Jenkins, Micklewright, & Schnepf 2006, s. 2.
17 Skolverket 2018c.
18 Skolverket 2018b, s. 18–21.
19 Holmlund med flera 2014, s. 93–98.
respektive utländsk bakgrund delvis kan förklaras av att den senare kategorin har ökat och att den har fördelats ojämlikt mellan bostadsområden och kommuner.20
Fria skolvalet
Om det råder en kraftig boendesegregationen kan ett fritt skolval teoretiskt både leda till en minskad och en ökad skolsegregation.21 I ett fritt skolval kan eleverna få möjligheten att lämna sitt område och därmed minska segregationen.22 Ett fritt skolval kan dock också leda till att segregationen ökar då alla invånare inte har samma information eller kunskaper om utbildningssystemen och därmed utnyttjas det fria skolvalet främst av dem som besitter goda kunskaper om utbildningsväsendet.23 I en studie från 2005 undersökte Martin Söderström och Roope Uusitalo hur gymnasiemarknaden i Stockholm förändrades efter att närhetsprincipen ersattes av betyg som enda antagningskriterium år 2000. De menar att kunskapssegregeringen ökade men också att segregering till följd av socioekonomiska och migrationsbakgrunder växte efter reformeringen.24
Böhlmark med flera menar också att det fria skolvalet har ökat skolsegregeringen även med hänsyn till boendesegregationen.25 Författarna visar dessutom att i de kommuner där en högre andel av eleverna går i friskolor är skolsegregationen högre utifrån svensk eller utländsk bakgrund än i de kommuner som har en lägre andel elever i friskolor.26 Resultaten är likartade och till och med starkare i Maria Brandéns och Magnus Bygrens studie där de har studerat samtliga elever som har gått ur årskurs 9 mellan åren 2000 och 2012.27 De har studerat elever utifrån deras etniska och sociala bakgrund men också utifrån deras betyg. Då har de dessutom tagit hänsyn till var eleverna bor och var de går i skolan.28 Deras studie visar att ju större valmöjligheter elever har desto mer ökar segregationen och det gäller framför allt när friskolor etablerar sig. Deras resultat visar också att skolsegregationen framför allt ökar i områden där boendesegregationen har varit låg.29
20 Böhlmark, Holmlund & Lindahl 2015, s 15–16.
21 Böhlmark, Holmlund & Lindahl 2015, s. 5.
22 Holmlund med flera, 2014, s. 93–94.
23 Böhlmark, Holmlund & Lindahl 2005, s. 5.
24 Söderström & Uuistalo. 2015, s. 18–19.
25 Böhlmark, Holmlund & Lindahl s. 15–16.
26Brandén & Bygren, 2018, s. 22–23.
27 Brandén & Bygren, 2018, s. 12.
28 Brandén & Bygren, 2018, s. 12.
29 Brandén & Bygren, 2018, s. 21–24.
Även Per Kornhall och German Bender har i en rapport för tankesmedjan Arena Idé visat att det fria skolvalet leder till ökad skolsegregation. De har studerat skolsegregation ur ett lokalt perspektiv. De har undersökt 30 mellanstora kommuner i årskurs 9 under läsåret 2016/2017.
Deras slutsats är att det fanns skolsegregation i 28 av de 30 undersökta kommunerna. De menar att i 16 av de kommunerna beror skolsegregationen på det fria skolvalet.30 Deras slutsatser är också att friskolor är kraftigt överrepresenterade bland de skolor som har hög andel elever där bägge föräldrarna är såväl födda i Sverige som högskoleutbildade.
En annan mekanism som ett flertal studier visat är att skolans kvalitet inte är det som fäller avgörandet för var resursstarka föräldrar sätter sitt barn, det är snarare skolans och
närområdets rykte.31 Dessa kunskaper om vilken skola som är “bra” eller inte går inte att läsa sig till utan erhålls snarare via andra kanaler som exempelvis nätverkade och
familjemiddagar. Bo Malmberg, Eva Andersson, Zara Bergsten och John Östh menar att det fria skolvalet utnyttjas primärt av resursstarka grupper som undviker att sätta sina barn i skolor med synliga minoriteter.32 De hävdar att detta är viktigt för att förstå de ökade
resultatskillnaderna mellan skolorna.33 I den amerikanska forskningen kallas detta för ”white flight” och liknande mönster har forskning visat existerat i ett flertal länder.34 Dessa resultatet får också stöd i Jennys Kallstenius och Anders Trumbergs avhandlingar.35 Kallstenius har studerat några grundskolor i Stockholms innerstad och Anders Trumberg har studerat den socioekonomiska och etniska segregationen på grundskolor i Örebro. Resultaten för studierna pekar på att det fria skolvalet tycks leda till en etnisk segregation.36
Även Anna Ambrose har skrivit en avhandling om tre grundskolor, omfattade årskurs 7 till 9, i Stockholm. Hon menar också att det fria skolvalet har lett till att elevsammansättningen har ökat.37 Hon menar att det är viktigt för enskilda skolor att vara ”rätt placerade”. Vissa skolor är redan ”dömda på förhand” beroende på var skolan har sin geografiska plats. Ambrose visar att konsekvenserna blir att skolorna blir alltmer homogena utifrån socioekonomiska
