Farliga metaller från reningsverk

(1)

Farliga metaller från reningsverk

En jämförelse av kunskapsläge mellan yngre och äldre vad gäller metallerna bly, arsenik, kadmium och antimon

Hazardous metals from sewage treatment plants

A comparison of the knowledge between younger and older people regarding the metals lead, arsenic, cadmium and antimony

Samuel Seliger

Fakulteten för hälsa, natur och teknikvetenskap Miljövetenskapsprogrammet, 180 Hgskolepoäng Kandidatexamen, 15 Högskolepoäng

Eva Svensson Hilde Ibsen 25-05-2015 Löpnummer

(2)

Sammanfattning

Miljöproblem kan ses som ett växande problem. Studien visar hur stor kunskapen är hos gemene man angående särskilda miljöproblem och dess risker. I denna studie tas problemet upp angående miljö- och hälsofarliga metaller som ansamlas i slammet hos svenska reningsverk. Metallerna kan ge allvarliga hälsoeffekter på människan och förekommer i en rad kända vardagliga produkter. Studien grundar sig i en enkätstudie med 200 deltagande respondenter och syftet är att mäta deras kunskapsläge. Respondenterna är indelade i en yngre och en äldre åldersgrupp. Skillnader och likheter har analyserats mellan de yngre och de äldre.

Studien tar upp miljö- och hälsokonsekvenser för respektive metall samt dess förekomst i olika varor och produkter. Det allmänna kunskapsläget om miljöproblem och dess risker tas upp, samt om metaller kan renas i svenska reningsverk eller inte. En annan del av studien behandlar gemene mans tillförlitlighet till olika aktörer som har förmågan att sprida information om miljöproblem och dess risker. Respondenterna får även svara på vilka vägar av informationsspridning de själva föredrar.

Enkätundersökningen är indelad i en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen har kommit fram till att den äldre åldersgruppen visar sig ha högre kunskapsnivå än den yngre åldersgruppen vad gäller de fyra olika metallerna rent allmänt. De har även större kunskap vad gäller metallernas hälsoeffekter och förekomst i varor och produkter. Den yngre åldersgruppen har dock bättre kunskap om miljöproblem och dess risker i allmänhet samt om metaller kan renas i reningsverk eller inte. I den kvalitativa delen undersöker vilka spridningsmetoder respondenterna föredrar samt vilka aktörer de känner störst tillförlitlighet till. Respondenterna föredrar att kunskap bör förmedlas genom bland annat skolväsendet och media. Tillförlitliga aktörer anses inom informationsspridning vara myndigheter, forskare och organisationer.

Nyckelord: Tungmetaller. Miljö- och hälsoproblem. Metallernas förekomst i vardagen.

Informationsspridning. Tillförlitliga aktörer.

(3)

Abstract

Environmental problems can be seen as a growing problem. The studie will show how big the knowledge of ordinary people in specific environmental problems and risks are. In this study the issues concerning environmental and health hazardous metals that accumulate in the sludge at the Swedish treatment plants are analysed. The metals may have serious health effects on humans and appear in a series known everyday products. The study is based on a survey with 200 participating respondents and the purpose is to measure their knowledge. The respondents are divided into a younger and an older age group. Similarities and differences have been analysed between the younger and the older ones. The study addresses the environmental and health impacts of each metal, and its incidence in different goods and products. The general state of knowledge about the environmental problems and risks will be addressed, as well as if metals can be purified in Swedish sewage or not. Another part of the study deals with the common man's reliability to the different actors who have the ability to disseminate information about environmental problems and risks. The respondents have also answer what routes of dissemination of information they prefer.

The survey is divided into a quantitative and a qualitative part. The quantitative part has come to the conclusion that the older age group have a higher level of knowledge than the younger age group in terms of the four metals in general. They also have greater knowledge regarding the metals health effects and occurrence of goods and products. The younger age group has a better understanding of environmental problems and risks in general and about if metals can be purified in wastewater treatment or not. In the qualitative part the study examines the methods of dissemination respondents prefer and which actor they feel the greatest reliability to. Respondents prefer that knowledge should be conveyed by including the school system and the media. Reliable traders considered in the dissemination of information to be authorities, researchers and organizations.

Keywords: Heavy metals. Environmental and health problems. Metals presence in everyday life. Dissemination of information. Reliable actors.

(4)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

1.1Bakgrund ... 1

1.2Syfte ... 2

1.3 Frågeställningar ... 2

1.2Uppsatsens struktur ... 2

2Teori och tidigare forskning ... 3

2.1 Teoretiskt ramverk ... 3

2.1.1 Motivering till teoretiskt ramverk ... 3

2.2 Tidigare forskning ... 4

3 Metod och material ... 6

3.1 Enkätundersökning och analys ... 6

3.1.1 Bakgrundsvariabler ... 7

3.1.2 Spridningsmetod och tillvägagångssätt ... 7

3.1.3 Problem med enkäten ... 8

3.2 Analysmetod ... 9

3.3 Att mäta kunskap ... 9

3.4 Urval och avgränsning... 9

3.5 Andra bakgrundsvariabler som tas med i resultatet... 9

3.6 Inga åldersgrupper med i den kvalitativa delen av studien ... 10

3.7 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet ... 10

4 Resultat av enkätundersökningen ... 12

4.1 Bakgrund om respondenterna och bakgrundsvariabler ... 12

4.2 Kunskapsläge om miljöproblem och dess risker ... 13

4.2.1 Kunskapsläget bland alla respondenter utan hänsyn till åldersgrupper ... 13

4.2.2 Kunskapsläge med hänsyn till de två åldersgrupperna ... 14

4.3 Redovisning av kunskapsläget om metallerna bly, arsenik, kadmium och antimon ... 15

4.3.1 Redovisning av bly ... 15

4.3.2 Redovisning av arsenik ... 16

4.3.3 Redovisning av kadmium ... 17

4.3.4 Redovisning av antimon ... 17

4.4 Redovisning av kunskapsläget om blyets, arsenikens, kadmiumets och antimonets hälsoeffekter .... ... 18

4.4.1 Blyets hälsoeffekter ... 18

4.4.2 Arsenikens hälsoeffekter ... 20

4.4.3 Kadmiumets hälsoeffekter ... 21

(5)

4.4.4 Antimonets hälsoeffekter ... 23

4.5 Redovisning av kunskapsläget om blyets, arsenikens, kadmiumets och antimonets förekomst i varor och produkter ... 25

4.5.1 Bly i varor och produkter ... 25

4.5.2 Arsenik i varor och produkter ... 26

4.5.3 Kadmium i varor och produkter ... 28

4.5.4 Antimon i varor och produkter ... 30

4.6 Redovisning av kvalitativ del i enkätundersökningen ... 31

4.6.1 Hur skulle Du vilja att kunskapsspridningen om miljöproblem och dess risker såg ut? ... 31

4.6.2 Vem eller vilka skulle Du vilja få information ifrån, angående miljöproblem och dess risker? .. 32

4.6.3 Vem eller vilka aktörer anser Du lämna ut tillförlitlig information? ... 32

5 Diskussion av resultat ... 34

5.1 Diskussion om reliabilitet och validitet ... 34

5.2 Diskussion om trovärdighet och generaliserbarhet ... 34

5.3 Diskussion om metod ... 34

5.4 Vidare studier behövs ... 35

5.5 Diskussion av resultat och slutsats ... 35

5.6 Diskussion om de olika kända metallerna ... 36

5.7 Respondenternas allmänna kunskap om miljörisker samt rening av metaller ... 37

5.8 Diskussion om risksamhället ... 37

6 Slutsats ... 40

7 Tack ... 41

8 Referenslista ... 42

9 Bilaga ... 47

9.1 Mall enkätundersökning ... 47

(6)

1

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Idag finns många olika miljö- och hälsoproblem som förorsakas av föroreningar. Vad gäller metaller, så finns de naturligt i vår omgivning. Vissa metallföreningar är dock extra farliga, då de kan ansamlas i naturen (Svenskt Vatten 2009: 14) (KTH 2006 : 12). I denna studie kommer kunskapen av metallerna bly, arsenik, kadmium och antimon studeras. Alla fyra ämnena anses vara cancerframkallande, samtidigt som de kan ge en stor variation av andra hälsoproblem (Kemikalieinspektionen 2007a : 26) (SSI 2008 : 17) (Kemikalieinspektionen 2012a : 8, 37, 48) (Kemikalieinspektionen 2011b : 27, 29) (IVL 2002 : 8ff).

