Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från Bråviken – en jämförelse mellan 2007 och 2011

(1)

2012-10-11 Dnr. 50-804/2011

Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från Bråviken – en jämförelse mellan 2007 och 2011

Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Anders Bignert, Sara Danielsson

Rapport nr 2012:14

Naturhistoriska Riksmuseet

Enheten för miljögiftsforskning Box 50 007

104 05 Stockholm

(2)

Inledning

Detta är en uppföljning av en miljögiftsundersökning i fisk som utfördes 2007 i Bråviken, Östergötland. Efter år 2007 har Bråviken muddrats och därför är det nu intressant att under- söka huruvida koncentrationer av vissa ämnen har ökat efter muddringen.

Följande arbete är beställt och bekostat av Sjöfartsverket i Östergötland. Arbetet innefattar provberedning samt analys av metaller, bromerade ämnen, klorerade ämnen, dioxiner, furaner och dioxinlika PCB’er. Även en enkel rapport där en utvärdering av erhållna resultat från 2011 jämförs med resultat från undersökningen som gjordes 2007 ingår i arbetet.

Metod

Provmaterial

Abborre provfiskad 2011 från tre lokaler, Norra Svindra, Norra Esterö och Södra Esterö (Fig.

1), i Bråviken Östergötlands län har provtagits. Abborren analyserades med avseende på klorerade och bromerade kolväten, dioxiner, furaner och dioxinlika PCB’er samt metaller. Mus- kel (för analys av klorerade ämnen, bromerade ämnen, Hg och dioxiner) och lever (för analys av övriga metaller) har provtagits. Proverna utgjordes av homogenat från 15 fiskar vardera.

Fig. 1. Karta över insamlingslokalerna. De röda stjärnorna representerar på ett ungefär var de tre lokalerna, Norra Esterön, Södra Esterön och Norra Svindra, ligger.

(3)

Provberedning

Abborren har provberetts vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Provberedningen innefattar längd- och viktmätning, ålders- och könsbestämning, samt preparering av lever respek- tive muskel. Samtliga fiskar är också accessionsförda och inlagda i museets Miljöprovbank. I tabell 1 redovisas biologiska data för den analyserade fisken.

Analys

Abborren har analyserats för metallerna nickel, bly, krom, koppar, kadmium, zink, arsenik samt kvicksilver, tabell 4. De organiska miljögifterna som har analyserats är dels klorerade substanser: 7 PCB-kongener, DDT och metaboliterna DDE och DDD, HCB samt α-, β- och γ- HCH, tabell 2. De bromerade substanserna som analyserats är BDE-47, -99, -100, -153 och - 154 samt HBCDD, tabell 3. Dioxiner, furaner och dioxinlika PCB’er har också analyserats, tabell 5.

De klorerade och bromerade substanserna samt metallerna har analyserats vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) vid Stockholms universitet. Dioxinerna har analyserats vid Kemiska institutionen, Miljökemi, Umeå universitet.

Databearbetning

Eftersom analyserna både i denna undersökning samt i undersökningen från 2007 utgörs av enbart ett samlingsprov per lokal går det inte att använda traditionell statistisk analys för att utvärdera resultaten. Utvärderingen bygger istället på ett antaget spridningsmått, baserat på en normal spridning utifrån beräkningar på material som ingår i det nationella övervakningspro- grammet för miljögifter i marin biota. Spridningsmåttet har räknats ut genom att använda me- dianen av variationskoefficienter (CV) för de senaste fem åren för varje ämne. För metaller och för de organiska miljögifterna DDT, DDE, DDD, HCH’er, HCB och PCB’er har CV från abborrdata från Kvädöfjärden använts och för dioxiner och bromerade ämnen har CV från strömmingsdata från Utlängan använts.

Ingen traditionell statistik har använts för själva jämförelsen utan grafer med värden från resultaten 2007 och 2011 har ritats och det uträknade spridningsmåttet har sedan lagts på staplarna. Därefter har jämförelsen gjorts mellan de två staplarna som representerar samma lokal och ämne 2007 och 2011. En skillnad mellan år har ansetts föreligga om staplarna skiljer sig åt och spridningsmåtten inte överlappar. Ingen anmärkningsvärd skillnad anses föreligga mellan år om staplarna skiljer sig åt men spridningsmåtten överlappar.