30 Kornhall & Bender, 2018, s. 6.
31 Dahlstedt & Fejes 2018, s. Kolla upp.
32 Malmberg med flera 2012, s. 119.
33 Malmberg med flera 2012, s. 119.
34 Kornhall & Bender, 2018 s. 23.
35 Kallstenius 2010, s. 220–222 & Trumberg 2011, s. 283–285.
36 Kallstenius 2010, s. 220–222 & Trumberg 2011, s. 283–285.
37 Ambrose, 2016, s. 234.
bakgrunder. Detta får i sin tur konsekvenser av att det inom skolorna bildas ”homologier”.38 Ambrose väljer att kalla utfallet av dessa homologier för ”skolhabitus” och hon menar att skolor kan konstruera specifika normer och värderingar. Detta kan få kortsiktiga
konsekvenser av att eleverna på vissa skolor känner sig ”utanför”, men även mer långgående konsekvenser av hur de ser på sina framtidsmöjligheter.39 Dessutom kan en konsekvens vara att skolor blir tilldelade vissa egenskaper och att rykten sprids. Vissa skolor anses vara dåliga och andra bra utifrån vissa egenskaper som till exempel etnicitet.40 Böhlmark med flera hävdar däremot att boendesegregationen är en viktigare orsak än till skolsegregationen det fria skolvalet.41
”Cream – skimming”
Flera viktiga bidrag till forskningen har genomförts om mekanismerna bakom varför det fria skolvalet leder till en ökad skolsegregation. En mekanism är att skolorna väljer sina elever, vilket kallas för “cream-skimming”.42 Även om friskolorna i Sverige inte får välja sina
elever, kan de med hjälp av riktad marknadsföring och val av strategisk plats indirekt påverka vilka elever som väljer att gå på den skolan.43 Institutet för arbetsmarknads- och
utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har genomfört en rapport där de granskar
etableringsplats för friskolor på högstadiet. De menar att det är vanligare för friskolor att etablera sig i områden där det finns en hög sammansättning av personer med utrikes bakgrunder men också i områden som har en hög andel invånare med en hög
utbildningsnivå.44 De finner också att det är mindre vanligt att friskolor etablerar sig i kommuner som styrs av en vänstermajoritet. Dessutom menar de med viss försiktighet att friskolorna tenderar att etableras i områden där den förväntade intäkten är som högst och där lokalkostnaderna är lägre.45
38 Ambrose, 2016, s. 235.
39 Ambrose, 2016, s. 235.
40 Ambrose, 2016, s. 235–237.
41 Böhlmark, Holmlund & Lindahl 2015, s. 16.
42 Jenkins, Micklewright & Schnepf 2006, s. 2; Kornhall & Bender 2018, s. 20.
43 Böhlmark, Holmlund & Lindahl 2015, s. 17.
44 Angelov & Edmark 2016, s. 8.
45 Angelov & Edmark 2016, s. 1 & 8.
Skolsegregation i gymnasiet
Trots att det både går betydligt fler elever och finns betydligt fler friskolor på gymnasiet, kretsar den mesta av forskningen kring grundskolan.46 Det finns dock även en del relevanta studier gällande gymnasieskolan. En av många marknadsföringsstudier är Marianne
Dovermarks studie om hur gymnasieskolor hanterar konkurrens. Hon menar att betydelsen av att framställa sin skola och utbildning som unik genom marknadsföring är viktig. Eftersom skolpengssystemet är utformat så att det följer med eleverna blir det helt avgörande att få eleverna att välja skolan. Via öppet hus, gymnasiemässor och riktad marknadsföring kan skolorna profilera sig. Dovermark menar också att majoriteten av det
marknadsföringsmaterial som hon studerar erbjöd antingen högskoleförberedande eller yrkesförberedande program och ofta tillskrevs elever subjekt som ”praktiskt lagd” eller
”teoretiskt lagd”. Det var även där särskiljandet mellan skolornas marknadsföring låg, snarare än pedagogisk mångfald. Stora kommunala skolor utgjorde dock ofta undantag och erbjöd bredare program.47
Några studier har specifikt studerat segregation. Som tidigare nämnts har Söderström och Uuistalo studerat hur reformändringen av antagningskriterierna förändrade
gymnasiemarknaden i Stockholm.48 Det finns även en del utbildningssociologiska studier som har studerat elevers val av gymnasieskola och program.49 Gemensamt för alla dessa studier är att de utgår från den kände sociologen Pierre Bourdieus begreppsapparat och studerar elevernas gymnasieval utifrån kön, etnicitet och social bakgrund. Två av studierna fokuserar regionala nivåer. Den ena är Ingrid Nordqvists och Monica Langerth Zettermans undersökning av gymnasieval i Gävleborgs län 2004, där de menar att gymnasieskolan är könssegregerad.50 Detta får också stöd i Ida Lidegrans studie om gymnasievalen i Uppsala, Tierp och Östhammars kommuner 2006. Lidegran menar också att gymnasieskolan är könssegregerad och att det delvis kan bero på olika programutbud på skolorna.51
Däremot väljer högpresterande elever från båda könen samma program. Detta menar också Donald Broady och Mikael Börjesson som hävdar att kön är den variabeln som särskiljer sig
