C - U P P S A T S
Vårdpersonals attityder till äldre vårdtagare
En litteraturstudie
Maria Fält, Annika Grönberg
Luleå tekniska universitet C-uppsats
Omvårdnad
Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Omvårdnad
2006:078 - ISSN: 1402-1773 - ISRN: LTU-CUPP--06/078--SE
Luleå tekniska universitet
Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad
Vårdpersonals attityder till äldre vårdtagare – en litteraturstudie
Caregivers’ attitudes toward elderly caretakers – a literature study
Maria Fält Annika Grönberg
Kurs: Examensarbete 10 p Vårterminen 2006
Sjuksköterskeprogrammet 120 p Handledare: Benny Brännström
Vårdpersonals attityder till äldre vårdtagare – en litteraturstudie
Maria Fält Annika Grönberg
Institutionen för hälsovetenskap Luleå Tekniska Universitet
Abstrakt
Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva vårdpersonalens attity- der till äldre vårdtagare. Attityder i den här studien beskrivs som dels in- ställningen och dels på vilket sätt inställningen uttrycks till äldre. Studien baserades på elva vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem slutkategorier: det är trivsamt att arbeta med äldre men det krävs kunskaper och personliga kvali- teter; de äldres autonomi respekteras utifrån tillgänglig information; det är deprimerande och det känns inte givande att arbeta med äldre; inställningen till äldre kan göra att de behandlas ovärdigt och med tvång och kontroll;
omvårdnadsorganisationen påverkar tillgodoseendet av äldres behov och önskemål. Resultatet visade på en stor spridning av olika attityder till äldre.
Äldre sågs inte som kompetenta att fatta sina egna beslut, samtidigt som andra påståenden visade på hur vårdpersonal verkligen lyssnade på de äldre och respekterade dem. Kunskap, utbildning och samordning är nyckelord för att bli medveten om attityder och minimera negativa attityder till äldre.
Nyckelord: attityder, kvalitativ innehållsanalys, litteraturstudie, omvård- nadsorganisation, respekt, tvång, vårdpersonal, äldre
Attityd avser en inställning till något. Förhållningssätt är den mera allmänna betydelsen. Se- nare psykologisk attitydforskning beskriver att attityd har tre aspekter: kognitiv, emotionell och konativ. Ur den kognitiva aspekten uppfattas attityd som ett fenomen. Den emotionella visar på den känslomässiga reaktionen. Utifrån den konativa aspekten är attityd en strävan el- ler handlingsriktning. Attityder ses som ställningstaganden, som utvecklas allt eftersom slut- satser dras om vad som utmärker olika företeelsers och vilken betydelse de har för anpass- ningen till omvärlden. Många balans- eller jämviktsteorier utgår från medvetandets olika in- ställningar. Om en person har en annan inställning resulterar det i att antingen ändra sin egen inställning eller att övertala den andra personen om att ändra sig eller ompröva den egna atti- tyden till den andra personen (Egidius, 2005, s. 64-65). Enligt Egidius (2000) är attityd en varaktig eller positiv inställning till något och innebär även hållning och förhållningssätt.
Hållning och förhållningssätt innebär på vilket sätt attityderna uttrycks (s. 21).
Gastmans (1999) anser att den moraliska attityden i omvårdnaden inspireras av en vilja och engagemang för att skapa en relation mellan patient och sjuksköterska. Därigenom skapas och etableras ett gynnsamt klimat för ett åtagande till omsorg. God omvårdnad kan endast utföras med en inre vårdande attityd tillsammans med ett skickligt vårdande beteende. Det vårdande beteendet innebär en praktisk tillämpning för att nå målet med att främja välbefinnandet hos patienten. En vårdande attityd ses som ett uttryck för respekt för den mänskliga värdigheten.
Sjuksköterskan kan med sin attityd bemöta patienten som en värdefull och betydelsefull per- son. Med en öppen och mottaglig attityd kan sjuksköterskan uppfatta och tolka patienten inte bara som person utan i hela sin personliga livssituation. Alla har sin livshistoria att berätta.
Attityden är karaktäristisk för sjuksköterskan som blir en del av ett nätverk med öppenhjärtiga och narrativa berättande delar. Detta innebär en djup påverkan vilket grundlägger sjukskö- terskans förhållningssätt till konkreta handlingar. Ahmed, Kraft och Porter (1987) menar att attityder hos vårdpersonal troligtvis påverkar den typ och kvalitet av vård som äldre får.
För att identifiera attityder används ofta olika bedömningsinstrument. Polizzi (2003) menar att både validiteten och reliabiliteten kan ifrågasättas hos dessa eftersom många av bedömnings- instrumenten är mer än 30 år gamla. Detta med tanke på att många adjektiv har en annan in- nebörd och tolkning idag. Attityder kan vara både negativa och positiva. Ofta har samhället en negativ attityd till de äldre. Det resulterar i en överbeskyddande roll där de äldre anses vara sjuka, svaga och hjälplösa vilket kan innebära en slags omyndighetsförklaring. Istället borde äldre få stöd samt främjas i sin autonomi.
Personliga attityder och övertygelser har sin grund i ett individuellt system av normer och värderingar. Vissa attityder kan vara lätta att identifiera, medan andra kan vara djupt inrotade och svåra att identifiera. Sjuksköterskans brist på förståelse och medvetenhet kan leda till att de personliga attityderna överförs på patienten (Sundeen, Stuart, Rankin & Cohen, 1998, s.
149).
I både Socialtjänstlagen (2001:453) och Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) betonas att helhetssynen på människan är viktig. Det är en kristen humanistisk människosyn som präglar vår kultur att varje människa är unik. För varje människa pågår det en ständig utveckling i olika faser. Även i Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor (2005, s. 10) ingår att helhetssynen och ett etiskt förhållningssätt ska utgå från en värdegrund med en humanistisk människosyn. Vården bygger på respekt för de mänskliga rättigheterna och utförs utan hänsyn till ålder, hudfärg, trosuppfattning, kultur, handikapp eller sjukdom, kön, nationalitet, politiskt åsikt, ras eller social status.
Som vårdpersonal har sjuksköterskan vägledning i sin professionella yrkesroll av den interna- tionella sjuksköterskeorganisationens (ICN) etiska kod. Koden innebär att handla i överens- stämmelse med sociala värderingar och behov. Sjuksköterskans vårdarbete bygger på respekt för de mänskliga rättigheterna, värderingar, sedvänjor och trosuppfattning hos individen, fa- miljen och samhället (ICN:s etiska kod för sjuksköterskor, 2002).
Sverige har en av världens äldsta befolkningar. Hela 17 % av befolkningen är 65 år eller äld- re. Antalet äldre beräknas öka än mer i framtiden i Sverige såväl som i hela EU. Detta beror på låga födelsetal, låg spädbarnsdödlighet och hög medellivslängd till följd av en allt bättre folkhälsa. Den demografiska utvecklingen med befolkningsstrukturens förändring får stora ef- fekter på de offentliga utgifterna. En äldre befolkning innebär mer utgifter till pensioner, sjuk- vård och äldreomsorg (SCB, 2004, s 14-16, 77-78). Vi kommer fortsättningsvis i denna litte- raturstudie att benämna människor över 65 år som äldre.
En stor del av den äldre delen av befolkningen i Sverige är förhållandevis frisk, men i takt med åldrandet ökar också sjukdomsförekomsten. Det är främst högt blodtryck, hjärtsjukdom, hjärtsvikt, kronisk obstruktiv lungsjukdom, typ 2-diabetes, magsår, urinvägsinfektion, artros, demens, depression och sömnstörning som drabbar de äldre. Även om människor löper mind-
re risk att bli sjuka i en given ålder, till exempel i hjärt- och kärlsjukdom, talar mycket för att sjukligheten i befolkningen kommer att öka totalt sett, till följd av att flera överlever sina sjukdomar. Många överlever idag en hjärtinfarkt, får sina leder utbytta och grå starr opererad, men dessa kommer senare i livet att få andra sjukdomar. Det förlängda livet medför alltså fler år med lätt ohälsa. Därför måste man räkna med att de äldres sjukdomar kommer att ställa allt större krav på samhället och hälso- och sjukvården (Socialstyrelsen, 2005, s. 272), och där- med större krav på vårdpersonal som vårdar äldre.
