En litteraturstudie om sjuksköterskans
omvårdnad av barn med stickrädsla
A literature study about nurses caring
for children with fear of needles
Författare: Johan Melander och Linda Mård
HT 2020
Examensarbete: Kandidat, 15 hp
Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.
Handledare: Malin Karlberg Traav, Universitetsadjunkt, Örebro Universitet Examinator: Annica Kihlgren, Professor, Örebro Universitet
Sammanfattning
Bakgrund: Upp till 80% av barn i förskoleåldern upplever rädsla för nålpunktioner. Genom att
försöka minska oron i stickmomentet för barnet minskas vårdlidandet och även minskar risken att rädslan kvarstår i vuxen ålder.
Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid nålpunktion hos
stickrädda barn.
Metod: Litteraturstudie med 16 stycken artiklar av kvalitativ och kvantitativ design har använts.
Artiklarna analyserades med en integrativ analysmetod. Databaserna Cinahl och PubMed har använts.
Resultat: Barnets rädsla kan minskas genom olika åtgärder. Studiens resultat påvisar att rädslan
för nålpunktionen behöver börja bearbetas innan stickmomentet har börjat med förberedelser och information. Under stickmomentet behöver barnet kontroll och trygghet för att klara av sticket. Distraktionsåtgärder används för att minska smärtan vid nålpunktionen. Det är viktigt att låta barnet återkoppla hur hen upplevde situationen och vad som kunde göras bättre till nästa gång.
Slutsats: Resultatet visar att sjuksköterskan bör börja i tidigt skede att förebygga rädsla vid
nålpunktion, för att förhindra att rädslan kvarstår i vuxen ålder. Genom omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan minska lidande och stärka barnets autonomi.
Innehållsförteckning
Inledning………..1
Bakgrund ... 1
Barns utveckling ... 1
Smärta och rädsla ... 1
Patientdelaktighet från barnets perspektiv ... 2
Miljön på sjukhus ... 2
Sjuksköterskans omvårdnad ... 3
Lagar och förhållningssätt ... 3
Problemformulering ... 4 Syfte ... 4 Metod ... 4 Design ... 4 Urval ... 4 Sökprocess ... 5 Inklutionskriterier /Exkluionskriterier ... 5 Urvals Process ... 5 Granskning ... 6 Forskningsetiskt ställningstagande ... 6 Resultat ... 7 Före stickmomentet ... 7 Information ... 7 Miljö ... 7 Tillit ... 7 Tid ... 8 Under stickmomentet ... 8 Delaktighet ... 8 Distraktion ... 8
Sjuksköterskans dialog med barnet ... 9
Föräldern ... 9 Efter stickmomentet ... 9 Resultatsammanfattning ... 10 Diskussion ... 10 Metoddiskussion ... 10 Resultatdiskussion ... 11 Kontroll ... 11 Minska smärta ... 12 Trygghet ... 12
Konklusion ... 14 Referenslista ... 15 Bilaga 1
Inledning
Upp till 80% av barn i förskoleålder upplever rädsla vid nålpunktion. Med stigande ålder försvinner eller minskas rädslan för smärta men vidtas av oro och rädsla inför att inte ha kontroll över sin situation eller sjukdom. Barn som är inneliggande på somatisk avdelning utsätts av sjuksköterskan i de flesta fall av en nålpunktion, som i litteraturstudien avser injektion, blodprovstagning eller en perifer venkateter (PVK). Att vistas på ett sjukhus innehåller för barn många moment som kan upplevas skrämmande, smärtsamma och obehagliga. Av alla moment är nålpunktion det momentet som barn fruktar mest under sjukhusbesöket, då det är relaterad till smärta i samband med sticket (Tamm, 2003).
Denna litteraturstudie avser i benämningen barn, människor under 18 år i enlighet med Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter (SFS 2018:1197).
Bakgrund
Barns utveckling
Ett barn upp till 18 månader har tillit till sig själv och sina föräldrar, det känslomässiga bandet är uppbyggt genom stimulans och trygghet, föräldern blir således barnets trygga bas (Broberg, 2006; Bowlby, Wiking & Risholm Mothander, 2010).
Under barnets uppväxt börjar de utforska miljön runt om kring dem. Miljön upplevs både spännande och skrämmande så när barnet blir rädd återgår barnet då till sin trygga bas (Broberg, 2006; Bowlby et al., 2010).
Ungefär när barnet börjar förskoleklass ökar tilltro till sin egen förmåga och vågar utforska sin omgivning. Barn i denna ålder kan se sjukdom eller kroppsskada som ett straff för något de gjort tidigare. Straffkänslan förstärks då vissa moment kan upplevas som smärtsamma som exempelvis nålpunktion (Tamm, 2003). Barnen börjar även bli mer medvetna om skador, rädsla för skador och vilka konsekvenser som kan komma till följd av skadorna (Tamm, 2003).
Smärta och rädsla
När ett barn vårdas på somatisk avdelning upplever många barn en mer påtaglig rädsla. Rädslan rotar sig i tidigare upplevelser av vården så som undersökningar, behandlingar, ovissheten om sin sjukdomsbild och rädslan att bli stucken (Forsner 2015; Salmela, Salanterä & Aronen 2009). Injektionen eller nålsticket är endast relaterat till smärta. Sticksmärtan är en del av rädslan, men också rädslan att barnet tror att de ska svimma av sticket är en bidragande faktor till oron vid ett stick (Jansson & Drevenhorn, 2015; Mosiman & Pile, 2013). Eriksson (2015) beskriver genom hälsokorset hur den kroppsliga uppfattningen om hälsa och självupplevda hälsan står i
korrelation till varandra. Vid en nålpunktion är den upplevda smärtan negativ men sticket utgör en hälsofrämjande åtgärd. Momentet utgör således inte ohälsa. Noel, McMurtry, Chambers och McGrath (2010) menar att barns upplevelse av smärtan, obehaget vid injektionen eller
undersökningen kommer i efterhand upplevas ha gjort mer ont än vad de tyckte vid själva momentet. Det smärtförstärkta minnet utgör grunden vid nästa möte vid en liknande situation eller åtgärd hur barnet kommer uppleva smärtgraden. Barn i åldrarna 4-6 år är den åldersgrupp där fenomen är störst. Det kan bero på att i den åldern saknar barn förmågan att förstå vad som är fantasi och vad som är verklighet (Salmela et al., 2009). De negativa erfarenheterna av vårdtillfället kan komma att följa barnet in i vuxen ålder. Vilket kan medföra att hen inte kommer lita på vården och kommer inte söka hjälp förrän skadan blivit förvärrad. Det kan medföra en högre kostnad för sjukvården och samhället (Noel et al., 2010). Det finns flera andra faktorer som spelar in vid hur allvarlig rädslan befäster personen, som kön, religion, etnisk
tillhörighet och ålder. I skolåldern blir barn mer påverkade av sina kamrater inför mötet och barn kan anamma vänners farhågor som sina egna (McMurtry et al., 2015).
Att rädsla blir en reaktion på smärta eller hot, är en normal reaktion, det är ett sätt för kroppen att skydda sig (Noel et al., 2010). När kroppen utsätts för dessa påfrestningar kan symtom visa sig genom fysiska reaktioner exempelvis kallsvettig, illamående och hjärtklappning. Även psykiska reaktioner förekommer så som oro, stresspåslag, ångest och avsky. Barn kan även uttrycka rädslan på andra sätt exempelvis gråt, barnet blir klängigt eller stelnar till (Sparks, Setlik & Luhman, 2007).
Patientdelaktighet från barnets perspektiv
Barn är inte passiva eller aktiva i mötet med vården, utan väljer utifrån situation hur de vill göra. vissa barn är mer benägna att vara mer aktiva eller passiva. Genom att vara passiv i sina val låter de sjuksköterskan ta beslutet tillsammans med föräldrarna. Genom aktivt deltagande berättar de själv hur de vill genomföra vården (Lambert, Glacken & McCarron, 2011). Det har påvisats att barn med kunskap om sin situation och har möjlighet att vara delaktig, kommer i större utsträckning välja delaktighet och göra aktiva val i sin vård. De känner att de får sin röst hörd och har mer kontroll över sin situation (Coyne, Hallström & Söderbäck, 2016; Sahlsten, Larsson, Lindencrona & Plos, 2005).
Genom att sjuksköterskan informerar barnet inför varje moment kan sjuksköterskan stötta barnet att göra mer val i sin vård, som att få bedövning innan en PVK-sättning eller injektion. Att synliggöra barnets val stärker barnets autonomi och vården upplevs inte som något skrämmande då barnet återfår viss kontroll (Coyne et al., 2016; Sahlsten et al., 2005). Sjuksköterskor ska inte tvinga barn till ett ingrepp som de vägrar då det inte är i linje med Hälso- och sjukvårdslagen ([HSL], SFS 2017:30, 3 kap, 1§). Om rädslan inte hanteras kommer barnet att försöka undkomma vården. På så sätt kommer smärtan och oron finnas kvar i
kroppens smärtminne och formar barnets hantering av smärta (Canbulat Şahiner, İnal & Sevim Akbay, 2015). På kort sikt ger en stickrädsla eller rädsla för vården samarbetssvårigheter som försvårar behandlingen. På längre sikt kommer det generera en sämre hälsa för individen och en merkostnad för samhället med utdragna vårdtillfällen (Mosiman & Pile, 2013).