46 IFAU 2016.
47 Dovermark 2017, s. 81–82.
48 Söderström & Uuistalo 2005.
49 Se bland annat Broady & Börjesson 2008, Lidegran 2006.
50 Nordqvist & Langerth Zetterman 2004, s. 28.
51 Lidegran 2006, s. 59–60.
mest och att det finns tydliga flickdominerade respektive pojkdominerade program. Detta gäller framför allt för elever från arbetarklassen medan högpresterande elever från båda könen väljer naturinriktade program.52 Lidegran menar också att anledningen till att en skola i Uppsala har en relativt låg attraktionskraft beror på att skolan har många elever med utländsk bakgrund. Detta medför att svenskfödda väljer bort skolan. Hon hävdar också att kommunen använder sig av en strategi att lägga populära program på skolor som är oattraktiva.53
Håkan Forsberg har studerat den lokala gymnasiemarknaden i Stockholm. Forsberg har studerat hur elever boendes i södra förorter väljer gymnasieskolor i Stockholm. Han visar att 45 procent av eleverna inte studerar på en gymnasieskola i sin hemkommun, utan att många söker sig in till skolor i centrala Stockholm.54 Han menar att friskolor i Stockholmsregionen etablerar sig främst där det finns gynnsamma förutsättningar i form av kommunikation och lokalhyror.55 Forsberg menar att gymnasievalet skiljer sig mellan de som har svensk
respektive utländsk bakgrund. De som framför allt stannar kvar i sin hemkommun är de som har svensk bakgrund och de som söker sig till andra kommuner har utländsk bakgrund.56
Skolverket har gjort en fallstudie 2013 på de fyra kommunerna Västervik, Piteå, Linköping och Göteborg där de studerar den lokala gymnasiemarknaden. Skolverket menar att elevernas förutsättningar att välja gymnasieskola skiljer sig beroende på var eleven bor någonstans. Ett flertal faktorer ligger bakom gymnasievalet och eleverna tycks tycka att gymnasievalet är svårt. Dessutom skiljer sig elevernas förutsättningar beroende på vilket stöd de får
hemifrån.57 Det kan till exempel handla om vilka kunskaper föräldrarna har om
utbildningarna och hur mycket tid de lägger på att engagera sig i sina barns gymnasieval. De finner också att det är tydligt i Göteborg och Linköping att många föräldrar har starka åsikter om vilka skolor och utbildningar som är bra respektive dåliga. Det kan till exempel handla om vilka som driver skolan eller skolans geografiska läge.58 Dessutom påverkar elevens gymnasieval av om eleven befinner sig i marknadens centrum eller periferi.59 Ett annat tydligt mönster som Skolverket hittar är att kamrater och syskon påverkar valet av gymnasieskola.
52 Broady & Börjesson, 2008, s. 3.
53 Lidegran, 2006, s, 59.
54 Forsberg 2018, s. 23–24.
55 Forsberg, 2018, s. 24.
56 Forsberg, 2018, s. 47–48.
57 Skolverket, 2013, s. 120–123.
58 Skolverket, 2013, s. 121.
59 Skolverket, 2013, s. 6.
En studie som har genomförts av Oskar Nordström Skans och Olof Åslund undersöker segregation inom flera områden i de svenska storstäderna. De har studerat skolsegregation utifrån etnisk segregation i årskurs 9 på grundskolan och årskurs 3 på gymnasiet mellan åren 1986 till 2006. De finner att det finns en ”betydande” segregation inom de svenska
grundskolorna i storstäderna och att det är boendesegregationen och inte ett fritt skolval som framför allt är orsaken bakom segregationen.60 De menar också att den etniska och sociala segregationen skiljer sig mellan storstadskommunerna men även att skolsegregationen i hög utsträckning uppstår inom varje enskild kommun.61 I årskurs tre på gymnasiet menar
författarna att den etniska segregationen är mindre än på grundskolan, även om det fortfarande till en viss del existerar en etnisk segregation. Förklaringen är även här är boendesegregationen även om de hävdar att sambandet inte är lika starkt på gymnasiet som på grundskolan. De hävdar också att gymnasieskolan i storstäderna är betydligt mindre segregerad i jämfört med boendet och de menar att det ”därför närmast kan betraktas som en arena där ungdomar med olika bakgrunder möts”.62 Detta gäller främst för elever som har utländsk bakgrund och som exponeras betydligt mer med ungdomar som har svensk bakgrund på gymnasieskolan än kring sitt boende.
Anna Sandell har studerat gymnasieval med genusinriktning i Malmö. Hon har intervjuat elever både enskilt och i grupp som skall göra sitt gymnasieval i en mellanstor kommun.63 Hon menar att det endast var 14 procent av eleverna som gick i könsjämna program under läsåret 2015/2006.64 Hon menar dessutom att eleverna påstår att de gör sitt skolval
självständigt men valen bland deras kamrater brukar vara likartade.65 Även deras föräldrar påverkar i viss mån och det är framför allt pojkar som väljer liknande program som deras pappa har för yrke.66 Valen av gymnasieprogram skiljer sig också mellan könen, flickor tenderar att välja studieförberedande program i betydligt högre utsträckning än pojkar. Detta kan bero på att flickor säger sig vara mer osäkra på vad de vill arbeta med i framtiden och
60 Nordström Skans & Åslund, 2010 s. 34–35.
61 Nordström Skans & Åslund, 2010 s. 40.
62 Nordström Skans & Åslund 2010, s. 40.
63 Sandell 2007, s. 91–92.
64 Sandell 2007, s. 174.
65 Sandell 2007, s. 146.
66 Sandell 2007, s. 146.
därför väljer mer bredare program än vad pojkar gör som motiverar sitt val av gymnasiet efter intresse i större utsträckning än flickorna.67
Holmlund med flera har studerat vilka elever som går på friskolor på grundskolor och gymnasier i form av oddskvoter. De menar att friskolorna på gymnasiet under mitten av 1990-talet var var starkt överrepresenterade av elever med högutbildade föräldrar och men att det har minskat över tiden och att detta framför allt beror på att yrkesförberedande program har ökat på friskolorna. De yrkesförberedande programmen lockar i större utsträckning resurssvaga elever.68 Över tid har det också skett en minskning av elever vars föräldrar har en hög inkomst som går på friskolor på gymnasiet. Detta jämförs med utvecklingen på
grundskolan där det varken skett en minskning eller ökning.69 Holmlund med flera menar också att det inte är någon större skillnad när det gäller sannolikhet att elever med utländsk bakgrund och svenskfödda elever studerar på fristående gymnasium eller ej.70
Högst relevant för denna undersökning är Jonas Vlachos studie där han bland annat har jämfört elevsammansättningen i årskurs 9 på grundskolan och årskurs 3 på gymnasiet i kommunala respektive friskolor fram till 2008. Han menar att stora skolkoncerner på framför allt gymnasienivå har blivit vanligare. Han menar också att ersättningen till friskolorna är utformade så att skolorna har möjlighet att utnyttja sitt kunskapsöverläge rörande kvalitet och bidragsregler gentemot föräldrar och elever.71 Risken är att kvalitén på undervisningen blir lidande när vinsten skall ökas. Vlachos menar också att i system likt det svenska där skolorna inte kan ta betalt för bättre undervisning kan tendenser vara starka att vissa skolor inriktar sig mot elever och familjer som inte på samma sätt kan bedöma undervisningens kvalité.72
Sedan friskolereformen 1992 har antalet elever på friskolor ökat successivt. Vlachos menar att de elever som studerar på fristående skolor generellt har föräldrar med högre inkomst och utbildningsnivå.73 Däremot menar han att det råder en skillnad framför allt på gymnasiet mellan vinstdrivande och icke vinstdrivande friskolor. Föräldrar till elever som går i icke vinstdrivande friskolor har högre inkomst och utbildningsnivå medan de vinstdrivande