De farliga metallerna kan även finnas i en rad olika vardagliga produkter, exempelvis i mat, elektronik och legeringar av andra metaller och mycket mera (IVL 2002) (Kemikalieinspektionen 2011b) (Kemikalieinspektionen 2007a) (SSI 2008) (Kemikalieinspektionen 2015a). Efter att produkterna och varorna använts, slängs de bort och färdas slutligen genom reningsverken (Svenskt Vatten 2014 : 18f) (Kristinehamn 2013) (Svenskt Vatten 2009 : 14). Detta ställer till problem med att slammet kan innehålla stora mängder farliga ämnen. Därför finns det ett certifieringssystem (Revaq) av reningsverk, som ställer hårda krav på utsläpp och reningsverken släpper därmed ut en mindre andel farliga ämnen jämfört med andra lagkrav. Slammet anses därför inte vara en lika stor hälsorisk och kan därmed användas inom jordbruket som näringsämne (Svenskt Vatten 2015e). Revaq ägs av branschorganisationen Svenskt Vatten, som i sig arbetar för vattentjänsteföretagen, bland annat de svenska kommunala reningsverken (Svenskt Vatten 2015a) (Svenskt Vatten 2015b) (Svenskt Vatten 2015c). Revaq jobbar aktivt med bland annat uppströmsarbete och långsiktigt hållbara vattentjänster och försöker minska eller stoppa punktkällorna (Svenskt Vatten 2015e). Ämnena kan ansamlas i naturen och det är vi människor som får i oss dem i slutändan, med negativa hälsokonsekvenser som följd (KTH 2006 : 12).

Uppströmsarbetet som görs genom Revaq är ett sätt att ta tag i problemet (Svenskt Vatten 2015e), men att väcka medvetenheten hos den enskilda individen kan också vara ett verktyg.

Denna studie ska studera om olika åldersgrupper kunskapsläge om miljö- och hälsoproblemen vad gäller metaller, samt i vilka typer av varor och produkter där metallerna kan förekomma.

Studien kommer ta upp vilka aktörer gemene man anser vara tillförlitliga vid informationsspridning. Den kommer även att beskriva vilka aktörer som anses vara tillförlitliga vid framtagning av information.

Tidigare forskning (Nordlund et al. 2010 : 103ff) visar att de yngre är mer miljövänliga jämfört med de äldre. Denna studie blir extra intressant om detta även gäller för kunskapen om miljörisker i sin helhet och de innefattande metallerna i synnerhet.

(7)

2

1.2 Syfte

Syftet är att undersöka kunskapsläget och kunskapen om miljö- och hälsokonsekvenser av de fyra miljöfarliga metallerna bly, arsenik, kadmium och antimon. En förståelse ges för vilka aktörer och spridningskällor för kunskapsspridning som anses vara lämpligast och mest tillförlitliga i Sverige. Skillnader mellan åldrar blir intressant att studera och har valts ut eftersom det läggs i vanligare fall ett större fokus på skillnader mellan kön och utbildningsnivå.

1.3 Frågeställningar

 Vilken kunskap besitter allmänheten om miljöfarliga metaller och dess konsekvenser för miljö och hälsa?

 Vilken kunskap besitter allmänheten om miljöfarliga metaller i varor och produkter?

 Finns det någon skillnad på kunskapsnivå mellan åldrarna?

 Hur önskar gemene man att få information om miljöproblem och dess risker?

 Vilka aktörer anser gemene man vara tillförlitliga inom informationsspridning och framtagande av information?

1.2 Uppsatsens struktur

Studien beskriver till en början det teoretiska ramverket om reflexiv modernisering och risksamhället som används som motiv till samhällskonstruktionen i sin helhet där individer bär på ett eget ansvar för att finna kunskap. Studien går därefter in på tidigare forskning som kan kopplas till denna studie och ger underlag för studiens val av åldersgrupper.

Momentet efter beskriver metodval (enkätundersökning) samt för- och nackdelar som finns med metoden i allmänhet samt studie i synnerhet.

Det största momentet i studien är presentationen och analysen av resultatet från enkätundersökningen. Inom detta moment finns en större kvantitativ del som beskriver respondenternas kunskapsläge inom miljö i allmänhet och de fyra metallerna. Det finns även en kvalitativ del som beskriver vilka informationsspridningar som gemene man helst föredrar.

Den delen tar även upp vilka aktörer gemene man helst vill få information ifrån samt vilka aktörer som anses vara mest tillförlitliga. Resultatet presenteras med hjälp av text till numrerade diagram och tabeller.

Därefter kommer en diskussion som knyter samman resultatet med syftet, metodvalet, frågeställningarna och det teoretiska ramverket.

Slutligen redovisas slutsatserna från resultatet och diskussionen.

Avslutningsvis görs ett tackanförande för de som hjälpt till och stöttat studien och därefter en referenslista med alla källor som använts under studiens gång samt delen för bilaga.

(8)

3

2 Teori och tidigare forskning

2.1 Teoretiskt ramverk om reflexiv modernisering och risksamhället

Reflexiv modernisering har en bakgrund i Ulrich Becks tankar om ”risksamhället”.

Risksamhället ligger i det tredje stadiet efter den förindustriella och industriella epoken. Den fösta moderniteten förvandlas till en andra modernitet. Risksamhället är både ett resultat och en orsak av reflexiv modernisering, där risken är den dominerande faktorn i vardagen. Det är biverkningen av moderniseringen och ger upphov till misstro och oro. Ulrich Beck och Anthony Giddens tankar kretsar kring att vetenskap och teknik kan bidra till förbättrad välfärd, samtidigt som den skapar risker och problem som påverkar välfärden negativt.

Globaliseringen underminerar den ekonomiska grunden och dess politiska och kulturella dimension och påverkar därmed nationalstatens samhällsstruktur. Globala miljörisker korsar nationsgränser samtidigt som de tidigare kunnat erbjuda skydd. Individualisering, universell frihet och jämnlikhet är ett resultat av välfärden och påverkar den tidigare kollektiva livsstilen. Den institutionella förmågan att hantera miljörisker kommer succesivt urholkas.

Detta på grund av en andra modernisering i samhället, en modernisering av en modernisering.

(Karlsson 2005a : 78f) (Karlsson 2005b : 7ff).

Reflexiv modernisering menas att denna epok, det vill säga det industriella samhället, är självförstörande på grund av den moderniseringen. Den är menad att förändra industrisamhället sakta och oplanerat i spåren av det ursprungliga samhället. Radikalisering av det moderna bryter upp premisserna och konturen av industrisamhället och öppnar upp för nya moderniteter. Det är dock ingen revolution, utan enbart en ny samhällsstruktur. Detta kan ske oavsiktligt genom opolitiska beslut. Indikatorer på en ny epok kan tas vid genom snabb teknisk utveckling, hög anställningstrygghet och stark ekonomisk tillväxt. Konsekvenserna av risksamhället, dess problematik och risker, producerar därför fram ett fundament som leder till nya idéer om säkerhet. Den konventionella samhällsordningen kan därmed skakas om när medvetenheten om de nya riskerna och farorna i samhället uppdagas. Den kollektiva källan i industrisamhället lider av utmattning och bryts därmed upp. Istället för den kollektiva strukturen övergår det istället till en individualisering. Människan släpps från det industriella samhället till ett turbulent globalt risksamhälle och förväntas leva i en mängd olika, motsägelsefulla, personliga och globala risker. Å ena sidan ska den enskilda individen idag hantera alla risker på egen hand, där komplexiteten i samhället är stor. Å andra sidan ska individuella beslut tas genom varierande kunskapsgrund och samtidigt vara, välgrundade och ansvarsfulla i förhållande till de möjliga konsekvenserna (Beck et al. 1994 : 2ff)

2.1.1 Motivering till teoretiskt ramverk

Därför blir det intressant att undersöka kunskapsläget hos respondenterna då metallerna finns i en mängd olika kända varor och produkter och kan leda till allvarliga hälsoeffekter. En individualisering av ansvaret leder till att allmänheten i det stora hela måste fatta egna beslut och hitta kunskapen själv. Det blir därför intressant att studera vilka källor och aktörer som respondenterna har störst tillförlitlighet till, samt vilken väg för informationsspridning de anser är viktigast.

