Reflexiv modernisering och risksamhället är den struktur vi lever i dag. På sätt och vis enligt definitionen och förklaringen av reflexiv modernisering och risksamhället (se avsnitt 2.1), må
38 detta vara möjligt. Nya risker upptäcks frekvent och nya medel kan tas i bruk för att stoppa eller begränsa de negativa effekterna, exempelvis genom Revaq (Svenskt Vatten 2015e). Dock är en samhällelig utveckling mycket svår att begränsa oavsett om ett fåtal eller många försöker motverka den. Det är då viktigare att försöka anpassa sig till den. På sätt och vis kan en modernisering och avslöjandet av dess risker vara positivt. Låt oss säga att moderniseringen skapar rubriken för ett miljöproblem eller en hälsoeffekt som en vara eller produkt skapar. Denna vara eller produkt kan i efterhand regleras, förbjudas och en ny vara kan utformas, vilket i bästa fall har en mindre negativ påverkan än den äldre versionen.
Det är dock synd att den kollektiva strukturen försvinner och ersätts av en individualisering. Individen bör istället leta upp kunskap och erfarenhet på egen hand. Det individen inte vet något om, det kommer individen heller inte försöka leta kunskap om. Istället går personen i fråga med en stor okunskap konstant. Dessutom är det inte lätt för gemene man att veta precis allt, eller lite av varje. Olika intressen gör att ett specialområde kan finnas, medan andra områden prioriteras ner. Dock är det mycket viktigt och en underlättnad om de som ansvarar för kunskapsspridning, exempelvis skola och myndigheter, att ha effektiva sätt att sprida information och kunskap på. Utbildningar ska hålla hög kvalitet och undervisas av sakkunniga, medan myndigheter har information och spridningsvägar som är lätta att ta del av för alla. En stor variation av informationsspridning bör finnas med informationskampanjer, spridning av broschyrer, närvaro på sociala medier, i media, samt lättillgängliga hemsidor för den vanliga lekmannen. På hemsidorna ska information och kunskap vara lättillgänglig och enkel att förstå. På det viset kan en kunskapshöjning göras bland befolkningen. Det är bättre om gemene man vet lite om allt, än ingenting alls.
Tidigare forskning (Nordlund et al. 2010 : 103ff) visar att de yngre i allmänhet är bättre på att vara miljövänliga jämfört med de äldre. Dock i denna studie har de äldre något bättre koll på de fyra olika metallerna. Det kan ju vara så att kunskapsspridningen av någon anledning nås bättre till den äldre åldergruppen. Flödet av information och kunskap måste den enskilda själv ta tag i enligt risksamhället och då missas informationen hos några, medan andra kan ta till sig den.
Dock visar resultatet att en stor tillförlitlighet finns hos de myndigheter, organisationer och i forskningen. Det verkade också som att dessa aktörer inte är de bästa på att sprida informationen vidare. Respondenterna visar på att obligatoriska moment inom skolan är en bra spridningsmetod. Även media är ett eftertraktat förslag. Dock är det troligtvis enbart en bråkdel av all kunskap som tas upp av media och skolväsendet. Myndigheter, organisationer och forskning har sina egna specialområden och är väldigt specialinriktade i sitt ansvarsområde. Bristen på information och kunskap blir då stor och förs inte vidare till allmänheten på ett effektivt sätt. I de bästa av världarna hade det varit bäst om en myndighet visste allt. Då skulle informationen kunnat spridas enkelt, eftersom den kommer enbart från en aktör. Nu är det istället flera olika instanser som kan mycket om sitt eget ansvarsområde och mindre om andras ansvarsområden. Det kan bli svårt för allmänheten att ta till sig kunskap av en mängd olika aktörer på en och samma gång. Kunskapen som är intressant snappas upp, medan resten glöms bort.
40
6 Slutsats
Vid den kvalitativa delen av undersökningen finns olika kunskapslägen mellan de yngre och de äldre. Den yngre åldersgruppen anses vara mer kunnig i miljöproblem och dess risker rent generellt samt om att metaller kan renas i mycket liten utsträckning eller inte alls i svenska reningsverk, i jämförelse med den äldre åldersgruppen.
