Karlstads universitet 651 88 Karlstad Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Socialt arbete/Institutionen för sociala och psykologiska studier
Maria Erlandsson Moa Löfström
Kvinnors uppbrottsprocesser ur ett missbruk
En litteraturstudie
Womens processes of giving up an abuse A literature study
Examensarbete 15 hp Socionomprogrammet
Termin: VT 2020 Handledare: Mona Sundh
Examinerande lärare: Maria Scheffer Lindgren
Sammanfattning
Titel: Kvinnors uppbrottsprocesser ur ett missbruk - en litteraturstudie
Författare: Moa Löfström och Maria Erlandsson.
Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka kvinnors uppbrottsprocesser ur ett beroende och missbruk. Våra frågeställningar: Vad är viktigt för kvinnor som vill lämna sitt alkohol-, drog- eller blandmissbruk och vad behöver de för att lyckas med det? Samt, varför väljer kvinnor att påbörja en uppbrottsprocess? Metod: Vi valde att göra en litteraturstudie. Genom
elektroniska, systematiska databassökingar i Social Services Abstract och Onesearch samt genom kedjesökning valdes 12 artiklar ut. Teori: Stämplingsteorin samt begreppet
stigmatisering har använts för tolkning av resultatet. Resultat: Utifrån artiklarna växte fem teman fram. Dessa var: socialt stöd, bostad och arbete, behandlings- och förändringsprocesser, hälsa och ohälsa samt vändpunkter. Missbruk och samhällets norm av hur en kvinna ska vara hänger inte samman, vilket framkallade skuld och skam hos kvinnorna. Studien visade att socialt stöd hade både för- och nackdelar samt att förvärvsarbete var viktigt i
uppbrottsprocessen. Kvinnors tro på sig själva och behandlingen var betydelsefullt. Att leva med ett missbruk som kvinna innebar utsatthet inom flera områden, som prostitution och våld.
Detta var orsaker till att kvinnor ville avsluta missbruket. Slutsats: Vår slutsats var att varje kvinnas uppbrottsprocess är individuell men att ovanstående teman kan vara viktiga för kvinnor som vill lämna sitt missbruk.
Nyckelord: Missbruk, uppbrottsprocess, kvinnor, stämplingsteori, stigmatisering
Abstract
Title: Womens processes of giving up an abuse – a literature study
Authors: Maria Erlandsson and Moa Löfström
Aim: Of this study was to examine women processes of giving up a drug abuse. Our research questions: What is important for women who want to leave their alcohol- and drug- or poly drug-abuse and what do they need to succeed? And why do women choose to begin the process of giving up the abuse? Method: We choose to do a literature study. Through electronic, systematic database searches in Social Services Abstract and Onesearch and through searches in the choosen articles lists of references, twelve articles were choosen.
Theory: The theory of labeling and the word “stigmatization” has been used to interpret the results. Results: Through the articles were five themes created: social support, residence and work, processes of treatment and change, health and illness and turning-points. Substance abuse and the norms of women were not connected, which resulted in feelings of shame and guilt. The study showed that social support hade advantages and disadvantages and that work was important in the process of giving up abuse. The women belief in themselves and in the treatment were important. To live with a substance abuse as women were related to exposure in several areas, as prostitution and violence. These factors were reasons to why women wanted to end their abuse. Conclusion: Our conclusion was that every women process of giving up their abuse were individual but the themes could be important for women who wanted to end their abuse.
Keywords: Substance abuse, process of giving up, women, theory of labeling, stigmatization
Förord
Först vill vi tacka varandra för att vi genomgående under uppsatsen hållit humöret uppe och lyft varandra även när det varit tungt. Vi är tacksamma för ömsesidigt tålamod och ständig motivation samt alla skrattanfall när orken har varit trytande.
Vi har peppat och stöttat varandra och tycker att arbetsprocessen har varit oerhört givande och lärorik. Vi kommer att se tillbaka på den här tiden med stolthet och ett leende på läpparna.
Till vår handledare Mona Sundh. Vi vill rikta vårt stora tack till dig. Vi uppskattar din handledning och stöttning oerhört mycket. Din konstruktiva kritik och vägledning har hjälpt oss att hitta tillbaks till rätt spår igen när vi har känt oss vilse.
Arbetsfördelningen har varit jämt fördelad under hela processen. Vi tar gemensamt ansvar för hela arbetet.
Innehållsförteckning
1. Inledning 1
2. Syfte och frågeställningar 3
2.1.1 Missbruk och beroende 3
2.1.2 Blandmissbruk 3
2.1.3 Uppbrottsprocess 3
3. Kunskapsöversikt 4
3.1 Historisk bakgrund kring det kvinnliga missbruket 4
3.2 Det kvinnliga missbruket 4
3.3 Kvinnors utsatthet i missbruket 5
3.4 Vård och behandling 6
3.5 Framgångsfaktorer i förändringsprocessen 7
4. Teoretiska perspektiv 10
4.1 Stämplingsteori 10
4.2 Begreppet stigma 11
5. Metod och material 12
5.1 Kvalitativ ansats 12
5.2 Litteraturstudie 12
5.4 Inklusions- och exklusionskriterier samt urval 13
5.5 Kvalitetsgranskning 17
5.6 Kvalitativ innehållsanalys samt tolkning av resultat 17
5.7 Etiska överväganden 18
6. Resultat, analys och tolkning 19
6.1 Tema: Socialt stöd 19
6.1.1 Föräldraskap och barn 19
6.1.2 Familj och partner 21
6.1.3 Stöd genom vänskapskrets och andras erfarenheter 22
6.1.4 Relation till professionella 23
Tolkning på temat socialt stöd 24
6.2 Tema: Arbete och bostad 25
Tolkning på temat arbete och bostad 26
6.3 Tema: Behandlings- och förändringsprocessen 27
Tolkning på temat behandlings- och förändringsprocessen 27
6.4 Tema: Hälsa och ohälsa 28
6.4.1 Fysisk och psykisk hälsa 28
6.4.2 Den egna viljan 29
Tolkning på temat hälsa och ohälsa 29
6.5 Tema: Vändpunkter 30
Tolkning på temat vändpunkter 31
7. Diskussion 33
7.1 Resultatdiskussion 33
7.1.1 Socialt stöd 33
7.1.2 Arbete och bostad 35
7.1.3 Behandlings- och förändringsprocessen 36
7.1.4 Hälsa och ohälsa 36
7.1.5 Vändpunkter 37
7.2 Metoddiskussion 37
7.3 Slutsats och förslag till framtida forskning 38
Källförteckning 39
Bilagor 44
Bilaga 1: Sammanställning av utvalda artiklar i vår litteraturstudie 44
Bilaga 2: Kodningsschema 49
1. Inledning
Den totala alkoholkonsumtionen har för Sveriges befolkning minskat sedan mitten på 2000- talet. Kvinnor har genom alla tider druckit mindre alkohol än män men dessa skillnader har kontinuerligt minskat över tid, även om de fortfarande finns (Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning [CAN] 2019). Orsaken till totalkonsumtionens nedgång beskrivs främst bero på männens minskade alkoholbruk. Detta bedöms även, i samband med den ökade kvinnliga konsumtionen, vara en bidragande orsak till att könsskillnaderna minskat. Dock dricker män fortfarande mer per tillfälle (i genomsnitt 60% större volym) samt mer frekvent jämfört med kvinnor och årskonsumtionen för en man år 2018 var knappt dubbelt så stor som för kvinnor (5,3 liter jämfört med 2,7 liter ren alkohol). Vidare beskrivs kvinnor som
riskkonsumenter ungefär hälften så ofta som män. Begreppet riskkonsument innebär en risk för att ett missbruk eller beroende utvecklas (Guttormsson 2019). År 2017 beräknades ungefär 310 000 personer, motsvarande 4% av befolkningen, vara alkoholberoende. Vid kontroll mot kön så beräknades 4,8% av männen samt 3,1% av kvinnorna i Sverige vara alkoholberoende (Sundin et al. 2018).
Gällande narkotikakonsumtionen så har nivåerna i Sverige ökat markant under 2000-talet, och narkotikabruket bedöms nu vara mer omfattande än tidigare. Även här så är bruket större för män än för kvinnor då männen provat narkotika i dubbelt så stor utsträckning som kvinnor (CAN 2019). Ungefär 141 000 personer i Sverige, motsvarande 1,8% av befolkningen, hade år 2017 ett narkotikamissbruk av någon grad. Drygt 31 000 personer, 0,4% av befolkningen, hade ett svårt missbruk. För narkotikamissbruket är könsskillnaderna små, där exempelvis 1,9% av männen och 1,6% kvinnorna har någon form av missbruk (Sundin et al. 2018).
