Varför värdegrund? En studie av skolans moraliska fundament

(1)

LÄRARPROGRAMMET

Varför värdegrund?

En studie av skolans moraliska fundament

Jakob Sundberg

Examensarbete 15 hp Vårterminen 2011

Handledare: Mirja Betzholtz

Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap

(2)

Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap

Arbetets art: Examensarbete, 15 hp Lärarprogrammet

Titel: Varför värdegrund? En studie av skolans moraliska fundament Författare: Jakob Sundberg

Handledare: Mirja Betzholtz

ABSTRACT

This study raises questions about the social and moral values that we are taught in school. Since 1994 the curriculum for the Swedish school contains a chapter with a base of values. This study asks why the curriculum has such a chapter, and it also discusses what requirements we shall put upon that kind of base. The way I see it, it is a problem when the school is too eager to make the student embrace its values, either I share the values or not. A review of the curriculas of 1969 and 1980 will show that the values in the base of values of the 1994 curriculum at the most part did exist also in older curriculas. Nevertheless, there are small changes, and perhaps a difference in how students themselves shall develop these values.

This study will also examine some pieces of the base of values, which in my eyes contradict each other. For the most, I would say, people don’t see the contradiction in values like solidarity and the freedom of individuals, neither do the curriculum. I will show that there is a contradiction. The study will also discuss what is meant with the passage about Christian tradition, and what role Christianity has in school today. In a larger context there are questions about how those who work in school shall interpret the curriculum. What consequences does this have for the education?

Keywords: Values, curricula, democracy, solidarity, liberty, freedom, humanism, christianity.

(3)

1 INTRODUKTION ... 1

2 BAKGRUND ... 2

2.1 Vad är en värdegrund? ... 2

2.1.1 Värdegrund och motsättningar ... 2

2.1.2 Värdegrund och koherens ... 3

2.1.3 Slutsats om värdegrund ... 3

2.2 Varför värdegrund?... 4

2.2.1 Acceptera och försvara ... 5

2.3 Värdegrund i internationellt perspektiv ... 5

2.4 Creating Public Values ... 6

2.4.1 “Good person” och ”good citizen” ... 6

2.4.2 Goda människor är demokrater ... 6

2.5 Skolans uppdrag ... 7

2.5.1 Historisk tillbakablick ... 7

3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 9

4 METOD ... 10

5 ANALYS ... 12

5.1 Genomgång av läroplanerna ... 12

5.1.1 Lgr69 ... 12

5.1.2 Lgr80 ... 14

5.1.3 Lpo94 ... 17

5.1.4 Lgr11 i jämförelse med Lpo94 ... 20

5.1.5 Översikt ... 20

5.2 Utveckling och trender i läroplanerna ... 22

5.3 Spänningar inom Lpo94 ... 23

5.3.1 Individens frihet kontra solidaritet ... 23

5.3.2 Kristen tradition kontra icke-konfessionell undervisning ... 25

5.3.3 Kristen tradition kontra västerländsk humanism ... 26

6 DISKUSSION ... 28

6.1 Demokratin, motsättningarna och utgångspunkten ... 28

6.1.1 Solidaritet och individens frihet ... 28

6.1.2 Värdegrundens utgångspunkt ... 29

6.1.3 Kristen tradition och västerländsk humanism ... 29

6.1.4 Jakten på konsensus ... 30

(4)

7 REFERENSER ... 32

(5)

1 INTRODUKTION

Varför intressera sig för värdegrunden? Eller rättare sagt, varför ifrågasätta värdegrunden? Den är så självklar att man från politiskt håll beslutat att skolan ska förmedla detta till samhällets unga medborgare. Man har över den politiska blockgränsen kunnat enas om det som står i värdegrunden; Dess innehåll verkar givet till den grad att det står över politiska kontroverser, bortom den traditionella höger- vänster-skalan.

Anledningen till mitt personliga intresse är den breda samsynen på värdegrunden. Att man kan enas om något kan förvisso tyda på att värdet är självklart. Om kvinnor ska ha rätten att rösta var för bara hundra år sedan en stor fråga i Sverige. Idag har samhällets uppfattning i frågan förskjutits. Våra värderingar har utvecklats och samsynen är total – vi gäspar över den rösträttsreform som var statsminister Nils Edéns stora verk. Men vad var det som gjorde att somliga stretade emot? Vilka skäl hade de? Var, eller till och med är de giltiga? Alla frågor har inte samma enkla lösning, och råder konsensus kring ett värde finns ofta implikationer om vilka vi är oense. För egen del är jag rädd för sökandet efter konsensus. Människor kommer ifrån olika förhållanden och har olika syn i värderingsfrågor. Bara där detta undertrycks ”råder” konsensus, och bara där konflikterna syns lever demokratin.

Därför, och av flera andra skäl förtjänar värdegrunden att diskuteras. Vi kan fråga oss om det riktiga i att politiker bestämmer vad vi ska ha för åsikter. Om man ser på värdegrunden från den vinkeln tycks det krävas goda skäl för att försvara den. Att avstå från att diskutera värdegrunden vore dessutom att förminska den, att inte ta den på allvar. Det finns ett värde i att värdegrunden är uppe för diskussion. Utöver att man i Lpo94, där värdegrunden lanseras, också betonar vikten av att uppmana till personliga ställningstaganden kan vi på ett strikt filosofiskt plan hävda att våra moraluppfattningar bör utsättas för prövningar. Utan att pröva dem kan vi inte vara säkra på att vi har rätt (om vi någon gång kan det). Klarar våra uppfattningar prövningarna verkar de starkare. Ifrågasättandet kan alltså vara det bästa sättet att etablera värdegrunden. Så här inledningsvis kan vi konstatera att det finns goda skäl att hålla diskussionen vid liv, oavsett vad vi tycker om värdegrunden i sig.

Min studie av värdegrunden ger underlag till en sådan diskussion. Dels beskriver och problematiserar jag hur skolan ska förhålla sig i värderingsfrågor. Dels går jag på djupet på några av värdegrundens grundläggande värden.

(6)

2 BAKGRUND

För att kunna diskutera värdegrunden måste man förstå den: varför finns den och varför ser den ut som den gör? Detta är i stor utsträckning vad studien försöker att besvara, men jag ska här ge en mer allmän förklaring. För att kunna diskutera värdegrunden är vi betjänta av att reda ut vad en värdegrund är för något. På en grundläggande nivå besvaras också frågan varför skolan har en värdegrund. Det sätts i relation till skolans uppdrag och en idé om hur skolan utvecklar moraltänkandet hos eleverna.

2.1 Vad är en värdegrund?

Att slå fast vad en värdegrund är för något är inte helt lätt. Ordet i sig är nytt och blev vedertaget först i och med Lpo94. Det är alltså främst inom skolväsendet som begreppet använts, och dess innebörd kan därför i någon mån vara synonym med just den värdegrund som beskrivs i Lpo94. På senare år har begreppet dock fått en spridning, till exempel till företagsvärlden.¹

Problemen med att definiera begreppet värdegrund är bland annat vilka krav man ska ställa på en sådan. I Nationalencyklopedin beskrivs att en värdegrund är ett samlingsbegrepp för diverse filosofiska frågor, och framförallt ”de grundläggande värderingar som formar en individs normer och handlingar”.² Värdegrund kan också sägas vara en uppsättning normer, vilka inte behöver vara grundläggande men som omfattas av en person, en grupp, ett samhälle eller en kultur.³ Men dessa definitioner besvarar inte frågan om kraven på en värdegrund. Vad räknas som grundläggande och hur omfattande får en värdegrund vara? Ska värdegrunden inkludera en mängd ideologiska ställningstaganden, eller ska den peka ut en riktning? Är det viktigt med intern koherens? Detta kan se olika ut beroende på vilken enhet värdegrunden är knuten till, en individs värdegrund bör kunna vara både mer koherent och specifik än ett samhälles dito.

