&
utmaningen
r e f o r m e r f ö r e t t s t a r k a r e s v e r i g e04
e
företagsklimat avgör kommunernas tillväxt
ett gott företagsklimat
bejakar varje enskild
entreprenör
att företagsklimatet
har betydelse för
befolkning, jobb och
skatteintäkter
är statistiskt säkerställt
52% Bland före detta företagare upplever
att byråkrati och administration
var ”stora problem när du var företagare” g
45 000
svenskar flyttat utomlands varje år
under 2000-talet har mellan
35 000 0 0
Fyra företag
på Fyra år
utmaningen nr 4
2
UTBLICK
utmaningen
Läs mer på
www.svensktnaringsliv.se /utmaningen Utmaningen är det u
sammanfattande namnet på Svenskt Näringslivs kraftsamling för att starta en diskussion om vad förändringar i vår omvärld betyder för Sverige och det svenska företagsklimatet.
Utmaningens främsta syfte är att sätta företagarfrågorna högt upp på den politiska agendan.
Bilagan Utmaningen ges ut i sex nummer och medföljer Tidningen Entreprenör.
Kontaktperson för satsningen Utmaningen är Markus Uvell.
markus.uvell@
svensktnaringsliv.se Redaktionell medverkan:
Lars Jilmstad Sara Johansson Johnny Munkhammar Magnus Nilsson Mats Samuelsson Nima Sanandaji
Italiensk reform gav fler jobb
Den italienska reformeringen av arbetsmarknaden i början av 2000-talet har burit frukt. Lättare regler har gjort att Italiens arbetslöshet minskat snabbare än övriga EU:s. Den kanske mest betydande reformen - och minst uppmärksam- made - kallas “Biagi-reformen” och genomfördes i olika omgångar 2001 och 2003. Bakgrunden var de mycket låga sysselsättningsnivåerna, inte minst bland de unga. I sin tur var detta följden av en mycket rigid och överreglerad arbetsmarknad. Målet med reformen var att lätta på reg- leringar och öppna upp för mer flexibilitet och avtalsfrihet på arbets- marknaden. Centrala inslag var att tillåta följande:
u Olika typer av deltidsarbeten som inte omfattas av de vanliga regle- ringarna.
uPrivata arbetsförmedlingar.
u Nya och mer flexibla anställningsavtal.
u Oursourcing av verksamheter, i syfte att öppna för nya, effektivare, organisationsformer.
Biagi-reformen mötte hårt motstånd från särintressen. Över en miljon personer demonstrerade i Rom mot reformen. Men regeringen höll fast vid kursen och drev igenom avregleringarna.
Den tid som har passerat sedan 2001 och än mer sedan 2003 kan vara för kort för att utvärdera effekterna men arbetslösheten sjönk från 9,1 procent år 2001 till 6,8 procent 2006. När Italien i övrigt har fortsatt utvecklas dåligt på många punkter har arbetsmarknaden efter Biagi-re- formen utvecklats relativt väl.
Bättre företagsklimat lyfte Burbank
Näringslivet i staden Burbank, som ligger strax norr om Los Angeles stadskärna, kretsade länge kring större flygplanstill- verkare som Lockheed och Weber Aircraft. Så är inte längre fallet. Sedan 1989 har 14 000 jobb inom flygindustrin försvun- nit från Burbank, som endast har ca 100 000 invånare. Ett fempunkts- program lades fram för att möta de utmaningar som staden stod inför:
u Ett ekonomiskt råd skapades med uppgiften att ständigt verka för bättre företagsvillkor i staden.
u Burbank skulle medvetet fokusera på att genom dialog och samar- betsvilja behålla de existerande företagen i staden.
u Nya företag skulle attraheras till Burbank.
u Beslut rörande utvecklingsprojekt skulle tas betydligt snabbare.
u Den nya företagarvänliga profilen i staden skulle marknadsföras utåt.
En viktig komponent i reformpolitiken var även lägre företagsskatter.
De snabba besluten kring företagarärenden har liksom de lägre skat- terna spelat en viktig roll i att attrahera entreprenörer till staden. Ett gediget reformarbete mot bättre företagsklimat har lett till att Burbank inte bara lyckats återhämta sig, utan idag präglas av två procentenhe- ters lägre arbetslöshet jämfört med övriga Kalifornien. Flygplatsen och vägarna har byggts ut samtidigt som rättsväsendet fått ökade resurser.