(9)

4

2.2 Tidigare forskning

Tidigare forskning har varit svår att hitta för den här studien som är relevant. Annan forskning som tar ut specifika ämnen och/eller metaller för att sedan mäta kunskapsnivån hittas ej i någon större utsträckning. Denna studie kan heller inte hitta någon tidigare forskning vad gäller vem som anses vara ansvarig för kunskapsspridning. Samt ansvarig för att information nås och tas in av den enskilda medborgaren.

En studie finns angående markförening (Kim et al. 2014). Föroreningarna kan vara okända för de flesta och samtidigt utgöra en hälsorisk för den enskilda individen. Då den kvantitativa och kvalitativa studien gjordes för att karaktärisera trädgårdsmästarnas kunskap och uppfattning om markföroreningar. Även nivån av oro tas med och jordtester genomfördes.

Nyckelinformanterna diskuterar spridningen och utvecklandet av utbildningsmaterial till trädgårdsmästarna.

En enkätbaserad studie finns angående markföroreningar i Schweiz. Där analyseras riskuppfattningen mellan invånare som lever under höga respektive låga exponeringsnivåer av tungmetaller (Grasmück & Scholz 2005).

I tidigare studier har det visat sig att individer med högre utbildning och högre inkomst har en större tendens att agera miljövänligt, jämfört med individer med lägre utbildningsnivå, samt de med lägre inkomster. Kvinnor anses vara mer miljömedvetna än män, eftersom kvinnor uppfattas mer benägna att tänka efter vilka effekter som kan påverka andra. Yngre individer är mer miljömedvetna än de äldre. Detta på grund av att de växt upp då miljöproblem uppmärksammats och därmed är de mer lättmottagliga för miljöproblemen (Nordlund et al.

2010 : 103ff).

Den sista studien som tas upp, behandlar förorenade marker som orsakas av industriutsläpp.

Studien undersöker uppfattningen av dess risker genom icke exponerade och exponerade individer, deras attityd till bioremedieringsmetoder, användandet av hyperackumulerade växter, påverkan på hållbarhetsaspekter ur ett långsiktigt perspektiv på godkännandet av bioremediering. De som lever i ett förorenat område uppfattar risken med tungmetaller som högre än den generella risken för kontaminering. Dessutom utgör faktorer såsom fruktan, kontroll och potentialen för katastrof vid låga doser av miljörisker en stor skillnad i hur utsläppen värderas. Tungmetallsföroreningar uppfattas likadant såsom oljeföroreningar, konserveringsmedel, genteknik och ozonskiktets uttunning. Svårigheten med att kontrollera tungmetaller och dess föroreningar uppskattas som medelhög och dess katastrofala potential som låg. Deltagarna föredrog bioremedieringsmetoden och förebyggandet av skador för kommande generationer var starkt korrelerat med godkännandet av remedieringsmetoder i bostadsområden (Weber et al. 2002).

I det stora hela finns det ingen tidigare studie som är uppbyggd eller tar upp de perspektiv som denna studie resulterat i. Dock är det tydligt i tidigare studier att tungmetaller är ett stort problem. Generellt sett har kvinnor, unga och högutbildade en betydligt bättre medvetenhet och kunskap än män, äldre och lågutbildade, utifrån andras studiers resultat. Eftersom det inte

(10)

5 finns någon tidigare studie som är lik denna, är det svårt att säga att resultatet och slutsatsen blir lik dessa ovannämnda vetenskapliga studier och texter.

(11)

6

3 Metod och material

3.1 Enkätundersökning och analys

Den metod studien använder sig av är enkätundersökning. Det finns generella fördelar med enkätundersökningar. Det är inte kostsamma och samma instrument kan användas på en stor målgrupp. Målgruppen bestämmer själv om de vill genomföra undersökningen eller ej, anonymitetsgraden är stor och stora mängder data kan insamlas på en gång och analyseras direkt med en liten chans för felaktigheter. Samtidigt är den som ansvarar för enkäten behjälplig av programvaran för enkätundersökningen som i sin tur anpassar den till den bestämda målgruppen. Enkäten kan täcka ett stort geografiskt område, där elektroniska enkäter inte behöver ta hänsyn till nationella gränser. Även faktauppgifter kan kontrolleras i lugn och ro, vilket kan ses som både en fördel och en nackdel, eftersom det finns tid att ta fram fakta och de rätta svaren med hjälp av internet. Andra fördelar är att frågeformuläret och svarsalternativen är lika för alla respondenter. Om utformningen är god, så bör resultatet vara relativt lättolkat. Genom en enkätundersökning tas intervjueffekten bort. Detta i och med att respondenten inte påverkas av intervjuarens sätt att ställa frågor och följdfrågor på (Mentz 2012 : 101f) (Ejlertsson 2012 : 11f).

Nackdelarna med enkätundersökningen är att svarsfrekvensen är i förväg okänd och kan bli liten med ett stort bortfall. Enkätansvarige kan exempelvis inte ge någon ytterligare information eller klargöranden till respondenterna. Att ställa kompletterande frågor eller att förklara något som är svårförståeligt, samt korrigera missförstånd blir mycket svårt. Alltför komplicerade och långa frågeställningar kan inte skrivas i en enkätundersökning. Det kan ta lång tid innan svaren kommer in, i synnerhet om respondenterna inte förstår enkäten i sin helhet. Andra faktorer som kan spela en negativ roll på svarsfrekvensen är om vissa individer som har lässvårigheter och inte kan uttrycka sig skriftligt, samt utländska medborgare som inte lärt sig det svenska språket. Även säkerhetsrisker finns med elektroniska enkäter vad gäller att de kan bli hackade där anonymiteten kan skadas, även data kan komma bort genom teknologiska problem. Antalet frågor kan spela stor roll och det får inte ta för lång tid att genomföra enkäten, maximalt 40-50 stycken frågor som inte bör dröja mer än 30 minuter att genomföra (Mentz 2012 : 101f) (Ejlertsson 2012 : 12f).

Nackdelarna med enkätundersökningar kan lösas med att enkäten skickas ut i god tid, och med förhoppningen att respondenterna blir många och att det nås till det tilltänkta urvalet.

Enkäten är inte för avancerad, då allmänheten ska kunna svara på frågorna utan någon särskild specialkunskap inom området.

Enkätundersökningen har valts ut framför andra forskningsmetoder, såsom intervjuer eller fallstudier, för att få ett stort omfång av respondenter. Med intervjuer har enbart möjlighet att behandla ett fåtal respondenter, jämfört med en enkätundersökning. Därför övervägdes enkätundersökningen istället, för att behandla ett större antal respondenter (Mentz 2012 : 101f) (Ejlertsson 2012 : 11f). Studien visar kunskapsläget bland en större mängd respondenter istället för enbart ett fåtal av dem. Dessutom har det varit möjligt i enkätundersökningen att ha

(12)

7 både en kvantitativ del (med slutna svar) och en kvalitativ del (med öppna svar) och därmed får studien två olika men nödvändiga perspektiv.