Respondenternas allmänna kunskap om metallerna ser olika ut. Det är en stor majoritet som vet vad bly är för metall, där skillnaden mellan åldrarna är mycket liten. De äldre har fem procentenheter större kunskap än de yngre. Arsenik har även där respondenterna en stor majoritet som vet vad det är för metall, dock är den inte lika stor som metallen bly. Dock har de äldre en bättre kunskap, nästan tjugo procentenheter större, jämfört med de yngre. Metallen kadmium är det sju procentenheter större andel som inte vet vad det är för metall. Dock har de äldre cirka tjugo procentenheter större andel jämfört med de yngre. Metallen antimon är nästan helt okänt för de flesta av respondenterna. Dock är det även i detta fall en större andel äldre som vet vad antimon är, i jämförelse med den yngre åldersgruppen.
Vid typen av frågor som behandlar metallernas hälsoproblem och förekomst i varor och produkter är den äldre åldersgruppen mera kunnig inom området än de yngre i sin helhet, genom att välja ut de sanningsenliga svarsalternativen. Dock har de äldre en tydlig tendens att kyssa i fler svarsalternativ per respondent jämfört med de yngre, som kryssar i svarsalternativen mer sällan. Det visar sig att den äldre åldersgruppen har en större tendens att även svara på de felaktiga svarsalternativen jämfört med den yngre åldersgruppen. De äldre har därför högre kunskap än de yngre, dock har de samtidigt en större tendens till att svara på fel svarsalternativ.
Den kvalitativa delen i enkätundersökningen visar tydligt att respondenterna föredrar allra helst utbildning, media, generellt mera information samt skyltning och märkning på varor och produkter som kunskapsspridning om miljöproblem och dess risker. De aktörer respondenterna vill få information ifrån är i förstahand myndigheter, organisationer, skola, kommuner, staten och media. De aktörer respondenterna tycker lämnar ut tillförlitlig information är myndigheter, forskare, organisationer, kommuner och staten.
41
7 Tack
Ett stort tack till Eva Svensson för professionell och mycket god handledning. Ett stort tack ges även till Carolin Rådberg, miljöingenjör på Karlstad kommun för framtagning av viktiga dokument, tips, idéer samt för att vara kontaktperson. Ett stort tack till Charlotte Wedberg, miljösamordnare på Karlstads kommun, för handledning och för att vara kontaktperson. Ett stort tack till it-supporten för Survey&Report, Karlstads Universitet för god och avgörande hjälp för att ta ut olika bakgrundsvariabler i enkätundersökningen analysdel. Ett stort tack till Pia Skoglund för tips och råd om skrivstil och handledning, samt ett stort tack till Jan-Ove Eriksson för tips och råd om analysmetod. Jag vill slutligen tacka samtliga deltagare i undersökningen och de som hjälpt till med utformningen och rättningen av studien genom bland annat tillfällena för grupphandledning. Även ett stort tack till Mikael Karlsson för råd och tips vid halvtidsseminariet.
42
8 Referenslista
Internetkällor:
Arbetsmiljöverket. 2011. Konsekvensbeskrivning – till förskrifterna om hygeniska
gränsvärden, AFS 2011:18. Stockholm. Tillgänglig:
http://www.av.se/dokument/publikationer/rapporter/RAP2012_03.pdf
Arian, S. Kazi, T. Afridi, H. Brahman, K. Neemullah, Shah, F. Mughal, M. 2014. Arsenic Content in Smokeless Tobacco Products Consumed by the Population of Pakistan: Related Health Risk. Journal of AOAC International : Pakistan
Beck, U. Anthony, G. Scott, L. 1994. Reflexive Modernisation – Politics tradition and aesthetics in the modern social order. Stanford University Press : Stanford
Brennan, S. Withgott, J. 2011. Enviroment – The science behind the stories. Pearson : San Francisco.