Under åren har många arbetstillfällen strömmat till Burbank, som återhämtat sig från den ekonomiska krisen och blivit ett föredöme.
u
För något eller några år sedan kunde nog en del tycka att rubrikens fråga inte kändes särskilt angelägen. ”Ekonomin går bra, real- inkomsterna stiger, nästan alla har jobb och förresten är väl det där med ökad handel och konsumtion lite suspekt…” kunde det heta.
i dag med tvärstopp
för vissa branscher, varsel och uppsägningar känns frågan och framförallt kloka svar på den desto mer angelägen. Och ingen talar längre om köpfria dagar; tvärtom börjar sambandet mellan handel, jobb och välstånd bli uppenbart. Även om ingen önskat sig den finanskris och den recession som vi nu upplever, så kommer mottagligheten för reformer som förbättrar vårt företagsklimat säkerligen öka. Alla inser att nyföre- tagandet måste underlättas och att vägen från affärsmöj- lighet till nya jobb måste göras kortare. Då kan vi inte bara mildra konjunkturens verkningar – vi kan också snabbare komma ur startgroparna när konjunkturen vän- der. Men kris föder också nytänkande och skapar nya möjligheter. Både individer och företag har nu möjlig- heter att investera till ett bättre pris och då får inte heller byråkrati och andra hinder stå i vägen.
att starta ett eget
företag innebär nästan alltid en risk.
Vi på Svenskt Näringsliv tror inte på sådana åtgärder som tar bort denna risk – däremot bör vi ha sådana skat- teregler att ett lyckat företagande betyder ekonomisk framgång för den som tagit denna risk. Det är också viktigt att företagen får färre och mindre kostsamma regler och att reglerna är förutsägbara och stabila.
företagsklimat handlar
också om en effektiv ar- betsmarknad, där arbete lönar sig bättre än bidrag, där utbildning lönar sig och där omställningar kan ske snab- bare. Det betyder att en del heliga kor behöver slaktas.
Men mot att till exempel las försvinner står att tröskeln till en anställning sänks. Det tjänar företag, medarbetare och svensk ekonomi på.
hur får vi ett
företagsklimat
i världsklass?
Fyra företag
- ung företagsamhet var en viktig faktor för att jag skulle börja driva företag. Det blev praktiskt och konkret. Teoretiska kunskaper, högre utbildning och forskning är extremt viktigt, men jag tror att vi i Sverige måste bli bättre på att även utveckla folks praktiska sida. Att förverkliga idéer och driva företag är en praktisk verksamhet, säger Therese Albrechtson.
- Det första företaget jag startade var Bodyguard.
Det är specialiserat på säkerhetsprodukter för kvin- nor. Den första produkten var en skyddsspray som förblindar och färgar en angripare. Den skiljer sig från vanlig tårgas eller pepparspray genom att vara helt ofarlig.
bodyguard var ett UF-företag och ofta läggs sådana ned ner när man slutar gymnasiet. Men Therese Albrechtson lade inte ner företaget. I stället utvecklade hon det ytterligare.
- Jag köpte loss produkträttigheterna till sprayen från det gamla par som ägde dem. I dag har jag en ofärgad spray, en färgad spray och en spray som både är färgad och som luktar fruktansvärt illa.
Dessutom har jag lagt till ytterligare produkter inom säkerhetsområdet, typ personlarm, ficklam- por och liknande, säger hon.
Redan i dag kommer en ökande del av omsättningen inom Bodyguard från både import och export.
Sprayerna tillverkas i Sverige och säljs i Brasilien, Spanien, Norge och Finland.
- anledningen till att vi ännu inte säljer spray- erna i alla länder är lagstiftningen. Den här typen av produkter kräver en del tillstånd från myndighe- terna vilket tar tid.
Det andra företaget som Therese Albrechtson star- tade var klädföretaget Greyzone. Kläderna säljs i Sverige, Danmark och Norge och sys ännu så länge i Sverige eftersom tillverkning i utlandet kräver gan- ska stora volymer. Greyzones accessoarer tillverkas redan i Hong Kong.
- Jag har alltid gillat märket Chanel men deras
kläder är enormt dyra. Min idé var kläder och ac- cessoarer i liknande stil. Kläderna är exklusiva men priserna gör dem tillgängliga även för dem som inte vill lägga ut en förmögenhet på en klänning. Jag designar själv, men tar självklart hjälp av experter på området, berättar hon.
det tredje företaget som Therese Albrechtson driver har den svenska och norska agenturen till ett digitalt whiteboardsystem som kallas Iboards.
se. Systemet produceras i Kina men distributionen sker från Danmark. Det fjärde företaget är Albrecht- son Holding som äger de andra bolagen och även är basen för den intensiva föreläsnings- och utbild- ningsverksamhet som hon bedriver.