3.1.1 Bakgrundsvariabler

I studien undersöks i första hand två åldersgrupper. Dessa två grupper består av åldrarna 20- 29 år, samt 30-59 år. Tidigare forskning har bland annat visat att yngre är mer miljömedvetna än äldre och därför blir denna studie intressant (Nordlund et al. 2010 : 103ff). I kombination med tidsbrist ses undersökandet av åldersgrupper som det bästa alternativet. Genom att undersöka åldersgrupperna i sin helhet ger enkäten ett stort utrymme för andelen respondenter. Flera olika utskick av enkäten är möjliga, jämfört med om målgrupper skulle vara mer specifika, exempelvis yrkesmässiga variabler såsom att enbart undersöka exempelvis kommunanställda eller barnmorskor på ett sjukhus. Det begränsar kraftigt andelen respondenter, i jämförelse med denna studie som tar sig an allmänheten på Facebook och It´s Learning.

I andra hand kommer kön och högsta avklarade utbildning att behandlas, dock vid enbart utvalda frågor och svarsalternativ. Detta eftersom de anses vara extra intressanta att jämföra vid de specifika tillfällena. Se metoddel 3.5.

3.1.2 Spridningsmetod och tillvägagångssätt

Utskick har gjorts genom Facebook, både privat, genom att skapa en särskild grupp för enkäten, samt genom att lägga ut den i offentliga grupper. Utskick har även gjorts genom kontaktpersoner på kommunen i Karlstad. Andra kontaktpersoner har nått ut genom mejl.

Massutskick har gjorts genom programvaran It´s Learning, Karlstads Universitet. It´s Learning är en typ av forum och kommunikationsverktyg mellan lärare-lärare, elever-elever samt lärare-elever. Det är enbart lärare och elever på Karlstads Universitet som har möjligheten att använda verktyget. Genom spridningsmetoder via Facebook och It´s Learning kan enkäten få en stor geografisk spridning eftersom många inte har sitt ursprung från Karlstadregionen. Men det är inget som kan utvärderas vidare.

Eftersom allmänhetens medvetenhet och kunskap undersöks, anses åldersspannet som en fördel med olika geografiska ursprung. Utgångspunkten består i huvudsak av kryssfrågor.

Kryssfrågorna skiljer sig mellan varandra. Först tas de möjliga bakgrundsvariablerna fram som frågor, det vill säga kön, ålder och utbildningsnivå, se bilaga 9.1. Två frågor behandlar kunskapsnivån om miljöproblem och dess risker rent generellt samt kunskapsnivån om metaller kan renas i svenska reningsverk eller inte. Det finns fyra frågor om respondenterna känner till studiens metaller i allmänhet. Fyra frågor ska studera vilken kunskapsnivå åldersgrupperna har om respektive metalls kända hälsoeffekter. Fyra stycken liknande frågor finns även om åldersgruppernas kunskapsnivå i vilka varor och produkter respektive metall kan förekomma. De åtta senaste nämnda frågorna vilka behandlar metallens hälsoeffekter och förekomst i varor och produkter, där har respondenten möjlighet att svara på flera stycken svarsalternativ samtidigt. Dock är det enbart fem stycken svarsalternativ som är sanningsenliga och femton stycken är falska. Detta har gjorts för att undvika att respondenten svarar på en fråga som är ledande, samt att respondenten inte ska ha möjligheten att gissa sig fram till de rätta svaren.

(13)

8 De tre sista frågorna i enkäten är öppna och frivilliga för respondenten att svara på. Frågorna handlar om respondentens syn på hur informationsspridning helst ska se ut i samhället, samt vilka aktörer respondenten vill tillhandahålla information av och anses vara tillförlitliga.

3.1.3 Problem med enkäten

Kritik har riktats mot att använda allmänheten som målgrupp, eftersom den är stor och svårdefinierad. Det finns därför svårigheter att få med tillräckligt många respondenter i undersökningen. Under mindre än en vecka blev 200 svar inskickade. Det kan finnas ens stor variation av bakgrunder, intressen och kunskapsnivåer.

Annan reaktion finns vad gäller anonymiteten vid användning av It´s Learning. Tio stycken olika massutskick gjordes eftersom det inte gick att skicka till alla samtidigt. I massutskicket kan alla se vem meddelandet har skickats till, vilket kan hota anonymiteten. Dock kan ingen veta om den enskilda personen verkligen slutfört enkätundersökningen. Dessutom i inledningen i enkäten nämns inget om dess anonymitet, därför kan inte heller anonymiteten säkerställas helt. Detta kan givetvis påverka att respondenter aktivt väljer att inte delta i enkätundersökningen. Det kom in 200 svar under mindre än en vecka, kan det förmodas att detta inte är något problem för respondenterna. Ett massutskick ses i detta fall inte som ett större problem, då respondenten inte tvingas att svara på mejlet eller enkäten.

Ingen respondent har skickat tillbaka mejl där de tycker att integritetskränkningar har förekommit i samband med utskicket. Den tänkta problematiken uppfattats därmed inte som ett problem.

Annan kritik har framförts att respondenterna haft möjlighet till att gissa sig fram till de rätta svaren. Frågorna och svaren har ansetts vara ledande till viss del. Detta har bland annat kunnat undvikas genom att svarsalternativen på kunskapsmätningen delvis är sanna påståenden, och delvis falska. Därför blir det svårare att gissa fram de rätta svaren.

Respondenterna har inte blivit given information om hur ration mellan sanna och falska svarsalternativ se ut.

Kritik har även riktats mot att de rätta svaren är lätta att själv ta reda på genom internetsökningar. Detta kan motbevisas tydligt genom att exempelvis bly är mer känt än exempelvis antimon. Detta är tydligt genom att en stor majoritet av respondenterna anser att de vet vad bly är för metall, medan antimon nästan är helt okänt för de flesta.

Efter att enkäten stängts för vidare analys finns ett problem vad gäller frågorna som behandlar metallen antimon. Det är över 90 procent av respondenterna som säger att de inte vet vad antimon är för metall. Dock är det färre än 90 procent som svarar ”vet ej” under frågorna om de känner till hälsoeffekterna och i vilka varor och produkter antimon kan förekomma. Om det beror på att frågorna är felaktigt formulerade och leder till missförstånd eller om det blivit fel med själva enkäten och programvaran Survey&Report, eller om respondenten av misstag svarat fel, är svårt att säga. I detta fall är det viktigt att vara medveten om att problemet finns och om möjligt ta hänsyn till det.

Det uppkom efter att enkäten publicerats att en osäker formulering av åtta stycken frågor finns med i enkäten. Exempelvis frågan Tror Du att antimon kan finnas i dessa nämnda varor och produkter? Kryssa i så fall i de alternativ Du vet är rätt (Flera svarsalternativ är möjliga).

Detta kan leda till förvirring hos respondenten där det först finns ordet tror med i början av

(14)

9 frågan, för att sedan avslutas med att respondenten ska kryssa i de svarsalternativ de vet är rätt. Detta är olyckligt, men troligvis leder det inte till några stora problem i slutresultatet. En lösning har tagits fram för att få en klarare fråga. Den lyder istället: Antimon kan finnas i särskilda varor och produkter. Kryssa i de svarsalternativ Du VET är rätt (Flera svarsalternativ är möjliga). Dock har inga åtgärder vidtagits eftersom enkäten redan gjorts aktiv för respondenterna och var i så fall tvungen att stängas.

Reaktioner har framförts då en del stavfel har förekommit i inledningsdelen av enkäten, vilket kan göra att enkäten ser oprofessionell ut. Dock anses det inte kopplat direkt till resultatdelen, utan indirekt genom att enkätundersökningen förlorar respondenter som inte vill delta.

