OA-publicering och APC:er vid Linnéuniversitetet

(1)

OA-publicering och APC:er vid

Linnéuniversitetet

(2)

Inledning

Universitetsbiblioteket har i uppdrag att stödja open access vid

Linnéuniversitetet i syfte att stärka spridning och tillgängliggörande av publikationer. Dessutom ska ett system för uppföljning av kostnaderna för författaravgifter utformas, liksom rutiner för att kunna följa utvecklingen på området genom särredovisning i vilken mån publicering skett med OA.

1

I den här rapporten redovisas dels Linnéuniversitetets publicering av

vetenskapliga artiklar under 2017 som finns tillgängliga open access, och dels en uppskattning av kostnader för publiceringsavgifter, så kallade APC:er (Article Processing Charges) samma år. Underlaget ska vara ett stöd för fortsatta diskussioner om finansiering och administration av APC:er.

Bakgrund

Open access till vetenskapliga publikationer innebär att forskningsresultat går att finna via internet och kan läsas av alla utan kostnad, samt att materialet är fritt att återanvända. Med vetenskapliga publikationer menas i huvudsak sakkunniggranskade vetenskapliga artiklar och böcker men även

avhandlingar och rapporter ingår.

2

Framväxten av open access var ett resultat av möjligheten att publicera tidskrifter digitalt. Forskare ville snabba på och öppna upp den vetenskapliga kommunikationen genom de nya förutsättningar som digital publicering erbjöd. Samtidigt började man ifrågasätta de kommersiella tidskrifternas finansieringsmodeller där offentligt finansierade forskare såväl skriver som granskar och sitter i redaktionsråd utan ersättning. Efter publicering köper universitetsbiblioteken sedan tillbaka tidskriften genom prenumerationer och licenser, även det med offentliga medel. Forskning visar att vetenskaplig publicering är en lönsam affär; vissa stora förlag har vinstmarginaler på upp emot 40 %.

3

1

Linnéuniversitetet. Verksamhetsplan och budget 2018 - 2020.

(https://medarbetare.lnu.se/globalassets/dokument---gemensamma/universitetsledningens- kansli/verksamhetsplanering/verksamhetsplan-och-budget-2018-2020-till-us.pdf (hämtad 2018-09-04).

2

Kungliga biblioteket. OpenAccess.se-Samordning av öppen tillgång till vetenskapliga publikationer i Sverige. 2018. https://openaccess.blogg.kb.se/openaccess-definition/ (hämtad 2018-09-04).

3

Björk, B.-C. Scholarly journal publishing in transition – from restricted to open access.

Electronic Markets vol. 27 no 1 (2017): 106.

(3)

Frågan om öppen tillgång till forskningsresultat har tagit fart i Europa de senaste åren. Redan 2012 uppmanade EU-kommissionen alla medlemsstater att göra forskningsresultat fritt tillgängliga i syfte att stärka forskning och den kunskapsbaserade ekonomin.

4

Som ett svar på detta redovisade VR på regeringens uppdrag 2015 förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information i Sverige.

5

I maj 2016 antog EU:s medlems- länder rådsslutsatser om övergången till ett öppet vetenskapssystem

6

och senare samma år uttrycktes detta även i den svenska forskningspolitiska propositionen: ”Vetenskapliga publikationer som är resultat av offentligt finansierad forskning bör bli omedelbart öppet tillgängliga direkt då de publiceras. Likaså bör forskningsdata som ligger till grund för vetenskapliga publikationer bli öppet tillgängliga samtidigt som den tillhörande

publikationen.”

7

Övergången från ett system där tillgången till stora delar av den

vetenskapliga tidskriftsutgivningen finansieras genom prenumerations- och licensavgifter till en modell där kostnaden istället utgörs av avgifter för publicering kommer att bli en utmaning de närmaste åren, och regeringens målbild är att detta ska vara fullt ut genomfört 2026.

8

4

2012/417/EU: Commission Recommendation of 17 July 2012 on access to and preservation of scientific information. Official journal of the European Union L. Legislation & C.