2.1.1 Värdegrund och motsättningar

Oavsett vem, vilka eller vad som är en värdegrunds bärare så kan vi föreställa oss parallella värdegrunder, med olika uppsättningar moraliska uppfattningar. Att olika värdegrunder sinsemellan är oförenliga är inget konstigt, och motsättningar accepteras genom att låta tolerans utgöra en komponent i den egna värdegrunden. I Lpo94 är det alldeles centralt.⁴ Men att motsättningar finns tyder också på att en värdegrund kan innehålla mer än bara universella värden, oavsett vad för slags enhet som är värdegrundens bärare.

1 Nationalencykopedin.se – värdegrund (Avläst 14/4 2011)

2 Ibid.

3 Nykänen, sid. 47

4 Skolverket, sid. 3

(7)

Men det finns en principiellt annan form av motsättningar som också talar om vad en värdegrund är för något, eller åtminstone ifrågasätter vad det är: nämligen de motsättningar som finns inom en värdegrund. Egentligen är det detta som är frågan;

kan vi acceptera interna motsättningar, och fortfarande kalla det för en värdegrund?

Att motsättningar inom en värdegrund förekommer kan förklaras av att enskilda komponenter, till exempel solidaritet, är goda och lätta att försvara. Men tillsammans med andra komponenter skapar de en motsägelsefull helhet som blir mer svårsmält.⁵

2.1.2 Värdegrund och koherens

En mer koherent värdegrund skulle stå sig starkare. Starkare syftar här på själva systemets styrka, men enskilda komponenter kan vara svåra att försvara. Koherens innebär att de åsikter som ingår i systemet är logiskt förenliga. Ibland menar man också att åsikterna ska implicera varandra, då argumenterar man för systemets enskilda komponenter utifrån systemets helhet. Systemet blir starkare ju fler åsikter det ingår, förutsatt att de är förenliga med systemet. Skulle en åsikt i ett maximalt koherent system tas bort, eller ersättas av en motsats får det konsekvensen att koherensen minskar.⁶ Om vi jämför en motsägelsefull värdegrund med ett maximalt koherent åsiktssystem skulle vi förenklat kunna säga att de står i motsatsförhållande till varandra. Värdegrunden har goda komponenter men bristfällig helhet, medan det koherenta systemet som helhet är försvarbart, men enskilda komponenter kan vara direkt vidriga. Notera att motsatsförhållandet råder om och endast om värdegrunden verkligen innehåller motsägelser (vilket avsnittet syftar till att reda ut). Poängen med att ha ett koherent, eller sammanhängande system av åsikter är just frånvaron av motsägelsefulla åsikter. För stor motsägelsefullhet blir problematiskt att omsätta i praktiken. Står två påbud i uppenbar kontrast till varandra, till exempel tolerans och icke-tolerans, är det omöjligt att efterleva båda?⁷

2.1.3 Slutsats om värdegrund

Angående motsättningarna kan vi föreställa oss en sänkning av kraven på en värdegrund, och helt enkelt acceptera att motsättningar finns där. Kanske är det ändå så begreppet ska förstås. En värdegrund är inte någon normativ teori med koherenta komponenter och ibland absurda konsekvenser. Inte sällan anförs denna åsikt.⁸ Tanken med värdegrunden och skolan i sin helhet är att fostra funktionella individer.

Värdegrunden skulle då vara instrumentet för att forma ett samhälles medborgare till att omfatta sina grundläggande principer. Tittar vi på våra tidiga, icke problematiserade definitioner av värdegrund så slogs ju fast att värdegrunden behandlar ”grundläggande värderingar”. I ett koherent system är inga åsikter mer

5 Nykänen, sid. 49

6 Bergström, sid. 100f

7 Nykänen, sid. 190

8 Nykänen, sid. 49f

(8)

grundläggande än andra, alla åsikter i systemet ska bidra till dess koherens och styrka.⁹

Låt oss, för att få en förkortad och överskådlig idé om vad en värdegrund är för något, kort sammanfatta ovanstående: värdegrunden är relaterad till en eller flera individer. Det är därför möjligt med flera olika värdegrunder. En värdegrund rör värden som för den eller de inblandade individerna betraktas som grundläggande.

Värdena växer fram i en social kontext. Värdegrunden bör innehålla så få motsägelser som möjligt, det ger den en starkare genomslagskraft. Dock kan det av pragmatiska skäl, och för att skapa en anknytning till vardagen, tillåtas motsägelser.

2.2 Varför värdegrund?

Med den fortfarande vaga definitionen av vad en värdegrund egentligen är för något kommer nu en kort beskrivning av varför man överhuvudtaget valt att ha en värdegrund i skolan. Svaret på den frågan är i någon mån också svaret på varför värdegrunden i Lpo94 ser ut som det gör.

När värdegrunden i Lpo94 skulle utformas var FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna en central utgångspunkt. Att Sverige har ålagt sig att följa denna bör ses som ett starkt motiv till att överhuvudtaget lansera en värdegrund. Vidare ansågs att deklarationen ger ”uttryck för svenska folkets ställningstaganden.”¹⁰ Ett annat skäl till att en värdegrund lanserades i och med Lpo94 var att banden mellan skollag och läroplan skulle stärkas. Emellertid var samsynen om detta långt ifrån total. Men värdegrunden, vars inledande formuleringar hänvisar till den vid tiden gällande skollagen, kom att utgöra en brygga däremellan.¹¹

En mer inofficiell förklaring till att en värdegrund, eller motsvarande åsiktspaket tillkommer ges av Andy Hargreaves. Han menar att lärare på senare tid alltmer fått uppgiften att bevara eller återupprätta den kultur som anses vara nationens.

Förklaringen till detta värnande om det nationella kan vara globaliseringen.

Migration har en kulturspridande effekt. Gränserna mellan vårt och deras, eller vad som kännetecknar en nation blir mindre tydligt, kanske på både gott och ont. Från centralt håll vill man då rädda den nationella identiteten. Genom att skriva in i läroplanerna vilka normer som ska vara gällande, till exempel i en värdegrund, bromsar man utvecklingen. Även i de kunskapsorienterade delarna betonar läroplanerna det som är gällande inom den egna kulturen, vilket kan stärka känslan för den.¹² I Sverige förnekas inte denna bild, tvärtom ser man det som ett argument för värdegrunden. Skolverket menar följande i en kommentar till läroplanen:

9 Bergström, sid. 100

10 SOU 1992:94, sid. 146

11 Skolverket 2, sid. 10

12 Hargreaves, sid.20

(9)

Det framstår i ljuset av en rad olika förändringar och händelser i samhället och en ökad pluralism som än väsentligare att värden fastställs och legitimeras i en läroplan, värden som kan utgöra en grund för skolans verksamhet.¹³

Vidare betonar man att det ska arbetas med de fastslagna värdena. De ska få praktiska konsekvenser och märkas i skolans vardag. Men det är också viktigt att diskussionen av värdena blir levande med deltagande från alla fronter.