Det är både intressant och angeläget att få information om denna stora grupp av människor som vi som sjuksköterskor kommer att möta inom så gott som alla områden i hälso- och sjuk- vården. Vi är nyfikna på vilka attityder som finns och hur de påverkar omvårdnaden till äldre.
Begreppet ”attityd” är svårdefinierat, även om det finns många producerade vetenskapliga undersökningar gjorda inom området. De flesta som vi träffat på är dock kvantitativa och där de använt sig av olika bedömningsinstrument.
Attityder i denna studie avser att beskriva vårdpersonals upplevelse av vilken inställning de har och hur de uttrycker sin inställning till äldre vårdtagare. Detta sker genom att identifiera deras tankar, beteenden, handlingar och verbala uttryck till äldre. Vi kommer fortsättningsvis i denna studie använda oss av benämningen vårdpersonal och menar då de yrkesgrupper som deltar i vården av äldre och de som undervisar inom området. I Sverige är det främst sjukskö- terskor, undersköterskor, men även sjuksköterskestudenter och vårdlärare inkluderades i stu- dien. Internationellt använder vi motsvarande gruppers benämningar. Vi använder oss enbart av benämningen ”de äldre” för dem som i artiklarna kan benämnas som patienter, personer el- ler människor.
Med detta arbete vill vi förstå de utmaningar och den problematik som finns för att kunna för- bereda oss och lösa framtida situationer på bästa sätt. Vi anser att detta tillsammans med egna och organisatoriska värderingar är grundläggande i vår kommande yrkesroll och menar att vi med detta arbete kan få en kunskap att ta med oss och integrera i varje möte med en vårdtaga- re för att nå god kvalitet.
Syfte
Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva vårdpersonals attityder till äldre vårdtaga- re.
Metod
Litteratursökning
Sökningen av internationellt publicerade vetenskapliga artiklar utfördes i databaserna: Aca- demic Search Elite, Cinahl och Medline samt i databaser via förlag Blackwell-Synergy och Elsevier Science. Sökorden vi använde oss av var: attitude, elderly, misunderstanding, unders- tanding, nurse, nursing staff, nursing, older. Dessa har använts i olika kombinationer som ti- tel, abstrakt och med trunkering. Kontrollering av sökorden har slagits upp i databasernas uppslagsverk, Thesaurus. Urvalet begränsades till att artiklarna skulle vara granskade (peer- reviewed) samt vara relevanta för syftet med studien. Studier gällande attityder till äldre med demens och andra specificerade sjukdomar exkluderades för att vi ville fördjupa oss i attityder till äldre generellt. Granskade artiklar innebär att de är genomgångna av experter inom ämnet (Polit & Beck, 2004, s. 727). Många av artiklarna har publicerats i Journal of Advanced Nur- sing, en tidskrift inom omvårdnadsområdet med en hög impact factor. Enligt Willman och Stoltz (2002) är impact factor en kvalitetsindikator vilket är ett mått på hur ofta artiklarna cite- ras i andra vetenskapliga tidskrifter (s. 77). De vetenskapliga artiklarna har värderats kritiskt med ett systematiskt tillvägagångssätt. De har kvalitetsbedömts enligt Willman och Stoltz (2002) granskningsprotokoll. Varje artikel har gåtts igenom med avseende på vilken metod författarna använt, hur de har beskrivit studien och tillvägagångssättet och hur resultatet pre- senterats (s.123). Resultaten av granskade artiklarna presenteras i tabell 1. Det som gjorde att vi bedömde några artiklar som medel på skalan, var att de saknade tydlig beskrivning för till- vägagångssättet.
Analys
Vi valde att analysera artiklarna med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Den kva- litativa innehållsanalysen grundar sig på att innehållet i berättelsen analyseras, vilket skapar förståelse och kunskap för ett fenomen. Processen sker stegvis där informationen ordnas och sammanställs till teman och mönster (Polit & Beck, 2004, s. 578). Enligt Holloway och Whe- eler (2002) koncentreras den kvalitativa forskningen på hur människor tolkar och drar slutsat- ser av sina upplevelser i den värld de lever i (s. 3). En manifest analys innebär att regler och procedurer är tydligt formulerade samt att textinnehållet beskrivs utan egna tolkningar. Den som analyserar måste vara medveten om sammanhanget och måste kunna försvara sin slut- sats. Målet är att öka förståelsen utifrån de resultat man har kommit fram till (Downe- Wamboldt, 1992).
Burnard (1991) beskriver att kvalitativ innehållsanalys används för att få en detaljerad och systematisk bild av innehållets teman och utfall, där mönster kan identifieras. Därefter kan de sammanfogas till ett kategoriserat system, vilket resulterar i en ökad förståelse för människors upplevelser (1991). Processen inleds med en identifiering av textenheter som svarar mot det formulerade syftet. Textenheterna kondenseras i en process där textens innehåll reduceras men kärnan behålls fortfarande. Efter kondenseringen grupperas textenheterna i kategorier (Burnard, 1991; Graneheim & Lundman, 2004). En kategori är enligt Graneheim och Lund- man (2004) en enhet som inåt är enhetlig och utåt oförenlig med andra. Downe-Wamboldt (1992) hävdar att det är omöjligt att vara objektiv i analysen, vad som förstås av en persons liv och tankar är beroende på ens personliga historia och intressen.
Analysen baserades i huvudsak på Graneheim och Lundmans (2004) modell som vi har till- lämpat som följer. Analysen inleddes med att läsa litteraturen flera gånger för att därefter markera 297 textenheter som beskrev attityder och värderingar hos vårdpersonal mot äldre.
Vissa artiklar innehöll även äldres upplevelser. Dessa textenheter kunde dock identifieras och exkluderades. Med i analysen är således endast vårdpersonals attityder. Textenheterna reduce- rades därefter till 238 för att alla inte motsvarade vårt syfte. Dessa textenheter skrevs av orda- grant på engelska för att inte information skulle förloras. Textenheterna översattes och kon- denserades. Kategoriseringen påbörjades sedan genom att föra samman textenheter med mot- svarande innehåll. Detta fortsatte tills inga fler kategorier kunde föras samman utan att förlora viktiga perspektiv och variationer.
Tabell 1. Översikt över artiklar som ingick i analysen (n=11).
Författare År Land
Typ av studie Deltagare Datainsamling / Analysmetod
Huvudfynd Kvalitet
Aday &
Campbell, 1995 USA
Kvalitativ Kvantitativ
45 sjuksköters- kestudenter
Pre/post-test med kvalitativa utta- landen.
Efter gerontologisk ut- bildning hade sjukskö- terskestudenters attityder förändrats till äldre och intresset av att arbeta med äldre, detta innebar bättre förståelse till var- för en del valde att arbe- ta med geriatriska pati- enter medan andra lät bli.
Hög
Tabell 1. (forts.) Översikt över artiklar som ingick i analysen (n=11).
Författare År Land
Typ av studie Deltagare Datainsamling / Analysmetod
Huvudfynd Kvalitet
Davies et al., 2000 UK
Kvalitativ 30 sjuksköters- kor
Observationer med fält notering- ar/ Tematisk in- nehållsanalys
En rad strategier be- skrevs i sju teman som både främjar och häm- mar autonomi och obe- roende för de äldre.
