iPads som verktyg i matematikundervisningen.: En undersökning om möjligheter, utmaningar och svårigheter med iPads i utbildningssyfte.

SSs Självständigt arbete I, 15 hp

iPads som verktyg i

matematikundervisningen.

En undersökning om möjligheter, utmaningar och svårigheter med iPads i utbildningssyfte.

Författare: Anton Damberg &

David Johansson

Handledare: Annica Andersson Examinator: Jeppe Skott Termin: HT14

Ämne: Matematik och

Matematikdidaktik

iPads som verktyg i matematikundervisningen.

En undersökning om möjligheter, utmaningar och svårigheter med iPads i utbildningssyfte.

iPads as a tool in the Mathematics Education

A study on opportunities, challenges and difficulties with iPads for educational purposes.

Abstrakt

Det här arbetet utgick från att ta reda på möjligheterna, svårigheterna och utmaningarna gällande iPads som verktyg i matematikundervisningen. Det här gjordes genom en undersökning av tidigare forskning kombinerat med en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer. Respondenterna till intervjuerna var tre lärare på mellanstadiet som arbetade med klassuppsättningar av iPads. Det resultat som framgick genom studien var att iPads ökar elevernas motivation och engagemang i matematikundervisningen. De bidrog också till en effektiviserad kommunikation mellan lärare och elever. Svårigheterna med iPads i klassrummen var lärarnas låga kunskaper om dem. Utmaningarna med iPads i undervisningen var att koppla användningen av dem till styrdokument och syfte i matematiken istället för nöjessammanhang.

Nyckelord

iPad, Applikationer,

Tack

Vi vill tacka följande personer som hjälpt oss utforma denna studie på bästa sätt.

Handledningsgruppen bestående av:

Kinga Lukacs Sanna Norrman Elin Pettersson Handledare:

Annica Andersson Examinator:

Jeppe Skott

Våra tre respondenter

Innehåll

1. Inledning 1

2. Syfte och frågeställning 2

2.1 Syfte 2

2.2 Frågeställning 2

3. Teoribakgrund 3

3.1 Begreppsförklaring 3

3.2 Tidigare forskning 3

3.2.1 Möjligheter med användningen av iPads 3

3.2.2 Svårigheter och utmaningar med användningen av iPads 5

3.2.3 Applikationer 7

4. Metod 9

4.1 Urval 9

4.2 Datainsamlingsmetoder 9

4.3 Procedur 9

4.4 Etiskt förhållningssätt 10

4.5 Tillförlitlighet 10

5.Resultat 11

5.1 Tidigare erfarenheter av iPads och den första tiden med dem i skolan 11

5.2 Förändring och användning i matematiken 11

5.3 Möjligheter för elever och lärare 12

5.4 Svårigheter och utmaningar för elever och lärare 12

5.5 Elever i behov av stöd 13

5.6 Applikationer och hemsidor 14

5.7 Egna intryck och syn på iPads i undervisningen 15

5.8 iPads i framtida undervisning 15

6. Analys 17

6.1 Möjligheter 17

6.2 Utmaningar 19

6.3 Svårigheter 20

7. Diskussion 22

7.1 Resultatdiskussion 22

7.2 Metoddiskussion 24

7.3 Reliabilitet 24

7.4 Framtida forskning 25

Referenser 26

Bilaga A I

1. Inledning

Vi lever i en värld som ständigt utvecklas, och där teknologin blir en allt mer bidragande faktor i vårt samhälle. Skolan är en viktig institution i den här världen, där eleverna förbereds för att komma ut i det verkliga livet. Matematiken är ett av de ämnen som prioriteras högst i ungdomars utbildning, enligt den timplan Skolverket (2014) har satt upp för grundskolan. Eftersom skolan speglar det samhälle vi lever i idag har därför även teknologin fått ett allt större utrymme i undervisningen. Har teknologins inträde i skolan gett endast positiva effekter till elevers lärande? Det här är något vi är intresserade av då vi vet att tillgängligheten till teknologin idag har förbättrats väldigt mycket sen vi själva gick på mellanstadiet. Därför är vi väldigt nyfikna på vilka möjligheter, utmaningar och svårigheter det finns med just den här tillgängligheten.

I Växjös Västra skolområde tilldelas idag varje elev i årskurs sex en iPad som denne ansvarar för, samt har till sitt förfogande under och efter lektionstid. Anledningen till att de får varsin iPad i just den här årskursen är för att förbereda dem inför högstadiet där användningen sker kontinuerligt. Vi är två lärarstudenter som under vår utbildning har praktiserat samt vikarierat runt om i Växjös Västra skolområde, och har sett övergången från bärbara datorer till iPads.

I Skolverkets (2011) Läroplan för Grundskolan, Förskoleklass och Fritidshem 2011 står det i avsnittet Övergripande mål och riktlinjer att: ”skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande” (s.14). Vidare står det i kursplanen Matematiks syfte att: ”[eleverna ska] genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digital teknik för att kunna undersöka problemställningar, göra beräkningar, och för att presentera och tolka data” (s.62).