2.2.1 Acceptera och försvara

Frågan om varför vi har en värdegrund följs rimligen av frågor om värdegrundens utformning. I frågeställningen (kap. 3) undrar jag ifall värdegrunden kan accepteras och försvaras. Låt mig kort förtydliga vad jag menar med det. Med acceptera avser jag att under omständigheterna (det vill säga efter politiskt kompromissande) godkänna, för att något styrdokument överhuvudtaget ska komma på plats. Bland synonymerna i Word märks just godkänna, och varianter på det.

För att något ska kunna försvaras vill jag mena att kraven måste vara högre. Här räcker det inte med att gömma sig bakom kompromissande termer. Att försvara innebär här att kunna argumentera för innehållet, och rättfärdiga det.

2.3 Värdegrund i internationellt perspektiv

I USA finns en drygt tvåhundraårig tradition av att genom utbildning föra vidare de demokratiska värden som förknippas med landets självständighet. Bland andra Thomas Jefferson, president mellan åren 1801 och 1809, ansåg att nationens framtid var avhängig på en demokratisk fostran av medborgarna. När sedan immigrationen till landet växte under 1800-talet, med folk ifrån länder utan demokratisk tradition, ansågs en fostran i de amerikanska värdena viktigare än någonsin.¹⁴

Den amerikanska undervisningen har genomgått stora förändringar under denna långa tid, och konstigt vore väl annars. Immigrationen, eller snarare den med saken följande pluralismen, har påverkat innehållet så att skolan ska förhålla sig mer neutral i värdefrågor. Intryck i detta har också tagits från vetenskapsfilosofin där den positivistiska skolan, med sin principiella uppdelning mellan objektiva och subjektiva, frågor vunnit gehör.¹⁵ Systemet är annars svårt att jämföra med det svenska. På federal nivå finns inga läroplaner som gäller alla skolor, det är upp till varje stat att formulera dessa.

Frågan är då om det blir radikalt olika värdeinnehåll i de olika läroplanerna, men det är mycket tveksamt. System må skilja sig åt, men de värden som förmedlas tenderar annars att likna varandra. Detta gäller inte bara USA, utan hela världen. De värden som vi värnar och framhåller – i Lpo94 som kristna och västerländska – återfinns i

13 Skolverket 2, sid. 14

14 http://www.hi-ho.ne.jp/taku77/refer/titus.htm Avläst 1/5 2011

15 Ibid.

(10)

alla stora världsreligioner och kulturer jorden runt.¹⁶ Den i kristendomen centrala gyllene regeln har till exempel en motsvarighet i konfucianismen, en filosofi grundad av Konfucius på 500-talet före vår tideräkning. Konfucianismen har sedan dess fått stor spridning i Kina.¹⁷

2.4 Creating Public Values

I essän ”Creating Public Values: Schools as moral habitats” av Janis Talivaldis Ozolins lanseras en idé för vad skolan ska utveckla hos eleverna, och varför. Här finns en tanke om hur vi förmår kommande generationer att anamma demokratiska värden. De pedagogiska implikationerna är alltså relativt tydliga.

Skolan har uppdraget att fostra medborgare så att de omfattar vissa värden som anses viktiga för att samhällets, eller statens och individens utveckling ska ges möjlighet.

Skolan ska alltså etablera värden för nya generationer. Men det kan inte vara frågan om att etablera sådana värden som en specifik regering omfattar, och på det sättet bli regeringens språkrör mot medborgarna. De värden skolan förmedlar ska det finnas bred samling kring, och de ska huvudsakligen bidra till samhällets demokratiska upprätthållande. Målet är alltså att fostra individer inom det demokratiska idealet, men inga lakejer. Eleverna ska kunna omfatta skolans värden och samtidigt ifrågasätta stat och regering.¹⁸

2.4.1 “Good person” och ”good citizen”

Essän gör en skillnad mellan a good person och a good citizen. En good citizen är rakt översatt en bra medborgare, men det är inte samma sak som en good person eller en god människa. Det påpekas med hänvisningar till Platon, att den bra medborgaren är bra endast i relation till en stats konstitution, eller mer allmänt vad en regering uppskattar. Det innebär i förlängningen att en person kan vara en bra medborgare inom ramen för en konstitution, men direkt dålig inom en annan.

Poängen, och samtidigt faran med den bra medborgaren är att hon visar lojalitet mot samhället, oavsett om det är demokratiskt eller inte. Vad som kännetecknar en god människa är mer svårfångat, och det är inte relaterat till något definierat. Men utgångspunkten är att detta är en god människa i alla kontexter, hennes handlande har en grund i goda värden. Dessa kan stämma överens med demokratiska värden, och gör ofta så.¹⁹

2.4.2 Goda människor är demokrater

Skolan, hävdas det, ska inte uppfostra bra medborgare, utan goda människor. Om skolans fostransuppdrag tenderar åt bra medborgare innebär det en risk för demokratin. Eftersom en god människa omfattar värden som är förenliga med

16 Hedin i Linde, sid.97f

17 Hedin i Linde, sid. 68

18 Ozolins i Peters, sid. 410f

19 Ozolins i Peters, sid. 411ff

(11)

demokrati är tanken att demokratin ska garanteras genom att samhällets medborgare förstår djupet av de demokratiska värdena. Den goda människan kommer alltså att bli en bra medborgare i en demokratisk kontext, och hon kommer att sträva efter demokrati i en icke-demokratisk kontext. Med en bra medborgare kommer demokratins förutsättning vara demokrati, och den medborgaren kommer inte att reagera när regeringen försvagar demokratin.²⁰

För att fostra goda människor kan skolans undervisning inte fokusera på vissa värden som kommit att framhållas i den sociala kontexten. Satsningen ska istället ligga på att utveckla elevernas moraliska tänkande.²¹

2.5 Skolans uppdrag

Skolans uppdrag är att utbilda samhällets medborgare. Det kan knappast vara förvånande för någon. Men vad som läggs i begreppet ”utbilda” skiftar med tiden.

Vad som menas med uppdraget är därför oklart. Om vi definierar begreppet utbilda som att förbereda barn för en framtid så blir det inte mycket mer intressant. Vad som läggs i dessa förberedelser skiftar också, och är beroende av hur samhället för tillfället ser ut, och vad man förväntar sig av det framöver. Men skolan, och här avser jag den svenska, kan sägas ha två uppdrag. Det ena är att förse elever med kunskaper tillräckliga för att försörja arbetsmarknaden, och gärna så att samhället utvecklas.

