Juni 2012
Kommunikation mellan två medium
Niklas Eriksson
Teknisk- naturvetenskaplig fakultet UTH-enheten
Besöksadress:
Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 Hus 4, Plan 0
Postadress:
Box 536 751 21 Uppsala
Telefon:
018 – 471 30 03
Telefax:
018 – 471 30 00
Hemsida:
http://www.teknat.uu.se/student
Kommunikation genom två medium
Communications through two medium
Niklas Eriksson
The aim of this project is to find a concept solution for a wireless
transmitting system, installed to transmit data from a hydrophone of the ocean floor down by a wave power generator to the office on shore. The project is a
literature review in which previous observations and tests are analyzed and put together to find a solution. The result was a comprehensive solution that includes an acoustic modem to transfer captured information from the bottom to the surface, wirelessly through the water.
The information is then sent fron the surface on radio waves through the GSM network to the office on land. Between under and over water there are components to convert information between acoustic waves and radio waves, but also various types of modulation, such as amplitude and frequency modulation is required.
ISRN UTH-INGUTB-EX-E-2012/06-SE Examinator: Nora Masszi
Ämnesgranskare: Mats Leijon Handledare: Boel Ekergård
3
Sammanfattning
Projektets syfte är att finna en konceptlösning för en trådlöst överföring av mätdata från en hydrofon nere på havsbotten för analys i Uppsala på kontoret i land. Projektet är en
litteraturstudie där presenterade observationer och tester analyseras och integreras för att finna en lösning. Resultatet blev en helhetslösning som innehåller ett akustiskt modem, detta för att kunna överföra informationen från botten upp till ytan, trådlöst genom vattnet. Från ytan skickas sedan informationen vidare med radiovågor genom GSM-nätet till kontoret i land.
Förbindelsen vid övergången mellan vatten och luft sitter det komponenter för att konvertera
informationen mellan akustiska vågor och radiovågor. Det krävs dessutom olika typer av
moduleringar så som amplitud- och frekvensmodulering, eftersom de skiljer sig vid de olika
överföringsmediumen.
4
Förord
Denna rapport fokuserar på problem och lösningar vid trådlös kommunikation under vattnet, nödvändigt för att kunna överföra mätdata från botten till ytan i ett vågkraftprojekt för avdelningen för Elektricitetslära vid Uppsala universitet. Från avdelningen för
Elektricitetslära kommer handledaren till detta projekt, Boel Ekergård och även ämnesgranskaren Mats Leijon. Rapporten fokuserar på ett helhetskoncept för att lösa förbindelsen från mätinstrument till analys.
Förutom min handledare vill jag tacka Ping Wu från Institutionen för teknikvetenskaper med inrikting på Signaler och System och Björn Moberg, teknisk försäljning på Induo AB.
Personerna i fråga har hjälpt till med idéer för att komma fram till lösningar inom dataprotokoll och GSM-överföringar.
Tackar allra ödmjukast, Niklas Eriksson
Maj 2012
5
Innehållsförteckning
Innehåll
Sammanfattning... 3
Förord ... 4
Tabellförteckning ... 7
1. Inledning ... 8
1.1 Bakgrund ... 9
2. Teori ... 10
2.1 Hydrofon ... 10
2.1.1 Piezoelektricitet ... 11
2.1.2 HTI-serien ... 12
2.2 Vågkraft ... 12
2.2 ADC omvandlare ... 14
2.4 Modem ... 15
2.4.1 Modulering ... 16
2.4.2 Protokoll ... 17
2.4.3 Duplex ... 20
2.5 Frekvenser ... 20
2.5.1 Frekvens överlagring ... 21
2.6 Applikationer ... 21
2.7 Ultraljud... 22
2.7.1 Ultraljudstransduktor ... 22
2.7.2 Fördelar med ultraljud ... 22
2.7.3 Svårigheter med ultraljud ... 22
2.7.4 Framtiden ... 22
2.8 GSM ... 23
2.8.1 Historia ... 23
2.8.2 Tjänster ... 24
2.9 GSM-nätets uppbyggnad ... 25
3. Metod ... 26
3.1 Källkritik ... 26
4. Resultat ... 27
6
4.1 Alternativt koncept ... 28
5. Diskussion ... 30
5.1 Hydrofon ... 30
5.2 Vågkraft ... 30
5.3 ADC omvandlare ... 31
5.4 Modem ... 32
5.5 Ultraljud... 32
5.6 GSM ... 33
5.7 Resultat ... 33
5.8 Avslutande diskussion ... 34
6. Källförteckning ... 35
Böcker ... 35
Internetkällor ... 35
7. Referenser ... 36
8. Appendix ... 36
8.1 Appendix 1 ... 36
7
Figurförteckning
Figur 1. Översiktsbild över konceptet ... 9
Figur 2. Ett piezoelektriskt material som ger ett utslag i volt ... 11
Figur 3. Flash konverterare 8-bitars ... 14
Figur 4. Bandbredd mellan gränsfrekvenser f_1 och f_2 ... 15
Figur 5. Exempel på data som moduleras till en bärande signal ... 16
Figur 6. Illustrerat dataprotokoll genom en flygresa ... 17
Figur 7. Flödet mellan lagren i en OSI-modell ... 19
Figur 8. Flödet mellan lagren i en OSI-modell med en nod ... 20
Figur 9. Ett blockdiagram över en superheterodynmottagare ... 21
Figur 10. Beskrivning av GSM-nätets uppbyggnad ... 25
Figur 11. Konceptlösning ... 27
Figur 12. UWA1000 Modem ... 28
Figur 13. Maestro Industrial-10 GSM modem ... 28
Tabellförteckning Tabell 1. Index d och g står för djup respektive grunt ... 17
Tabell 2. OSI-modellen ... 18
Tabell 3. TCP/IP olika l ... 18
8
1. Inledning
Vid forskning, militärövningar, miljöövervakning och oljeborrning uppkommer ett behov av att kunna överföra data mellan olika accesspunkter under vattnet. På grund av
elektromagnetiska vågors begränsningar i vatten, är radiokommunikation uteslutet då det bara kan överföra data cirka 75 cm i vatten
1. Akustiska vågor har däremot här en stor fördel, används bland annat av valar, då ljudvågor kan fortplanta sig i vattnet en längre sträcka.
