Examensarbete, 15 hp
Arbetsterapeututbildningen/Examensarbete, 15 hp
Ht 2020
KARTLÄGGNING AV ADL-TAXONOMIN
En litteraturöversikt
Ewelyn Öfverdahl
1
Kartläggning av ADL-taxonomin -En litteraturöversikt
The ADL-taxonomy – a literature review Handledare: Maria Sperens
UMEÅ UNIVERSITET
Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering Arbetsterapi
Examensarbete, 15 hp, Ewelyn Öfverdahl
Abstrakt
ADL-taxonomin är ett etablerat instrument inom arbetsterapi för att beskriva och utvärdera förmågan att klara aktiviteter i dagligt liv. Instrumentet används både i klinisk verksamhet och i forskning. Syftet med denna litteraturstudie var att kartlägga hur ADL- taxonomin har beskrivits och använts i forskningsartiklar det senaste 10 åren. Sökningar utfördes i CINAHL och PubMed vilket genererade 41 artiklar. Efter urval och kvalitetsgranskning återstod 13 av artiklarna. Resultatet visade att ADL- taxonomin i dessa studier har använts för att kartlägga ADL, utvärdera interventioner och utforska samband/relation till annat än ADL, samt att förändringar i ADL-taxonomin genomförts i 11 av studierna, i form av tillägg av aktiviteter och numeriska skalor. En standardiserad numerisk skala och möjligheten till tillägg av aktiviteter bör undersökas i framtida studier för att fastställa validiteten och reliabilitet i studier och klinisk verksamhet. Det finns behov av fortsatt utveckling och forskning av ADL-taxonomin för att vidareutveckla instrument inom både den arbetsterapeutiska kliniska verksamheten och forskning.
Sökord: Arbetsterapi, aktiviteter i dagligt liv, instrument
2
Introduktion
Arbetsterapeuten skall utreda aktivitetsförmåga och aktivitetsutförande, förebygga risk vid utförandet av aktiviteter och främja en persons möjlighet till aktivitet och delaktighet (1).
Arbetsterapi har ett aktivitetsfokuserat synsätt, vilket innebär att människor ges möjlighet att fortsätta med aktivitetsutförande som ger både fysiskt och psykiskt välbefinnande för individen (2). Aktivitet är ett begrepp inom arbetsterapi som avser görandet av olika uppgifter inom områdena aktivitet i dagliga livet, lek och produktivitet (2). Begreppet lek avser aktiviteter som utförs för aktivitetens skull exempelvis hobbys och nöjen.
Produktivitet avser de aktiviteter som är en form av tjänsteförmedling som görs vid exempelvis utbyte av idéer, kunskap och underhållning. Både betalda och obetalda aktiviteter räknas som produktivitet. Även aktiviteter som förbättrar vår produktiva förmåga infaller under produktivitet, exempelvis utbildning, yrkesutövare, föräldrar eller föreningsaktiviteter (2). I denna uppsats fokuseras på ADL-taxonomin som är ett
instrument för att bedöma utförandet i området aktivitet i dagliga livet (ADL) (3).
Aktiviteter i Dagliga Livet (ADL) definieras på olika sätt inom arbetsterapi (3).
Exempelvis kan ADL definieras som de aktiviteter som berör personlig omvårdnad och skötsel av hemmet (2). Begreppet kan också definieras som de aktiviteter som berör egenvård (4). Aktiviteter i Dagliga Livet kan i sin tur delas upp i kategorierna Personliga Aktiviteter I Dagliga Livet (PADL) och Instrumentala Aktiviteter I Dagliga Livet (IADL).
Under PADL ingår aktiviteter som berör den egna kroppen, såsom hygien, intag av mat och dryck samt på/avklädning. IADL är det som inte ingår i PADL men ändå ingår i det
vardagliga, såsom städning, handla mat och transport (5). Aktiviteter i Dagliga Livet avser det grundläggande och åtkommande aktiviteterna runt personen (6). Detta begrepp
kommer att benämnas som ADL i resterande text.
Inom arbetsterapi används standardiserade instrument för att bedöma aktivitetsförmåga och kartlägga aktivitetsutförande (6). I ett standardiserat instrument (7) skall det finnas en detaljerad manual och ett tydligt tillvägagångsätt som medför att bedömningarna med instrumentet sker enhetligt oavsett utförare. Det finns ett flertal instrument för att bedöma ADL men inget möter alla behov (8). Ett instrument som används av arbetsterapeuter i Sverige är ADL-taxonomin. Det är idag ett vedertaget och beprövat instrument som används inom ett flertal arbetsterapeutiska områden för att kartlägga ADL (8). Detta
3
instrument bedöms ha god validitet och reliabilitet, det vill säga att instrumentet bedömer det den ska, det vill säga ADL-förmåga och att resultatet av bedömningen är oberoende av vem som utför den (8).
ADL-taxonomin gavs ut första gången 1991 och har sedan dess reviderats ett flertal gånger (6). Den aktuella versionen som gavs ut 2016 är den fjärde versionen (6). Det har
förändrats genom tillägg och anpassningar till olika klientgrupper, exempel på detta är anpassningar för personer med synnedsättning och en barnversion (6). En anpassning mot ICF och även ett IT-stöd har utvecklats, samt en genomgång av ADL-taxonomins
förekomst i forskning (6).
ADL-taxonomin används inom ett flertal olika områden såsom habilitering, äldreomsorg och av Försäkringskassan (6). Kartläggningen med instrumentet kan göras på olika sätt, genom observation, intervju och självskattning utifrån frågeformulär (6). De olika metoderna för kartläggning definieras dock inte i manualen för ADL-taxonomin (6).
Bejerholm beskriver generellt olika typer av former för datainsamling/kartläggning inom arbetsterapi. I dessa finns intervju, bedömningsinstrument/frågeformulär och observation med (10). Även i Kielhofners Model of Human occupation (9) beskrivs att alla tre
metoderna används av arbetsterapeuter. Intervjun bygger på samtal som kan vara mer eller mindre strukturerat (10). Självskattning utgår från att individen själv värderar eller graderar sina förmågor till exempel via bedömningsinstrument/frågeformulär (10). Slutligen
observation, som utgår från att arbetsterapeuten studerar klientens aktivitetsutförande (10).
Ovanstående definitioner av dessa begrepp används i detta arbete. Dessa tillvägagångssätt kan användas var för sig eller tillsammans (6). Instrumentet har tolv aktiviteter som tillsammans har 47 delaktiviteter, vid användandet av ADL-cirkeln finns det även möjlighet att lägga till ytterligare aktiviteter som är av vikt för klienten (6). Tillsammans beskriver dessa delaktiviteter grundläggande uppgifter i det dagliga livet. Bedömningen anges i gör, kan och vill samt även möjlighet att markera ej aktuell i bedömningsformuläret (6). Det är de relevanta aktiviteterna och utförandet som är fokus och bedöms i detta instrument, inte kroppsfunktioner (6).