- Föreläsningsverksamheten har också blivit inter- nationell. Jag har föreläst på universitetet i Oxford och kommer att hålla föreläsningar i Bryssel. Men självklart är det huvudsakligen Sverige det handlar om. Det blir ungefär en föreläsning i veckan.
utmaningen nr 4
4
Therese Albrechtson från Göteborg är 23 år gammal och en av många ungdomar som startade sitt företagande med hjälp av Ung Företagsamhet på gymnasiet. Idag äger hon fyra företag. Allt har skett de senaste fyra åren och alla företagen går med vinst.
på fyra år
Att expandera sina verksamheter utomlands är självklart för Therese Albrechtson.
i rapporten ”Företagsklimatets betydelse för kom- munal utveckling” jämför nationalekonomen Johan Kreicbergs Svenskt Näringslivs årliga kommunranking över företagsklimatet med utvecklingen av befolkning, jobb och skatteintäkter. Resultatet är entydigt, menar han.
– Det finns ett tydligt samband. Kommuner som har en hög placering i rankingen har en bättre tillväxt, säger Johan Kreicbergs.
rapporten visar att det finns gott om exempel på kommuner som geografiskt ligger nära varandra och med en liknande struktur, men där företagsklimatet skiljer sig väsentligt. I dessa fall har utvecklingen ofta varit betydligt starkare i kommunen med ett bra före- tagsklimat.
– Ett exempel är de båda smålandskommunerna Värnamo och Oskarshamn. Båda räknas som varu- producerande kommuner och näringslivet präglas av tillverkningsindustrin. Värnamo har ett starkt före- tagsklimat, och har de senaste åren haft en betydligt starkare befolknings-, sysselsättnings- och skattein- täktstillväxt, jämfört med Oskarshamn som har ett svagt företagsklimat, säger Johan Kreicbergs.
värmlandskommunerna Sunne och Hällefors är två andra exempel. I Sunne, en av de kommuner som har bäst företagsklimat i sin kategori, har den kommunala utvecklingen varit stark. I Hällefors ligger företagskli- matet i botten. Där har befolkningen minskat, jobb och skatteintäkter vuxit långsammare än på andra håll i landet.
– De flesta är intresserade av ett bra företagsklimat.
Ingen arbetar för att försämra servicen, men ibland prioriteras inte det långsiktiga arbetet tillräckligt mycket, säger Johan Kreicbergs.
Akuta problem med den kommunala ekonomin, som till exempel avfolkning, arbetslöshet och sviktande skatteintäkter går ofta före satsningar på det lokala företagsklimatet, menar han.
– Men då ser man inte att företagsklimatet är så cen- tralt som det faktiskt är.
att företagsklimatet har betydelse för de tre fak- torerna befolkning, jobb och skatteintäkter är statis- tiskt säkerställt. Pendlarkommuner avviker dock något från mönstret. Enligt Johan Kreicbergs beror det på att många av invånarna i dessa kommuner arbetar på andra orter. Därmed har företagsklimatet i grannkom- munerna lika stor betydelse som klimatet i den egna kommunen. Tydligast är sambandet i de mellanstora kommunerna utanför storstäderna, som inte är krans- kommuner eller liknande.
– storstäder tävlar inom flera områden än före- tagsklimat, där får exempelvis universitet och kulturliv en viktigare roll. I de allra minsta kommunerna kan andra delar vara avgörande, om exempelvis ett stort företag finns på orten och antingen lägger ner eller expanderar så slår det tydligt på statistiken. Men sam- bandet mellan företagsklimatet och de tre jämförda faktorerna syns i alla typer av kommuner, säger Johan Kreicbergs.
företagsklimat avgör
Företagsklimatet kan avgöra utvecklingen i en kommun. Förutsättningarna för företagen påverkar befolkningsutvecklingen, antal jobb och skatteintäkter.
kommunernas tillväxt
Johan Kreicbergs ser ett tydligt samband mellan företagsklimat och kommunernas tillväxt.
utmaningen nr 4
6
På god väg mot ett enklare företagande
Målet att de administrativa kostnaderna för företagen ska minskas med 25 procent fram till hösten 2010 kommer att nås. Det menar Elisabeth Thand Ringqvist, politisk sakkunnig på näringsdepartementet.
INBLICK
drygt hundra företagare, politiker och tjänstemän från Östergötland slöt upp när Svenskt Näringslivs dis- kussionsturné Utmaningen nådde Linköping och Norr- köping. Frågorna ställdes på sin spets i skuggan av den plötsliga ekonomiska krisen.
– under en lågkonjunktur kan saker och ting börja hända. Då går det att få igenom kontroversiella projekt, eftersom det är lättare att få folk att frångå sina tidigare låsta positioner, sa Svenskt Näringslivs chefekonom Ste- fan Fölster när han drog i gång dagen.