Underwater Acoustic Network (UAN) eller på svenska Akustiskt Undervattensnätverk har vissa begränsningar vid överföring av data i de svåra förhållanden som vatten är. De största problemen är:
Signalstyrka – beroende på om fast matning finns tillgänglig eller om en mindre matningskälla i form utav batterier är drivande. Hög signalstyrka är önskvärd för att få en bra SNR (Signal Noise Ratio) men det kräver mycket av livslängden på de eventuella batterierna.
Bandbredd – Det användbara frekvensområdet är begränsat. Låga frekvenser går att skicka långt i vatten, men kan inte överföra en stor datamängd. Höga
frekvenser kan skicka mer datamängd, dock en kortare sträcka då de höga frekvenserna absorberas i vattnet.
Fördröjning – Det tar längre tid att skicka något i vatten jämfört med luft. Detta medför fördröjningar i ett UAN som inte finns i vanliga Local Area Network (LAN) eller Wireless Local Area Network (WLAN).
Dålig tillförlitlighet.
Vid användning av akustiska modem istället för radiomodem måste frekvensen hållas låg, detta för att kunna hålla längre avstånd mellan accesspunkterna. Frekvensen brukar ligga mellan 7-15 kHz, vilket medför möjligheten att överföra data upp till en 10 km lång sträcka vid icke begränsad spänningsmatning. Nackdelen med den låga frekvensen är
begränsningarna i överföringskapacitet, då data skickas i bit per sekund
2. En högre frekvens innebär därmed att data skickas med högre intervall, det vill säga en större mängd information blir överförd. Kapselns mekaniska egenskaper, där trycktätheten är den största faktorn,
begränsar det maximala djupet vid användning.
1Moberg, Björn. VD Induowireless. Mailkontakt 2012-04-03.
2 Nortek USA. Acoustic Modem.
9 Konceptet för hela projektet är att datainsamling sker nere vid botten och sedan skickar upp den med ett akustiskt modem till ytan. Där en gateway tar emot signalen och eventuellt konverterar signaler och därefter skickar det vidare med GSM till önskad server/dator eller mobiltelefon, figur 1 visar helhetskonceptet i en överskitsbild.
Figur 1. Översiktsbild över konceptet
1.1 Bakgrund
Syftet med detta examensarbete är att konstruera ett koncept för att överföra insamlad data nere från botten av havet för transport till önskad dator i land. Detta arbete kommer att bestå av en litteraturstudie och endast vid eventuellt tidsutrymme praktisk prövning av delar ur systemet. Den insamling som utförs består av en låda som innehåller mät- och loggutrustning som sänks ner på havets botten. För möjligheten att ta del av de insamlade värdena måste dykare hämta upp utrustningen nere på botten. Detta sätt är både tidskrävande och innebär höga kostnader. Dagens system omöjliggör även realtidsforskning vilket gör det svårt att jämföra resultatet med de aktuella väderförhållanden som råder.
Begränsningar för detta arbete är:
10 veckors arbetstid.
Ingen möjlighet att testa konceptet i praktiken.
Varje del i konceptlösningen kommer inte att analyseras utan fokus kommer ligga på
helhetslösningen.
10
2. Teori
2.1 Hydrofon
Ljud kan fortplanta sig mycket väl under vatten, hastigheten på ljudsignalen kan skilja sig mellan 1400-1500 m/s beroende på temperatur, salthalt och vattentrycket vid det aktuella djupet. Det finns en förenklad formel för hastigheten, c, beroende av de tre nämnda
parametrarna, temperatur (T) i Celsius, salthalt (S) i promille och vattentrycket (z) vid antal meter under ytan[1].
𝑐 = 1449,2 + 4,6𝑇 − 0,055𝑇
2+ 0,00029𝑇
2+ 1,34 − 0,01𝑇 𝑆 − 35 + 0,016𝑧 (2,1) Ekvationen 2,1 är giltig för värdena;
0° ≤ 𝑇 ≤ 35℃
0 ≤ 𝑆 ≤ 45‰
0 ≤ 𝑧 ≤ 1000𝑚
Enligt ekvationen 2,1 tillsammans med SMHIs uppgifter angående en vattentemperatur på 5°
och salthalt på 35 ‰ i Västerhavet (Kattegat och Skagerrak) kommer hastigheten att vara 1 471,2 m/s nere vid 25 meters djup. Hastigheten i Östersjön blir på grund av lägre salthalt (5
‰) lite långsammare vid samma djup, hastigheten blir således 1 433,8 m/s.
För att kunna lyssna på ljud under vattnet måste man ha något slag av mikrofon som klarar av de förhållanden som råder under vattnet. Dessa mikrofoner heter hydrofoner och är mest kända inom militären, där de används för att spana efter ubåtar.
För att kunna generera elektriska signaler från ljudvibrationer, förändringar i vattentryck,
finns det olika alternativ att göra det på. Det går att linda en spole runt en metallstav för att
kunna inducera en spänning vid förflyttning, förändring av metallstaven. Det går även att
använda en vanlig mikrofon för landbruk genom att göra den vattentät. De hydrofoner som är
mest avancerade i dagens läge använder sig av optisk fiber där man mäter frekvensskillnaden
på två olika långa fibrer som rör sig.
11 2.1.1 Piezoelektricitet
Piezoelektriska element är ett av de vanligaste elementen vid konstruktion av hydrofoner.
Dessa upptäcktes redan 1880 av den franska fysikern Jacques och Pierre Curie när de studerade elektriska laddningar som uppstod vid sammanpressning av kristaller. Därav namnet Piezo som betyder just pressa eller trycka
3.
Effekten skapas mellan det mekaniska och det elektriska tillståndet i kristallen. När kristallen utsätts för tryck kommer den ge ifrån sig elektriska laddningar. Den piezoelektriska effekten är en omvändbar effekt, vilket innebär att om kristallen utsätts för en elektrisk laddning kommer den ge ifrån sig en mekanisk svängning. Detta uppenbarar sig genom att den ursprungliga statiska strukturen deformeras med 0,1 % från den ursprungliga dimensionen.
I den omvändbara effekten så kommer kristallerna att ändra sig 0,1 % av sin statiska dimension vid applikation av ett elektriskt fält över kristallen. Populära material för piezoelektriska komponenter är blyzirkonattitanat, vilket används inom sjukvården vid ultraljudsundersökningar. För att uppnå bästa resultat måste frekvensen ligga nära den
naturliga frekvensen för keramik, som i sig själv lätt producerar svängningar genom resonans.