Information and notices, Office for Official Publications of the European Communities, Luxembourg. https://eur-lex.europa.eu/legal-

content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:32012H0417&rid=1 (hämtad 2018-09-04)

5

Förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information, Vetenskapsrådet, Stockholm, 2015

https://publikationer.vr.se/produkt/forslag-till-nationella-riktlinjer-for-oppen-tillgang-till- vetenskaplig-information/ (hämtad 2018-09-04)

6

Council Conclusions on the transition towards an Open Science system, 9526/16 of 27 May 2016. http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-9526-2016-INIT/en/pdf (hämtad 2018-09-04).

7

Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft, 2016 http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2016/11/prop.-20161750/ (hämtad 2018- 09-04)

8

Ibid.

http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2016/11/prop.-20161750/ (hämtad

2018- 09-04)

(4)

Flera vägar till open access

Det vetenskapliga publiceringslandskapet är idag komplext med olika typer av OA-publicering och finansieringsmodeller.

De huvudsakliga metoderna för open access-publicering beskrivs internationellt med begreppen gold och green. Oavsett vilken metod författaren väljer för att göra sin publikation öppet tillgänglig så ska

forskningen vara sakkunniggranskad. Green innebär att forskaren, oftast efter en viss embargotid, själv arkiverar en sakkunniggranskad och redigerad version av artikeln i ett digitalt arkiv, t ex DiVA. Slutversionen av artikeln har då redan publicerats i en traditionell prenumerationsbaserad tidskrift.

Gold innebär att forskaren publicerar sig i en open access-tidskrift. Artikeln blir då omedelbart öppet tillgänglig på internet. Inte sällan tar förlaget ut en publiceringskostnad (Article Processing Charge, APC) som betalas av forskaren/institutionen. Både de traditionella större förlagen och mindre nyare förlag har gold-tidskrifter.

Artiklar kan även publiceras i en traditionell prenumerationsbaserad tidskrift som mot en avgift görs omedelbart öppet tillgänglig. Denna version kallas hybrid.

9

Uppföljning av APC

De senaste åren har såväl gold-OA som hybridpublicering ökat. Green OA har däremot minskat, möjligen för att många förlag har ökat sina

embargotider. För att en forskare ska kunna leva upp till finansiärernas krav på publicering open access, faller valet ofta på hybridpublicering om en renodlad OA-tidskrift inte är ett alternativ inom det egna forskningsområdet.

Till skillnad från prenumerations- och licensavgifter, där

universitetsbiblioteken har en full bild av kostnaderna, så är APC-

kostnaderna för ett lärosäte utspridda över organisationen och därmed svåra att överblicka. Hybridpubliceringen innebär att lärosätet ofta betalar både publicerings- och prenumerationsavgifter för samma artikel.

Många av Linnéuniversitetets tidskriftsavtal är tecknade genom Bibsam, Kungliga Bibliotekets förhandlingskonsortium, som omfattar de flesta högskolor och universitet i Sverige. För att de ska kunna förhandla fram rimliga villkor med förlagen behövs också en nationell överblick över de totala kostnaderna för APC:er. Därför tog SUHF 2017 fram

9

Kungliga biblioteket. OpenAccess.se-Samordning av öppen tillgång till vetenskapliga

publikationer i Sverige. 2018. https://openaccess.blogg.kb.se/openaccess-definition/ (hämtad

2018-09-04).

(5)

rekommendationer till lärosäten om hur redovisning för kostnader för open access bör ske.

10

I enlighet med dessa rekommendationer infördes inför 2017 två nya konton på Linnéuniversitetet för att kunna spåra APC:er i Linnéuniversitetets

ekonomisystem Agresso. Dels ett konto för rena publiceringsavgifter och dels ett konto för extra kringkostnader så som färgbilder, extra tabeller etc, som är ytterligare ett sätt för förlagen att ta betalt. Kontona heter 57951 och 57952 och instruktioner för redovisning infördes i Ekonomihandboken.

11

Offsetavtal

Under de senaste åren har en ny typ av prenumerationsavtal introducerats, där både en läskomponent och en publiceringskomponent ingår. Dessa offset- avtal är tänkta att förhindra det ovan beskrivna dubbla avgiftsförfarandet. För Linnéuniversitetet, liksom för andra lärosäten, är det kostsamt med utgifter för både prenumerationer och publicering (APC) i vetenskapliga tidskrifter.

Eftersom det dessutom är svårt att få en överblick över kostnaderna då betalningar knyts till olika verksamheter vid lärosätena skulle offsetavtalen kunna ge en bättre kostnadsöverblick. Vid offsetavtal förskjuts hela

kostnaden till biblioteken istället för att publiceringen finansieras ute i verksamheten.