Om barnet upplevde att hen inte hade fått tillräckligt med information inför
omvårdnadsmomentet kunde hen uppleva förutom oro och ångest även ilska, irritation och ignorans. Resultatet av det i vårdmomentet blev att situationen blev farligare och mer allvarlig än vad den egentligen behövde vara (Jeremic, Sénécal, Borry, Chokoshvili, & Vears, 2016). Sjuksköterskan bör under de omständigheterna försöka informera barnet på annat sätt som kan möjliggöra att hen kan ta till sig informationen eller be föräldern att informera barnet om vikten av att genomföra åtgärden
Genom igenkänning av sjuksköterskan och upprepning av momentet minskades oron för barnet (Rynning, 2010).
Miljön på sjukhus
Sjukhusmiljön har många delar som kan bidra till en skrämmande upplevelse för barn,
exempelvis att rummen kan vara större än det barnet är vant med, ovana ljud, för barnet okända människor som ska komma och undersöka barnet, men även avsaknaden av sina leksaker (Tamm, 2003).
Den vita, kliniska och nakna miljön kan bidra till barnets känsla av otrygghet och känna sig ovälkommen, det förstärks även av att sjuksköterskan och annan vårdpersonal bär vita kläder. Det resulterar i att barnet inte upplever glädje eller värme i miljön eller hos personalen. Vilket kan leda till att barnet känner sig ensam, övergiven, och får en ökad oro av att befinna sig på sjukhus (Lambert, Coad, Hicks & Glacken, 2014).
För barn som vårdas på en avdelning är det viktigt att de har möjligheten att hitta tid och en plats där de kan vara för sig själva, för att kunna reflektera och bearbeta vad som händer. Barn vill kunna se förbi att de är på ett sjukhus, genom att leka med andra barn på avdelningen eller sina kompisar som kommer på besök.
För att barnen ska trivas på vårdavdelning är det för dem viktigt att det finns TV, internet och telefon, det för att kunna sysselsätta sig med andra saker samt att behålla kontakt med sitt sociala nätverk (Schalkers, Dedding & Bunders, 2014; Tamm, 2003).
Sjuksköterskans omvårdnad
Sjuksköterskans arbete utgår från fyra etiska koder som The International Council of Nurses [ICN] har tagit fram. Sjuksköterskan ska ansvara för att främja hälsa, förebygga ohälsa, återställa hälsa och lindra lidande (ICN, 2017).
Enligt ICN:s etiska koder för sjuksköterskor (2017) ska omvårdnaden ske med fokus på patientens självbestämmande, bevara autonomin och ges med respekt för patienten.
Enligt Patientlagen (SFS, 2014:821) ska vård ges med respekt för alla människors lika värde och att barnets bästa särskilt ska beaktas.
Enligt Dahlberg och Segesten (2011) arbetar sjuksköterskan med att stötta och förbättra
patientens hälsa och arbeta med patienten i fokus (patientperspektiv). Samarbetet mellan patient och sjuksköterska blir det två experter som arbetar tillsammans.
När patienten är ett barn är det extra viktigt att sjuksköterskan arbetar utifrån ett
patientperspektiv, barnet är expert på hur den känner och upplever omvårdnaden (Dahlberg & Segesten, 2011; Söderbäck, 2014).
Eriksson (2015) beskriver att sjuksköterskan genom att arbeta med beröring och empati skapas tilliten till sjuksköterskan. Vidare beskriver Eriksson (2015) lärande och leken som
grundläggande delar i det hälsofrämjande arbete som bedrivs för att vårda hela människan. Genom att arbeta i en avslappnad relation till barnet upplevs situationen mindre påfrestande. I dialog mellan sjuksköterskan och barnet kan sjuksköterskan genom att aktivt lyssna, visa förståelse och bekräfta det barnet säger motverka barnets rädsla. Barnet upplever en gemenskap och att ensamheten och känslan av isolering minskar (Jeremic et al., 2016).
Var sjuksköterskan i mötet lugn och tog sig tid och visade utrustningen inför en åtgärd, exempelvis vid insättning av PVK, fick barnet se att det inte är en nål i armen utan en
plastslang. Det medförde att en PVK inte var upplevdes lika farlig, minskade stressen och oron inför momentet (Forsner et al., 2009; Jeremic et al., 2016).
Lagar och förhållningssätt
Sjuksköterskan besitter mer kunskap om bästa omvårdnadsåtgärd, om barnet inte kan ta till sig informationen på ett rationellt och informativt sätt, blir det då sjuksköterskans uppgift att bedöma hur barnet kan tänkas vilja gå vidare med vården (Rynning, 2010).
För att skapa en lugnare och stabilare miljö för alla behöver sjuksköterskan arbeta utifrån att barn och förälder är en enhet och reagerar i korrelation till varandra. Att skapa omvårdnad runt båda parter stärker familjebanden och samarbetsmöjligheterna (Sparks et al., 2007).
Sverige har sedan år 2020 Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter (SFS
2018:1197) som lag för att synliggöra och förstärka barnets rättigheter. Tillsammans med HSL (SFS 2017:30, 3 kap, 1§) ges barnet mer rättsligt stöd att ta beslut i sin vård.
Problemformulering
Genom barnets alla utvecklingsstadier är trygg-bas viktig för barnets trygghet och
självförtroende. Den upplevda smärtan vid en nålpunktion utgör det barn fruktar mest i samband med ett vårdbesök.
Barnet kan med tillräcklig kunskap göra ett ställningstagande om vad som barnet önskar för åtgärder för att underlätta rädslan vid en nålpunktion.
Den sterila miljön som finns i vårdmiljön bidrar till barnets oro inför vårdmomenten. Sjuksköterskans uppgift är att värna om barnets autonomi och genom omvårdnadsåtgärder minska barnets rädsla under nålpunktionen.
Genom att öka kunskapen för hur sjuksköterskan kan bemöta barn med stickrädsla motverkas risken att rädslan följer med barnet till vuxen ålder.
Syfte
Syftet var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid nålpunktion hos stickrädda barn.
Metod
Design
Denna litteraturstudie beskrivas som strukturerad och kritiskt granskande av redan befintlig litteratur (Kristensson, 2014).
Urval
För att få bredd och inte utesluta relevant data i litteraturstudien har både kvalitativa och kvantitativa artiklar använts. Forsberg och Wengström (2016) menar på fördelen att belysa problemet från flera olika perspektiv genom att använda sig av både kvantitativ- och kvalitativ forskning.
Ämnesområdet är omvårdnad vid barns stickrädsla. Ur syftet har barn, omvårdnad,
sjuksköterska och stickrädsla valts ut som meningsbärande ord. Den engelska översättningen som användes i sökningen var nursing, child, nurse, och fear of needles. För öka träffsäkerheten adderade sökningen med besläktade ord (Belonephobia/fear of needles) och moment där en nålpunktion förekommer, exempelvis vaccination (immunization) och venpunktion
(Phlebomtomy). Sökningarna gjordes med ämnesordslista i respektive databas, samt
fritextsökning (Bilaga 1) där ämnesord saknades. Urvalet av artiklar begränsades till engelska, peer-reviewed och publicerade mellan år 2005 och 2020. Med peer-reviewed menas med att resultatet i artiklarna är granskade av andra forskare för att öka artikels trovärdighet (Polit & Beck, 2021).
Sökprocess
Sökprocessen inleddes i Cinahl genom en separat sökning av alla ämnesord (Phlebomtomy, Belonephobia, Nurses, Child, Fear, Nursing care och Needles) samt fritextord (Fear of needles, venepuncture och injection). Phlebomtomy, Belonephobia och Nursing care söktes med den Booleska termen OR för att sedan sökas med ämnesordet child, vilket resulterade i 202 artiklar. Samtliga titlar lästes, vilket gav 32 artiklar vars abstrakt lästes som i sin tur gav 2 artiklar, som svar på syftet.
En ny sökning gjordes där venepuncture OR injection kombinerades med AND child. Sökning två resulterade i 3107 artiklar, 366 titlar lästes och 47 abstrakt och 1 valdes ut.
Sökning två i Cinahl gjordes med ämnesorden Professional Competence och Professional-Patient Relations med Boolesktermen AND. Sökningen resulterade i 43 artiklar som gav 43 lästa titlar, 5 lästa abstrakt och 1 vald artikel.
I databases PubMed söktes ämnesorden först var och en för sig samt fritextsökning med trunkering (*) för att resultatet på sökningen skulle inkludera böjningar på orden.