Hög
Fagerberg
& Kihlg- ren, 2001 Sverige
Kvalitativ 20 sjuksköters- kor
Semistrukturerade intervjuer/ Feno- menologisk- hermeneutisk me- tod
Sjuksköterskors upple- velser av att vårda äldre resulterat i två teman: att skapa tillit och engage- mang utifrån både posi- tiva och negativa aspek- ter.
Hög
Hantikai- nen, 2001 Schweiz
Kvalitativ 20 vårdperso- nal
Bandinspelande ostrukturerade in- tervjuer/ Feno- menologisk inter- pretativ metod.
Personalens beteende fö- rekom i två huvudteman;
problem som behövde kontrolleras vilket ledde till tvång och något som gick att leva med vilket ledde till att undvika tvång.
Hög
Herdman, 2002 Kina
Kvalitativ Kvantitativ
96 sjuksköters- kestudenter 9 sjuksköters- kor
Frågeformulär och djupintervju- er/ Kvalitativ in- nehållsanalys och diskursanalys
Sjuksköterskestudenter kunde tänka sig att jobba med äldre, men det var inget första handsval
Medel
Häggström et al., 2005 Sverige
Kvalitativ Kvantitativ
9 undersköters- kor
1 sjukvårdsbi- träde
Kvasiexperimen- tell design, band- inspelade narrati- va intervjuer/ Fe- nomenologisk- hermeneutisk analys metod, kvalitativ in- nehållsanalys
Vårdgivares upplevde glädje och missnöje i ar- betet i tre teman; föränd- rat perspektiv på sitt ar- bete, se möjligheter och förbättringar i sitt arbete samt missnöje med lågt värderat arbete.
Hög
Jacelon, 2002 USA
Kvalitativ 6 sjuksköters- kestudenter
Intervjuer/
Grounded theory
Sjukvårdspersonals bete- ende till äldre i akut vårdmiljö i två dimen- sioner; dels av attityder som påverkade de äldres värdighet och autonomi dels vårdorganisationens utformning som påver- kade äldres hälsa.
Medel
Tabell 1. (forts.) Översikt över artiklar som ingick i analysen (n=11).
Författare År Land
Typ av studie Deltagare Datainsamling / Analysmetod
Huvudfynd Kvalitet
Mattiasson
& Anders- son, 1994 Sverige
Kvalitativ 41 sjuksköters- kor
46 underskö- terskor 83 sjukvårds- biträden 17 extra perso- nal
2 övriga vård- personal
Fallstudie med etisk konflikt.
Frågeformulär/
Kvalitativ inne- hållsanalys.
Vårdpersonalens attity- der till patienter som vägrade att äta och dricka uppfattades dels som den sannolika in- ställningen på avdel- ningen och dels som den personliga inställningen hos respektive personal, värderingen av patien- tens autonomi påverka- des av yrkeskategorier samt av arbetslivserfa- renhet.
Hög
McLaffer- ty & Mor- rison, 2004 UK
Kvalitativ Kvantitativ
17 sjuksköters- kestudenter 6 vårdlärare 13 sjuksköters- kor
Videofilmade in- tervjuer, fråge- formulär/ Kvalita- tiv innehållsana- lys
Attityden till de äldre inom sjukvården resulte- rade i följande teman: se efter äldre, omvårdna- dens organisation, kalla äldre nedvärderande namn, studenters för- väntningar på sin vård- praktik på vårdhem och lärares påverkan på stu- denters attityder.
Hög
Melby &
Ryan, 2005 Norge Sverige UK
Kvalitativ Kvantitativ
4 sjuksköters- kestudenter 5 ambulans- sjuksköterskor 4 sjukvårdare 11 äldre perso- ner
Multimetod, se- mistrukturerade intervjuer både enskilt och i grupper/ Kvalita- tivt betraktelsesätt med fenomenolo- gisk syn. Holis- tisk bedömnings- analys.
Vården av äldre inom ambulansvården upplev- des i två teman; de äldre var en utsatt grupp med multipla sjukdomar och individuella behov, och i sköterskerollen var det nödvändigt med en hel- hetssyn och förståelse för de äldre.
Hög
Oberski et al., 1998 Skottland
Kvalitativ Kvantitativ
51 sjuksköters- kor
Djupintervjuer både enskilt och i grupper/ Kvalita- tiv innehållsana- lys.
Sjuksköterskors roll i omvårdnaden till äldre förändrades utifrån tre teman; rolldefinition med gerontologi som specialitet, vårdmodell och behov av både skicklighet och kunskap.
Hög
Resultat
I analysen ingick elva vetenskapliga artiklar som resulterade i fem kategorier (Tabell 2). Des- sa redovisas i löpande text samt illustreras med citat.
Tabell 2. Översikt över kategorier (n=5) Kategori
Det är trivsamt att arbeta med äldre men det krävs kunskaper och personliga kvaliteter De äldres autonomi respekteras utifrån tillgänglig information
Det är deprimerande och det känns inte givande att arbeta med äldre
Inställningen till äldre kan göra att de behandlas ovärdigt och med tvång och kontroll Omvårdnadsorganisationen påverkar tillgodoseendet av äldres behov och önskemål
Det är trivsamt att arbeta med äldre men det krävs kunskaper och personliga kvaliteter Vårdpersonal engagerades och gav hela sin själ i arbetet med de äldre, de satte de äldres be- hov före sina egna i ett patientcentrerat arbete (Fagerberg & Kihlgren; 2001, Jacelon, 2002).
Vårdpersonal struntade i omgivningens negativa uppfattningar om äldre. De brydde sig mer om de äldre och ägnade sig åt det som de uppfattade som arbetet (Jacelon, 2002).
… ignoring the negative opinions of others about the elderly, and in- stead caring for them and being involved with them. (Fagerberg &
Kihlgren, 2001, s. 234)
Vårdpersonal som arbetade bland äldre utvecklade starka känslor till dem (Fagerberg &
Kihlgren, 2001), de trivdes bland dem och kände att de kunde relatera till de äldre. Vårdper- sonal ansåg att äldre hade mycket att erbjuda och kunde lära dem en del om livet (Aday &
Campbell, 1995; McLafferty & Morrison, 2004). Arbetet med de äldre fick vårdpersonal att känna sig värdefull och behövd (Aday & Campbell, 1995; Herdman, 2002). Vårdpersonal som hade deltagit i ett tvåårigt projekt med vård av äldre uttryckte en önskan om att få umgås mer med de äldre och ägna sig mer åt sociala aktiviteter (Oberski, Carter, Gray & Ross, 1998;
Häggström, Skovdahl, Fläckman, Kihlgren & Kihlgren, 2005). Att vårda äldre sågs som spännande och som en utmaning. Vårdarbetet blev en källa till glädje och belåtenhet och at- mosfären på avdelningar med äldre människor var god (Herdman, 2002; McLafferty & Mor- rison, 2004).
I enjoy older people very much. I relate to their age group the best.
(Aday & Campbell, 1995, s. 256)
I studier framgick att äldrevård sågs som avancerad och komplex (Aday & Campbell, 2002;
McLafferty & Morrison, 2004; Oberski et al., 1998). I studien av McLafferty och Morrison (2004) beskrev vårdpersonal att äldrevård innehöll en hel del teknisk utrustning. Förutom kunskaper om teknisk utrustning behövdes också personliga kvaliteter (Oberski et al., 1998) och kunskaper i hur man försåg de äldre med information och hur man ingav dem trygghet (Melby & Ryan, 2005). I Herdmans studie framkom det att det var brister i kommunikationen som gjorde att vårdpersonal inte ansåg sig vara tillräckligt kvalificerad för att arbeta med äld- re. Vårdpersonal kunde dock tänka sig att arbeta med äldre efter att man fått lite erfarenhet från andra områden (2002).
The elderly are more complicated to work with than other age groups.