Det andra är att fostra elever. Vilket av dessa uppdrag som tyngdpunkten lagts vid har skiftat.²²

2.5.1 Historisk tillbakablick

Låt oss nu rikta blickarna bakåt på hur skolans uppdrag har sett ut. Det är nyttigt eftersom det innehållsmässigt finns en tröghet i skolans värld, äldre lärare som går i invanda spår, men det är också så att det ser olika ut från lärare till lärare.²³ Från statligt håll har betoningen på vad som är skolans uppgift skiftat. 1940-talet är intressant ur ett värdegrundsperspektiv. Sverige har en relativt etablerad demokrati, men av naturliga skäl tas den inte för given. Skolan får i den kontexten rollen att stärka demokratin i samhället, eller som en statlig utredning formulerade det,

”grundfästa demokratin i människors sinnen”.²⁴ Det prioriterade uppdraget var att fostra elever till ett kritiskt tänkande, framförallt gentemot auktoriteter. Detta gällde auktoriteter av allehanda slag. Man hade sett konsekvensen av det politiska styret i Tyskland och det kritiska tänkandet riktades således mot politiska ledare. Men kyrkan och religion i stort var också föremål för detta kritiska tänkande. Ansvaret för att utveckla det lades på individen själv, dock med hjälp av skolans vetenskapliga undervisning. Lärarens roll i detta var att förhålla sig neutral. Att läraren markerade

20 Ozolins i Peters, sid. 415

21 Ozolins i Peters, sid. 420f

22 Olsson i Colnerud, sid. 121, 130, 139

23 Hargreaves, sid. 25ff

24 Olsson i Colnerud, sid. 124

(12)

sitt ställningstagande, vilket antogs vara demokratiskt, ansågs hota att också eleverna utvecklades till demokratiska medborgare.²⁵

1940-talets läroplan visar också upp en dragkamp mellan självständighet och samarbetsvilja. Att eleverna skulle fostras till självständigt tänkande individer sågs som en förutsättning för deras kritiska tänkande. Men en för stor självständighet ansågs också hota elevernas vilja till samarbete, vilket också ansågs vara viktigt.²⁶ Detta kan sägas vara en variant på spänningen mellan värdena solidaritet och individens frihet som återfinns i den nu gällande värdegrunden, och är en av de mest omdiskuterade.²⁷

25 Ibid.

26 Olsson i Colnerud, sid. 126

27 Nykänen, sid. 49

(13)

3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Studiens syfte är att diskutera den i läroplanen fastslagna värdegrunden för det svenska skolväsendet. Detta med två övergripande teman. Det ena rör skolans roll som förmedlare av värden. Det andra problematiserar värdegrundens innehåll.

Det första temat förklarar frågor om värdegrundens tillkomst, bakgrunden och skälen till den. När staten, som det i slutändan handlar om, bestämmer vad dess medborgare ska tycka finns det anledning att vara skeptisk, i synnerhet när det gäller den obligatoriska grundskolan. Kanske finns ändå skäl för att skolan ska positionera sig i värdefrågor. Detta glider över i studiens andra tema, med sikte på värdegrundens utformning. I fokus står den helhet av värden som framträder i Lpo94, och vilken vägledning värdegrunden ger. Vad studien söker besvara blir följaktligen:

1. Vilken roll har skolan för att fostra samhällets medborgare till moraliska individer?

2. Kan den i läroplanen fastslagna värdegrunden accepteras och försvaras?

(14)

4 METOD

När vi på djupet granskar värdegrunden väcks en mängd frågor, och de flesta får inte plats i denna studie. Men, den första frågan tar initialt sikte på skolans roll som försvarare av en uppsättning åsikter, och området åskådliggörs genom en historisk genomgång av läroplaner. En sådan kan eventuellt visa på alternativa förhållningssätt. Frågans fokus ligger på vad skolan har i uppdrag att göra för att etablera värden, snarare än hur man tror att det faktiskt lyckas.

Studien är en innehållsanalys. För att besvara första frågan har ett antal läroplaner jämförts. Jag söker att besvara huruvida en värdegrund har skapats i och med Lpo94, eller om den i praktiken funnits sedan innan. Vidare belyser den om värdegrunden och den historiska motsvarigheten har förändrats. Den andra frågan är annorlunda.

Fortfarande är det en innehållsanalys, men inte någon jämförelse utan en på djupet granskande analys av en läroplan.

Urvalet vid en innehållsanalys styrs alltid av vad som är relevant för frågeställningen.²⁸ För studiens ämne är en granskning av läroplaner det relevanta.

Analysen undersöker därför läroplanerna Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt den kommande Lgr11. Detta för att få en historisk överblick och uppmärksamma eventuella kontraster. Man kan förvisso tänka sig att analysen varit bredare, att den tog fler eller andra läroplaner i beaktning. En sådan skulle ge ett längre historiskt perspektiv och förändringarna skulle kanske bli tydligare. Men jag har med hänsyn till tid och intresse valt de senaste läroplanerna. Den förändring de fångar in är inom ramen för modern historia, och sådan torde kräva filosofisk motivering i högre grad än alternativet.

I de två läroplanerna ifrån 1969 och 1980 har värderingsinnehåll eftersökts i hela läroplanerna, medan jag i Lpo94 mestadels hållit mig till det inledande kapitlet.

Anledningen till det är att någon värdegrund inte finns tydligt formulerad i de tidigare läroplanerna. För att på djupet kunna granska sakinnehållet i en läroplan har jag i det avseendet begränsat mig till den nu existerande läroplanen. Detta av hänsyn till tid och att det knappast är relevant att granska läroplaner som inte längre är gällande.

Jag tar inte ställning till vilka åsikter inom värdegrundens spänningsfält som är att föredra. Att göra det innebär att konsensus kring värdegrunden måste offras, men då borde först en sådan värdegrund, med andra problem, motiveras.

En innehållsanalys intresserar sig för trender. När texter jämförs bör det sökas efter vad som framkommer och likaså vad som inte framkommer.²⁹ Vikt har lagts vid om förändringar skett i skrivningen om vilka värden skolan ska förmedla, eller bara nyansskillnader. En författares ambition avslöjas ofta av vilka ord hon använder, och

28 Bryman, sid. 287

29 Bryman, sid. 285

(15)

hur ofta hon gör det.³⁰ Jag har därför tagit fasta på vilka värden det tryckts på i de olika läroplanerna, för att i någon mån finna förändringar och nyansskillnader.

Studiens andra fråga är av mer filosofisk karaktär. Granskningen av den nuvarande värdegrunden blir därför filosofisk. Kan vi försvara, eller åtminstone acceptera utformningen av värdegrunden? Här ställs några av värdegrundens komponenter emot varandra i syfte att reda ut om de är förenliga. För att besvara denna fråga har jag utgått ifrån den i bakgrunden stipulerade beskrivning av vad en värdegrund är. I analysen har jag dessutom fördjupat mig i vad de begrepp jag granskar egentligen innebär, annars vore analys omöjlig. Att angripa enstaka komponenter har jag avstått ifrån, det leder till en alltför argumenterande studie. Argumentering sparas till diskussionen. Där besvaras huruvida läroplanens motsägelser är acceptabla eller försvarbara eller inte, och hur de då ska hanteras.

I diskussionen tillåter jag mig också viss positionering i mina frågor om värdegrunden. Det är i någon mån subjektivt, och kan uppfattas som ett problem med studien. Jag vill dock dra några slutsatser av mina resonemang, och jag hoppas att studien på så sätt blir ett bidrag till diskussionen skolans verksamhet. Diskussion är, som redan framgått, något jag lägger stor vikt vid.

Genom hela studien skriver jag vad vi bör eller kan tänka oss eller dra för slutsatser.

Valet grundar sig till stor del i att jag själv uppskattar att läsa en sådan text. Som läsare utmanas och engageras jag av det. Ett alternativ skulle vara man, men det uppfattar jag som ett vagt uttryck som mest slängs in i sammanhang där det i själva verket är oklart vilka som ska inkluderas. Att använda vi syftar huvudsakligen på mig som författare och läsaren, men även att folk i gemen bör följa med i tankegången.

30 Bryman, sid. 288

(16)

5 ANALYS

I detta kapitel kommer de olika läroplanerna, med utgångspunkt i dess värdeinnehåll, att beskrivas. Det blir först en ren läroplansgenomgång. Jag kommer sedan att beskriva vilka förändringar som har kunnat skönjas över tid. Därefter följer granskningen av hur några av komponenterna i Lpo94 står sig i relation till varandra.