Oavsett mängd eller volym så är det en risk att inta läkemedel, droger och alkohol eftersom det innehåller beroendeframkallande ämnen som är skadliga. Mängden en person kan bruka innan det övergår till ett missbruk är varierande. Det finns heller inte någon tydlig bild av vem som kan utveckla beroendeproblematik av läkemedel, alkohol eller andra droger.
Problematiken infinner sig i olika bostadsområden, bland både män och kvinnor och i varierade åldrar. Något som kan ha inverkan för att utveckla ett beroende är vikt, ålder och kön (1177 Vårdguiden u.å.). Risken att utveckla ett beroende kan vara ärftlig, men en stor del kan också påverkas av miljön runt människan (Agerberg 2018). Isir et al. (2015) skriver att miljön spelar större roll än arvet i en individs bruk av alkohol och narkotika. Men att den genetiska ärftligheten spelar en avgörande roll kring huruvida en person utvecklar ett
missbruk eller beroende eller inte. 1177, Vårdguiden (u.å.) förklarar att om en familjemedlem har beroendeproblematik så kan det finnas en högre risk att själv falla in i ett beroende.
Droger, läkemedel och alkohol har en stor påverkan på både den psykiska och fysiska hälsan hos de personer som lever i ett missbruk vilket kan leda till att beroendet tar över och styr livet. Detta kan leda till en negativ påverkan hos familj, vänner och andra som lever ihop med en person som har beroendeproblematik. Ett missbruk kan enligt Socialstyrelsen (2019) leda till andra typer av sociala problem, som exempelvis hemlöshet men också kriminalitet och prostitution.
I Socialtjänstlagens femte kapitel, paragraf nio står det enligt följande “socialnämnden skall aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket” (SFS 2001:453). I praktiken ligger detta uppdrag med andra ord på socialtjänsten runt om i landet. Socialtjänsten är dock inte den enda ansvariga aktören gällande missbruksproblematik. Hälso- och sjukvårdslagens sextonde kapitel, tredje paragraf säger att “landstinget ska ingå en överenskommelse med kommunen om ett samarbete i fråga om [...] personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra
beroendeframkallande medel, läkemedel, dopningsmedel eller spel om pengar” (SFS
2017:30). Utifrån lagtext betraktas därmed missbruk som både ett socialt problem och som ett hälsoproblem.
Om en nära familjemedlem har ett riskbruk eller missbruk påverkas flera människor i dess närhet. Ett riskbruk innebär en genomsnittligt hög konsumtion av alkohol. Ett missbruk kan leda till fysiska och psykiska påfrestningar hos familjemedlemmarna till personen med
missbruksproblematik (Socialstyrelsen 2019). Alexanderson och Näsman (2017) beskriver sin kvalitativa studie där nio familjer intervjuats och de missbrukande föräldrarnas och deras barns perspektiv på missbruket har jämförts. Flera föräldrar berättar att deras barn tar över föräldraansvaret och rår om sig själva, syskon samt hushållssysslor. Föräldrarna beskriver även att de upplever att barnen försöker kontrollera dem och deras bruk av alkoholen eller drogerna.Vidare skriver Folkhälsomyndigheten (2016) att en missbrukande förälder ofta försöker dölja missbruket, men att de i efterhand ofta önskar att problematiken upptäckts tidigare. Det är enligt Eriksson et al. (2003) även vanligt med familjekonflikter vid ett pågående missbruk. Deras undersökning kring klienterna i den svenska missbruksvården i Stockholm baserades på 200 intervjuer med klienter aktuella hos socialtjänsten. Studien visar att kvinnor generellt sett är oroade över familjekonflikterna, vilket kan bidra till att kvinnorna söker hjälp och behandling för sitt missbruk. Ytterligare resultat pekar mot att den fysiska och främst den psykiska hälsan är orosmoment för missbrukande kvinnor, vilka också kan bidra till att de söker hjälp och vill avsluta sitt missbruk. Socialstyrelsens (2018) statistik visar att knappt 5000 kvinnor år 2017 hade frivilliga öppenvårdsinsatser, så som exempelvis boende, till följd av sitt missbruk i Sverige. 372 personer tvångsvårdades år 2017 enligt lagen
(1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och av dessa var en dryg tredjedel kvinnor. Avslutningsvis kan konstateras att missbruk är ett socialt problem som påverkar såväl individen som personer i dess närhet. Utifrån detta är det av hög vikt att studera kvinnors uppbrottsprocesser av missbruk för att kunna bidra med samlad och bred kunskap kring det sociala problemet. Missbruk är ett socialt problem som kan bära med sig ytterligare problematik. Därav är det viktigt att problematiken blir belyst.
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen var att undersöka kvinnors uppbrottsprocesser ur ett beroende och missbruk. Våra frågeställningar:
- Vad är viktigt för kvinnor som vill lämna sitt alkohol-, drog- eller blandmissbruk och vad behöver de för att lyckas med det?
- Varför väljer kvinnor att påbörja en uppbrottsprocess?
2.1 Centrala begrepp
2.1.1 Missbruk och beroende
Ett missbruk definieras i Världshälsoorganisationens [WHO] internationella klassifikation
“Internal Statistical Classification of diseases and related health problems”, ICD-10, som
“skadligt bruk”. Fysiska eller psykiska skador till följd av bruket av alkohol eller andra droger definierar begreppet (Socialstyrelsen 2020). Vi kommer i vår studie att använda begreppet missbruk, men likställer det med ICD-10s definition av skadligt bruk.
Beroende definieras enligt ICD-10 som en stark längtan efter drogen, fortsatt bruk trots negativa effekter i livet, svårigheter att kontrollera bruket samt ökad tolerans. Att individen prioriterar bruket av droger före andra saker såsom arbete och fritidsaktiviteter samt fysiska abstinensbesvär framhålls också i definitionen av ett beroende (Socialstyrelsen 2020).
I vår studie har vi valt att inkludera både kvinnor med missbruk och beroende.
2.1.2 Blandmissbruk
Begreppet blandmissbruk definierar vi, i enlighet med Världshälsoorganisationen, WHO, som att en person missbrukar mer än en drog vid samma tillfälle eller under en kortare
tidsperiod (WHO). Även ICD-10, benämner blandmissbruk i punkt F19. Diagnosen tillämpas när minst två psykoaktiva substanser används av en person, men då det inte är klart vilken av substanserna som är den främsta. Kategorien är även tillämpbar då substanser inte är
identifierbara (Socialstyrelsen 2020).
2.1.3 Uppbrottsprocess
I uppsatsens syfte framkommer vårt intresse för kvinnors uppbrottsprocesser ur ett missbruk.
Vår definition av en uppbrottsprocess innefattar alla de delar som kvinnorna går igenom från det att de vill avsluta sitt missbruk, tills dess att de är friska, nyktra och drogfria under en längre period. Begreppet innefattar alltså kvinnornas vilja att sluta missbruka och vilja att förändras samt praktiska aspekter, såsom att börja i behandling eller byta umgängeskrets.
3. Kunskapsöversikt
3.1 Historisk bakgrund kring det kvinnliga missbruket
Under första delen av 1900-talet talades det inte om kvinnors missbruk eller beroende
(Scheffel 2012) och att kvinnor överhuvudtaget drack alkohol erkändes först under 1950-talet.
De ansågs dock vara mer försiktiga i jämförelse med männen (Abrahamson & Heimdahl 2012). Scheffel (2012) menar att det alltid funnits både sociala och kulturella normer kring kvinnligt drickande vilket påverkat det kvinnliga bruket av alkohol och droger.