Enbart vissa av ämnena har jämförts mellan åren (DDE, CB-153, HCB, BDE-47,- 99, -153, Cd, Cu, Hg, Pb och Zn). Detta beror dels på att en del ämnen har legat under kvantifieringsni- vån (under LOQ) både 2007 och 2011 (CB-28, HCH’er, HBCDD). För andra ämnen har enbart några kongener jämförts då spridningsdata har saknats för vissa kongener och för dioxiner har jämförelser gjorts på TEQ-värden (toxiska ekvivalenter).

Värden som har legat under LOQ vid en av tidpunkterna (i detta fall enbart HCB) har räknats om så att dessa ska kunna jämföras med värdena för den andra tidpunkten. Absolutvärdet av LOQ-värdet divideras med roten ur 2, och det är sedan dessa värden som används vid jämfö- relsen mellan år.

(4)

Kommentarer

För jämförelser av koncentrationerna i abborre från Bråviken med referenslokaler hänvisas till

”Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota”, där årlig data finns för abborre från Kvädöfjärden norr om Västervik (metaller och klorerade ämnen). Datavärdskapet för datalagring av miljögifter i biota ligger hos IVL (Svenska miljöinstitutet) varifrån data kan laddas ner från www.ivl.se →”Miljödata & Data- värdskap”→”Datavärdskap Biota”→”Biodatabas”.

Resultat

För jämförelser mellan år 2007 och 2011 för metaller, organiska miljögifter och fetthalter, se figurer 1-18.

Fetthalter

Fetthalterna i abborre tycks öka något från 2007 till 2011 på samtliga lokaler (Fig. 2).

Fig. 2. Jämförelser av fetthalter (%) i abborre mellan år 2007 och 2011 från Norra Svindra, Norra Esterön och Södra Esterön.

PCB och organiska pesticider

För DDE tycks det inte vara någon anmärkningsvärd skillnad i halter mellan år på någon av de tre lokalerna (Fig. 3). Även CB-153 visar samma mönster (Fig. 4). För HCB däremot tycks halterna vara högre år 2011 jämfört med 2007 på samtliga lokaler (ingen figur visas). Dock måste detta tolkas med försiktighet eftersom halterna år 2007 låg under kvantifieringsnivån (LOQ) men år 2011 hade kvantifieringsnivån ändrats något och värdena låg då över. För att kunna jämföra dessa värden har 2007 års värden räknats om (se ovan under databehandling).

(5)

Fig. 3. DDE abborrmuskel (ng/g fettvikt) år 2007 och 2011 från Norra Svindra, Norra Esterön och Södra Esterön.

Fig. 4. CB-153 abborrmuskel (ng/g fettvikt) år 2007 och 2011 från Norra Svindra, Norra Esterön och Södra Esterön.

Bromerade substanser

För BDE-99 (Fig. 6) är halterna lägre 2011 jämfört med 2007 vid Norra Esterön och Norra Svindra. Även en tendens till minskning syns vid Södra Esterön. För BDE-153 (Fig. 7) är halten lägre, men enbart vid Norra Esterön. Dock tycks halten även se ut att minska något vid de andra två lokalerna. Halten av BDE-47 (Fig. 5) tycks även vara lägre år 2011 jämfört med 2007 vid Norra Esterön, men på grund av den stora spridningen går det inte med säkerhet säga att det är en minskning.

(6)

Fig. 5. BDE-47 abborrmuskel (ng/g fettvikt) år 2007 och 2011 från Norra Svindra, Norra Esterön och Södra Esterön.

(7)

Dioxiner

För PCDD/F är halten mycket högre vid södra Esterön år 2007 jämfört med 2011 men på de andra lokalerna ses ingen skillnad mellan år (Fig. 8 och 9). Däremot för halterna dl-PCB TEQ-98 (Dioxinlika PCB’er) är halterna lägre på samtliga lokaler 2011 jämfört med 2007 på fettviktsbasis (Fig. 10) men på färskviktsbasis tycks skillnaden vid Norra Esterön ha planats ut (Fig. 11). Summa TEQ-98 (Fig. 12 och 13) uppvisar också lägre halter 2011 jämfört med 2007 för Norra Svindra (enbart på fettviktsbasis) (Fig. 12) och Södra Esterön (både på fettvikts- och färskviktsbasis) (Fig. 12 och 13). En tendens till lägre halt 2011 ses även vid Norra Esterön (enbart på fettviktsbasis) (Fig. 12).