67 Sandell 2007, s. 146–147 & 172–173.
68 Holmlund med flera 2014, s. 270.
69 Holmlund med flera 2014, s. 271.
70 Holmlund med flera 2014, s. 272.
71 Vlachos 2011, s. 68.
72 Vlachos 2011, s. 70.
73 Vlachos 2011, s. 73 & 81.
friskolornas elevsammansättning liknar de kommunala skolorna. 74 Det råder dessutom en skev könsfördelning då 61 procent av eleverna är kvinnor i jämförelse med vinstdrivande friskolor där det är 45 procent.75 Skillnaden gäller också med elever som har utländsk
bakgrund, i vinstdrivande skolor är sådana elever något överrepresenterade medan motsatsen gäller i icke vinstdrivande skolor. 76 I jämförelse med friskolor på grundskolan rekryterar friskolor på gymnasiet en bredare elevkrets och Vlachos menar att det delvis beror på att andelen friskolor är högre på gymnasiet än på grundskolan. Dessutom kan det bero på att eleverna är äldre vilket gör att boendesegregationen är mindre viktig på gymnasiet än på grundskolan.77
Sammanfattning av tidigare forskning och uppsatsens bidrag
Studier har visat att skolsegregationen har ökat i den svenska skolan. Det är framför allt den segregerade bostadsmarknaden som är orsaken till skolsegregation, men även det fria skolvalet tycks öka segregationen. Studier har också visat att ju fler friskolor det finns inom den lokala skolmarknaden, desto större är segregationen. Studier har visat att mekanismerna bakom dels tycks vara att friskolor aktivt försöker välja sina elever och dels att föräldrar med goda kunskaper om utbildningssystemet sätter sina barn i skolor med barn som har liknande bakgrunder. Skolans och närområdets rykte tenderar att fälla avgörandet för skolvalet och inte nödvändigtvis skolans kvalité. Segregation är inte enbart ett storstadsproblem, utan även i högsta grad en lokal angelägenhet. Studier pekar på att det finns skolsegregation i 28 av landets 30 mellanstora kommuner i årskurs 9 baserat på utländsk bakgrund och föräldrarnas utbildningsbakgrund.
Trots att det finns fler friskolor och elever som går på friskolor i gymnasiet har mycket av forskningen handlat om grundskolorna.78 Det är viktigt att studera gymnasieskolan då
marknadifieringen har kommit längre och det gör det intressant att jämföra skolsegregationen med grundskolan. Det är inte otänkbart att skolsegregationen som existerar på
gymnasieskolan kan tänkas att likna en framtida skolsegregation på grundskolan om ökade marknadsinslag i den svenska skolan fortsätter. De studier som finns på gymnasieskolan täcker ofta storstäderna eller ett fåtal kommuner. Elevernas valmöjligheter för
74 Vlachos 2011. s. 81.
75 Vlachos 2011, s. 81.
76 Vlachos 2011, s. 81.
77 Vlachos 2011, s. 83.
78 IFAU 2016.
gymnasiemarknaden ser väldigt olika ut beroende i vilken kommun eleven bor i. En större övergripande studie om skolsegregation på gymnasiet i en lokal kontext saknas och denna undersökningen har ambitionen att fylla denna lucka.
I undersökningen adderas också in kön som ytterligare en bakgrundsvariabel för segregation.
Det finns visserligen några studier som har belyst kön och visat att kön är en särskiljande faktor, men då ofta baserat på relativt få kommuner. De flesta studier ägnar sig dock enbart åt socioekonomiska bakgrundsvariablar när de studerar skolsegregation. I denna studie
undersöks även könsegregation genom en större systematisk undersökning av könssegregation i mellanstora kommuner.
Hypoteser
Utifrån de slutsatser som tidigare forskning har bidragit med, skall här formuleras ett par tänkbara hypoteser som skall vägleda denna undersökning om gymnasieskolor.
