Lärares tankar om kristen etik.
– En kvalitativ studie baserad på intervjuer gjorda på lärare angående deras syn på kristen etik i skolans värdegrund.
Teachers thoughts on christian ethics.
– A qualitative study based on interviews made of teachers regarding their view on Christian ethics in the school`s value base.
Leo Engqvist
Fakultet för samhällsvetenskap och humaniora Ämne/Utbildningsprogram: Ämneslärarprogrammet Nivå/Högskolepoäng: 15 hp.
Handledarens namn: Tomas Appelqvist Opponeringsdatum: 2017-01-31
Abstract
The aim of this paper was to explore how teachers perceive Christian ethics. All swedish schools are affected by the values Skolverket phrase as the values all school´s must follow. These values are displayed throughout the teachers profession. This paper addresses the following content: ...the ethics which have been managed by the Christian tradition...”. This paper is based on seven interviews, made with teachers, where they describe their views on what a christian ethics might contain, if they want the content to remain and how a potential reformulation could be designed.
One of the results is that all respondents want a reformulation that does not have a religious attitude.
The majority of the teachers had a positiv view on what a Christian ethics includes, but would still prefer a reformulation. The result was analyzed by Max Weber's theory of rationalization and the area's previous research where the thoughts of Anders Piltz and Ola Sigurdson gained additional space. The interviews have been processed in agreement with grounded theory.
Keywords: Christian ethics. School values. Interviews. Christian tradition. Rationality.
Innehållsförteckning
1. Inledningskapitel ...4
1.1 Bakgrund...4
1.2 Syfte...5
1.3 Frågeställningar ...5
1.4 Tidigare forskning...7
1.5 Avgränsning ...12
1.6 Metod och material...12
1.6.1 Urval...14
1.6.2 Analys av data...15
1.6.3 Tankar kring intervjuschemat...15
1.7 Teori...17
1.8 Disposition...19
2. Undersökning...20
2.1 Redovisning av empirin...20
2.1.1 Lärares uppfattning av kristen etik...20
2.1.2 Vill lärare att formuleringen om kristen etik ska bestå och anser dem att formuleringen är rationell ifrån en professionskontext?...23
2.1.3 Vad är en lämplig omformulering?...25
2.2 Analys...26
3. Resultat...31
Källförteckning:...35
Källor...35
Litteraturlista ...35
Bilaga 1. Intervjufrågorna. ...37
1. Inledningskapitel
1.1 Bakgrund
I Sverige omfattas vi alla av en skolplikt som kräver att samtliga svenska medborgare ska gå i skolan. Eftersom svenskarnas obligatoriska skolgång varar till årskurs nio så blir därför skolan en stor och omfattande process för befolkningen. Skolan har tre centrala uppdrag i den processen: 1.
Att ge eleverna förutsättningarna för att kunna nå de kunskaper som styrdokumenten efterfrågar, 2.
Att fostra demokratiska samhällsmedborgare, och 3. Att skolans verksamhet ska ske i enighet med skolans värdegrund1. Det sistnämnda uppdraget är kanske det minst uppmärksammade från allmänheten. Alla anställda på en skola ska agera i enighet med de värden som skolans värdegrund förmedlar. Därför blir värdegrunden central i hur elevernas skolgång blir, och således hur skolan påverkar eleverna i deras liv efter skolan. En av formuleringarna i skolans värdegrund är ”I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition...2”. Oavsett om formuleringen har sin grund i en historisk kontext eller om den är en politisk kompromissprodukt så är formuleringen direkt påverkande då samtliga anställda inom skolan måste agera i enighet med den.
Formuleringen har onekligen bringat diskussioner på lärarutbildningar och har blivit ett uppdrag där många tolkar formuleringen på olika sätt för att kunna applicera den i sin profession. Jag anser att det är relevant att undersöka om formuleringen kan göras om för att passa dagens skola på ett bättre sätt., vilket uppsatsen har gett ett eget svar till. Uppsatsens syfte var att undersöka om lärare tycker att den här formuleringen ska bestå i skolans värdegrund, vad de associerar med en kristen etik och undersöka hur formuleringen kan omstruktureras då den bringar för mycket problematik. De författare som influerat uppsatsen mest är Anders Piltz och Ola Sigurdson som båda haft utgångspunkten att den etik som förvaltats av kristen tradition är en kristen etik, således har uppsatsens utgångspunkt varit detsamma. Jag anser själv att en kristen etik inte är någonting specifikt, utan kan delas upp i flera olika ståndpunkter som inte alltid går hand i hand. Begreppets bredd gör det otydligt och svårtolkat, och kan således tolkas som ett exkluderande begrepp som ändå idag är inkluderat i värdegrunden som ska återspeglas till skolans elever. Begreppets verkningskraft måste såldes undersökas i skolans praktik, vilket uppsatsen huvudsakligen gjort.
1 Erdis, M, Juridik för pedagoger, Studentlitteratur, 2011.
2 Skolverket, Uppdrag och värdegrund.
1.2 Syfte
Mitt syfte med uppsatsen var att se hur lärare tolkar formuleringen angående etik i skolans värdegrund, om de ansåg att den borde bestå och hur en potentiell omformulering skulle kunna struktureras. Studien baserades på semi- strukturerade intervjuer där respondenterna besvarade frågan om de anser att formuleringen ska stå i skolans värdegrund, samt föra ett resonemang om deras uppfattning om vad kristen etik kan vara, men också vilka värden de vill inkludera i en potentiell omformulering. I uppsatsen kommer framför allt två olika tänkare inom ämnet att nämnas där ena sidan (Piltz) ger en positiv syn på vad för etik den kristna traditionen har förvaltat och den andra sidan (Sigurdson) problematiserar begreppet och menar att formuleringen pekar mot flera olika etiska traditioner. Uppsatsens område berörs i dagsläget av en forskningsgrupp på Umeås universitet där forskare från religionsvetenskapen, teologi och pedagogiska fakulteten gått samman för att undersöka det kyrkliga kulturarvets påverka i dagens skola och religionsdidaktiken som område.
1.3 Frågeställningar
– Hur ställer sig lärare till formuleringen om kristen etik i skolans värdegrund?
– Vill lärare att formuleringen angående kristen etik i skolans värdegrund ska bestå, och anser dem att formuleringen är rationell utifrån professionens kontext?
– Om respondenterna anser att formuleringen är för problematisk, hur kan den omformuleras?
Forskningen kring området präglas av en mångfald av tolkningar av vad en kristen etik faktiskt innebär. Här menar exempelvis Anders Piltz att en kristen etik vill förmedla värderingar som bidrar till ett fritt tänkande och ett handlingsmönster som menar att människor ska behandlas och behandla på ett respektfullt och vänligt sätt3. Ola Sigurdson å andra sidan ställer sig kritisk till Piltz tolkning
3 Statens offentliga utredningar, Skola för bildning SOU 1992:94,
av begreppet. Han menar att den kristna traditionen har förvaltat olika etiska traditioner och att en del av den kristna etiken, som Sigurdson menar är ett paraplybegrepp, kan legitimera våld och att formuleringen i skolans värdegrund därför borde formuleras tydligare4.
Min utgångspunkt gällande frågeställningen ”Vill lärare att formuleringen angående kristen etik i skolans värdegrund ska bestå och anser dem att formuleringen är rationell utifrån professionens kontext?” är att den har en koppling till hur lärarna har anpassat sin profession efter formuleringen.
Detta kopplas vidare till uppsatsens teori. Lärarna har anpassat sig på ett sätt som de anser vara rationellt. Om lärarna anser att formuleringen inte borde bestå borde det därför finnas rationella skäl bakom detta som grundats i hur relationen mellan lärarens egna åsikter, skolans värdegrund och dess samverkan i en lärarprofession fungerar5. Eftersom formuleringen är någonting som hela lärarprofessionen måste ha i åtanke har lärarnas egna uppfattningar och tankar kring hur värdegrundens appliceras på professionen, och därmed hur just formuleringen om etik format deras handlingsmönster i skolans verksamhet. Det var därför relevant att undersöka lärarnas uppfattning av formuleringens inverkan och syfte ifrån ett perspektiv där rationalisering hamnar i centrum.
Det studiens tredje frågeställning undersökte är vad lärare själva ville implementera i formuleringen om etik. Här blir huvudfokus att se vad för värden lärarna vill att formuleringen ska innefatta. Vad för värden de vill att formuleringen ska innefatta har en direkt koppling till vad de själva tror skulle vara givande för värdegrundens praxis.