3.2 Analysmetod

Efter att enkäten stängts ner för respondentsvar har olika bakgrundsvariabler tagits ut vid sammanställningen av resultatet med hjälp av programvaran Survey&Report. Olika delar av resultaten har omformaterats till Word och PDF filformat, där tabeller och diagram är synliga.

3.3 Att mäta kunskap

Om andelen 70 procent eller mer av respondenterna svarar att de känner till en metall anses respondenterna ha mycket god kunskap i sin helhet och vet vad metallerna är för något. Om andelen respondenter är över 50 procent anses kunskapen vara god. Om däremot andelen är under 30-49,9 procent anses det innebära liten grad av kunskap. Om andelen är under 30 procent av respondenterna anses det innebära mycket liten grad av kunskap.

Beroende på hur kunskapsläget ser ut när det gäller den enskilda metallen, kan även kunskap mätas genom att se hur respondenterna har svarat på följdfrågorna om metallens hälsokonsekvenser och förekomst i varor och produkter. Om andelen 70 procent av respondenterna svarar på det sanna påståendet anses de ha en mycket god kunskap om det enskilda hälsoproblemet och förekomsten i varan eller produkten. Andelen 50 procent av respondenternas svar anses då bära på god kunskap. Om andelen är 30-49,9 procent anses liten grad av kunskap förekomma bland respondenterna. Då andelen är under 30 procent anses respondenterna bära på mycket liten grad av kunskap.

3.4 Urval och avgränsning

Urvalet till studien grundar sig i en jämförelse mellan två åldersgrupper som nåtts genom Facebook och It´s Learning. Avgränsningar har gjorts genom att undersöka fyra stycken metaller, bly, arsenik, kadmium och antimon. Avgränsningar har även gjorts genom att använda olika åldersgrupper, istället för att använda målgrupper såsom specifika yrken.

Bakgrundsvariabeln med ålder har valts ut i första hand eftersom det till skillnad från andra studier läggs ett stort fokus på skillnaden mellan kön och utbildningsnivå. Även tidigare studier har visat att det finns en skillnad mellan de yngre och de äldre vad gäller värnandet av miljön (Nordlund et al. 2010 : 103ff).

3.5 Andra bakgrundsvariabler som tas med i resultatet

I enkätundersökningens kvantitativa del jämförs andra variabler (kön samt högsta avklarade utbildning) med varandra. De påståenden och/eller fall som är särskilt intressanta vad gäller hälsoeffekter som kan uppstå vid exponering av metallerna, jämförs med de andra bakgrundsvariablerna. Detta kan bero på att den intressanta faktorn mellan framförallt man och kvinna vid påståenden som påverkan på exempelvis fertilitet, fostrets och barns

(15)

10 utveckling. Samtidigt görs samma jämförelse mellan högsta avklarade utbildning. Andra hälsoeffekter som är vanliga, allvarliga och intressanta är orsakandet av cancer samt påverkan på nervsystemet. Jämförelsen görs vid alla tillfällen där påståendet/fallet är sant, men även då påståendet/fallet fått en stor andel procentuella andelar av de falska svarsalternativen.

Liknande jämförelse görs mellan varor och produkter där metallerna skulle kunna förekomma. Detta görs av samma anledningar som förklarats i stycket ovan, samt att varorna kan används av gemene man i en stor utsträckning och kan vara mycket vanlig i livstillvaron.

De påstående/fall som tas upp här är varor och produkter såsom mascara, batterier, cigaretter, plastvaror och tatueringsfärg.

Att ta med de andra variablerna som kön och högsta avklarade utbildning gör att studien kan jämföra kunskapsläget mellan ålder, kön och högsta avklarade utbildning.

3.6 Inga åldersgrupper med i den kvalitativa delen av studien

Det har inte varit möjligt att i detta fall ta ut variablerna av åldersgrupperna i den kvalitativa delen av enkätundersökningen, de tre sista frågorna i fomuläret. Detta beror både på tidsbrist och okunskapen hur det går till att dela in dem i olika variabler i Survey&Report. Istället har studien studerat svaren utan att ta hänsyn till bakgrundsvariablerna. Istället läggs ett fokus på gemene man, den enskilda individen.

3.7 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet

Med reliabilitet menas att en upprepad mätning bör visa samma resultat som den studie som genomförts. Det slumpmässiga felet ska därför vara litet. Krav ställs på att frågorna är ställda på ett korrekt sätt för att minska slumpvariationen i svaren (Ejlertsson 2012 : 99, 102f). Om flera undersökningar görs genom att använda samma metod, bör resultatet bli det samma och därmed är reliabiliteten hög (Thurén 2013 : 26).

Reliabiliteten har i denna studie testas genom den så kallade test-retestmetoden, vilket innebär att några respondenter kommer att göra enkätundersökning en gång till, med samma frågor och svarsalternativ, fast i pappersform. Genom detta kan reliabiliteten undersökas genom att respondenten svarar liknande såsom vid det första tillfället. Ifall respondenterna ger liknande svar som vid det första tillfället, anses reliabiliteten vara hög (Ejlertsson 2012 : 99, 102f).

Dessutom görs test-retest-enkäten utan hjälp av datorer och annan elektronisk utrustning.

Detta medför att respondenten inte kan söka efter svaren genom internet, och mäter därför deras faktiska kunskap.

Med validitet menas enkätens frågors förmåga att mäta det den avser att mätas, undersöka det studien vill undersöka. Det är viktigt att frågorna ställs på rätt sätt. Frågeformuläret ska relateras till syftet och teorin, därigenom mätas det korrekta och det som avses att mätas (Ejlertsson 2012 : 99, 100ff) (Thurén 2013 : 26).

I studien analyseras validiteten genom om frågorna är bristfälligt ställda eller inte. Det är viktigt att respondenterna svarar ärligt, med så lite missförstånd som möjligt i svarsalternativen.

Generaliserbarheten behandlar resultatet för de individer som inte deltagit i studien. Alla individer och alla fenomen kan inte analyseras och ett ställningstagande måste göras hur valet

(16)

11 av individer som ska ingå i undersökningen. Det slumpmässiga urvalet och stickprov ska fungera som en representativitet för hela populationen (Patel & Davidson 2003 : 54).

Generaliseringen revideras genom att titta på olika faktorer som skulle kunna vara representativt för den yngre respektive äldre åldersgruppen. Om typen av mönster i svaren ser likadana ut eller skiljer sig åt i respektive åldersgrupp.

(17)

12

4 Resultat av enkätundersökningen

I avsnitt 3.6 förklaras varför andra bakgrundsvariabler ur enkätundersökningen används vid vissa typer av frågor. I korta drag anses vissa faktorer vara extra intressanta för könsskillnader och utbildningsnivå.

4.1 Bakgrund om respondenterna och bakgrundsvariabler

Enkätundersökningen Metaller och halvmetaller i samhället och reningsverk fick sammanlagt 200 respondenter. I Diagram 1,2 och 3 redovisas fördelningen mellan respondenternas ursprung, såsom kön, ålder och utbildningsnivå.

Diagram 1: Enkätfråga 1 och dess utfall – kön.

Diagram 2: Enkätfråga 2 och dess utfall – ålder.

Diagram 3: Enkätfråga 3 och dess utfall – högsta avklarade utbildning.

(18)

13 Det finns en ojämnhet mellan samtliga variabler i enkätundersökningen, exempelvis är det fler kvinnor som deltagit än män. Det är en betydligt större mängd respondenter mellan åldrarna 20-29 år jämfört mellan åldrarna 30- 59. Därför blir det svårt att jämföra två stycken jämna grupper. I detta fall anses åldern vara det mest lämpliga och mest intressanta för en. Åldrarna 20-29 (54, procent av respondenterna) år kategoriseras som en yngre åldersgrupp medan åldrarna 30-59 (45,5 procent av respondenterna) blir en äldre åldersgrupp. Se Diagram 2 och 4.