Övergången från prenumerations- och licensavgifter till publiceringsavgifter kommer sannolikt att ta lång tid och vi kommer att ha flera olika typer av avtal som löper parallellt. Enskilda APC:er kommer att vara en del i detta system, och projektmedel från många forskningsfinansiärer kan vara ett sätt att finansiera publiceringen. För den som inte har externa projektmedel för publiceringskostnader kan en finansiering via universitetet var ett sätt att överbrygga övergången till ett öppet publiceringssystem.

10

SUHF, Sveriges universitets- och högskoleförbund. REK 2017-2: Rekommendation redovisning av kostnader för open access.

http://www.suhf.se/storage/ma/19fba0b2d4244073aeb343345491d256/ce55e32487f2446fb0 53cec8de6347eb/pdf/AFE2E1057478A6656B464BDE8E4D9D32E478165F/REK%202017- 2%20Rekommendation%20redovisning%20av%20kostnader%20f%C3%B6r%20open%20a ccess,%20dnr%200039-17.pdf (hämtad 2018-09-04)

11

Linnéuniversitetet, Ekonomihandboken. Bokföring av open accesskostnader 2017.

https://medarbetare.lnu.se/medarbetare/stod-och-

service/ekonomi/ekonomihandboken/redovisning/ (hämtad 2018-09-04)

(6)

Linnéuniversitetets publicering av OA-artiklar 2017

I Linnéuniversitetets publikationsdatabas, DiVA ska alla universitetets forskare registrera sina publicerade artiklar och andra publikationer. De utgör bl a underlag för en årlig bibliometrisk utvärdering. Databasen är dynamisk och forskare kan när som helst registrera publikationer retroaktivt. Inför den årliga bibliometriska utvärderingen granskar Universitetsbiblioteket alla inkomna registrerade publikationer och kontrollerar den bibliografiska informationen. En utsökning gjordes i DiVA efter denna granskning, 2018-06-21

I urvalet ingick refereegranskade artiklar och forskningsöversikter med status publicerad år 2017 och där författaren vid publiceringstillfället tillhörde Linnéuniversitetet. Vid granskningen av artiklarna kontrolleras om de fanns öppet tillgängliga i någon form och för detta finns en markering i systemet som möjliggör utsökning. I utsökningen fanns vid tillfället 599 referee- granskade artiklar varav 38,4% fanns tillgängliga open access.

Bild 1. Analysen av Linnéuniversitetets OA-publicering visar att andelen öppet tillgängliga refereegranskade artiklar och forskningsöversikter för 2017 var 38,4%.

Tittar man på utvecklingen de senaste åren är trenden att OA-publiceringen ökar. En undersökning av artiklarna i DiVA åren 2010 - 2017 visar en utveckling från 13,4% 2010 till 38,4% 2017. Man kan notera att andelen green-publicering minskar. Minskningen av green OA kan bero på att förlagen förlängt embargotider för deponering av artiklar och därmed kan finansiärers krav på snabb OA-publicering inte uppfyllas. I och med att gold- publiceringen, till skillnad från green OA, ofta är förknippad med en avgift, medför denna utveckling ökade kostnader för OA-publicering.

Gold- och hybrid- OA

36%

Green OA 2%

Ej OA 62%

215 st 370 st

14 st

(7)

Bild 2. Utveckling av OA för refereegranskade artiklar med författare från Linnéuniversitetet 2010-2017. Vit färg markerar artiklar som inte är OA, gul färg står för gold- och hybrid OA samt grön för green OA. Utsökning i DiVA 18-08-13.

Fördelningen per fakultet av de öppet tillgängliga refereegranskade artiklarna 2017 var som följer:

Bild 3. Fördelningen av de 215 OA-artiklarna per fakultet var FHL 33%, FKH 21%, FTK 20%, FSV 17%, och FEH 9%.

Tittar man på andelen open access av de refereegranskade artiklarna för de olika fakulteterna så har FKH störst andel och FEH minst.

215 st

370 st

14 st

FEH 9%

FHL 33%

FKH 21%

FSV 17%

FTK 20%

(8)

Bild 4. Fördelning av refereegranskade artiklar 2017 per fakultet. Utsökning i DiVA 2018- 05-28. Störst andel OA för artiklar publicerade 2017 hade FKH.