(Aday & Campbell, 1995, s. 255)
I found difficulty in taking care of the elderly, especially communicat- ing with them … I haven’t got the communication skills to work with the elderly. (Herdman, 2002, s. 110)
I studien av Jacelon (2002) framkom det att misslyckad kommunikation vid information om mediciner och det förekom att de äldre inte ville lyssna färdigt. Ibland kunde vårdpersonal och äldre misslyckas fullständigt i kommunikationen. Den äldre gav information men vård- personal hade inte förmåga att ta emot och förstå den erbjudna informationen. Misslyckad kommunikation kunde leda till otillräcklig information vilket kunde innebära att de äldres häl- sa riskerades.
His primary concern was the new medicine… When I tried to go over his other medications, he said, “I’ve been on all of those for a long time. I know them already. Just tell me about my two new medica- tions”…(Jacelon, 2002, s. 230)
I Melbys och Ryans studie utvärderade inte vårdpersonalen om de äldre hade förstått vad som hade förklarats för dem. Det framkom även att äldre inte alltid förstod vad som sades till dem (2005). I en studie av Davies, Ellis och Laker (2000) framkom det att vårdpersonal hade mis- sat tillfällen att ge information speciellt vid tillfällen som handlade om mediciner och obser- vationer. Ibland kunde det finnas en jargong till att tala obegripligt till den äldre. Det fanns tillfällen då vårdpersonal gav informationen för sent för att den skulle vara värdefull.
De äldres autonomi respekteras utifrån tillgänglig information
I Jacelons studie (2002) framkom det att vårdpersonals attityder påverkade de äldres värdighet och autonomi. Autonomin främjades genom att aktiviteter planerades tillsammans med den äldre, genom att vårdpersonal gav alldeles lagom med omvårdnad (Jacelon, 2002) och genom att låta den äldre bestämma takten på arbetet (Davies et al., 2000; Häggström et al., 2005). I studien av Davies et al. (2001) kom det fram att vårdpersonal var medveten om vikten av att få samtycke från de äldre. En annan förutsättning för att den äldre skulle kunna fatta sina egna beslut var att vårdpersonal försåg denne med tillräcklig och fullt förståelig information (Davi- es et al., 2000; Jacelon, 2002).
Providing physical care with the appropriate level of assistance was another way in which the staff promoted the elders’ autonomy. (Jace- lon, 2002, s. 229)
Äldre gavs prioritet i det dagliga arbetet. Vårdpersonal ansåg att det kändes viktigare att se till de äldres behov än att utföra andra uppgifter (Häggström et al., 2005). När arbetet utfördes i de äldres hem blev det naturligt att det var den äldre som var i fokus (Oberski et al., 1998).
Vården av äldre sågs som till största del bestå av basal omvårdnad, vilket ansågs vara mycket viktigare än tekniskt inriktad vård till äldre (McLafferty & Morrison, 2004). Istället för att fo- kusera på att miljön skulle vara städad och i ordning fokuserade vårdpersonal på att skapa en lugn och trivsam miljö för de äldre (Häggström et al., 2005). En lugn miljö var speciellt viktig då äldre var i livets slutskede (Fagerberg & Kihlgren, 2001).
The participants described that, from their perspective, the residents’
care was more important than other work and they felt that it was ac- ceptable to want to prioritize the residents rather than carry out other assignments. (Häggström et al., 2005, s. 14)
Vårdpersonal ansåg sig behöva information om äldre som inte kunde tala för sig själva för att se dem i ett större sammanhang än sjukdomen. De lyssnade därför gärna till närstående som var villiga att berätta om den äldre. Närstående ville dock inte alltid berätta om den äldre och det var då svårt att skapa trygghet för den äldre för vårdpersonalen (Fagerberg & Kihlgren, 2001). Hantikainen (2001) kom fram till att vårdpersonal tyckte att det var jobbigt att ta reda på information om patienten, då detta ofta lät som ett förhör. För att få reda på information om patienten behövde vårdpersonalen uppmärksamma de äldres signaler och antydningar.
Därefter gjordes bedömningar baserade på tidigare erfarenhet av liknande situationer för att planera omvårdnadshandlingar (Fagerberg & Kihlgren, 2001). I studien av Hantikainen (2001) framkom det att vårdpersonal med lång erfarenhet ständigt analyserade och såg de äld- re ur ett omvårdnadsperspektiv.
Vårdpersonal tog vara på varje tillfälle i den dagliga omvårdnaden till att informera äldre och förklara hur saker låg till (Davies et al., 2000; Jacelon, 2002). Arbetet handlade också om att få äldre att känna sig trygga att ställa frågor utan att känna sig dumma (Fagerberg & Kihlgren, 2001). Genom att underrätta äldre i förväg om en kommande händelse kunde de förbereda sig bättre. Detta gällde dock endast om händelsen sedan genomfördes som planerat (Jacelon, 2002). Äldre kunde känna sig ensamma och mörkrädda varpå vårdpersonalen ingav dem trygghet med information att det fanns personal dygnet runt, de var aldrig ensamma (Fager- berg & Kihlgren, 2001).
I studien av Mattiasson och Andersson (1994) framkom det hur vårdpersonal som arbetade med äldre personer som vägrade äta och dricka respekterade de äldres beslut. Äldres önsk- ningar handlade ibland om att få dö. Detta respekterades. Även om vårdpersonal försökte få den äldre att förstå varför man måste dricka, respekterades den äldres beslut alltid i slutändan.
När anhöriga ville ha information om den äldre gav man inte ut sådan information utan den äldres samtycke och närvaro.
Davies et al. (2000) beskrev hur vårdpersonal tog hänsyn till de äldres personliga sfär och hur denna skyddades. Vårdpersonal frågade alltid innan de tittade i en låda eller ett skåp. Vidare så uppmuntrades de äldre att göra så mycket som möjligt själv. Det spelade ingen roll hur lång tid det tog. Rösten sänktes när man talade om personliga detaljer.
“N” [nurse] encouraged patient to do as much for herself as possible and reassured her that it didn't matter how long it took her. (Davies et al., 2000, s. 131)
Vårdpersonal ansåg att äldre blev mer behandlade som individer nu, jämfört med hur det hade varit tidigare på institutionernas tid (McLafferty & Morrison, 2004). I studien av Melby och Ryan (2005) framkom det att oavsett vilken sjukdom de hade och hur allvarligt detta var så bemöttes de äldre alltid på ett likvärdigt sätt. Vårdpersonal på vårdhem hade benägenhet att behandla de äldre mer individuellt än vårdpersonal på sjukhus (Oberski et al., 1998).
Det är deprimerande och det känns inte givande att arbeta med äldre
I en studie av Aday och Campbell (1995) framkom det att orsaker till motstånd att arbeta med äldre koncentrerades till fruktan, depression, brist på förståelse och generella svårigheter med känslor i omvårdnaden av de äldre som var sjuka. Vårdpersonal trodde att det var en slags okänd rädsla, vilket berodde på för lite umgänge med äldre. Annan vårdpersonal ansåg att det var deprimerande och känslomässigt chockartat att arbeta med äldre. Det kunde kännas väl- digt grymt att se äldre personer som inte kunde äta själva. Äldre var ofta kroniskt sjuka och har små chanser att bli friska, vilket upplevdes som svårt att hantera känslomässigt.