4.2 Kunskapsläge om miljöproblem och dess risker

4.2.1 Kunskapsläget bland alla respondenter utan hänsyn till åldersgrupper

Respondenternas medvetenhet och kunskap om miljöproblem och dess risker ser relativt stor ut. Närmare hälften av respondenterna anser sig ha ganska god kunskap om miljöproblemen och dess risker, 11 procent anser sig ha mycket god kunskap. Dock är det en stor mängd som anser sig ha ganska liten kunskap, 25,5 procent. 1,5 procent av respondenterna anser sig ha mycket dålig medvetenhet och kunskap.

2,5 procent har svarat ”vet ej”. Se Diagram 5.

Frågan om respondenterna vet om metaller kan renas i reningsverken anser 52 procent att metaller renas i ganska liten utsträckning och 16 procent tror att det kan renas i mycket liten utsträckning eller inte alls. 21,5 procent tror att metaller kan renas i ganska stor utsträckning och 1 procent tror att metaller kan renas i mycket stor utsträckning eller att allt kan renas. 9,5 procent har svarat ”vet ej”. Se Diagram 6.

Diagram 4: Enkätfråga 2 och dess utfall – bearbetad ålder. Yngre och äldre

åldersgrupp.

Diagram 5: Enkätfråga 4 och dess utfall.

(19)

14 Rätt svar är att metaller i stort sett inte kan renas i de kommunala reningsverken (Kristinehamn 2013) (Svenskt Vatten 2009 : 14). Dock finns det olika lösningar som kan användas för att kunna rensa bort tungmetaller i reningsprocessen. Ultrafilter, filter med deponisyror, filtermassor och jonbrytarmassor är lösningar på att fälla och rena tungmetaller (Naturvårdsverket 2015 : 1f) (VT 2005) (Vattensystem 2015).

4.2.2 Kunskapsläge med hänsyn till de två åldersgrupperna

Vad gäller enkätfrågan ”Anser Du dig vara kunnig och medveten i vilka miljöproblem och dess risker (globala som lokala) som finns?” Visar sig den yngre åldersgruppen vara mer medvetna och kunniga jämfört med den äldre åldersgruppen. Detta eftersom en större andel av de yngre anser sig vara kunniga och medvetna i en mycket stor utsträckning än de äldre.

Dock är det några flera som anser sig vara kunniga och medvetna i en mycket liten utsträckning av de yngre. Det är annars en jämn fördelning mellan den yngre och den äldre åldersgruppen som svarat i ganska liten utsträckning. Det är en större andel av de äldre som svarat i ganska stor utsträckning jämfört med den yngre åldersgruppen. Se Tabell 1.

Tabell 1: Enkätfråga 4 och dess utfall – bearbetad ålder. Yngre och äldre åldersgrupp.

(20)

15 Under enkätfrågan ”I vilken utsträckning tror Du att reningsverk kan ”rena” metaller och halvmetaller såsom bly, arsenik, kadmium och antimon?” svarar en mycket liten del att det kan renas i mycket stor utsträckning. Det är en större andel (25,3 procent) av de äldre som svarat ”i ganska stor utsträckning”, i jämförelse med den yngre gruppen (18,3 procent). Det är större andel av de äldre (56 procent) jämfört med de yngre (48,6 procent) som svarade under svarsalternativet ”i ganska liten utsträckning”. Dock är det en större andel av den yngre gruppen (17,4 procent) som svarat på det rätta alternativet ”i mycket liten utsträckning eller ingenting alls”, i jämförelse med den äldre åldersgruppen (14,3 procent). Det är fler yngre än äldre som svarat ”vet ej”. Se Tabell 2.

4.3 Redovisning av kunskapsläget om metallerna bly, arsenik, kadmium och antimon

4.3.1 Redovisning av bly

Av de samtliga respondenterna som svarade på enkäten, var det 87,5 procent av respondenter som vet vad bly är för metall. 12,5 procent av respondenter vet inte vad bly är för metall.

Detta kan visas genom Diagram 7.

(21)

16 Det är en större andel av de äldre respondenterna (90,1 procent) som vet vad bly är för något, medan de yngre anses veta mindre om metallen (85,3 procent). Se Tabell 3.

Både den yngre och äldre målgruppen har mycket god generell kunskap om vad bly är för något.

4.3.2 Redovisning av arsenik

Av de samtliga respondenter som svarade på enkätundersökningen, var det 75 procent av respondenterna som vet vad arsenik är för metall. 25 procent av respondenterna vet inte vad arsenik är för metall. Detta kan illustreras genom Diagram 8.

Det är en större andel (84,6 procent) av den äldre åldersgruppen som anser sig veta vad arsenik är för metall, medan 67 procent av de yngre vet vad arsenik är. Se Tabell 4.

Både den yngre åldersgruppen anses ha god generell kunskap om metallen arsenik, strax under 70 procent av svarsfrekvensen. Den äldre åldersgruppen anses bära på mycket god kunskap, med en bit över 80 procent av svarsfrekvensen.

(22)

17 4.3.3 Redovisning av kadmium

Av de samtliga respondenterna som deltog i enkätundersökningen, var det 46,5 procent av respondenterna som vet vad kadmium är för metall. 53,5 procent av respondenterna vet inte vad kadmium är för metall. Detta illustreras i Diagram 9.

Det är en större andel (58,2 procent) av den äldre åldersgruppen som vet vad kadmium är för metall, i jämförelse med 36,7 procent av den yngre åldersgruppen. Se Tabell 5.

Den generella kunskapen om kadmium anses vara god bland de äldre och en liten grad av kunskap bland den yngre åldersgruppen.

4.3.4 Redovisning av antimon

Av alla 200 respondenter som deltog i enkätundersökningen, var det 7,5 procent av respondenterna som vet vad antimon är för metall. 92,5 procent av respondenterna vet inte vad antimon är för metall. Detta illustreras i Diagram 10.

(23)

18 Det är en större andel (12,1 procent) av den äldre åldersgruppen som vet vad antimon är för metall, i jämförelse med 3,7 procent av den yngre åldersgruppen. Se Tabell 6.

Antimon verkar vara en helt okänd metall för en stor majoritet av samtliga respondenter.

Dock besitter den äldre åldersgruppen större kunskap jämfört med den yngre åldersgruppen.

Men båda åldersgrupperna besitter kunskap i mycket liten grad om antimon.

4.4 Redovisning av kunskapsläget om blyets, arsenikens, kadmiumets och antimonets hälsoeffekter

I detta avsnitt redovisas kunskapen om metallernas hälsoeffekter. De fem sanna påståendena samt de tre falska påståendena som fått högst procentuella andelar bland respondenterna.

Påståenden såsom påverkan på fertilitet, nervsystem, fostrets och barns utveckling samt orsakandet av cancer kommer bakgrundsvariabler som kön och utbildningsnivå att behandlas.

Kategoriseringen av kunskapsnivån utgår ifrån den beskrivna metoden under avsnitt 3.3.

4.4.1 Blyets hälsoeffekter

Av de sanna påståendena vad gäller hälsoeffekter som bly kan leda till vid exponering är, påverkan på fertilitet, cancerframkallande, påverkan på fostrets respektive bans utveckling, samt påverkan på nervsystem. Påverkan på fertiliteten svarade 49,5 procent av de yngre på att detta kan vara en bakomliggande faktor hos bly, medan 70,3 procent av de äldre svarade på samma alternativ. För cancerrisken svarade 55 procent av de yngre att detta är möjligt hos bly, jämfört med 49,5 procent av de äldre. Påverkan på fostrets utveckling svarade 52,3 procent av den yngre gruppen att detta är en konsekvens av blyexponering, samtidigt som 72,5 procent av den äldre gruppen svarade på samma svarsalternativ. Påverkan på barns utveckling svarade 47,7 procent av den yngre åldersgruppen att det kan förekomma vid blyexponering, medan 60,4 procent av den äldre åldersgruppen svarade likadant. Vad gäller påverkan på nervsystemet och exponering av bly svarade 41,3 procent av de yngre på att det är möjligt, medan 68,1 procent av de äldre svarade på samma alternativ. Se Tabell 7.