Den första hypotesen är att det råder en mer blandad elevsammansättning utifrån
bakgrundsvariablerna utbildningsbakgrund och etnicitet på gymnasieskolan jämfört med grundskolan och att detta framför allt gäller på friskolor. Detta av fem anledningar. Den första är att det finns fler friskolor på gymnasiet än på grundskolan, vilket ökar konkurrensen om eleverna.79 Dessutom är friskolorna i regel ännu mindre på grundskolan än på gymnasiet, vilket medför ytterligare konkurrens och exklusivitet.80 Den andra är att den ökade
konkurrensen leder till mer marknadsföring och de som påverkas mest av marknadsföringen är elever som kommer från studieovana hem. Elever från resursstarka hem attraheras inte på samma sätt av erbjudanden som exempelvis en resa till Barcelona eller en ny dator, utan snarare av utbildningens kvalitet och valmöjligheter i framtiden.81 Generellt har människor med utländsk bakgrund lägre utbildningsgrad och heller inte samma kunskaper om
utbildningsstrategier och utbildningssystemen på den lokala skolmarknaden, vilket medför att de generellt är mer påverkningsbara av marknadsföring.82 Detta hänger ihop med den tredje anledningen att friskolor av ekonomiska skäl kan tänkas välja elever med utländsk bakgrund och svagare socioekonomiska förutsättningar. I och med att gymnasiemarkanden är mindre
79 Holmström 2018; Vlachos 2011, s.78–79 & 83.
80 Vlachos 2011, s. 75.
81 Forsberg 2018, s. 43–44, 49–50; Skolverket 2013, s. 120; Vlachos 2011, s. 70 & 104.
82 Forsberg 2018, s .43–44, 49–50
reglerad än grundskolemarknaden kan friskolorna mer aktivt ”välja sina elever” med etableringsplats och riktad marknadsföring. I vissa kommuner kan skolor nämligen få en större skolpeng för de elever som har svagare socioekonomiska förutsättningar.83 Dessutom är det tänkbart att elever som kommer från studieovana hem ställer färre krav på kvalitén på undervisningen, vilket kan medföra att skolorna lättare kan dra ner på exempelvis lärartäthet, bibliotek och skolmat.84
Den fjärde anledningen är att eleverna på gymnasiet är äldre än eleverna på grundskolan och därmed mer rörliga och lättare kan lämna sitt bostadsområde. Även om det är rimligt att anta att boendesegregationen fortfarande påverkar är den av mindre betydelse på gymnasiet jämfört med grundskolan.85 Den femte anledningen kan tänkas vara att ”white flight”- mekanismen är starkare på grundskolan än på gymnasiet. Principen för antagning till kommunala grundskolor är närhetsprincipen och principerna för intagning till friskolor på grundskolan är kösystem, syskonförtur och geografisk närhet vilket kan leda till att föräldrar med resurser har möjligheter att flytta till områden som har en skola med ett bra ”rykte”.86 Dessutom kan föräldrar med en god överblick av utbildningsystemet redan tidigt sätta sina barn i kö till friskolor. Detta kräver goda kunskaper om utbildningsystemet och är till exempel omöjligt för en elev som nyligen invandrat till Sverige.87
Det är även rimligt att anta att ju äldre eleverna blir, desto fler självständiga beslut tas av dem. Även om föräldrarna generellt fortfarande påverkar så sker det i mindre utsträckning än vid valet av grundskolan och eleverna väljer utbildning utifrån eget intresse i högre
utsträckning än i grundskolan.88
Den andra hypotesen är att skolsegregationen utifrån bakgrundsvariabeln kön däremot ökar på gymnasiet jämfört med grundskolan. Detta av tre anledningar. Den första är att den
pedagogiska mångfalden och specialiseringen är högre på gymnasiet än grundskolan. Det kan medföra att flera program som anses vara ”kvinnliga” och ”manliga” lockar mer eller mindre
83 Sveriges kommuner och landsting 2017.
84 Vlachos 2011, s. 104.
85 Vlachos 2011, s. 83.
86 Vlachos 2011, s. 73.
87 Vlachos 2011, s. 107.
88 Skolverket 2013, s. 120.
enbart flickor respektive pojkar.89 Detta gäller framför allt program som lockar elever från arbetarklassen.90
Den andra anledningen är att flickor generellt har högre betyg från grundskolan än vad pojkar har.91 Eftersom antagningskriterierna på gymnasiet till skillnad från grundskolan baseras på betyg, medför det att flickor generellt har större valmöjligheter och lättare kan komma in på sitt förstahandsalternativ än vad pojkar kan. Dessutom kan man tänka sig att kamrater påverkar den enskildes skolval. Givet antagande att pojkar generellt sett har fler
pojkkompisar och vice versa kan kamrateffekter leda till att skolsegregationen utifrån kön ökar på gymnasiet.92
Mina hypoteser är således:
- Skolsegregationen utifrån elever med utländsk bakgrund och elever vars
föräldrar saknar eftergymnasial utbildning minskar på gymnasieskolan jämfört med grundskolan.
- Skolsegregationen ökar på gymnasieskolorna jämfört med grundskolorna utifrån kön som bakgrundsvariabel.
Metod
Val av fall
Den metod som kommer att användas i undersökningen är densamma som används av Per Kornhall och German Bender i deras rapport Ett söndrat land, skolval och skolsegregation i Sverige som de skrev för tankesmedjan Arena Idé.93 Valet av att använda samma metod som dem har gjort är lämpligt då det möjliggör en jämförelse mellan gymnasieskolan och
grundskolan. Analysen bygger på en systematisk kvantitativ analys av varje gymnasieskola i alla de 30 kommuner som hade mellan 50 000 och 100 000 invånare under läsåret
2016/2017.94 Statistiken hämtas från Skolverket och dess databas SiRis.
89 Lidegran s 59–60; Broady & Börjesson 2008, s. 3.
90 Broady & Börjesson 2008, s. 3–4.
91 Nationella sekretariatet för genusforskning 2018.
92 Skolverket, 2013, s. 37, 56. 85 109.
93 Kornhall & Bender 2018, s. 41–44.
94 De 30 kommunerna listas i en bilaga.
Varje gymnasieprogram som finns att tillgå i de 30 kommunerna räknas utom
introduktionsprogrammen där framför allt nyanlända i Sverige går. Valet av att utesluta dessa är dels för att Kornhall och Bender också utesluter liknande program i sin studie för årskurs 9 och dels för att medräknande av introduktionsprogrammen skulle ge en missvisande bild av skolsegregationen 95 Alla skolor som har färre än 10 elever räknas heller inte med. För de flesta skolenheter som har under 10 elever saknas statistik.