Första sökningen i gjordes med Fear of needles AND Nursing care, det resulterade i i 53 artiklar som gav 53 lästa titlar, 17 lästa abstrakt och 2 vald artikel.
Sökning 2 gjordes med Phlebomtomy AND Nursing care. Sökningen resulterade i 333 artiklar, 333 titlar lästa, 24 abstrakt och 2 valda artiklar.
Sökning 3 gjordes med Child* AND needle- related medical procedures. Sökningen resulterade i 331 artiklar, som gav 331 lästa titlar, 12 abstrakt och 2 utvalda artiklar till studien.
Sökning 4 gjordes med Fear AND child* AND Nurse* som gav 535 artiklar. 535 titlar lästes, 44 abstrakt som gav 3 utvalda artiklar.
Sökning 5 gjordes med Child* AND Parent* AND Immunization, som gav 441 artiklar, samtliga 441 titlar lästes, 32 abstrakt och 4 artiklar valdes ut till resultatet.
Inklutionskriterier /Exkluionskriterier
Inklusionskriterier var att de valda artiklarna som användes i resultatdelen var publicerade i en vetenskaplig tidskrift och därmed genomgått granskning (Polit & Beck, 2021). De valda artiklarna får anses svara mot syftet. Artiklarna ska beröra omvårdnaden vid barn med stickrädsla.
Exklusionskriterierna var artiklar som saknade vetenskaplig uppbyggnad, saknade etiskt ställningstagande eller som inkluderade stickrädda personer över 18 år.
Urvals Process
I databasen Cinahl gjordes sökningar som bestod av Svenska MeSH termer (Karolinska institutet, 2016) och fritextsökningar. Resultatet blev 489 artiklar exkluderades då titlarna inte motsvarade syftet. Efter vidare granskning kunde tre artiklar väljas ut som svar mot syftet. I databasen PubMed exkluderades 1557 artiklar, 13 stycken valdes ut för att granskas vidare, se figur 1.
Dubbletter exkluderades då de redan har inkluderats eller exkluderats.
Artiklar som inte svarade på studiens syfte eller saknade omvårdnads fokus exkluderades. Artiklarna skulle finnas i fulltext eller via fjärrutlåning för att inkluderas till litteraturstudiens resultat.
Figur 1. Flödesschema över sökning i databaser. Granskning
För att göra kvalitetsgranskning av de 16 artiklarna användes granskningsmallar från statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU, 2017a; SBU, 2017b). Artiklarna som skulle komma att ingå i resultatet var av medel- eller hög kvalitet enligt bedömning i
granskningsmallarna. Bedömning av kvaliteten är satt utifrån antal ”Ja” som artiklarna
inkluderades ha genom stöd från respektive granskningsmall. Artiklarna är sammanställda i en artikelmatris (Bilaga 2).
Därefter färgkodades de olika artiklarna efter deras innehåll och nyckelbegrepp för att senare lätt kunna hitta tillbaka till vilka artiklar som har samma eller liknande nyckelbegrepp och liknande innehåll. Det gjorde det lättare att fördela in i huvudrubriker och moment. För att slutligen hitta tydliga bra rubriker till resultatet (Figur 2).
Figur 2. Resultatrubriker
Huvudrubriker Moment
• Före stick • Information • Miljö • Tillit • Tid • Under stick • Delaktighet
• Distraktion
• Sjuksköterskans dialog med barnet
• Föräldern • Efter stick • Återkoppling
• Dokumentation • Belöning
Forskningsetiskt ställningstagande
Forskningsetikens två huvudsyften är att bevara tilliten till forskningen och skydda och värna om människors integritet (Cöster, 2014). Skyddet mot deltagarna finns i fyra delar.
Informationskrav: information om forskningen, villkoren och rätten att avbryta. Samtyckeskrav: skriftligt och/eller muntligt godkännande för deltagande, undantag för personer under 15 år, då behövs även samtycke av barnets föräldrar. Konfidentialitetskravet: alla deltagare ska ges
N=2304
• Antal lästa titlar i Cinahl och PubMedN=258
• Artiklar lästa abstraktN=16
• Valda artiklar från båda databaserna • Cinahl N=3 PubMed N=13
största möjliga konfidentialitet. Personuppgifter förvaras säkert för obehöriga. Nyttjandekravet: uppgifter införskaffade under forskningen får endast användas för forskningsändamålet.
Informationen får inte säljas vidare eller ges bort till annan eller extern part (Henricson, 2017). Genom en självkritisk hållning får forskarna ta upp de delar som kan ha påverkat deras del i forskningen (Henricson, 2017; Vetenskapsrådet, 2017; World Medical Association, 2013). 15 stycken av artiklarna hade blivit godkända av en etisk kommitté, på lokal och internationell nivå i enlighet med Helsingforsdeklarationen (World Medical Association, 2013). Artikeln som saknade ett godkännande av en etisk kommitté var Hall (2005). Forskningen utgick utifrån Ethical Guidelines for Nursing Research in the Nordic Countries.
Att besitta förförståelse kan medföra hinder att kunna ta in ny kunskap på ett objektivt sätt (Granskär & Höglund-Nielsen, 2008). H. Dahlberg, K. Dahlberg och Nyström (2008) menar på att förförståelsen aldrig helt kan tyglas bort utan att författaren behöver vara medveten om sin förförståelse och genom reflektion medvetengöra sin förförståelse.
Resultat
Före stickmomentet Information
Då sjuksköterskan vänder sig till barnet och ber barnet dela sina tidigare erfarenheter och eventuella oro, får sjuksköterskan möjlighet att möta oron (Karlsson, Rydström, Enskär & Englund, 2014b; Miller, Verhoef & Cardwell, 2008; Taddio, Ilersich, A. F., Ilersich A. N. & Wells, 2014).
Om informationen anpassas till barnets ålder blir det enklare för barnet att kunna ta till sig den. Ord och meningar som används behöver då inte bli lika omfattande och blir anpassade för barnet här och nu, vilket hjälper sjuksköterskan i mötet med barnet (Karlsson, Dalheim Englund, Enskär & Rydström, 2014a). Att informera barnet om utrustningen och låta barnet bekanta sig med utrustningen tillhörande nålpunktionen samt låta barnet få träna på en nalle innan de själva skulle blivit stuckna kan minska barnets rädsla.
Informationen och avdramatiserandet av momentet gav barnet mer självförtroende att själv kunna klara av det (Karlsson et al., 2014b).
Miljö
En vit klinisk miljö kan medföra svårigheter för barnet att kunna se bortom väggarna och fantisera om en bättre tillvaro. Lek kan bli en viktig del i att avdramatisera den sterila miljön (Anderzén-Carlsson, Kihlgren, Skeppner & Sørlie, 2007: Andrews & Shaw, 2010; Kettwich, Sibbitt, Brandt, Johnson, Wong & Bankhurst, 2007; Karlsson et al., 2014b).
Genom lek kan en trivsam miljö skapas för barnet och att träffa sjuksköterskan ses som något positivt (Karlsson et al., 2014b). Att låta barnet välja lek minimerar risken att barnet kommer tappa fokus mitt i leken och då reagera på nålen. Efteråt hinner barnet reflektera att det inte kändes så mycket som de trott (Karlsson et al., 2014b).
Tillit
Tilliten byggs upp genom att sjuksköterskan håller en god och vänlig dialog, visar empati och förståelse, värnar om barnets autonomi och privata sfär (Braunack Mayer et al., 2015; Nikula, Hupli, Rapola & Leino-Kilpi, 2009). Genom att bekräftat barnets oro, ges utrymme att få utveckla sina känslor och få bekräftat att det är accepterat att vara ledsen. Att använda
uppmuntrande ord och ge beröm förstärker barnets tilltro till sin egen kunskap och kapacitet, det skapar en trygg zon för barnet hos sjuksköterskan (Karlsson et al., 2014b; Plumridge,
Goodyear-Smith & Ross, 2009; Taddio et al., 2014). Kontinuitet i personalen skapar
förutsättningar för barnet att bilda en relation med sjuksköterskan genom exempelvis lek som även kan involvera föräldrarna (Karlsson, Rydström, Nyström, Enskär & Dalheim Englund, 2016; Söderbäck, 2012).
Tid
Tiden skapar ett onödigt lidande för barnet, därför är det viktigt att minska tiden mellan information och genomförandet så att barnet inte hinner bygga upp sin oro (Andrews & Shaw, 2010; Taddio et al., 2014). Det är viktigt att ta avsätta god tid så att momentet inte behöver stressas, ha en tydlig dialog till barnet och att barnet ges möjlighet att pausa vid behov. Situationerna kommer då inte upplevas stressade och barnet känner sig säker (Karlsson et al., 2014b; Taddio et al., 2014).