År 1980 upprättades Samarbetsorganet för Alkoholfrågor [SAMO] vilket uppmärksammade det kvinnliga missbruket. Missbruk i samband med graviditet och efterföljande fosterskador uppmärksammades. Kvinnor väntade längre än män med att söka behandling och kvinnornas missbruk definierades ofta som mer destruktivt än mäns. Detta resulterade i förslag om anpassningar inom behandlingsvården utefter kvinnornas behov (Abrahamson & Heimdahl 2012). Med syftet att minska den totala alkoholkonsumtionen tillsattes den Alkoholpolitiska kommissionen år 1991 vars utredning visade att kvinnor år 1991 stod för 33% av den totala konsumtionen. Utredningen visade att kvinnor ofta döljer sitt missbruk och dricker i ensamhet på grund av skuldkänslor. Äldre kvinnors missbruk var mer skambelagt än yngres (SOU 1994:24). Trots att kvinnor stod för en mindre del av totalkonsumtionen av alkohol än män, så var det kvinnornas konsumtion som oroade. Orsakerna till att en kvinna blir missbrukare uppgavs vara på grund av sexuella övergrepp i tidig ålder samt otrygg hemmiljö och otrygga familjeförhållanden (Prop. 2005/06:30). Förekomsten av utsatthet för sexuella övergrepp beskriver även Scheffel (2012) som en riskfaktor för att hamna i missbruksproblematik.
Under senaste 30 åren har de kulturella och sociala normerna förändrats vilket är orsaken till att det idag inte är lika skambelagt för kvinnor att dricka alkohol som det var förr i tiden (Scheffel 2012).
3.2 Det kvinnliga missbruket
Kvinnors missbruk och deras livssituation anses många gånger vara allvarligare än mäns vilket kan bero på samhällsnormer samt de olika nivåerna av moral som finns kring
missbruksområdet. Stigmatisering av problematiken utökas då en kvinna med ett missbruk inte passar in i de könsroller och den bild som finns av hur en kvinna ska vara. Detta kan också vara en orsak till att kvinnors missbruk anses vara allvarligare än män. Detta visar Samuelssons (2015) studie utifrån dess syfte att undersöka hur kön konstrueras inom behandlingsvården i Sverige. Undersökningen byggde på intervjuer, både enskilda och i grupp, med behandlingsassistenter i Stockholm. Månsson och Bogren (2014) skriver vidare om konstruktionerna av det kvinnliga bruket av alkohol eller droger och de hävdar att dessa konstruktioner på olika sätt bygger på risker. Det kan handla om biologiska risker
(graviditets- och fertilitetsproblem), sexuella risker (risk för våldtäkt, utnyttjande samt
könssjukdomar), fysiska risker (att se sliten och trött ut), sociala risker (att inte kunna prestera på jobbet eller ta hand om sina barn) samt hälsorisker (beroende- och missbruksproblematik).
Mot bakgrund av detta anser författarna att kvinnor är en utsatt målgrupp vilket kan bidra till antagandet om att det kvinnliga missbruket är mer problematiskt än mäns.
Vid arbete med kvinnor med missbruksproblematik utgår socialarbetare många gånger från att det finns underliggande, psykiska problem vilket gör att de pratar med kvinnor om mående, ångest och självskadebeteenden (Samuelsson 2015). Socialstyrelsen (2014) skriver att det är vanligt att kvinnor med missbruksproblematik lider av psykisk ohälsa och är drabbade av depressioner, oro och ångest. Även Beijer et al. (2018) skriver att psykisk ohälsa är vanligt förekommande hos kvinnor med erfarenhet av missbruk och våldsutsatthet. Deras studie hade syftet att undersöka utsattheten för våld av en man, bland missbrukande kvinnor samt
undersöka om det fanns skillnader mellan kvinnor i hemlöshet och kvinnor med stabil
boendesituation. Studien var av kvantitativ design. Drygt tre fjärdedelar av kvinnorna uppger att de varit deprimerade och/eller haft svår ångestproblematik. I Kaur och Vikas (2016) undersökning jämförs personliga egenskaper och copingförmågor hos 100 personer med missbruksproblematik med icke-missbrukande personer. Studien har en kvantitativ design och visar att individuella egenskaper och faktorer påverkar huruvida en person utvecklar ett missbruk eller inte. Resultaten visar att gruppen med ett missbruk i högre grad är ångestfyllda, känslomässigt instabila samt skamfyllda. Personerna med ett missbruk beskrivs även i högre grad känna ängslan och lida av depression. Det är vanligt att kvinnliga missbrukare har eller har haft kontakt med vården på grund av psykisk ohälsa (Beijer et al. 2018; Olausson 2008).
Flera föräldrar menar i Alexandersons och Näsmans (2017) studie att de kontrollerade missbruket till en början så att omgivningen inte förstod att det fanns problematik i familjen.
Att missbruket doldes var viktigt för föräldrarna vilket författarna diskuterar kan handla om skam. Även Samuelsson (2015) menar att kvinnliga missbrukare ofta upplever sin
problematik som skamfylld och hon menar att en orsak till det kan grunda sig i deras känslor av ansvar gentemot sina barn och sin familj och således med sina tankar om föräldraskapet.
Mot bakgrund av detta, är det vanligt att kvinnor gömmer undan sitt missbruk vilket i sin tur ökar stigmatiseringen ytterligare.
3.3 Kvinnors utsatthet i missbruket
Att vara kvinna och ha någon form av beroende- eller missbruksproblem bär med sig olika risker. De befinner sig ofta i farliga situationer och risken för att bli utsatt för våld ökar.
Kvinnor som har missbruksproblem riskerar att utsättas för våld inom flera kategorier, det kan vara sexuellt, psykiskt och fysiskt (Socialstyrelsen 2014). Holmberg et. al (2005) har
genomfört en enkätstudie vars syfte var att undersöka missbrukande kvinnors utsatthet för våld. Forskningsresultaten visar att 92 % av kvinnorna i studien någon gång i vuxen ålder har varit utsatta för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Undersökningen visar även att majoriteten av kvinnorna (62%) har varit utsatta under de senaste två åren. Vidare påvisar även Beijer et al. (2018) att våldsutsattheten är hög bland kvinnor med missbruksproblematik. 91,1 % av samtliga kvinnor i studien har varit utsatta för någon form av våld samt att hemlösa kvinnor löper högre risk att utsättas för våld än de kvinnor som har en stabilare boendesituation. Trots att många kvinnor med missbruksproblematik utsätts för våld så väljer många att vänta med
att söka hjälp (Socialstyrelsen 2014). Enligt Holmberg et al. (2005) uppgav drygt en fjärdedel av kvinnorna att de inte sökt hjälp mot bakgrund av våldet. Socialstyrelsen (2014) menar att det kan vara svårt för en kvinna som befinner sig i missbruksproblematik samt våldsutsatthet att få rätt hjälp och stöd. Våldssituationen påverkas av missbruket eftersom att det ses som ett resultat av missbruket, vilket gör att våldet hamnar i “bakgrunden”. Genom att kvinnan befinner sig i ett missbruk samt i en våldssituation kan det vara svårt att söka vård eftersom beroendet blir dubbelt, dels av mannen och själva relationen, dels genom drogerna. Ofta är förövaren en person som endera har eller har haft en kärleksrelation med kvinnan. Detta fastslår även Holmberg et al. (2005) som menar att drygt 75% av kvinnorna uppgett sin tidigare eller nuvarande, manliga partner som våldsutövare.
Vidare kan problem med ekonomi, arbetslöshet eller hemlöshet vara olika faktorer som spelar in på individens mående, vilket kräver både behandling, vård och stöd. Det kan även finnas erfarenhet av prostitution och kriminalitet hos kvinnor i missbruk (Socialstyrelsen 2014).
3.4 Vård och behandling
Socialstyrelsen (2019) skriver att det är viktigt med vård som är snabbt tillgänglig för den som befinner sig i ett missbruk eller beroende. När den aktuella personen bestämmer sig för att söka hjälp och vård tenderar motivationen till att vara som mest kraftfull. Därigenom är det viktigt att snabbt kunna tillgå hjälp för att vården ska bli så framgångsrik som möjligt. Att vården ska vara snabbt tillgänglig gäller oavsett om det är en förstagångskontakt eller en person som drabbats av ett återfall. Tillgänglighet innefattas även av att personen i fråga ska ha alternativ och valmöjligheter. Det krävs en bred samverkan mellan flera olika aktörer som regioner och kommuner, för att kunna erbjuda ett varierat utbud. Inom de aktörer och
verksamheter som har ett brett kontaktnät gentemot befolkningen, till exempel studenthälsa och primärvården bör missbruk och beroende behandlas och uppmärksammas mer för att tillgängligheten ska förbättras.