Den maximala noggrannheten och effektiviteten uppnås när den drivs med resonansfrekvens
4. Användningen av piezoelektricitet finns i många olika fall, så väl i industrin som i
hemmabruk. Det är användbart för att kunna producera och detektera ljud, producera
elektriska frekvenser, mikrobalanser och optimering av optiska enheter. Det är också en grund för ett antal instrumentella tekniker inom vetenskapen där upplösningen är atomär men även för enklare saker såsom tändkälla för cigarettändare i bilar. Figur 2 visar ett piezoelektriskt material som komprimeras och ger utslag på en voltmätare.
Figur 2. Ett piezoelektriskt material som ger ett utslag i volt
3Piezo institute. Piezo history.
4 Engineers garage, Ultrasonic Sensors or Ultrasound Sensors.2012a.
12
2.1.2 HTI-serien
HTI-serien är en serie av hydrofoner som tillverkas av företaget High tech, INC.
Hydrofonerna är konstruerade för att samla in ljud med en låg ljudnivå och klara av ett högt undervattenstryck. Hydrofonutrustningen innehåller piezoelektriska keramiska cylindrar som bildar hydrofonens aktiva akustiska element. Mellan det aktiva elementet och utsignalen från hydrofonen sitter det en förstärkare som är monterad inuti den keramiska cylindern.
Förstärkaren är en transkonduktansförstärkare, vilket eliminerar behovet av att använda separata ström- och signalledare. Förstärkaren kräver endast 150 mW vid 24 VDC.
Matningsområdet är mellan 10 och 40 VDC. Varje enhet i serien levereras färdiginkapslade i polyuretan och testtryckta för det specificerade djupet.
2.2 Vågkraft
Jordens fossila bränslen håller på att ta slut vilket leder till att nya sätt att framställa
elektriskenergi genom måste ske. Det är inte längre hållbart att tära på jordens resurser, utan användbarenergi måste utvinnas från förnyelsebara källor. Förutsättningarna är goda för att vågkraftverk ska kunna komma att bli en stor elektriskenergikälla framöver, trots att de är relativt nya och oexploaterade energikällor i dagens läge. Fördelen med vågor som
energikälla är att mediet inte förstörs eller släpper ifrån sig skadliga partiklar under
energiomvandlingen. Dessutom kostar vågorna varken pengar eller tär på naturens resurser.
Energin som finns i vågorna kommer ursprungligen från vinden som blåser på vattnet och medför krusningar. Detta orsakar ett ojämnt tryckförhållande framför respektive bakom vågen, där trycket framför är högre, vilket leder till att krusningarna växer till vågor.
Höjden och avståndet mellan vågtopparna byggs upp successivt desto längre vågorna får
transporteras och blåsas på. Hur mycket energi en våg innehåller beror just på hur länge det
blåser och hur lång sträckan är. På södra halvklotet, där det är optimala förhållanden, kan en
våg innehålla 80 kW per meter vågfront. När vinden avtar övergår vågorna till mer linjära
dyningar och avtar successivt. Vågorna är på så vis en lagrad energi från vinden. En fördel
med vågenergi är just att det finns en tröghet i deras utbredning. Jämför man vindkraft med
vågkraft vid en kustremsa kommer vindkraften att börja generera energi lite snabbare när det
börjar blåsa, dock kommer den att stanna direkt då vinden avtar. Vågkraftverken fortsätter
däremot att generera energi efter att vinden avtagit genom att de vågor som vinden producerat
ute till havs rullar in mot kustremsan.
13 Vågkraftverk är ofta utsatt för hård väderpåverkan, därför måste vågkraftverken inte bara vara designade för genomsnittlig vågstyrka, utan även för extrema väderförhållanden. Placeras ett vågkraftverk i Nordsjön ska den dimensioneras för genomsnittlig vågenergi mellan 30-70 kW/m. Det måste även klara av vågor som kan innehålla hela 2000 kW/m när stormarna drar in med stora vågor. Detta är ett problem ur ett ekonomiskt perspektiv, det är mycket billigare att tillverka ett vågkraftverk som klarar av de genomsnittliga vågorna, men eftersom det är meningslöst att designa ett vågkraftverk som går sönder vid varje höststorm, måste de tillverkas mycket robusta. När bränslet är gratis (i form av vågorna) så ligger allt fokus för konstruktörerna och investerarna på hur mycket det kostar att tillverka och sjösätta
vågkraftverken
5.
Vilken miljöpåverkan vågkraftsparkerna kommer att ha är svårt att bedöma i nuläget eftersom det inte finns någon existerande fullskalig vågkraftspark. Däremot utförs studier inom fisk och ljudutbredning i samband med Uppsala universitets forskningspark för vågkraft vid Islandsberg utanför Lysekil. Detta för att säkerställa och följa upp påverkan av
vågkraftsparkernas betydelse för naturen och djurlivet
6.
5 Liljegren, Göran & Marklund, Göran. Var ligger horisonten?
6 Seabased. Miljöpåverkan.
14
2.2 ADC omvandlare
Analog-till-digital-omvandlare eller förkortat ADC, AD eller A/D, är en konverterare som omvandlar analoga signaler till digitala signaler, vanligtvis i en integrerad krets. En
kontinuerlig signal såsom en sinussignal mellan 0-5 volt kvantiserar till digitala värden mellan 0-255 i en 8-bitars ADC. Detta utförs med jämna intervall som bestäms med
samplingsfrekvensen där ett värde tas från den analoga signalen och konverteras, detta kallas sampling.
Konverteringen kan ske på olika sätt, det ena genom successiv approximering där
omvandlingen sker genom en upp/ner-räknare och en operationsförstärkare kopplad som en komparator. Denna metod är dock ganska långsam vilket beror på att man måste räkna igenom hela signalen.
Flash konverterare är en effektivare och snabbare omvandlare som innehåller en
komparator för varje sampel i överföringen. Det vill säga, har man en 8-bitars omvandlare kommer man även ha 255 komparatorer. Varje komparator ligger och känner av om
insignalen är över eller under ett visst värde som bestäms av motstånden R. De värden som sedan fås omvandlas med hjälp av en omkodare till binärkod eller Graykod. Efter
omkodningen sparas värdena till dess att ett nytt värde önskas, vanligast redan vid nästa positiva klockpuls. Detta leder till en komplex lösning men dock så mycket mer effektivare än successiv approximering
7. Figur 3 visar en 8-bitars flash konverterare. Det finns även
omvandlare som fungerar inverterat, de vill säga digital-till-analog-omvandlare kallas för DAC.