Under stickmomentet Delaktighet
Vid stickrädsla kan exponering vara en god strategi att minska oron, då det kan vara ovissheten som skapar oron. Vid exponering kan barnet ta in informationen och vara förberedd, vilket ger barnet en känsla av kontroll (Karlsson et al., 2014b; Thurgate & Heppell, 2005). Vid en blodprovstagning kan en mindre nål eller annat utförande på nålen exempelvis en butterfly, minska oron och den upplevda smärtan (Andrews & Shaw, 2010; Kettwich et al. 2007). Barnets deltagande i stickmomentet kan vara att få vara med att bestämma turordningen i omvårdnaden, exempelvis om hen vill börja eller sluta med stickmomentet. Vid punktionen är det viktigt att fråga barnet om hen vill veta när sticket kommer. Genom att veta gavs barnet kontroll över situationen, men att inte veta kunde barnet tänka bort situationen (Andrews & Shaw, 2010; Karlsson et al., 2014b). Skulle barnet känna att hen tappar kontrollen, kan oro och en panikartad känsla uppkomma, vilket kan resultera i utåtagerande beteende genom exempelvis sparkar, slag och skrik (Karlsson et al., 2014b).
Om sjuksköterskan för en dialog med barnet under hela stickmomentet förhindrar det att barnets fantasi tar över och i sin tur förstärker oron till stickmomentet. Barnet kan då under
stickmomentet återkoppla till sjuksköterskan kontinuerligt hur barnet känner sig eller om något kan ändras så att nålsticket blir en bättre upplevelse (Karlsson et al., 2014b; Karlsson et al. 2016).
Distraktion
Oron inför ett stick är en bidragande faktor till hur ont en nålpunktion upplevs hos ett barn. Skiftas fokus bort från stickmomentet minskas oron, då barn generellt inte kan fokusera på två saker samtidigt. Oron minskas när något mer intressant fångar barnets uppmärksamhet,
exempelvis en leksak, bok, boll eller tv (Karlsson et al., 2014b; Taddio et al., 2014). Genom att minimera antalet personer i rummet till de som är nödvändiga för situationen, minskas risken att skapa en stökig miljö som upplevs hotfull. Barnet kan då fokusera på leksaken eller berättelsen i boken (Karlsson et al., 2014b; Nikula et al., 2009; Plumridge et al., 2009).
Om ett barn väljer att inte använda sig av en leksak eller liknande som distraktion utan lät sig distraheras med hjälp av informationen från sjuksköterskan och fokusera på andningen, hjälpte det barnet att mer effektivt bearbeta stickrädslan (Karlsson et al., 2016).
Barn i olika åldrar behöver olika distraktionsåtgärder. Med stigande ålder övergår leksaker till dialog och digitala verktyg (Karlsson et al., 2014b; Taddio et al., 2014).
Sjuksköterskans dialog med barnet
När barnen blev mötta på deras samtalsnivå kände sig barnen uppmärksammade och delaktiga i vården. Genom att sjuksköterskan använder sig av uppmuntrande och stöttande dialog skapades positivare miljö (Anderzén-Carlsson et al., 2007; Karlsson et al., 2016). De negativt laddade orden som exempelvis smärta, måste och spruta, blir faktorer som påverkar barnet negativt till stickmomentet. Genom att sjuksköterskan använde mindre laddade ord, exempelvis injektion eller infart minskades barnets oro (Anderzén-Carlsson et al., 2007).
Sjuksköterskan kan genom att vara ärlig mot barnet bevara tilliten, om barnet frågar om det kommer göra ont är det bättre att svara ärligt på frågan. Har sjuksköterskan sagt att det inte kommer göra ont, men barnet under nålpunktionen upplever svärta kommer barnet att inför nästa nålpunktion få ökad oro och mindre tilltro till sjuksköterskan (Mahoney, Ayers & Seddon, 2010).
Föräldern
En medföljande förälder kan vara en hälsofrämjande resurs eller en negativ förstärkande faktor till barnets upplevda oro. En förälder som inte upplever rädsla eller obehag inför en nålpunktion har större möjlighet att agera som trygg punkt för barnet, minska barnets oro och bidrar till tryggare miljö (Bustos, Jaaniste, Salmon & Champion, 2008; Karlsson et al., 2014a; Karlsson et al., 2016).
En förälder som själv upplever stickrädsla kan istället bidra med otrygghet som kan komma att avspegla sig hos barnet. En osäker förälder kan i ett försök att vara stödjande svara oärligt på frågor, om exempelvis smärta, att det inte kommer göra ont, vilket kan resultera i att smärtan barnet upplever gör mer ont och under en längre period (Bustos et al., 2008; Karlsson et al., 2014a; Karlsson et al., 2014b).
Föräldern kan före och under stickmomentet, exempelvis mysa med barnet, klia i hårbotten, massera, vagga eller stryka barnet över arm eller ryggen, det förmedlar säkerhet (Karlsson et al., 2014a; Karlsson et al., 2016; Plumridge et al., 2009).
Föräldrar upplever att de mister kontrollen och blir oroliga när de inte vet vad som händer barnet i undersökningar eller omvårdnadsmoment. Genom att ha med föräldern i rummet vid ett stickmoment ger det föräldern en ökad känsla av kontroll, som resulterar i ett lugnare beteende som kan avspegla lugn hos barnet (Hall, 2005).
Genom en trevägsdialog blir alla parter delaktiga vilket leder till att även om föräldern är otrygg i sin stödjande roll, blir dialogen en stärkande faktor för föräldern (Hall, 2005; Karlsson et al., 2016; Plumridge et al., 2009).
Efter stickmomentet
Efter avslutat stickmoment, kan sjuksköterskan berömma barnet med ord för att ha klarat momentet. Barnet kan känna sig stolt och positiv över sin insats och får stärkt självkänsla och tilltron att nästa gång kommer det gå lika bra (Karlsson et al., 2014b; Karlsson et al., 2016). Gav föräldrarna ett restaurangbesök eller en upplevelse som att gå på zoo som belöning efter sticket upplevdes det som att stickmomentet resulterade i något bra för barnet. Ett löfte om en gåva innan sticket upplevdes som en muta (Karlsson et al., 2016). Att stämma av barnets upplevelse och känslor efter nålpunktionen ger barnet möjlighet att lyfta eventuell oro,
funderingar och om barnet önskade att sjuksköterskan kunde göra på något annat sätt nästa gång (Braunack Mayer et al., 2015; Nikula et al., 2009).
Genom noggrann dokumentation på hur barnet önskade informationen, omvårdnadsåtgärder, vilka som var med, ger sjuksköterskan vid nästkommande nålpunktion bra förutsättningar att kunna förbereda och genomföra ett moment med en minskad upplevelse av stickrädsla (Karlsson et al., 2014b; Nikula et al., 2009).
Resultatsammanfattning
Resultatet visar hur god omvårdnad kan minska stickrädslan hos barn. Genom att minska barnets oro upplevs stickmomentet inte lika farligt. Barnet kan genom delaktighet i det aktuella momentet få större insikt i nyttan varför en exempelvis injektion behövs.
Genom att låta jobbiga moment ta den tid som behövs kan stressen minskas för de inblandade och sjuksköterskan kan värna om barnets autonomi. Barn som känner sig trygga inför ett stickmoment upplever inte att sticket gör lika ont, därför kan en förälder vara en resurs för att skapa trygghet hos barnet.
En förälder som upplever situationen jobbig kan förstärka barnets oro istället för att minska den. Avledning genom distraktion från nålpunktionen kan barnet uppleva mindre smärta under själva sticket. Avledningen kan ske genom att barnet får leka med en leksak, läsa en bok eller något annat som barnet tycker om.
Det är viktigt att dokumentera vilka åtgärder som används och vilken effekt de har på barnet, så att kommande situation som innefattar en nålpunktion blir så bra som möjligt för barnet.
Diskussion
Metoddiskussion
I denna kandidatuppsats görs en litteraturstudie, då det var det lämpligaste tillvägagångssättet som svarar på studiens syfte under de givna tidsramarna. Kristensson (2014) beskriver att en litteraturstudie sammanställer tidigare forskning från olika publikationer vilket resulterar i ett bredare perspektiv som möjliggör en djupare förståelse. Artiklarna eftersöktes i olika
vetenskapliga databaser för att öka möjligheten att hitta väsentliga artiklar som svarar på studiens syfte.
Sökningarna i Cinhal gav totalt fyra artiklar och sökningen i PubMed resulterade i totalt 12 artiklar. Dubbletter av artiklarna framkom i båda databaserna. Diskussion att nyttja fler än två databaser uppstod och ställdes i relation till tidsaspekt kontra sannolikheten att
omvårdnadsartiklar som ej publicerats i de omvårdnadsdatabaserna som redan använts var mindre. Beslutet att endast nyttja två databaser togs. Det resulterar i risken att visst resultat kanske inte inkluderats, men en tillfredsställande datamättnad gavs på två databaser. I Bilaga 1 framgår det hur alla sökningarna i respektive databas är gjorda. Artiklarna som använts har haft både kvantitativa och kvalitativa ansatser, det medför en större tillförlitlighet och verifierbarhet i sjuksköterskans arbete (Kristensson, 2014). Vidare beskriver Kristensson (2014) hur en enskild granskning av artiklarna stärker tillförlitligheten i arbetet och artiklarna. Analysen finns
beskriven i Bilaga 2. Resultatet från artiklarna färgkodades in i underrubriker för att kunna se gemensamma nämnare i artiklarna, vilket gav en tydlig överblick på hur de olika artiklarna hade fått fram likvärdigt resultat. Genom färgkodning kunde de gemensamma omvårdnadsåtgärderna synliggöras (Bryman & Burgess, 1994; Gibson & Brown, 2009; Kristensson, 2014).