Utifrån våra tidigare iakttagelser kan vi konstatera att eleverna nu har större möjligheter med var sin iPad gentemot de bärbara datorerna som användes förut. Istället för att dela på ett fåtal långsamma datorer med hela skolan kan nu varje elev i årskurs sex direkt komma igång, jobba, och söka information direkt ifrån sina iPads. Det är framför allt tillgängligheten som har förbättrats med att införa iPads. Idag kan läraren be sina elever söka en specifik fakta på sin iPad utan att det tar någon längre tid. Jämfört med några år sen när det ibland kunde ta upp en stor del av lektionen för att starta, och koppla upp en bärbar dator till internet. Det här medför att läraren idag sparar mycket tid av lektionen som förut försvann till annat.

I och med den förbättrade tekniken har också en marknad öppnats med applikationer till iPads som kan köpas in i utbildningssyfte. Här är vi övertygade om att det finns en stor potential för vidareutveckling. Utifrån de observationer vi gjort i vår praktik kan vi konstatera att det idag finns lämpliga applikationer som eleverna kan använda sig av till matematikämnet.

Vi är övertygade om att iPads inte är en tillfällig trend utan kommer att vara en stor del

av undervisningen framöver. Därför hoppas vi med det här arbetet få en djupare

förståelse av hur iPads kan användas till matematikundervisningen. Då vi inom en snar

framtid själva är färdigutbildade lärare, anser vi att kunskapen om användandet av iPads

har en väldigt stor betydelse för vår framtida yrkesroll. Känslan är att vi står inför en

spännande evolution med ständigt utkommande applikationer som kan användas och

anpassas till matematikundervisningen.

2. Syfte och frågeställning

2.1 Syfte

Syftet med arbetet är att ta reda på vilka möjligheter, utmaningar och svårigheter mellanstadielärare i årskurs 6 med en klassuppsättning av iPads ställs inför i matematikundervisningen. Här tillkommer även applikationer och matematikspel som utgör en stor del av iPads användande i ämnet matematik.

2.2 Frågeställning

• Vilka möjligheter, utmaningar och svårigheter uppstår med att ha iPads som

verktyg i matematikundervisningen, utifrån lärares perspektiv?

3. Teoribakgrund

3.1 Begreppsförklaring

Nationalencyklopedin (2014) beskriver ”surfplatta” som en liten dator som styrs med pekfunktion. Surfplattans skärm är väldigt tryckkänslig då pekfunktionen kräver det.

Surfplattan kan koppla upp sig mot Internet genom ett trådlöst nätverk och användas till e-post, spel, musik och olika typer av läsning. I arbetet kommer ordet iPad användas istället för surfplatta.

Enligt Nationalencyklopedin (2014) så är ”iPad” ”en bärbar, platt liten dator med tryckkänslig skärm och avancerade funktioner, lanserad 2010”.

Nationalencyklopedin (2014) säger att ”applikation” kommer ifrån engelskans application som betyder tillämpning. Till iPads fungerar dem som datorprogram som är tillämpade för ett särskilt syfte.

3.2 Tidigare forskning

3.2.1 Möjligheter med användningen av iPads

Godzicki, Godzicki, Krofel och Michaels (2013) säger att elektroniska verktyg så som iPads kan ha en stor betydelse för elevers framtid. Eftersom världen idag är så teknologisk, och många yrken kräver datakunskaper så är det en fördel om eleverna redan på skolnivå får lära sig att arbeta med det. Eleverna utvecklar också viktiga livslånga egenskaper så som kritiskt granskande, och samarbete genom att jobba med iPads.

Utifrån den forskning som gjorts av tekniska verktyg i skolan har många fördelar dokumenterats när det gäller iPads. Attard och Northcote (2011) framhåller att användning av iPads i ämnet matematik ökar motivationen och engagemanget hos eleverna. Vidare säger författarna att det idag finns flera applikationer till iPads som är baserade på matematik, samt att många av dem ökar elevernas matematiska flyt och förståelse.

Stockholms stad gjorde ett projekt 2012 där 2285 iPads delades ut till 13 skolor i regionen. Syftet var att se hur iPads fungerar i utbildningssyfte. Hylén (2013) utvärderade det här projektet, och enligt honom så var iPads ett bra verktyg när läraren ville göra undervisningen tydligare för eleverna eftersom de fick fler valmöjligheter till att lära sig. Det blev också lättare att anpassa undervisningen efter elevernas behov, nivå och sättet de arbetade på. Det medförde även till att initiativförmågan förbättrades eftersom eleverna fick större inflytande i undervisningen. Det bidrog också till att spontaniteten ökade mellan eleverna, bland annat genom att de samarbetade och utbytte kunskap med varandra. I och med möjligheten att eleverna blev mer styrande över sitt lärande i undervisningen så höjdes också deras fokus, motivation och engagemang.

O’Malley, Jenkins, Wesley, Donehower, Rabuck och Lewis (2013) fick ett liknande

resultat i sin undersökning som utfördes i den amerikanska delstaten Maryland. Där fick

elever med funktionsnedsättningar varsin iPad som verktyg i skolan under en begränsad

tid. I undersökningen såg författarna att elevernas intresse och delaktighet ökade genom användningen av iPads. När väl testperioden var över var de här eleverna besvikna över att de inte längre fick ha en iPad som verktyg. Det här kunde också ses i elevernas resultat. Under den tid de fått arbeta med iPads hade deras flyt i matematiken ökat, men när väl testperioden var över hade de här eleverna återgått till den nivå de hade innan undersökningen utfördes. Lärarna i den här undersökningen var positivt inställda till användandet av iPads i klassrummet. De ansåg att det varit värt tiden och mödan.