Figur 3. Flash konverterare 8-bitars
7 Molin, Bengt. Analog elektronik. S. 19-23
15
2.4 Modem
Modemet har två huvuduppgifter, den ena är att modulera signalen från källan, datorn, och sedan skicka ut signalen på nätet. Den andra är att demodulera signalen när den kommer från nätet och sedan in till den mottagande datorn. Det är dessa två uppgifter som har gett
modemet sitt namn. Nätet emellan modemen kan vara kabel, luft eller som i detta fall vatten.
Kommunikationshastigheten mellan modemen beräknas genom att observera den ström av 1:or och 0:or som strömmar ut från datorn och till nätet, respektive från nätet till datorn igen.
De binära tecknen, bits eller bitar per sekund, som vandrar mellan modemen är av väsentlig betydelse. Bitarna bildar tecken när de kommer till den anlända mottagare datorn. Hastigheten mäts i bits per sekund, bps. När signalen har omvandlats till analoga signaler efter modemet anger man istället hastigheten i signalens ändring per sekund eller baude-tal. För att lätt kunna föreställa sig enheten bps kan man föreställa sig ett insläpp till en arena där antal personer är antal bitar in eller ut ur ett modem, man räknar antal besökare i en jämn ström som går in under en viss tid. Till exempel 900 personer som går in under 10 minuter. Detta ger oss en ”personhastighet” på 900/(10*60) = 1,5 personer/sekund. Det kan vara värt att anmärka att enheten bps betyder bits/sek och att Bps betyder bytes/sek. Det går 8 bits på 1 byte.
Begreppet baude associerar man med signaländringar per sekund, det vill säga begreppet frekvens som mäts i Hertz [Hz]. När man talar om frekvens kommer man in på begreppet Bandbredd. Bandbredd är ett mått på det frekvensintervall som används uttryckt i Hertz, genom att ta den övre gränsfrekvensen, 3dB nivån, subtraherat med den nedre
gränsfrekvensen, vilket kan ses i figur 4. Detta intervall säger vilka frekvenser som finns tillgängliga för att överföra data på, dock inte hur mycket data som kan överföras, vilket ofta kan missuppfattas. Det är dock inte helt fel att säga att det är ett samband mellan
överföringskapacitet och bandbredd. Enligt Hartleys lag finns det ett samband mellan den maximala dataöverföringen, bits/s, och bandbredden mätt i Hertz. Bandbredden är förknippad med Nyqvistteorem som enkelt säger att man inte bör sampla någon signal som har en
frekvens över halva samplingsfrekvensen vilket kan medföra vikningseffekter, vilket stämmer i teorin
8.
Figur 4. Bandbredd mellan gränsfrekvenser 𝒇𝟏 och 𝒇𝟐
8 Lundqvist,Hans. Nätverk i allmänhet. S. 13-84
16 2.4.1 Modulering
När en digital signal skickas från en dator måste den moduleras i modemet innan den skickas vidare. Denna moduleringsprocess är till för att anpassa signalen till det analoga medium som den ska skickas i, exempelvis genom telefonnätet eller vattnet.
Denna överföring kan ske på olika sätt med olika moduleringar. Multiple Frequency Shift Keying (MFSK) är en frekvensmodulering där man sänder information via diskreta frekvensförändringar av den bärande vågen. MFSK är en utveckling från Frequency Shift Keying (FSK) där man använder fler än två frekvenser. Det enklaste fallet av FSK är det binära fallet (BFSK) där man använder ett par diskreta frekvenser för att överföra ettor och nollor. MFSK används idag mycket sällan eftersom det är önskvärt att hålla koll på fasen också numera, men MFSK kan fortfarande vara till nytta vid längre överföringar, särskilt i vatten. Det som istället används idag är Multiple Phase Shift Keying (MPSK) som fungerar genom att man skickar olika fasvärden beroende på om värdena för informationen som man skickar är negativa eller positiva. Detta medför en högre överföringshastighet (bits/s) för MPSK än för MFSK vid låg bandbredd, vilket är aktuellt under vatten. Ett problem med MPSK är att man kan få fasskiftningar vilket resulterar i felaktig eller missad data.
Differential Phase Shift Keying (DPSK) har då istället utvecklats, fördelen med denna metod är att den inte tar hänsyn till alla bitars fas utan bara den sista biten, vilket medför mindre lagring av information och dessutom en högre säkerhet av eventuella bitfel. Ett lovande moduleringskoncept för undervattenskommunikation är Quadrature Amplitude
Modulation (QAM), översatt till kvadraturamplitudmodulering. Denna metod går ut på att man skickar två stycken bärvågor, vanligtvis sinusvågor, som ligger 90° fasförskjutna mot varandra och med olika amplituder. Därav namnet kvadratur som betyder två stycken periodiska vågor som ligger ¼ från varandras ursprungsperiod. De båda vågorna summeras och den resulterande vågen blir en kombination av en PSK- och ASK-modulering
9. Det finns som sagt en rad olika möjligheter att modulera sina signaler beroende på vilken säkerhet man vill åstadkomma och vilka hinder/störningar som finns i den miljö signalen skickas i. I figur 5 kan ett exempel på en modulera signal beskådas där amplitudmodellering har använts.
Figur 5. Exempel på data som moduleras till en bärande signal
9 Kalangi, Pullarao Prasanth. Modelling and Simulation of an Underwater Acoustic Communication Channel.
17 Typ År Rate [kbps] Band [kHz] Avstånd [km]
FSK 1984 1,2 5 3
𝑔PSK 1989 500 125 0,06
𝑑FSK 1991 1,25 10 2
𝑑PSK 1993 0,3-0,5 0,3-1 200
𝑑− 90
𝑔PSK 1994 0,02 20 0,9
𝑔FSK 1997 0,6-2,4 5 10
𝑑− 5
𝑔DPSK 1997 20 10 1
𝑑PSK 1998 1,67–6,7 2-10 4
𝑑− 2
𝑔16-QAM 2001 40 10 0,3
𝑔Tabell 1. Index d och g står för djup respektive grunt
2.4.2 Protokoll
Oavsett vilken typ av modulering som används måste det finnas ett protokoll för att hålla koll på själva överföringen, som ett regelverk eller organisator. Ett protokoll är ett komplext verktyg som kan jämföras med vardagliga saker som händer med oss människor. Till exempel en flygresa som är relativt komplex i utförandet, för att kunna förklara en flygresa från
beställning till genomförandet är det enklast att gå genom alla stegen som utförs. Hela processen innehåller biljettköp, bagagekontroll, gatepersonal, piloter, flygplan,
flygplatskontrollanter och internationell flygkontroll. Resan utförs genom att man checkar in, checkar in sitt bagage, går till gaten och till slut kliver på planet. Planet lyfter och
transporterar dig till din destination. När planet har landat går man ut till gaten, hämtar sitt bagage och vid eventuellt missnöje lämnar man in en felanmälan på resan. Alla steg bygger på varandra och måste utföras i rätt ordning för att man ska komma fram till den destination som önskas. I figur 6 visas flygresan genom en enkel bild med de viktigaste stegen.