ADL-taxonomin är utvecklad tillsammans med arbetsterapeuter och har ett
arbetsterapeutiskt fackspråk blandat med vardagliga uttryck, vilket bidrar till att underlätta kommunikation med klienten och göra denne mer involverad i rehabiliteringsprocessen
4
(8). ADL-cirkeln som ingår i ADL-taxonomin har varit användbar i samtal med klienten för att tydliggöra utförandet i de olika aktivitetsområdena och det kan göra det enklare för klienten att formulera mål och arbeta mot dessa i aktiviteterna (3). Detta gör
arbetsterapeutens arbete mer klientcentrerat för att tillvarata klientens egna förmågor och vilja. ADL-taxonomin kan även användas i uppföljningar för att se förändringar i klientens aktivitetsutförande (3) ADL-taxonomin har också bidragit till ett gemensamt språk för arbetsterapeuter inom olika områden (3).
Problemformulering
ADL-taxonomin är ett instrument som används av många arbetsterapeuter i Sverige. Det används inom många olika arbetsterapeutiska verksamheter och inom forskning. För att kunna fatta beslut om införande av instrumentet i verksamheter som ännu inte använder det och för att utveckla och utvärdera användningen av det behövs en sammanställning av aktuell vetenskaplig kunskap om instrumentet.
Syfte
Syftet med denna studie var att kartlägga hur ADL-taxonomin har beskrivits och använts i forskningsartiklar under de senaste 10 åren.
Frågeställningar:
1, Till vilka patient-/klientgrupper har ADL-taxonomin använts?
2, Hur har ADL-taxonomin använts?
3, I vilket syfte finns ADL-taxonomin med i studierna?
4, Vilka förändringar eller tillägg har gjorts under användandet av ADL-taxonomin?
Metod
För att uppfylla syftet med studien valde författaren att göra en litteraturöversikt. Studiens frågeställningar var av sådan karaktär att de bäst kunde besvaras med en litteraturöversikt jämfört med empiriska studier. En litteraturöversikt är en genomgång av befintliga studier i utvalt ämne (11). Litteraturöversikten är en mindre omfattande litteraturstudie som lämpar sig för examensarbeten på kandidatnivå (11). Litteraturstudier är grunden till all forskning, då det syftar till att kartlägga befintlig kunskap och forskning innan vidare forskning påbörjas (11).
5
Litteratursökning
Testsökningar genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och OTseeker för att få en överblick över ämnesområdet, samt för att testa sökord och databaser (12). Utifrån testsökningarna valdes databaserna CINAHL och PubMed då det endast var dessa som innehöll resultat av utvalt sökord (ADL-taxonomy) och således bedömdes vara relevanta för syftet i denna studie. PubMed är en bred databas med huvudsak vetenskapliga artiklar inom områdena medicin, omvårdnad och odontologi. Merparten av artiklarna är på engelska. CINAHL är en databas med vetenskapliga artiklar, doktorsavhandlingar,
konferenssammandrag och monografier inom vårdvetenskap, publicerade på fler språk än engelska (11). Sökning i databaserna PubMed och CINAHL utfördes i oktober 2020 tabell 1. Totalt genererade sökningarna i 41 artiklar.
Urval
De 41 artiklarna granskades utifrån inklusions och exklusionskriterier tabell 2. I ett första steg lästes artiklarnas titel igenom och en artikel exkluderades. Vidare lästes abstrakten
igenom för att fastställa relevansen av artiklarna. I nästa steg avlägsnades nio dubbletter och efter detta lästes artiklarna i sin helhet och bedömning av fulltext gjordes, det vill säga om artikelns innehåll motsvarade studiens syfte och frågeställningar. I detta skede
sorterades 17 artiklar bort. Denna urvalsprocess (11) redovisas i figur 1. Slutligen återstod Tabell 1. Översikt av databaser, sökord och begränsningar
Databaser Sökord Begränsningar
Chinal ADL-taxonomy TX all text, 20100101-20191231
Pubmed ADL-taxonomy Advance all fields, 10 years, full text
Tabell 2 Inklusions- och exklusionskriterier vid litteratursökning
Inklusionskriterier Exklusionskriterier
Tillgängliga i fulltext och vara peer rewied via sökmotorer på Umeå universitetsbibliotek
Artiklar som inte innehåller ämnen för studien
Skrivna på engelska Skrivna på annat språk än engelska
Artiklar publicerade efter 2010 Dubletter Innehåll i artikel som motsvarar studiens
frågeställningar
Litteraturstudier
Kvantitativa studier Kvalitativa studier
Uppnå medel eller hög studiekvalitet Låg studiekvalitet enligt granskning
6
det 14 artiklar för kvalitetsgranskning.
Kvalitetsgranskning
För att avgöra om studierna höll en god kvalitet genomfördes en kvalitetsgranskning av artiklarna. Granskningen utfördes enligt protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvantitativ metod, RCT & CCT (13). Tabellen bestod av 16 frågor som besvarades med ja, nej eller vet ej. Alla svar som besvarades med ett ja fick 1 poäng, de som besvarades med nej eller vet ej 0 poäng. Maximalt antal poäng en studie kunde få var 16. Efter
poängsättningen av frågorna räknades poängen ut i procentsats. Studier med resultat under 49 % räknades som låg kvalitet, 50–70% räknades som medelhög kvalitet medan studier
≥71 % räknades som hög kvalitet. 13 av 14 studier uppnådde hög studiekvalitet, den 14:e studien fick resultatet låg studiekvalitet och i enighet med inklusions- och
exklusionskriterierna Tabell 2 sorterades denna bort. Samtliga utvalda artiklars resultat av studiekvaliten redovisas i Tabell 3 (Bilaga 1) för att ge läsaren en överskådlig bild av studieresultatet. Dessa artiklar markeras med * i litteraturlistan och är även redovisade i en artikeltabell som är placerad sist i arbetet, Tabell 3 (Bilaga 1). Tabell 3 är baserad på Forsberg & Wengströms (11) förslag på kategoriseringar i artikeltabell.
Analys
Vid analys användes analysmodell för litteraturstudier (12). De utvalda studierna lästes igenom flera gånger för att säkerställa att de svarade mot syftet och för att fånga alla aspekter ur artiklarna (12). Med utgångspunkt i frågeställningarna sammanställdes resultatet i fyra olika kategorier. I detta analysarbete lades stor vikt vid att identifiera likheter och skillnader i respektive kategori.
Etiska överväganden
Artiklarna som är utvalda har fått sina studier godkända av etiska kommittéer eller är studier där det tydligt framgår att etiska överväganden har gjorts (11). Vidare har
författaren tagit hänsyn till godhetsprincipen, det vill säga att all forskning skall sträva efter att göra gott och att inte orsaka skada för deltagarna i studierna (14). Samtliga artiklar med relevant innehåll är medtagna oavsett studiernas resultat (11).
7
Resultat
Syftet med denna studie var att kartlägga hur ADL-taxonomin har beskrivits och använts i forskningsartiklar det senaste 10 åren. Totalt redovisas fynden i 13 artiklar (15-27), som är publicerade mellan år 2011 och 2020. Alla utvalda studier utom en (15) är utförda i
Sverige. Denna artikel (15) bygger på forskning utförd i USA (Cleveland). Av de svenska studierna har 6 anknytning till Umeå Universitet (17-22).