1.4 Tidigare forskning
I en av statens offentliga utredningar6 skrev Anders Piltz ett kapitel där han behandlade begreppen kristen etik och västerländsk humanism. Piltz menar att vi måste bejaka historien under en längre tidsperiod för att se till vad det är för värden som faktiskt uttrycks av en västerländsk humanism och en kristen etik. Han menar att dessa värden, med historiska glasögon på, i en skolverksamhetskontext pekar mot att den västerländska humanismen förespråkar värden likt
4 Sigurdson, O, Den goda skolan, Studentlitteratur, 2002.
5 Kalberg, S, Max Webers types of rationality: Cornerstones for the Analysis of Rationalization Processes in History, American Journal of sociology, 2010.
6 SOU 1992:94, Piltz, A, 1992.
individens rätt att tänka fritt, att ta till sig den livsåskådningen personen själv vill förespråka, valfrihet och yttrandefrihet. Men framför allt att personer tolkar saker olika och att skolan ska främja en mångsidig miljö som är rik på perspektiv och infallsvinklar. Den västerländska humanismen kan även fungera som en identitetsgivare, men att även det i humanismens anda är valfritt. Nämnvärt är att Piltzs text endast hyllade den västerländska humanismen, och nämnde den österländska humanismen endast i negativa sammanhang.7
När Piltz behandlade begreppet kristen etik började han med att separera en kristen tro och en kristen etik. Ännu en gång menade han på att begreppet måste förstås i en historisk kontext där det inte kombineras med en tro på Gud, utan snarare vad det är för etik som förvaltats. Piltz menade att de värden begreppet pekade mot är vad den romersk-judiska kristendomen bidragit med ur ett samhällsperspektiv. Här tolkade jag Piltz som att kristendomen och demokrati länge har verkat hand i hand då demokrati är en av de begreppet som han menar historiskt främjats av kristendomen och är därav en del av den kristna etiken. Här pekade Piltz mot kristnas ständiga opinion mot en auktoritär stat. Dock är inte frihet och demokrati de ända som kopplas samman med en kristen etik, utan mestadels handlar begreppet om hur Jesus och bibeln sätter grund för den etik som ska nyttjas mellan individer i sociala interaktioner för att bidra med godhet. Till viss del ska även begreppet ses i ett sammanhang där en västerländsk humanism är en bidragande faktor till den etik som kristendomen förvaltat. Därför är människans självbestämmande, rätten att tänka och kritiskt granskande även begrepp som kopplas till etiken. Piltz nämner även att begreppet kristen etik har tolkningsföreträde hos personen som tankemässigt sätter in det i sin egen kontext, och att begreppet därav har i mångas ögon blivit ett problematiskt begrepp som många värderar och därav kan förutsätta en kristen tro i samband med en kristen etik8. Att detta problematiseras kan vi se tydligt hos Ola Sigurdson där han menar att kristen etik är ett paraplybegrepp som omfattar mer än en etik, och därmed sprider olika värden. Ett av de värden Sigurdson menar att kristendomens tradition har förvaltat är ett legitimerande av våld i specifika sammanhang, vilket helt och hållet motsätter Piltz bild av begreppet9.
När Piltz nämner formuleringen sätter han ett fokus på att det handlar om den etik som förvaltats av kristen tradition, och inte kristendomens idéer i sig som skolans värdegrund ska påverkas av. Han menar att etiken som har förvaltats är till stor del ”den gyllene regeln”, som han också kallar ”den
7 Piltz, 1992.
8 Ibid.
9 Sigurdson, 2002, Piltz, 1992.
naturliga regeln”. Själva syftet med dessa begrepp är att människor ska behandlas på ett schysst och värdigt sätt. Innehållet i den ”gyllene regeln” är någonting Piltz menar skolan givetvis ska stå för.
Även här pekar Piltz mot att själva ursprunget inte har någonting med kristendomens lära att göra, utan Piltz riktar det snarare mot människans naturliga beteendemönster och att detta grundas på en hållning som en stor del av mänskligheten tar för givet. Dock är det viktigt att poängtera att dessa värderingar och begrepp är en del av den etik som hänvisas till skolans värdegrund i form av ”...
den etik som förvaltats av kristen tradition...”, och ska därför inte förutsätta en kristen tro för att kunna agera i enighet med etiken.10
Jag anser att den här utredningen är relevant för min studie då Piltz gör en nyanserad tolkning av begreppet ”kristen etik”. Att hans tolkning även utgår ifrån en skolkontext, och används i en av Statens offentliga utredningar ger mig bilden av att Piltz begreppsanvändningar är väldigt korrekta och accepterade från ett lagstiftande perspektiv. Texten ger indikationer på att förmedla tankarna som ligger bakom dess innehåll i skolans värdegrund. Därför anser jag att det är av värde för uppsatsen att ha Piltz resonemang om vad den kristna etikens drivkrafter och innehåll är. Självklart tar studien hänsyn till att Piltz resonemang inte är någonting som ligger som grund i hur lärare tänker.
I avhandlingen Den goda skolan11 problematiserar Ola Sigurdsson Piltzs bild av vad en kristen etik och en västerländsk humanism innebär. Han menar att det är problematiskt att lärare ska anpassa sig efter en kristen etik eftersom den kan ha olika grund beroende på vilken tradition etiken kommer ifrån. Exempelvis tar Sigurdsson upp exemplet om att luthersk etik i viss mån kan legitimera våld, vilket skolan inte alls borde eftersträva vilket visar på hur problematiskt begreppet kan vara.
Sigurdsson menar att en diskussion om kristen etik och västerländsk humanism måste lyftas. Om dessa två begrepp inte gå in i varandra menar Sigurdsson att de måste stå i motsats till varandra, vilket gör tolkningsramarna för lärare väldigt problematisk. Sigurdsson menar också att formuleringen kristen etik är problematisk då kristendomen varit verksam under en sådan lång tid så att det blir svårt i vad som ska utläsas för att användas, och vad som ska filtreras bort.
Avslutningsvis vill Sigurdsson att formuleringen om västerländsk humanism och kristen etik måste göras om för att ge en klar bild av vad lärare ska eftersträva i sin profession. Just hur den formuleringen skulle kunna se ut har dock Sigurdsson inget svar på.12
10 Piltz, 1992.
11 Sigurdsson, O, Den goda skolan, Studentlitteratur, 2002.
12 Sigurdson, 2002.
I avhandlingen värdepedagogik i skolans vardag13 undersökte Robert Thornberg vad det är för regler, normer och värden som är viktigast från ett elevperspektiv, och från ett lärarperspektiv.
Thornberg kunde efter sina intervjuer dra slutsatsen att mycket av lärarnas tid, fokus och energi går åt att sätta upp en tankekarta om vad eleverna får och inte får göra. Detta kallade Thornberg lärar- elev-interaktivt arbete. Studien visade att i praktiken så finns det enorm mycket regler och normer som lärarna själva måste konstruera för att få den undervisningsmiljön de önskar. Detta kunde kopplas vidare till lärarnas fostran-uppdrag men även skolans värdegrund. Mycket av lärarnas fokus går till att reagera när eleverna överskrider de regler som lärarnas bygger upp i enighet med deras syn på skolans fostran-uppdrag och skolans värdegrund. Ett annat resultat i avhandlingen är att det som lärarnas anser vara de viktigaste normerna och värdena tar avstamp i relationerna mellan lärarna och eleverna. Relationerna sätter grund för klassrumsmiljön och kan således förebygga de regel- överskridande handlingarna från elevernas sida.14
Studien visade även att det ligger ett stort fokus från elevernas perspektiv att agera i enighet med de normer och värden som finns i skolans miljö, men även att många av dessa är normer som eleverna måste upptäcka för att inse att de finns. Dessa kunde exempelvis vara när det är okej att resa sig och gå ifrån lektionen, när eleven kan fråga när det är rast etc. Det Thornberg kom fram till var att vad som påverkade lärarnas utgångspunkt i vad som kan räknas som okej eller vad som inte är okej, är främst skolans värdegrund. Därför anser jag att det är relevant att göra undersökningar om de begrepp som står i skolans värdegrund, hur de tolkas och hur de faktiskt påverkar professionen.