Ejertsson, G. 2012. Enkät i praktiken – En handbok i enkätmetodik. Studentlitteratur : Lund. Ellingson, D. Zywicki, R. Sullivan, D. 2014. Analytical Method of the Determination of Various Arsenic Species in Rice, Rice Food Products, Apple Juice, and Other Juices by Ion Chromatolography-Inductively Coupled Plasma/Mass Spectrometry. Journal of AOAC International : Madison
Grasmück, D. Scholz, R. 2005. Risk Perception of Heavy Metal Soil Contamination by High-Exposed and Low-High-Exposed Inhabitants – The Role of Knowledge and Emotional Concerns. Wiley Online Library
IVL. 2002. Antimon i Sverige – användning, spridning och miljöpåverkan. Stockholm. Tillgänglig:
http://www.ivl.se/download/18.7df4c4e812d2da6a416800071677/1350484216378/B1473.pdf
Karlsson, M. 2005a. Managing Complex Enviromental Risks for Sustainable Bevelopment – Policies for Hazardous Chemicals an Genetically Modified Organisms. Karlstad University : Karlstad
Karlsson, M. 2005b. Theories on Risk, and the Managment of Genetically Modified Organisms – a Stakeholder Analysis. Karlstad University : Karlstad
Kemikalieinspektionen. 2001. Kemikaliespridning från produkter –Kemikalier i skor – en
förstudie. Sundbyberg. Tillgänglig:
43 Kemikalieinspektionen. 2006. Att ställa kemikalierelaterade produktkrav vid inköp.
Sundbyberg. Tillgänglig:
http://www.kemi.se/Documents/Publikationer/Trycksaker/Broschyrer/kemikalieguide.pdf Kemikalieinspektionen. 2007a. Bly i varor – ett riksdagsuppdrag rapporterat av Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket. Sundbyberg. Tillgänglig:
http://www.kemi.se/Documents/Publikationer/Trycksaker/Rapporter/Rapport3_07_Bly-i-varor.pdf?epslanguage=sv
Kemikalieinspektionen. 2007b. Barn och kemiska hälsorisker – förslag och åtgärder.
Sundbyberg. Tillgänglig:
http://www.kemi.se/Documents/Publikationer/Trycksaker/Rapporter/Rapport1_07_Barn_och _kemiska_halsorisker.pdf
Kemikalieinspektionen. 2010. Farliga ämnen i tatueringsfärger – Utredning av tillsynsansvar samt behov av ytterligare reglering – rapport från ett regeringsuppdrag. Sundbyberg. Tillgänglig:
http://www.kemi.se/Documents/Publikationer/Trycksaker/Rapporter/Rapport3_10.pdf
Kemikalieinspektionen. 2011a. Metaller i barnmat. Sundbyberg. Tillgänglig:
http://www.kemi.se/Documents/Giftfri%20milj%C3%B6/Forum/2011/Metaller%20i%20barn mat.pdf
Kemikalieinspektionen. 2011b. Kadmiumhalten måste minska – för folkhälsans skull – En riskbedömning av kadmium med mineralgödsel i fokus. Sundbyberg. Tillgänglig: http://www.kemi.se/Documents/Publikationer/Trycksaker/Rapporter/KemI_Rapport_1_11.pd f
Kemikalieinspektionen. 2011c. Tatueringsfärg. Tillgänglig:
https://www.kemi.se/sv/Innehall/Fragor-i-fokus/Tatueringsfarger/ [13-02-2015]
Kemikalieinspektionen. 2012a. Kunskapssammanställning av hormonrelaterade effekter i
människa och miljö i Sverige. Sundbyberg. Tillgänglig:
http://www.kemi.se/Documents/Publikationer/Trycksaker/PM/PM16-12.pdf
Kemikalieinspektionen. 2012b. Samhällsekonomisk kostnad för frakturer orsakade av
kadmiumintag via maten. Sundbyberg. Tillgänglig:
http://www.kemi.se/Documents/Publikationer/Trycksaker/PM/PM_12_12_kadmium.pdf
Kemikalieinspektionen. 2012c. Kadmium förbjudet i smycken, svetstråd och plast. Tillgänglig: http://www.kemi.se/sv/Innehall/Nyheter/Kadmium-forbjudet-i-smycken-svetstrad-och-plast/ [24-03-2015]
44