5.1 Genomgång av läroplanerna

I denna del kommer jag att beskriva vilka värden som läroplanerna från 1969, 1980, 1994 och den för 2011 beskriver att skolan skall värna om. Jag kommer också att undersöka hur man i läroplanerna menar att dessa värden ska uppnås eller stärkas, det vill säga i vilken utsträckning skola och lärare själva får ta ställning.

5.1.1 Lgr69

I 1969 års läroplan finns det inte något separat kapitel med tydligt utskriven värdegrund. Som beskrivits i bakgrunden fanns inte ens ordet värdegrund vid denna tidpunkt. Det innebär emellertid inte att läroplanen saknar en motsvarande bas med en uppsättning värderingar, det vi avser med begreppet värdegrund. Huvudsakligen beskrivs dessa värderingar i inledningen av dokumentet, under rubriken mål och riktlinjer. Avsnittet är indelat i kategorier som individuell utveckling och elevens sociala utveckling, men det är inte en renodlad framställning av värderingar. Här förekommer även instruktioner för hur värderingarna ska uppnås, och skolan ges också uppgiften att stimulera eleverna till att bredda sin intressesfär.³¹ Värderingar finns också utspridda i andra delar av läroplanen som annars beskriver något annat, till exempel relationen mellan skola, elev och hem.³²

Det absolut övergripande värdet i läroplanen från 1969 är demokrati. Det betonas i olika former, som att eleverna ska utbildas till demokratiska individer och att skolan i sig ska vara demokratisk. Det senare demonstreras genom medinflytande från elever och föräldrar.³³ Demokrati kan ses som en utgångspunkt för läroplanen, något som övriga värden samlas under. Det går i linje med samhället i stort. Demokrati får nog vid slutet av 1960-talet betraktas som en överideologi.³⁴

I skolans uppdrag ingår elevernas personlighetsutveckling. Det innebär att eleverna rustas för att klara av att leva i såväl dagens som morgondagens samhälle. För den saken behövs rena kunskaper, och grundläggande utbildning är därför något alla ska ha med sig. Men att utveckla värderingar är också en del av

31 Skolöverstyrelsen 1, sid. 14

33 Skolöverstyrelsen 1, sid. 15, 27

34 Överideologi är den idé om hur samhället ska organiseras, och som kan lyftas in i de mest motstridiga ideologierna. Demokrati, som ofta betraktas som en överideologi i moderna stater, kan då anammas inom ramen för såväl socialism som konservatism. De substantiella motsättningarna, till exempel skattefrågor, finns på ett annat plan.

(17)

personlighetsutvecklingen. Instrumentet för dessa mål är undervisning, och här betonas de samhälls- och naturvetenskapliga ämnena, vilka ger eleverna den kunskap som kan ligga till grund för egna ställningstaganden.³⁵

Gällande undervisningen är allsidighet återkommande, och det ses som en nödvändighet att skolan håller det. Detta gäller i synnerhet de mer åsiktsinriktade samhällsvetenskapliga ämnena. Den individuella utvecklingen är ett mål: eleverna ska tränas till ett självständigt tänkande och individuellt ansvar. Det ska vara så att hon, när hon lämnar skolan är förberedd att verka i ett demokratiskt samhälle. Det betyder till exempel att eleverna på ett djupare plan ska vara medvetna om innebörden i begrepp som rättvisa och tolerans.³⁶ Men utbildningen har också karaktärsdanande inslag. Undervisningen måste stimulera ett intresse för frilufts- och idrottsliv, sång och teckning. För den sociala utvecklingen märks att skolan ska verka för jämställdhet.³⁷

Skolans, eller snarare lärarens framställning av information och dennes förhållningssätt till saken beskrivs relativt utförligt i läroplanen, under Undervisning.

För det första nämns åter allsidighet, men här tillsammans med saklighet. Detta beskriver inom vilka ramar undervisningen bör hållas. ”Saklighet och allsidighet” är något av ett mantra. Om undervisningen går utöver dessa (sannings)ramar är det tillåtet, men läraren måste markera att så skett. Allt detta rör främst värdefrågor.

Läroplanen medger att demokrati framhålls som ideal, detta trots allsidighetskravet och bestämmelsen att skolan ”skall förhålla sig neutral till det som skildras.”³⁸ Läroplanen menar också att "[s]kolarbetet skall präglas av de värderingar om vilka man är enig.”³⁹ För läraren medges stora möjligheter att deklarera sina personliga åsikter. Under förutsättningen att hon markerar att det är just hennes åsikter hindras hon ”givetvis inte”.⁴⁰ Man menar till och med att det ibland är ”nödvändigt att han talar om var han står”.⁴¹

Att skolans undervisning ska vara objektiv motiveras med två skäl. För det första pekar läroplanen på att skolan är obligatorisk och att

alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att dessa inte blir påverkade från skolans sida till förmån för den ena eller den andra av de inbördes kämpande åsikterna eller uppfattningarna.⁴²

För det andra ger läroplanen uttryck för en tro på objektiv kunskap. Allsidig information anses bidra till att eleverna utvecklas till självständiga individer, och kunskaper förväntas väcka förståelse för olikheter.

42 Ibid.

(18)

5.1.2 Lgr80

Läroplanen från 1980 har, precis som den från 1969, inte någon särskild del med enbart värderingar. Dock är det åter så att läroplanen för den sakens skull inte saknar värderingar. I läroplanens första del ”Mål och riktlinjer” återkommer värderingar på några olika ställen. Men de står tillsammans med andra mål som skolan, tillsammans med föräldrar ska förmå eleverna att uppnå.

I avsnittet om skolans mål framträder centrala värderingar. De inledande formuleringarna slår fast att ”[g]rundskolan är en del av samhället. Läroplanen speglar demokratins samhällssyn och människosyn.”⁴³ Därpå följer en förklaring av vad som avses med detta; människan har ansvar för sig och för andra. Det inkluderar goda arbets- och fritidsvanor och självklart ett demokratiskt handlingssätt. Skolans ansvar är att stimulera eleverna så att de kan uppnå dessa mål.⁴⁴ Det är viktigt att skolan inte bara överför den kunskap och de värderingar som redan finns i samhället, de ska ”aktivt bearbetas och vidareutvecklas”.⁴⁵

En respekt för individualiteten framträder tidigt i läroplanen. Man nämner de olika förhållanden ifrån vilka eleverna kommer, men att det inte ska vara något hinder för vidare studier. Det betonas också att barn kommer till skolan som olika individer, och de ska kunna gå igenom den långa utbildningsperioden med ”bibehållen individualitet”.⁴⁶ Eleverna ska också tränas i att respektera andras individualitet. I det märks en toleransfostran, och läroplanen återkommer till det.

Kunskapen beskrivs som en förutsättning för att hantera olika problem.

Värderingsfrågor är en del av det. Skolans uppdrag är att ge eleverna ”insikter i livsåskådningsfrågor”,⁴⁷ men också till exempel om fararna med alkohol, narkotika och tobak och kunskap om de stora miljöfrågorna. Eleverna måste lära sig om hushållning med jordens resurser, det hot mot världssamhället som överbefolkningen innebär samt faror med teknik för att lösa problemen.⁴⁸

Efter detta följer ett drygt två sidor långt, värderingsmässigt tydligare formulerat avsnitt. Skolans uppdrag är att fostra. Huvudansvaret för det ligger dock på hemmet, och skolan är ett komplement. Fostran innebär att elever ska stimuleras, men också påverkas till ”att vilja omfatta vår demokratis grundläggande värderingar.”⁴⁹ Man vill utrusta elever så att de lämnar skolan redo att bära upp, men också förstärka demokratiska principer. Och här nämns ord som tolerans och allas lika rättigheter.