Lärarna i studien menade att dessa metainteraktioner verkade förberedande för elevernas kommande sociala interaktioner i deras framtida liv. Thornberg menade att elevernas reflektioner kring hur de ska agera i sociala interaktioner hjälper eleverna med att själva undersöka vad som är okej i sammanhanget15. Detta är någonting jag själv tror påverkas i hög grad med hur skolans värdegrund är konstruerad. Vad som sätter grunden för verksamhetens normer tror jag tar avstamp i vad det är för värden som verksamheten vill lyfta fram. Dessa värden är skrivna i skolans värdegrund och där ingår en kristen etik som ett eftersträvansvärt värde. därför menar jag att den här avhandlingen är relevant för min studie då resultatet visar på att skolans värden formar den miljö som elevernas fostras inom, men även att de värden som skolan ser som eftersträvansvärda
13 Thornberg, R, Värdepedagogik i skolans vardag, Linköpings universitet, 2006.
14 Ibid.
15 Ibid.
ska implementeras i elevernas sätt att tänka eftersom skolans värdegrund sätter grunden för vad för elever som skolan ska fostra.
David Lifmark skrev en avhandling som heter Emotioner och värdegrundsarbete – Om lärare, forstran och elever i en mångkulturell skola16. Syftet med avhandlingen var att undersöka hur skolans värdegrund och skolans värdegrundsarbete appliceras i praktiken, men även hur det tolkas samt hur det påverkar eleverna. Ett av de resultat som avhandlingen bringade var att skolans värdegrund tolkas och appliceras så som läraren själv har uppfattat den. Efter Lifmarks intervjuer kunde han konstatera att värdegrundens krav på den etik som förvaltats av den kristna traditionen inte applicerades i lärarnas profession. Detta var för att det fanns en samlad uppfattning om att formuleringen som följer, i värdegrundens textliga ordning, förespråkar att skolans ska vila på en västerländsk humanism och att dessa två värden tillsammans nollställer värdegrundens formulering om en kristen etik.17
I Max Webers types of rationality: Cornerstones for the Analysis of Rationalization Processes in History18 skrev författaren Kalberg om Webers fyra olika sätt som rationaliseringen visar sig inom, dessa är det praktiska, de teoretiska, det substantiella och det formella. Dessa fyra olika ingångar till rationaliseringen verkar mest inom den ekonomiska, det sociala och inom det religiösa. Kalberg menar att Webers tankar kring rationaliseringen inom religion, och rationaliseringens bidragande till en mer sekulär värld grundar sig i att den moderna människan värdesätter nya värden som har en rationell grund. Han menar att människan historiskt har levt i en värld där förutsättningarna inte varit attraktiva och att människan därför har sökt sig till ett liv efter döden som ska vara mer tilltalande, och därmed känt att religionen haft en rationell grund.19
I artikeln Value conflict and faith based schools20 så undersökte Sporre hur värdekonflikter fungerar i religiösa friskolor. Till begreppet religiösa friskor kopplades alla friskolor som har förankrat en religiösa hållning i sin värdegrund. De värdekonflikter som undersöktes var elevernas rätt till religionsfrihet, elevernas utvecklande inom kritiskt tänkande och föräldrarnas rätt att vägleda sina barn i skolans värld. Här blev ett av resultaten att elevernas kritiska tänkande skedde i mindre grad.
16 Lifmark, 2010.
17 Ibid.
18 Karlberg, 2010.
19 Ibid.
20 Sporre, K, Value conflict and faith based schools, Nordic Journal of religion and society, 2013.
i skolans verksamhet på de värden som skolan hade fastställt. Sporre kunde konstatera att detta bidrog med negativa effekter till elevernas kritiska tänkande samt deras rätt att kunna praktisera vilken religion de själva vill. Ett annat resultat var att föräldrarna oftast ligger bakom elevernas skolval. Den mest avgörande faktorn bakom detta menade Sporre var att föräldrar vill att eleverna fostras i samma tro som föräldrarna har.21 Jag anser att artikeln är intressant sett till intervjuernas resultat. En respondent kopplade exempelvis ihop värdegrundens kristna etik med de värderingar som står i bibeln. Om bibelns värderingar skulle styra skolan hade vi haft en religiös statlig skola i allra högst grad, därför anser jag att artikeln är givande ur en religionsfrihetskontext.
I artikeln The impact of economic deprivation and regional differences on idividual secularization in western Europe22 skrev Peter Gundelach om sekulariseringens utveckling. Utgångspunkten för artikeln var att sekulariseringens framfart kunde ses som fakta, och att sekulariseringen mäts i andel troende och korrelationen mellan kristen tro och den moral som används ifrån ett helhets perspektiv.
Ett av resultaten som artikeln fick var att individers religiösa hållning påverkas i hög grad av hur de institutioner de befunnit sig inom förhåller sig till religion23. Jag anser att artikeln är relevant för uppsatsen då skolan är en institution som varje svensk medborgare har skolplikt till. Därför är även skolans religiösa hållning, och syn på det religiösa inom skolan, påverkande för elevernas framtida religiositet.
1.5 Avgränsning
Uppsatsen besvarar hur de sju lärare som intervjuats i studien ställer sig till formuleringen angående etik i skolans värdegrund, men den besvarar inte vad det är för etik som förvaltats av en kristen tradition. Jag kommer inte heller att göra någon subjektiv bedömning i uppsatsen om värdegrundens kristna prägel i analysdelen. Uppsatsen kommer inte heller att belysa hur lärare ska anpassa sig efter värdegrunden, dock visar uppsaten exempel på hur lärare väljer att tolka uppdraget. Jag kommer ofta i uppsatsen benämna meningen som uppsatsen grundar sig i för ”formuleringen”. Uppsatsen tar inte heller någon hänsyn till den politiska diskussionen om skolans värdegrund, utan tankar om uppsatsens ämne kommer enbart ifrån tidigare forskning, intervjuerna och teorin som uppsatsen
21 Sporre, 2013.
22 Gundelach, P, The impact of economic deprivation and regional differences on idividual secularization in western Europe, Nordic Journal of religion and society, 2014.
23 Ibid.
vilar på.
1.6 Metod och material
Uppsatsens undersökning är av kvalitativ art och grundas på semi-strukturerade intervjuer. Jag anser att en kvalitativ undersökning passar undersökningen då studien ser till hur lärarnas tolkningar är.
En kvantitativ undersökning passar inte studien då en tolkning inte nödvändigtvis måste hålla ett specifikt mönster, utan grunden för vad som innefattas i tolkningen gör respondenten själv.
Uppsatsens kunskapsteoretiska utgångspunkten blir därav hermeneutik. Att en undersökning grundas på semi-strukturerade intervjuer betyder att jag som intervjuar respondenterna ställer öppna frågor där respondenterna först får tolka frågan själva för att sätta in det i ett sammanhang där de ska svara med ett passande svar24. Att uppsatsen har hermeneutik som kunskapsteoretisk utgångspunkt betyder att respondenternas svar tolkas in i sin kontext för att generera data. För att få en korrekt tolkning av respondenternas svar så förutsätts det att jag som intervjuare har förståelse om den sociala och historiska kontexten respondenten befinner sig i. I sammanhanget tror jag därför att det är relevant med att nämna hur länga respondenten arbetat som läraren hur gammal respondenten är och i vilka ämnen respondenten undervisar. Jag har som utgångspunkt att en lärare som studerat under en längre tid på universitet/högskola har en bredare diskussionsram till begreppen i skolans värdegrund och kan därmed bringa en större mångfald av tankar angående ämnet.
Jag tror även att semi-strukturerade intervjuer är passande för att jag som intervjuare ska få en djupare förståelse av respondentens uppfattning. Hade jag haft exakt samma intervjufrågor i mitt intervjuschema vid varje intervjutillfälle hade jag inte kunnat anpassa frågorna vid tillfällen jag tror att det finns mer innehålla att hämta ur respondenten25. Detta skulle exempelvis kunna visa sig när respondenten svarar på ett sätt som jag inte till fullo förstår i sammanhanget, då kan jag i metoden utöka mitt frågeschema på ett sätt som passar ju den intervjun för att ställa frågor som får respondenten att dela med sig av dennes tankar. Detta tror jag är ett krav för att studien ska kunna få ett bra resultat. Om jag som intervjuare inte kan ställa mer anpassade frågor så blir det därav svårare för mig att komma till insikt om vad som, i det här fallet, ligger till grund för respondentens tolkning av vad en kristen etik är.
