Kandidatuppsats, 15 hp Kandidatexamen i Psykologi, 180 hp
VT 2021
Handledare: Patrik Hansson
RELATIONEN MELLAN EMOTIONELL INTELLIGENS
OCH PERSONLIGHET
Bill Burman
Förkortningar:
EI: Emotionell intelligens
TEI: Trait Emotional intelligence AEI: Ability Emotional intelligence
Sammanfattning
Från tidigare perspektiv om intelligens har en ny form av synsätt växt fram; emotionell intelligens (EI). Fokus ligger på att förstå och hantera sina och andras känsloförnimmelser. Två grenar av EI har formats för hur man kan tolka begreppet. EI som förmåga (AEI: Ability emotional intelligence) och EI som personlighet (TEI: Trait emotional intelligence).
Femfaktorteorin delar in personlighet i fem olika dimensioner (utåtriktning, tillmötesgående, ordningsamhet, neuroticism och öppenhet). Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan emotionell intelligens och personlighet. Studien är en sambandsstudie med tvärsnittsdata, där 78 deltagare (33 män och 45 kvinnor) besvarade ett frågeformulär, som innehöll mätinstrumentet Mini-IPIP, som mäter dimensionerna ur femfaktorteorin och the assessing emotions scale, som mäter AEI. Resultatet visade att dimensionerna tillmötesgående, ordningsamhet och öppenhet hade ett positivt samband med EI. En slutsats som dras är att det finns ett begränsat samband mellan EI och personlighet i denna studie. Framtida forskning bör fortsätta undersöka relationen för att få ett definitivt svar om begreppens samröre.
Nyckelord: emotionell intelligens, personlighet, femfaktorteorin Abstract
From previous perspectives on intelligence, a new form of approach has emerged; emotional intelligence (EI). The focus is on understanding and managing one´s and other´s emotional sensations. Two branches of EI have shaped on how to interpret the concept. EI as ability (AEI:
Ability emotional intelligence) and EI as personality (TEI: Trait emotional intelligence). The five-factor theory divides personality into five different dimensions (extraversion, agreeableness, conscientiousness, neuroticism and openness). The purpose of this study is to investigate the relationship between emotional intelligence and personality. The study is a correlation study with cross-sectional data, where 78 participants (33 men and 45 women) answered a questionnaire containing the Mini-IPIP, which measures the dimensions from the five-factor theory, and the assessing emotions scale, which measures AEI. The results showed that the dimensions agreeableness, conscientiousness and openness had a positive connection with EI. There is limited connection between EI and personality in this study. Future research should continue to examine the relationship in order to get a definitive answer about the concepts' connection with each other.
Keywords: emotional intelligence, personality, five-factor theory
Relation mellan emotionell intelligens och personlighet
Hög emotionell intelligens (EI) leder till att individer har enklare för att beakta
aspekter av emotionell karaktär (Salovey & Mayer, 1990). Detta leder till större respekt och hänsyn mot andra, till exempel familj, arbetskamrater men även mot sig själv (Salovey &
Mayer, 1990). En viktig teori för EI var Howard Gardners (1983) teori om multipel intelligens.
Gardner menade att människor inte har en intelligens utan flera. Howard Gardner-´s nya syn på intelligens som ett multidimensionellt koncept lade grunden för emotionell intelligens.
Gardner förklarade att emotionell förståelse kan till exempel hjälpa barn med själviakttagelse, självförtroende, empati och självkontroll (Gardner, 1983; Ioannidou & Konstantikaki, 2008).
Emotionell intelligens, presenterad av Salovey och Mayer (1990) började undersöka social och emotionell anpassning. Fokus riktades mot att individer kan utveckla sina emotionella färdigheter genom erfarenhet och inlärning (Lopes et al., 2003).
Tidig forskning av området emotionell intelligens bestod främst av olika mätningar;
Bar-On Emotional Quotient Inventory (Bar-On, 1997), Självskattningstest med 15 subskalor, inklusive faktorerna 1) Interpersonal (självmedvetenhet) 2) Interpersonal (empati) 3) Anpassningsförmåga 4) Stresshantering och 5) Generellt humör. Mayer-Salovey-Caruso Emotional Intelligence Test (MSCEIT) (Mayer et al., 2002). Mätinstrumentet kunde identifiera fyra centrala förmågor: uppfatta, använda, förstå och hantera känslor. Schutte et al. (1998), The Assessing Emotions Scale/Self-Report Emotional Intelligence Test (SREIT), självskattningstest med 33 påståenden som mäter emotionell skicklighet, enligt Solvey och Mayer´s (1990) modell av EI.