Hylén (2013) säger att elever med funktionshinder kan ta hjälp av iPads för att memorera läxor och uppgifter. iPads kan också förenkla för de här eleverna att uttrycka sig.

I sin studie undersöker Heinrich (2012) hur användandet av iPads som verktyg i skolan ser ut. Studien genomfördes i brittiska Kent av 970 elever exklusive lärare. Det Heinrich (2012) kom fram till var att matematik är ett av de ämnen där iPads används mest.

Eleverna i undersökningen kände att de blev mer effektiva och produktiva när de fick arbeta med dem. Lärarna i studien ansåg att det blivit lättare att planera, dela material med eleverna och få med dem i undervisningen. Studien visar också att lärarna och eleverna tyckte att skolarbetet hade förbättrats efter införandet av iPads jämfört med tidigare.

Även Carr (2012) har fått fram positiva svar i sin studie om iPads. Hon testade om elevers resultat förändrades efter dem fått använda sig av iPads i undervisningen. I studien genomförde hon ett matematiktest med eleverna innan de börjat arbeta med iPads och ett efteråt. Det hon fick fram var att elevernas resultat hade ökat efter användningen av iPads som läromedel. Carr (2012) förklarar att resultaten berodde på att undervisningen med iPads gjorde eleverna blev mer engagerade, motiverade och att lärandet kändes meningsfullt.

Culén och Gasparini (2012) har i sin undersökning sett att traditionella undervisningsmetoder kan brytas med hjälp av att införa iPads. Eleverna behöver inte längre under lektionstid sitta vid sina bänkar i klassrummet utan kan använda andra platser på skolan. Den friheten gör det också möjligt för eleverna att jobba hemifrån.

Riley (2013) framhåller att iPads ökar möjligheterna för elever att kunna logga in på ett gemensamt nätverk för alla i klassen var de än befinner sig. Om en elev inte är i skolan kan denne ändå logga in på klassens gemensamma nätverk för att ta del av och lägga in sitt skolarbete.

Milman, Carlson-Bancroft och Vanden-Boogart (2014) har i sin undersökning observerat klasser där iPads använts i undervisningen. De har sett att eleverna arbetar mer ämnesöverskridande jämfört med tidigare. De förklarar även hur lärarna har använt sig av en gemensam e-post för hela klassen så eleverna kan ta del av viktig information.

Författarna tydliggör att e-postadressen fungerade på ett sätt så läraren endast behövde skicka ut ett mail, och alla elever fick det. Det sparade tid för lärarna eftersom de inte behövde skicka ut ett enskilt mail till varje elev. Det bidrog också till att ingen elev kunde säga i efterhand att de inte tagit del av informationen. En annan positivt aspekt som lärarna ansåg var att de fått bättre koll på vad eleverna gjort under lektionerna. Det här eftersom eleverna skickade in deras färdiga uppgifter till lärarna via sina iPads.

Galligan, Loch, Mcdonald och Taylor (2010) fastslår att lärare i alla stadier kan använda

sig av iPads som verktyg i utbildningssyfte. De har kommit fram till att användandet av

iPads gör det lättare för eleverna att följa med i undervisningen när en lärare går igenom

matematiska uträkningar steg för steg. Det här eftersom läraren kan koppla sin iPad till en projektor så alla i klassen kan se vad som görs i uträkningen och samtidigt få höra förklaringen. Författarna hänvisar också i sin undersökning till kommentarer studenter sagt om användningen av iPads. En elev svarar att det blev mycket lättare att förstå undervisningen efter klassen börjat använda sig av iPads. Andra elever säger att de har fått större utrymme till diskussion på lektionerna efter att de infördes. Lärare som varit med i försöket säger att de har sparat mycket mer tid efter att de börjat använda iPads.

De har också sagt att de inte är lika besvärligt att använda som till exempel overhead.

Genom deras undersökning har de också funnit att iPads kan framkalla en skolmiljö som utökar elevers lärande, och möjligheter till lärande.

Nelson (2013) betonar att iPads som verktyg i undervisningen är kostnadseffektivt, komplett och flexibelt. Han beskriver också att det finns applikationer som gör det enkelt för lärare att dela sitt lektionsmaterial med eleverna. iPads är också väldigt enkla att anpassa för ålder och läroplan. De ger ett mer aktivt, snabbare och engagerat sätt att visa matematiska koncept än att rita på tavlan. Något han också nämner som positivt med just iPads till skillnad från datorer är smidigheten med att kunna skicka runt den, samt att skärmen är tillräckligt stor för att två personer kan se på den och arbeta tillsammans.

I sin undersökning kom O’Malley et al. (2013) fram till tre fördelar med att arbeta med iPads. Det första var att undervisningen blev smidigare för elever med funktionsnedsättningar. Det andra att elever som tidigare inte nådde upp till vissa mål inom matematikämnet genom traditionell undervisning nu gjort stora framsteg med iPads som verktyg. Slutligen så kände lärarna att användandet av iPads under lektionerna har utvecklat dem pedagogiskt och gjort lektionerna intressantare för eleverna.