Enligt Polkinghorne (2007) är svårigheterna med kvalitativa studier att de är beskrivna ur deltagarens perspektiv, att inte låta sin förförståelse som läsare färga det som är beskrivet i artikeln. Vi som är författare har sedan tidigare barn, som genomgår Sveriges
vaccinationsprogram för barn eller vårdats på avdelning där nålstick förekommit. Båda författarna har därför varit i kontakt med flera olika sjuksköterskor som har på ett eller annat sätt utövat en nålpunktion mot barn. Sjuksköterskorna har haft både mer och mindre erfarenhet som resulterat i att barnets rädsla ibland har eskalerat på grund av sjuksköterskans bemötande. Som författare har vi gjort vårt yttersta att tygla vår förförståelse i datainsamlingen för att inte utesluta viktigt resultat då vår förförståelse inte ansett det som viktigt. Den bristande
erfarenheten att tygla förförståelse kan ses som en svaghet i litteraturstudien. Vi tror att genom att vi varit medvetna om att vår förförståelse kan ha påverkat oss, har extra försiktighet tagits så att inte viktigt material förbisetts. Likvärdigt resultat har påvisats i flera olika artiklar.
Inkluderade studier har varit huvudsakligen från den somatiska vården men också olika miljöer där en nålpunktion kan förekomma. Planen har varit att inkludera olika miljöer på grund av att barn med stickrädsla finns i alla miljöer där sjuksköterskan jobbar.
Begränsningar gjordes i artiklarnas ålder, kravet var att artiklarna skulle vara publicerade år 2005 eller senare. Vidare gjordes avgränsningen peer-rewied, för att de ska vara vetenskapligt granskade som ger en ökad trovärdighet i forskningen (Östlundh, 2012). Författarna valde att inte exkludera artiklar vars deltagare hade en annan koppling till barnet än sjuksköterska som exempelvis läkare och föräldrar. För att erfarenheter i omvårdnaden och åtgärderna för att minska barnets stickrädsla är mot barnet, därför har alla deltagares åsikter haft samma värde.
Resultatdiskussion
Barn som upplever rädsla inför ett moment i vården kan ofta förknippa den rädslan i andra moment vilket medför att barnet får uppfattningen att all vård orsakar smärta och lidande. Åtgärderna som sjuksköterskan kan göra för att minska lidandet är att ge barnet en känsla av kontroll, trygghet och minska smärtan.
Då artiklarna inte specificerat något genusperspektiv om det råder större skillnad hos flickor eller pojkar huruvida de lider av stickrädsla. Det blir då en svårighet att dra några slutsatser hur stor utsträckningen är hos respektive kön.
Kontroll
Resultatet visar att tydlig information om stickmomentet ger barnet kunskap att göra egna val och blev självbestämmande. Det är därför viktigt att sjuksköterskan planerar sitt arbete så att det blir förståeligt för barnet. Genom att helat tiden prata om vad sjuksköterskan gör, eller kommer göra, vilket stöds av McMurtry, Chambers, McGrath och Asp (2010). Genom att ge barnet möjlighet att bekanta sig med utrustningen eller få öva själv avdramatiseras situationen. Vilket resulterar i att situationen inte medför oro till själva sticket utan sticket består då av smärta vid själva nålpunktionen (McMurtry et al., 2010).
Av resultatet framgår det att informationen ger barnet kontroll och kontroll ger en minskad oro. Minskad oro korrelerar i en minskad rädsla inför nålpunktionen vilket Wennström, Hallberg och Berghs (2008) forskning resulterade i.
Eriksson (2015) beskriver hur leken i omvårdnaden ger barnet möjlighet till att ta in information och ger en ökad förståelse för omvårdnaden. Om barnet upplever glädje i inlärningsmomentet tar barnet lättare till sig informationen (Eriksson, 2015).
Wennström et al. (2008) belyser hur kontroll kan ge barnet en sundare vårdmiljö som gör att lidandet minskas. Kontroll kan ges med enkla medel till barnet, vilket kan innefatta små beslut, som ordningsföljden i omvårdnaden eller om momentet kan tidigare- eller senareläggas i omvårdnadsmomenten.
I omvårdnadsmomenten som involverar en nålpunktion behöver sjuksköterskan planera att momentet kan komma att ta längre tid än om patienten inte hade en stickrädsla. Med extra tid upplever barnet inte sjuksköterskan stressad, barnet hinner fråga sina frågor och pausa vid behov om barnet skulle behöva det.
Minska smärta
Resultatet i arbetet belyser enkla metoder som får barnet att fokusera på något annat än nålpunktionen. Det kan vara böcker, leksaker eller något specifikt som barnet gillar, vilket stödjs av McMurtry (2010). Att skapa en lugn miljö runt barnet under stick medför att barnet inte tappar fokus på leksaken. Skulle miljön vara stökig känner barnet behovet att fokusera på omgivningen för att återfå kontroll över situationen.
Erikssons (2015) teori att den upplevda- och fysiska måendet står i relation till varandra, skapar möjligheten för barn att acceptera den upplevda smärtan för att må bättre i sjukdomsbilden. Det är viktigt att sjuksköterskan hela tiden informerat barnet vad den gör, även vid själva sticket. Det för att inte överraska barnet som då kan tolka sticket som en attack och bli rädd. Genom att ha informerat barnet om vad som händer tolkas det endast i det undermedvetna, barnet är upptagen i lek eller annat så blir inte barnet rädd utan kommer acceptera sticket. Traina, Martelli och Fiocchi (2019) belyser i sin forskning hur smärtan i momentet nålpunktion är en stor del i stickrädslan och att hitta en lösning på att minska punktionssmärtan har varit den lösning som de efterforskat. Forskningen som Traina et al. (2019) beskriver är att ta bort nålen i injektionsmomenten, vilket skulle minska antalet stick som barnet utsätts för. Målet är att med ny utrustning omvandla injektionsvätskan till ånga utan att ändra den molekylära strukturen och sedan med tryckluft pressa ner injektionsvätskan ner i det underliggande fettlagret, injektionen når således inte muskeln. Injektionen punkterar inte lika stort eller djupt vilket resulterar i att smärtan minskas. Det är i dagsläget inte alla injektionsvätskor som kan användas på det sättet.
Trygghet
Den kliniska miljön på en vårdavdelning upplevs ofta stressande för barn, som till exempel okända ljud och personer.
Om sjuksköterskan inte bar vita kläder utan använde mer färg i kläderna, skojade med barnen upplevdes jobbiga omvårdnadsåtgärder mindre jobbiga eller smärtsamma, då sjuksköterskan upplevdes mer empatiska (Pelander & Leino-Kipli, 2004).
Windich-Biermeier, Sjoberg, Dale, Eshelman och Guzzetta (2007) påtalar att föräldrar som är med barnet kommer bidra till en positiv miljö, oavsett vilken attityd eller sinnesställning
föräldern är i. Windich-Biermeier et al. (2007) menar att föräldern är barnets trygghet och är en tillgång i vårdandet. Resultatet i litteraturstudien framhåller att en förälder inte alltid är en resurs eller trygghet för barnet. Utan att föräldern är enbart stödjande förutsatt att de är trygga och inte upplever oro själva, vilket stödjs av McMurtry et al. (2010) och Luthy, Beckstrand, Asay och Hewett (2013).
Lawes, Sawyer, Amos, Kandiah, Pearce och Symons (2008) belyser i enlighet med vårt resultat vikten av att inkludera föräldrarna med information och stöttning för att de på bästa sätt kunna stötta sina barn i sin rädsla.
Resultatet av litteraturstudien påvisar att om föräldern känner sig orolig eller är själv stickrädd, är det bättre för barnet att be föräldern att vänta utanför rummet. Det resulterar i att miljön inte utgör samma stresspåslag, vilket stödjs av Hedén, von Essen och Ljungman (2016).
Genom god dokumentation kan sjuksköterskorna i kommande möten vara väl förberedda på vilka metoder som fungerade bäst för barnet.
Familjen finns i barnets närhet för att kunna sköta omvårdnaden av barnet. Stöd, utbildning och stöttning får föräldrarna av sjuksköterskan. Om föräldrarna inte har möjlighet eller är
frånvarande ges då omvårdnaden av sjuksköterskan. Sjuksköterskan arbetar med hela familjen (Jolley & Shields, 2009).