Genom att emotionell intelligens fått en ökad framväxt inom psykologin så har det skapats två synsätt på området. Det ena riktar in sig mot förmåga; Ability emotional intelligence (AEI) (Mayer & Solvey, 1997) och det andra riktar in sig mot personlighetsdrag;
Trait emotional intelligence (TEI) (Petrides et al., 2007). AEI är förmågan att uttrycka och förstå känslor, resonera med känslor, reglera känslor individuellt och i andra individer (Mayer
& Solvey, 1997). TEI bör ses som en konstellation av självuppfattning i de lägre personlighets hierarkierna enligt Petrides et al. (2007). Dessa två distinktioner av emotionell intelligens försöker beskriva begreppet ur två olika grundkoncept. Alba-Juez och Pérez-González (2019) föreslog en tolkning av de båda perspektiven. Emotionell intelligens som personlighetsdrag kan beskrivas som något icke-kognitivt och automatiskt. Emotionell intelligens som förmåga som något kognitivt och medvetet. AEI ska ses som en form av intelligens, medan TEI ska ses som personlighet (Alba-Juez & Pérez-González, 2019).
Definitionen av personlighetsdrag är att man kan se fasta beteendemönster hos
individer (McCrae & Costa, 2008). Det kan gälla känslor, tankar och aktioner. Fasta mönster kan förklaras som att om en person är känslig, så kan man beskriva den personen som känslig, utan att vara beroende av en specifik situation eller tid (McCrae & Costa, 2008).
Traitperspektivet inom personlighetspsykologi bygger på att man genom personlighetsdrag kan sammanfatta hur en person beter sig (McCrae & Costa, 2008). Femfaktorteorin (Costa &
McCrae, 1992) är en teori om personlighet. MINI-IPIP, IPIP- The International Personality Item Pool (Donnellan et al., 2006; Goldberg, 1999) är tester för att mäta detta. Teorin delar in personlighet i fem olika dimensioner: neuroticism, utåtriktning, öppenhet, tillmötesgående och
ordningsamhet (Costa & McCrae, 1992). Soto och John´s studie från 2012 påvisade att tillmötesgående och ordningsamhet ökade med ålder. Inga signifikanta resultat kunde avgöra förändring i utåtriktning. Soto och John (2012) kunde se en minskning i öppenhet och neuroticism i äldre deltagare. Även könsskillnader har undersökts utifrån femfaktorteorin.
Costa et al. (2001) samlade in data från 23.000 män och kvinnor från 26 olika länder. Resultatet från studien visade att kvinnor låg högre i skalorna neuroticism, tillmötesgående och aspekterna värme (ur utåtriktning) och öppenhet för känslor (ur öppenhet). Män var högre i självsäkerhet (aspekt från utåtriktning) och öppenhet.
Lopes et al. (2003) utförde en studie att undersöka länken mellan emotionell
intelligens och personlighetsdrag utifrån femfaktorteorin. Resultatet visade att studenter som fick höga poäng på det emotionella intelligenstestet (MSCEIT) var mer troliga att ha goda relationer. Resultatet indikerade att MSCEIT hade en positiv korrelation med personlighetsdragen tillmötesgående och ordningsamhet, samt en negativ korrelation med öppenhet (Lopes et al., 2003).
Petrides et al. (2010) studie undersökte relationen mellan TEI (trait EI; TEIQue-SF) och personlighet (NEO-FFI, mätinstrument som mäter dimensionerna ur femfaktorteorin).
Regressionsanalyserna som användes påvisade överlapp mellan emotionell intelligens och personlighetsdimensionerna med över 50%. Enligt Petrides et al. (2010) resulterar detta i att man kan beskriva aspekterna av emotionell intelligens som en konstellation av personlighetsdrag. Andra studier har visat på liknande resultat som de i Petrides el al. (2010) (eg., Freudenthaler et al., 2008; Greven et al.,2008; Mikolajczak et al., 2007; Vernon et al., 2009). Genomgående i alla dessa studier är att man kan se en stark korrelation mellan personlighet tolkad ur femfaktorteorin och TEI (Petrides et al., 2010).