8
Utifrån frågeställningarna kommer resultatet att redovisas i fyra kategorier med underkategorier. De fyra kategorierna är Patient/klientgrupper, Tillvägagångssätt vid användandet av ADL-taxonomin, Syftet med att använda ADL-taxonomin och
Tillägg/förändringar i ADL-taxonomin.
Patient/klientgrupper
Totalt ingår 1421 personer i de olika studierna (15-27). Deltagarantalet i studierna varierar från 5 till 503. Åldersspannet är 18–97 år. I fyra av de 13 studierna är alla deltagarna över 65 år (16,17,22,23). Deltagare 66 år och över förekommer i nio studier (15-23). I två studier (24,25) fanns inte fördelningen av antalet kvinnor och män angivet. Det
sammanlagda antalet kvinnor respektive män i de övriga studierna var 767 respektive 499.
I tio av studierna används ADL-taxonomin gentemot specifika diagnosgrupper. Tre av dessa riktar sig enbart mot personer som lever med Parkinsons sjukdom (15,18,19), tre studier riktar sig mot personer med förvärvad hjärnskada (24-26). I två studier används ADL-taxonomin vid psykiska funktionsnedsättningar (20,27) i en studie till en klientgrupp med hjärtsvikt (21), samt i en studie till personer med diagnosen höftfraktur (23). De tre kvarvarande studierna (16,17,22) hade gruppen äldre som undersökningsgrupp.
Tillvägagångssätt vid användandet av ADL-taxonomin
Resultatet visar att tillvägagångsättet vid användningen av ADL-taxonomin varierar. ADL- taxonomin har använts som intervjuinstrument i sex (16,17,19,21,25,26) av studierna. I en av dessa studier genomfördes intervjun via telefon (17). Instrumentet användes som ett självskattningsinstrument i fem (15,16,19-21) av studierna, därav en (15) som
frågeformulär som skickades ut via mejl. Bedömningen genomfördes som observation vid två studier (18,22) och en studie kombinerade observation och självskattning (27)
ADL-taxonomin använts som jämförande-före/efter behandling eller över tid i sju studier (15-17, 19-21,23). ADL bedömning utförs vid två tillfällen, innan påbörjad intervention samt en månad efter intervention (21). I tre (16,17,20) studier utförs ADL bedömningar vid tre tillfällen; före interventionen, direkt efter interventionen och ytterligare en tid efter.
Tidsfönstret för den sista interventionen och sista ADL-bedömningen varierar mellan 15 veckor (17) och 12 månader (16) efter intervention. Det förekommer även två ADL bedömningar efter påbörjade interventioner med nio månaders mellanrum detta för att mäta förändringar över tid (16). Ytterligare sätt att använda ADL-taxonomin har noterats i
9
litteraturgenomgången (15,19,23). Det första som kartläggning innan höftfraktur (23) för att med insamlat data skapa ett individuellt träningsprogram för delar av deltagarna.
Ytterligare en studie följer upp ADL utförandet med ADL-taxonomin från
nydiagnostiserad upp till åtta år efter diagnos (19). Samt i en studie (15) används ADL- taxonomin för att följa upp ADL utförandet 41 månader efter genomgången operation.
Syfte med att använda ADL-taxonomin
Instrumentutveckling
I en studie (27) av de 13 genomgångna var syftet att utveckla instrumentet för klienter med psykisk funktionsnedsättning.
Utforska samband/relation
Fyra studier (22,24-26) kartlägger om det finns något samband mellan ADL utförandet och andra aktivitetsutföranden. För att kartlägga eventuellt samband mellan återinläggning på sjukhus hos äldre och beroende i ADL användes ADL-taxonomin (22) i en studie. Tre av studierna kartlägger samband mellan ADL och återgång till arbete, kopplat till olika faktorer som till exempel förmågan att använda vardagsteknologi (24-26)
Kartlägga/beskriva
I två studier (18,19) används ADL-taxonomin för att beskriva klientens ADL utföranden. I den ena kartlades ADL utförandet hos personer med nydiagnostiserad Parkinson jämfört med kontrollgrupp (18), i den andra beskrivs likheter och skillnader i aktivitetsutförandet mellan kvinnor och män med Parkinson (19).
Utvärdera arbetsterapeutisk intervention
ADL-taxonomin användes för att utvärdera arbetsterapeutiska interventioner i fem studier (16,17,20,21,23). I fyra av dessa studier (16,17,20,21) utfördes interventionerna i hemmet.
I den femte studien (23) utfördes interventionerna i sjukhusmiljö.
Tre av nämnda studier riktades till äldre i olika kontexter (16,17,23). Den första studien (17) utvärderar interventioner hos äldre med funktionshinder boende i det egna hemmet.
Den andra utvärderar (16) tre olika interventioner för friska äldre i hemmet. Den tredje (23) undersöker ifall ett arbetssätt som är klientcentrerat och utgår från att patienten skall ha makt över sin egen situation tillsammans med ett individuellt anpassat
10
rehabiliteringsprogram kunde förkorta sjukhusvistelse. I två av studierna (20,21)
utvärderades arbetsterapeutiska interventioner i hemmet. I den ena av studierna (20) var klientgruppen personer med svår psykisk funktionsnedsättning, med syftet att utvärdera hembaserade arbetsterapeutiska interventioner. I den andra studien (21) var syftet att utvärdera arbetsterapeutiska interventioner i form av energibesparande strategier hos personer med kronisk hjärtsvikt i hemmet.
Utvärdera ej arbetsterapeutisk intervention
En studie (15) använde ADL-taxonomin för att utvärdera långtidseffekterna av ett kirurgiskt ingrepp.
Tillägg/förändringar i ADL-taxonomin
ADL-taxonomin har i två (22,23) av de 13 ingående studierna använts enligt manualen med instrumentets angivna aktiviteter och delaktiviteter, och bedömts med gör, kan, vill eller ej aktuell aktivitet utifrån instrumentets manual. I de övriga 11 (15-21,24-27) har förändringar av olika slag av genomförts.
Förändring av aktiviteter
Förändringar av aktiviteter i ADL-taxonomin har utförts i fem studier (17,24-27) både tillägg och borttagande av aktiviteter har förekommit. I en studie (27) som är en testversion av ADL-taxonomin för klienter med psykisk funktionsnedsättning förändrades ADL- taxonomin från 12 aktiviteter till 16 aktiviteter. Två befintliga aktiviteter delades upp till enskilda aktiviteter (se figur 2) och tre nya skapades (se figur 3). I utvärderingen av denna version skulle svaren endas anges i utför/utför inte.
Ytterligare tre studier (24-26) har gjort tre tillägg på aktiviteter (Figur 4) i ADL-taxonomin, aktiviteterna är baserade på Frenchay Activity Index. En studie (17) avlägsnade 8
aktiviteter ur ADL taxonomin och de fyra återstående aktiviteterna förflyttning, på/avklädning, personliga hygien, och övrig kroppsvård användes.