Kostnader för APC vid Linnéuniversitetet 2017

Alla OA-artiklar genererar inte kostnader för Linnéuniversitetets forskare.

Många tidskrifter tar inte ut några avgifter av författare, vissa avtal gör att kostnaderna går via universitetsbiblioteket och en del författaravgifter betalas av andra lärosäten.

Bild 5. Alla OA-artiklar genererar inte APC-kostnader för Linnéuniversitetets forskare. Ca 70 av artiklarna är publicerade i tidskrifter utan avgift, 24 artiklar betalades av offsetavtal via universitetsbiblioteket och ett antal artiklar har en corresponding author från annat lärosäte och kan betalas av detta lärosäte.

Fördelning per fakultet - refereegranskade artiklar 2017

(utsökning i DiVA maj, 2018)

58

163

42 53

117 19

69

44 36

41

0 50 100 150 200 250

FEH FHL FKH FSV FTK

antal ej OA antal OA

215 st gold eller hybrid- artiklar med potentiell

kostnad för Lnu

370 st ej OA

14 st green OA

- Ca 70 av OA-artiklarna publicerades i tidskrifter som ej tar ut någon avgift för publicering.

- 24 av artiklarna finansierades av offsetavtal via universitetsbiblioteket.

- En hel del artiklar med en Lnu-författare har corresponding author från ett annat lärosäte och betalas oftast av detta lärosäte.

- Återstående delen, där Lnu- författaren är

corresponding author, eller fakturan ändå kan

spåras i Agresso betalas av Lnu och det är

dessa vi försökt kartlägga i undersökningen.

(9)

Det är svårt att få fram exakta kostnader för hur mycket Linnéuniversitetet har betalat i APC under 2017, vilket även andra lärosäten som arbetat med att ta fram APC-kostnader har efterenhet av.

12

För att få en så komplett bild som möjligt har vi därför arbetat parallellt med två olika metoder:

1. Analys av fakturor för APC-kostnader i ekonomisystemet Agresso 2. Uppskattning av kostnader utifrån antal publicerade OA-artiklar i

DiVA, med corresponding author från Linnéuniversitetet.

Metod 1 utgör då en minimikostnad för APC genom belagda kostnader och metod 2 en skattning av potentiella kostnader. Genom att sammanfoga data från de båda metoderna har vi gjort en uppskattning av APC för

Linnéuniversitetet under 2017.

Sammanfattas beräkningarna ligger kostnaderna mellan ca 800 000 SEK till ca 1,1 miljoner SEK för APC under 2017. Dessutom tillkommer kostnader för publicering i offset-avtalet Springer Compact på ca 300 000 för 24 artiklar samt spårade kringkostnader för publicering på 53 000 SEK.

1. Analys av fakturor för APC-kostnader i ekonomisystemet Agresso En sökning på de nya kontona 57951 och 57952 gjordes i Agresso och här hittades ett trettiotal fakturor. Eftersom rutinerna var nya för året och inte antogs vara fullständigt korrekta gjordes även sökningar på andra

kontoklasser och utifrån anmärkningar om ”OA”, ”publiceringskostnader”,

”författaravgifter” och dylikt togs ytterligare fakturor ut. Dessutom gjordes fritextsökning på ett antal av de största förlagen för att även fånga upp fakturor denna väg. Efter en manuell genomgång hittade vi 43 fakturor som säkert gällde APC för OA-publicering och där vi kunde belägga den enskilda artikeln. Fakturorna var spridda på flera konton förutom de avsedda. Bland annat hittades flera fakturor på t ex 5621 Tryckning och 5793 Övriga tjänster.

Det är inte säkert att alla APC-fakturor har kunnat tas fram med denna metod.

Exempelvis skulle det kunna finnas dolda kostnader för dem som betalat APC med kreditkort och dessutom begränsades utsökningen endast till vissa sökord och konton.