Fig. 8. PCDD/F abborrmuskel (pg/g fettvikt) år 2007 och 2011 från Norra Svindra, Norra Esterön och Södra Esterön.

Fig. 9. PCDD/F abborrmuskel (pg/g färskvikt) år 2007 och 2011 från Norra Svindra, Norra Esterön och Södra Esterön.

(8)

Fig. 10. TEQ-98 dl-PCB abborrmuskel (pg/g fettvikt) år 2007 och 2011 från Norra Svindra, Norra Esterön och Södra Esterön.

Fig. 11. TEQ-98 dl-PCB abborrmuskel (pg/g färskvikt) år 2007 och 2011 från Norra Svindra, Norra Esterön och Södra Esterön.

(9)

Fig. 12. Summa TEQ-98 abborrmuskel (pg/g fettvikt) år 2007 och 2011 från Norra Svindra, Norra Esterön och Södra Esterön.

Fig. 13. Summa TEQ-98 abborrmuskel (pg/g färskvikt) år 2007 och 2011 från Norra Svindra, Norra Esterön och Södra Esterön.

Metaller

För kadmium (Fig. 14) och kvicksilver (Fig. 16) ses inga skillnader mellan 2007 och 2011 för någon av lokalerna. Däremot tycks både koppar (Fig. 15) och zink (Fig. 18) ha minskat i koncentration på samtliga lokaler från 2007 till 2011. Även bly tycks uppvisa lägre halter 2011 jämfört med 2007 vid Norra och Södra Esterön, dock kan ingen skillnad ses vid Norra Svindra (Fig. 17).

(10)

Fig. 14. Kadmium aborrlever (ug/g torrvikt) år 2007 och 2011 från Norra Svindra, Norra Esterön och Södra Esterön.

Fig. 15. Koppar aborrlever (ug/g torrvikt) år 2007 och 2011 från Norra Svindra, Norra Esterön och Södra Esterön.

(11)

Fig. 16. Kvicksilver abborrmuskel (ng/g våtvikt) år 2007 och 2011 från Norra Svindra, Norra Esterön och Södra Esterön.

Fig. 17. Bly abborrlever (ug/g torrvikt) år 2007 och 2011 från Norra Svindra, Norra Esterön och Södra Esterön.

(12)

Fig. 18. Zink abborrlever (ug/g torrvikt) år 2007 och 2011 från Norra Svindra, Norra Esterön och Södra Esterön.

Diskussion

Generellt tyder dessa resultat på att halterna av olika miljögifter inte tycks ha ökat efter muddringen i Bråviken. Dock bör dessa resultat tolkas med största försiktighet då det både handlar om samlingsprover samt att mätningar enbart har gjorts vid två olika tidpunkter. Skillnaderna som har visat sig för de olika ämnena kan bero på slumpmässig mellanårsvariation. Fetthal- terna i abborre tycks också ha ökat från 2007 till 2011, vilket till viss del skulle kunna förklara skillnader som ses för de organiska miljögifterna.

Varken för DDE eller CB-153 tycks det vara någon skillnad i halter över tid. Dock ligger båda dessa halter betydligt högre än i abborrdata från vårt nationella övervakningsprogram, ”Över- vakning av metaller och organiska miljögifter i marin biota”. För DDE ligger halterna ca fem gånger så högt och för CB-153 ligger halterna runt tre gånger så högt.

De lågbromerade flamskyddsmedlen, BDE-47, -99 och-153 minskar över tid på majoriteten av övervakningslokalerna i Östersjön inom det nationella övervakningsprogrammet för både strömming, torsk och blåmussla. Denna minskning beror troligen på förbudet mot dessa äm- nen. Minskningen mellan 2007 och 2011 av BDE-47, -99 och -153 i denna studie är också en trolig effekt av förbudet mot dessa ämnen. Dock kan den ökade fetthalten i abborre också bi- dra till att en minskning har setts. Det är svårt att säga varför skillnaden är störst vid Norra Esterön, men mellanårsvariation kan spela in och värdena år 2007 kanske låg ovanligt högt vid denna lokal.