Alegre et al. (2019) syfte var att replikera en annan studie gjord av Pérez-González och Sánchez-Ruiz (2014). I den studien korrelerade TEI och de fem personlighetsdragen (B5) med varandra. B5 kunde även förutse TEI, förutom i tillmötesgående kategorin, med 57% variation.
Den replikerande studien visade också korrelation mellan TEI (mätinstrument: CDE-A35) och B5, men med ett bättre samband mellan TEI och tillmötesgående (B5).
I Athota et al. (2009) studie undersöktes AEI´s roll för personlighet utifrån
femfaktorteorin och moraliskt resonemang med hjälp av SREIT (Schutte et al., 1998). 131 universitetsstudenter fick genomföra psykologiska tester som innehöll mätinstrument från de nämnda begreppen. Resultatet visade relation mellan AEI, personlighet och moraliskt resonemang. AEI visade sig vara en signifikant prediktor till fyra av fem personlighets- dimensioner (utåtriktning, öppenhet, neuroticism och tillmötesgående) (Athota et al., 2009).
Det som framgår i de nämnda studierna är att EI och personlighet har en relation. Det framgår inte hur man ska se på relationen eftersom mätinstrumenten för att mäta EI är inkonsekventa, i och med två olika perspektiv (TEI och AEI) som har olika mätinstrument.
Användning av en utgångspunkt som enbart är emotionell intelligens skulle ge bättre förklaringskraft hur relationen till personlighet egentligen ser ut. Denna studie kommer bidra stöd åt tidigare forskningsresultat om relationen mellan EI och personlighet. Studien försöker även bidra till att relationen mellan EI och personlighet ska ses ur ett AEI perspektiv.
Studiens överordnade syfte är att försöka besvara frågeställningen vilken relation har emotionell intelligens till personlighet. Studien kommer undersöka vilka dimensioner ur femfaktorteorin som har ett samband med emotionell intelligens operationaliserat som AEI.
Metod Deltagare
I denna studie tillämpades ett bekvämlighetsurval via Facebook. Totalt svarade 78 personer på enkäten, varav 45 var kvinnor och 33 var män i åldrarna 21–57, M =28.05 SD = 8.86. Inget bortfall skedde i studien.
Design och Procedur
Denna studie är en sambandsstudie med tvärsnittsdata. En webbenkät distribuerades via Facebook och alla som hade tillgång till enkäten fick frivilligt delta. Enkäten var aktiv mellan den 12:e april 2021 och 3:e maj 2021. Enkäten var uppdelad i två olika delar. Ena delen bestod av ett EI-test och den andra av ett personlighetstest (se nedan). På enkätens försättsblad fanns information om studien och om informationskravet. Efter försättsbladet kom enkätens obligatoriska del. Den innefattade att deltagaren måste godkänna att man har läst igenom informationskravet, vilken ålder man har och könstillhörighet. Ålder och kön fungerar som demografiska variabler i studien. Testen gick inte att påbörja innan man hade delgett den informationen. Det tog cirka 15 minuter att göra klart de båda testerna.
Instrument och material
I webbenkäten efterfrågades demografiska variabler som kön, ålder, samt frågor om emotionell intelligens och personlighetsdrag.
Mini-IPIP
Det första testet var en förkortad version av personlighetstestet IPIP (Goldberg, 1999). IPIP (International Personality Item Pool) är ett mätinstrument som avser mäta de fem personlighetsdimensioner ur femfaktorteorin; neuroticism, utåtriktning, öppenhet, tillmötesgående och ordningsamhet. Originalmodellen av IPIP (Goldberg, 1999) består av 50 påståenden. Mini-IPIP består av 20 påståenden (fyra för varje faktor) som deltagaren skulle ta ställning till. En svensk version användes i denna studie (Bäckström, https://ipip.ori.org/Swedish1995Items.htm).11 av de 20 frågorna skulle tolkas reviderat. Testet utgick ifrån en likertskala mellan 1–5, där 1. Stämmer absolut inte, 2. Stämmer ganska dåligt, 3. Stämmer varken bra eller dåligt, 4. Stämmer ganska bra, 5. Stämmer absolut. Medelvärdet baserat på de 20 frågorna används som beroendemått respektive faktor. I Donnellan et al.