Av de tre falska påståendena som fått störst procentuell andel av den sammanlagda summan av respondenter, utan att ta hänsyn till åldersgrupperna, är påverkan på immunförsvaret, påverkan på tarm- och magkanaler, samt påverkan på koncentrationsförmågan.

Svarsfrekvensen för påverkan på immunförsvaret bland de yngre är 28,4 procent, respektive 39,6 procent för de äldre. Påverkan på tarm- och magkanaler svarade 20,2 procent av de yngre

(24)

19 att det är möjligt vid blyexponering, samtidigt som 36,3 procent av de äldre svarade på samma alternativ. Påverkan på koncentrationsförmågan svarade 15,6 procent av de yngre på att det kan förekomma vid exponering av bly, medan de äldre fick en svarsfrekvens på 37,4 procent. Se Tabell 7.

Bearbetad - Ålder:

Yngre Äldre Tror Du att bly kan leda till dessa hälsoproblem vid exponering? Kryssa i så fall i de alter-

nativ Du vet är rätt (Flera svarsalternativ är möjliga)

Antal svar Antal svar

Påverka fertiliteten 54 (50,0%) 64 (70,3%)

Orsaka cancer 60 (55,6%) 45 (49,5%)

Påverka immunförsvaret 31 (28,7%) 36 (39,6%)

Påverka koncentrationsförmågan 17 (15,7%) 34 (37,4%)

Påverka fostrets utveckling 57 (52,8%) 66 (72,5%)

Påverka barns utveckling 52 (48,1%) 55 (60,4%)

Påverka tarm- och magkanaler 22 (20,4%) 33 (36,3%)

Påverka nervsystemet 45 (41,7%) 62 (68,1%)

Vet ej 25 (23,1%) 15 (16,5%)

Summa 363

(336,1%) 410 (450,5%)

Den yngre åldersgruppen anses besitta god kunskap vid fyra av fem sanna påståenden om hälsoeffekter och ett påstående tyder på liten grad av kunskap. Av den äldre åldersgruppen anses den besitta god kunskap vid fyra av fem sanna påståenden. Vid ett påstående anses liten grad av kunskap besittas. Dock är två av fem sanna påståenden nära mycket god kunskap. Det är synligt att den äldres procentuella svarsfrekvenser är högre på samtliga falska påståenden, i jämförelse med de yngres svarsfrekvens. Den sammanlagda svarsfrekvensen bland de äldre är över 100 procentenheter större än de yngre. Se Tabell 7.

Nedan redovisas kön och högsta utbildning, deras svarsfrekvenser angående hälsoeffekter för bly. Samtliga hälsoeffekter är i detta fall sanningsenliga. Ett större kunskapsläge finns hos kvinnorna, jämfört med män vid samtliga påståenden. Delvis större kunskap finns hos den gruppen som är högutbildad (fyra av fem svarsalternativ). Se Tabell 8.

Bearbetad - Kön: Bearbetad - Högsta avk- larade utbildning:

Man Kvinna Lågutbildad Högutbildad Tror Du att bly kan leda till dessa hälsoproblem vid ex-

ponering? Kryssa i så fall i de alternativ Du vet är rätt (Flera svarsalternativ är möjliga)

Antal svar Antal svar Antal svar Antal svar

Påverka fertiliteten 33

(49,3%) 85 (65,9%)

67 (59,3%) 51 (61,4%)

Orsaka cancer 31

(46,3%) 74 (57,4%)

62 (54,9%) 43 (51,8%)

Påverka fostrets utveckling 35

(52,2%) 88 (68,2%)

66 (58,4%) 57 (68,7%)

Tabell 8: Enkätfråga 7 och dess utfall – bearbetad kön och högsta avklarade utbildning.

(25)

20

Påverka barns utveckling 33

(49,3%) 74 (57,4%)

61 (54,0%) 46 (55,4%)

Påverka nervsystemet 30

(44,8%) 77 (59,7%)

54 (47,8%) 53 (63,9%)

Vet ej 19

(28,4%) 21 (16,3%)

26 (23,0%) 14 (16,9%)

Summa 181

(270,1%) 419 (324,8%)

336 (297,3%) 264 (318,1%)

4.4.2 Arsenikens hälsoeffekter

De sanna påståendena om hälsoeffekter arsenik kan leda till vid exponering är orsakande av cancer, utvecklandet av diabetes typ två, påverkan på nervsystem, pigmentförändring av hud, samt förtjockning av huden. Angående att arsenik kan vara cancerframkallande svarade 49,5 procent av den yngre åldersgruppen och 58,2 procent av den yngre åldersgruppen att det är möjligt. Utvecklandet av diabetes typ två ansåg 2,8 procent av de yngre och 9,9 procent av de äldre att det är möjligt. Att arsenik kan påverka nervsystemet ansåg 31,2 procent av de yngre och 62,6 procent av de äldre vara korrekt. 11,9 procent av de yngre respondenterna tror/vet att pigmentförändring kan vara en konsekvens av arsenikexponering, medan 20,9 procent av de äldre svarat likadant. Exponering kan även ge förtjockning av huden och detta påstående anser 2,8 procent av den yngre åldersgruppen var sanningsenligt, samtidigt som 9,9 procent av de äldre anser detsamma. Se Tabell 9.

De falska påståendena om arsenik och dess hälsoeffekter, vilket fått högst procentuella andelar av respondenterna är påverkan på fostrets utveckling, påverkan på barns utveckling och påverkan på fertilitet. När det kommer till påverkan på fostrets utveckling svarade 43,1 procent av den yngre åldersgruppen att det är möjligt, respektive 62,6 procent av den äldre åldersgruppen. Att metallen kan påverkan barns utveckling svarade 34,9 procent av de yngre respondenterna att det är möjligt, medan 56 procent av de äldre angav samma svarsalternativ.

27,5 procent av den yngre gruppen svarade att arsenik kan påverka fertiliteten, medan 53,8 procent av de äldre svarat likadant. Se Tabell 9.

Yngre Äldre Tror Du att arsenik kan leda till dessa hälsoproblem vid exponering? Kryssa i så fall i de al-

ternativ Du vet är rätt (Flera svarsalternativ är möjliga)

Orsaka cancer 54 (51,4%) 53 (58,2%)

Utveckla diabetes typ 2 3 (2,9 %) 9 (9,9 %)

Påverka nervsystemet 34 (32,4%) 57 (62,6%)

Ge pigmentförändring av hud 13 (12,4%) 19 (20,9%)

Ge förtjockning av hud 3 (2,9 %) 9 (9,9 %)

Vet ej 43 (41,0%) 17 (18,7%)

Summa 265

(252,4%) 321 (352,7%)

(26)

21 Den yngre åldersgruppen anses ha god kunskap i ett fall av fem sanningsenliga påståenden.

Vid ett fall anses liten grad av kunskap besittas och tre fall anses mycket liten grad av kunskap råda. Den äldre åldersgruppen anses ha god kunskap i två fall av fem. I tre fall av fem anses liten grad av kunskap besittas. Den äldre målgruppen ha större procentuella andelar jämfört med den yngre målgruppen i samtliga sanningsenliga och falska påståenden. Tre falska påståenden har större procentuella andelar än tre stycken sanningsenliga påståenden.

Svarsfrekvensen är cirka 100 procentenheter större bland de äldre jämfört med de yngre. Se Tabell 9.

Nedan redovisas kön och högsta avklarade utbildning. Två påståenden är i detta fall sanningsenliga medan tre fall är falska. Delvis högre kunskap finns hos kvinnor, i jämförelse med männen. Dock har kvinnorna större procentuella andelar på de falska svarsalternativen.

Svarsfrekvensen bland kvinnorna är över 150 procentenheter större, än bland männen.