När man jämför dioxindata från denna undersökning med vårt nationella övervakningspro- gram kan man se att halterna i denna undersökning ligger under värdena som vi uppmätt på våra tre strömmingslokaler i Östersjön (dock ligger abborre generellt sett lägre när det gäller dioxinhalter jämfört med strömming på grund av den lägre fetthalten). Data på abborre från Kvädöfjärden och Holmöarna, vilka har ingått i det nationella övervakningsprogrammet sedan 2008, uppvisar halter på mellan 20-25 pg/g fettvikt, vilket ligger högre än resultaten i denna studie där halterna ligger på ca 15 pg/g fettvikt, förutom vid Södra Esterön år 2007 där halterna tycks vara mycket höga.

(13)

Eftersom vi kan se att fetthalterna har ökat något från 2007 till 2011 (Fig. 2) kan de minskande halterna av organiska miljögifter till viss del bero på ändringen i fetthalt. När det gäller dioxiner, har vi därför även gjort en jämförelse på våtviktsbasis. Man kan då se att skillnaderna mellan 2007 och 2011, som fanns på samtliga lokaler för dl-PCB’er och summa TEQ-98 på fettviktsbasis, planar ut något när man jämför på våtviktsbasis, och skillnaderna blir där- med inte lika tydliga. För PCDD/F tycks det inte vara någon märkbar skillnad när man jämför fettvikt och våtvikt, vilket skulle kunna bero på att Södra Esterön, den enda lokalen som skilj- de sig åt över tid, har ovanligt höga halter år 2007.

Halten av Hg tycks varken öka eller minska över tid i denna studie. När man jämför med data från vårt nationella övervakningsprogram ser man att abborre från Kvädöfjärden visar en upp- åtgående trend i Hg-halt de senaste 10 åren. Halten Hg var år 2010 30 ng/g färskvikt, vilket är en betydligt lägre halt än vad som uppmätts i denna studie. Däremot var halten Hg vid Holmöarna (södra Bottenviken) 60 ng/g, vilket är ungefär samma halt som hittats i den här studien. Vid Holmöarna ses ingen trend åt något håll när det gäller halten Hg i abborre.

För Pb tycks halten minska över tid vid två av lokalerna. I vårt nationella övervakningspro- gram ser vi minskande trender i Pb över hela tidsperioden, från 1995-2010, både vid Kvädöfjärden och vid Holmöarna. Dock ses ingen minskande trend om man enbart tittar på de senaste 10 åren. Den minskande halten Pb i denna studie skulle kunna bero på en generell minskning av Pb i Östersjön.

De minskande halterna av Cu kan eventuellt bero på slumpmässig mellanårsvariation eller på grund av att enbart ett samlingsprov har använts. När man jämför med data från vårt nationella övervakningsprogram ser vi ökande trender de senaste 10 åren för abborre vid Holmöarna och en tendens till ökande trend för abborre även vid Kvädöfjärden under samma tidsperiod. Hal- terna av Cu i denna studie ligger år 2011 mer i linje med vad som uppmätts inom vårt nationella övervakningsprogram år 2010, vilket skulle kunna tyda på att halterna år 2007 var ovanligt höga.

Även de lägre halterna av Zn år 2011 kan bero på mellanårsvariation. När man jämför med data från vårt nationella övervakningsprogram ligger halterna 2011 i denna studie i linje med halterna som vi uppmätte 2010 och för Zn har vi inte sett några trender i halter åt något håll för abborre. Detta skulle kunna innebära att halterna år 2007 var högre än normalt.

Cd-halterna i denna studie tycks varken öka eller minska över tid. Halterna ligger något under de halter som vi har uppmätt i vårt nationella övervakningsprogram och där ser vi heller inga trender åt något håll när det gäller halter i abborre.

(14)

2012-10-11 Dnr. 50-804/2011

Tabell 1. Biologiska data.