(2006) studie uppvisar Mini-IPIP skalan på validitet när jämförelser gjordes med andra femfaktormätningar. Studien visade även att Mini-IPIP (20 påståenden) har nästintill lika god reliabilitet: utåtriktning α = .82, tillmötesgående α = .75 ordningsamhet α = .75, neuroticism α
= .70 och öppenhet α = .70, som den fulla versionen av IPIP (50 påståenden): utåtriktning α = .91, tillmötesgående α = .80 ordningsamhet α = .81, neuroticism α = .89 och öppenhet α = .78 (Donnellan et al., 2006). Reliabiliteten i den aktuella studien uppvisade god reliabilitet (Cronbach's alfa): utåtriktning α = .88, tillmötesgående α = .73 ordningsamhet α = .70, neuroticism α = .78 och öppenhet α = .82.
The Assessing Emotions Scale/ Self-Report Emotional Intelligence Test (SREIT)
Det andra testet (SREIT, Schutte et al., 1998), baserat på Salovey och Mayers (1990)
originalmodell för emotionell intelligens och översatt version (svenska) av Fransson och Elheim (2007) består av 33 påståenden. Med hjälp av “back translation” hade Fransson och Elheim (2007) översatt testet. Deras översättning överensstämde med det engelska originalet (enligt deras bedömning) (Fransson & Elheim, 2007). Schutte et al. (1998) utförde en två veckors test-retest på skalan som visade god reliabilitet, 0.78. Den interna konsistensen på testet visade Cronbach´s alfa: α = .90. Poängen på testet var stabila över tid. Genom att undersöka collegestudenters EI poäng och slutbetyg för det gällande skolåret fick Schutte et al.
(1998) fram att testet hade prediktiv validitet, r(63) = .32, p < .01. Den interna konsistensen (Cronbach's) i denna studie var .77. Samma likertskala (1-5) användes även i detta test, där 1.
Stämmer absolut inte, 2. Stämmer ganska dåligt, 3. Stämmer varken bra eller dåligt, 4. Stämmer ganska bra, 5. Stämmer absolut. Medelvärdet baserat på de 33 frågorna används som beroendemått.
Statistiska analyser
En multipel regressionsanalys användes för att besvara frågeställningen. Valet av denna statistiska analys grundar sig i att syftet med studien är att undersöka om det finns en relation mellan emotionell intelligens och personlighet. Ett T-test utfördes för att se om det fanns skillnader mellan könen och den beroende variabeln, EI. I regressionsanalysen behandlades de fem personlighetsfaktorerna som oberoende variabler och poäng på EI-testet behandlades som beroende variabel.
Etiska överväganden
Grundläggande forskningsetiska principer och etiska riktlinjer för forskning, i
enlighet med God Forskningssed (2017) av Vetenskapsrådet, har följts i denna studie. Då studien använder en enkätundersökning så är risken för fysisk smärta mycket låg. Testerna innehöll frågor om deltagarnas emotionella kompetens och personlighetsdrag. Det kan framkalla psykisk smärta eller obehag. Det scenariot beaktades men risken för det uppfattades som mycket låg. Frågorna var personliga, men inte för personliga för att framkalla trauman inom deltagarna. Svaren på testerna presenterades kollektivt och anonymt. Information om studien förmedlades genom ett informationsblad innan enkätundersökningen. På informationsbladet framgick det tydligt hur studien skulle utföras och dess syfte. Det framkom även vilka eventuella risker som kan förekomma, att studien var helt frivillig och att deltagarna kunde avbryta enkäten när som helst. Genom att fylla i enkäten medgav deltagarna att de samtyckte att vara med i studien.
Resultat
Tabell 1
Deskriptiva data från variablerna ålder, emotionell intelligens, kön (man och kvinna), utåtriktning, tillmötesgående, ordningsamhet, neuroticism och öppenhet. Medelvärde och standardavvikelse.
Variabel M Std
Ålder 28.05 8.86
Emotionell intelligens 3.65 .31
Man 3.61 .30
Kvinna 3.66 .32
Extraversion 3.28 .96
Tillmötesgående 4.14 .65
Ordningsamhet 3.60 .77
Neuroticism 2.88 .94
Öppenhet 3.78 .74
Note: N=78.
Tabell 2 visar korrelationsdata. Korrelationen visar att EI korrelerar positivt med dimensionerna utåtriktning r(76) = .36, p = .001, tillmötesgående r(76) = .43, p = .001, ordningsamhet r(76) = .28, p = .01 och öppenhet r(76) = .25, p = .02. EI och neuroticism r(76)
= -.11, p = .31, samt EI och ålder r(76) = -.00, p = .98, visar ingen signifikant korrelation, därav väljs ålder bort från regressionsanalysen. Det var ingen signifikant skillnad mellan könen man (M = 3.61, SD = .30) och kvinna (M = 3.66, SD = .32), t(76) = -.69, p = .48, med avseende på EI.