12

Gustafsson, Katarina, Henning, Karin, Jönsson, Pauline, Nilsson, Ragnar, Petersson, Inger

& Rydholm, Annica, Kartläggning av OA-publicering och APC vid Göteborgs universitet, 2017

http://hdl.handle.net/2077/54026 (hämtad 2018-09-04)

(10)

Rutinerna var nya för kontering 2017 och endast ca 1/3 av fakturorna var korrekt bokförda i Agresso. Fakturorna kan se mycket olika ut och krävs bland en del manuell efterforskning för att kunna säkerställa att det handlar om APC. Det kan också vara svårt att belägga vilken artikel det gäller. I våra beräkningar från fakturor och förlag kan vi ändå få en uppfattning om

minimikostnaderna för Linnéuniversitetet 2017. Utifrån de 43 fakturorna som sökts fram i Agresso var det 24 som var publicerade i gold-OA tidskrifter och kostnaden var totalt 316 959 SEK. Snittkostnaden för gold OA-publiceringen var 13 207 SEK. Hybridpubliceringar var 19 stycken till en kostnad av 417 352 SEK och med en snittkostnad på 21 965 SEK.

Bild 6. Verifierade kostnader för APC uppgick till 734 311 SEK för de 43 artiklarna som söktes fram i Agresso.

Bild 7. Snittkostnaderna skiljer sig mellan hybrid-OA och gold-OA. För artiklarna i Agresso var snittkostnaden för en hybridartikel 21 965 SEK och för en gold-artikel 13 207 SEK.

Resultat- verifierade kostnader via Agresso 2017

417352

316959

0 50000 100000 150000 200000 250000 300000 350000 400000 450000

Hybrid APC OA-tidskrift APC

Verifierade kostnader via faktura (Agresso)

19

24

0 5 10 15 20 25 30

Antal verifierade artiklar i Agresso

Snittkostnad i SEK per APC

(källa: Agresso)

21965

13207

0 5000 10000 15000 20000 25000

(11)

Tittar man på fördelningen av fakturor mellan fakulteterna skiljer det sig stort i hur mycket pengar man kan spåra för APC i Agresso 2017.

Bild 8. Fördelningen per fakultet visar att det skiljer sig stort mellan fakulteterna hur mycket APC-kostnaderna man haft. FHL står för fakturor på 499 100 SEK, FTK 106 600 SEK, FSV 92 500 SEK, FKH 48 200 SEK och FEK endast 19 300 SEK.

Att fördelningen är så skev kan bero på flera orsaker, varav en säkert är att olika ämnesområden har kommit olika långt när det gäller OA-publicering. I en bibliometrisk studie gjord av NORDFORSK tittade man på andelen OA-artiklar i Web of Science för olika ämnesområden. Här visar det sig att inom biologi,

biomedicin, hälsovetenskaper och närliggande ämnen är andelen OA upp emot 14%, medan det inom ekonomi endast är 0,7% av artiklarna. Utvecklingen ser helt enkelt väldigt olika ut för olika ämnesområden.

¹³

2. Uppskattning av kostnader utifrån antal publicerade OA-artiklar i DiVA, med corresponding author från Linnéuniversitetet.

Utifrån de OA-artiklar (refereegranskade, med status publicerad och minst en författare från Linnéuniversitetet) som söktes fram i DiVA gjordes en

genomgång för att verifiera vilka som hade corresponding author med affiliering Linnéuniversitetet. Antagandet i denna metod är att corresponding author betalar APC. Detta är ett antagande för att kunna skatta kostnader och ingen absolut sanning. Detta blir då en grov skattning men kan ändå peka i en riktning kring volymerna. I alla artiklar framgår inte vem som är

corresponding author.

13

Comparing Research at Nordic Higher Education Institutions Using Bibliometric Indicators : Covering the years 1999-2014. (2017). (Policy Papers).

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:norden:org:diva-4895 (hämtad 2018-09-04)

3%

65%

6%

12%

14%

Fördelning av APC (2017) per fakultet

FEH FHL FKH FSV FTK

FHL: 499 100 SEK FTK: 106 600 SEK FSV: 92 500 SEK FKH: 48 200 SEK FEH: 19 300 SEK

(12)

I genomgången fann vi, förutom de fakturor som hittats via Agresso, ytterligare 30 artiklar som hade en corresponding author med affiliering Linnéuniversitetet. Här utgick vi från publiceringsår 2017, men det behöver inte betyda att alla fakturorna har betalats detta år. Sannolikt är några av fakturorna betalade 2016 och några 2018 och detta hoppas vi få en bättre uppfattning om när undersökningen upprepats under några år.