Andra metodologiska avvägningar har varit hur skolor som saknar uppgifter om någon variabel eller några variabler skall beräknas. Ett alternativt hade varit att låta bli att räkna dessa skolor, men jag har istället funnit det vara bättre att applicera kommunens
genomsnittliga värde i de skolor som saknar uppgifter om en viss variabel. I och med detta sätt att räkna kan det visserligen bli skolor som hamnar som kraftigt segregerade som egentligen inte skulle hamna där eller tvärtom skolor som är kraftigt segregerade som inte hamnar där. Det problemet hade dock inte försvunnit om dessa skolor inte hade räknats med, utan jag anser det är bättre att räkna med de variabelvärden som faktiskt finns att tillgå eftersom det ändå ger en indikation. Det rör sig dessutom om väldigt få skolenheter och förändrar inte resultatet särskilt mycket.
Andra avvägningar har varit att vissa skolor är uppdelade i olika skolenheter, exempelvis är Luleås Gymnasieskola uppdelad i skolenheterna A-J. Programmen på dessa olika skolenheter kan skilja sig åt och frågan har varit om jag skall räkna ihop statistiken till en och samma skola eller om jag skall räkna de som enskilda separata skolor. Det sistnämnda alternativet valdes, trots att risken att det spär på segregationen något då enheterna delvis är uppdelade efter program. Likt vad tidigare forskning har visat söker sig exempelvis ofta resursstarka elever till naturprogrammen och mindre resursstarka elever till exempelvis
yrkesprogrammen.96 I den officiella statistiken beräknas dessa skolenheter som enskilda skolor och det kan antas att gymnasieskolan i sig är mer uppdelad än vad grundskolan är. Till exempel använder en del program helt egna skollokaler och exponeras därför i väldigt låg utsträckning med de andra programmen och eleverna. Att slå ihop samtliga enheter till en skulle därför kunna ge en missvisande bild och jag har valt att utgå från skolenheterna som finns på databasen SiRis som officiella enskilda skolor. Ytterligare en anledning är att det dessutom skulle vara tidskrävande att behöva räkna om alla dessa skolenheter till en och
95 Kornhall & Bender 2018, s. 41.
96 Se bland annat Forsberg 2018, s. 43–46.
samma skola. I tabell 1 redovisas bakgrundsfakta i de 30 undersökta kommunerna och i riket totalt.
Tabell 1. Genomsnittliga elevdata med mera i de 30 mellanstora kommunerna och totalt i riket. Läsåret 2016/2017
Genomsnitt i de 30 kommunerna Riket i genomsnitt (totalt 290 kommuner)
Invånare: 71 744 Invånare 34 897
Antal elever: 2351 Antal elever: 978
Andel elever på kommunal/landsting: 74 % (1744)
Andel elever på kommunal/landsting: 71 % (698)
Andel elever på enskild huvudman: 26 % (607)
Andel elever på enskild huvudman: 29 % (280)
Andel utländsk bakgrund: 19 % Andel utländsk bakgrund: 22 % Andel föräldrar med utbildningsbakgrund:
53 %
Andel föräldrar med utbildningsbakgrund:
54 %
Andel kvinnor 49 % Andel kvinnor: 49 %
Totalt antal elever i de 30 kommunerna är 70 524. Totalt antal elever i riket är 283 723.
Källa: Egen bearbetad data från Skolverkets databas SiRis.
Samtliga mellanstora kommuner som under läsåret 2016/2017 hade 50 000–100 000 invånare ingår alltså i undersökningen. Totalt omfattar studien kommuner som omfattar drygt 20 procent av Sveriges befolkning och studien omfattar nästan 25 procent av samtliga elever i de svenska gymnasieskolorna läsåret 2016/2017. Antal elever i genomsnitt per kommun är betydligt högre i de undersökta kommunerna än i riket. Det beror förmodligen på att flera av de riktigt små kommunerna saknar gymnasieskola och därför får de eleverna pendla in till de lite större kommunerna. Det genomsnittliga antalet elever på enskilda huvudmän är dessutom betydligt större i de 30 mellanstora kommunerna än genomsnittet. Det skulle kunna förklaras av att de 30 undersökta kommunerna täcker en relativ stor del av kommuner där det faktiskt råder en stor konkurrens mellan kommunala skolor och enskilda huvudmän. 27 av de undersökta kommunerna har friskolor på gymnasienivå.
Det huvudsakliga syftet för denna undersökning är att studera skolsegregation i samtliga mellanstora kommuner enligt min ovan nämnda definition. Trots att det huvudsakliga syftet inte är att generalisera över riket i stort kan det vara intressant att föra ett resonemang om detta. Det som framför allt talar emot en generaliserbarhet för hela riket är att mitt urval av kommuner är homogen i storlek och befolkningsantal. I riket i stort skiljer sig storleken på kommunerna kraftigt åt och därmed även den lokala gymnasiemarknaden. I storstäderna har marknadifieringen av gymnasieskolor kommit betydligt länge än i vissa småkommuner där det inte finns en enda friskola.
Det som talar för en generaliserbarhet är att det trots allt inte skiljer sig väldigt mycket åt i genomsnitt mellan de 30 mellanstora kommunerna och riket när det gäller de tre
segregationsmåtten och andelen elever på kommunala respektive friskolor. Det skiljer enbart tre procentenheter mellan andelen elever som går på kommunala skolor och friskolor mellan de 30 kommunerna och riket i stort. Dessutom är andelen kvinnor nästan exakt lika i de 30 kommunerna och riket i stort och när det gäller andelen elever vars föräldrar saknar högre utbildning än gymnasiet skiljer det enbart en procentenhet. Andelen elever med utländsk bakgrund ligger i genomsnitt i de undersökta kommunerna tre procentenheter under
riksgenomsnittet. Det beror förmodligen på att det bor fler med utländsk bakgrund i de största städerna som inte undersökts i denna uppsats.