Checkar in med Biljett Checkar in bagage Går till gaten Planet flyger
Figur 6. Illustrerat dataprotokoll genom en flygresa
Eventuell felanmälan Hämtar bagage Går ur planet Planet landar Flyger till destination
18 Denna struktur som redovisas genom en flygresa kan även användas i datakommunikation.
Det som vill framhävas här är de olika funktionerna, man behöver en biljett för att kunna checka in bagage. Har en passagerare kommit till gaten, efter att ha köpt en biljett och checkat in bagaget, finns en funktion för att komma in i gaten. Sedan finns det en start- och
landningsfunktion och även en flygfunktion som i sig bygger på att man har gjort alla steg innan.
Allt måste ske i en viss ordning för att underlätta arbetet, men servicen mellan stegen måste inte samarbeta med steget direkt under eller över sig. Bagageincheckningen måste inte samarbeta med gaten, utan kan istället jobba med bagageutcheckningen.
Den viktigaste komponenten i systemet är att man trots allt har en biljett som allt kretsar kring och oavsett om passageraren är lång eller kort, man eller kvinna, ska systemet fungera
korrekt.
Dataprotokollen fungerar på samma sätt som den ovan beskrivna flygresan. Det innehåller flera steg eller lager med funktioner som samarbetar och ska genomföras. Detta för att den data som är önskad ska komma fram till rätt adress. Det första konceptuella
kommunikationsprotokollet för dataöverföring var OSI-modellen, Open System
Interconnection. Det skapades av International Organization for Standardization (ISO) under slutet av 70-talet. Det innehöll sju stycken lager som visas i tabell 2. Tanken med protokollet var att det skulle ersätta tidigare tekniker så som X.25, DECnet och Arpanet. Vissa försvann och andra skrevs om för att passa den nya modellen istället som till exempel DECnet gjorde.
Efter det att internet slog igenom skapades ett nytt protokoll eftersom OSI-modellen inte var skapat för det. Det nya protokollet bygger på OSI-modellen och även en sammanställning av flera olika protokoll. Det innefattar bara 5 stycken lager som kan beskådas i tabell 3.
Protokollet heter Transmission Control Protocol/Internet Protocol (TCP/IP), det är numera standar för internetkommunikation.
OSI-modell
7. Applikation 6. Presentation 5. Session 4. Transport 3. Nät 2. Datalänk 1. Fysiska lagret
Tabell 2. OSI-modellen
Tabell 3. TCP/IP olika l
TCP/IP Protokoll
IP-lager Protokoll
5. Applikation BitTorrent, DHCP, FTP, HTTP, IMAP, IRC,
NNTP, POP3, SIP, SMTP, Telnet…
4. Transport DCCP, SCTP, TCP, RTP, UDP…
3. Nätverk ARP, BGP, ICMP, IP (IPv4, IPv6)…
2. Länk ATM, Ethernet, FDDI, ISDN, Wi-Fi…
1. Fysiskt IEEE 802, ISDN, RS-232, IrDA,
Bluetooth, xDSL…
19 Det kan vara svårt att förstå hur ett internetprotokoll som är mer komplext än ett vanligt nätverksprotokoll kan klara sig med två mindre lager. De två lagren som uteslutits är Presentation och Session, vilket kan ses genom tabellerna ovan. Funktionen för
presentationslagret är att det ska godkänna kommunikation med nätet och översätta allt datautbyte som utförs. Funktionen för sessionlagret är att det ska begränsa och synkronisera datautbytet samt bygga en checklista. Svaret till varför de två lagren inte är med är enkelt, den som skapade TCP/IP-protokollet tyckte sig inte behöva dessa funktioner utan tog helt enkelt bort dem. Skulle någon annan skapare behöva dessa funktioner så är det upp till den att skapa dessa i applikationslagret istället
10Flödet mellan de olika lagren är logiska om man har flygresan som presenterades tidigare i baktanken. Man tänker sig att applikationslagret motsvarar biljetten och det fysiska lagret motsvarar själva flyget mellan destinationerna.
De lager som befinner sig mellan dessa är funktioner för att få det att fungera hela vägen, precis som flygresan där man behöver checka in, gå till gaten och så vidare. Det ska dock kommas ihåg att detta gäller kommunikation mellan två datorer med ett nätverk emellan sig.
För att illustrera flödet genom lagren på samma sätt som flygresan gjorde kan figuren nedan beskådas och jämföras med figuren för flygresan, denna figur 7 bygger på OSI-modellen.
Figur 7. Flödet mellan lagren i en OSI-modell
Skulle det vara så att man har en uppkoppling via internet eller någon annan accesspunkt mellan datorerna så måste inte alla lager genomföras. Detta kan jämföras med en
mellanlandning på en flygresa där man inte behöver checka ut sitt bagage, utan kan istället bara byta plan och hämta sitt bagage på sin slutdestination. Samma sak gäller vid överföring av data via en nod, det räcker att gå upp till nät-nivå för att veta vilken slutdestination datapaketet ska skickas till, man behöver inte veta vad det innehåller. Detta medför en snabbare överföring på grund av mindre bearbetning av datapaketet. I figur 8 kan en
schematisk bild beskådas över en dataöverföring mellan två datorer med en nod emellan
11.