Socialstyrelsen (2019) skriver att återfallsprevention (ÅP) är en vanlig behandling när det gäller missbruk, vilken riktar sig mot båda könen. Genom ÅP får klienten möjlighet att utveckla inre och yttre färdigheter för att i sin vardag kunna motverka återfall genom att till exempel upptäcka stressorer eller tacka nej till drogen. ÅP kan ges inom sluten- och
öppenvårdsbehandling (Statens Institutionsstyrelse 2020). Ytterligare en erkänd
behandlingsmetod är tolvstegsbehandling vilken bland annat syftar till att inge hopp och insikt i klienten om att en förändrad situation och vardag är möjlig (Karlsson 2012). ÅP samt
tolvstegsbehandling är två av Socialstyrelsens rekommenderade behandlingsformer för personer med missbruk och beroende (Socialstyrelsen 2019). Andra behandlingsformer kan vara självhjälpsgrupper, vilket är populärt bland kvinnliga missbrukare, samt
familjebehandling. Familjebehandling möjliggör att problematiken lyfts ur flera olika
perspektiv samt i relationerna mellan familjemedlemmarna. Det är även ett bra forum att göra barnen delaktiga i kvinnans behandling (Scheffel 2012).
Scheffel (2012) skriver att det är vanligt att kvinnor stannar i behandling längre än män vilket kan påverka behandlingsutfallet på lång sikt. Genom att kvinnor stannar längre i behandling får de med sig fler redskap för att klara ett nyktert och drogfritt liv. Författaren menar att det finns lite forskning kring kvinnobehandlingar inom öppenvården men den forskning som finns talar för positiva behandlingsresultat. Trulsson (2000) har gjort en undersökning kring hur kvinnor upplever kvinnobehandling för missbruksproblematik samt hur samhällets ideal påverkar deras liv. Undersökningen genomfördes genom tolv individuella intervjuer med olika kvinnor. Resultaten visar att kvinnorna framhäver fyra viktiga aspekter för deras behandlingsutfall i kvinnokollektivet. De menar att gemenskapen och samhörigheten med andra kvinnor är betydelsefull och att individuella samtal med kvinnliga terapueter är viktigt.
De sista två pelarna som var viktiga i kvinnobehandling var att inte behöva känna oro för att bli lämnad vid exempelvis ett återfall samt den goda eftervården som hjälper kvinnorna tillbaka till samhället. Scheffel (2012) menar att behandlingen är nära kopplad till samhället och verkligheten genom att kvinnorna till exempel har tillgång till mödravård och barnomsorg kan påverka kvinnors behandlingsutfall positivt.
3.5 Framgångsfaktorer i förändringsprocessen
Kallenberg (2019) presenterar en intervju gjord med Steve Ottosson som arbetar på
Nordhemskliniken i Göteborg. Han är beteendevetare och behandlingsassistent och har arbetat med frågor gällande missbruk i 35 år. Ottosson upplever att de som befinner sig i behandling och har hög tilltro till den egna förmågan, är de som klarar sig bäst och har genom förmågan bäst förutsättningar att göra en livsförändring. Moos et al. (2006) beskriver också att klientens tro på behandlingen, på sig själv samt deras attityd till behandlingen påverkar
behandlingsresultaten. I deras studie ville de jämföra copingstrategier samt användningen och utfallet av självhjälpsgrupper mellan män och kvinnor. En kvantitativ metod användes. Utöver tron på sig själv framkom det även att sociala kontakter var värdefulla. ÄvenVon Greiff och Skogens (2011)skriver om behovet av förändring och hur den “egna viljan” kan påverka.
Utifrån deras kvalitativa intervjustudie med syftet att undersöka förändringsprocesser för missbrukare menar författarna att vissa personer kan relatera sin vilja med faktorer i sin omgivning, vilka kan vara familj eller vänner. Många klienter i studien uppgav att de tillslut hamnade i en vändpunkt som uppkom efter en svår tids missbruk. Flera av respondenterna uppgav att de kände att missbruket hade varit extremt påfrestande och att konsekvenserna blev för påtagliga vilket väckte viljan till förändring. Även faktorer gällande hälsa och
sjukdom var viktiga. Kännedomen om hälsoproblemen hade dock funnits med under en längre tid, men vändpunkten kom när problemen framkallade någon tydlig konsekvens relaterat till hälsan eller efter en sjukhusvistelse. Två personer hade beskrivit att de tvärt tröttnat på livet i missbruk, vilket fick dem att söka hjälp. Författarna skriver fortsatt att insikten samt den egna viljan har en stor vikt för att det ska gå bra under och efter behandling. Det handlar till stor del om att lära känna sig själv och hitta vad den egna personen mår bra av och inte.
Socialstyrelsen (2019) skriver även att ett respektfullt bemötande från vårdens eller
socialtjänstens sida är av hög vikt för att personer med missbruksproblematik ska söka hjälp.
Samarbetet mellan klienten och hjälparen är även det viktigt för en framgångsrik
förändringsprocess där klienten stannar och får den hjälp som behövs. Alborn och Fahlke (2012) skriver också om vikten av en god arbetsallians mellan personen med
missbruksproblematik och behandlaren för ett positivt behandlingsresultat. I relationen bör det finnas värme, stöd och tillräckligt med tid. Vidare beskrivs klientens inställning till
behandlingen och förändringsprocessen som en viktig faktor för utfallet. Författarna påpekar därav att det inte handlar om vilken behandlingsmetod eller modell som i teorin bör ge bäst resultat, utan att klienten och hens egenskaper och inställning också är av stor vikt för vad som ger bäst resultat.
Enligt Socialstyrelsen (2019) sker ofta ett beroende av alkohol och narkotika och ett missbruk i ett socialt sammanhang. Det innebär att de som befinner sig i personens närhet, till exempel vänner och familj, blir involverade och berörda av missbrukets eller riskbrukets konsekvenser.
Positivt och uppbyggande stöd från det närmaste sociala nätverket, som familj och vänner, har påvisat en positiv effekt på människors tendens till att söka hjälp för sin narkotika- och
alkohol problematik. Den som lever tillsammans med någon eller är anhörig till någon som befinner sig i ett missbruk eller riskbruk riskerar att själv drabbas av fysiska och psykiska belastningar samt ohälsa. Det kan leda till att anhöriga dels får söka stöd för sin egen skull och även för att få vägledning i hur relationen till den som missbrukar bör bemötas och hanteras. I de nationella riktlinjerna finns det presenterat åtgärder för vuxna anhöriga till personer som befinner sig i ett beroende eller missbruk i form av socialt stöd. Det finns även stöd riktat till anhöriga som vill kunna stärka och väcka motivationen hos den person som anses vara i behov av hjälp och behandling. Von Greiff och Skogens (2011) skriver om händelser relaterade till familjen och hur det kan väcka motivation och drivkraft till att ta sig ur missbruket. Det sociala nätverket har en stor påverkan enligt dem, inom kategorin finns familj, vänner, släktingar och arbetskollegor. Vissa uppger att deras familjerelationer har blivit starkare och att genom det har både trygghet och ansvar ökat. Familjerelationer kan fungera som en stödjande funktion och därigenom en motivation för mer kontakt. I några fall utgörs det sociala nätverket av personer som befinner sig i liknande situationer, i de
sammanhangen är gemenskapen betydande. Detta kan hänga ihop med att man har valt att bryta kontakten med sitt tidigare sociala umgänge, detta beskrivs som en viktig faktor för flera av respondenterna. Vidare skriver författarna att det är märkbart färre personer som har valt att framhäva arbete och bostad som betydande faktorer, trots att flera uppgett att faktorn har förändrats.
Adamson et al. (2010) argumenterar för att klienten själv måste få välja sina mål. Ett påtvingat mål om total nykterhet eller drogfrihet kan påverka uppbrottsprocessen negativt genom att klientens motivation sjunker och att arbetsalliansen mellan klient och behandlare skadas vilket i sin tur kan resultera i att klienten avbryter behandlingen i förtid. Adamson med kollegor har gjort en kvantitativ studie med syftet att jämföra individers behandlingsresultat som vill bli helt nyktra, med en grupp individer vars mål var att kunna dricka kontrollerat och i begränsad mängd. Jämförelser gjordes tre månader efter behandlingsstart samt tolv månader efter behandlingens start. Vid ett års uppföljningen efter behandling fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna, även om helnykterhetsgruppen uppvisade lite bättre resultat. I gruppen med målet kontrollerbart drickande uppgav 10% att de slutat dricka helt samt knappt
13% att de hade ett problemfritt drickande. Författarna menar utifrån detta att ett beroende kan övergå i ett kontrollerbart beteende. Kring detta finns dock skilda åsikter. Ottosson menar i Kallenbergs (2019) intervju att när ett beroende utvecklats och en person vill bli kvitt sin problematik så kräver det att personen väljer att avstå från alkohol helt. Många vill få ett fungerande liv, men är ofta inte villiga att ge upp alkoholen. Vissa tror att de kan fortsätta dricka alkohol vid särskilda tillfällen, vilket oftast är dömt att misslyckas om ett beroende väl blivit utvecklat. Ottosson uppger vidare att han brukar dra jämförelsen med ett flygbolag, vars plan störtar ibland, väljer man att kliva ombord eftersom den senaste flygningen gick bra? På Nordhemskliniken, där Ottosson arbetar, syftar därför en behandling till att nå en vilja som pekar mot en livsförändring, och en förståelse för att en kompromiss om alkohol inte är möjlig (Kallenberg 2019). Även tolvstegsbehandling, vilken är en rekommenderad
behandlingsform i Sverige (Socialstyrelsen 2019), bygger på total drogfrihet och nykterhet (Karlsson 2012).