Working with the elderly is so depressing, it upsets me a great deal to work with this population. (Aday & Campbell, 1995, s. 255)
I don’t like how often people die in a nursing home. In a way, I get really attached and then they die. (Aday & Campbell, 1995, s. 255)
Vårdpersonal förstod inte alltid vad de äldre ville eller menade. Då detta hände kände vård- personal otillfredsställelse med att inte kunna tillgodose deras behov av trygghet och tillit (Fagerberg & Kihlgren, 2001). I en studie av Hantikainen (2001) beskrevs att vissa beteenden hos de äldre var helt enkelt obegripliga för vårdpersonalen. De upplevde en del beteenden från de äldre som förolämpande. Det påverkade självkänslan och den professionella identiteten, i synnerhet när de trodde att de agerade utifrån den äldre personens bästa. Vårdpersonal kunde uppleva att de fungerade mer som tjänstefolk till de äldre, vilket var långt ifrån den uppfatt- ning de hade om vad omvårdnad innebar. Det kändes svårt att acceptera situationer när äldre var otrevliga och när de spottade på vårdpersonalen. Vårdpersonalen ansåg att äldre inte skul- le ses som inkompetenta varelser utan vara ansvariga för sina handlingar. Äldre borde visa hänsyn till vårdpersonalens känslor. När vårdpersonal behandlades illa upplevdes det som orättvist och ledde till alltför känslomässiga reaktioner. Konfliktsituationer mellan vårdperso- nal och äldre kunde upplevas som normala. En nödvändig del i mänskliga relationer som gick att leva med och inte uppleva dem som konflikter som skapade problem utan istället se dem som utmaningar. I studier av Davies et al. (2000), och Fagerberg och Kihlgren (2001) fram- kom dock att de äldre fortfarande sågs som objekt och inte som tänkande kännande männi- skor.
The hitting, that can’t be right, but we’re not allowed to hurt their feelings, but no one’s interested in how they treat us. (Hantikainen, 2001, s. 250)
…the only feedback I get is being called names and you’re a lousy nurse. It really hurts ... (Hantikainen, 2001, s. 251)
…nurse objectified the older person to some extent, failing to treat them as a thinking, feeling human being (Davies et al., 2000, s.
132)
I en studie av McLafferty och Morrison (2004) förklarade vårdpersonal att arbeta med äldre sågs som verkligen tråkigt och menade att arbetet bara bestod av att tömma bäcken. Vårda äldre borde innebära mer än stela och fasta rutiner för tvättning, påklädning, matning och bädda ner dem i sängen. Det handlade mer om att passa de äldre än att utföra god basal om- vårdnad. Det fanns även uppfattningar att äldre var vresiga och grälsjuka. I studien av Herd- man (2001) framkom det att det var väldigt långtråkigt att arbeta med äldre. Hantikainens (2001) studie beskrev att det var en vanlig uppfattning bland vårdpersonalen att de gjorde väl- digt lite och det inte gav någonting för de äldre, de upplevde varken prestationer eller fram- steg.
Inställningen till äldre kan göra att de behandlas ovärdigt och med tvång och kontroll Att vårdpersonal använde sig av tvång och kontroll i vården av äldre framkom i flera studier.
Tvång kunde ses som nödvändig och rättfärdigades då av vårdpersonal som ansåg sig mena väl och främjade de äldres hälsa genom dessa handlingar. Det kunde handla om nödvändiga behandlingar eller för att eliminera risker för de äldre (Davies et al., 2000; Fagerberg &
Kihlgren, 2001; Hantikainen, 2001; Jacelon, 2002; Mattiason & Andersson, 1994). Tvång an- vändes också i andra avseenden, då vårdpersonal ansåg att den äldre inte kunde göra ett ade- kvat val på egen hand, eller då äldre behövde kontrolleras på grund av olämpligt beteende:
(Hantikainen, 2001 )
Nursing staff would not put up with this kind of behaviour at all, but they sought to restrain it through sarcasm and subordination: “And then once I grabbed hold of this lady who always screams. I took her down to the church, in the church she won’t scream any more. Then I said, “I’ll be back in 20 minutes”. No problems after that. I mean I have to work here and she could be a bit more considerate.” (Hanti- kainen, 2001, s. 251 )
Vårdpersonal tog över beslutsrätten från de äldre genom att strikt följa rutinerna på avdel- ningen (Jacelon, 2002). Man väckte dem, tvingade dem att duscha och äta (Davies et al., 2000, Mattiason & Andersson, 1994). Men vårdpersonalens påtvingande beteenden varierade också (Fagerberg & Kihlgren, 2001). Ibland kunde vårdpersonalen helt enkelt förbise de äld- res behov och beslutsrätt genom att neka dem att välja. Detta skedde dels genom att man helt enkelt gjorde för mycket för dem (Hantikainen, 2001) och dels genom att man inte gav till- räcklig information, och inte informerade i tid till de äldre för att de skulle kunna göra ett ge- nomtänkt val (Davies et al., 2000). Fagerberg och Kihlgren (2001) beskrev hur vårdpersonal talade med varandra ovanför huvudet på den äldre och uteslöt denne ur samtalet. I studien av Davies et al. (2000) framkom det även att vårdpersonal använde sig av ett språk och benäm- ningar som de äldre inte alltid förstod. Det fanns även etiska dilemman då äldre inte kunde ge sitt samtycke. Fagerberg och Kihlgren (2001) beskrev att det dock i akuta situationer inte fanns någon tid till att först informera den äldre om vad man skulle göra. I samma studie framkom det att inte lyssna till de äldre sågs som en sorts psykisk misshandel.
…choice was “unconsciously” denied because the nurse failed to al- low sufficient time for the older person to respond to a question or ex- press their preference. (Davies et al., 2000, s. 130)
She talked with other members of staff over the patient’s head, and she was a bit “bossy” and did not wait for the patient but fetched the patient from their bed, and she did not talk with the patient at all. (Fa- gerberg & Kihlgren, 2001, s. 232)
Äldre blev många gånger behandlade som barn (McLafferty & Morrison, 2004). Äldre sågs som oförståndiga och humor användes inte lika ofta i deras sällskap, jämfört med yngre (McLafferty & Morrison, 2004). Vårdpersonal använde kontrollerande, kommenderande och barnsligt språk när de talade med de äldre (Davies et al., 2000). I studien av McLafferty och Morrison (2004) framkom det att vårdpersonal grupperade de äldre som ”old wrinklies”,
”grannies” och ”walkers”.
Även kränkningar förekom genom att vårdpersonal blottade de äldres kroppar inför övriga pa- tienter och personal, eller genom att man talade högt om personliga angelägenheter (Davies et al., 2000). Det var även tydligt hur man kallade de äldre felaktiga namn. Vårdpersonal brydde sig inte alltid om att lära sig de äldres namn och de äldre tilltalades med fel titel och med för- namnet istället för efternamnet (Davies et al., 2000; McLafferty & Morrison, 2004). Det före-
kom även att man använde sig av opersonliga, nedvärderande och barnsliga namn till de äld- re:
…older people were addressed using impersonal (“sweetheart”,
“duck”, “flower”), and in some cases derogatory (“doll”, “babe”), terms. (Davies et al., 2000, s. 132)
Omvårdnadsorganisationen påverkar tillgodoseendet av äldres behov och önskemål I en studie av Fagerberg och Kihlgren (2001) beskrev vårdpersonal att det berodde på vårdens organisation huruvida de kunde ta den tid som behövdes för att se till de äldres omvårdnads- behov. Med primary nursing och en ansvarig sjuksköterska var det lättare att ge individuell omvårdnad. Att enbart se till att utföra arbetsuppgifter och följa scheman kunde medföra att de äldres behov inte tillgodoses. Det kunde även innebära att det blev ett avstånd i den per- sonliga relationen vilket kunde resultera i en likgiltig attityd till de äldre.
…the needs of the elderly were understood and orders by superiors were not questioned; they worked together. (Fagerberg & Kihlgren, 2001, s. 232)
I en studie av Jacelon (2002) framgick det att använda sig av ett patientcentrerat beteende främjade den äldres integritet och fick denne att känna sig som en betydelsefull individ för vårdpersonalen. En effektiv ledning förbättrade de äldres individuella hälsa och personliga in- tegritet genom att främja både hälsa, värdighet och autonomi. En väldigt viktig aspekt var att samordna vårdpersonalens omvårdnadsarbete, vilket varierade i effektivitet. I studien av McLafferty och Morrison (2004) framkom att vårdpersonal uttryckte åsikten om att många vårdavdelningar inom äldrevården inte verkade klara av mycket mer än den grundläggande omvårdnaden. I studien av Oberski et al. (1998) upplevde vårdpersonal att de hade fler möj- ligheter till sociala aktiviteter på vårdhem. Det fanns bättre förutsättningar att skapa hemtrev- nad och bättre livskvalitet för de äldre än på sjukhusen.