24 Bryman, A, Samhällsvetenskapliga metoder, Liber, 2011.
25 Bryman, 2011..
Jag tror att metoden är passande för den här studien eftersom studiens resultat grundas i vad lärare har för uppfattning av begreppet kristen etik och om de anser att det borde spela en roll i skolans värdegrund. Här kommer exempelvis frågor om vad respondenten har för bild av kristen etik i ett skolsammanhang in, men även vad de tror att begreppet skickar för signaler och även vad syftet med begreppet kan vara. Eftersom respondenterna själva är tvungna att ha en uppfattning av begreppen så tar intervjuerna avstamp i olika utgångspunkter, erfarenheter och tankar om begreppet kristen etik vilket undersökningens resultat kommer grundas på. Eftersom intervjuernas resultat i hög grad kräver att respondenternas egna tankar yttras så har intervjuns miljö en avgörande betydelse26. Jag tror därför att det vore passande att vid varje intervjutillfälle gå till ett rum där jag och respondenten är ensamma för att kunna diskutera ämnet i lugn och ro. Detta för att respondenten ska känna att dennes tankar endast lyfts för uppsatsens data, och inte yttras framför andra kollegor och därav bidrar med influenser till möjliga respondenter.
I The routledge handbook of research methods in the study of religion27, skrev Chad Nelson och Robert H. Wood, Jr en text där de problematiserade studier som tar avstamp ifrån andra studiers intervjuer. De menade att andra forskare lägger upp sin studie och sina intervjuer på ett sätt som är passade för just deras studie, och att intervjuernas stoff därför kan bli missvisande om det ska återanvändas för att återkategoriseras in i andra kategorier. Rent praktiskt säger detta att jag som utför studien inte kan ta avstamp i intervjuernas resultat ifrån andra studier då respondenternas svar får en annan kontext. Men även att studiens egna bearbetning av intervjuernas stoff kan bli missvisande då studien troligen haft en annorlunda kategorisering av respondenternas svar och därför vinklat frågan respondenterna ska besvara på ett sätt som är passande till studien.28 Detta är någonting som studien har tagit hänsyn till. Även om ämnet diskuteras i andra artiklar, avhandlingar eller böcker så är det texternas resultat, och inte intervjuer, som har inkluderats i den här studien.
1.6.1 Urval
Jag har valt att intervjua sju lärare. I frågan om vilka personer som ska ingå i studien så använder
26 Bryman, 2011.
27 Staiusberg, M, Engler, S, Routledge Handbook of research methods in the study of religion, Routledge, 2013.
28 Bryman, 2011.
jag mig av ett bekvämlighetsurval29. Ett bekvämlighetsurval innebär att jag som intervjuare väljer respondenter efter vad som ter sig lättast och snabbast i den gällande situationen. För studien är det inte viktigt att alla respondenter är legitimerade lärare, dock anser jag att det är viktigt för studien att målgruppen är bred och omfattar lärare inom olika åldrar, olika kön och olika arbetslivserfarenheter. Detta menar jag är viktigt för att respondenterna inte ska ha för lika förutsättningar när de ska svara på intervjufrågorna då det kan bringa väldigt homogena svar. En bredd i målgruppen pekar även mot att svaren, och därmed resultatet, kommer att ge en större mångfald av svar30. Jag som gör studien anser att olika tankar om begreppet kristen etik i skolans värdegrund bidrar med bättre innehåll till studien än svar som grundar sig i homogena tankar, och därav föredrar en bred målgrupp.
Intervjuerna gjordes på sju personer varav två var män och fem var kvinnor. Lärare 1 är 46 år, har 20 års erfarenhet inom skolan, undervisar i fysik, biologi, kemi och matematik samt har arbetat på fyra arbetsplatser. Lärare två är 38 år och undervisar i matematik, fysik, kemi och biologi samt har 10 års erfarenhet på tre olika arbetsplatser inom skolan. Lärare tre undervisar i historia, samhällskunskap och religion, är 37 år och har åtta års erfarenhet utspritt på fem arbetsplatser.
Lärare fyra är 46 år, undervisar i samhällskunskap, religion, historia, slöjd, matematik och geografi, och har 15 års erfarenhet utspritt på fyra arbetsplatser. Lärare fem är 44 år, undervisar i svenska, slöjd och hemkunskap samt har 20 års erfarenhet utspritt på fyra arbetsplatser. Lärare sex är 53 år, undervisar i bild, engelska och svenska och har 16 års erfarenhet på sex arbetsplatser. Lärare sju undervisar i engelska och idrott, är 23 år och har fyra års erfarenhet utspritt på två arbetsplatser. Jag själv anser att urvalet blev väldigt bra gällande skillnader i ålder hos respondenterna och skillnaden i erfarenhet. Dock har urvalet en klar majoritet kvinnor. Gällande arbetserfarenheten har jag bara tillräknat arbetserfarenhet som tjänstgjorts på skolor.
1.6.2 Analys av data
Intervjuerna tog plats på en mellanstadieskola i Karlstad kommun. Då skolans anställda lärare är ganska få vill jag inte nämna skolans namn för att lärarna i undersökningen ska förbli anonyma. Sex av intervjuerna gjordes den fjärde December(2017) och den sjunde gjordes den elfte December.
29 Bryman, 2011.
30 Ibid.
Intervjuernas längd varierade mellan fyra minuter och 26 sekunder till tolv minuter. Intervju med lärare ett blev sex minuter och sju sekunder. Intervju med lärare två blev fem minuter och 21 sekunder. Intervju med lärare tre blev tolv minuter. Intervju med lärare fyra blev fyra minuter och 26 sekunder. Intervju med lärare fem blev fem minuter och 57 sekunder. Intervju med lärare sex blev sex minuter och 57 sekunder och intervju med lärare sju blev sju minuter och 20 sekunder.
Intervjuerna gjordes i ett rum på skolan som lärarna nämner som ”vilorummet” som användes för lärarnas raster. Intervjuerna spelades in via ljudfiler och svaren på intervjuernas frågor
kategoriserades in i enighet med grounded theory för att slutligen kunna leda till en hypotes.
Efter intervjuerna ägde rum och all data för undersökningen var insamlad analyserades all data med hjälp av grounded theory31. Grounded theory innefattar processer som gör det möjligt att skapa en hypotes av insamlad data. Grounded theory passade bra för studien då intervjuernas svar själva fick ligga som grund för skapandet av en hypotes. Här anser jag att det hade varit problematiskt för studien om jag själv hade haft olika utgångspunkter för hur respondenterna kan komma att tolka, exempelvis, en kristen etik. Grounded theory bidrog med en objektivitet till ämnet som inte formades för hur jag själv trodde att studien skulle kunna resultera, vilket i slutänden var bra. För att analysera all insamlad data så ska intervjuerna först transkriberas, och sedan kategoriseras in i kategorier som kan leda till en hypotes som besvarar frågeställningarna. Detta kan fungera på ett sätt då olika respondenter hävdar olika åsikter, då kan dessa åsikter kategoriserar in i olika kategorier där materialet slutligen visar på hur stor del av respondenterna som var eniga/oenig om frågorna. Vart respondenternas svar kategoriseras är i slutänden upp till mig som intervjuare att tolka och sätt in åsikten i en kategori32. Efter intervjuerna lyssnade jag på dem igen för att avgöra vad för kategorier som är passande för varje intervjufråga. Exempelvis kunde förhållningen till en kristen etik delas upp i en kritik hållning och en positiv hållning till kristen etik.
1.6.3 Tankar kring intervjuschemat
När intervjuerna utfördes ville jag inte påverka respondenterna för mycket innan de skulle börja svara på frågorna. Därför tror jag att det var bra att säga vad studiens syfte och frågeställningar är, men inte diskutera ämnet vidare. Min utgångspunkt är att uppsatsens frågeställningar är någonting
31 Bryman, 2011.
32 Ibid.
som respondenten har funderat över. Jag tänker följa metoden då mitt intervjuschema behandlar tre delar(en del per frågeställning), dessa delar jag upp i ett anteckningsblock och går vidare ifrån en del till en annan när jag anser att respondentens tankar framkommit33. Detta tror jag själv är en passande intervjumetod för mig som är relativt oerfaren att bedriva intervjuer. Då kan jag som intervjuare anteckna följdfrågor när respondenten pratar, samtidigt som jag spelar in diskussionen via elektronisk utrustning. Varje intervju började med att jag läste upp hela meningen i skolans värdegrund där uppsatsens syfte har sin plats, och sedan klargjorde jag att uppsatsen behandlar området om kristen etik.