20 av de 30 artiklarna var artiklar i gold OA-tidskrifter. Vi sökte fram information om APC på tidskrifternas webbsidor och gjorde en uppskattning av kostnader för publiceringarna utifrån den valutakurs som rådde vid utsökningen (180621). Den uppskattade kostnaden var då ca 200 000 SEK, dvs en snittkostnad på ca 10 000 SEK.

10 artiklar var publicerade i hybridtidskrifter och här uppskattades kostnaden till ca 190 000 SEK. Snittkostnaden för dessa var alltså ca 19 000 SEK.

Slår man ihop de verifierade kostnaderna från Agresso med de möjliga kostnaderna från sökningen i DiVA får vi en uppskattning av kostnaderna för APC inklusive kringkostnader för publicering mellan ca 800 000 SEK och 1 180 000 SEK.

Bild 9. Verifierade kostnader i Agresso för APC samt kringkostnader uppgick till ca 800 000 SEK och utsökningen via DiVA på corresponding author från Lnu gav en möjlig

tillkommande kostnad för APC på ca 391 000 SEK. Totalt skulle Lnu möjligen betalat APC för ca 1 100 000 SEK.

787 311 SEK

390 667 SEK

(13)

Delar man upp kostnaderna på hybrid APC respektive gold APC ser fördelningen ut som i bilden nedan.

Bild 10. Fördelningen mellan hybrid APC respektive gold APC sammantaget.

Många forskningsfinansiärer kräver idag OA-publicering och ger också möjlighet till finansiering av publiceringsavgifter. Vi gick därför igenom fakturorna från Agresso för att se vilka kostnadsbärare de hade. Av de finansiärer som ger möjlighet till finansiering av publiceringsavgifter hittade vi en faktura med Vinnova som kostnadsbärare. Kostnaden var 1 600 SEK och artikeln var publicerad gold-OA. 11 av fakturorna hade Vetenskapsrådet som kostnadsbärare och var på totalt 211 157 SEK. Nio av artiklarna var publicerade i hybridtidskrifter och endast två i gold OA-tidskrifter.

Kostnaden som täcktes i de två gold OA-tidskrifterna uppgick till 28 500 SEK.

417352

316959 200850

189817

0 100000 200000 300000 400000 500000 600000 700000

Hybrid APC Gold APC

Potentiella APC-kostnader 2017, SEK

verifierade Agresso Möjliga

(14)

Förslag på publiceringspott för open access publicering 2019

För att aktivt stödja övergången till ett öppet vetenskapssystem föreslås att Linnéuniversitetet inför en publiceringspott för open accesspublicering i OA- tidskrifter 2019. Flera andra lärosäten har positiva erfarenheter av att stödja OA-publicering via publiceringspotter. Bland annat har universitets-

biblioteken vid Lunds universitet, Malmö universitet, Chalmers och Karlstad universitet administrerat publiceringspotter. Eftersom biblioteken har i uppdrag att stödja open access, har man god erfarenhet av att

publiceringspotterna medfört en ökad dialog och förståelse för övergången till ett öppet vetenskapssystem.

11 europeiska forskningsfinansiärer, däribland Formas, presenterade den 4 september i år en gemensam strategi för att skynda på övergången till full och omedelbar open access. Från och med 2020 tillåter man inte

hybridpublicering som ett alternativ i sina krav på OA-publicering för den forskning man finansierar.

14

Detta stärker ytterligare förslaget med en publiceringspott som enbart stöder gold OA.

Vi föreslår att 500 000 SEK avsätts för publiceringen. Summan är baserad på uppskattade kostnader för gold-OA 2017. Universitetsbiblioteket

administrerar publiceringspotten och följande kriterier ska vara uppfyllda:

- Stöd ges till publicering i rena open access-tidskrifter. Tidskriften ska uppnå rimliga kvalitetskrav genom att uppfylla OASPA:s

kvalitetskrav

15

- Den sökande måste vara corresponding author

- Den sökande måste ha angett Linnéuniversitetet som sin affiliering i artikeln

- Max 30 000 SEK kan beviljas per artikel

- Om den sökandes externa finansiär erbjuder möjlighet att finansiera publiceringsavgiften beviljas inte medel ur potten

- Vi tillämpar ”först till kvarn – principen”

- Artikeln ska registreras och fulltextpubliceras i DiVA

14

cOAlition S: https://www.scienceeurope.org/coalition-s/ (hämtad 2018-09-07)

15