Ekholm (2014) framhåller att det är väldigt effektivt att kombinera tekniska verktyg med traditionell undervisning. På så sätt får eleverna fler uttryck tillämpade till sig vilket gör det lättare att lära, och spara kunskap. Dessutom får koncentrationen hos eleverna en positiv inverkan med den här typen av upplägg.

I Lgr 11 står det att ”matematisk verksamhet är till sin art en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet som är nära kopplad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen (s.62)”. Det här syftet avser enligt oss att lärarna ska anpassa sin matematikundervisning till hur samhället ser ut idag. De ska samtidigt ge stöd åt att låta eleverna under lektionstid få vara kreativa, utmanas av problemlösande uppgifter samt vara reflekterande i sitt lärande.

Fördelarna kan sammanfattas med att det finns många positiva aspekter med att använda iPads i matematikundervisningen. Flertalet av resultaten visar att motivationen och engagemanget hos eleverna ökar när de får arbeta med iPads. Många elever känner också att deras matematiska flyt förbättras då de fått arbeta med iPads. Lärare i de olika studierna har också uppmärksammat en ökning av elevers resultat i matematiken. Lärare har även märkt att undervisningen blivit mer flexibel och lättare att individanpassa.

Kommunikation mellan lärare och elever har också det blivit enklare och smidigare

sedan iPads införts genom exempelvis klassmail. Kritiskt granskande och samarbete är

två egenskaper som tidigare forskning upplevt ökat med iPads och varit till elevernas

fördel. De här forskningsresultaten kommer vi att jämföra med de svar vi fick från

intervjuerna.

3.2.2 Svårigheter och utmaningar med användningen av iPads

O’Malley et al.(2013) framhäver att användningen av iPads inte är lika givande för alla elever. Under deras studier såg de fyra svårigheter med att ha iPads som verktyg i klassrummet. Det första var att det tog mycket lektionstid i början till att förstå hur iPads fungerar. Den andra punkten är många lärares låga kunskaper inom området, som gör att undervisningen med iPads begränsas. Det här kan motverkas, enligt författarna, genom att låta lärarna få gå en utbildning om iPads. Den tredje punkten var elevers tillgång till och användning av iPads. I vissa fall hade eleverna få möjligheter till att få arbeta med dem, och när de väl fick tillfälle spelade de hellre spel än att studera. Det sista problemet i deras studie var att det tog längre tid än väntat med att lösa hur alla iPads skulle förvaras, underhållas och övervakas.

Galligan et al.(2010) säger att teknologin måste fungera och vara pålitlig. Ovana lärare måste vara mer förberedda på att arbeta med en iPad, och elever måste vänja sig vid teknologin. Hylén (2013) har granskat resultat som visar på att flera elever som inte är vana vid Apple ofta haft det svårt att förstå dem. Attard och Northcote (2011) säger att användandet av iPads kan påverka eleverna i negativ riktning. Ett problem är att teknologin kan driva pedagogen istället för tvärtom. Då hamnar tekniken i fokus istället för matematiken. Hylen (2013) klargör att även om iPads är lättanvända och praktiska så är det fortfarande bara ett verktyg i undervisningen. Därför är det viktigt att läraren har kunskapen om att använda dem på ett sätt som fungerar bra och är givande för eleverna. Murray och Olcese (2011) hävdar att ett vanligt argument bland kritiker är att teknologin i många tidigare skeenden visat sig vara dålig på att omvandlas till kunskap för elever.

Riley (2013) säger att utmaningen för lärarna idag är att få eleverna motiverade att omvandla deras användande av iPads. Alltså att använda dem för utbildningssyfte istället för ett socialt verktyg. När elever idag arbetar med iPads så är det inte ovanligt att de använder de mer för nöje än för att lära sig. Här tycker Riley (2013) att läraren kan föra dialog med eleverna om vad, och hur de lättast lär sig av att arbeta med iPads.

Därefter se om de här arbetssätten går att knyta till kursmål, som i det här fallet är de amerikanska Common Core State Standards.

When making mathematical models, [the students] know that technology can enable them to visualize the results of varying assumptions, explore consequences, and compare predictions with data. Mathematically proficient students at various grade levels are able to identify relevant external mathematical resources, such as digital content located on a website, and use them to pose or solve problems. They are able to use technological tools to explore and deepen their understanding of concepts (s.7).

Jaciw, Toby och Ma (2012) fastslår att resultaten av att använda sig av elektroniska verktyg i matematikundervisningen har gett blandade resultat. iPads kan vara effektivt i vissa förhållanden, men mycket beror på hur läraren väljer att presentera och använda dem med eleverna.

Godzicki, et al. (2013) framhåller att forskning har visat på många kunskaper som en lärare måste ha om iPads för att kunna använda dem i undervisningen på bästa sätt.

Bland annat så måste läraren veta hur sina elever lär sig med hjälp av iPads, kunna fatta

rätt beslut om när de ska användas i undervisningen och samtidigt relatera det till

kursplanen. Läraren vinner oerhört mycket på att vara väl förberedd, och insatt i hur

iPads fungerar. På så sätt försvinner inte onödig tid ifrån lektionerna. Det kräver dock extra planeringstid av läraren. En av de stora utmaningarna för lärarna som har funnits länge inom elektroniska verktyg är att kunna skapa en lärorik miljö för eleverna.