Vidare tror jag att det var passade att först behandla den första frågeställningen om hur denne ställer sig till begreppet kristen etik, och hur respondenten tolkar begreppet i sin kontext. För att få mer utvecklade svar hade jag som utgångspunkt att ställa frågor som ”varför?”, eller ”vad menar du när du säger så?”. När området var färdigdiskuterat gick jag vidare till intervjuschemats andra del. Då frågade jag om respondenten anser att kristen etik borde nämnas i skolans värdegrund, med liknade följdfrågor som i del ett. När respondentens uppfattning blev tydlig gick jag vidare till
intervjuschemats tredje del och frågade vad för värden respondenten skulle vilja inkludera i en potentiell omformulering av meningen. Likt de två andra delarna har jag som utgångspunkt att även i denna del ställa liknande följdfrågor.
Gällande uppsatsens frågeställning som lyder enligt följande: ”Hur ställer sig lärare till
formuleringen om kristen etik i skolans värdegrund?” så var det följande frågor i intervjuerna som berörde ämnet: Vad tänker du på när du hör begreppet kristen etik?, Vad tror du formuleringen ”i överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition” vill fylla för syfte? Och vad tror du det är för värden man vill sprida?, Kopplar du samman kristen etik med några av dessa begrepp, du kan svara ja eller nej eller kanske när jag nämner dem: individens självbestämmande, rättvisa, kärlek, god vilja, kristen tro, Jesus?, Tror du att en kristen etik förutsätter en kristen tro?, Tolkar du det som att kristen etik och västerländsk humanism, i skolans värdegrund, nollställer varandra i sin kontext?. Jag anser att frågorna var väldigt relevanta för uppsatsens syfte eftersom min
utgångspunkt är att den etik som skolans värdegrund vill förmedla är en kristen etik. Detta efter som att formuleringen i skolans värdegrund nämner den etik som förvaltats av kristen tradition, och jag har här utgått ifrån att det är en kristen etik som förvaltats av kristen tradition.
33 Kaijser, L, Öhlander, M, Etnologiskt fältarbete, Student litteratur, 2013.
1.7 Teori
Uppsatsens teori är rationaliseringsteorin som har sitt ursprung ifrån Max Weber34. Rationaliseringsteorin talar för att människan gör sina val utifrån en rationell grund där personens värderingsmönster sätter grunden för det mönster denne agerar i enighet med35. Teorin har bidragit med en klar bild av varför utvecklade samhällen påverkats av mer sekulära influenser. I detta säger teorin om att välfärden, trygghet och en god ekonomi har påverkat hela samhällsstrukturen och skapar successivt nya värderingar i samhället. Någonting som vi vet är att länder där fred varat under en längre tid är ofta mer sekulära länder36. Detta är någonting som enligt rationaliseringsteorin skulle förklarats med att fredstiden förändrat vårt värderingsmönster, och att en religiös praxis och tro istället har bytts ut mot exempelvis bygga relationer eller en hobby på fritiden då religionens syfte inte känts lika viktigt som i svårare tider37.
Kalberg tolkar Weber som att det mest grundläggande för sekulariseringens fortsatta verkande grundar sig i att människan får en högre levnadsstandard. Om människan får en högre levnadsstandard finns då inte samma praktiska, eller substantiella,- grund för att söka sig till ett liv med andra förutsättningar. Dock ska rationaliseringen inte endast kopplas samman med bättre ekonomiska och materiella förutsättningar. Kalberg utvecklar Webers resonemang och menar att en substantiellt viktig orsak bakom personers religiösa grund har att göra med en relation till, i de abrahamitiska religionernas fall, Gud. Kalberg skriver att moderna samhällen har skapat en mer trygg och stabil miljö där människor inte är lika utsatta. I dessa samhällen söker sig personer till andra personer för att skapa och upprätthålla relationer som ska verka i substitut till religionen.
Detta är även en bidragande faktor till att Weber tror att religionen kommer vara ett rationellt alternativ i de samhällen som inte har en stabil samhällsstruktur, eller levnadsstandarden, som andra mer utvecklade länder kan erbjuda. I dessa länder kommer folket att fortsätta söka sig till religionen så länge de känner att själva syftet bakom religionen fyller överstående krav och att det således inte är rationellt att forma ett mer sekulärt samhälle, vilket Weber menar sker av sig självt där säkerheten och välfärden finns.38
34 Eliaeson, S, Max Weber`s Methodologies, Polity press, 2002.
35 Ibid.
36 Zuckerman, P, Why are Swedes and Danes so irreligious?, Nordic journal of religion and society, 2009.
37 Eliaeson, 2002.
38 Kalberg, 2010.
Framför allt brukar rationaliseringsteorin förknippas med korrelationen mellan goda ekonomier och sekulära samhällen. Eftersom teorin verkar mest inom ekonomi, det sociala och religion har jag som utgångspunkt att inte räkna in de ekonomiska faktorerna i studien då studien har ett fokus på värderingarna på religion och de sociala aspekterna i uppsatsens området. Jag har valt rationaliseringsteorin eftersom den blir en bra utgångspunkt för att diskutera kring de värden och uppfattningarna som respondenterna kommer att yttra under intervjuerna. Eftersom en värdering ligger bakom ett argument kan rationaliseringsteorin därför vara en bra utgångspunkt för att undersöka hur värderingssystemet hos respondenterna ligger till. I uppsatsens analysdel(2.2)s kommer teorin styra en del av den textliga analysen av respondenternas värderingar. Jag tror även att rationaliseringsteorin är passande för frågeställningen som baseras helt på en ja/nej-fråga, och respondentens värdering ligger som grund. I de två andra frågeställningarna värdesätter vad respondenternas uppfattning av formuleringen om kristen etik i skolans värdegrund är, vilket även det har sitt svar i en värdering.
I studien så krävs det dock att respondenterna svarar utifrån en rationell grund och har anpassat sin profession på ett sätt som de själva anser vara ett funktionellt sätt för att teorin ska vara ett undersökningsbart verktyg. Om respondenterna gör en utläggning som exempelvis säger att deras uppfattning av en kristen etik och dess anpassning i professionen inte skulle vara någonting positivt bidragande till professionen, och respondenterna fortfarande hade velat ha kvar formuleringen, så utgår jag ifrån att argumenten inte är av rationell art och således skulle kräva ett annat verktyg för att analyseras. Detta grundar jag på att en person som inte tycker att formuleringen är bra säger att denne inte vill ha kvar den, eller att formuleringens anpassning till professionen har gjorts på ett rationellt och lämpligt sätt är rationellt. Om en respondent skulle nämna att denne vill ha kvar en formulering som denne inte ser någon positiv funktion med, eller välja bort formuleringen som denne ser som väldigt positiv och praktisk, skulle således Webers sekulariseringsteori ha fel i fallet.
Uppsatsens utgångspunkt är dock inte att en icke-religiös anpassning på professionen behöver vara rationell, utan här är endast respondentens tolkning av en kristen etik i fokus och om den tolkningen bidrar med positiv värden till professionen så utgår jag ifrån att det är rationellt. I slutänden är det som är rationellt det som bidragit med gott till professionen.
1.8 Disposition
I uppsatsens andra kapitel redovisas intervjuerna i del 2.1(Redovisning av empirin). I del 2.2(Analys)analyseras intervjuerna med hjälp av tidigare forskning och rationaliseringsteorin. I kapitel 3(Slutdiskussion) kommer studiens utförande och resultat att diskuteras. Här kommer en återknytning till uppsatsens frågeställningar och resultaten kommer att diskuteras i ett vidare perspektiv än i kapitel 2.2. I kapitel 3 kommer även förslag på framtida forskning att redovisas, samt vad som skulle kunnat göras bättre i uppsatsen. I kapitel 2.1 kommer intervjuernas frågor kopplas till en av uppsatsens frågeställningar och redovisas. Dessa delas upp i 2.1.1 Lärares uppfattning av kristen etik. 2.1.2 Vill lärare att formuleringen om kristen etik ska bestå och anser dem att formuleringen är rationell ifrån en professionskontext? Och 2.1.3 Vad är en lämplig omformulering?
2. Undersökning.
I följande kapitel(2.1) kommer intervjuernas resultat att redovisas. I kapitlet därefter(2.2) kommer intervjuernas resultat att analyseras med hjälp av rationaliserngsteorin och tidigare forskning(från Kap 1.4) för att bringa en hypotes.