Tabell 2
Korrelationsdata från variablerna emotionell intelligens, ålder, utåtriktning, tillmötesgående, ordningsamhet, neuroticism och öppenhet. Medelvärde, standardavvikelse och Pearson´s r.
Variabel 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7.
1. Emotionell intelligens
2. Ålder -.00
3. Utåtriktning .36** -.07
4.Tillmötesgående .43** .05 .42**
5. Ordningsamhet .28* .05 .12 .29**
6. Neuroticism -.11 -.04 .02 .02 .04
7.Öppenhet .25* .10 .11 .01 -.08 .03
Note: N=78, **p < .01, *p < .05
Tabell 3 visar resultatet från regressionsanalysen för att visa samband mellan emotionell intelligens (Y) och prediktorvariablerna utåtriktning (X1), tillmötesgående (X2), ordningsamhet (X3), neuroticism (X4) och öppenhet (X5).
Tabell 3
Multipel regressionsanalys av sambandet mellan emotionell intelligens och personlighet.
Emotionell intelligens (EI) mätt med SERIT. Personlighet mätt med Mini-IPIP.
Variabel B Beta 95.0% CI
lägre
95.0% CI Övre
Utåtriktning .06 .19 -.00 .13
Tillmötesgående .14 .29** .03 .24
Ordningsamhet .08 .19* -.00 .16
Neuroticism -.04 -.14 -.11 .01
Öppenhet .10 .25** .02 .18
Total R2 .33
n 78
Note: **p < .01, *p < .05
Resultatet visade att personlighetsfaktorerna förklarade 33.7% av variansen (R2 = .337, F(5, 72) = 7.33, p < .001). Tre av fem variabler var statistiskt signifikanta resultat till sambandet, tillmötesgående (β = .29; p = .01), ordningsamhet (β = .19; p = .05) och öppenhet (β = .25; p = .01). De positiva beta-vikterna visar på att det finns ett positivt samband mellan emotionell intelligens och personlighetsdimensionerna; tillmötesgående, ordningsamhet och öppenhet. Inget signifikant samband kunde ses mellan EI och utåtriktning (β = .19; p = .07).
Diskussion
Syftet med studien har varit att undersöka relationen mellan emotionell intelligens och personlighet. Den multipla regressionsanalysen kunde ge signifikanta resultat om samvariation mellan emotionell intelligens och personlighet. Ett positivt signifikant samband mellan AEI och personlighetsdimensionerna tillmötesgående, ordningsamhet och öppenhet påvisades i studien. Resultatet av studien går delvis i linje med tidigare forskning.
Lopes et al. (2003) studies testpoäng på AEI (MSCEIT) visade positiv korrelation med tillmötesgående och ordningsamhet. Liknande resultat påvisades i den aktuella studien, där tillmötesgående, ordningsamhet, öppenhet och utåtriktning korrelerade positivt (se Tabell 2). Ett positivt samband framkom även mellan AEI och de ovannämnda dimensionerna (förutom utåtriktning) i den multipla regressionsanalysen (se Tabell 3). En förklaring till att AEI korrelerar positivt med dessa dimensioner kan vara att de är mer förankrade i Salovey och Mayers (1990) originalmodell av EI. Enligt Salovey och Mayer (1990) är en viktig förutsättning för emotionell intelligens, själviakttagelse. Förmågan att kunna identifiera en känsla när den uppstår och kunna uttrycka den på ett korrekt sätt. Salovey och Mayer (1990) fortsätter med att förklara, ju bättre individer är på emotionell hantering, desto enklare har hen att anpassa sig. Något som även visar på hög emotionell intelligens är att ha god perception om medmänniskors känslor. Detta gör att man lättare kan se subtila signaler hur en person mår (Salovey & Mayer, 1990). Goleman (1995) förstärker Salovey och Mayer´s (1990) defintion av EI genom delar av hans tolkning. En viktig del av EI är att motivera sig själv (Goleman, 1995). Det kan förstås som känslomässig självkontroll. Detta är viktigt i prestation och om självkontroll uppfylls så är det enklare att hitta motivation, produktivitet och kreativitet. Goleman (1995) anser även att uppfatta känslor hos andra är en stor del av EI.
