Arbete och bostad

Lewandowski och Hill (2009) fann i deras studie att de kvinnor som mottog ekonomiskt stöd från myndigheter eller en familjemedlem under sin behandling tenderade att inte fullfölja behandlingen. Vad faktumet beror på kan vi bara spekulera i. Det kan resultera i att

motivationen minskar eftersom att ekonomin inte blir lika påfrestad och att kvinnan ser att problemet löser sig utan ett arbete. Socialstyrelsen (2014) instämmer i att ekonomiska

problem är vanliga bland personer med missbruksproblematik. Således kan kvinnors missbruk fortgå utan ekonomiska konsekvenser om de erhåller finansiellt stöd. Kvinnor kan få mindre att kämpa för om de får ekonomisk stöttning.

Von Greiff och Skogens (2016) skriver att möjligheten att behålla sitt arbete sågs som en motivation till behandling. Att kvinnan känner ansvar för sitt arbete tänker vi kan vara positivt då det påvisar drivkraft och motivation hos henne. För att få vardagen att fungera och

förhindra hemlöshet och ett eskalerande missbruk så kan det vara viktigt att behålla arbetet.

Det skulle även kunna leda till att kvinnor känner sig mindre avvikande gentemot sin

omgivning. Kan det vara en oro för att bli stigmatiserad genom att vara arbetslös, vilket i sin tur kan leda till att bli bostadslös? Genom att undvika dessa två saker kan kvinnors känsla av att vara avvikande minska. Resultaten från Conners et al. (2006) visar på att kvinnor hade större chans till ett arbete efter behandlingen. Detta kan vara ett faktum som är

stigmatiserande för kvinnor som befinner sig i missbruk, då det påvisar samhällets och

arbetsgivares syn på missbruk. Samtidigt som en förståelse bör finnas för att det kan finnas en risk med att ha anställda som befinner sig i ett aktivt missbruk. Ett arbete kräver att man klarar av att sköta arbetsuppgifterna samt hålla tider, vilket inte är säkert att man klarar av om man befinner sig i ett missbruk.

7.1.3 Behandlings- och förändringsprocessen

Vår studies resultat påvisar att kvinnors tro på förändringen samt på att behandlingen de genomgår är betydelsefull och hjälpsam har kopplingar till behandlingsutfallet (Lewandowski

& Hill 2009; Sowards et al. 2008). Detta resultat stämmer överens med Moos et al. (2006) studie kring att tron på behandlingen påverkar behandlingsresultatet och utgången för missbrukande kvinnor. En tro på behandlingen samt förändringen skulle kunna vara

nödvändig för en positiv uppbrottsprocess då ett missbruk eller beroende innebär starka begär som varit pågående under lång tid. Uppbrottsprocessen kan innehålla flera bakslag och återfall vilket kan tära på kvinnorna. För att då orka fortsätta sin process och inte falla för djupt

tillbaka igen så kan kvinnor behöva ha en stark tro på att behandlingen är hjälpfull. Att varje dag gå i en behandling som kvinnorna själva inte tror på och inte är mottagliga för, tänker vi är dömt att misslyckas då motivationen påverkas hos kvinnorna. Att också stanna tillräckligt länge i behandling för sitt missbruk visade sig i vår studie vara viktigt för uppbrottsprocessen (Greenfield et al. 2004; Conners et al. 2006). Detta kan vara en faktor som kan påverka

motivationen positivt. Längre tid i behandling ger kvinnorna mer tid och verktyg för att återgå till ett nyktert, drogfritt och “normalt” liv utifrån samhällets normer. Vi ställer oss dock frågande till om en lång behandlingstid alltid genererar goda behandlingsutfall. Längden i behandling kan tänkas spela mindre roll om kvinnor ändå inte tror på behandlingen. Däremot kan det tänkas att kvinnor som stannar länge i en behandling som de inte ser som värdefull får tid för att inse att den faktiskt är det. Om vården däremot är påbörjad frivilligt kan det vara svårt att få missbrukare att stanna i behandlingar de inte ser som nyttiga.

7.1.4 Hälsa och ohälsa

Att kvinnliga missbrukare ofta upplever skam, skuld samt stigma kring sin problematik är tydligt i vår studie (Sowards et al. 2008; Sterk et al. 2000; Abadi et al. 2015). Detta resultat stöds av Samuelssons (2015) och Kaur och Vikas (2016) forskning. Att kvinnligt missbruk är starkt kopplat till skam- och skuldkänslor är problematiskt och kan göra situationen mer sårbar. Eftersom missbruk är stigmatiserat finns risken att kvinnor väntar länge med att söka hjälp för att de inte vill betraktas som mer avvikande. Risken finns även att kvinnor får svårare att se att de överhuvudtaget har ett problem vilket är riskfyllt för dem själva och deras omgivning, vilket även Socialstyrelsen (2019) påpekar.