För att stärka och värna om barnens rättigheter behöver den familjecentrerade omvårdnaden omarbetas till barnfokuserad omvårdnad. I familjecentrerad vård hamnar fokus enkelt i interaktionen mellan sjuksköterskan och föräldrarna. Genom att byta till barnfokuserad
omvårdnad kommer barnet att få en större delaktighet i sin vård. Barnets erfarenhet och önskan kommer få mer utrymme när besluten om barnets vård kommer tas, så att barnet inte känner sig tvingad av förälder eller vården (Söderbäck, Coyne & Harder, 2011).
Vi ser därför att arbeta barnfokuserat kommer stärka sjuksköterskans möjligheter att arbeta med barnets lidande i omvårdnaden. Genom att barnet får större makt i sin vård kan barnets rädsla lättare tydliggöras och sjuksköterskan kan möta rädslan direkt utan att förälderns värderingar blandas med barnets känslor och uppfattning. Barnet får då en större möjlighet att påverka sin vård och minska sin oro och rädsla i stickmomentet.
Hands, Round och Thomas (2010) beskriver i sitt resultat som är i enlighet med litteraturstudien att venpunktionen är det som barn fruktar mest under en sjukhusvistelse. Risken finns att
tidsbristen medför att informationen till barnet blir knapphändig. Det medför att barnets oro växer och att nålpunktionen kommer upplevas mer smärtsamt.
Vi har uppmärksammat att ett etiskt dilemma där barnets rädsla inte beaktas och bristande tid i planeringen gör att barnets autonomi lätt kan åsidosättas och barnet kan känna sig tvingad att genomföra stickmomentet utan att vara redo för det. Resultatet blir istället att sjuksköterskan bidrar till barnets stickrädsla. Genom att försvåra för barn som lider av stickrädsla att acceptera sticket kan barnet komma att ta med sig stickrädslan i vuxen ålder. Vilket på sikt kan leda till en ökad kostnad för vården och samhället, då barnet i vuxen ålder inte söker vård i tid, vilket resulterar i en mer utdragen vårdproblematik.
Fortsatt forskning/Klinisk applicering
Barn vårdas idag i stor utsträckning på barnavdelning där sjuksköterskor med
specialistutbildning arbetar. Upp till 30% av barnen vårdas på vuxenavdelningar. Därför blir grundutbildade sjuksköterskor som vårdar barn blir fler (Elander, Gärdsmo-Pettersson, Hjern, Nordström, Runesson, Zeime, 2003).
Genom att sjuksköterskan tar med sig olika omvårdnadsåtgärder, exempelvis lek,
kommunikation, distraktion, in i mötet med barnet kan en personlig omvårdnad skapas för barnet. Det är viktigt att i varje situation bedöms som unik för att inte bidra till en otrygg miljö. Genom att ha målet att minska rädslan eller underlätta vid en nålpunktion för barnet, kan rädslan minskas för varje gång och på sikt försvinna. Resultatet påvisar vikten av att
sjuksköterskor som jobbar i den kliniska verksamheten är medvetna och besitter kunskapen att identifiera om ett barn lider av stickrädsla. Genom att alla sjuksköterskor skulle besitta
kunskapen hur bemötandet och omvårdnaden av ett barn med stickrädsla skulle ske, minimeras risken att barnet bibehåller stickrädslan i vuxen ålder.
Vidare forskning skulle behövas i uppkomsten av sticksmärta, för att kunna förebygga
stickrädsla. Även forskning av barnets perspektiv i bemötandet av stickrädsla skulle ge en ökad kunskap om hur barnet vill bli bemött av sjuksköterskan.
Konklusion
Genom att sjuksköterskan arbetar med att minska oron inför nålpunktionen, kommer rädslan att minskas. Om nålrädslan inte uppmärksammas, kan det resultera i större problematik i framtiden. Barnet i vuxen ålder kommer att undvika att söka vård vilket resulterar i att problemet eskalerar så när vården är oundviklig kommer skadan vara större, vårdtiden längre och dyrare för
samhället. Vårdsituationen kommer då att upplevas mer smärtsam och rädslan för vården ökar. Det är viktigt att sjuksköterskan avsätter tid i vårdmötet med ett barn med stickrädsla för att kunna minska lidandet i deras möte. Minskas inte oron och rädslan för barnet, riskerar barnet att bibehålla stickrädslan i vuxen ålder.
Referenslista
*Vetenskapliga artiklar till resultatet
*Anderzén-Carlsson, A., Kihlgren, M., Skeppner, G. & Sørlie, V. (2007). How Physicians and Nurses Handle Fear in Children With Cancer. Journal of Pediatric Nursing, 22(1), 71- 80. doi: 10.1016/j.pedn.2006.05.010
*Andrews, G. & Shaw, D. (2010). “So we started talking about a beach in Barbados”: Visualization practices and needle phobia. Social Science & Medicine, 71(10), 1804-1810. doi:10.1016/j.socscimed.2010.08.010
Bowlby, J., Wiking, P. & Risholm Mothander, P. (2010). En trygg bas: Kliniska tillämpningar av anknytningsteorin (2. uppl.). Stockholm: Natur & kultur.
*Braunack-Mayer, A., Skinner, S. R., Collins, J., Tooher, R., Proeve, C., O’Keefe, M., ... & Marshall, H. (2015). Ethical Challenges in School-Based Immunization Programs for Adolescents: A Qualitative Study. American Journal of Public Health, 105(7), 1399-1403. doi:10.2105/AJPH.2014.302280
Bryman, A. & Burgess, B. (1994). Analyzing Qualitative Data. London: Routledge.Broberg, A. (2006). Anknytningsteori: Betydelse av nära känslomässiga relationer. Stockholm: Natur & Kultur.
Bryman, A. & Burgess, B. (1994). Analyzing Qualitative Data. London: Routledge.
*Bustos, T., Jaaniste, T., Salmon. K. & Champion, G.D. (2008). Evaluation of a brief parent intervention teaching coping-promoting behavior for the infant immunization context: A randomized controlled trial. Sage Journals, 32(4), 450-467. doi:10.1177/0145445507309031 Canbulat Sabiner, N., Inal, S. & Sevim Akbay, A. (2015). The Effect of Combined Stimulation of External Cold and Vibration During Immunization on Pain and Anxiety Levels in Children. Journal of PeriAnesthesia Nursing, 30(3), 228-235. doi: 10.1016/j.jopan.2014.05.011.
Coyne, I., Hallström, I. & Söderbäck, M. (2016) Reframing the focus from a family-centred to a child-centred care, approach for children's healthcare. Journal of Child Health Care, 20(4), 494–502, doi:10.1177/1367493516642744
Cöster, H. (2014). Forskningsetik och ömsesidighet: vård, social omsorg och skola. Stockholm: Liber.
Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa & vårdande. Stockholm: Natur & Kultur Dahlberg, H., Dahlberg, K. & Nyström M. (2008). Reflective Lifeword Research. Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2011). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur och Kultur.
Elander, G. Gärdsmo-Pettersson, E. Hjern, A. Nordström, B. Runesson, I. & Zeime, G. (2003). Barn- och ungdomssjukvård. Stockholm: Liber.
Eriksson, K. (2015). Den lidande människan. (2. uppl.) Stockholm: Liber.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning (4. uppl.). Stockholm: Natur & Kultur. Forsner, M. (2015). Omvårdnad vid procedurer. I I. Hallström & T. Lindberg (red.), Pediatrisk omvårdnad (s.129-142). Stockholm: Liber.
Forsner, M., Jansson, L. & Söderberg, A. (2009). Afraid of Medical Care: School-aged Children´s Narratives About Medical Fear. Journal of Pediatric Nursing, 24(6), 519-528. doi: 10,1016/j.pedn.2009.08.003
Gibson, W. & Brown, A. (2009). Working with Qualitative Data. London: SAGE Publications. Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
*Hall, O. C. E. (2005). Being in an alien world: Danish parents’ lived experiences when a newborn or small child is critically ill. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 19(3), 179-185. doi: 10.1111/j.1471-6712.2005.00352
Hands, C., Round, J. & Thomas, J. (2010). Evaluating venepuncture practice on a general children's ward. Paediatric Nursing, 22(2), 32-35. doi: 10.7748/paed2010.03.22.2.32.c7597 Hedén, L., von Essen, L. & Ljungman, G. (2016). The relationship between fear and pain levels during needle procedures in children from the parents' perspective. European Journal of Pain, 20(2), 223-230. doi: 10.1002/ejp.711
Henricson, M. (red.) (2017). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
International Council of Nurses, (2017). Etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad den 19 november 2020, från:
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Jansson, A. & Drevenhorn, E. (2015). Hälsofrämjande och förebyggande insatser för barn. I I. Hallström & T. Lindberg (red.), Pediatrisk omvårdnad (s. 85-100). Stockholm: Liber.