Ottosson menar i en intervju med Kallenberg (2019) att framgångsfaktorer är en stark
viljeriktning och genom att jobba med motivationen ges även fler möjligheter till insikt. Även gruppsamtal är effektivt, det ger möjlighet till att få ett eget igenkännande av andras
erfarenheter. En stor framgångsfaktor är att få dela erfarenhet och tankar med tidigare
missbrukare. Igenkänningsfaktorn blir hög och de delar bland annat erfarenhet av känslan och förståelsen för att sätta beroendet i första rummet, till och med framför familj och vänner. En person med erfarenhet av beroendeproblematik som blivit frisk kan bidra med igenkännande, hoppfullhet och identifikation till den som befinner sig i problematiken. (Kallenberg 2019).
Von Greiff och Skogens (2011) skriver att flera av deras respondenter har uppgett att deras deltagande i AA-möten har varit en betydande faktor för hur framtiden kommer utvecklas.
Kristiansen (1999) skriver också om betydelsen av att få stöd genom andra som befinner sig i samma situation, vilket bidrar till att man får ett utbyte av erfarenheter och känslor. Vissa väljer dessutom att bryta det kontaktnät man haft innan missbruket upphörde, då kan den nya kontakten med personer som befinner sig i samma situation fylla tomrummet eller känslan av ensamhet.
4. Teoretiska perspektiv
För att tolka vår studies resultat har stämplingsteorin samt begreppet stigma använts. Dessa beskrivs mer ingående nedan.
4.1 Stämplingsteori
Howard Becker nämns i flera sammanhang vid diskussion kring stämplingsteorin, främst utifrån hans bok Outsiders från 1963. I den svenska versionen skriver Becker (2006) att avvikelse skapas när grupper i samhället upprättar regler och strukturer som sedan en person avviker från samt bryter mot upprepade gånger. Personen som bryter mot reglerna anses vara utanför av omvärlden. Ett avvikande beteende bestäms utifrån hur samhället betraktar
personen och beteendet. Avvikelse beskrivs vara ett resultat av andra människors reaktioner på personens handlingar och beteende. Med andra ord så stämplas en handling som avvikande eller inte beroende på hur omgivningen reagerar på den. När en person stämplats som
avvikande ingår hen därmed i en grupp tillsammans med andra avvikande personer. Becker tar upp att ett exempel på en avvikande grupp är personer som röker marijuana. Vidare beskriver författaren att när en person begår avvikande handlingar så betraktar omgivningen och andra människor hen på ett avvikande sätt och när en person behandlats och betraktats på ett sådant sätt under en tid kan personen själv överta den bilden och synen av sig själv. Becker beskriver att det blir som en “självuppfyllande profetia” (Becker 2006, s. 41). Personen formas, av omgivningen och av sig själv, till den bilden som andra människor har av hen vilket skapar en stämpling av personen som avvikande.
Huruvida en handling anses vara avvikande eller inte skriver Becker (2006) beror på av vem handlingen begås. Avvikelsens avgörande kan bero på till exempel klasstillhörighet där vissa grupper påverkas olika mycket av samma beteende. Becker tar upp ett exempel där han menar att pojkar från medelklassen inte löper lika hög risk att straffas och stå till svar för sina
handlingar som pojkar från slumområden, när de begår ett brott. Becker menar att beroende på klasstillhörigheten så påverkas följderna, som att behöva följa med till polisstationen eller inte. Om en handling anses vara avvikande eller inte beror också på i vilken situation den begås. Beteenden kan få olika reaktioner vid olika tillfällen och beroende på vem som
påverkas av handlingen. Det finns många olika sociala grupper i samhället, vilka kan ha olika regler och strukturer. En person kan således även ingå i flera grupper vilket innebär att en persons beteende kan anses avvikande i ett sammanhang, medan det i ett annat sammanhang inte räknas som avvikande.
En person som brukar droger begår en avvikande handling när hen umgås med sina icke- drogbrukande vänner. Om personen sedan blir beroende av drogerna så kan hen tvingas att begå kriminella handlingar för att få sitt behov av drogen tillgodosett, vilket leder till mer avvikelse. Ovanstående är ett exempel på hur en person gör en avvikarkarriär. Utifrån att människan vill ingå i grupper och inte leva i ensamhet bildas grupper av avvikare. I avvikande grupper, exempelvis där personer använder narkotika, skapas subkulturer där nya regler,
normer och strukturer skapas. Det avvikande beteendet betraktas inte längre som avvikande i gruppen, utan som normalitet (Becker 2006).
4.2 Begreppet stigma
I alla samhällen sker en kategorisering av människor. Hur den kategoriseringen går till och vad som används för att göra den är individuellt för olika samhällen. Samhället avgör även vad som anses vara normala egenskaper och inte. Olika kategorier av människor befinner sig i olika sociala miljöer. När människor går på stan och möter en människa de aldrig sett tidigare, kan de placera personen i en kategori utan att tala med den. Utifrån kategoriseringen innehar de sedan vissa förväntningar på hur personen de mött ska bete sig samt vara. Med andra ord har de fastställt sin idé om personens sociala identitet. Det är inte förrän personen bryter mot de normer som de antog att hen levde efter eller förrän personen inte lever upp till de krav de ställt på hen utifrån hens sociala identitet, som de blir medvetna om den kategoriseringen och de antaganden de gjort av personen. Genom att personen inte efterlever de krav de ställde på hen kan de identifiera egenskaper eller beteenden som inte passar in i den kategori som personen placerats i. Dessa egenskaper, som inte borde tillhöra kategorin, gör att de stämplar personen som utstött, konstig eller avvikande. Stämplingen av personen innebär ett stigma vilket betyder att egenskapen betraktas som ett fel, handikapp eller en oförmåga. Vilka egenskaper som är önskvärda och inte bestäms av oss själva, utifrån hur kategorierna definieras (Goffman 2014).
Goffman (2014) definierar begreppet stigma som egenskaper som ges dåligt rykte eller är svartmålade. Författaren menar att stigmatisering har med relationer och situationer att göra och inte enbart egenskaper. En egenskap som betraktas som ett stigma i en grupp av
människor, kan vara en identifikation på grupptillhörighet i en annan grupp. Därav behöver inte egenskapen alltid ha en negativ klang. Författaren exemplifierar genom att beskriva hur en militär döljer en fysisk skada för att inte stämplas som oförmögen att utföra sitt arbete, för att sedan påtala skadan den dagen hen vill bort från arbetet.
Tre typer av stigma identifieras där den första innebär fysiska och kroppsliga handikapp. Det andra handlar om människors karaktärer där missbruk, arbetslöshet eller fängelsevistelse betraktas som ohederligt. Den tredje typen innefattar stigma knutet till etnicitet och religion och förs vidare genom generationer (Goffman 2014).
5. Metod och material
5.1 Kvalitativ ansats
Vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats i vår uppsats. En kvalitativ ansats lämpar sig bra vid forskningsfrågor som rör bland annat relationer och processer (Ahrne & Svensson 2015) vilket vi upplever stämmer bra överens med vårt syfte och våra forskningsfrågor då dessa handlar om förändringsprocesser. Utifrån att varje kvinna och hennes situation är unik så är således kvinnliga missbrukares uppbrottsprocesser och förändringsarbeten också individuella. Inom den kvalitativa ansatsen fokuserar forskaren på ett färre antal enheter jämfört med en kvantitativ metod, men djupdyker i dessa enheters erfarenheter, värderingar eller uppfattningar (Ahrne & Svensson 2015). Mot bakgrund av ovanstående valde vi att utgå från kvalitativ ansats för att få ett så utförligt och detaljerat svar på vår studies syfte som möjligt.