10 Kurose, James.F & Ross, Keith .W. Computer networking: a top-down approach. s. 27-95
11 Lundqvist. Nätverk i allmänhet. S. 13-84
20
Figur 8. Flödet mellan lagren i en OSI-modell med en nod
2.4.3 Duplex
Vid överföring av data pratar man om simplex, halv-duplex och full-duplex. Det beskriver hur kommunikationen sker mellan accesspunkterna. Har man endast ett mätvärde som ska skickas räcker det med simplex, det vill säga envägskommunikation. Vill man kunna skicka åt bägge hållen kan man både använda halv-duplex och full-duplex. Skillnaden är att med halv-duplex kan man endast skicka åt ett håll i taget medan med full-duplex kan man skicka åt bägge hållen samtidigt
12.
2.5 Frekvenser
För att kunna överföra data överhuvudtaget behöver man en frekvens, frågan är bara vilken frekvens som ska användas. Handlar det om långa avstånd så är låg frekvens att
rekommendera för att den inte absorberas lika lätt som höga frekvenser. Detta beror på att vatten som medium är trögt och att signalfortplantningshastigheten för ljud i vatten endast är 1500 m/s vilket är 130 000 gånger långsammare än elektromagnetiska signaler och 200 000 gånger långsammare än i luft. Problemet vid låg frekvens är dock dålig
dataöverföringshastighet. En överföring av ett datapaket på 1500 bit en kilometer under vatten kommer att ta 2,23 s vid maximal hastighet, detta motsvarar då 134 000 km kabel- eller fiberoptiksöverföring
13. Det blir alltså en avvägning av vilken frekvens som ska användas beroende på avstånd och önskad hastighet. Ett annat problem som man bör ta hänsyn till är vattendjupet, vilket står i direkt relation till avståndet för den vertikala kommunikationen. Vid horisontell kommunikation på grunt vatten och lång sträcka, 5 m djup och 3000 m långt, uppstår svårigheter. Det är då önskvärt att skicka signaler med hög frekvens för att undvika att signalerna ska reflekteras mot ytan och botten. Problemet blir då att signalen hinner
absorberas innan den är framme på grund av det långa avståndet, några sätt att förbättra dessa problem är genom en rad olika moduleringar av signalen .
12 Pompili, Dario. Efficient communication protocols for underwater acoustic sensor networks. s.24
13Xie, Geoffrey & Gibson, John. A Networking Protocol for Underwater Acoustic Networks.
21 2.5.1 Frekvens överlagring
Frekvens överlagrings teknik av radio- och signalbearbetning uppfanns 1901 av en
kanadensisk ingenjör vid namn Reginald Fessenden. Det går ut på att skapa nya frekvenser genom att kombinera eller blanda två olika frekvenser vilket är användbart i
frekvensskiftning. De två signalerna är kombinerade i en ickelinjär signalbehandling såsom en transistor eller diod, detta kallas vanligast för blandare. Det vanligaste är att två signaler med olika frekvenser, 𝑓
1och 𝑓
2, blandas och bildar två nya signaler. Den ena av de nya signalerna blir summan av de gamla, 𝑓
1+ 𝑓
2, och den andra blir skillnaden de i mellan, 𝑓
1− 𝑓
2. De nya signalerna kallas heterodynes (sv. överlagra). Det vanligaste är att endast en utav det två nya signalera är önskvärd och används medan den andra blir bort filtrerad utav blandaren.
Den viktigaste och mest använda överlagringsmetod är superheterodynmottagaren. Själva principen för superheterodynmottagare beror på vilken överlagring och frekvensblandning som önskas, i figur 9 kan ett blockschema ses över en vanlig superheterodynmottagare
14.
Figur 9. Ett blockdiagram över en superheterodynmottagare
2.6 Applikationer
Många applikationer vill ha realtidsövervakning över kritiska värden, men med hänsyn till den låga hastigheten på överföringen och den fördröjning som sker vid långa avstånd, är det svårt att skicka realtidsbilder. Är det önskvärt att få värden i realtid får man nöja sig med numerisk data och textfiler. Det kan vara möjligt att överföra bilder och ljudfiler i realtid men då måste kvalitén på filerna hållas låga. Bilderna kan även behöva skickas i svart/vitt.
Streaming av video kan vara möjligt om gatewayens server har möjlighet att lagra data till buffringen av videon från det akustiska modemet, och sedan kan skicka videon vidare via en höghastighetslänk.
14 Nahin, Paul J. The Science of Radio with Matlab and Electronics Workbench Demonstrations. Kap. 5,6 & 21.
22
2.7 Ultraljud
Ultraljud kallas de frekvenser som ligger över den mänskliga hörseln d.v.s. över 20 kHz.
Ultraljud består av mekaniska vågor som fortplantar sig i olika medium såsom luft, vatten eller solida material. För att kunna generera sådana mekaniska vågor behövs en förflyttning av någon yta så som ett membran för att kunna inducera en rörelse i ett medium som sedan kan fortplantas. Piezoelektriska material har använts i stor utsträckning för att kunna generera ultraljudsvågor i frekvensintervallet 1-20 MHz och även 20-40 kHz.
2.7.1 Ultraljudstransduktor
En ultraljudstransduktor är omvandlare som genererar ultraljud eller ljudvågor över
människans hörspektrum (>20kH) ofta runt 40 kHz. Den kan jämföras med en hundvisselpipa som omvandlar mekanisk energi i form av lufttryck till ultraljudsvågor. En transduktor är byggd av piezoelektricitet, vilket innebär att det är reversibelt, detta medför att den både kan skicka och ta emot ultraljudsvågor.
2.7.2 Fördelar med ultraljud
Det finns ett antal olika sensorer som kan lösa samma problem som ultraljudssensorer fast med andra fysikaliska egenskaper. Det kan till exempel vara optiska eller mikrovågsbaserade transduktionsprinciper. Det kan vara svårt att se fördelarna med att använda sig av ultraljud när man kan använda sig av optiska lösningar istället, detta med tanke på att ljud är så pass mycket långsammare än elektromagnetiska vågor. Fördelen ligger just i att den är
långsammare, det är då enklare att ta emot data och bearbeta den.
Den andra stora fördelen med att skicka ljud istället för ljus är att den kan gå igenom olika material och medium vilket är önskvärt vid undervattensöverföring.
2.7.3 Svårigheter med ultraljud
Ultraljud är inte helt problemfritt. Den största fördelen är också en stor svårighet, nämligen det medium signalen ska färdas i. Temperaturen kan skilja sig i mediet och medföra att ljudhastigheten ändrar sig. Olika luft- eller vattenströmmar kan missleda signalen och medföra förlorad data eller felaktiga mätningar.