Förändring av numerisk skala
De numeriska skalorna utgår från att gradera aktivitetsutförandet med siffror. Tillägg av numeriska skalor har gjorts i tio studier (15-21,24-26) men de numeriska skalorna har utformats olika, variationer från skala i tre steg (18) till skala i sex steg (24-26)
förekommer. Samtliga redovisas i Tabell 3 Bilaga 1 under kategori ”Förändring i ADL-
11
taxonomin”. Som exempel på hur en förändrad numerisk skala kan se ut så innebär 1 i den tregradiga skalan Utför aktiviteten självständigt och utan svårigheter, 2 Utför aktiviteten självständigt med viss ansträngning och 3 Utför aktiviteten självständigt men med stor ansträngning (18).
I ovan nämnda numeriska skalor finns några återkommande gemensamma kategorier.
Användandet av hjälpmedel (16,24-26), behov av assistans (15,19,20,24-26), extra
tidsåtgång (16,24-26), fysisk ansträngning (15,18-20,24-26), säkerhetsrisk (24-26) och i en studie har de två sistnämnda kategorier kombinerats i samma kategori (16).
Figur 2 Illustrerad förklaring av Uppdelade Aktiviteter (27) Förflyttning Kommunikation
Läsa och Skriva
oc
Hantera kommunikations
medel
Orientering Förflyttning
Figur 3. Illustrerad förklaring av Nya aktiviteter (27)
Nya Aktiviteter Samspela
med andra
Ekonomi
Hantera sin Tid/dag
12
Diskussion
Syftet med denna studie var att kartlägga ADL-taxonomins användning i forskningsartiklar de senaste tio åren. Resultatet visade att ADL-taxonomin används både riktat direkt till diagnoser och till åldersgrupp. Instrumentet genomförs på olika sätt som en intervju, genom skriftlig självskattning, som observation och ibland i en kombination av dessa. Den används i olika syften för att kartlägga ADL, utvärdera interventioner och utforska
samband/relation till annat än ADL-förmåga. Resultatet visade också att instrumentet har modifierats på olika sätt, genom förändring av aktiviteter och förändringar av numeriska skalor.
ADL-taxonomin är ett instrument som är utvecklat i Sverige, av svenska forskare (3). Alla studier i resultatet utom en (15) är genomförda i Sverige och av svenska forskare.
Författaren av denna studie hade önskat ytterligare studier i andra länder för att utvärdera kulturella skillnader i ADL och om detta skulle göra ADL-taxonomin användbar även i andra kulturella kontexter. Men att ADL-taxonomin förekommer i nästan bara svenska sammanhang och är utvecklat i Skandinavien kan även innebära att det är väl anpassat för de klientgrupper den använts till i resultatet. Författaren anser att detta ger trovärdighet till resultaten i denna studie.
Tio av studierna riktade sig till klienter med en specifik diagnos, Parkinson, förvärvad
Figur 4 Illustration av Nya aktiviteter baserade på Frenchay Activity Index (24,25,26) Nya aktiviteter
Hobby
Fritid Trädgårdsarbete
13
hjärnskada, psykisk funktionsnedsättning, kronisk hjärtsvikt och höftfraktur. Detta styrker Thörnqvists och Sonns (8) intention att ADL-taxonomin har en utformning som lämpar sig för att bedöma ADL-förmåga vid olika diagnoser, då det är aktiviteten och dess utförande som är i fokus. Men samtidigt var det så att av de 13 studierna var ADL-taxonomin
förändrad i 11 studier. Förändringarna rörde dels vilka aktiviteter/delaktiviteter som ingick i användandet av ADL-taxonomin, dels numerisk skala som användes för att gradera utförandet av aktiviteten. Detta tyder på att instrumentet i sig själv inte alltid räcker till, utan behöver modifieras utifrån syftet med respektive studie. ADL-taxonomin har sedan första versionen som utgavs 1991 vidareutvecklats med versioner riktade till barn, personer med psykisk ohälsa och för personer med synnedsättning (6). Författaren anser att detta visar på behovet av att ADL-taxonomin, trots att det i grunden är generellt
(aktivitetsfokuserat), ändå kan behöva anpassas för att bättre täcka olika klientgruppers aktivitetsutförande.
Arbetsterapins teoretiska grund omfattar kunskap om mänsklig aktivitet (9). Aktivitet omfattar allt det som en person företar sig under både vardag och helg, och är på olika sätt grundläggande för människors identitet (9). Enligt Etiska koden för arbetsterapeuter är det arbetsterapeutens roll att stötta vid aktivitetsutförandet utifrån vad en person anser vara viktigt (1). Resultatet i denna studie visar att aktivitetsområdena hobbys, arbete och social samvaro har lagts till i tre studier, dessa tre områden ingår inte i ADL-taxonomin (6). Som exempel kan nämnas en studies motivering att tillägget av aktiviteter var för att kartlägga ett bredare spektrum av funktionen av dagliga aktiviteter (24). Önskemål om framtida studier med tilläggen arbete och fritid förekommer även från instrumentets skapare (3).
Författaren till denna studie anser också att hobby, fritid och social samvaro är aktiviteter som är av vikt för den enskilda personen och därmed även behöver vara områden
arbetsterapeuten stöttar i aktivitetsutförandet. Författaren tolkar resultatet som att det finns ett behov av att utöka ADL-taxonomin med aktiviteter inom hobby, arbete och social samvaro. Detta skulle bidra till att arbetsterapeuter får tillgång till ett standardiserat instrument med större bredd. Några studier (16,20,21) använder andra instrument som komplement till ADL-taxonomin inom området IADL. Ett exempel på detta är en studie som använder ett separat instrument parallellt med ADL-taxonomin för att kartlägga fritidsaktiviteter, Modified interest checklist MNPS (16). Författaren till denna
litteraturöversikt anser att det behövs mer kunskap/forskning om ADL-taxonomin relaterat till andra instrument. Utifrån denna kunskap skulle arbetsterapeuter få ett bättre underlag för val av instrument både inom forskning och i det kliniska arbetet.
14
Resultatet visar att många studier använder numeriska skalor som avviker från den ursprungliga ADL-taxonomin (6). Det kan innebära att reliabiliteten och validiteten för instrumentet inte är säkrad (6). I resultatet beskrivs fyra varianter på numeriska skalor, med skalor i tre, fyra, fem och sex steg. Vid sammanställning av samtliga studiers numeriska skalor som ingår i denna litteraturöversikt framträder kategorierna användande av hjälpmedel, behov av assistans, extra tidsåtgång, fysisk ansträngning och säkerhetsrisk.
Som förklaring varför dessa graderingar lagts till uppger Zingmark et al, att detta lades till för att klienten skulle kunna ange kvalitén på sitt utförande (16). Detta tyder på att
författarna till denna studie behöver ha mer information än den som ursprungligen ges i ADL-taxonomins gradering. Aktivitet är grunden i arbetsterapi, (28) och detta gör att det behövs detaljerad kunskap om aktivitetsutförandet (9). Utifrån flera studier i resultatet förefaller det ha behövts en beskrivning, inte bara av om klienten ”kan”, utan även av hur klienten kan utföra, till exempel att hjälpmedel krävs för att ”kunna” (16,24-26).