5.2 Litteraturstudie
En litteraturstudie är en sammanställning av tidigare gjorda undersökningar. För att kunna göra en litteraturstudie, särskilt en systematisk sådan, så behöver forskaren söka efter flera vetenskapliga artiklar och studier som håller god och hög kvalitet. Detta för att kunna ge ett trovärdigt och kvalitativt svar på en forskningsfråga (Forsberg & Wengström 2016).
Genom en litteraturstudie ges forskaren möjlighet att besvara en forskningsfråga på ett kvalitativt och brett, men fortfarande relevant sätt. När forskaren sammanställer andra forskares perspektiv, resultat och slutsatser kring liknande syfte så kan undersökningens resultat bli starkare och tyngre än de hade kunnat bli genom endast en undersökning. Vidare ger litteraturstudien också möjlighet att upptäcka kunskapsluckor inom ett område vilket kan inspirera till framtida forskning. Något som däremot är en risk med en litteraturstudie är att forskaren eller forskarna själva väljer vilket litteratur som ska ingå i studien. Det är med andra ord möjligt för forskaren att endast välja artiklar som följer hens hypotes och på så vis kan resultatet styras åt ett specifikt håll (Snyder 2019).
Det finns flera skäl till varför vi valde att göra en litteraturstudie. Utifrån vårt syfte att undersöka framgångsfaktorer för kvinnor som vill lämna sitt missbruk hade vi behövt samla in hälsouppgifter vilket inte är tillåtet. Nästa tanke var att intervjua personer som är
verksamma inom missbruksvården men vi ansåg att vi skulle få ett bredare perspektiv genom att göra en litteraturstudie. Genom artikelsökningarna når vi ut till fler forskare, jämfört med om vi hade intervjuat ett antal socialsekreterare i några utvalda kommuner.
5.3 Litteratursökning och sökord
Det första steget i vår litteratursökning var att söka runt i flera olika databaser och söka med en mängd olika sökord för att bekanta oss med både ämne och metod. Efter detta valde vi ut de sökord som sett ut att ge oss mest relevanta och kvalitativa resultat. Vi gick sedan vidare till en systematisk sökning. Rienecker och Jorgensen (2014) skriver att en systematisk sökning innebär att forskaren bestämmer sig för olika sökmotorer och med hjälp av sina sökord systematiskt och konsekvent granskar de resultat som sökningarna ger. De beskriver sökmetoden som lämplig vid sökning inom ett specifikt ämne. Vi valde att göra två
elektroniska, systematiska sökningar i Social Services Abstract (se tabell 1 och 3) samt Onesearch (se tabell 2 och 4). Databaserna valdes tillsammans med ämnesbibliotikarien för socialt arbete på Karlstads universitet. Social Services Abstract som databas valdes utifrån dess relevans för forskning inom socialt arbete. Vidare valde vi att söka i Onesearch vilket är en samsökningsbas som söker i många av Karlstads universitets databaser utifrån möjligheten att den söker i flera databaser. Vi valde att söka med sökord på engelska utifrån att
databaserna vi valt mestadels har artiklar på engelska.
Efter den elektroniska, systematiska databassökning utgick vi från de artiklar vi valt ut baserat på fulltext, och genomförde kedjesökningar. En kedjesökning innebär att forskaren söker efter ytterligare artiklar i referenslistorna på de artiklarna som valts ut (Rienecker & Jorgensen 2014). På så vis fann vi fler artiklar med kvalitativt innehåll. Se tabell 1, 2 och 3.
5.4 Inklusions- och exklusionskriterier samt urval
Vår studies inklusionskriterier var att de vetenskapliga artiklarna skulle baseras på vuxna människor. Att vara vuxen definieras i vår studie som att vara 18 år eller äldre. Utifrån vårt syfte att undersöka specifikt kvinnor, blev också det ett inklusionskriterie. Artiklarna vi valde skulle vara peer-review:ade för att säkerställa kvaliteten på forskningen. Ytterligare ett krav för inklusion var publiceringsdatum, där vi valde att inkludera forskning publicerad från 2000-01-01 och framåt i tiden. Vidare skulle artiklarna beröra alkohol-, drog- eller ett
blandmissbruk av dessa och således exkluderades studier vars fokus var exempelvis mat-, sex- eller spelmissbruk.
Vårt urval av artiklar genomgick fyra steg, se tabeller 1-4. Den totala mängden resultat för samtliga sökningar var 653 stycken artiklar. I ett första urval granskade vi enbart artiklarnas titlar då vår litteratursökning genomfördes i två olika databaser samt med två olika
uppsättningar sökord vilket genererade många träffar. Av dessa 653 stycken föll 612 artiklar bort (även tre dubbletter som hittades exkluderades). De föll bort utifrån att exempelvis titeln visade att artikeln handlade om HIV, AIDS eller rökning. Flera artiklar handlade även om män samt tonåringar vilket gjorde att de exkluderades. I ett andra urval granskades abstrakten för de 41 artiklarna som var kvar efter det första urvalet. Syftet med att läsa abstrakten var att bedöma om artiklarna stödde vårt syfte eller inte. I detta urval föll 24 artiklar bort utifrån att deras syfte inte stödde vårt. I det tredje urvalet lästes 17 kvarvarande artiklar i fulltext av oss båda. Inom två dagar från det att vi läst artiklarna diskuterade vi dem tillsammans. Det tredje
urvalet resulterade i att åtta artiklar exkluderades på grund av att resultaten inte var redovisade separat för kvinnor och män. I det fjärde och sista urvalet kvalitetsgranskades de återstående nio artiklarna med hjälp av Forsberg och Wengströms (2016) checklistor. De kommer att beskrivas mer djupgående under 5.5 kvalitetsgranskning. Vår granskning resulterade i att tre artiklar exkluderades, vilket medförde att totalt sex artiklar återstod. Anledningen till de exkluderades var på grund av att artiklarnas metodgenomgång inte var tydligt beskrivna vilket vi insåg då vi jämförde artiklarna.
Gällande de sex artiklarna vi hittade utifrån kedjesökningen så genomgick de samma steg som de övriga artiklarna. Artiklarna valdes ut på titel i referenslistorna och kontrollerades även gentemot vårt inklusionskriterie om publiceringsår. Efter det lästes abstrakten och de artiklar vi ansåg stödja vårt syfte lästes sedan i fulltext. Även dessa artiklar kvalitetsgranskades genom Forsberg och Wengströms (2016) checklistor. Efter samtliga steg återstod sex stycken artiklar vilket tillsammans med databassökningarna gav oss ett totalt antal artiklar på tolv stycken. För summering av samtliga tolv artiklar, se bilaga 1.
Tabell 1. Litteratursökning i Social Services Abstract 2020-04-08.
Sökning Sökord Antal träffar
Urval 1 baserat på titel
Urval 2 baserat på abstract
Urval 3 baserat på fulltext
Urval 4 checklista
S1 "substance abuse" OR
"drug abuse"
OR "alcohol abuse" OR
"drug addiction"
34 603
S2 "treatment success"
385
S3 women OR
woman* OR female*
89 117
S4 S1 AND S2
AND S3
75 12 7 3 2
Kedje- 3 1 1
sökning
Tabell 2. Litteratursökning i OneSearch 2020-04-08.
Sökning Sökord Antal träffar
Urval 1 baserat på titel
Urval 2 baserat på abstract
Urval 3 baserat på fulltext
Urval 4 checklista
S1 "substance abuse" OR
"drug abuse"
OR "alcohol abuse" OR
"drug addiction"
693 391
S2 “Treatment
success” 25 005
S3 women OR
woman* OR female*
15 599 049
S4 S1 AND S2
AND S3
177 21 (+2) 6 (+2) 2 (+2) 1 (+1)
Kedje-
sökning 5 2 2
( ) = dubbletter från annan databas.
Tabell 3. Litteratursökning i Social Services Abstract 2020-04-09.
Sökning Sökord Antal träffar
Urval 1 baserat på titel
Urval 2 baserat på abstract
Urval 3 baserad på fulltext
Urval 4 checklista
S1 ("substance abuse" OR
"drug abuse"
OR "alcohol abuse" OR
"drug addiction")
31 312
S2 (women OR
woman* OR female)
81 929
S3 "giving up" 765
S4 S1 AND S2
AND S3
68 6 4 4 3
Kedje- sökning
5 3 3
Tabell 4. Litteratursökning i OneSearch 2020-04-09.