Segregationsindex
Den definition av segregation som uppsatsen tillämpar är att grupper är separerade från varandra utifrån vissa bestämda kategorier som exempelvis kön och etnicitet. Skolsegregation definieras i uppsatsen likadant som Skolverkets definition. Elever med liknande
socioekonomiska bakgrunder och migrationsbakgrunder hamnar i samma skola.97
För att kunna beräkna skolsegregationen kommer variablerna elever med utländsk bakgrund respektive elever vars föräldrar saknar eftergymnasial utbildning att användas. Utländsk bakgrund definieras som att eleven är född utomlands eller i Sverige men med två
utlandsfödda föräldrar.98 Avsaknad av eftergymnasial utbildning definieras som att ingen av föräldrarna har högre utbildning än gymnasieutbildning eller motsvarande. Utifrån de variabelvärden som arbetas fram kommer detta att summeras till ett segregationsindex.
97 Skolverket 2018a.
98 Skolverkets databas SiRis.
Om en skolenhet får ett segregationsindex som är 20 eller högre kategoriseras detta som en
”positiv” segregation. ”Positiv” innebär inte att det är positivt i sig utan snarare att skolan har en elevsammansättning som har gynnsamma förutsättningar för de enskilda individerna att uppnå bra skolresultat. Om ett segregationsindex är -20 eller mindre så kategoriseras detta som ”negativ” segregering. Likadant som ovan handlar det inte om skolan är negativ utan snarare om att skolan har en elevsammansättning som har ogynnsamma förutsättningar för den enskilde elevens möjlighet till att nå goda studierslutat.
Både de skolor som räknas som ”positivt” respektive ”negativt” segregerade klassificeras som kraftigt segregerade skolor. Samma gränsdragning som Kornhall och Bender gjorde i sin undersökning har här använts, vilket möjliggör en jämförelse.99
Beräknandet av segregationsindexet kan förklaras ”Segregationsindex (Si) = – ((andelen med utlandsfödda föräldrar på skolan – andelen i kommunen) + (andelen elever vars föräldrar saknar eftergymnasial utbildning på skolan – andelen i kommunen))”. Det kan också skrivas som en formel: Si = – ((aUs – aUk) + (aEjs – aEjk))100 Summan av segregationsindexet multipliceras sedan med -1 för att kunna vända på tecknet och så viss tydliggöra ”positiv”
och ”negativ” segregation.
Till skillnad från Kornhall och Bender kommer undersökningen också att använda kön som en variabel för att beräkna segregation. Anledningen till detta är att tidigare forskning ofta enbart fokuserar på etnicitet och andra socioekonomiska bakgrunder, men samtidigt som den forskning som ändå finns om kön har visat att det är en viktig faktor när det gäller
segregation. Kön kommer däremot inte att integreras med de andra två segregationsmåtten utan könssegregationen beräknas enskilt. Detta för att Kornhall och Bender inte använder kön i sitt segregationsindex men också för att kön som variabel påverkar i sig skolresultaten mindre än de andra socioekonomiska bakgrundsvariablerna.
En avvägning har varit om en skola skall definieras som könssegregerad eller inte. Var skall gränsdragningen dras? För att beräkna könssegregation har en liknande formel använts som vid beräkningen av skolsegregation utifrån de socioekonomiska variablerna. Formeln kan beskrivas som andel kvinnor i skolan minus andelen kvinnor i kommunen. Den kan också
99 Kornhall & Bender 2018, s. 42.
100 Kornhall & Bender 2018, s. 41.
skrivas (Andelen kvinnor i skolan – Andelen kvinnor i kommunen) = Segregationsindex. En kraftig könssegregerad skola definieras om segregationsindexet är minus/plus 20. Om segregationsindexet är minst 20 innebär det att skolan har en kraftig övervikt av kvinnor och därmed en kraftig könssegregation och om skolan har ett segregationsindex på minus 20 eller mer så innebär det att det är en kraftig övervikt av män. Det går naturligtvis att diskutera var gränsdragningen skall dras och vilken operationell definition av en könssegregeradskola som skall användas, men jag har valt att dra gränsdragningarna där eftersom i ett samhälle helt utan segregation hade samtliga skolor haft 50 procent andel kvinnor på grundskolan och 49 procent andel kvinnor på gymnasiet, detta eftersom genomsnittsvärdet av andelen kvinnor är 50 procent på grundskolan och 49 procent på gymnasieskolan.
Ett problem med att använda min metod är resultatet för Mölndals kommun där det enbart finns en gymnasieskola och enbart 60 elever. Med den metod som jag använder blir då segregationsindexet noll. Det är däremot tämligen uppenbart att den enda gymnasieskolan i Mölndal är könssegregerad, eftersom det är 85 procent kvinnor som går på skolan. Jag kommer därför också att räkna och föra ett kortare resonemang om antalet skolor som har en könsfördelning på över 60–40 procent. I den utomvetenskapliga debatten brukar en
könsfördelning på 60–40 procent anses vara acceptabelt.101 Jag definierar kön på samma sätt som skolverket gör i sin databas och avser därmed de juridiska könen man och kvinna.102
En annan metodologisk avvägning är hur jag skall jämföra grundskolan med gymnasieskolan utifrån kön som variabel. På vissa skolor erbjuder de utbildning från årskurs 1–9 på en och samma skola. I den tillgängliga statistiken medför det svårigheter med att beräkna andel kön i enbart de högre åldrarna. Det är först när eleverna blir äldre som det fria skolvalet utnyttjas i större grad och därmed är det rimligt att tänka att i lägre åldrar så är elevsammansättningen fördelad närmare 50–50 utifrån kön. Detta eftersom kön inte kan tänkas påverka om
boendesegregationen är hög eller låg, vilken tidigare forskning har visat vara en viktig faktor för om en skolsegregation är stor eller ej.103 Risken är därför stor att det bidrar till att
statistiken närmar sig 50–50 för hela skolan om jag räknar med årskurs 1–9. Jag kommer därför inte att räkna med de skolor där jag inte kan beräkna statistik specifikt för årskurs 6–9 även om detta medför att ett antal elever som studerar på de högre årskurserna inte beräknas