Han manade till optimism och framåtanda i dessa oroliga tider, och pekade inte minst på att finanskrisen kan bli en hävstång till investeringar i ny energi, infrastruktur och miljöteknik.
diskussionerna fortsatte under eftermiddagen inom ramen för tre företagsbesök. Österströms Rederi i Norr- köping berättade om sin resa från starten i lilla Gryt ut- anför Valdemarsvik till dagens koncern med kontor i åtta länder och en miljardomsättning.
holmen papper med vd Lars Wallin betonade hur viktigt det är för deras företag med ett rimligt och stabilt elpris.
På servicehuset Solrosen i Linköping bollades helt andra idéer. Ämnet är fortfarande omdebatterat och känsligt:
företag som finansieras av skattemedel, till exempel vård- och skolföretag.
– Då är det plötsligt fult att vara företagare. Då heter det att vi suger ut de gamla om vi gör vinst. Men vi vill förnya vården och vara den bästa arbetsplatsen i branschen, sa Britt-Marie Ejdehagen, marknadskoordinator på Carema.
- ett gott företagsklimat bejakar varje enskild en- treprenör. Det ska vara enkelt och man ska kunna tjäna pengar, svarar Elisabeth Thand Ringqvist på frågan om vad ett gott företagsklimat egentligen innebär.
vid ett besök på svenskt Näringsliv presenterade hon regeringens halvtids- prognos kring arbetet för den svenska företag- samheten. När det gäller regelförenklingarna så har regeringens reformer fått en något tuff start. Vid en första uppföljning visade det sig att kostnaderna för dessa tvärtom hade ökat.
Elisabeth Thand Ringqvist förklarar det här med en inbyggd tröghet i systemet och att alla reformer inte slagit igenom ännu, men
hon tror att målet ska gå att nå.
- Regelbördan ska kunna lättas till 2010, lovar hon.
för att det ska bli enklare, roligare och mer lönsamt att driva företag ser man just nu bland annat över hur det ska bli lättare att få F-skatt och hur ett enklare AB kan utformas. En översyn av konkurrenslagstiftningen, att återställa förmånsrätten så att företagare ska ha rätt att belåna 100 procent av fast egendom och att förbättra ka- pitalförsörjningen genom flera skatteincitament är andra reformer som näringsdepartementet aktivt jobbar på.
att alla ännu inte sett de positiva följderna av de re- former som regeringen hittills genomfört tillskriver hon dels det faktum att det tar tid för reformer att till fullo slå igenom och dels att de själva varit för dåliga på att föra ut budskapen.
- Regeringen står därför inför en stor kommunikationsut- maning nu under våren, menar hon.
elisabeth Thand ringqvist tror på 25-procentsmålet.
linköping redo för utmaningen
Svenskt Näringslivs ordförande Signhild Arnegård Hansen har med boken Våga! debuterat som författare.
Varför har du skrivit en bok?
Jag får hela tiden frågor om vad det var som fick mig och min man att starta vårt familjeföretag Svenska Lantchips. Att starta ett företag är både spännande och roligt, men också ganska slitigt. I boken berättar jag om våra erfarenheter och hoppas i första hand kunna inspirera andra att starta eget. Men jag vill förstås också ge en bild av hur det är att driva företag i dagens Sverige.
Vad betyder titeln ”Våga!” för dig?
För mig är det viktigt att våga följa sin egen inre röst, våga gå sina egna vägar och våga ta risker. I Sverige finns tyvärr många krafter som motverkar en sådan ”Våga-kultur”. Jantelagen håller tyvärr många tillbaka, liksom den i många delar överdrivna trygghetsfixeringen som finns i vårt samhälle.
Många är också rädda för att misslyckas och vågar därför inte testa sina idéer. Det är tråkigt, eftersom misslyckanden många gånger innebär att man får nya lärdomar och på det sättet kan undvika framtida misslyckanden!
Vilka hoppas du ska läsa boken?
Sverige behöver fler företagare, så ju fler som läser och inspireras desto bättre. Jag hoppas framförallt nå ut till ungdomar, men också att politiker och andra beslutsfattare vill läsa boken.
På god väg mot ett enklare företagande
Bilden överst från Grängesberg.
Till vänster deltagare på mötet i Göteborg. Bilden till höger från Linköping och nedanför ses nå- gra av deltagarna i Haparanda.
varför blev det en bok, signhild?
det här händer i februari:
FLer AKTIvITeTer INom UTmANINGeN är pLANerAde TILL FeBrUArI. Läs mer om vAd
som HäNder på
www.svensktnaringsliv.se/kalendarium
Bilder från några av
Utmaningens möten i december
4/2 Halmstad: Stefan Fölster om Utmaningen 5/2 Skövde: Stefan Fölster om Utmaningen
11/2 Arlanda: Rådslag – regionernas Sverige i världen (nationell konferens)
12/2 Umeå: Stefan Fölster om Utmaningen 12/2 Sundsvall: Stefan Fölster om Utmaningen 27/2 Malmö: Utmaningslunch för företagare
i Turning Torso