Skillnaden av andelen svar mellan de med lägre utbildningsnivå och högutbildade skiljer sig lite åt. Av de sanna svarsalternativen ligger de procentuellt lika i ett fall och 0,3 procentenheter bättre i ett fall för de med lägre utbildningsnivå. Av de falska påståendena har de med lägre utbildningsnivå två fall där procentuellt är högre än de högutbildade och ett fall där de lågutbildade har procentuellt lägre andel än de högutbildade. Se Tabell 10.

Man Kvinna Lågutbildad Högutbildad Tror Du att arsenik kan leda till dessa hälsoproblem vid ex-

Antal svar Antal svar Antal svar Antal svar

(37,3%) 54 (42,2%)

47 (41,6%) 32 (39,0%)

Orsaka cancer 34

(50,7%) 73 (57,0%)

62 (54,9%) 45 (54,9%)

(47,8%) 72 (56,3%)

57 (50,4%) 47 (57,3%)

(43,3%) 60 (46,9%)

56 (49,6%) 33 (40,2%)

Påverka nervsystemet 26

(38,8%) 65 (50,8%)

53 (46,9%) 38 (46,3%)

Vet ej 27

(40,3%) 33 (25,8%)

40 (35,4%) 20 (24,4%)

Summa 173

(258,2%) 357 (278,9%)

315 (278,8%) 215 (262,2%)

4.4.3 Kadmiumets hälsoeffekter

De sanna påståendena vad gäller hälsoeffekter som kan förekomma vid exponering av kadmium är nämligen påverkan på fertiliteten, orsakandet av cancer, utveckling av diabetes typ två, utveckling av benskörhet, samt påverkan på barns utveckling. Att kadmium kan påverka fertiliteten svarade 14,7 procent av de yngre att det är möjligt, medan 33 procent av de äldre svarade på samma alternativ. 19,3 procent av de yngre anser att kadmium kan orsaka cancer och de äldre uppgår till 36,3 procent. Utveckling av diabetes typ två anser 0,9 procent

(27)

22 av de yngre vara möjligt, medan 3,3 procent av de äldre anser samma svarsalternativ. Att kadmium kan utveckla benskörhet anses vara sanningsenligt för 9,2 procent av den yngre åldersgruppen, medan 26,4 procent av den äldre åldersgruppen kryssat i samma svarsalternativ. Kadmium kan påverka barns utveckling och där 10,1 procent av de yngre anser är möjligt, samtidigt som 29,7 procent av de äldre anser detsamma. Se Tabell 11.

Av de falska påståendena som med störst procentuella andelar angivits av respondenterna är påverkan på fostrets utveckling, påverkan på nervsystemet och påverkan på immunsystemet.

Att kadmium kan påverka fostrets utveckling fick en svarsfrekvens på 14,7 procent bland de yngre och 33 procent bland de äldre. Påverkan på nervsystemet angav 11,9 procent av den yngre åldersgruppen att det är möjligt, medan 29,7 procent av den äldre åldersgruppen kryssade i samma svarsalternativ. Det sista falska påståendet som tas upp är påverkan på immunsystemet och där kryssades alternativet i utav 11 procent av de yngre respondenterna och 27,5 procent av de äldre respondenterna. Se Tabell 11.

Yngre Äldre Tror Du att kadmium kan leda till dessa hälsoproblem vid exponering? Kryssa i så fall i de

alternativ Du vet är rätt (Flera svarsalternativ är möjliga)

Orsaka cancer 21 (19,6%) 33 (36,7%)

Påverka immunsystemet 12 (11,2%) 25 (27,8%)

Utveckla diabetes typ 2 1 (0,9 %) 3 (3,3 %)

Utveckla benskörhet 10 (9,3 %) 24 (26,7%)

Påverka nervsystem 13 (12,1%) 27 (30,0%)

Vet ej 76 (71,0%) 45 (50,0%)

Summa 173

(161,7%) 244 (271,1%)

Den yngre åldersgruppen har under samtliga sanna påståenden mycket liten grad av kunskap.

Den äldre åldersgruppen har liten grad av kunskap vid tre sanningsenliga fall av fem. De två andra påståendena anses besitta mycket liten grad av kunskap. Den äldre åldersgruppen har större procentuella andelar jämfört med den yngre målgruppen i samtliga sanningsenliga och falska påståenden. Svarsfrekvensen bland de äldre är över 100 procentenheter större än bland de yngre. Se Tabell 11.

Nedan illustreras kön och högsta avklarade utbildning. Kvinnorna och männen besitter i samtliga tre sanningsenliga påståenden mycket liten grad av kunskap. Kvinnorna har en tendens att svara procentuellt mera på fyra fall jämfört med männen. Ett falskt påstående har männen en större procentuell andel inom. Svarsfrekvensen bland kvinnorna är lite högre än bland mannen. De med lägre utbildningsnivå besitter mycket liten grad av kunskap i samtliga fall, medan de högutbildade har ett fall där de besitter liten grad av kunskap och två fall där

(28)

23 mycket liten grad av kunskap råder. Vid samtliga falska påståenden är svarsfrekvensen större bland de högutbildade. De högutbildade har generellt större svarsfrekvens än de med lägre utbildningsnivå. Se Tabell 12.

Man Kvinna Lågutbildad Högutbildad Tror Du att kadmium kan leda till dessa hälsoproblem vid ex-

Antal svar

Antal svar Antal svar

(18,3%) 33 (26,8%)

23 (20,4%) 23 (28,4%)

Orsaka cancer 18

(25,4%) 36 (29,3%)

28 (24,8%) 26 (32,1%)

(19,7%) 29 (23,6%)

22 (19,5%) 21 (25,9%)

(16,9%) 26 (21,1%)

21 (18,6%) 17 (21,0%)

Påverka nervsystem 17

(23,9%) 23 (18,7%)

23 (20,4%) 17 (21,0%)

Vet ej 45

(63,4%) 76 (61,8%)

75 (66,4%) 46 (56,8%)

Summa 119

(167,6%) 223 (181,3%)

192 (169,9%) 150 (185,2%)

4.4.4 Antimonets hälsoeffekter

De sanna påståendena om antimon och dess hälsoeffekter som kan förekomma vid exponering är orsakandet av cancer, irritationer av slemhinna, hud och luftväg, ge metallsmak i munnen, påverkan på nervsystem, samt påverkan på tarm- och magkanaler. Att antimon kan orsaka cancer anser 6,4 procent av de yngre vara möjligt, medan 5,5 procent av de äldre anser samma sak. Irritation av slemhinna, hud och luftväg anser 2,8 procent av den yngre åldersgruppen vara möjligt på grund av antimon, samtidigt som 5,5 procent av den äldre åldersgruppen svarar på samma alternativ. Att metallsmak i munnen kan bero på antimon anser 0,9 procent av de yngre vara sant respektive 1,1 procent av de äldre. 2,8 procent av de yngre anser att nervsystemet kan påverkas, medan 4,4 procent av de äldre anser det samma. Att antimonexponering leder till påverkan på tarm- och magkanaler anser 1,8 procent av den yngre åldersgruppen vara möjligt, medan 5,5 procent av den äldre åldersgruppen svarar på samma svarsalternativ. Den sammanlagda svarsfrekvensen är något större hos den äldre åldersgruppen. Se Tabell 13.

De påståenden som är falska men som fått de största procentuella andelarna av respondenterna är påverkan på fertiliteten, påverkan på fostrets utveckling, samt påverkan på synförmåga. 5,5 procent av de yngre anser att antimon kan påverka fertiliteten och detsamma anser 4,4 procent av de äldre. Att antimon kan påverka fostrets utveckling anser 3,7 procent av den yngre åldersgruppen vara möjligt, medan 3,3 procent av den äldre åldersgruppen svarat på samma svarsalternativ. Vid exponering av antimon anser 1,8 procent av de yngre att