Powell (2014) listar hur lärare kan använda applikationer på iPads och beskriver även det som är viktigt för lärare att tänka på i användningen. Det hon listar upp är först att lärare måste hitta applikationer som kan kopplas till de mål och syfte som läraren vill nå med undervisningen. Det här beskriver Powell (2014) som väldigt ovanligt förekommande. Det andra som hon anser vara viktigt för lärare är att se hur de kan gå vidare efter arbetet med applikationen. Bland annat om det finns någon ny applikation som kan ta eleverna vidare, eller om läraren behöver utveckla det på egen hand. Hon nämner också i den här delen att läraren måste förklara de begränsningar som eleverna ska hålla sig till under lektionerna, så de inte gör något icke lektionsbaserat på sina iPads.

Devlin (2013) är skeptisk till det stora utbudet av matematiklärande spel och applikationer som finns tillgängliga. Anledningen är att majoriteten av skaparna bakom de här spelen inte följer några särskilda mål, eller hänvisningar som syftar till elevers utbildning. Därför kan det svårt att hitta lämpliga applikationer. Det här eftersom de flesta av dem lär endast ut speciella egenskaper som eleven behöver för att bemästra just den applikationen, istället för att ge en djupare förståelse för matematik. Dagens applikationer tenderar också enligt Devlin (2013) att bara fokusera på ett moment inom matematiken istället för helheten.

Sammanfattningsvis om de svårigheter och utmaningar tidigare forskning funnit visar att lärare ofta haft låga kunskaper om hur de ska använda iPads i matematikundervisningen. Det här visar forskningen att mycket tid försvunnit från lektionerna när iPads introducerats för eleverna. Forskningen visar också att eleverna inte alltid använder iPads i utbildningssyfte utan lätt kommer in på spel eller sociala medier istället för att studera. Studier klargör att tekniska verktyg som iPads endast är ett verktyg och får inte ta överhand i undervisningen eftersom det lätt kan göra läraren passiv. Många matematikapplikationer har ingen förankring i internationella läroplaner, vilket forskning ser som ett problem i användandet av dem. Svårigheterna som presenterats i det här avsnittet kommer vi ställa mot de svar vi fick in från intervjuerna.

3.2.3 Applikationer

Det finns många applikationer som läraren kan låta sina elever få arbeta med under, och efter lektionstid. Attard och Northcote (2011) presenterar två som de anser vara bland de mest användbara i ämnet matematik. Den första de nämner är ”Rocket math” som är gratis att ladda ner, och som de beskriver som en motiverande spel-applikation. En annan som författarna beskriver är ”Red dragonfly mathematics challenge”. I den här applikationen ska eleverna lösa olika problemlösningsuppgifter. Attard och Northcote (2011) framhåller att de här applikationerna kan leda eleverna till en ökad matematisk förståelse. Godzicki et al. (2013) betonar att spel även kan ha en stor inverkan på elevers motivation och förståelse. Dock är det viktigt att spelet är relevant för elevernas lärande och kursmål.

Murray och Olcese (2011) säger att applikationer som ”Facebook” och ”Instagram”

ökar elevers möjlighet att integrera med varandra. Andra applikationer som ”Dropbox”

och ”iDisk” ger eleverna en helt ny nivå att på ett enkelt sätt ta del, samt dela med sig av

skolmaterial som inte varit möjlig tidigare. I ämnet matematik kan applikationen ”Math Board” spara in pengar åt skolan. Istället för att köpa in dyra textböcker och annat kostsamt material kan den här applikationen ersätta dem.

Riconscente (2013) har i sin undersökning kommit fram till att applikationen "Motion Math" har en positiv inverkan på elevers förmåga att räkna med bråk. Det här kan enligt Riconscente (2013) bero på att Motion Math hela tiden ger eleverna återkoppling beroende på prestation när de räknar med applikationen. En avgörande faktor är också Motion Maths underhållningsvärde som gör eleverna intresserade och engagerade. Det här får de flesta eleverna att vilja förbättra sig för att kunna bemästra spelet.

Tidsaspekten kan också bidra till att eleverna stärker sin huvudräkning eftersom de hela tiden måste vara på alerten. Ett viktigt resultat som Riconscente (2013) också fick fram var att Motion Math hade ökat elevernas tro på sin egen förmåga i bråkräkning och trygghet att räkna det.

Siegle (2013) beskriver att iPads och dess applikationer har fått ett enormt genombrott.

Anledningar till genombrottet förklarar han genom att de är väldigt lättanvända, har ett bra pris och att det idag finns över 250 000 applikationer tillgängliga i Apples ”app store”. Siegle (2013) hänvisar även till applikationer med utbildningssyfte. Några applikationer han nämner är Apples ”iWorks” som innehåller ”Pages”, som är ett skrivprogram, “Numbers”, som är ett kalkylblad där användaren kan göra olika tabeller och listor, och ”Keynote”, som är ett program där användaren kan göra presentationer.

En annan faktor som han nämner är att det är väldigt lätt för lärare att söka på internet efter passande applikationer, till det syfte han eller hon ska ha dem till.