Sökning Sökord Antal träffar
Urval 1 baserat på titel
Urval 2 baserat på abstract
Urval 3 baserad på fulltext
Urval 4 checklista
S1 ("substance abuse" OR
"drug abuse"
OR "alcohol abuse" OR
"drug addiction")
419 974
S2 (women OR
woman* OR female)
8 927 530
S3 "giving up" 54542
S4 S1 AND S2 AND S3
333 2 (+1) 0 0 0
( ) = dubbletter från annan databas.
5.5 Kvalitetsgranskning
Vi granskade samtliga tolv artiklar med hjälp av Forsbergs och Wengströms (2016)
checklistor. Forsberg och Wengström (2016) har presenterat olika listor för kvalitativa och kvantitativa artiklar. Checklistan för kvalitativa artiklar tar upp bland annat studiens syfte, undersökningsgrupp, vilken urvalsmetod som använts samt hur datainsamlingen gått till.
Vidare ska det kontrolleras ifall resultaten är trovärdiga och pålitliga samt ifall de teorier som forskaren använt är relevanta. Checklistan för kvantitativa studier tar upp syfte, inklusions- och exklusionskriterier, urvalsmetod, mätmetod samt reliabilitet och validitet bland annat.
Båda checklistorna avslutas med frågan om den aktuella artikeln ska inkluderas i
litteraturstudien. Genom att varje artikel vi valt ut har kontrollerats gentemot dessa checklistor bedömer vi att de tolv artiklarna håller hög kvalitet och lämpar sig bra utifrån vår studies syfte. Vår studies validitet och reliabilitet kommer diskuteras mer ingående i
metoddiskussionen.
5.6 Kvalitativ innehållsanalys samt tolkning av resultat
Analys och tolkning av kvalitativ data handlar om att bearbeta stora mängder empiri och minimera volymen på den för att på ett begripligt sätt identifiera och redovisa återkommande teman och mönster. Vi använde oss av kvalitativ innehållsanalys vilket innebär att metodiskt och successivt sortera empiri (Forsberg & Wengström 2016). Kvalitativ innehållsanalys förklaras mer ingående genom nedan beskrivna steg. För att få grepp om helheten lästes samtliga artiklar i fulltext ytterligare gånger efter att urvalet gjorts. Sedan började vi dekonstruera artiklarnas resultatavsnitt. Utifrån vardera artikels resultatdel markerade vi ut meningsbärande enheter, vilket enligt Hsieh och Shannon (2005) är ord och/eller meningar som beskriver något meningsfullt för frågeställningarna. Efter att ha gjort det med samtliga artiklar lästes alla meningsbärande enheter igen och dessa sattes sedan ihop i koder. Koderna står för något mer övergripande än bara de utvalda meningarna (Hsieh & Shannon 2005).
Koderna summerades sedan i fem olika teman (Se kodningsschema, bilaga 2). Våra teman blev “Socialt stöd”, “Arbete och bostad”, “Behandlings- och förändringsprocess”, “Hälsa och ohälsa” samt “Vändpunkter”.
Utifrån ovan nämnda teman presenterade vi resultaten. Under vardera tema genomfördes en tolkning av resultaten utifrån Beckers (2006) stämplingsteori samt utifrån begreppet stigma av Goffman (2014). Resultaten och tolkningen presenteras separat för tydlighetens skull.
5.7 Etiska överväganden
En god forskningssed handlar bland annat om tillförlitlighet och ärlighet. En
forskningsprocess och produkt ska vara pålitlig vilket genom transparens i exempelvis metod- och designavsnitt kontrollerar studiens och processens kvalitet. Vidare är det, enligt
forskningsetiska principer, viktigt att forskaren är öppen och ärlig kring processens genomförande samt den slutliga produkten (All European Academics [ALLEA] 2018).
Vetenskapsrådet (2017) framhäver också vikten av att forskaren har ett objektivt
förhållningssätt genom forskningsprocessen. Forskaren får exempelvis inte medvetet påverka respondenter eller resultat i studier. I våra litteratursökningar har vi genomgående tänkt på och valt ut artiklar vars undersökningar gett resultat vilka leder mot flera riktningar. Vi har med andra ord inte enbart valt ut litteratur som stödjer en typ av resultat och därmed påverkat studiens slutliga resultat. Vi har även kontrollerat att artiklarna som ligger till grund för litteraturstudien är peer-review:ade för att säkerställa kvaliteten. De artiklar vi valt ut har genomgått etiska prövningar innan undersökningarna genomfördes. Detta med anledning av att vi själva inte samlat in primärdatan, utan att andra forskare gjort det. Utifrån det har vi haft mindre kontroll över hur undersökningarna har gått till, jämfört med om vi själva hade skickat ut enkäter eller genomfört intervjuer eller observationer.
Efter att ha bearbetat litteraturen samt kontrollerat dem gentemot Forsberg och Wengströms (2016) checklistor för kvalitativa- respektive kvantitativa artiklar, känner vi oss förtrogna med att litteraturen håller hög kvalitet samt att forskarna har behandlat deras data på korrekt och tryggt sätt. Vi känner också även förtrogna med att forskarna också har bibehållit ett objektivt förhållningssätt, vilket Vetenskapsrådet (2017) framhåller. Vidare känner vi oss även
förtrogna och trygga med hur vi i vår tur har behandlat resultaten och studierna vi har tagit del av.
Vi har genom hela uppsatsarbetet varit noga med referenshantering för att undvika plagiering, vilket Vetenskapsrådet (2017) skriver är den vanligast förekommande ohederligheten inom forskning. Plagiering innebär att använda någon annans text eller resultat som sitt eget. Till detta hör ALLEAs (2019) princip, för en god forskningssed, om respekt. Det innebär att forskaren respekterar dels forskarkollegor och studiedeltagare, dels samhället och miljön.
Genom att på ett korrekt sätt förhålla oss till andra forskare och referera korrekt till litteratur så innehar vi respekt för andra forskare, för respondenterna i artiklarna vi valt ut samt gentemot samhället.
6. Resultat, analys och tolkning
I det följande kapitlet kommer vårt resultat presenteras. Vårt resultat bygger på totalt tolv artiklar. Sex stycken har en kvantitativ design, fem stycken har en kvalitativ design och en artikel har använt metodtriangulering, alltså både kvalitativ och kvantitativ design. För att se en sammanställning av samtliga artiklar, se bilaga 1. Vid analysen har fem teman
framkommit, vilka vi presenterat med hjälp av underkategorier för ett tydligt resultat.
6.1 Tema: Socialt stöd
Falkin och Strauss (2003) visar genom sin undersökning av kvinnors sociala stödsystem, att kvinnor generellt sett har nio stöttande personer i sin närhet. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod och totalt intervjuades 100 kvinnor som befann sig i missbruksbehandling.
Under behandlingsperioden uppgav kvinnorna att de upplevt stöd från olika håll, vanligast var föräldrar och partners, men även vänner och syskon framkom. Comfort et al. (2003) har gjort en studie kring vilka klientfaktorer som kan påverka behandlingsutfallet för kvinnor på behandlingshem och för dem som vårdas inom öppenvården för sitt missbruk. Studien genomfördes enligt kvantitativ metod och baseras på 35 kvinnor på behandlingshem och 60 kvinnor i öppenvården. De skriver att socialt stöd från en drogfri person kan påverka
förändringsprocessen positivt. Det visas vid uppföljningen av klienterna upp till ett år efter att behandling påbörjats. Utöver socialt stöd så är goda familjerelationer av hög vikt.
Trulsson och Hedin (2004) har gjort en studie kring kvinnors sociala nätverk och vilka typer av socialt stöd som är viktiga för kvinnor som vill avsluta sitt missbruk. Studien är av kvalitativ karaktär och jämför resultaten från två tidigare gjorda studier. De skriver att kvinnorna lyfte betydelsen av den vänskapskrets de fått genom självhjälpsgrupper. De hade förståelse för varandra på ett djupare plan och kunde dela erfarenheter. Kvinnorna kunde även beskriva olika sorters stöd som de mottagit från vänner. Under krisartade perioder kunde vännerna till exempel förse dem med känslomässigt stöd. Ibland hade kvinnorna även fått hjälp och stöd genom att vänner tog hand om barnen och även hjälpte till med att ta kontakt med doktorer och behandlingshem vid behov, vilket uppskattades av kvinnorna. Trots att en kvinna med missbruksproblematik befinner sig i en utsatt position, har det enligt författarna även visat sig vara viktigt för dem att få stötta andra i deras närhet. Det kan till exempel gälla vänner och anhöriga. Stöttningen och hjälpen som kvinnor vill ge beskrivs vara av olika karaktär, som exempelvis praktisk eller känslomässig. Flera av kvinnorna hade trots sitt missbruk haft förmågan och viljan till att stötta och hjälpa föräldrar, mor- och farföräldrar och vänner med praktiska saker eller vid svåra situationer i livet. Detta ansågs som väldigt
betydelsefullt för kvinnorna i deras uppbrottsprocesser.