Kemikalieinspektionen. 2015a. Träskyddsmedel. Tillgänglig:
http://konsument.kemi.se/kemikalier-i-vardagen/varor-och-kemiska-produkter/traskyddsmedel [16-03-2015]
Kemikalieinspektionen. 2015b. Kadmium. Tillgänglig: http://konsument.kemi.se/kemikalier-i-vardagen/kemiska-amnen/kadmium [24-03-2015]
Ki. 2014. Arsenik. Tillgänglig: http://ki.se/imm/arsenik [16-03-2015]
Kristinehamn. 2013. Reningsverk. Tillgänglig: http://www.kristinehamn.se/boende-miljo/reningsverk [25-03-2015]
Kim, B. Paulsen, M. Margulies, J. Dix, K. Palmer, A. Nachman, K. 2014. Urban Community Gardeners´Kowledge and Perceptions of Soil Contaminant Risks. PLOS one : USA
KTH. 2006. Reduktion av metallhalter i slam. Stockholm. Tillgänglig:
http://sjostad.ivl.se/download/18.6579ab6011d9b20740f8000480566/1350483750948/Redukt ion_av_metallhalter_i_slam.pdf
Livsmedelsverket. 2013. Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat.
Tillgänglig: http://www.livsmedelsverket.se/om- oss/press/nyheter/pressmeddelanden/fortsatta-problem-med-vissa-tungmetaller-och- mineraler-i-barnmat/?_t_id=1B2M2Y8AsgTpgAmY7PhCfg%3d%3d&_t_q=arsenik+i+barnmat&_t_tags =language%3asv%2csiteid%3a67f9c486-281d-4765-ba72-ba3914739e3b&_t_ip=193.10.238.95&_t_hit.id=Livs_Common_Model_PageTypes_NewsPa ge/_b111ac32-221c-42a1-9753-e4bc6da4465b_sv&_t_hit.pos=4 [16-03-2015]
Livsmedeslverlket. 2015. Bly. Tillgänglig: http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/metaller/bly/ [14-03-2015]
Mentz, M. 2012. Survey Research. McGraw-Hill Higher Education : Berkshire
Naturvårdsverket. 2013. Hållbar återföring av fosfor. Bromma. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/03/45/62/154115e2.pdf
Naturvårdsverket. 2014a. Fakta om bly. http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Miljogifter/Metaller/Bly-Pb/ [14-03-2015]
Naturvårdsverket. 2014b. Fakta om arsenik och arsenikföreningar. Tillgänglig:
http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Miljogifter/Metaller/Arsenik-As/
45 Naturvårdsverket. 2015. Ultrafilter renar kadmium i Oskarshamn. Bromma. Tillgänglig:
http://www.naturvardsverket.se/Nerladdningssida/?fileType=pdf&pid=4048&downloadUrl=/ Documents/publikationer/978-91-620-8363-2.pdf
Nordlund, A. Eriksson, L. Garvill, J. 2010. Barriers an facilitators for pro-enviromental behaviour. Earthscan : London, New York
Patel, Runa. Davidson, Bo. 2003. Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur : Lund
Sandhu, Nimrat K. Axe, Lisa B. Jahan, Kauser. Ramanujachary, Kandalam V. Magdaleno, Travis Francis. 2013. Leachning of Arsenic, Lead, and Antimony from Highway-Marking Glass Beads. USA
SGU. 2015. Arsenik i brunnsvatten. Tillgänglig: http://www.sgu.se/grundvatten/brunnar-och-dricksvatten/anlaggning-av-brunn/arsenik-i-brunnsvatten/ [16-03-2015]
SR. 2013. Områden kring glasbruk är tickande miljöbomber. Tillgänglig:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=86&artikel=5626640 [16-03-2015]
SR. 2015. Höga halter arsenik i energidrycken Monster. Tillgänglig:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6108328 [16-03-2015]
SSI. 2008. Naturliga radioaktiva ämnen, arsenik och andra metaller i dricksvatten från enskilda brunnar. Stockholm
Svenskt Vatten. 2009. Råd vidmottagning av avloppsvatten från industri och annan verksamhet: Bromma
Svenskt Vatten. 2012. Kadmiumgult är fult – en rapport om farliga konstnärsfärger. Bromma.