I en studie av Fagerberg och Kihlgren (2001) framkom det moraliska dilemman att inte ha tillräckliga resurser eller anpassning till äldre som kan vara förvirrade. Brist på vårdpersonal medförde svårigheter att skapa trygghet för de äldre. Vårdpersonal kände sig otillräcklig när det inte fanns förmåga till att konfrontera annan vårdpersonal som satte sina egna intressen före de äldre patienternas. Vårdpersonal upplevde även otillräcklighet i sin yrkesroll, när de inte kunde tillgodose de äldres önskemål och behov. I studien av Häggström et al. (2005)
framkom det att vårdpersonal kände sig otillräcklig på grund av för liten bemanning men att de ändå ville göra det bästa för de äldre.
… we all have one goal in common and it is possible to reach this goal, even if we may do things a little bit differently. (Häggström et al, 2005, s. 14)
…before the staff get to know each other and you figure out how you’re supposed to work together and in the beginning there was so much that was unclear…Well that doesn’t mean that we have routines about every single thing, we don’t have that. However, you have a great sense that there is more structure to everything. (Häggström et al, 2005, s. 14)
I studien av Fagerberg och Kihlgren (2001) beskrev vårdpersonal att tidspress leder till kon- flikt mellan de äldres behov av tillit och trygghet, och organisationens krav. Tidsbrist medför att det blir omöjligt att förbereda för kommande behov, uppföljning av beslut och initiativ el- ler att se till de äldres närstående. Vårdpersonal som arbetar under stress utför endast det som är nödvändigt och väljer bort kontakten med den äldre. I studien av Oberski et al. (1998) upp- levde vårdpersonal att det inte var möjligt att ägna sig åt socialt umgänge tillsammans med de äldre på grund av arbetsmiljön och arbetsbelastningen. De uppfattade arbetsbelastningen som hög på sjukhus och verkade känna sig tvungna till att koncentrera sig på den fysiska omvård- naden och anpassade sig efter uppgifterna. De uttryckte ofta sin frustration av att tillbringa så lite tid med de äldre för att ge dem mer livskvalitet.
… I find I don’t have enough time for, recreational activities […] to make it more homely for them. (Oberski et al, 1998, s. 458)
Diskussion
Syftet med litteraturstudien var att beskriva vårdpersonalens attityder till äldre vårdtagare.
Analysen ledde fram till fem kategorier: det är trivsamt att arbeta med äldre men det krävs kunskaper och personliga kvaliteter; de äldres autonomi respekteras utifrån tillgänglig infor- mation; det är deprimerande och det känns inte givande att arbeta med äldre; inställningen till äldre kan göra att de behandlas ovärdigt och med tvång och kontroll; och omvårdnadsorgani- sationen påverkar tillgodoseendet av äldres behov och önskemål.
I kategorin det är trivsamt att arbeta med äldre men det krävs kunskaper och personliga kvali- teter ansåg vårdpersonalen att de äldre hade mycket att erbjuda och att de var trevliga att um-
gås med. De kunde uppleva de äldre som spännande och utmanande vilket medförde att de kände sig värdefulla och behövda. Förutom kunskaper om teknisk utrustning behövdes speci- ell kompetens eftersom arbetet kunde upplevas både avancerat och komplicerat på andra plan också. Även i Pursey och Lukers studie (1995) framkom det att äldre ses som intressanta och upplysande att tala med. I en studie av Clarke, Hanson och Ross (2003) där man använde sig av böcker med de äldres livsberättelser i vården kom det fram att vårdpersonalen genom att använda detta arbetssätt såg sitt arbete som mer värdefullt och fick en närmare kontakt med de äldre. Livsberättelserna hade en positiv effekt på vårdpersonalens attityder och de äldre sågs som människor som levt ett liv, istället för som en patient eller en sjukdom. Detta var ett ef- fektivt sätt att skapa positiva attityder om de äldre.
Gastmans (1998) beskriver att förväntningarna är alldeles för stora på de medicintekniska möjligheterna, det uppstår en tendens till att underskatta det unika värdet av att utföra om- vårdnad. Vårdpersonalen i studien ansåg att det krävdes specialistkunskaper för att arbeta med äldre. Vilka kunskaper de ansåg att de behövde framkom dock ej. Wade (1999) anser att ut- bildning har en nyckelroll i att påverka attityder i omvårdnaden till äldre, vilket ger med di- rekt genomslagskraft på sättet som all omvårdnad och hälsovård utförs. Courtney, Tong och Walsh (2000) beskriver att det finns skillnader i attityder till äldre hos sjuksköterskor på landsbygden och i större städer. Flera studier har även visat på sambandet mellan antal år av erfarenhet och vårdpersonals attityder till äldre. Lång erfarenhet hos vårdpersonalen av att ha arbetat med äldre gav en mer positiv attityd till de äldre (Hweidi, Al-Hassan, 2004; McCrack- en, Fitzwater, Lockwood & Bjork, 1995; Söderhamn, Lindencrona & Gustavsson, 2001) I studien av Söderhamn et al. (2001) framkom det också att sjuksköterskestudenternas attityder till äldre utvecklas till mer positiva i takt med utbildningen. På så sätt kan man säga att det krävs specialistkunskaper för att arbeta med äldre, kunskaper om attityder mot äldre för att kunna ge en god vård.
I kategorin de äldres autonomi respekteras utifrån tillgänglig information framkom det att äld- re personer behandlades med respekt. Vårdpersonal såg till helhetsperspektivet och man re- spekterade de äldres personliga sfär och privatliv. Pursey och Luker (1995) beskriver att när man inte längre kunde lägga vårdens fokus på botandet blev det mer naturligt att man tar med de psykosociala delarna i de äldres liv för att nå en kvalitet i vården. Randers och Mattiasson (2004) beskriver också hur de äldres vilja respekterades genom att studera olika vårdtillfällen.
De äldre fick bestämma själv när de skulle gå och lägga sig, vårdpersonalen respekterade de
äldres personliga sfär och skylde deras kroppar inför andra. Även när den äldre var oförmögen att göra ett adekvat val på egen hand, tog vårdpersonal de anhöriga till hjälp för att på så sätt kunna göra det som den äldre troligtvis hade valt själv.
I studien framkom det även att äldre behandlades likvärdigt. Pursey och Luker (1995) beskri- ver också detta fenomen, men på ett lite annorlunda sätt. De menar att rutiner på avdelningar som är till för att organisera vården leder till att alla patienter behandlas lika, och i och med detta förutsätts att alla patienter har samma behov (Pursey & Luker, 1995). Artiklarna i analy- sen använde dock begreppet likvärdiga på ett positivt sätt, utan fördomar att alla äldre ska be- handlas efter samma mall, vilket vi vill tillägga för att tydliggöra resultatet i vår analys.
I kategorin det är deprimerande och det känns inte givande att arbeta med äldre ansåg vård- personal att det var deprimerande och känslomässigt påfrestande att arbeta med äldre utifrån fruktan och brist på förståelse. Vårdpersonal kunde uppleva arbetet med äldre som långtrå- kigt, med fasta och stela rutiner som saknade god basal omvårdnad. De upplevde att det lilla de kunde utföra inte gav något, de såg varken prestationer eller framsteg hos de äldre.