Akustiskt brus som högfrekvent ljud är ett orosmoment, detta kan skapas genom visslande eller metallbitar som slås samman. Under vatten kan det vara fritidsbåtar eller förbipasserande fartyg. Elektriskt brus kan också påverka sensorerna, de kan medföra artefakter, det vill säga konstgjorda föremål. Detta kan åter igen leda till missad data eller felaktiga mätningar.
2.7.4 Framtiden
Det finns en god framtid för användning av ultraljud vid diagnostisering och feldetektering vid såväl levande såsom ej levande vävnadsmaterial. De framsteg som har gjorts inom vetenskapen med nya material medför ökad prestanda vid lägre spänningar, de kapacitiva mikrobearbetande ultraljuds transonderna (CMUTs) som håller på att utvecklas förväntas kunna vara mer kompatibla med elektroniska kretsar och ha högre bandbredd
15.
15 Engineers garage, Ultrasonic Sensors or Ultrasound Sensors.2012b.
23
2.8 GSM
2.8.1 Historia
I början av 80-talet började det analoga mobiltelefonsystemet att växa snabbt i Europa,
framförallt Skandinavium och Storbritannien, men även i Tyskland och Frankrike. Alla länder som var i framkant av utvecklingen började bygga sina egna system men som dock inte var kompatibla med varandra. Detta ledde till en oönskad situation då det inte gick att använda teknologin mellan de nationella gränserna. Det uppstod en begränsad marknad för de företag som tillverkade mobiltelefonerna, de insåg att det inte kommer att fungera ekonomiskt att använda flera olika nät. Innan något av de stora företagen hade förlorat allt för mycket på utvecklingsprocessen bildade Conference of European Posts and Telegraphs (CEPT) 1982 en studiegrupp som kallades Groupe Spécial Mobile (GSM). Deras uppgift var att studera Europas offentliga mobila system. De skulle planera ett system som skulle uppfylla vissa förslagna kriterium, vilka var:
God subjektiv talkvalitet
Låg terminal- och servicekostnad
Stöd för internationell roaming
Förmåga att stödja handterminaler
Stöd för utbud av nya tjänster och faciliteter
Spektraleffektiviteten
ISDN-kompatibilitet
Under 1989 blev GSM flyttat till European Telecommunication Standards Institutes (ETSI) ansvar och 1990 inleds första fasen i GSM-standarden. I mitten av -91 började kommersiell service inledas och redan -93 fanns det 36 GSM-nät i 22 olika länder. GSM-standarden är idag inte bara europeisk standard utan numera finns det 200 GSM-nät i 110 olika länder.
Tillväxten för GSM användningen ökade snabbt, 1994 var det 1,3 miljoner abonnenter och redan i oktober -97 var den siffran uppe i 55 miljoner. Nordamerika gjorde en sen entré till GSM med en deriverad modell av GSM som kallas PCS1900. GSM existerar nu på alla kontinenter världen över och GSM står numera för Global System Mobil kommunikation.
De som utvecklade GSM valde en ny obeprövad teknik vid den tiden, digitala system. Till skillnad mot vad som existerade vid utvecklingstillfället, vilket var analoga system, till exempel AMPS i USA och Nordiska mobiltelefongruppen, NMT. Utvecklarna hade god tro på framtiden med nya komprimeringsalgoritmer och digitala signalprocessorer vilka skulle klara de ursprungliga kriterierna och även ständigt kunna förbättras i kvalité och kostnad.
Med över 8000 sidor med GSM-rekommendationer försökte man och försöker än idag att hålla hög flexibilitet och konkurrenskraftig innovation till användarna, samtidigt som man håller hårt i standardiseringen för att kunna säkerställa kompatibiliteten mellan
komponenterna i systemet
16.
16 Scourias, John. Overview of the Global System for Mobile Communications.
24
2.8.2 TjänsterFrån början ville utvecklarna bygga ett GSM-nät med ISDN kompatibilitet för de tjänster de erbjuder och den kontroll över signaler som används. Detta gick dock inte att uppnå på grund av de radiosändningsförhållanden som rådde vid tillfället, det fanns helt enkelt inte tillräcklig bandbredd eller tillräckligt med pengar för att genomföra ISDN B-kanal som standard med bithastighet på 64 kbps.
Istället användes Internationella teleunionens (ITU-T) riktlinjer där man delar in
telekommunikationstjänster i tre delar, bärartjänster, teletjänster och tilläggstjänster. GSM- nätets mest grundläggande teletjänst är telefoni. GSM-nätet erbjuder datakommunikation med en hastighet upp till 9600 bps, där användaren kan skicka och ta emot data genom olika protokoll som till exempel X.25 eller X.32. GSM-nätet är ett digitalt nät vilket medför att användaren inte behöver något modem mellan sig och nätet. Den enda gången ett modem måste användas är vid användning av POTS (Plain Old Telephone Service) inom GSM-nätet, då måste ett audiomodem tillämpas.
Den mest använda och populäraste tjänsten som GSM-nätet medförde var Short Message Service (SMS). Denna tjänst fanns inte i de analoga näten som var föregångare till GSM- nätet. SMS tjänsten har växt drastiskt de senaste år från 2000 då 17 miljarder SMS sändes till 2010 då 6100 miljarder SMS sändes. Tjänsten är en dubbelriktad tjänst för kort
textkommunikation där varje meddelande kan innehålla 140 byte vilket motsvarar 1120 bitar som i sin tur ger 160 tecken då varje tecken innehåller 7 bitar vanligtvis.
Tilläggstjänster bygger på teletjänster och bärandetjänster. Exempel på tilläggstjänster är vidarekoppling när abonnenten som söks inte är anträffbar eller roaming, nätbyte vid exempelvis gränsbyten mellan länder
17.
17 Scourias, John. Overview of the Global System for Mobile Communications.
25
2.9 GSM-nätets uppbyggnad
GSM-nätet är ett komplext system som består av flera delar, vilket figur 10 kan illustrera.
Nätet kan delas upp i tre delar. En mobildel som består av en mobiltelefon eller ett GSM- modem med ett abonnemang. Den andra delen är en basstation som samlar in radiovågorna från den mobila delen. Huvuddelen av systemet är den tredje delen, nätverksdelen. Den fungerar som en omkopplingscentral och ser till att abonnenterna når varandra oavsett om det är mobila sammankopplingar eller om det är mobila till fasta nätuppkopplingar. Den mobila delen och basstationen kommunicerar via Um-gränssnitt som även kallas för radiogränssnitt eller radiolänk. Basstationen och nätverksdelen kommunicerar via A-gränssnittet. Det som inte kan ses av figuren är det överordnade systemet för nätet vars uppgift är att reglera och underhålla hela nätet
18.