Hjälpmedel är ett sätt att kompensera för nedsatt aktivitetsförmåga (29) och till exempel kunna uppnå att vara oberoende av en annan person. Hjälpmedel kan även bidra till att mindre energi krävs för att utföra en uppgift inom exempelvis ADL (29). SBU menar att nuvarande instrument för utvärdering av hjälpmedel kan vara bristfälliga (30). Författaren anser att betydelsen av hjälpmedel som en länk till självständighet ska kunna utvärderas i ADL-taxonomin exempelvis för att kunna utvärdera resultatet av utförd intervention.
Resultatet i denna litteraturöversikt tyder på behovet av att kunna mäta ADL numeriskt men även att det finns ett behov att kunna beskriva utförandet av
aktiviteterna/delaktiviteterna mer detaljerat än vad som är möjligt i befintlig version av ADL-taxonomin. Det ursprungliga syftet med skapandet av ADL-taxonomin var att omsätta och kategorisera aktiviteter, inte att gradera dessa i förhållande till varandra (3).
Enligt Törnquist och Sonn (3) kan dock ADL-taxonomin vara ett första steg i att utveckla en mätskala baserad på ADL. Enligt en pilotstudie av Ejlersen Waehrens och Fisher (30) är ADL-taxonomin ett användbart instrument i klinisk verksamhet samt även inom forskning.
Resultat i denna pilotstudie indikerar att en tregradig gradering skala även kan göra ADL- taxonomin till ett generellt mätinstrument för ADL förmåga. Ytterligare studier behövs för att säkerhetsställa dess validitet och reliabilitet när instrumentet förändrats (30). För att göra detta behöver instrumentet testas på fler klientgrupper och möjligheten till gradering behöver granskas (3). Syftet med ett standardiserat bedömningsinstrument är att utfallet skall bli det samma oavsett användare av instrumentet (7). Om ett bedömningsinstrument
15
används systematiskt kan insamlad data användas i enhetliga sammanställningar (7) som underlag för verksamhetsbaserad kvalitetsutveckling inom arbetsterapi. Ett standardiserat sätt bör tas fram för att ge validitet och reliabilitet till instrumentet i studier och öka användbarheten i klinisk verksamhet.
Författaren till denna studie anser att det finns ett behov av ett standardiserat, validerat instrument med graderingsskala både i klinisk verksamhet och i forskning. Då ADL- taxonomin redan är ett välkänt och inarbetat instrument kan det med fördel
vidareutvecklas. Resultatet i denna litteraturöversikt visar att syftet i de inkluderade artiklarna kan variera från att utvärdera interventioner till att klarlägga samband och förhållanden till andra aktiviteter. Men ingen av de inkluderade studierna belyser
arbetsterapeuternas upplevelse av att använda instrumentet kliniskt. Författaren anser att det kan behövas mer studier om arbetsterapeuters erfarenheter av att använda instrumentet kliniskt. Det skulle kunna bidra med kunskap som inte bygger på att instrumentet anpassats utifrån syftet i en vetenskaplig studie utan där det mer framkommer vad arbetsterapeuter ser som utvecklingsområden för att förbättra den kliniska användningen av instrumentet.
Metodvalet att genomföra en litteraturstudie med utgångspunkt i ADL-taxonomin
grundade sig i författarens erfarenhet av och intresse för instrumentet samt den tidsmässiga ramen för arbetet. En litteraturstudie valdes för att ADL-taxonomin är ett vedertaget instrument och det finns ett värde av att sammanställa information om instrumentets förekomst i aktuell forskning. Anledningen till att författaren valde ADL-taxonomin som sökord berodde främst på att ADL-taxonomin är ett instrument utarbetat av
arbetsterapeuter, för att användas av arbetsterapeuter (3). ADL taxonomin används både i klinisk verksamhet och i forskning (3). Detta betyder inte att instrumentet enbart används inom direkt arbetsterapeutisk verksamhet. Valet av sökord grundade sig på syftet att få fram de studier där ADL-taxonomin fanns med oberoende av om arbetsterapeutiska interventioner fanns med eller inte. Tillexempel så används ADL-taxonomin i en av studierna som en av flera metoder för att utvärdera kirurgisk behandling (15). Författaren ville ha med även dessa aspekter av instrumentet och valde därför att inte fokusera enbart på arbetsterapi. Genom att exkludera arbetsterapi som ett av sökorden ökades bredden av träffar och bidrar till en mer nyanserad bild av instrumentets användning, detta kan antas vara en styrka i studien.
16
Testsökningar genomfördes för att testa sökord och databaser. Endast CINAHL och PubMed innehöll resultat av utvalt sökord och därav valde författaren att endast inkludera dessa databaser. Att det blev en kvantitativ ansats i studien har sin grund i att
testsökningarna resulterade i kvantitativa artiklar. Sökningarna begränsades till att artiklarna skulle vara publicerade senast för tio år sedan. Författaren anser att tidsspannet bidragit till att artiklarna har ett relevant och aktuellt innehåll (12).
Att använda sig av en metodik (13) för att kvalitetsgranska artiklarna underlättade att genomföra analysen på ett systematiskt sätt och höjer kvalitén på studien. I detta skede hade arbetet underlättats av att vara två författare med möjlighet att göra granskningen parallellt och jämföra resultaten. Författarens modersmål är svenska, samtliga artiklar är skrivna på engelska. Nyanser och enstaka begrepp kan ha missats av författaren, även i detta stadium hade arbetet underlättats av att vara två författare för att kunna diskutera och analysera artiklarna ytterligare. Att det är första gången författaren genomför en
litteraturstudie kan också ha påverkat studiens resultat. Ovanstående faktorer kan ha påverkat studiens trovärdighet
Slutsats
Resultatet i denna litteraturöversikt visar att ADL-taxonomin används i olika syften, till olika patientgrupper och har ett flertal olika modifikationer, tillexempel med tillägg av numeriska skalor, borttagning av aktivitetsområden samt tillägg av aktivitetsområden.
Detta tyder på ett vidareutvecklingsbehov av ADL-taxonomin, med fler aktiviteter och även med möjlighet till en bättre gradering/beskrivning av aktivitetsförmåga. I stället för att utveckla nya instrument bör fokus vara att vidareutveckla befintliga beprövade
instrument. Därför anser författaren att fortsatt forskning omkring ADL-taxonomin behövs för att fastställa validitet och reliabilitet i de nya tilläggen. Detta för att öka
användarmöjligheten av ADL-taxonomin.
Studiens resultat kan bidra till att arbetsterapeuter får en ökad kunskap om hur ADL- taxonomin används och hur det förändrats i forskningsstudier. Utifrån detta kan
arbetsterapeuter få ett bättre underlag för beslut om klinisk användning av ADL-taxonomin både för användning i klientarbete och som underlag för att samla in klinisk evidens.