Eleverna ska få med sig en respekt för människans egenvärde, hennes okränkbarhet och rätt till personliga integritet. Läroplanen fortsätter att rada upp värdeladdade ord

44 Ibid.

45 Ibid.

48 Skolöverstyrelsen 2, sid. 16. Notera att värdegrunden lanseras samma år som folkomröstningen om kärnkraft.

49 Ibid.

(19)

med fokus på medmänsklighet. Den enskilde har ansvar för bland annat att minska andras smärta och lidande. Också jämställdhet lyfts in och anses gå i linje med arbetet för individualismen – endast vid jämställdhet kan alla vara självständiga.

Skolan ska också verka för att samhället i förlängningen ger alla människor lika möjlighet. Solidaritet för vissa grupper ska grundläggas, invandrarna nämns explicit, liksom att konfliktlösning sker utan våld.⁵⁰

Värnandet om demokrati finns hela tiden närvarande, inte bara gällande de principer som skolan ska verka för. När det kommer till den etiska utvecklingen ska eleverna vara aktiva. De ska ges tid att bearbeta konflikter, och de bör ställas inför konkreta problem. Skolans förhållningssätt är en avvägning. Fullständig likgiltighet för etiska problem är inte bra, men eleverna ska heller inte lyda blint, då blir det ingen utveckling.⁵¹ Läroplanen beskriver de målkonflikter som den själv innehåller, och konflikter mellan mål och verkligheten. Det påpekas hur viktigt det är att också eleverna presenteras för dessa konflikter, som inte får gömmas i vaga termer, och sedan förmås att ta ställning i frågorna.

I arbetet med moralfrågor och elevers ställningstagande kommer olika värderingar att framträda. För skolans del anses det viktigt att visa att dessa olikheter får förekomma, åter en betoning av toleransen alltså.⁵² Det hänger samman med målet att ”alla föräldrar skall med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan.”⁵³ Vidare förklarar man att detta gäller med avseende på värderingsfrågor där eleverna inte får bli ensidigt påverkade av skolan. Klassrummet ska präglas av öppenhet och undervisningen skall vara saklig och allsidig.⁵⁴

De sista raderna om skolans mål är mycket intressanta. Dels nämns där att skolan ska hävda demokratiska värden, vilket läroplanen redan innan det gett uttryck för. Men vidare får skolan uppdraget att ta avstånd från det som går emot demokratiska grundläggande värden. Och skolan får ”inte ställa sig neutral eller passiv i fråga om det demokratiska samhällets grundläggande värderingar.”⁵⁵ Skolan har i och med dessa mål vissa ramar för vilka åsikter man verkar.

Skolans värden repeteras och ges i några fall en djupare beskrivning då läroplanen beskriver Innehåll och samverkan. Läroplanen gör där bland annat urval av vad som är relevant att ta upp i svensk skola. I en passus nämns där åter att eleverna ska få

”bearbeta etiska frågeställningar och konflikter.”⁵⁶ De ska ges många tillfällen till detta, i flera ämnen.

De återkommande begreppen saklighet och allsidighet åtskiljs och förklaras utförligt under egen sidorubrik. Saklighet definierar läroplanen som att läraren på ett icke-

52 Ibid.

53 Ibid.

55 Ibid.

(20)

tendentiöst sätt presenterar en fullständig och riktig bild av vad det månne vara.

Allsidighet rör stoffurvalet, där det centrala ska presenteras, gärna genom att företrädare för till exempel en åsikt får göra presentationen själv.⁵⁷ Med denna sakliga och allsidiga undervisning menas att eleverna kommer att få en objektiv bild av olika problem, och utifrån den utvecklar de ett självständigt synsätt.⁵⁸ Den objektiva bilden ger implikationer för lektionsinnehållet. Skolan måste bland annat återge olika former av konflikter som existerar i världen och i vårt närsamhälle.

Skildringen av omvärlden måste vara realistisk.⁵⁹

Värderingar måste få förekomma; läroplanen nämner samhällskunskapsämnet som aldrig kan bli värderingsfritt. Här berörs även lärarens förhållningssätt, och det finns inga hinder för att denne ska få uttrycka sina åsikter, bara hon tydliggör att det faktiskt handlar om personliga åsikter.⁶⁰ Huvudsaken är att skolan kan ha en diskussion om värden, inte minst för att bearbeta de i läroplanen inneboende målkonflikterna. Vilka dessa är framgår inte, men de ska diskuteras. I samband med detta betonar läroplanen också att läraren måste ”klargöra för eleverna vad som är kontroversiellt resp okontroversiellt i sakfrågor liksom värderings- och normfrågor.”⁶¹[sic!] Kanske kan man i det skönja målkonflikterna (beroende på vad som avses med begreppet kontroversiellt), men annars nämner läroplanen inte heller här vad som åsyftas.

Läroplanen beskriver sedan hur skolan måste jobba med att eleverna ska kunna göra personliga ställningstaganden. Utbildning ska ge eleverna en kunskapsmässig grund för detta. Här återvänder läroplanen till kravet om undervisningens saklighet och allsidighet, som ges ytterligare argument. Ett ställningstagande kan, menas det, omöjligt bli personligt om undervisningen inte präglas av just saklighet och allsidighet.⁶² Men skolans uppdrag är endast att ge eleven grunden, medan själva ställningstagandet är elevens eget ansvar. Samtidigt ligger i skolans uppdrag att förmå eleverna att omfatta de grundläggande demokratiska värderingarna, detta genom att ta avstånd från motsatsen.

Den demokratiska fostran som skolan ska ge eleverna demonstreras på ett antal ställen i läroplanen. Eleverna ska bland annat vara delaktiga i konstruerande av klassrumsregler.⁶³ På det sättet ska eleverna lära sig att de har inflytande över de regler som påverkar just dem. Vidare finns instruktioner för hur skolan ska jobba ämnesövergripande med värderingsfrågor⁶⁴, och att eleverna ges tillfällen att öva sig i argumentering – dels genom att själva göra det, dels genom att lyssna på andra.⁶⁵

61 Ibid.

(21)

Demokratisk fostran sker också genom läsning av tidning, där argument kan granskas. Elevernas egen argumentationsförmåga kan stimuleras genom arbete med en skoltidning, där får de tid att utveckla sina tankar. Här demonstreras demokratin också på det sättet att förhandsgranskning är förbjuden.⁶⁶

5.1.3 Lpo94

Som jag redan beskrivit har läroplanen från 1994 ett tydligare upplägg vad gäller dess värdemässiga innehåll. Det är här termen värdegrund lanseras. Lpo94 skiljer sig från tidigare läroplaner också genom att ha en klart mindre omfång, vilket kan ha såväl positiva som negativa effekter. De ställningstaganden skolan ska stå för formuleras i Skolans värdegrund och uppdrag, vilket är det första av två kapitel. Det andra kapitlet Mål och riktlinjer inleder också med värderingar. Men denna del, normer och värden, formulerar mål som skolan ska sträva mot. Det är alltså något skolan ska verka för, men inte tvunget måste uppnå.