2.1 Redovisning av empirin
Intervjuschemat återfinns som bilaga till uppsatsen.
2.1.1 Hur lärare ställer sig till kristen etik.
Lärarnas svar på hur de ser på kristen etik hade stora skillnader. fyra av lärarna associerade en kristen etik med hur den sociala interaktionen mellan personer ska vara. Här yttrades vid flertalet tillfället av respondenterna värden som respekt, snäll och omtänksam. Två av dessa nämnde den gyllene regeln och de tio budorden. En av lärarna nämnde olika exempel på beteendemönster som avslutningsvis ville associera en kristen etik med respekt. Här nämnde respondenten exempelvis hur man ska bete sig i kyrkan och tolkade den kristna etiken som ett paraplybegrepp som är orsaken till att personer tar av sig sin mössa när de går in i kyrkan. Dock hade en annan av respondenterna en bild av kristen etik som skiljde sig, enligt mig markant, ifrån de andra. Respondenten tolkade begreppet kristen etik som att det grundar sig i sociala normer och ett beteendemönster som har en drömbild av hur det svenska samhället var för länge sedan. Här tolkade jag respondenten som att dennes tolkning av kristen etik är någonting som går hand i hand med en dröm om hur det svenska samhället var för längesedan.
En av de kvinnliga respondenterna associerade en kristen etik med regler som står i bibeln. Här pekade dock inte respondenten ut några utstående värden som vägde extra tungt, utan respondenten tolkade begreppet som att korrelationen mellan samtliga bibliska regler och kristen etik är väldigt stark. Respondenten nämnde ytterligare att det därför kan bli väldigt problematiskt då lärare ska förhålla sig till begreppet då dennes uppfattning var att de flesta lärare inte har kunskaper om vad det är för mångfald på reglerna som bibeln innehåller. Jag själv uppfattade i det här skedet
respondenten som att denne tror att lärare i allmänhet måste förhålla sig till bibelns samtliga
innehåll, men att kunskapsbristen gör att de inte kan fullfölja uppdraget fullt ut. En av de kvinnliga
respondenterna hade uppfattningen att människors lika värde är en av de mest centrala delarna inom en kristen etik, och att förhålla sig till människors lika värde omfattar övriga värden som den kristna etiken vill sprida, likt att vara snäll och visa respekt.
Respondenternas svar på vad de tror att formuleringen vill sprida för värden hade till stor del svar som hänger ihop med deras bild av vad kristen etik är. Respondenterna besvarade frågan för att ge en djupare förståelse i vad de själva associerar ihop med en kristen etik. Även här nämner fyra av respondenterna flertalet värden jag associerar med hur vi ska bemöta varandra på ett trevligt sätt. En av de kvinnliga respondenterna fortsätter att diskutera de värden som hänger ihop med människors lika värde. Här menar respondenten att den kristna etiken vill sprida respekt, nyfikenhet på
människor och solidaritet eftersom respondenten så starkt förknippar en kristen etik med
människors lika värde. En annan av de kvinnliga respondenterna har uppfattningen av att kristen etik är ett paraplybegrepp som är för omfattande för att tolka objektivt. Här uppfattade jag respondenten som att dennes uppfattning av vad en kristen etik är endast kan förstås genom en subjektiv bedömning om vad kristna har spridit för etik genom historien. Här för respondenten ett resonemang om att användningen blir problematiskt då begreppet ska förstås genom en subjektiv uppfattning. Respondenten nämner därför ”Det kanske inte är så genomtänkt tänker jag”39, och syftar till användningen av kristen etik i skolans värdegrund. Respondenten följder resonemanget med att säga ”etiken borde ju stå över religionsfrågan”40 och menar att det borde vara en självklar etik som inte ska vara värdeladdad utifrån religiös tillhörighet, utan att etiken borde hänvisa till ett särskilt, önskat beteendemönster.
En annan av de kvinnliga respondenterna diskuterar skolans långa tradition av kristet innehåll.
Respondenten nämner ”Det är ju den kulturella grund vi har”41. Vidare in i intervjun nämner
respondenten att denne inte uppfattar själva begreppet kristen etik problematiskt alls, detta eftersom dennes uppfattning av vad den kristna etiken är har sitt ursprung i att respondenten själv har fostrats in i den. Respondenten nämner att ”Det har att göra med människors lika värde och det man tidigare fått själv.”42. Jag själv uppfattar respondenten som att dennes uppfattning av skolans sociala kontext är att det mesta är väldigt bra och att det förhoppningsvis kan fortsätta.
39 Intervju fyra, 01.25-01.29.
40 Intervju fyra, 01.43-01.53.
41 Intervju sex 1.47-1.51.
42 Intervju sex 04.39-04.47.
En av de manliga respondenterna hade uppfattningen att användandet av formuleringen i skolans värdegrund ville motarbeta social progressivitet. Här nämnde respondenten ”Bevara, slå vakt om hur samhället varit, det hade varit svårare att skriva svensk tradition i värdegrunden”43. Att respondenten uppfattar syftet med användningen av formuleringen som att det lika gärna hade kunnat stå svensk tradition tolkar jag som att dennes tolkning av kristen etik skiljer sig väldigt mycket med hur resterande av respondenterna uppfattat formuleringens budskap. Min uppfattning av respondentens tolkning pekade mot att en kristen etik är värdeladdad på så sätt att det försöker hålla samhället tillbaka ifrån att utvecklas. Här blir kristendomen en motståndare som inte vill att det sociala mönstren i skolan ska skilja sig med hur det tidigare har varit.
Sammanfattningsvis resulterade intervjuerna i att fem respondenter tolkade formuleringens syfte som att vi ska behandla varandra på ett bra sätt, två av dem menade att formuleringen finns i skolans värdegrund för att sprida värden som historiskt funnits och två av respondenterna
uppfattade användningen av formuleringen så pass problematisk att de inte kunde förhålla sig till formuleringen.
I intervjuerna skulle respondenterna även besvara om de associerade några begrepp med en kristen etik. Dessa begrepp var följande: individens självbestämmande, rättvisa, kärlek, god vilja, kristen tro och Jesus. Respondenterna kunde besvara med ja, nej eller kanske. Kopplingen till individens självbestämmande fick fyra nej, två ja och ett kanske. Kopplingen till rättvisa fick fem ja och två nej. Kopplingen till kärlek fick sju ja. Kopplingen till god vilja fick sju ja. Kopplingen till kristen tro fick fyra ja, två nej och ett kanske. Kopplingen till Jesus fick fem ja och två kanske.
Respondenterna skulle även besvara och förklara deras syn på om en kristen etik förutsätter en kristen tro. Sammanfattningsvis svarade sex respondenter nej och en respondent ja, men detta kräver ytterligare redovisning. Två av respondenterna menade att en kristen etik har sin grund i en kristen tro, men tolkar ändå en kristen etik som en etik som vill sprida goda värden och att dessa värden kan spridas utan att personen i fråga tror på Guds existens. Fyra av respondenterna menade att etik och tro är för olika ämnen för att det ena skulle förutsätta det andra. En av de manliga respondenterna menade att basen för en kristen etik har sitt ursprung i tron. Jag tolkade
respondenten som att etik inte går att uppfylla om själva tron inte finns hos personen. Respondenten menade att etiken har sin grund i en livsåskådning, och att den livsåskådningen formar sättet att
43 Intervju tre, 03.03-03.14.
integrera sig i sociala relationer vilket etiken syftar till. Därför menar respondenten att det inte går att fullfölja en kristen etik utan en kristen tro.
2.1.2 Vill lärare att formuleringen om kristen etik ska bestå och anser dem att formuleringen är rationell utifrån professionens kontext?
Intervjuernas första fråga som behandlade uppsatsens frågeställning om lärare vill bevara formuleringen om etik i skolans värdgrund gällde deras egen anpassning till formuleringen. Jag ansåg att det var ett bra tillvägagångssätt för att se hur de själva har anpassat sig, hur svårt eller enkelt det varit, för att få en djupare förståelse kring lärarnas uppfattningar. Här ansåg jag att en viktig faktor var att se hur lärarna pratade om ämnet, och inte endast vad deras svar var.