Vår studie visar att kvinnors egen vilja att förändras har en avgörande roll i

förändringsprocessen (Von Greiff & Skogens 2016; Sterk et al. 2000). Detta resultat stämmer överens med Blomqvists (2012) forskning kring att inte forcera en förändring hos någon som inte vill förändras utan att istället försöka arbeta med personen då motivation finns. Att arbeta med någon som vill förändras och är beredd att arbeta för det skulle kunna underlättar

förändringsprocessen. Men det kan även vara viktigt att försöka hjälpa personen med ett missbruk att hitta motivation till förändring för att på så vis påbörja en förändring.

7.1.5 Vändpunkter

Flertalet kvinnor i studierna kom till insikt gällande behovet av vård och behandling för sitt missbruk först när de blivit frihetsberövade (Conners et al. 2006; Sterk et al. 2000). Att bli omhändertagen av polis och rättsväsendet skulle kunna leda till endera ett uppvaknande och därmed en vilja att påbörja en förändringsprocess, eller ha motsatt effekt, att ångesten för sin handling åter dövas genom missbruket. Resultatet visar även att flera kvinnor valt att söka behandling efter att de tvingats till prostitution i beroendet av en inkomst (Sterk et al. 2000;

Von Greiff och Skogens 2016). Utifrån det reflekterar vi i den utsatthet som en kvinnas missbruk kan leda till, att tvingas sälja sin egen kropp för att få en inkomst till mat måste vara oerhört skamfyllt och jobbigt. Att tvingas till detta tror vi också kan komma att kräva mycket av den psykiska läkeprocessen, och kanske även av den fysiska om kvinnan ådragits skador från prostitutionen. Även tidigare forskning stämmer in och beskriver utsattheten hos kvinnliga missbrukare, men istället i termer av fysiskt och sexuellt våld (Holmberg et al.

2005; Beijer et al. 2018).

Comfort et al. (2003) menar på att behandlingsutfallet hos kvinnorna förbättrades om de hade kvar visst ansvar i vardagen, som att ta hand om barnen eller sköta ekonomin. Utifrån

stigman som kan följa en behandlingsprocess så kan det tänkas att kvinnorna kan känna sig mindre avvikande jämfört med resten av samhället genom att de har kvar det egna ansvaret.

En tanke är att kvinnorna kanske känner sig omyndigförklarade genom att de blir fråntagna vardagsbestyr. Det kan också vara så att de känner att de tappar kontrollen över sitt egna liv eller att tappar viktiga funktioner i vardagslivet och hemmet.

7.2 Metoddiskussion

Forsberg och Wengström (2016) skriver att en god extern validitet innebär att en studies resultat kan generaliseras till andra, större sammanhang än de som mätts. Med andra ord ställs frågan om studiens resultat kan bidra till att allmänna slutsatser inom området kan dras.

Författarna skriver vidare att en god intern validitet innebär att resultaten har hög

tillförlitlighet och att de är trovärdiga. Utifrån de urval samt granskningar vi gjort för våra artiklar bedömer vi att validiteten på vår studie är hög då artiklarnas undersökningar gjorts i olika länder vilket exempelvis gör studiens resultat mer generella. Forsberg och Wengström (2016) skriver även att en studies validitet handlar om ifall studien mätt det som den avsåg att mäta. Utifrån de sökord vi använde samt de artiklar vi valt ut som underlag för studiens anser vi att validiteten i vår uppsats är hög då resultaten svarar på våra frågeställningar.

Extern reliabilitet är huruvida någon annan forskare skulle kunna genomföra vår studie enligt samma metod som vi, och få liknande resultat. Den interna reliabiliteten beskrivs handla om studiens analys och tolkning. Frågan om en annan forskare hade valt att använda samma eller liknande teoretiska begrepp eller teorier som vi gjort ställs (Forsberg & Wengström 2016).

Utifrån att vi gjort elektroniska, systematiska databassökningar så är det inte säkert att samma

artiklar framkommer vid andra tillfällen, trots att samma sökord och inklusionskriterier används. Genom vårt första urval där vi enbart inkluderade artiklar baserat på titel finns en risk att vi missat bra material, vilket kan sänka vår reliabilitet. Däremot valde vi att

komplettera med en kedjesökning för att nå mer forskning, som eventuellt kan ha missats tidigare. Därmed anser vi att vår reliabilitet är hög. Vi valde att tolka våra resultat utifrån stämplingsteorin samt begreppet stigma vilket vi tycker är en naturlig koppling utifrån resultaten.

Vår valda metod kan påverka resultatet utifrån att vi baserat vår studie på andra forskares redan genomförda studier. Således har vi inte deltagit vid intervjuer eller liknande vilket gör att vi inte kan säkerställa att de som genomfört studierna inte har vinklat frågor eller påverkat respondenter på ett otillåtligt sätt. Men det skulle också vara oetiskt att göra det och utifrån att artiklarna genomgått etiska prövningar så känner vi oss ändå säkra med att informationen inte omformateras. Vi är även medvetna om att forskningen och informationen i

kunskapsöversikten mestadels är baserad på Sverige medan majoriteten av våra utvalda artiklar baseras på länder i hela världen.