Accessions nummer Dödsdatum Art (sv) Lokal Koordinat X Koordinat Y Kön Ålder Vikt (g) Totallängd (cm) Kroppslängd (cm) Gonadvikt (g) Levervikt (g)

C2011/00495 20110920 Abborre Norr om Svindra, Bråviken Hane 3 57.600 17.300 14.500 3.360 0.625

C2011/00498 20110920 Abborre Norr om Svindra, Bråviken Hona 3 82.300 19.900 16.700 0.400 0.499

C2011/00512 20110920 Abborre

Söder om Esterön, Bråvi-

ken Hona 3 47.300 16.700 13.700 0.250 0.772

C2011/00513 20110920 Abborre

ken Hane 4 50.600 16.200 13.500 5.230 0.482

C2011/00514 20110920 Abborre

ken Hona 3 47.900 17.000 14.000 0.270 0.435

C2011/00515 20110920 Abborre

ken Hona 3 47.800 16.800 14.000 0.330 0.576

C2011/00516 20110920 Abborre

ken Hona 2 57.100 17.700 14.600 0.220 0.643

C2011/00517 20110920 Abborre

ken Hane 3 67.500 17.900 13.400 4.530 0.655

(15)

C2011/00518 20110920 Abborre

ken Hane 3 51.900 17.000 13.900 4.020 0.530

C2011/00519 20110920 Abborre

ken Hona 3 54.800 17.500 14.700 0.220 0.626

C2011/00520 20110920 Abborre

ken Hona 3 53.500 17.100 14.500 0.240 0.599

C2011/00521 20110920 Abborre

ken Hona 3 63.100 18.000 15.400 0.290 0.627

C2011/00522 20110920 Abborre

ken Hane 4 64.000 18.400 15.500 4.450 0.503

C2011/00523 20110920 Abborre

ken Hona 3 69.600 18.000 15.300 0.330 1.079

C2011/00524 20110920 Abborre

ken Hona 3 50.300 16.500 13.700 0.310 1.054

C2011/00525 20110920 Abborre

ken Hona 3 40.800 16.100 13.300 0.170 0.468

C2011/00526 20110920 Abborre

ken Hona 3 61.200 18.300 15.500 0.330 0.296

C2011/00528 20110920 Abborre Norr om Esterön, Bråviken Hona 3 61.500 17.400 14.500 1.770

C2011/00530 20110920 Abborre Norr om Esterön, Bråviken Hane 3 47.500 16.400 13.500 3.150

C2011/00538 20110920 Abborre Norr om Esterön, Bråviken Hona 3 35.500 15.400 13.000 0.210 0.497

C2011/00539 20110920 Abborre Norr om Esterön, Bråviken Hane 4 39.300 15.800 13.400 2.880 0.740

C2011/00541 20110920 Abborre Norr om Esterön, Bråviken Hane 2 40.100 15.600 12.800 1.720 0.357

(16)

Tabell 2. Analysdata, koncentrationer av klororganiska föreningar. Halter i ppb på fettviktsbasis (ng/g).

Acc. nr

Antal i poolat

prov Art Lokal Fetthalt % HCB a-HCH b-HCH LINDAN DDE DDD DDT CB-28 CB-52 CB-101 CB-118 CB-153 CB-138 CB-180 C2011/00495-00509 15 Abborre Norr om Svindra 0,77 5,42 <5 <6 <6 106 20,3 9,82 <5 5,2 29,2 25,6 107 78,4 29,1 C2011/00512-00526 15 Abborre Söder om Esterön 0,83 6,02 <5 <6 <6 118 30,0 14,8 <5 7,3 36,7 27,4 122 88,5 32,5 C2011/00528-00542 15 Abborre Norr om Esterön 0,73 6,17 <5 <7 <7 117 31,8 15,2 <5 8,5 42,2 31,5 134 99,7 39,1

Tabell 3. Analysdata, koncentrationer av bromorganiska föreningar. Halter i ppb på fettviktsbasis (ng/g).

Acc. nr

Antal i poolat

prov Art Lokal Fetthalt % BDE-47 BDE-99 BDE-100 BDE-153 BDE-154 HBCD

C2011/00495-00509 15 Abborre Norr om Svindra 0,77 3,66 0,57 0,82 0,14 0,38 <2,2

C2011/00512-00526 15 Abborre Söder om Esterön 0,83 4,56791 1,02409 1,09445 0,17196 0,44361 2,4 C2011/00528-00542 15 Abborre Norr om Esterön 0,73 4,50926 1,37582 1,06839 0,17406 0,44816 <2,3

Tabell 4. Analysdata, koncentrationer av metaller. Halter i ug/g Ts, utom för Hg: ng/g Vs.