Jeremic, V., Sénécal, K., Borry, P., Chokoshvili, D. & Vears, D. F. (2016). Participation of Children in Medical Decision-Making: Challenges and Potential Solutions. Journal of Bioethical Inquiry, 13(4), 525-534. doi: 10.1007/s11673-016-9747-8
Jolley, J. & Sheilds, L. (2009). The Evolution of Family-Centered Care. Journal of Pediatric Nursing, 24(2), ss. 164-170. doi:10.1016/j.pedn.2008.03.010
*Karlsson, K., Dalheim Englund, A.-C., Enskär, K. & Rydström, I. (2014,a). Parents`
perspectives on supporting children during needle- related medical procedures. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 9, 1-11. doi: 10.3402/qhw.v9.23759
*Karlsson, K., Rydström, I., Enskär, K. & Englund, A.-C. (2014,b). Nurses' perspectives on supporting children during needle-related medical procedures. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 9, 1-11. doi:10.3402/qhw.v9.23063 *Karlsson, K., Rydström, I., Nyström, M., Enskär, K. & Dalheim Englund, A.-C. (2016). Consequences of Needle-Related Medical Procedures: A Hermeneutic Study With Young Children (3-7 Years). Journal of Pediatric Nursing 31(2), 109-118.
doi:10.1016/j.pedn.2015.09.008
Svensk MeSH (2016). Hitta medicinska sökord. Karolinska Institutet. Hämtad 17 november från https://mesh.kib.ki.se
*Kettwich, S., Sibbitt, W. J., Brandt, J., Johnson, C., Wong, C. & Bankhurst, A. (2007). Needle phobia and stress-reducing medical devices in pediatric and adult chemotherapy patients. Journal of Pediatric Oncology Nursing, 24(1), 20-28. doi:10.1177/1043454206296023 Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Lambert, V., Coad, J., Hicks, P. & Glacken, M. (2014). Young children´s perspectives of ideal physical design features for hospital-built environments. Journal of Child Health Care, 18(1), 57-71. doi:10.1177/1367493512473852
Lambert, V., Glacken, M. & McCarron, M. (2011). Communication between children and health professionals in a child hospital setting: A Child Transitional Communication Model. Journal of Advanced Nursing, 67(3), 569-582. doi:10.1111/j.1365-2648.2010.05511
Lawes, C., Sawyer, L., Amos, S., Kandiah, M., Pearce, L. & Symons, J. (2008). Impact of an education programme for staff working with children undergoing painful procedures. Paediatric Nursing, 20(2), 33-37. doi: 10.7748/paed2008.03.20.2.33.c6528
Luthy, K.E., Beckstrand, R.L., Asay, W., & Hewett, C. (2013). Vaccinating parents experience vaccine anxiety too. Journal of the American Association of Nurse Practitioners, 25, 667-673. doi: 10.1002 / 2327- 6924.12034.
*Mahoney, L., Ayers, S., & Seddon, P. (2010). The association between parent ́s and healthcare professional ́s behavior and children ́s coping and distress during venepuncture. Journal of Pediatric Psychology, 35(9), 985-995. doi:10.1093/jpepsy/jsq009
McMurtry, C.M., Chambers, C.T., McGrath, P.J. & Asp, E. (2010). When ”don ́t worry” communicates fear: Children ́s perceptions of parental reassurance and distraction during a painful medical procedure. Internation Association for the Study of Pain, 150(1), 52-58. doi: 10.1016/j.pain.2010.02.021
McMurtry, C. M., Pillai Riddell, R., Taddio, A., Racine, N., Asmundson, G. J. G., Noel, M., Chambers, C. T. & Shah, V. (2015). Far From “Just a Poke”: Common Painful Needle Procedures and the Development of Needle Fear. The Clinical Journal of Pain, 31(1), 3-11. doi:10.1097/AJP.0000000000000272
*Miller, N. K., Verhoef, M. & Cardwell, K. (2008). Rural parents' perspectives about information on child immunization. Rural Remote Health, 8(2), 863. doi:10.1111/apa.13000
Mosiman, W. & Pile, D. (2013). Emerging Therapies in Pediatric Pain Management. Journal of Infusion Nursing. 36(2): 98- 106. doi:10.1097/NAN.0b013e318282a8a5
*Nikula, A., Hupli, M., Rapola, S. & Leino-Kilpi, H. (2009). Vaccination competence. Public Health Nursing, 26(2), 173-182. doi:10.1111/j.1525-1446.2009.00768.x
Noel, M., McMurtry, C. M., Chambers, C. T. & McGrath, P. J. (2010). Children’s memory for painful procedures: the relationship of pain intensity, anxiety, and adult behaviours to
subsequent recall. Journal of Pediatric Psychology, 35(6), 626-636. doi:10.1093/jpepsy/jsp096 Pelander, T. & Leino-Kipli, H. (2004). Quality in pediatric nursing care: children's expectations. Issues in Comprehensive Pediatric Nursing, 27(3), 139-151. doi: 10.1080/01460860490497778 Polit, D.F. & Beck, C.T. (2021). Nursing Research: generating and assessing evidence for nursing practice. (11. uppl.). Philadelphia: Wolters Kluwer.
Polkinghorne, D. E. (2007). Validity Issues in Narrative Research. Qualitative Inquiry 13(4), 471-486. doi: 10.1177/1077800406297670
*Plumridge, E., Goodyear- Smith, F. & Ross, J. (2009). Nurse and parent during children ́s vaccinations: a conversation analysis. Journal of Advanced Nursing, 65(6), 1187-1194. doi:10.1111/j.1365-2648.2009.04999.x
Rynning, E. (2010). Barnens rätt i vården - Juridiska aspekter. I M. Söderbäck (red.), Barns och ungas rätt i vården (s. 119–152). Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.
Salmela S., Salanterä S. & Aronen E. (2009) Child-Reported Hospital Fears In 4 to 6-YearOld Children. Pediatric Nursing 5(35), 269-303. Hämtad från
https://www.researchgate.net/publication/38092244_Child-reported_hospital_fears_in_4_to_6-year-old_children
Sahlsten, M.J.M., Larsson, I E., Lindencrona, C.S.C. & Plos, K.A.E. (2005). Patient
participation in nursing care: an interpretation by Swedish registered nurses. Journal of Clinical Nursing, 14(1), 35-42. doi: 10.1111/j.1365-2702.2004.00957.x.
Schalkers, I., Dedding, C.W.M. & Bunders, G.F.J. (2014).‘[I would like] a place to be alone, other than the toilet’ – Children’s perspectives on paediatric hospital care in the Netherlands. Health Expectations, 18(6), 2066-2078. doi:10.1111./ hex.12174
SFS 2018:1197. Lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet MRB. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20181197-om-forenta-nationernas-konvention_sfs-2018-1197
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och- sjukvardslag_sfs-2017-30
SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
Sparks, L. A., Setlik, J. & Luhman, J. (2007). Parental holding and positioning to decrease IV distress in young children: a randomized controlled trial. Journal of Pediatric Nursing, 22(6), 440–447. doi:10.1016/j.pedn.2007,04,010
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, [SBU]. (2017a). Bedömning av en studies relevans. Hämtad 1 december, 2020, från
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_kapitel05.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, [SBU]. (2017b). Utvärdering av
metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten: En handbok. Hämtad 1 december, 2020, från
https://www.sbu.se/contentassets/d12fd955318f4feab3709d7ebcc9a72b/sbushandbok.pdf
*Söderbäck, M. (2012). Young (3-5 year-old) children ́s ways of engagement in care procedures involving venepuncture. Journal of Research in Nursing, 18(7), 636-648.
doi:10.1177/174498711143419
Söderbäck, M. (2014). Kommunikation med barn och unga i vården. Stockholm: Liber. Söderbäck, M., Coyne, I. & Harder, M. (2011). The importance of including both a child perspective and the child’s perspective within health care settings to provide truly child-centred care. Journal of Child Health Care, 15(2), 99–106. doi:10.1177/1367493510397624
*Taddio, A., Ilersich, A. F., Ilersich, A. N. & Wells, J. (2014). From the mouth of babes: Getting vaccinated doesn’t have to hurt. Canadian Journal of Infectious Diseases and Medical Microbiology, 25(4), 196-200. doi:10.1155/2014/470261
Tamm, M. (2003). Barn och rädsla. Lund: Studentlitteratur.
*Thurgate, C. & Heppell, S. (2005). Needle phobia: Changing venepuncture practise in ambulatory care. Paediatric Nursing, 17(9), 15-18. doi 10.7748/paed.17.9.15.s22
Traina, G., Martelli, A. G. & Fiocchi, A. G. (2019). Allergy...No more fear of needles!. Journal of the European academy of allergy and clinical immunology, 74(11), 2277-2279. doi:
10.1111/all.13926
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie. Hämtad från https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
Wennström, B., Hallberg, L.R.-M. & Bergh, I. (2008). Use of perioperative dialogues with children undergoing day surgery. Journal of Advanced Nursing, 62(1), 96-106.
doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04581.x
Windich - Biermeier, A., Sjoberg, I., Dale, J. C., Eshelman, D. & Guzzetta, C. E. (2007). Effects of Distraction on Pain, Fear, and Distress During Venous Port Access and Venipuncture in Children and Adolescents With Cancer. Journal of Pediatric Oncology Nursing. 24(1), 8-19. doi: 10.1177/1043454206296018
World Medical Association (2013). Helsingforsdeklaration. Hämtad den 15 november, 2020, från https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 57-80). Lund: Studentlitteratur.