17
Referenser
1. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (2012). Etisk kod för arbetsterapeuter. Nacka:
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.
2. Taylor, R. Kielhofners. (2020). Model of human occupation -teori och tillämpning.
Lund: Studentlitteratur.
3. Törnquist, K. & Sonn, U (2014). Towards an ADL taxonomy for occupational thera- pists. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. 21(1), 20-27.
4. Birges James, A. Activities of Daily Living and Instrumental Activities of Daily Living.
E. Cohn, S, E, & Boyt Schell, A, B. Blesedell Crepeau. Willard & Spackman´s Occupa- tional Therapy: Eleventh edition (2009). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
538-578.
5. Sonn, U., Hulter Åsberg, K. (1991). Assessment of activities of daily living in the el- derly. A study of a population of 76-year-old in Gothenburg, Sweden. Scandinavian Jour- nal of Rehabiltation Medicine, 23 (4), 193-202.
6. Törnquist, K. & Sonn, U. (2017). ADL-Taxonomin® - en bedömning av aktivitetsför- måga. Nacka: Sveriges Arbetsterapeuter.
7. Socialstyrelsen. (2012). Om standardiserade bedömningsmetoder. Hämtad den 2020-12- 28 från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkata- log/ovrigt/2012-12-9.pdf.
8. Törnquist K, Sonn U, Svensson E. (1999) The ADL Taxonomy - from Individual Cate- goricla Data to ordinal Categorical Data. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 6, 11–20.
9. Kielhofner,G. (2008). Model of human occupation. Theory and application, fourt edi- tion. Philadelphia. Lippincott Williams & Wilkins.
10. Bejerholm,U. Bedömning av aktivitetsförmåga. s.151-174. Eklund,M. Gunnarsson,B &
Leufstadius,C. Aktivitet & relation: Mål och medel inom psykosocial rehabilitering (2010) . Lund: Studentlitteratur.
11. Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier. Värde- ring, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och Kultur.
12. Friberg, F. (2018). Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensar- beten. 3:e upplagan, Lund: Studentlitteratur.
13. Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. 3:e upplagan. Lund: Studentlitteratur.
14. Olsson, H. & Sörensen,S. (2010). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Nacka: Liber.
*15. de Oliveira TH, Ginsberg MR, Cooper S, Nowacki A, Rezai A, Deogaonkar M, Ma- chado AG.S. (2014). Long-term effects of deep brain stimulation for essential tremor with subjective and objective quantification via mailed-in questionnaires. Stereotactic Functi- tonal Neurosurgery, 90, 394-400.
18
*16. Zingmark, M. Fisher, A. Rocklöv,J. & Nilsson, I. (2014). Occupation-focused inter- ventions for well older people: An exploratory randomized controlled trial. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. 21, 447-457.
*17. Zingmark, M & Bernspång, B. (2011). Meeting the needs of elderly with bathing disa- bility. Australian Occupational Therapy Journal. 58, 164-171.
*18. Hariz G-M, Forsgren L. (2011) Activities of daily living and quality of life in persons with newly diagnosed Parkinson's disease according to subtype of disease, and in compar- ison to healthy controls. Acta Neurol Scandia. 123, 20-27.
*19. Sperens M, Georgiev D, Eriksson Domellöf M, Forsgren L, Hamberg K, Hariz G-M.
(2020). Activities of daily living in Parkinson's disease: Time/gender perspective. Acta Neurol Scand. 141, 168-176.
*20. Lindström, M. Hariz, G-M & Bernspång, B. (2012). Dealing with real-life chal- lenges: outcomes of a home-based occupational therapy intervention for people with se- vere psychiatric disability. Occupation, Participation & Health. 32(2), 1539-4492.
*21. Norberg, E-B. Löfgren, B. Boman, K. Wennberg, P. & Brännström. (2017) M. A cli- ent-centred programme focusing energy conservation for people with heart failure. Scan- dinavian Journal of Occupational Therapy. 24(6), 455-467.
*22. Jönsson, M, Appelros, P & Fredriksson, C. (2017). Older people readmitted to hospi- tal for acute medical care – Implications for occupational therapy. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. 24(2), 143-150.
*23. Löfgren, S. Hedström,M. Ekström,W. Lindberg,L. Flodin,L. & Ryd,L. (2015). Power to the patient: care tracks and empowerment a recipe for improving rehabilitation for hip fracture patients. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 29, 462-469.
*24. Larsson-Lund, M. Kottorp, A. Malinowsky, C. (2017) Return to work in people with acquired brain injury: association with observed ability to use everyday technology. Scand Journal of Occupation Therapy. 24(4), 281-289.
*25. Fallahpour, M. Kottorp,A. Nygård,L. & Larsson-Lund, M. (2015). Participation after acquired brain injury: Associations with everyday technology and activities in daily life.
Scandinavian Journal of Occupational Therapy. 22(5) 366-376.
*26. Larsson-Lund, M. Nygård, L. och Kottorp, A. (2014). Perceived difficulty in the use of everyday technology: relationships with everyday functioning in people with acquired brain injury with a special focus on returning to work. Disability and Rehabilitation.
36(19), 1618-1625.
*27. Holmqvist-Lidström,K & Holmefur, M. (2019). The ADL taxonomy for persons with mental disorders – adaptation and evaluation. Scandinavian Journal of Occupational Ther- apy. 26(7), 524-534.
28. Fischer,G,A. (2009) Occupational Therapy Intervention Process Model, A model for planning and implementing Top-down, Client-centered, and Occupation-based Interven- tion. Colorado: Three Star Press Inc.
29. Klinger,L. & Spauling,S,J. (2001). Occupational Therapy Treatment of Chronic Pain and Use of Assistive Devices in Older Adults. Top Geriatr Rehabil. 16(3), 34–44
30. SBU (2017) Hjälpmedel kan lyfta fler till en bättre vardag. Hämtad den 2021-02-24 från: .https://www.sbu.se/sv/publikationer/nya-vetenskap-och-praxis/hjalpmedel-kan-lyfta- fler-till-en-battre-vardag/
19
30. Ejlersen Wæhrens, E. & Fisher, G, A. (2009). Developing linear ADL ability measures based on the ADL Taxonomy: A Rasch analysis. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. 16(3), 159-171.
1
Bilaga 1 Tabell 3 Artikeltabell
Författare, Publicerings år,
Titel Land
Syfte Urval/
deltagare
Design Resultat Studie-kvalitet Användningen i
artikeln av ADL taxonomin
Förändring i ADL- taxonomin
De Oliveira, Ginsberg, Cooper, Nowacki, Rezai, Deogaonkar, Machado (2012) Long-Term Effekt on Deep Brain
Stimulation for Essential Tremor with Subjective and Objective Quantification via Mailed-In Questionnaire s
USA
Att utvärdera effekten av djup
hjärnstimulering (DBS) för patienter med essentiell tremor.