Att man som medmänniska kan uppfatta och förstå signaler från andra människor (Goleman, 1995). Om man jämför Salovey och Mayer (1990) och Goleman (1995) med McCrae och Costas (2008) definition av tillmötesgående, ordningsamhet, öppenhet- och utåtriktning så kan man se likheter. Tillmötesgående visar hur en person förhåller sig till sina känslor. Om man är pålitlig och hjälpsam så innebär det att du ligger högt på den skalan (McCrae & Costa, 2008). Ordningsamhet visar om du har hög eller låg självdisciplin. Personer som ligger högt på skalan är målmedvetna, ambitiösa och strukturerade (McCrae & Costa, 2008). Personer som ligger högt i öppenhet är kreativa och nyfikna, medan personer som är utåtriktade förstår människor i socialt sammanhang (McCrae & Costa, 2008). Likheterna mellan AEI och de dimensionerna kan vara en förklaring till varför de korrelerade i Lopes et al. (2003) och i den aktuella studien.
Även likheter med Petrides et al. (2010) studie går att hitta. Petrides et al. (2010) hade ett överlapp på drygt 50%, medan den aktuella studien hade 33.7%. Detta kan ses som en styrka hos den aktuella studien. Trots litet stickprov så visar studien ett liknande resultat som Petrides et al. (2010). Det gör att slutsatser om relation mellan AEI och personlighet förstärks. Detta eftersom det perspektivet inte har samma koncentrerade riktning som TEI perspektivet (Petrides et al., 2010) har, som explicit riktar sig mot personlighet.
I Athota et al. (2009) studie fann de en stark relation mellan EI och personlighet. Till skillnad från, exempelvis Petrides et al. (2007), så anser inte Athota et al. (2009) att EI ska tolkas som en faktor i personlighet. De argumenterar för att EI ska ses som något som influerar personlighet och kan därför ses som personlighetens avlägsna föregångare. Resonemanget stöds av Cloninger et al. (1993) studie, som menar att förklaringsmodeller av personlighet har en underliggande funktion av emotionell kontroll (Athota et al., 2009; Cloninger et al., 1993).
Den aktuella studien ger stöd åt Athota et al. (2009), eftersom samma mätinstrument (SREIT) har använts i studierna som utgår ifrån AEI synsättet på EI. Signifikant samband mellan AEI och personlighet framkommer i båda studierna.
Skillnader mellan de tidigare studierna och den aktuella studien är att
personlighetsdimensionen neuroticism hade hög korrelation med TEI i både Alegre et al.
(2019) och Petrides et al. (2010). Även AEI i Lopes et al. (2003) påvisades korrelation med neuroticism. Resultatet i denna studie visade tvärtom att det inte finns någon samband mellan EI och neuroticism. Ett svar till denna skillnad kan var det låga deltagarantalet i denna studie.
Det gör resultatet svårt att generalisera. Ett annat är att det kan vara skillnad mellan de olika mätinstrumenten för EI som användes i tidigare studier och denna (Lopes et al. 2003: MSCEIT, Petrides et al. 2010: TEIQue-SF, Alegre et al. 2019: CDE-A35 och Athota et al. 2009: SREIT och den aktuella studien: SREIT).
Resultatet visade vidare att det inte fanns någon skillnad i kön med avseende på EI.
Tidigare forskning antyder att kön kan vara en faktor som kan stödja högre respektive lägre EI poäng. I Qualter et al. (2012) studie fanns skillnader mellan könen där pojkar hade lägre EI poäng än flickor. Anledningen till olika resultat kan bero på lågt deltagarantal i den aktuella studien. Eftersom antalet deltagare var N=78 så är inte stickprovet tillräckligt stort för att få en stark statistisk power. Stickprovet är för litet för att upptäcka eventuella effekter av kön på EI.
Det är relevant att nämna kritik som har framförts, specifikt mot AEI och
mätinstrumentet som användes i denna studie, The assessing emotions scale (Schutte et al., 1998). Till skillnad från mätning av kognitiva förmågor, som är rätt och fel sett ur ett objektivt plan (till exempel, matematiska ekvationer), så måste mått av känslor förlita sig på väldefinierade frågor. Vissa av testerna utgick ifrån strikta frågor som enbart behandlade förmåga. Andra tester använde sig av frågor som även mätte subjektiva beteendemönster istället för objektiva förmågor, till exempel Schutte et al., (1998) (O'connor et al. 2019). Dessa mätmetoder utvidgade definitionen av emotionell intelligens så att även sociala färdigheter inkluderades i egenskaperna som innefattas inom området emotionell intelligens. Genom prövning av mätinstrumenten så framkom det att dessa olika mått oftast mätte delvis relaterbara underliggande konstrukt från andra områden (O'connor et al., 2019). Argument för studiens användning av det valda mätinstrumentet är att det har gjorts prövning (Schutte et al., 1998) av instrumentets reliabilitet och validitet som är trovärdigt.