Svenskt Vatten. 2014. Fakta om vatten och avlopp. Bromma. Tillgänglig:
http://www.svensktvatten.se/Documents/Kategorier/Utbildning%20och%20Rekrytering/Fakta OmVatten_A5_140220.pdf
Svenskt Vatten. 2015a. Medlemsartikel. Bromma. Tillgänglig:
http://www.svensktvatten.se/Documents/Kategorier/Medlemmar/Medlemsmatrikel%2015031 9.pdf
Svenskt Vatten. 2015b. Medlemsartikel. Tillgänglig:
46
Svenskt Vatten. 2015c. Det här är Svenskt Vatten. Tillgänglig:
http://www.svensktvatten.se/Om-Svenskt-Vatten/Om-oss/ [20-03-2015]
Svenskt Vatten. 2015d. Vår vision och mål. Tillgänglig: http://www.svensktvatten.se/Om-Svenskt-Vatten/Om-oss/Vision-och-mal/ [20-03-2015]
Svenskt Vatten. 2015e. Vad är Revaq?. Tillgänglig:
http://www.svensktvatten.se/Vattentjanster/Avlopp-och-Miljo/REVAQ/om-REVAQ/ [05-03-2015]
Svenskt Vatten. 2015f. Uppströmsarbete – för att minskamiljögifter vid källan. Tillgänglig:
http://www.svensktvatten.se/Vattentjanster/Avlopp-och-Miljo/Kemikalier-och-uppstromsarbete/Om-uppstromsarbete/ [05-03-2015]
SVT. 2015a. Tatueringsfärg kan ge cancer. Tillgänglig:
http://www.svt.se/nyheter/inrikes/tatueringsfarger-kan-ge-cancer-1 [18-03-2015]
SVT. 2015b. Ny mätning visar: Arsenik i sex populära risprodukter. Tillgänglig:
http://www.svt.se/nyheter/inrikes/ny-matning-visar-arsenik-i-sex-populara-produkter [16-03-2015]
Tranriover, B. 2012. Renal cell Cancer, Enviromental Arsenic Exposure and Carcinogenic Mutations. Columbia University College: New York
Thurén, T. 2013. Vetenskap för nybörjare. Liber : Stockholm.
Vattensystem. 2015. Analysresultat vid vattenreningav tungmetaller. Tillgänglig:
http://www.vattensystem.se/Tungmetallerresultat.htm [25-03-2015]
VT. 2005. Ny metod renar tungmetaller ska användas i Gladhammar. Tillgänglig:
http://www.vt.se/nyheter/ny-metod-rena-tungmetaller-ska-anvandas-i-gladhammar-2395264.aspx [25-03-2015]
Weber, O. Scholz, R. Bühlmann, R. Grasmück, D. 2002. Risk Perception of Heavy Metal Soil Contamination and Attitudes toward Decontamination Strategies. Wiley Online Library. Yang, Y. Jingchuan, X. Huang, Q. 2013. Microscale Investigation of Arsenic Distribution an Species in Cement Product from Cement Kiln Coprocessing Wastes. Hindawi : Kina, USA
47
9 Bilaga
De svarsalternativ som är markerade med ett ”kryss” är sanningsenligt och korrekta i enkätfrågorna nummer 5,7,8,10,11,13,14,16 och 17. De svarsalternativ i samma frågor är felaktiga och falska. Frågor nummer 1,2,3,4,6,9,12 och 15 som inte är markerade med något kryss i svarsalternativen, finns varken sanningsenliga eller falska svar. Frågorna är dels till för att mäta kunskap, attityd samt för att få fram bakgrundsvariablerna kön, ålder och högsta avklarade utbildningsnivå. Frågorna nummer 18, 19 och 20 är öppna svar där respondenten kan skriva fria åsikter och tankar.