Läroplanen inleder med att över en halv sida beskriva vad man anser vara de grundläggande värdena. Den första meningen slår fast att ”[d]et offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund.”⁶⁷ I samma stycke slås också fast, med hänvisning till skollagen, att verksamheten utformas efter grundläggande demokratiska värderingar, och att de som verkar inom skolan måste främja detta.

Människans egenvärde nämns.⁶⁸ I stort är hela stycket fyllt med många värdeladdade ord som i detta skede står utan djupare förklaring.

Skolan, menas det, har en central roll när det kommer till att ”förmedla” och

”förankra” de demokratiska värdena.⁶⁹ Till detta räknar man ”[m]änniskolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta.”⁷⁰ Därefter följer den omtalade frasen om att skolans värden är de som ”förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism.”⁷¹ I det läget är bristen på förklaring påtaglig eftersom det, beroende på hur man utläser ordet humanism, kan vara fråga om en alltför tydlig motsägelse (se djupare förklaring nedan). Den därpå följande meningen säger att undervisningen skall vara icke-konfessionell.⁷² Sammantaget ger det en aningens förvirrande bild av vilka skolans grundläggande värden faktiskt är.

Avslutningsvis klargörs att det till skolans uppgifter hör att eleverna ska ”finna sin unika egenart.”⁷³

68 Ibid.

69 Ibid.

70 Ibid.

71 Ibid.

72 Ibid.

73 Ibid.

(22)

Lpo94 återkommer vid ett flertal tillfällen till vad skolan ska främja. Toleransen för andra människor framstår som centralt. Begreppet nämns bland de grundläggande värdena. När det sedan kommer till förståelse och medmänsklighet betonar läroplanen förbudet mot diskriminering på grund av ”kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.”⁷⁴ Efter det beskrivs hur skolan har en aktiv roll för att bekämpa trakasserier och kränkande behandling. ”Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser”.⁷⁵ Vad dessa aktiva insatser ska bestå av tydliggörs inte.

Att skolan ska motverka främlingsfientlighet, och lyfta upp de positiva aspekterna av den kulturella mångfalden hindrar inte att den samtidigt ska betona det egna

”kulturarvet”. En förankring i det anses ge eleven en trygg identitet.⁷⁶

Kravet på att undervisningen ska präglas av saklighet och allsidighet finns även i Lpo94, här samlat under en rubrik. Styckets innehåll är koncist formulerat och kort hållet; bara några rader tas i anspråk. Där understryker man att skolans undervisning ska vara just saklig och allsidig. Med det avser man en öppenhet för olika åsikter – möjlighet till personliga ställningstaganden ska finnas och yttras. Också i Lpo94 motiveras saklighet och allsidighet med att ”[a]lla föräldrar skall med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan.”⁷⁷ Avsnittet avslutas med en instruktion om de grundläggande värdena, vilka alla som verkar i skolan ska försvara. De ska dessutom ta avstånd ifrån det som strider däremot. Vilka som avses med verkar är inte tydligt (se diskussion).

Så långt i Lpo94 har värdeorden stått relativt tätt, men efter detta ökar avstånden mellan dem och läroplanen bli mer instruerande – först angående den likvärdiga utbildningen. Läroplanen anger klart vad som menas med en likvärdig utbildning.

Det innebär till exempel inte att undervisningen ska vara likadan överallt. Inte heller att resurser för undervisning ska fördelas lika, utan att det måste utgå ifrån olika förutsättningar och behov. Skälet till det är skolans särskilda ”ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen.”⁷⁸ Vidare uppmärksammar läroplanen att skolan ofta fostrar eleverna in i traditionella könsroller. Detta går på tvären med en likvärdig utbildning, och skolans ansvar är därför att aktivt motarbeta saken. När det kommer till demokratisk fostran menas det i läroplanen att skolan inte enbart kan lära ut om de grundläggande demokratiska värderingarna; eleverna måste tränas till demokratiska människor som känner av både ansvar och att de har ett inflytande. Genom att få vara med och påverka bland annat sin egen studiegång

74 Ibid.

76 Ibid.

78 Ibid.

(23)

förväntas de utveckla detta. Undervisningen ska därför ”bedrivas i demokratiska arbetsformer.”⁷⁹

Det längsta avsnittet i första kapitlet, knappt två sidor, definierar skolans uppdrag.

Hit hör naturligtvis att ge eleverna kunskaper, men det ska ske så att individen stimuleras till det. Sedan framträder själva ambitionen med skolan. Läroplanen säger att ”[u]tbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner, språk, kunskaper – från en generation till nästa.”⁸⁰ Detta ger implikationer för undervisningen. Skolan har som uppdrag att överföra grundläggande värderingar, så att eleverna i framtiden ska kunna ”verka i samhället.”⁸¹

De värden skolan ska stå för hålls kort i avsnittet, och där det framträder är det utan djupare förklaring. Egentligen sägs inte mycket mer än att det etiska perspektivet är betydelsefullt, och att verksamheten ska präglas av det. Men eftersom det etiska perspektivet lämnas utan förklaring är det oklart hur det ska komma till uttryck.

Skolan ska också ha ett miljöperspektiv som i förlängningen kan skapa en hållbar utveckling, och ett internationellt perspektiv som kan bidra till att eleverna känner solidaritet.⁸²

Slutligen märks i värdegrunden en karaktärsdanande ambition med eleverna. Skolan ska inte bara ge eleverna traditionella kunskaper. Frågor om hälsa och livsstil är också en del av utbildningen. Kunskap, slår man fast, kan uttryckas på olika sätt. För elevens harmoniska utvecklings skull ska hon därför få både uppleva och själv pröva olika uttrycksformer. Exempel på det är dans och musik.⁸³

Värdegrunden i Lpo94 är därmed fastslagen, men läroplanens andra kapitel om mål och riktlinjer inleds med normer och värden att sträva mot. Sett till vilka värden som förmedlas är det i stora drag en upprepning av första kapitlet, men betoningen här är vad skolan ska sträva mot att eleverna uppnår. I såväl mål som riktlinjer återkommer många av första kapitlets grundläggande och värdeladdade ord, eller variationer på dem. Riktlinjerna är i detta avsnitt uppdelade. Delvis rör de alla som arbetar i skolan och handlar då om värden som att visa respekt för den enskilde individen. Delvis rör riktlinjerna enbart läraren, men då för att markera dennes roll som ledare för att till exempel ”vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling.”⁸⁴

80 Ibid.

83 Skolverket, sid. 6f

84 Skolverket, sid. 8f

(24)

5.1.4 Lgr11 i jämförelse med Lpo94

Dispositionen i värdegrunden i Lgr11 är samma som i Lpo94. Det är samma värden som trycks på, men på vissa ställen ger Lgr11 en något förtydligad och utförlig beskrivning.