Studiens begränsningar som också bör tas upp är att det är en tvärsnittsstudie, som behandlar självrapporterad korrelationsdata. Det innebär att inga kausala samband kan slutledas från denna studie. En annan av studiens begränsning är att inte andra variabler (till exempel, fysisk och kognitiv status) beaktats.
Framtida forskning med fokus på att skapa en ännu tydligare distinktion mellan AEI och TEI föreslås. Det skulle ge forskningsområdet mer tydlighet, där AEI kan förstås som ett självständigt psykologiskt begrepp och TEI som ett verktyg att förklara personlighetspsykologi mer djupgående.
Referenser
Alba-Juez, L., & Pérez-González, J.C. (2019). Emotion and language ‘at work’:
the relationship between trait emotional intelligence and communicative competence as manifested at the workplace. I Mackenzie, J.L. & Alba-Juez, L. (Eds.), Emotion in Discourse, 247–278. Amsterdam, John
Benjamins. https://doi.org/10.1075/pbns.302.10alb
Alegre, A., Pérez-Escoda, N. & López E. (2019). The Relationship
Between Trait Emotional Intelligence and Personality. Is Trait EI Really Anchored Within the Big Five, Big Two and Big One Frameworks? Frontiers in psychology, 10, Publicerad online 2019 april 24. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2019.00866
Athota, V. S., O’Connor, P. J., & Jackson, C. (2009). The Role of Emotional Intelligence and Personality in Moral Reasoning. Bowen Hills, QLD, Australian Academic Press.
Bar-On, R. (1997a). The Emotional Quotient Inventory (EQ-i): a test of emotional intelligence. Toronto, Canada. Multi-Health Systems, Inc.
Bäckström. Mini-IPIP, svensk version. https://ipip.ori.org/Swedish1955Items.htm.
Costa, P. T., & McCrae, R. R., (1992). Normal Personality Assessment in Clinical Practice:
The NEO Personality Inventory. Psychological Assessment, 4(1),5–13.
http://dx.doi.org/10.1037/1040-3590.4.1.5
Costa Jr, P. T., Terracciano, A., & McCrae, R. R. (2001). Gender Differences in Personality Traits Across Cultures: Robust and Surprising Findings. Journal of Personality and Social Psychology, 81(2), 322–331. https://doi.org/10.1037/0022-3514.81.2.322 Cloninger, C. R., Svrakic, D. M, & Przybeck, T. R. (1993). A psychobiological model of
temperament and character. Archives of General Psychiatry, 50, 975–990.
Donnellan, M. B., Oswald, F. L., Baird, B. M., Lucas, R. E. (2006). The Mini-IPIP Scales:Tiny-Yet-Effective Measures of the Big Five Factors of Personality.
Psychological assessment, 18(2),192–203. http://dx.doi.org/10.1037/1040- 3590.18.2.192
Fransson, A., & Elheim, F. (2007). Svartsjuka och emotionell intelligens En
korrelationsstudie mellan svartsjuka och emotionell intelligens beroende på
relationsstatus, kön och ålder. Växjö universitet. FULLTEXT01.pdf (diva-portal.org) Hämtad 2021-03-30.
Freudenthaler, H.H., Neubauer, A.C., Gabler, P., Scherl. W.G. (2008). Testing the Trait Emotional Intelligence Questionnaire (TEIQue) in a German-speaking sample.
Personality and Individual Differences, 45(7), 673–678.
http://dx.doi.org/10.1016/j.paid.2008.07.014
Gardner, H. (1983). Frames of Mind: The Theory of Multiple Intelligences. University of Illinois Press.
Goldberg, L. R. (1999). A broad-bandwidth, public-domain, personality inventory measuring the lower-level facets of several five-factor models. Tilburg University Press.
Goleman, D. (1995). Emotional Intelligence: Why it can Matter more than IQ. London, Bloomsbury Publishing.