Figur 10. Beskrivning av GSM-nätets uppbyggnad
18 Scourias, John. Overview of the Global System for Mobile Communications.
26
3. Metod
Metoden som har använts vid detta projekt har varit att först se över hela lösningen och vad tidigare studier kommit fram till. Detta har studerats genom att läsa många rapporter och avhandlingar på internet. Eftersom det inte finns någon som har löst hela konceptet tidigare fick varje del analyseras var för sig. Detta var nödvändigt för att förstå för och nackdelar med de olika metoderna och alternativen. Därifrån gick det sedan att hitta en lösning för hela konceptet. När en lösning på helhetskonceptet sedan fanns började varje del granskas djupare tills dess att god kunskap om komponenten hade införskaffats. Internet har varit till god hjälp för att hitta tidigare liknade projekt men för delkunskaper inom dataprotokoll och
kommunikation var det bra med läroböcker som gick att låna på Ångströmsbiblioteket. När kunskap hade insamlats och nya teorier om lösningar fanns, diskuterades de med handledaren som gav nya synvinklar på teorierna. Inom signalbehandlingsdelen och GSM modemen togs hjälp från kunniga personer inom ämnet, både från universitetet och företag .
3.1 Källkritik
Den insamlade fakta som används i denna rapport har till största delen tagits från olika rapporter på internet. Rapporterna är trovärdiga på grund av att de är skrivna av forskare eller doktorander vid olika universitet och deras teorier styrker varandras. De böcker som har använts är från Ångströmsbiblioteket och några av dem är kursböcker på universitetet, vilket inger ett förtroende till dessa böcker eftersom de är granskade av kursansvariga på Ångströms universitet. De böcker som inte är kursböcker är ett kompletterande material, vilket ger en god trovärdighet och bredd till hela arbetet.
All information som har tillhandahållits kan i stort sett stödjas genom varandra, vilket menas att det ena materialet styrker det andra. När en ny källa hittats men inte överensstämt med tidigare läst material har de genomgått en hårdare granskning, detta genom att försöka styrka informationen genom andra rapporter eller böcker. Vid de tillfällen det inte varit möjligt att hitta något som tyder på att den nya teorin ens existerar har den informationen bortsetts ifrån i denna rapport.
27
4. Resultat
Lösningen på detta helhetskoncept kommer att bestå av flera delar vilket figur 11 illustrerar.
Instrumentet som används vid insamling av generatorernas ljud kommer vara en hydrofon från HIT serien med piezoelektriska element precis som de som används idag vid de befintliga undersökningarna. Signalen från hydrofonen tas emot av en analog-digital-
omvandlare som omvandlar signalen till digitala värden. Sedan går signalen till sändardelen av modemet som innehåller frekvensomvandlare med en signalgenerator som genererar 40 kHz och skickar signalen akustiskt genom vattnet med ultraljud. Signalen är
frekvensmodulerad med kvadraturamplitudmodulering (QAM) och omfattas av ett protokoll med OSI-modellen som grund. Precis under ytan sitter en mottagare som använder sig av samma protokoll för att kunna urskilja den skickade signalen från andra eventuella missljud.
Därefter skickas signalen genom GSM-nätet till önskad dator.
Figur 11. Konceptlösning
28
4.1 Alternativt koncept
Företaget LinkQuest Inc. har sedan 1998 levererat akustiska precisionsinstrument för offshore tillämpningar. Deras innovativa Bredband Acoustic Spread Spectrum (BASS) teknik har satt ny standard på akustisk undervattenskommunikation. Företaget har 95 % av marknaden på all datakommunikation som sker under vatten.
UWA1000 Modem som visas i figur 12 är en av deras produkter som är ett
undervattensmodem med tekniken BASS, specifikationen finns att ses i appendix 1. Den är kapabel att skicka data över 350 meter och kan användas ner till 200 meters djup. Modemet har en överföringskapacitet på 17,8 kbit/s via den akustiska länken, all teknisk information om modemet finns i appendix 1. Med detta modem kan åtta olika instrument med RS-232 ingångar kopplas in. Det finns även 16 stycken analoga ingångar, nere på havets botten.
Modemet ger en transparent, trådlös och akustisk anslutning vida RS-232 portarna mellan det önskade instrumentet och datorn/modemet vid ytan. Det behöver inte göras någon
modifikation mellan instrumentet och datorn, modemet kommer att fungera som en kabelförbindning med RS-232 anslutning.
Figur 12. UWA1000 Modem Figur 13. Maestro Industrial-10 GSM modem
För att kunna skicka informationen vidare till önskad dator används Maestro Industrial-10 GSM modem som även det stöder en RS-232 anslutning, modemet visas i figur 13. Det är en fördel att använda två stycken modem för att kunna upprätthålla en fast förbindelse mellan modemen, man väljer att låsa modemet till sina simkorts fasta publika IP adresser.
Förbindelsen kommer då fungera som en förlängning mellan bojen till havs och kontoret i
land på samma sätt som UWA1000 modemet gör mellan botten och ytan.
29 Detta medför då att den information som tillhandahålls vid hydrofonen, eller annat
godtyckligt instrument, kommer att hamna i användarens dator på kontoret. Mjukvaran till denna överföring kommer att bero på vad man skickar och hur man vill ta emot
informationen, ofta följer mjukvaran med instrumentet som ska användas.
Detta alternativa lösningskoncept är ett koncept som är byggt på den färdiga tekniken som finns idag. Det finns inte så många företag på marknaden som idag tillverkar
kommunikationsmedel för undervattensbruk, vilket medför en hög prisbild av de existerande produkterna. Modem under vatten kostar ungefär hundra gånger mer än vad vanliga modem kostar
19. UWA1000 som nämndes innan med digitala och analoga ingångar är inget extremt modem i den bemärkelsen på krav angående havsdjup eller hög överföringskapacitet men kostar ändå en bit över 100 000 SEK. Den totala kostnaden för detta koncept kommer ligga på runt 116 000 SEK plus frakt och installation.
19 Dustinhome, Datorer och kringutrustning.