Två av respondenterna gav svar som pekade mot att de själva gått in i en skola där den kristna etik har varit ledande och att de således påverkats av den. De menar även att deras syn på vad kristen etik är lätt har applicerats på professionen genom att behandla andra personer på ett sätt som de själva tycker är respektfullt och schysst. Resonemangen gav en positiv syn på hur lärare kan välja att anpassa sig efter formuleringen. Två av respondenterna nämnde i intervjun att de inte valt att anpassa sig efter formuleringen. En av de kvinnliga respondenterna blev, så som jag såg det, förvånad när jag nämnde meningen uppsatsens syfte kretsar kring och att det står i skolans värdegrund. Den andra respondenten, som var man, nämnde i intervjun ”Jag har svårt att förhålla mig till religioner”44. Detta tolkade jag som att själva benämningen av en särskild religion i skolans värdegrund kan leda till en tolkning där respondenten inte vet hur denne ska agera i enighet med budskapet respondenten tolkar som religiöst och bidrar med tolkningsproblem samt irrationalitet.
En del av problematiken här är att respondenten inte kan förhålla sig till skolans lagstiftning eftersom själva tolkningsföreträdet är så pass svårförståeligt för respondenten.
Tre av respondenterna menade att deras anpassning efter formuleringen visas på hur de behandlar olika människor och att de tolkat värdegrundens uppdrag så i helhet, och därav ger en bild av att det även gäller den kristna etiken. En av de kvinnliga respondenterna säger ”Det handlar ju om
44 Intervju tre, 08.57-09.07.
värderingar och hur vi är mot varandra.”45 Här tolkar jag respondenten som att själva begreppet kristen etik kan tolkas som att vi ska behandla varandra bra, och att kontexten i skolans värdegrund nämner så pass många olika värden som pekar mot samma syfte så behöver inte etiken
problematiseras även fast den har en religiös grund. Intervjuernas nästa punkt behandlade om respondenterna anser att det är en bra eller dålig sak att formuleringen står i skolans värdegrund.
Respondenterna skulle även legitimera sina svar.
Fyra av respondenterna ansåg att det fanns en bra innebörd i att formuleringen står i skolans
värdegrund, men de säger inte att formuleringen är bra i sig. Här hade samtliga respondenter en enig syn på att att det innehållsliga är bra, men är för svårtolkat och kan bidra till en problematik för personer som inte delar deras positiva syn på en kristen etik. En av de kvinnliga respondenterna nämnde ”Folk behöver ju inte tycka precis som jag gör. Jag är personligen väldigt positiv till kristendomen och kyrkor och sånt, men det är ju inte alla och det är fler personer än jag som ska tolka värdegrunden än jag”.46 Tre av respondenterna ansåg att formuleringen är för problematisk för att den ska stå i skolans värdegrund. Även de ansåg att det är för svårt att tolka innehållet och att det är den subjektiva uppfattningen som ska styra hur etiken ska appliceras på professionen. En av de kvinnliga respondenterna nämnde ”Det kanske inte behöver stå kristen, man kanske skulle kunna göra en annan mening”.47 I den här delen av intervjuerna fanns det alltså en enad uppfattning hos samtliga respondenter att formuleringen om kristen etik i värdegrunden behöver en omformulering.
2.1.3 Vad är en lämplig omformulering?
Uppsatsens sista frågeställning lyder enligt följande: ”Om respondenterna anser att formuleringen är för problematisk, hur kan den omformuleras?”. Frågeställningen är helt kopplad till att
formuleringen kan skapa problematik i skolans värdegrund. Sju av sju respondenter ansåg att formuleringen är för problematisk för att stå i skolans värdegrund och därför ansåg jag att frågeställningen är passande för uppsatsen. För att respondenterna skulle besvara frågan med liknande förutsättningar ställde jag frågan likadant till samtliga respondenter, och den lyder enligt
45 Intervju fem, 03.33-03.39.
46 Intervju fem, 04.26-04.38.
47 Intervju ett, 05.10-05-17.
följande: ”Om meningen skulle omformuleras, vad för värden hade du velat att den ska förmedla?”.
Samtliga svar kopplade jag samman till värden som pekar mot hur vi ska bemöta, behandla och se på andra människor. Några av dessa värden var: nyfikenhet, positiv människosyn, respekt, hänsyn och medmänsklig etik.
En av de kvinnliga respondenterna ansåg att formuleringen kunde bytas ut mot ”en etik som inkluderar hänsyn och respekt”.48 En annan av de kvinnliga respondenterna var inne på ett annat spår, nämligen att skolan skulle vila på en etik som bidrar till nyfikenhet för saker personen i fråga inte känner till. Här drar respondenten upp exempel på att elever ofta nämner faktafel och ofta saknar motivation till att lära sig eftersom de saknar nyfikenhet till nya kunskapsupptäckter.
Respondenten menar även att detta kan kopplas till nyfikenhet till människor och att eleverna alltid borde vara intresserade av personerna runt omkring dem. En av de manliga respondenterna anser att formuleringen ska behandla en positiv människosyn och människors olikheter. Detta tolkade jag som att respondenten vill att skolans värdegrund ska formulera ytterligare en mening som behandlar människor olikheter. Denne nämner i intervjun ”En positiv syn på människor och människors olikheter, det är viktigt”.49
Två av respondenterna, som båda är kvinnor, nämner samma begrepp när de diskuterar frågan med mig, och begreppet de nämner är ”medmänsklig etik”. Här utvecklar en av respondenterna att en medmänsklig etik förutsätter människors lika värde, en positiv människosyn, att vi alltid ska behandla varandra med respekt, omtanke och solidaritet. Den andra respondenten som nämnde medmänsklig etik förde ett liknande resonemang. Jag tolkar båda respondenterna som att de ser begreppet ”medmänsklig” som ett paraplybegrepp för goda värden och att medmänsklig etik inte lika lätt leder till en subjektiv värdetolkning som kristen etik. En av de manliga respondenterna ville att en ny formulering skulle behandla hur vi ska behandla varandra i skolan. Den sista respondenten ville ha ett liknande innehåll i formuleringen, men göra den religiöst obunden. Dennes syn på kristen etik var att det bidrog med positiva värden och att en kristen etik i sig är någonting fint, men att tolkningsföreträdet i begreppet för etiken ändå problematisk och exkluderande.
2.2 Analys
48 Intervju ett, 05.53-05.59.
49 Intervju tre, 11.40-11.47.
När det kommer till resultatet där samtliga respondenter anser att formuleringen i skolans värdegrund borde omformuleras så anser jag att detta kan förklaras med hjälp av rationaliseringsteorin(som redovisas i Kap 1.7). Rationaliseringsteorin menar att personer grundar sina val utifrån deras egna värderingar, och om en ytterligare faktor ska räknas in som rationell eller ej i deras beteendemönster, så måste den faktorn ge ytterligare goda värden för att vara rationell50. Vi kunde i intervjuerna se att samtliga respondenter ansåg att formuleringen borde göras om, och en faktor bakom detta skulle kunna vara att personerna anser att en formulering som tillgodoser en religiös inriktning med dess historiska etik bidrar med, vad som nämnts i intervjuerna, exkludering, problematiskt tolkande och värdeladdad religiöst anspråk i en annars opartisk värdegrundskontext.
När intervjuerna fick svaret att fem respondenter(majoritet) ansåg att innehållet i formuleringen är bra, men legitimerade en omformulering då de själva ansåg att en formulering som inte var religiöst laddad skulle bidra med mindre problematik i skolan så blev detta deras värdering grundat på en egna åsikter med professionen i åtanke. Även fast de ansåg att kristen etik förmedlar ett bra innehåll till skolan så ville de omformulera meningen. Eftersom att lärarnas enade syn pekar mot att formuleringen skapar en problematik, även fast vissa anpassat sig på ett sätt de tycker är bra, så bidrar den ändå med mer svårigheter än stöd för respondenterna utifrån helheten.
Mellan flera respondenter skilde synen på vad kristen etik är och hur de anpassat sig efter formuleringen i sin profession. I en av intervjuerna frågade jag respondenten om han förmedlade en syn på kristen etik som är mer positiv än hans egna tolkning av begreppet, på detta svarade han ja.