26 personer 11 kvinnor 15 män
Medelålder 72 år (62-82)
Longitudinell studie Förbättring kunde ses både beträffande ADL/livskvalitet och tremor.
Slutsats: DBS har en långtidseffekt för att kontrollera tremor.
13 poäng 81,25%
Hög
studiekvalitet
ADL taxonomin användes som mailat frågeformulär (elektroniskt format) med tillagd
graderingsskala.
Femgradig graderingsskala 1, utför aktiviteten självständigt och utan ansträngning, 2, utför aktiviteten självständigt men med viss
ansträngning, 3, utför aktiviteten självständigt men med stor
ansträngning, 4, utför aktiviteten med assistans, delvis beroende, 5, kan inte utföra aktiviteten alls
Zingmark, Fischer, Rocklöv &
Nilsson (2014) Occupational- focused
Att utvärdera tre olika interventioner för friska äldre.
177 personer 77-82 år 82,6% kvinnor
Randomiserad kontrollerad studie (RCT)
Aktivitetsbaserade interventioner tenderar att minska nedgången i fritidsaktiviteter och ADL.
16 poäng 100%
Hög studie kvalitet
ADL-taxonomin som självskattning användes för att kartlägga klientens ADL, före och efter intervention.
Kombinerades
Fyrgradig skala, deltagarna skattar sitt utförande i ADL med att ange om det använd hjälpmedel, extra tidsåtgång, fysisk
2
intervetion for well older people: An exploratory randomizes controlled trial.
Sverige
med MNPS. ansträngning och/eller säkerhetsrisk
Zingmark &
Bernspång (2011) Meeting the needs of elderly with bathing disability.
Sverige
Att jämföra två grupper av äldre med svårigheter att bada, varav en grupp får arbetsterapeutisk intervention.
Undersöka attityder hos äldre med funktionshinder som bor hemma rörande assisterande teknologi och social omgivning.
53 personer 72% kvinnor 28% män 65 år och äldre
Icke randomiserad kontrollerad studie (deskriptivt upplägg) (CCT)
Båda grupperna förbättrades
beträffande ADL och livskvalitet, men interventionsgruppen förbättrades något mer. Resultatet måste tolkas med försiktighet utifrån att
baslinjebedömningarn a skilde sig åt för grupperna. Klienterna i interventionsgruppen hade bättre utfall än kontrollgruppen.
13 poäng 81,25 % Hög studie kvalitet
Intervju via telefon Aktiviteterna förflyttning, på/avklädning, personliga hygien, och övrig
kroppsvård användes. Dessa graderades med en fyrgradig skala 1, kan utföra enkelt, 2, kan utföra med viss svårighet, 3, kan utföra med stor svårighet, 4, kan inte utföra aktiviteten Hariz &
Forsgren (2011) Activities of daily living and quality of life in persons with newly diagnosed Parkinson´s disease
Att beskriva patienters ADL-förmåga och livskvalitet vid första besöket på
neurologimottagninge n efter att ha fått diagnosen PS samt jämföra med en frisk kontrollgrupp.
99 patienter (45 kvinnor) kontrollgrupp 31 personer (14 kvinnor) 39-89 år
Del i Longitudinellt prospektivt forsknings projekt Tvärsnittstuide med kontrollgrupp
Patienterna upplevde redan tidigt i
sjukdomsförloppet en begränsning i ADL och QoL jämfört med kontrollgruppen
13 poäng 81,25 % Hög
studiekvalitet
Ett av flera instrument för att kartlägga
patienternas begränsningar i ADL. Observation.
Tregradig
graderingsskala för att gradera
aktivitetsutförandet 1, utför aktiviteten självständigt och utan svårigheter. 2, utför aktiviteten självständigt men med viss
ansträngning. 3,
3
according to subtype of disease, and in comparison to healthy controls.
Sverige
utför aktiviteten självständigt men med stor
ansträngning.
Sperens, Georgiev, Eriksson Domellöf, Forsgren, Hamberg, Hariz.
(2020) Activities of daily living in Parkinson´s disease:
Time/gender perspective Sverige
Att beskriva
utvecklingen av ADL- förmåga över tid hos patienter med Parkinsons sjukdom (PS) samt att
undersöka likheter och skillnader mellan kvinnor och män.
129 personer 53 kvinnor 76 män
Medelålder 70,5 år
Longitudinell, retrospektiv, deskriptiv studie
9 av 12 områden I ADL taxonomin visade förändring i utförandet över tid.
Kvinnor har ett sämre resultat i områdena inköp av dagligvaror och städning vilket troligen är
könsrollsbundet och inte PS specifikt.
13 poäng 81,25%
Hög
studiekvalitet
Självskattning Femgradig graderingsskala 1, utför aktiviteten självständigt och utan ansträngning, 2, utför aktiviteten självständigt men med viss
ansträngning, 3, utför aktiviteten självständigt men med stor
ansträngning, 4, utför aktiviteten med assistans, delvis beroende, 5, kan inte utföra aktiviteten alls Lindstöm,
Hariz &
Bernspång (2012) Dealing With Real-Life Challenges:
Outcome of a Home-Based Occupational
Att utvärdera hembaserade arbets- terapeutiska
interventioner för personer med svår psykisk funktions- nedsättning.
17 personer (7 kvinnor) 27-66 år
Interventions projekt (Randomiserad klinisk studie, RCT)
Före och efter utvärderingar för måluppfyllelse, aktivitets faktorer och hälsorelaterade faktorer förbättrades signifikant, samt att merparten av resultaten
vidmakthölls vid sex
12 poäng 75%
Hög
studiekvalitet
ADL taxonomin användes som ett självskattnings- instrument, före, direkt efter och sex månader efter interventioner.
Femgradig skala 1, utför aktiviteten självständigt och 5, helt beroende kan inte utföra aktiviteten alls.
4
Therapy Intervention for People With Servere Psychiatric Disability Sverige
månaders uppföljning.
Norberg, Löfgren, Boman, Wennberg &
Brännström (2017) A client- centred programme focusing energy conservation for people with heart failure.
Sverige
Att beskriva klienters och arbetsterapeuters erfarenheter av ett hembaserat program med fokus på energibesparande strategier (ECS) för personer med kronisk hjärtsvikt (CHF).
5 personer med kronisk hjärtsvikt 2 kvinnor 3 män 56-92 år
Deskriptiv fallstudie Både klienter och arbetsterapeuter upplevde att det specialiserade programmet gav struktur till AT arbetet, ökade kunskapen om CHF och värdefulla energibesparande strategier.
13 poäng 81,25%
Hög studie kvalitet
ADL-taxonomin används genom intervju.
Jämförelse av ADL mellan baseline och efter interventioner.
En förfinad skala användes som tillägg vid användandet av ADL-taxonomin.
Skalan uppger hur klienten utför aktiviteten, självständigt med eller utan extra tid, ansträngning, risk och hjälpmedel, behov av assistans, kan inte utföra aktiviteten eller inte aktuellt för att utföra för klienten.