Gastmans (1998) menar att det är inte enbart från den socioekonomiska uppfattningen utan även beroende på den mänskliga läggningen att vi fortfarande befinner oss långt ifrån en framtida omvårdnadskultur. Vi ställs ständigt inför en urholkande solidaritet med en växande egoism, pragmatism och individualism, där fler och fler enbart ser till sig själva. Övertygelsen att det knappast går att kombinera omvårdnad om andra och samtidigt leva efter att vara obe- roende är djupt inrotat i vår kultur. Omvårdnadens uppgifter skiljer sig mer och mer från da- gens livsmönster av oberoende. Gastmans (1998) beskriver vidare orsaker till varför arbetet inom vården underskattas. Detta förklaras med att omsorg alltid har funnits i den mänskliga kulturen, det ses som någonting självklart. Framförallt faller det utanför det produktiva områ- det och därför kan det inte uttryckas i ekonomiska termer på samma sätt. Detta medverkar till att de som arbetar inom vårdsektorn inte kan glädjas åt samma sociala uppskattning från sam- hället som de som arbetar inom produktiva arbeten har benägenhet att få.
I kategorin inställningen till äldre kan göra att de behandlas ovärdigt och med tvång och kon- troll framkom det att äldre många gånger behandlades mot sin vilja. Detta skedde genom att vårdpersonalen inte lyssnade på de äldre eller genom att man helt enkelt använde sig av tvång mot de äldre, detta rättfärdigades genom att man ansåg att det var bra för dennes hälsa eller att
man var tvungen att skydda den äldre. I flera andra studier framkom det också hur vårdperso- nal använde sig av tvång och hur man ansåg sig ha rätt att använda sig av tvång. I studien av Hamers, Gulpers och Strik (2004) framkom samma teman när man studerade vårdpersonals användande av tvång mot kognitivt handikappade. Vårdpersonal använde sig av tvång för att skydda vårdtagaren mot till exempel fall och för att främja vårdtagarens hälsa. I studien av Bricher (1999) där barn studerades framkom det också att tvång användes för att främja bar- nens hälsa. Det var dock mycket svårt att gå mot barnens vilja och det sågs som ett stort di- lemma.
I studien framkom också att äldre behandlas som barn och att vårdpersonal ansåg att de äldre inte kunde ta sina egna beslut. De äldre blev även kallade för nedvärderande öknamn. Peretti och Majecens studie (1991) beskriver emotionell misshandel bland äldre. Enligt författarna var några av de vanligaste kränkningarna som förekommer bland äldre brist på uppmärksam- het, brist på tillgivenhet, att försumma de äldre, nedvärdera dem och kalla dem öknamn och ge förolämpande kommentarer. De äldre kände sig inte behövda och tog ofta på sig skulden för att vårdpersonal inte visade några känslor inför dem. När det gällde de nedvärderande namnen blev de äldre förolämpade och skämdes.
I kategorin omvårdnadsorganisationen påverkar tillgodoseendet av äldres behov och önske- mål ansåg de att när vården var organiserad på ett bra sätt fick de möjligheter till att skapa den tid som behövdes för att tillgodose de äldres omvårdnadsbehov. Vårdpersonalen kunde upple- va sig otillräckliga på grund av bristande resurser, personalbrist och att inte kunna se till de äldres omvårdnadsbehov. Vårdpersonalen kände frustration inför tidspress som innebar en konflikt mellan de äldres omvårdnadsbehov och organisationens krav. Under stress utfördes endast det som var nödvändigast och kontakten med de äldre valdes bort. De kände sig be- gränsade av arbetsmiljön och av arbetsbelastningen.
Pursey och Luker (1995) beskriver också detta fenomen att sjuksköterskan känner sig otill- räcklig, att hon inte har tillräckligt att ge de äldre. Detta kan dels bero på organisationen, men det är även tydligt att frustration finns då äldre ofta inte blir återställda och helt friska. Käns- lor av otillräcklighet är vanligt. När vårdpersonal inte kan utföra den vård som är ordinerad av läkare eller sjuksköterska på grund av att patienten motsätter sig den. Det uppstår dilemman då vårdpersonal önskar övertala patienten och samtidigt måste tänka på att låta patienten välja själv.
Gastmans (1998) framhåller vidden av sjuksköterskans erfarenheter av socialt umgänge, pro- fessionalitet och vårdorganisation påverkar stimulering eller begränsning i den etiska vård- processen. I diskussioner med sjuksköterskor var det uppenbart att omvårdnaden kunde bli både frustrerande och utmattande på grund av att organisationen gjorde det väldigt svårt för dem att fullfölja sina ideal för god omvårdnad. Istället för en främjande och inspirerande at- mosfär i det sociala umgänget, professionaliteten och vårdorganisationen skapas hot och grän- ser. I vissa fall uppkom även en hotfull atmosfär i omvårdnaden vilket blir en praktisk upp- visning att en omvårdande attityd blir extremt svår och ibland även omöjlig att utföra.
Downe-Wamboldt (1992) menar att innehållsanalys är en forskningsmetod som tillhandahål- ler ett systematiskt och objektivt sätt till att fastställa slutsatser från verbala, visuella, eller skrivna data för att beskriva och bestämma särskilda fenomen. Tekniken leder till intressanta och teoretiskt fördelaktiga slutsatser med minimal informationsförlust från det ursprungliga materialet. Polit och Beck (2004) beskriver att den kvalitativa innehållsanalysen grundar sig på att innehållet i berättelsen analyseras för att skapa förståelse och kunskap för ett fenomen.
Proceduren sker stegvis där den skriftliga och muntliga kommunikationen analyseras på ett systematiskt sätt (s. 578). Det finns ingen standardiserad metod för den kvalitativa analysen, därför är det viktigt att det finns kunskap för att motivera trovärdigheten i både materialet och analysen och tolkningen av materialet (Downe-Wamboldt, 1992; Polit & Beck, 2004, s. 570).
Enligt Holloway och Wheeler (2002) är den kvalitativa metoden inte fullkomlig, av den enkla anledningen att människor inte alltid handlar logiskt och förutsägbart (s. 8). Kvalitativa studi- er är känsliga för omgivningen och sammanhanget, exempelvis kan kultur och arbete påverka hela personens liv och därmed dennes upplevelser av världen vilket man måste ta hänsyn till (s. 10-11). Enligt Burnard (1991) är det lätt att forskare påverkar varandra och man bör därför helst anlita någon utomstående, som inte är insatt i vare sig arbetet eller ämnet. Att göra på detta sätt höjer validiteten på innehållsanalysen.
Mänskliga felbedömningar förekommer ständigt vid kodning av data och kan bero på trötthet, personliga fördomar och uppfattningar. Forskarens förståelse för andra personers liv och tan- kar påverkas av sina egna erfarenheter, intressen samt inställning. Vad som från början sågs som självklart kan ändras i takt med att man blir bekant med innehållet (Downe-Wamboldt, 1992).
De analyserade artiklarna är skrivna på engelska, därmed finns det viss risk att information gått förlorad vid översättning till svenska. Trots att arbetet har utförts noggrant saknar en del engelska uttryck nyanser eller motsvarighet i svenska språket vilket medför att den ursprung- liga betydelsen kan gå förlorad. Analysen baserades på elva vetenskapliga artiklar. Trovärdig- heten för denna studie skulle kunna öka om artiklarna varit fler och därmed hade fler upple- velser kunnat komma fram. Artiklarna har kvalitetsgranskats men det är möjligt att felbedöm- ningar utförts eftersom kvalitetsgranskning är en subjektiv bedömning och beror på granskar- nas kunskaper och erfarenheter.
Under hela arbetsprocessen har seminarier med utomstående granskare kritiserat och granskat arbetet vilket stärker trovärdigheten. Trovärdigheten stärks dessutom av att artiklarna kommer från flera länder och resultatet ger en bred bild av de attityder som florerar bland vårdare inom äldrevården.
Slutsats
Denna litteraturstudie ger en bred förståelse för vårdpersonals attityder till äldre vårdtagare.