Här kan vi se att respondenten låtit sina värdering om att det är bra att ha en funktionell och rationell värdegrund gå före sina värderingar om vad som räknas till en kristen etik51. Samma respondent nämnde i intervjun att denne har svårt att förhålla sig till religioner. Respondenten har lagt sin egna tolkning och åsikter åt sidan för att inte formuleringens krävande applicering på professionen ska bidra med problematik för arbetet som lärare. Jag tror även att rationaliseringsteorin kan vara en faktor i hur de som hade en positiv bild av kristen etik talade om det. De positiva saker som nämndes om kristen etik var få, men hade ändå en stor innehållsmässig del av intervjuerna. Exempelvis kopplade flera respondenter samman en kristen etik med att vi ska behandla varandra på ett bra sätt, men detta kunde några dock inte utveckla. En av respondenterna nämnde de tio budorden och den ”gyllene regeln” vilket förvisso kan vara enkelt att förhålla sig till, men det var inga andra värden som refererades till. Här fick jag uppfattningen om att respondenterna valt att förhålla sig enkelt till formuleringen av rationella skäl. Att förbise de värden
50 Eliaeson, 2002.
51 Ibid.
i en kristen etik som kan bidra med problematik. Men även den respondenten förmedlade åsikter i intervjun som pekade mot att formuleringen bringade mer problem än gott innehåll för lärarprofessionen.
Här får Kalbergs resonemang om rationaliseringsteorin stöd i kontexten då ingen av lärarna värdesatte att eleverna skulle kräva känna anknytning till kristendomen i skolan, och att de därför inte implementerat en kristen prägel som kopplas till Jesus eller bibeln52. Kalberg menar att det moderna samhällets struktur, i utvecklade länder som Sverige, inte kommer att förespråka en religiös struktur i vardagen så länge det inte finns rationella skäl till att anknyta till en religiös tro53. Piltz menar att den kristna etiken kan fungera som en identitetsgivare till det svenska samhället och de personer i skolan som vill känna anknytning till den kristna etiken54. Kalberg menade istället, vilket stärktes av respondenternas resonemang, att den religiösa prägeln i skolan istället är någonting som inte borde finnas i ett utvecklat land vilket var ett av skälen bakom respondenternas legitimering av en omformulering. Kalberg menade att sekulariseringsprocessen är en del av samhällets utveckling och Piltz resonemang om att bevara en kristen etik för identitetsskäl styrktes inte av någon respondent.
Sigurdsson delar upp de moralfilosofiska ideologierna i hur vi moraliskt kan uppfatta och tolka läroplaneras innehåll. Inom den liberala kategorin finns John Rawls som yttrade en moralfilosofisk inställning som jag i uppsatsens kontext passar flera av respondenternas svar. Rawls talade om ”a veil of ignorance” vilket syftar till en moralfilosofisk utgångspunkt i hur vi skapar rättvisa. Den menar att vi kan lägga en grund för våra beslut genom att tänka oss in i en situation där vi inte vet vem vi är, och därmed vet vi inte heller hur beslutet kan påverka oss55. I respondenternas resonemang om varför en omformulering, av meningen som behandlar etik i skolans värdegrund, skulle vara legitim har sin grund i att de själva tänker sig in i vilka formuleringen kan få konsekvenser för. Rawls menar att rättvisa kan uppnås när ett beslut fattas som tar hänsyn till ”a veil of ignorance” och därav godkänner beslut som inte missgynnar en större målgrupp56. Det som händer då är att personen i fråga har tagit hänsyn till att det fattande beslutet har negativa konsekvenser för vissa personer och därför inte är bra. Detta ansåg jag själv blev extra tydligt när
52 Kalberg, 2010.
53 Ibid.
54 Piltz, 1992.
55 Sigurdson, 2002.
56 Ibid.
flera respondenter ansåg att formeringen har en bra innebörd, men kan vara problematisk för personer som känner sig exkluderade för deras religiösa uppfattningar, eller alltför problematisk för lärare som inte kan sätta sig in i vad en kristen etik skulle kunna innebära.
Sigurdson resonerade också kring att det fanns en viss problematik i formuleringen då den endast hänvisar till ”kristen tradition” och nämner inte vilken kristen tradition som formuleringen syftar till. Här gav Sigurdson exemplet att krig har legitimerats i kristendomens namn, och därmed är en del av etiken57. Hos respondenterna kunde Sigurdsons resonemang om begreppet ”kristen tradition”
synliggöras vid en intervju där respondenten nämnde ”Det är mycket som har gjorts i kristendomens namn58”. Här blir det synligt att respondenten uppfattar begreppet som problematiskt då det omfattar, rent historiskt, otroligt många olika moralfilosofiska uppfattningar och historiska händelser över stora delar av världen. Här menar Sigurdson att en precisering av formuleringen skulle vara nödvändig, vilket respondenten uppenbarligen också skulle uppskatta.
Piltz skrev om etiken som förvaltats av kristen tradition in SOU 1992:94. Där associerade Piltz den kristna etiken till flertalet begrepp. Några av dessa hade jag med i intervjuerna där respondenterna skulle besvara om de själva associerade begreppen med en kristen etik. Ett av dessa var individens självbestämmande. Efter intervjuerna kunde jag konstatera att fyra av sju respondenter inte alls associerade dessa begrepp med varandra. Två respondenter gjorde det och en av respondenterna svarade kanske. Piltz särade även på en kristen etik och en kristen tro, även detta testade jag på respondenterna och kollade om de associerar en kristen etik med en kristen tro. Där svarade fyra respondenter ja, en svarade kanske och två svarade nej. Detta pekar mot en annan uppfattning än den Piltz beskrev.59
Ett annat Begrepp som Piltz associerade med en kristen etik var rättvisa. Där var respondenterna mer enade och fem av respondenterna svarade ja, medan två sa nej. Piltz nämnde även god vilja och kärlek, båda dessa begrepp associerade samtliga respondenter med en kristen etik vilket pekar på att den delen av Piltz syn återspeglas i respondenternas tänk. Piltz nämnde även Jesus. Där svarade fem av respondenterna ja och två kanske vilket även där pekar mot en samsyn i ämnet.
Sammanfattningsvis tolkar jag resultatet som att majoriteten av respondenterna delar Piltz
57 Sigurdson, 2002.
58 Intervju tre 01.56-02.04.
59 Piltz, 1992.
uppfattning gällande hur den kristna etiken menar att vi ska behandla varandra. Dock fanns det två större olikheter där synen differerade på. Jag tyckte det blev tydligt att majoriteten av respondenterna inte tolkar en kristen etik som en rättighetsgivande etik, vilket Piltz menar på. Att respondenterna även associerade en kristen etik med en kristen tro tolkar jag som ännu en faktor till att tro att den kristna etiken ska exkludera personer som ska ta del av den. Rent teoretiskt tolkar jag deras uppfattning som att en kristen etik inte bara exkluderar andra trosuppfattningar, utan alla personer som inte har en kristen tro.60
Ett av Robert Thornbergs resultat i sin avhandling värdepedagogik i skolans vardag61 var att en stor del av lärarnas arbetstid går åt att fundera på när de ska säga till eleverna att de överskridit en viss beteendenivå som läraren inte accepterar. Majoriteten av intervjuernas respondenter uppfattade en kristen etik som en etik som ska styrka ett vänligt beteende mellan personer. Att elever ska behandla sin omgivning på ett vänligt sätt ska inte förändras om formuleringen om kristen etik skulle tas bort, dock har majoriteten av respondenterna valt att tolka formuleringen som att även den är en del av hur normen för sociala interaktioner ska vara. Även detta kan vara ett val som gjorts på samma grund som rationaliseringsteorin förespråkar. Lärare väljer en rationell tolkning av formuleringen som passar ihop med skolans övriga värden för att det är tolkningen som ter sig mest rationell i kontexten.
David Lifmark fick som resultat i sin studie att lärare inte anpassade sig efter formuleringen om kristen etik eftersom den följande formuleringen säger att skolan ska vila på en västerländsk humanism, och att dessa två värden nollställer den kristna etiken62. Lifmarks resultat var grunden till en av intervjufrågorna där respondenterna skulle besvara om de hade uppfattat värdegrunden likt respondenterna i Lifmarks studie, och därav inte applicerat en kristen etik på sin profession. I alla sju intervjuer frågade jag om de uppfattar skolans värdegrund som att den kristna etiken och den västerländska humanismen nollställer varandra, därav alla sju svarade nej. Respondenterna svarade inte bara att de inte tolkade värdegrunden så, utan flera av respondenterna svarade även att de tolkar begreppen som att de går in i varandra. Här fick jag och Lifmark resultat som står i direkt motsats till varandra.
60 Piltz, 1992.
61 Thornberg, 2006.
62 Lifmark, 2010.