Greven, T. Chamorro-Premuzic, A. Arteche, A. Furnham (2008). A hierarchical
integration of dispositional determinants of general health in students: The Big Five, trait emotional intelligence and humour styles. Personality and Individual
Differences, 44(7), 1562–1573. http://dx.doi.org/10.1016/j.paid.2008.01.012 Hermerén, G. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet. God forskningssed (vr.se) Ioannidou, F., & Konstantikaki, V. (2008). Empathy and emotional intelligence: What is it
really about? International Journal of Caring Sciences, 1(3), 118–123.
Mayer, J. D., & Salovey, P. (1997). What is emotional intelligence? I P. Salovey & D. J.
Sluyter (Eds.), Emotional development and emotional intelligence: Educational implications, 3–34. Basic Books.
Mayer, J.D., Salovey, P., & Caruso, D (2002a). Mayer-Salovey-Caruso Emotional Intelligence Test (MSCEIT). Toronto, Canada: Multi-Health Systems.
McCrae, R. R., & Costa Jr., P. T. (2008). A five-factor theory of personality. I McCrae, R.R.,
& Costa Jr., P. T. (3rd ed.), Handbook of personality: Theory and research, 159-181.
The Guilford Press.
Mikolajczak, M., Luminet, O., Leroy, C., & Roy, E. (2007). Psychometric properties of the Trait Emotional Intelligence Questionnaire: Factor structure, reliability, construct, and incremental validity in a French-Speaking population. Journal of Personality
Assessment, 88(3), 338–53. http://dx.doi.org/10.1080/00223890701333431 O’conner, P. J., Hill, A. Kaya, M. & Brett, M. (2019). The measurement of
Emotional intelligence: A Critical Review of the Literature and Recommendations for Researchers and Practitioners. Frontiers in psychology, 10. Publicerad online 28 maj.
https://doi.org/10.3389/fpsyg.2019.01116
Lopes, P. N. Salovey, P., & Straus, R.(2003). Emotional intelligence, personality, and the perceived quality of social relationships. Personality and Individual Differences, 35(3), 641–658. https://doi.org/10.1016/S0191-8869(02)00242-8
Petrides, K.V., Vernon, P.A., Schermer J.A., Ligthart L., Boomsma D.I., Veselka,
L. (2010). Relationships between trait emotional intelligence and the Big Five in the Netherlands. Personality and Individual Differences, 48(8), 906–910.
https://doi.org/10.1016/j.paid.2010.02.019
Petrides, K.V., Pita, R., Kokkinaki, F. (2007). The Location of Trait Emotional
Intelligence in Personality Factor Space. British Journal of Psychology, 98(2), 273–
89. http://dx.doi.org/10.1348/000712606X120618
Pérez-González, J.C., & Sánchez-Ruiz, M.J. (2014). Trait emotional intelligence anchored within the big five, big two and big one frameworks. Personality and Individual Differences, 65, 53–58. https://doi.org/10.1016/j.paid.2014.01.021
Qualter, P., Gardner, K.J., Pope, D.J., Hutchinson, J.M., & Whiteley, H.E. (2012). Ability emotional intelligence, trait emotional intelligence, and academic success in British secondary schools: A 5 year longitudinal study. Learning and Individual Differences, 22(1), 83–91. https://doi.org/10.1016/j.lindif.2011.11.007
Salovey, P. & Mayer, J.D. (1990). Emotional Intelligence. Baywood Publishing Co., Inc.
download (psu.edu)
Schutte, N. S., Malouff, J. M., Hall, L. E., Haggerty, D. J., Cooper, J. T., Golden,
C. J., & Dornheim, L. (1998). Development and validation of a measure of emotional intelligence. Personality and Individual Differences, 25(2), 167–177.
https://doi.org/10.1016/S0191-8869(98)00001-4
Soto, C. J., & John, O. (2012). Development of Big Five Domains and Facets in Adulthood: Mean-Level Age Trends and Broadly Versus Narrowly Acting
Mechanisms. Journal of Personality, 80(4), 881–914. https://doi.org/10.1111/j.1467- 6494.2011.00752.x
Vernon, P.A., Villani, C.V., Schermer, J.A., Kirilovic, S., Martin, R.A., Petrides, K.V. (2009). Genetic and environmental correlations between trait emotional intelligence and humor styles. Journal of Individual Differences, 30(3),130–137.
http://dx.doi.org/10.1027/1614-0001.30.3.130