Acc. nr

Antal i poolat

prov Art Lokal

Ts i %

Lever As Cd Co Cr Cu Ni Pb Zn Ts i %

Muskel Hg C2011/00495-

00509 15

Abborre

Norr om

Svindra 23,6 4,94 0,338 0,80 -0,05 9,78 <0,05 0,017 112 20,8 54,3 C2011/00512-

00526 15

Abborre

Söder om

Esterön 23,7 5,28 0,290 0,80 -0,06 11,4 <0,06 0,021 105 20,4 61,2 C2011/00528-

00542 15

Abborre

Norr om

Esterön 23,2 5,42 0,245 0,66 -0,05 8,01 <0,05 0,009 94,2 20,6 71,1

(17)

Tabell 5. Analysdata, koncentrationer av dioxiner, furaner och dioxinlika PCB’er. Halter i pg/g färskvikt och fettvikt.

Accessionsnummer C2011/00528-00542 C2011/00512-00526 C2011/00495- 00509

C2011/00528-

00542 C2011/00512-00526 C2011/00495-00509 Lokal Norr om Esterön,

Bråviken

Söder om Esterön, Bråviken

Norr om Svindra, Bråviken

Norr om Esterön, Bråviken

Fetthalt 0,75% 0,64% 0,69% 0,75% 0,64% 0,69%

Dioxiner Halter i pg/g på färskviktsbasis.

Halter i pg/g på fettviktsbasis.

TCDD 0,010 0,006 0,004 1,320 1,0 0,565

PECDD 0,031 0,034 0,015 4,133 5,313 2,174

HXCDD1 0,010 0,015 0,012 1,333 2,344 1,739

HXCDD2 ND (0,01) ND (0,01) 0,036 ND ND 5,217

HXCDD3 ND (0,01) ND (0,01) 0,016 ND ND 2,319

HPCDD 0,066 0,038 0,160 8,80 5,938 23,188

OCDD 0,240 0,140 0,340 32,0 21,875 49,275

TCDF 0,140 0,160 0,086 18,667 25,0 12,464

PECDF1 0,038 0,031 0,034 5,067 4,844 4,928

PECDF2 0,067 0,063 0,078 8,933 9,844 11,304

HXCDF1 0,014 ND (0,01) 0,032 1,867 ND 4,638

HXCDF2 0,012 ND (0,01) 0,033 1,60 ND 4,783

HXCDF3 0,020 0,014 0,049 2,667 2,188 7,101

HXCDF4 ND (0,03) ND (0,03) 0,045 ND ND 6,522

HPCDF1 0,041 0,038 0,110 5,467 5,938 15,942

HPCDF2 ND (0,02) ND (0,02) 0,028 ND ND 4,058

OCDF 0,041 ND (0,03) 0,041 5,467 ND 5,942

ND: Not detected (limit-of-detection)

(18)

Norr om Esterön,

Bråviken

Dioxinlika PCB'er Halter i pg/g på färskviktsbasis.

CB-77 4,80 4,40 4,50 640 687,5 652,174

CB-81 0,190 0,21 0,18 25,333 32,813 26,087

CB-126 1,600 1,30 1,20 213,333 203,125 173,913

CB-169 0,14 0,095 0,083 18,667 14,844 12,029

CB-105 78,0 70,0 55,0 10400,0 10937,5 7971,014

CB-114 5,4 4,10 2,9 720 640,625 420,290

CB-118U 250,0 230,0 180,0 33333,3 35937,5 26086,957

CB-123 3,3 2,9 2,2 440 453,125 318,841

CB-156 52,0 45,0 32,0 6933,3 7031,25 4637,681

CB-157 9,8 8,6 6,3 1306,7 1343,75 913,043

CB-167 33,0 26,0 22,0 4400,0 4062,5 3188,406

CB-189 6,0 4,8 4,2 800,0 750,0 608,7

Norr om Svindra, Bråviken TEQ-värden Halter i pg/g på

färskviktsbasis.

2005 TEQ PCDD/F 0,082 0,080 0,077 10,933 12,500 11,159

1998 TEQ PCDD/F 0,096 0,093 0,094 12,800 14,531 13,623

2005 TEQ PCB 0,18 0,15 0,13 24,00 23,44 18,84

1998 TEQ PCB 0,23 0,19 0,17 30,67 29,69 24,64

2005 TEQ Total 0,26 0,23 0,21 34,93 35,94 30,00

1998 TEQ Total 0,33 0,28 0,26 43,467 44,219 38,261