Det här avsnittet kan sammanfattas med att det finns bra applikationer att använda i matematik som är både lärorika och har ett högt underhållningsvärde för eleverna.

Många applikationer är gratis och kan på så sätt spara in pengar till skolor. I vår

forskning vill vi se om lärarna använder någon utav de här erkänt givande

applikationerna eller om de har andra de använder i sin undervisning. Vi vill även se

vilka möjligheter, svårigheter och utmaningar de ser med applikationer.

4. Metod

Följande del kommer förklara hur vi gick tillväga för att genomföra studien. Avsnittet kommer att belysa hur urvalet valdes ut, vilka metoder som användes i insamlingen av data samt hur proceduren vid insamlingen av material genomfördes. Avsnittet avslutas med hur arbetet förhållit sig till de etiska regler som gäller vid undersökningar samt tillförlitligheten på arbetet.

4.1 Urval

Vår frågeställning riktade sig till användningen av iPads i matematikundervisningen.

Därför intervjuades lärare som hade en klassuppsättning av iPads i matematikundervisningen för att vi ville få fram deras synpunkter. Den undersökningen vi gjorde baserades på intervjuer med tre lärare i Växjös västra skolområde. I det här skolområdet har klasserna i årskurs sex fått en klassuppsättning iPads. De lärarna vi intervjuat har matematikundervisning i årskurs sex med en klassuppsättning av iPads.

Eftersom vi haft vår praktik i det här området utnyttjade vi de kontakter vi skapat under de här perioderna. Innan intervjuerna genomfördes hade vi fem lärare med i vårt urval.

Två av de tillfrågade hade dessvärre inte möjlighet att genomföra en intervju på grund av tidsbrist, och fick räknas in i vårt bortfall. De tre vi intervjuade bestod av två kvinnliga och en manlig lärare.

4.2 Datainsamlingsmetoder

För att ta reda på vad lärarnas åsikter och tankar var gällande vår frågeställning så genomförde vi en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer. Kvale och Brinkmann (2014) förklarar att intervjuer används i studier då forskaren vill få kunskap som är grundad på erfarenheter ifrån respondenten om ett specifikt ämne.

Genom intervjuerna hoppades vi ta del av de här lärarnas erfarenheter av iPads samt få en djupare inblick i vilka möjligheter, utmaningar och svårigheter de upplevt med dem i matematikundervisningen. Kvale och Brinkmann (2014) bekräftar det här då de skriver att den kvalitativa intervjun utgår ifrån den intervjuades synvinkel och dennes personliga beskrivningar.

Intervjuguiden (se Bilaga A) har vi utformat utifrån vårt syfte och vår frågeställning. Vi har också formulerat frågorna så de inte var ledande utan istället öppnade upp för ett samtal baserat på lärarnas åsikter.

4.3 Procedur

För att kunna genomföra intervjuerna kontaktades vårt urval av lärare i god tid. Det här

för att kunna bestämma tid och plats för intervju som passade båda parter. Kontakten

med lärarna gjordes via epost och telefonsamtal. Som vi nämnde tidigare fick vi positivt

svar från tre av fem lärare. De lärarna som tackade ja fick intervjuguiden utskickad till

sig i förskott genom epost. På så sätt kände vi att lärarna fick tid på sig att kunna ge oss

mer utförliga svar under intervjutillfällena. Två av lärarna arbetade på samma skola och

deras intervjuer genomfördes under samma dag. Den tredje läraren intervjuades dagen efter på dennes skola. Samtliga intervjuer genomförde vi individuellt med läraren. Vi var också noga med att påpeka till våra respondenter att vi förhåller oss till Vetenskapsrådets etiska regler (se 4.4 Etiskt förhållningsätt). Alla intervjuerna spelades in med hjälp av våra iPhones. När allt material var insamlat transkriberades det till textform som vi sedan använde för resultat, analys och diskussion.

4.4 Etiskt förhållningssätt

Ser vi till Vetenskapsrådets (2002) etiska regler som gäller vid undersökningar anser vi att vi förhållit oss till de fyra kraven. Det första är ”informationskravet”, eftersom vi under processens gång varit tydliga mot lärarna vad vår studie handlar om. Det andra är

”samtyckeskravet” då lärarna blev tillfrågade om de ville medverka samt att de hade möjlighet att hoppa av om de inte längre ville vara delaktiga. Det tredje var

”konfidentialitetskravet” eftersom respondenterna förblev anonyma, och endast vi har fått ta del av intervjumaterialet. Det sista var ”nyttjandekravet” då vi har försäkrat respondenterna att intervju-svaren endast behandlas för forskningsändamål.

4.5 Tillförlitlighet

Många tillförlitliga aspekter har noterats under intervjutillfällena. Alla tre lärarna blev tillfrågade samma intervjufrågor, vilket underlättade för oss när vi analyserade svaren.

Andra infallsvinklar för tillförlitligheten kan ses i att alla intervjuerna genomfördes under förmiddagen när lärarna hade planeringstid och inte behövde stressa fram svaren.