6.1.1 Föräldraskap och barn
Trulsson och Hedin (2004) visar genom sin studie att för de missbrukande kvinnor som har barn så är det en faktor som ofta är viktig i uppbrotts- och förändringsprocesserna. Barnen ger motivation och är viktiga på flera sätt, genom att stötta deras mödrar, att ställa ultimatum och
pressa sina mödrar samt genom att mödrarna känner att de behöver stötta och ge omsorg till sina barn. De skriver fortsatt att de kvinnor som hade barn kände att barnen gav mening till livet. Livet fick en högre betydelse och ett rikare innehåll tack vare barnen. Kvinnorna uppgav att de var redo att gå igenom den påfrestning en behandling kräver för att bli drogfri eftersom de ville kunna ge barnen en bättre uppväxt samt kunna ge bättre förutsättningar i livet. Barnen hade lika stor betydelse för dem oavsett om de hade vårdnaden om dem eller om de var placerade i familjehem. De kvinnor som förlorat vårdnaden om sina barn uppger att de i samband med det också förlorat meningen i livet. Samtidigt som flera kvinnor även uppgav att det var en lättnad eftersom de upplevde att barnen innebar ett för stort ansvar. Genom att de fick barnen omhändertagna fick de tid att få vara för sig själva och fokusera på annat. Men de beskrev kontakten som de hade med barnen som betydande och som ett hinder från att totalt tappa all kontroll.
Sterk et al. (2000) skriver att syftet med deras studie var att undersöka vilka motivatorer och hinder som kvinnor upplever kring att söka behandling för sitt missbruk. En kvalitativ metod användes och 63 kvinnor intervjuades i undersökningen. Undersökningen visar att en
graviditet och att få barn kan vara en orsak till att kvinnor söker behandling och vill avsluta sitt missbruk. De kan fungera som en vändpunkt och en motivator till att ordna upp livet.
Även Von Greiff och Skogens (2016) undersökning pekar på barnen som en viktig faktor för att missbrukande kvinnor ska bli av med sin missbruksproblematik. De genomförde en studie med syftet att undersöka vilka faktorer som var viktiga för kvinnor respektive män som ville lämna sitt missbruk. Studien var av kvalitativ design och totalt 90 enskilda intervjuer hölls.
Utifrån de 45 intervjuerna där respondenterna var kvinnor visar resultaten att barnen spelar en stor roll i kvinnors uppbrottsprocesser, både i processen att påbörja en förändring och för att behålla en hållbar, nykter livsstil. Författarna menar liksom tidigare författare att barnen var viktiga för alla kvinnor, oavsett om de hade förlorat kontakten eller vårdnaden om dem. En kvinna beskriver att hennes son föreslog en behandling för henne vilket blev en väckarklocka och en rädsla för att förlora kontakten med barnet om hon inte lyssnade. Detta bidrog till att hon påbörjade en behandling. Trulsson och Hedin (2014) påvisar liknande resultat i deras studie. De skriver att flera kvinnor berättat att deras tonårs- och vuxna barn ställt ultimatum utifrån att barnen inte längre accepterat kvinnornas livsstil. Mot bakgrund av detta har flera kvinnor valt att påbörja en förändringsprocess. De skriver också att flera kvinnor berättat att deras tonårs- och vuxna barn har stöttat dem till att söka vård och stöd för sitt missbruk.
Jeongs et al. (2015) studie syftar till att undersöka om kvinnors självrapporterade nivå av hur redo de är för behandling spelar någon roll för behandlingsprocessen. Undersökningen bygger på 50 mödrars deltagande och är gjord utifrån en kvantitativ design. Studien visar att nivån av hur redo kvinnorna upplever sig att vara för behandling är signifikant associerat med
förändringar kring kvinnornas attityder i förhållande till sitt föräldraskap. Under behandlingen förändrades kvinnornas attityder kring föräldraskapet positivt hos dem som uppgav sig vara redo för behandling. Attityderna förändrades gällande exempelvis vilka förväntningar kvinnorna hade på barnen och deras förmågor. Innan behandlingen hade mödrarna ofta orealistiska förväntningar på vad deras barn kan och ska göra. Att känna sig redo för behandling var dock inte signifikant associerat med förändrat beteende hos kvinnorna i
förhållande till sitt föräldraskap. De träffade inte barnen mer eller interagerade på andra sätt med dem efter behandlingen. Resultaten pekar mot att beteendet i grunden inte förändrades men att kunskapen kring hur man uppfostrar barnen ökade. Även om kunskapen ökade så tillvaratogs den inte alltid.
6.1.2 Familj och partner
Lewandowski och Hill (2009) har studerat hur ekonomiskt och materiellt stöd påverkar kvinnor i deras behandlingsprocess och i huruvida de stannar i behandling eller inte. Studien grundar sig i semistrukturerade intervjuer med totalt 117 kvinnor. Den visar att de kvinnor som befann sig i ett äktenskap innan behandlingen hade bättre förutsättningar att bli fria från sitt missbruk jämfört med de kvinnor som aldrig hade varit gifta. Comforts et al. (2003) studie visar att faktorer som kvinnorna uppgav vid påbörjad behandling relaterade till familjen kan påverka upp till 34 % av behandlingsresultatet för kvinnor som vårdas i öppenvården. Det sociala stödet från familjen är en särskilt viktig faktor för utfallet.
Majoriteten av kvinnorna som intervjuades i Von Greiff och Skogens (2016) studie diskuterar sina manliga partner i förhållande till uppbrottsprocessen. Alla förutom en kvinna beskrev detta i termer av våldsamma partners och trasiga förhållanden vilket ledde till att kvinnorna ville ha en förändring i livet. Partnern har alltså stor påverkan på huruvida kvinnor vill påbörja en förändringsprocess eller inte. När det gällde att bibehålla nykterheten och den positiva förändringen så talade få kvinnor om sina partners som en viktig faktor. Då framstod istället begreppet familjen som en viktigt. Falkin och Strauss (2003) visar att kvinnorna i deras undersökning identifierat i genomsnitt tre personer i deras kontaktnät som är associerade med kvinnornas missbruk. Det kan handla om en missbrukande partner eller vänner, samt personer som kvinnorna köpt droger av. Drygt en femtedel av alla stöttande personer som samtliga kvinnor nämner har kopplingar till droger och missbruk. Över hälften av samtliga kvinnor beskriver en svår situation där de får socialt stöd i uppbrottsprocessen från en person som också är starkt förknippad med droger och missbruk. Vanligast är att partners och föredetta partners hjälper till att möjliggöra kvinnornas missbruk samtidigt som de stöttar kvinnorna i förändringen mot nykterhet och drogfrihet. Riehmans et al. (2000) studie syftar till att undersöka könsskillnader kring hur en partner påverkar motivationen till behandling. Undersökningen är genomförd enligt kvantitativ metod och baseras på totalt 206 män och kvinnor. Författarna skriver att över hälften av kvinnorna som deltog i deras studie hade en partner som själv befann sig i ett missbruk. De kvinnor som hade en man som befann sig i en aktiv problematik hade själva svårt att bli fria från sitt missbruk. För de kvinnor där männen själva sökt behandling för sin problematik hade lättare att få insikt och förståelse för sitt eget missbruk. Vidare såg författarna även att de kvinnor som hade en egen inkomst hade lättare att förstå sitt missbruk och den problematik det ger.
Abadis et al. (2015) undersökning syftar till att undersöka könsskillnader gällande orsaker till påbörjad missbruksbehandling, avhopp från behandling samt resultat. Studien är av
kvantitativ karaktär och baseras på totalt 504 kvinnor och män. Studien visar att den
vanligaste orsaken till att kvinnor söker behandling för sitt missbruk är personliga problem.
Ofta handlade dessa problem om familjen och familjekonflikter vilka kvinnorna ville lösa.