Bilaga 1
Sökmatris
Databas Sökord Resultat av
sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Antal artiklar till studien Cinahl 2020-11-18 Kl. 9.00 Begränsningar • Engelska • 2005-2020 • peer review S1 Phlebomtomy 1 S2 Belonephobia 1 S3 Nurses1 S4 Child1 S5 Fear1 S6 Nursing care1 S7 Needles1 S8 Fear of needles2 S9 venepuncture2 S10 injection2 1022 40 20212 331349 9777 8408 3011 241 972 59354 2020-11-18 S11 S3 AND S6 S12 S1 OR S2 OR S9 S13 S12 AND S4 S14 S10 OR S9 S15 S14 AND S4 504 1458 202 59870 3107 202 366 32 47 2 1 Cinahl 2020-11-19 Kl. 13.00 Begränsningar • Engelska • 2005-2020 • peer review S16 Professional Competence1 S17 Professional-Patient Relations1
S19 Child Health Services1
S20 Immunization1 5691 25698 8081 25561 S18 S17 AND S16 43 43 5 1 PubMed 2020-11-17 Kl. 10.00 Begränsningar • engelska • 2005-2020 • per review S1 Phlebomtomy S2 Belonephobia S3 Venepuncture S4 Fear of needles S5 Nursing care S6 Fear S7 Child*
S9needle- related medical procedures S11 Nurse* S12 Parent* S13 Immunization 2463 3 507 503 365231 54555 1429363 3009 212259 284514 713865 S7 S5 AND S4 S8 S1 AND S5 S10 S7 and S9 S14 S6 AND S7 AND S11 S15 S7 AND S12 AND S13 53 333 331 535 441 53 333 331 535 441 17 23 12 44 32 2 1 2 3 4 1Sökning med MeSH. 2Fritextsökning.
Bilaga 2 Artikelmatris
Författare, år, titel,
tidskrift, sidnr och land Syfte Metod Värdering Resultat
Anderzén-Carlsson, A., Kihlgren, M., Skeppner, G. & Sørlie, V. (2007). How Physicians and Nurses Handle Fear in Children With Cancer. Journal of
Pediatric Nursing, 22(1),
71- 80. doi:
10.1016/j.pedn.2006.05.010
Sverige
This study aimed to describe how experienced nurses and physicians handle fear in children with cancer.
Kvalitativ ansats
Inklusionskriterier: Läkare eller sjuksköterskor med mer än 10års erfarenhet inom
barncancerbehandling. Exklusionskriterier: Mindre erfarenhet än 10 års erfarenhet i yrket med barn med cancer.
Urvalsförfarande: Den fjärde författaren frågade på ett medelstort sjukhus i Mellansverige om
deltagare. Sju
sjuksköterskor och tre läkare uppfyllde kriterierna
Urval: Sju sjuksköterskor, tre läkare.
Datainsamlingsmetod: Öppna intervjuer med ljudupptagning.
Styrkor: Öppen intervjuform tillåter deltagarna att prata och förklara sina upplevelser. Svagheter: Studien är inte generaliserbar på grund av för få deltagare.
Att använda lek som en del av nålproceduren kan vara bra då barnet kan få se och känna på materialet innan och testa på en docka eller nalle. Då får barnet en förståelse för hur proceduren ska gå till och varför det är viktigt.
Bilaga 2 Artikelmatris
Författare, år, titel, tidskrift,
sidnr och land Syfte Metod Värdering Resultat
Andrews, G., & Shaw, D. (2010). “So we started talking about a beach in Barbados”: Visualization practices and needle phobia. Social Science & Medicine, 71(10), 1804-1810.
doi:10.1016/j.socscimed.2010.08.010. Kanada
This paper reports on a specific type of
therapeutic practice that health professionals use when injecting their clients who have (undiagnosed) needle phobia, aimed at preventing, or momentarily relieving, their negative experiences. Kvalitativ ansats Inklusionskriterier: Arbetet inom sitt yrke minst 10 år.
Exklusionskriterier: Mindre än 10 års erfarenheter inom sitt yrke.
Urvalsförfarande: Bekvämlighetsurval Urval: Tolv stycken deltagare deltog på sina respektive arbetsplatser. tio sjuksköterskor och två läkare. Datainsamlingsmetod: Semistrukturerad intervjustudie Styrkor: Studiedeltagarna har lång erfarenhet av att jobba med avledande manöver.
Svagheter: Studien anses inte generaliserbar på grund av för få deltagare.
Studien visar att det finns en markant fördel med att kunna avleda patienter med
Bilaga 2 Artikelmatris
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Braunack-Mayer, A., Skinner, S. R., Collins, J., Tooher, R., Proeve, C., O’Keefe, M. & Marshall, H. (2015). Ethical
Challenges in School-Based Immunization Programs for Adolescents: A Qualitative Study. American journal of public health, 105(7), 1399-1403 Australien We investigated ethical issues in school-based immunization programs for adolescents and how they are addressed.
Kvalitativ ansats Inklusionskriterier: Godkännande från vårdnadshavare med skriftligt återlämnande av blankett. Exlutionskriterier: Alla som inte hade underskrift med sig tillbaka från vårdnadshavare.
Urval: 91 Flickor i 8 års åldern, föräldrar, och 10 intervjuer med
sjuksköterskor och lärare. Datainsamling:
Observation och semistrukturerade intervjuer med föräldrar, sjuksköterskor och lärarna.
Styrkor: De har stor variation på sitt sökområde som till exempel kommunalskola, privatskola, olika
sociokulturella områden. De har valt stora skolor med mer än 500 elever. De har också lyckats få
relativt stort antal deltagande.
Svagheter: De beskriver själv att det finns en risk att studien inte är
generaliserbar för den större populationen.
I resultatet beskrivs hur den största rädslan var för nålar och hur de för dialog med barnen före, under och efter vaccinationen för att minska rädslan och oron. För att minska det var kommunikationen viktig då barnet ville veta vad som skulle göras och om smärtan av
nålproceduren
Bilaga 2 Artikelmatris
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Bustos, T., Jaaniste, T., Salmon.K. & Champion, G.D. (2008). Evaluation of a brief parent intervention teaching
coping-promoting behavior for the infant immunization context: A randomized controlled trial, Behavior Modification, 32(4), 450-467.
Australien
This study was designed to investigate whether a brief intervention encouraging parental coping-promoting talk within the treatment room would have
beneficial effects on infant pain responses to an immunization injection.
Kvalitativ ansats Inklusionskriterier: Engelsktalande föräldrar som talar engelska med sitt barn.
Exklusionskriterier: Barn födda tidigare än vecka 35.
Urvalsförfarande: Föräldrar vars barn var inbokade för 6-månaders vaccination blev
tillfrågade att vara med. Urval: 62 tillfrågade familjer, 24 pojkar, 26 flickor. Ålder mellan 5-7 månader. Två familjer exkluderades på grund av bristande engelska. Datainsamlingsmetod: Videoinspelning.
Styrkor: Studien har relativt många deltagare. Svagheter: Bättre
ljudupptagning skulle behövas vid
videoinspelningarna.
Föräldrars förmåga att hjälpa barnet till en lugn miljö och stämning är ofta avgörande för hur länge barnet gråter efter en injektion.
Bilaga 2 Artikelmatris
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Hall, O.C. E. (2005). Being in an alien world: Danish parents’ lived experiences when a newborn or small child is critically ill. Scandinavian Journal of Caring
Sciences, 19(ss.179-185). DOI: 10.1111/j.1471-6712.2005.00352 Danmark
The aim of the study therefore was to identify Danish parents’ lived experiences during a newborn or small child’s critical illness
Kvalitativ ansats Inklusionskriterier: Föräldrar med barn som varit inlagda på
intensivvårdsavdelning. Exklusionskriterier: Föräldrar med barn som har avlidit.
Urvalsförfarande: 13 föräldrar blev kontaktade. Urval: Alla kontaktade föräldrar valde att delta. Medelåldern på fäder var 29,5 år, medelåldern på mödrarna var 27år. Datainsamlingsmetod: Ostrukturerade intervjuer med ljudupptagning.
Styrkor: Studien är etiskt granskad och designad för att passa den etiska
riktlinjer för sjuksköterskor.
Svagheter: Studien kan inte generaliseras på grund av att det är för få
deltagare.
Genom att alltid använda sig av föräldrarnas kunskap om sitt barn kan en tryggare miljö skapas lättare och det är gynnsamt för stickproceduren eller omvårdnadssituationen och sjuksköterskan.