Alla intervjuerna skedde i början av december. Det här betyder att lärarna har haft ungefär lika lång tid på sig att introducera och vänja eleverna att arbeta med iPads i matematikämnet under den här terminen. Samtliga lärare hade inte arbetat med en klassuppsättning av iPads innan den här terminen och hade därför relativt låg erfarenhet av dem i undervisningssammanhang i matematikundervisningen. Vi såg också att längden på alla intervjuerna hamnade runt 15-20 minuter. De svar vi fick ifrån intervjuerna analyserade vi tillsammans, vilket medförde att svaren ifrån respondenterna analyserades likvärdigt.

5. Resultat

I följande resultat-del kommer vi att presentera de svar som våra tre responderande lärare gav under intervjutillfällena. Uppdelningen kommer ske frågvis där vi kommer gå igenom vad lärarna svarat på varje fråga och därefter sammanställas. Kvale och Brinkmann (2014) hänvisar att allmän slutsats av intervjuer inte kan ske vid litet deltagande. Eftersom det bara är tre deltagande lärare i vår studie kan svaren från intervjuerna inte generaliseras. Resultatet kan därför bara analyseras utifrån den enskilde lärarens synpunkter om iPads i sin matematikundervisning.

I kommande text kommer lärarna vi intervjuat namnges med följande namn: Lärare 1, Lärare 2 och Lärare 3. Avsnittet kommer också delas in i åtta underrubriker som är baserade på de frågor vi ställde under intervjuerna.

Respondenter Skola Ålder Kön

Lärare 1 A 55 - 60 Man

Lärare 2 A 30 - 35 Kvinna

Lärare 3 B 35 - 40 Kvinna

^{Fig 1.}

5.1 Tidigare erfarenheter av iPads och första tiden med dem i skolan Samtliga av lärarna hade en väldigt kort/ingen alls erfarenhet av att använda iPads både i skolan och för privat bruk innan den här terminen i årskurs sex startade. Lärare 3 sa att

”jag hade aldrig jobbat med en iPad så det var helt nytt för mig”. Detsamma gällde för Lärare 2, för denne berättade att innan terminsstart så hade de fått hjälp av lärarna som använt iPads med årskurs sex tidigare år. Endast Lärare 1 hade haft en iPad i skolan innan den här terminen. Den hade dock använts till planering och för att förbereda lektioner.

5.2 Förändring och användning i matematiken

Lärarna är eniga om att undervisningen i matematik har förändrats efter att samtliga elever fått en iPad att jobba med. Den stora förändringen är tillgången som alla tre lärarna hänvisar till. Lärare 2 sa följande om förändringar som skett i matematikundervisningen:

De är ju mycket som har gjort att man slipper kopiera massa papper, mycket färdighetsträning finns ju bra appar dem kan använda, och de är ju så enkelt och bara plocka fram den. Man slipper den här dötiden emellan att nu ska du kopiera nu ska jag hämta papper hämta penna och så.

Det som dock skiljer lärarna åt är hur de använder iPads i ämnet matematik. Lärare 1

kopplar ofta upp sin iPad på tavlan när det är genomgång av ett nytt avsnitt eller kapitel

i matematikboken. Eleverna får också en kopia av genomgången utskickad till sin egen iPad. Lärare 2 som är på samma skola som Lärare 1 använder sig istället av hemsidor så som matteboken.se och applikationer. Även om det skiljer sig åt i deras undervisningsmetoder med iPads, så brukar Lärare 1 och Lärare 2 samarbeta. De använder sig ibland av olika matematikuppdrag via elevspel.se som de låter eleverna få utföra. Lärare 3 använder oftast iPads som extra komplement i matematiken när eleverna är klara med specifika uppgifter i ämnesboken. Då får eleverna oftast arbeta med applikationen ”Nomp” som har ett liknande uppdragssystem som elevspel.se.

5.3 Möjligheter för elever och lärare

Alla lärarna var eniga om att iPads intåg i klassrummet har medfört att motivationen för matematikämnet hos eleverna har ökat. Samtliga har också märkt att deras elever tycker att matematiken har blivit roligare. Lärare 2 förklarade det med att eleverna tycker ”de e kul med iPaden, även om det är en jättetråkig övning”. Det som däremot skiljde dem åt var att Lärare 1 ansåg att anledningen till att det blivit roligare berodde på att eleverna får jobba med teknisk utrustning. Lärare 2 och Lärare 3 tyckte istället att det är applikationerna som har gjort många delar av matematiken roligare. Lärare 1 hänvisar till att genom handhavandet av iPads lär sig eleverna att ta ansvar och underhålla dem.

Det här eftersom eleverna får ta med dem hem samt att de ska vara laddade och medtagna till skolan dagen efter. Lärare 2 sa att iPads har varit befriande för elever som har problem med sin finmotorik och tycker det är ansträngande att behöva skriva själv.

Det här har gjort det enklare och smidigare för de här eleverna att arbeta i matematiken.

För sin egen del uppfattade lärarna att undervisningen blivit smidigare, eftersom de inte behövde exempelvis springa ut och kopiera papper i samma utsträckning som tidigare.

Lärare 1 sa att undervisningen blev lättare att fördjupa då han menade att utbudet av information och material är bredare hos iPads än mot exempelvis uppslagsböcker.