Det är högst relevant för den åldrande befolkningen och det känns glädjande att denna fördju- pade kunskap kan användas inom sjuksköterskans alla områden. Det finns både positiva och negativa attityder till äldre men det är tveksamt om alla positiva attityder kan ses som bra och stimulerande. I en studie av Lachman och McArthur (1986) framkom det att yngre fick få positiva kommentarer som uppmuntran eftersom de förväntades av vårdpersonal klara av mer själva. Äldre däremot fick fler positiva kommentarer för vad vårdpersonalen såg som ett gott beteende. Litteraturstudien visar att det krävs både kompetens och skicklighet från vårdperso- nal för att ha förmåga att uppmärksamma de signaler vårdtagare sänder ut, oavsett ålder och i vilken situation de befinner sig i. Förutom kunskap och utbildning påverkar också vårdorgani- sationen vårdpersonals attityder. För varje vårdorganisation som strävar efter kvalitet är det organisatoriskt viktigt med klara och tydliga mål och att det finns kontinuerligt stöd för vård- personalen för att på bästa sätt kunna möta de äldres behov. Tidigare erfarenhet av ekonomi medför både nyfikenhet och intresse för hälsoekonomi ur ett tvärvetenskapligt perspektiv inför mätbara attityder. För vidare studier skulle det vara intressant att ta upp metoder för hur vårdpersonal kan förbättra sina attityder genom praktisk och konkret problemlösning. Studien har framkallat eftertankar om hur de äldre upplever sig bli behandlade och bemötta inom vår-
den, vilket också skulle kunna vara ett ämne för vidare studier.
Referenser
Artiklar märkta med asterisk (*) ingår i den kvalitativa innehållsanalysen.
* Aday, R.H., & Campbell, M.J. (1995). Changes in nursing students’ attitudes and work preferences after a gerontology curriculum. Educational Gerontology, 21, (3), 247-260.
Ahmed, S.M., Kraft, I.A., & Porter, D.M. (1986). Attitudes of different professional groups toward geriatric patients. Gerontology & Geriatrics Education, 6, (4), 77-86.
Burnard, P. (1991). A method of analysing interview transcripts in qualitative research. Nurse Education Today, 11, 461-466.
Bricher, G. (1999). Paediatric nurses, children and the development of trust. Journal of Clini- cal Nursing, 8, 451-458.
Courtney, M., Tong, S., & Walsh, A. (2000). Older patients in the acute care setting: Rural and metropolitan nurses’ knowledge, attitudes and practices. Australian Journal Rural Health, 8, 94-102.
Clarke, A., Hanson, E.J., & Ross, H. (2003). Seeing the person behind the patient: Enhancing the care of older people using a biographical approach. Journal of Clinical Nursing, 12, 697- 706.
* Davies, S., Ellis, L., & Laker, S. (2000). Promoting autonomy and independence for older people within nursing practice: An observational study. Journal of Clinical Nursing, 9, 127- 136.
Downe-Wamboldt, B. (1992). Content analysis: Method, applications, and issues. Health Care for Women International, 13, 313-321.
Egidius, H. (2005). Psykologilexikon. Stockholm: Natur och kultur.
Egidius, H. (2000). Termlexikon i psykologi, pedagogik och psykoterapi. Lund: Studentlittera- tur.
* Fagerberg, I., & Kihlgren, M. (2001). Registered nurses’ experiences of caring for the eld- erly in different health-care areas. International Journal of Nursing Practice, 7, (4), 229-236.
Gastmans, C. (1998). Challanges to nursing values in a changing nursing environment.
Nursing Ethics, 5, (3), 236-245.
Gastmans, C. (1999). Care as a moral attitude in nursing. Nursing Ethics, 6, (3), 214-223.
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105- 112.
Hamers, J.P.H., Gulpers, M.J.M., & Strike, W. (2004). Use of physical restraint with cogni- tively impaired nursing home residents. Journal of Advanced Nursing, 45, 3, 246-251.
* Hantikainen, V. (2001). Nursing staff perceptions of the behaviour of older nursing home residents and decision making on restraint use: A qualitative and interpretative study. Journal of Clinical Nursing, 10, 246-256.
* Herdman, E. (2000). Challenging the discourses of nursing ageism. International Journal of Nursing Studies, 39, 105-114
Holloway, I., & Wheeler, S. (2002). Qualitative research in nursing. Oxford: Blackwell Sci- ences.
Hweidi, M., & Al-Hassan, M.A. (2005). Jordanian nurses’ attitudes toward older patients in acute care settings. International Nursing Review, 52, 225-232.
* Häggström, E., Skovdahl, K., Fläckman, B., Kihlgren, A.L., & Kihlgren, M. (2005). Work satisfaction and dissatisfaction – caregivers’ experiences after a two-year intervention in a newly opened nursing home. Journal of Clinical Nursing, 14, 9-19.
ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. (2002). Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening
* Jacelon, C.S.(2002). Attitudes and behaviours of hospital staff toward elders in an acute care setting. Applied Nursing Research, 15, (4), 227-234.
Kerfoot, K.M. (1991). Nursing management considerations. Managing by values: The nurse manager’s challenge. Nursing Economics, 9, (3), 205-206, 214.
Lachman, M.E., & McArthur, L.Z. (1986). Adulthood age differences in casual attributions for cognitive, physical, and social performance. Psychology and Aging, 1, (2), 127-132.
Maio, G.R., & Olson, J.M. (1995). Relations between values, attitudes, and behavioral inten- sions: The moderating role of attitude function. Journal of Experimental Social Psychology, 31, 266-285.
* Mattiasson, A-C., & Andersson, L. (1994). Staff attitude and experience in dealing with ra- tional nursing home patients who refuse to eat and drink. Journal of Advanced Nursing, 20, 822-827.
McCracken, A., Fitzwater, E., Lockwood, M., & Bjork, T. (1995). Comparison of nursing students’ attitudes toward the elderly in Norway and the United States. Educational Geron- tology, 21, (2), 167-180.
* McLafferty, I., & Morrison, F. (2004). Attitudes towards hospitalized older adults. Journal of Advanced Nursing, 47, (4), 446-453.
* Melby, V., & Ryan, A. (2005). Caring for older people in prehospital emergency care: Can nurses make a difference? Journal of Clinical Nursing, 14, 1141-1150.
* Oberski, I.M., Carter, D.E., Gray, M., Ross, J. (1999). The community gerontological nurse:
Themes from a needs analysis. Journal of Advanced Nursing, 29, (2), 454-462
Peretti, P.O., & Majecen, K.G. (1991). Emotional abuse among the elderly: Affecting behav- ior variables. Social Behavior and Personality, 19, (4), 255-261.
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2004). Nursing research. Principles and methods (7th ed.). Phila- delphia: J. B. Lippincott Company.
Polizzi, K.G., (2003). Assessing attitudes toward the elderly: Polizzi’s refined version of the aging sematic differential. Educational Gerontology. 29, 197-216.
Pursey, A., & Luker, K. (1995). Attitudes and stereotypes: Nurses’ working with older peo- ple. Journal of Advanced Nursing, 22, 547-555.
Randers, I., & Mattiasson, A-C. (2004). Autonomy and integrity: Upholding older adult pa- tients’ dignity. Journal of Advanced Nursing, 45, (1), 63-71.
SCB, Enheten för befolkning. (2004). Beskrivning av Sveriges befolkning. SCB, Örebro.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm.
Sundeen, S.J., Stuart, G.W., Rankin, E.A.D., & Cohen, S.A. (1998). Nurse-client interaction.
Implementing the nursing process (6th ed.). St Louis: Mosby, Inc.
Söderhamn, O., Lindencrona, C., & Gustavsson, S.M. (2001). Attitudes toward older people among nursing students and registered nurses in Sweden. Nurse Education Today, 21, 225- 229.
Wade, S. (1999). Promoting quality of care for older people: Developing positive attitudes to working with older people. Journal of Nursing Management, 7, 339-347.
Willman, A., & Stoltz, P. (2002). Evidensbaserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