101 Jämställdhetsmyndigheten med flera 2013.
102 Skolverkets databas SiRis.
103 Se avsnittet boendesegregation under tidigare forskning.
med. Jag kommer alltså bara att räkna med skolor med statistik som endast innefattar årskurs 6–9 på grundskolan.
Begränsningar
Inom forskningsvärlden finns det en metoddebatt om hur man mäter segregation på bästa sätt.104 Det finns även en hel del olika metoder för att beräkna segregation.105 Den modell som används i denna uppsats har som alla andra modeller sina brister och tar till exempel inte hänsyn till boendesegregation eller andra orsaker som kan ligga bakom skolsegregation.
Modellen tar inte heller hänsyn till var skolorna ligger geografiskt inom kommunerna och hur långt eleverna därmed måste pendla till sin respektive skola. Den tar heller inte hänsyn till vilka typer av pedagogiska linjer som finns att tillgå i den lokala skolmarknaden och om de skiljer sig mellan kommunerna. Ambitionen för studien är däremot inte att förklara
orsakssamband av vad som ligger bakom skolsegregationen utan snarare att illustrera och jämföra skolsegregation på gymnasieskolorna och grundskolorna. Modellen tar dessutom bara hänsyn till skolsegregationen inom kommunen och inte mellan kommunerna.
En modell som används av Nordström Skans och Åslund för att beräkna segregation kallas för exponering. De studerar ”andelen i en persons omgivning som har en viss egenskap”.106 Ett exempel är hur stor andel av eleverna som på en skola som har utländsk bakgrund.
Metoden utgår från ett individperspektiv och ett exempel skulle kunna vara om eleverna fördelades slumpmässigt i ett samhälle utan segregation, skulle samtliga elever oavsett bakgrund möta 20 procent av elever som har utländsk bakgrund. Detta oavsett om individen tillhör den gruppen eller inte givet att samhället hade 20 procent av elever med utländsk bakgrund. Ett annat sätt som de också använder sig av för att mäta segregation är att jämföra faktiskt exponering med förväntad exponering enligt formeln Överexponering = Faktisk exponering – förväntad exponering / förväntad exponering gånger 100. Detta hade i och för sig kunnat vara en tillämparbar metod i denna undersökning, men det viktigaste skälet för mitt metodval är att resultatet skall kunna jämföras med Kornhalls och Benders resultat.
Undersökningens syfte är heller inte som tidigare nämnts att belägga orsakssamband och tidsekonomiska aspekter är också ett tredje skäl.
104 Nordström Skans & Åslund 2010, s. 9.
105 Se bland annat Brandèn & Bygren, 2018 s. 15.
106 Nordström Skans & Åslund 2009, s. 14.
Kommunernas förutsättningar kan variera på många sätt, exempelvis hur många människor med utländsk bakgrund som bor i respektive kommun eller antalet friskolor i respektive kommun. Det medför att det blir svårare att generalisera. En skola som har ett lågt
segregationsindex i en kommun kan i sig ändå ha bättre förutsättningar än en skola som inte har ett lågt segregationsindex som tillhör en annan kommun. Detta eftersom varje kommun är unik och har olika förutsättningar och det medför svårigheter att jämföra kommuner med varandra. I och med att kommuner är såpass olika är det också svårt att veta vad och vilka kommuner man skall jämföra. Skall man jämföra kommuner som befolkningsmässigt är likartade, eller skall man jämföra kommuner som geografiskt ligger nära varandra? Eller skall man jämföra genomsnittet? Eller skall man jämföra kommuner med lika eller olika politiskt styre?107 Att jämföra kommuner är i sig intressant men denna uppsats har inte ambitionen att jämföra kommunerna sinsemellan utan snarare jämföra skolsegregationen utifrån den
enskilda kommunens förutsättningar mellan gymnasiet och grundskolan.
Jag studerar enbart föräldrarnas utbildningsnivå, inte deras ekonomiska standar, vilket skulle krävt ett annat källmaterial och betydligt mer tid. Det är dock rimligt att tänka sig att föräldrar med eftergymnasial utbildning ofta har en god eller relativt god ekonomisk standard.
Dessutom kan det kulturella värdet som exempelvis akademiska meriter tänkas generellt vara mer betydelsefullt för barnens studieresultat än ekonomin.
Jag undersöker heller inte segregation som kan förekomma utifrån olika etniciteter utan bara mellan elever med utländsk bakgrund jämfört med svenskfödda. Till exempel kan religiösa skolor attrahera vissa grupper med utländsk bakgrund, även detta skulle krävt ett annat källmaterial och mer tid. Jag studerar heller inte klassrumssegregation. Även i skolor som har en blandad elevsammansättning och då framför allt i stora skolor kan det uppstå att eleverna går i olika program och klasser och därmed sällan möts. Det kan också tänkas vara vanligare på gymnasieskolan än på grundskolan eftersom det finns fler specialinriktade program. Det är däremot inte orimligt att anta att ”chansen” ökar att elever från olika bakgrunder möts och umgås om skolan har en mer blandad elevsammansättning.
107 Lidegran 2006, s. 59–60, för ett liknande resonemang.