Jönsson, Appelros &
Fredriksson (2017) Older people readmitted to hospital for acute medical care -
Implications for
occupational
Att jämföra ADL, kognition, risk för trycksår, undernäring och fallrisk hos äldre personer som
återinläggs på sjukhus.
60 personer över 75 år med återinläggning på sjukhus för tredje gången inom 12 månader jämfördes med en grupp matchad för ålder.
Jämförande tvärsnittsstudie
Jämfört med en matchad grupp hade deltagarna en högre risk för trycksår, fall och ADL-beroende.
14 poäng 87,5%
Hög
studiekvalitet
Bedömning (observation) med ADL taxonomin före utskrivning från sjukhus.
Inga förändringar av ADL-taxonomin
5
therapy.
Sverige Löfgren, Hedström, Ekström, Lindberg, Flodin & Ryd (2015) Power to the patients: care tracks and empowerment a recipe for improving rehabilitation for hip fracture patients.
Sverige
Att undersöka om ett bemyndigande arbetssätt tillsammans med ett individuellt upplagt
rehabiliteringsprogram kunde förkorta sjukhusvistelsen och underlätta hemgång.
Interventionsgrupp 285 personer 196 kvinnor 89 män Kontrollgrupp 218 personer 148 kvinnor 70 män Äldre än 65 år
Kliniskt kontrollerat försök (CCT) Interventionsgrupp jämfördes med kontrollgrupp
Det nya
rehabiliteringssättet förkortade
sjukhusvistelsen och gav en snabbare återgång till det dagliga livet.
13 poäng 81,25%
Hög studie kvalitet
ADL-taxonomin i intervjuform användes för att kartlägga klientens aktivitetsutförande innan
höftfrakturen.
Inga förändringar av ADL-taxonomin
Larsson Lund, Kottorp &
Malinowsky (2017) Return to work in people with acquired brain injury:
association with observed ability to use everyday technology Sverige
Att kartlägga hur den observerade förmågan att använda
vardagsteknik (VT), personens kapacitet och miljöfaktorer relaterade till VT bidrog till sannolikheten att återvända till arbete efter förvärvad hjärnskada.
74 personer 35 (47%) återvänt till arbete 39 (53%) ej återvänt till arbete 23-65 år
Tvärsnittsstudie Med univariat analys framkom att alla faktorer var signifikant associerade med arbetsåtergång. Med multivariat analys fanns inte dessa signifikanta associationer kvar.
Slutsats:
Att lägga till en observation i förmågan av användandet av vardagsteknik, interpersonella
13 poäng 81,25%
Hög
studiekvalitet
Bedömning med ADL-taxonomin användes för att utvärdera den självupplevda kvalitèn av ADL- utförandet.
Tillägg av
aktiviteterna hobby, sociala aktiviteter och
trädgårdsarbete.
En sex gradig skala för att gradera aktivitetsutförandet . Graderingen är i en fallande skala från 6, utför självständigt, säkert, tidseffektivt och utan ökad ansträngning, 5, utför aktiviteten
6
förmåga och
omgivningens karaktär bidrog minimalt till återgång till arbete när övriga variabler hade vägts in.
med hjälpmedel, 4, utför aktiviteten men behöver extra tid, 3, utför aktiviteten men upplever
ansträngning och trötthet, 2, utför aktiviteten men med risk, 1, behöver verbal/fysisk assistans, 0, gör inte/kan inte utföra aktiviteten.
Fallahpour, Kottorp, Nygård &
Larsson Lund (2015) Participation after acquired brain injury:
Associations with everyday technology and activities in daily life Sverige
Att undersöka relationen mellan upplevda svårigheter att använda
vardagsteknologi, upplevd förmåga att utföra ADL samt upplevd
delaktighet/nedsatt delaktighet hos personer med förvärvad hjärnskada.
81 personer (18-64 år)
Tvärsnittsstudie Upplevda svårigheter i att använda
vardagsteknologi, ADL- förmåga och
interaktionen mellan dessa två förklarade upplevda problem med delaktighet.
Vikten av att utvärdera individuellt i både ADL och i användandet av vardagsteknik för rehabilitering och återgång till vardagslivet.
13 poäng 81,25%
Hög
studiekvalitet .
Intervju
Tillägg av
aktiviteterna hobby, sociala aktiviteter och trädgårdsarbete En sex gradig skala för att gradera aktivitetsutförandet . Graderingen är i en fallande skala från 6, utför självständigt, säkert, tidseffektivt och utan ökad ansträngning, 5, utför aktiviteten med hjälpmedel, 4, utför aktiviteten men behöver extra tid, 3, utför
7
aktiviteten men upplever
ansträngning och trötthet, 2, utför aktiviteten men med risk, 1, behöver verbal/fysisk assistans, 0, gör inte/kan inte utföra aktiviteten.
Larsson Lund, Nygård &
Kottorp (2014) Perceived difficulty in the use of everyday technology:
relationships with everyday functioning in people with acquired brain injury with a special focus on returning to work Sverige
Att undersöka sambanden mellan svårigheter med användandet av vardagsteknologi (VT) och svårigheter med ADL, hemma , i samhället och på arbetsplatsen för personer med förvärvad hjärnskada.
74 personer (18–64 år)
Utforskande tvärsnittsstudie
Det fanns ett signifikant samband mellan svårigheter att utföra ADL och svårigheter med att använda
vardagsteknologi (VT).
Personer med arbete hade signifikant högre förmåga att använda VT, graden av ADL- förmåga och ålder var signifikant relaterade till arbetsåtergång.
13 poäng 81,25 % Hög
studiekvalitet
Intervju Tillägg av
aktiviteterna hobby, sociala aktiviteter och trädgårdsarbete En sex gradig skala för att gradera aktivitetsutförandet . Graderingen är i en fallande skala från 6, utför självständigt, säkert, tidseffektivt och utan ökad ansträngning, 5, utför aktiviteten med hjälpmedel, 4, utför aktiviteten men behöver extra tid, 3, utför aktiviteten men upplever
ansträngning och trötthet, 2, utför
8
aktiviteten men med risk, 1, behöver verbal/fysisk assistans, 0, gör inte/kan inte utföra aktiviteten.
Lindström Holmqvist &
Holmefur (2019) The ADL taxonomy for persons with mental disorders – adaptation and evaluation Sverige
Att anpassa ADL- taxonomin för klienter med psykisk
funktionsnedsättning och utvärdera
instrumentets validitet.
123 klienter 55% män 45% kvinnor medelålder 36 år
Tvärsnittsstudie Raschanalys användes för att utvärdera aktiviteternas psykometriska egenskaper
Testversionen av ADL- taxonomin för klienter med psykisk
funktionsnedsättning är redo att användas kliniskt.
13 poäng 81.25%
Hög
studiekvalitet
En testversion av ADL-taxonomin för klienter med psykisk
funktionsnedsättni ng användes.
81 % intervju övriga genom observation.
Aktiviteten Förflyttning utökades till orientering och förflyttning.
Kommunikation delades till läsa &
skriva samt hantera kommunikationsme del.
Tre nya aktiviteter lades till samspela med andra, hobby och fritid.