I och med att det kommit en ny skollag sedan Lpo94 lanserades, refererar Lpo94 och Lgr11 inte till samma lagtext när de inledningsvis fastslår demokratin som utgångspunkt för värdegrunden. Formuleringarna är ändrade, men värderingsmässigt framträder inget nytt. Enligt Lgr11 ska eleverna dock utveckla värden. Gällande medmänskligheten nämns ju i Lpo94 att ingen i skolan får diskrimineras, och man nämner ett antal grupper som anses ligga i risken för en sådan behandling. Detta finns kvar i Lgr11, men man har också lagt till ålder och ”könsöverskridande identitet eller uttryck.”⁸⁵

När Lgr11 beskriver skolans uppdrag nämns, till skillnad ifrån Lpo94, redan i första meningen att skolan ska stimulera eleverna att inhämta bland annat värden. Här återkommer också tillägget om att eleverna ska utveckla värden.⁸⁶ Precis som Lpo94 menar Lgr11 att eleverna ska fostras tillsammans med hemmet. Formuleringarna är dock ändrade och nya ord förekommer. Bland annat ska skolan utveckla ”kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.”⁸⁷

I likhet med Lpo94 börjar andra kapitlet i Lgr11 med en målbeskrivning om normer och värden. Det första målet är här tydligare med att elevernas personliga ställningstaganden ska grundas i ”mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar.”⁸⁸ I riktlinjerna där Lpo94 säger att alla som arbetar i skolan aktivt ska motverka trakasserier och förtryck, har Lgr11 bytt orden till diskriminering och kränkande behandling.⁸⁹ Också lärarens roll att uppmärksamma diskriminering tydliggörs i Lgr11.⁹⁰

5.1.5 Översikt

Nedan följer en sammanfattande tabell där jag åskådliggör innehållet i de olika läroplanerna. Främst lyfter jag fram de värdeord som framträder i de olika läroplanerna. Eftersom innehållet i Lgr11 knappt skiljer sig ifrån det i Lpo94 har jag i tabellen valt att helt bortse ifrån kommande läroplan.

85 Lgr11, sid. 4

86 Lgr11, sid. 6

87 Ibid.

88 Lgr11, sid. 9

89 Ibid.

90 Lgr11, sid. 10

(25)

Mål Lgr69 Lgr80 Lpo94 Övergripande

värde:

Demokrati Demokrati Demokrati

Andra värden: Tolerans; rättvisa;

jämställdhet

Bearbeta och utveckla värden;

naturvärden; allas lika värde;

jämställdhet;

tolerans; människans okränkbarhet;

minska lidande

Människans värde; individens frihet;

jämställdhet;

tolerans;

solidaritet; kristen tradition;

västerländsk humanism;

naturvärden Skolarbetet: Bedrivs

demokratiskt genom elev- och föräldrainflytande;

utgår ifrån de värden om vilka man är enig

Bibehållen Individualitet;

konflikthantering;

diskussion och öppenhet;

demokratiska regler;

yttrandefrihet

Förbud mot diskriminering;

demokratiskt arbetssätt

Elevutveckling, individens utveckling:

Eleverna ska bli självständiga

individer; göra egna ställningstaganden med hjälp av

kunskap; stimuleras till goda vanor

Personligt ansvar;

goda arbets- och fritidsvanor;

demokratiskt handlande; tolerera andra; med kunskap lösa (etiska)

problem;

hälsoinsikter; skola kompletterar hemmet; vilja omfatta demokrati

Unik egenart;

kunskap; kulturell förankring;

motarbeta

könsroller; prova på olika

uttrycksformer;

kunskap om livsstil

Undervisning: Saklig och allsidig, överträdelser markeras; framhåll demokrati;

neutralitet; läraren får säga sin åsikt om det markeras;

Föräldrar ska ha förtroende för skolan; objektiv kunskap leder till tolerans

Saklig och allsidig, för elevens

självständighet; inte neutral rörande demokrati; realistisk verklighetsskildring;

läraren får uttrycka åsikter;

målkonflikter

Demokrati förankras; icke- konfessionell;

mångfald; saklig och allsidig;

öppenhet;

likvärdig;

kulturarv

vidareförs; olika uttryckssätt

(26)

5.2 Utveckling och trender i läroplanerna

De värden som skolan idag ska förmedla till eleverna, det vill säga innehållet i värdegrunden i Lpo94, kan i stora drag sägas vara ett arv ifrån tidigare läroplaner.

Själva skapandet av värdegrunden är förvisso en förändring, men sakinnehållet innebär i låg utsträckning några nyheter. Den vikt som lagts vid det som kallats demokratiska värden visar tydligt detta. De värden som räknas dit, och som läroplanerna nämner är över tid samma. Med tiden tillkommer dock nya. Men dessa visar inte någon värderingsmässig förskjutning, snarare är det en specificering av värdegrunden. Vidare framhåller samtliga av de granskade läroplanerna på ett eller annat sätt att skolan ska arbeta demokratiskt; eleverna ska få inflytande över utbildningen. Hela tiden framhålls även att eleverna ska utvecklas till ansvarstagande medmänniskor, inte minst eftersom det är dem som i framtiden ska bära upp demokratin. Alla läroplaner ger också sken av att det råder konsensus kring värdeinnehållet. Lgr69 beskriver värderingar om vilka man är enig och bakom författandet av Lpo94 fanns resonemang om givna värden (se nedan).

De saker som skiljer sig mellan läroplanerna är inte de absolut centrala. Skillnaderna handlar snarare om vilken tonvikt som lagts vid saken. Något kan ha förtydligats eller lämnats mer svävande. Med till exempel instruktionerna om den sakliga och allsidiga undervisningen har den över tid förändrats i båda riktningar. Emellertid har samtliga läroplaner i anslutning till det påpekat att alla föräldrar ska ha förtroende för undervisningen. Till och från nämner de olika läroplanerna att eleverna inte bara ska lära sig våra värden, utan också utveckla dem. Det är inte alltid lika tydligt, men något motsägande har aldrig funnits. Lgr69 är mycket tydlig med att eleverna måste förstå till exempel begreppet tolerans. De senare läroplanerna har mest nämnt ordet.

Det finns fler exempel där nyanserna skiftar över tid, som utvecklandet av goda vanor hos eleverna. 1969 är det ett tydligt personlighetsideal som framhävs, och det finns kvar i 1980 års läroplan. Även i Lpo94 framträder sådana karaktärsdanande inslag, men där är det mer nedtonat och inte så specificerat som tidigare. Det tyder knappast på idealet eller preferentialismen ändrats, snarare att Lpo94 rent allmänt är kortare hållen. Å andra sidan tar Lpo94 ett bredare grepp på miljöfrågorna, vilket i och för sig är naturligt, men också genusanalysen är här mer utvecklad än tidigare (och ännu mer i Lgr11).

Tilltron till att objektiva kunskaper ska leda eleverna att omfatta demokratins värderingar är stor i Lgr69. Här ges läraren stora möjligheter att uttrycka sina personliga åsikter, så länge det inte skadar den objektiva bilden. 1980 finns mycket av både tilltron till kunskap och lärarens fria talan kvar. Förhållningssättet förändras dock radikalt. Skolan som tidigare skulle vara neutral får i och med Lgr80 inte vara neutral i de mest centrala värderingarna. I den nu gällande läroplanen har kunskap fortfarande en roll för att grundlägga elevens ställningstaganden, vilken plats lärarens personliga hållning i värdefrågor har uttrycks aldrig. Dock märks en tendens att eleven numera ska omfatta värdegrunden. Notera att detta inte är någon förändrad värdeuppfattning, utan en förändring i läroplanens syn på hur eleverna bäst kommer att omfatta värdegrunden.

Nytt i Lpo94 är däremot referensen till kristen tradition och västerländsk humanism.

Skrivningen tillkom efter politisk kompromissande på tidigt 1990-tal under regeringen Carl Bildt, i vilken Kristdemokraterna ingick. Just Kristdemokraterna var drivande för ordvalet. Men formuleringen finns kvar efter en revidering 1998, då