Vidare så tycker Lärare 1 att matematikundervisningen nu kan individanpassas i större utsträckning än tidigare med hjälp av iPads. Lärare 3 tycker multiplikationstabellen är ett exempel som eleverna måste ”nöta in” och genom tillämpade applikationer på iPads har elevernas motivation samt vilja att lära sig det ökat. Lärare 1 nämner att det varit tillfällen då eleverna haft matteläxa och istället för att samla in lösblad så har eleverna skickat läxan till lärarens iPad. Lärare 1 förklarade att även om alla elever inte skickat in läxan så hade det blivit lättare att hålla koll på de som gjort läxan.

5.4 Svårigheter och utmaningar för elever och lärare

Lärare 2 och Lärare 3 framhöll att det var mycket ”krångel” i början av terminen när eleverna fick sina iPads. Lärare 3 beskriver exempel från sin första tid med iPads:

De var för att jag själv aldrig arbetat med iPads och inte hade haft en tidigare. Så när vi väl började jobba med eleverna så blev det väldigt mycket problem och jag har aldrig trott att jag så många gånger sagt som lärare ”jag vet inte” till eleverna. Det var som tur var att några elever hade koll på hur iPadsen fungerade.

Lärare 3 minns också ett föräldramöte där tanken var att presentera och registrera alla

elevers iPads. Med facit i hand hade Lärare 3 låtit föräldrarna och eleverna göra det här

hemma i lugn och ro. Det här på grund av att säkerhetssystemet till allas iPads låste sig

av säkerhetsskäl eftersom så många registrerade sig samtidigt. Skolans trådlösa nätverk klarade inte heller av den stora belastningen, vilket ledde till att det inte heller fungerade. Det här förklarade Lärare 3 som en genant situation. Lärare 2 ansåg att problemen varit de gånger när lektioner planerats för iPads men som tvingats ändras i sista stund då tekniken inte fungerat.

Lärare 1 är tydlig med att iPads i första hand bara är ett verktyg i matematikundervisningen och inte ett läromedel. Ett annat vanligt problem som Lärare 1 varnar för är elevernas tillgängligheter till att komma in på olika spelsajter som inte är relevanta för undervisningen. Det finns också två faktorer som kan vara svåra för läraren att kontrollera anser Lärare 1. Det första är att flera hemsidor använder sig av svåra ord som kan göra det svårt för eleverna att förstå eftersom de använder sig av ett mer vuxet språk. Det andra Lärare 1 förklarade var att eleverna kan använda sig av missvisande källor på internet och då kan stor del av lektionen försvinna åt felaktig information. På grund av de här anser Lärare 1 att det är väldigt viktigt att poängtera källkritik för eleverna så de lär sig filtrera bort oanvändbar information. Här tycker också Lärare 1 att föräldrarna ska hålla sig uppdaterade om vilka applikationer deras barn laddar ner. Det här på grund av att föräldrarna inte ska få hem en ovetande räkning.

Lärare 3 tycker ibland att iPads kan distrahera eleverna när de egentligen ska fokusera på annat skolarbete. Det här är även något som Lärare 1 uppmärksammat:

Det första man ser när man kommer på dagen är det ju att alla börjar spela på olika sidor och det är svårt att lägga ihop det. Det finns alltid någon som sitter och klickar även om vi säger till dem.

Andra problem som dykt upp för Lärare 3 är att elever inte sagt till när deras

”klassmail” inte fungerat. Det här har bidragit till att de här eleverna gått miste om tidigare utgiven information. Det kan till exempel röra sig om matematikuppgifter eller allmän information om skolan som är viktig att ta del av.

Lärare 1 antyder att en bidragande orsak till svårigheterna med iPads är avsaknaden av utbildning om dem. Ofta har tanken varit att låta en lärare på skolan få åka och utbilda sig för att sedan lära ut till de andra lärarna. Lärare 1 sa att tyvärr rinner det oftast ut i sanden för att de flesta anställda på skolan har mycket annat att prioritera före en iPad- utbildning.

5.5 Elever i behov av stöd

Lärare 1 och Lärare 2 förklarar att iPads har hjälpt elever som behöver extra stöd i matematikundervisningen. De båda lärarna hänvisar till en orsak som hjälpt eleverna är den mängd applikationer som finns idag på deras iPads. Lärare 1 sa att elever med svårigheter får applikationer som är anpassade för deras lärande. Även Lärare 2 anser att applikationerna har underlättat undervisningen för elever i svårigheter. Det här enligt Lärare 2 eftersom applikationer kan tydliggöra avsnitt i matematiken på ett sätt som är enkelt för eleven. Lärare 1 berättade om hur viktigt iPads har varit i följande elevsituation:

Ja, jag har en kille i klassen nu som ligger hemma och har gjort det i flera veckor i rad.

Vi har då bestämt efter att jag besökte honom hemma att han har sin padda hemma och

där spelar vi in texter, han får inloggning till filmer som vi tittar på och han får kopior på saker vi arbetar med. Jag skickar alla möjliga saker. Det blir ju lite som en lärobok kan man säga.

Enligt Lärare 3 finns det både för- och nackdelar med att låta elever med svårigheter få arbeta med iPads. Fördelar som Lärare 3 beskrev var att iPads för det mesta är ett väldigt bra verktyg med många lämpliga applikationer som elever i stöd kan använda sig av. Lärare 3 säger också att även om majoriteten av applikationerna är enkla att förstå så är nackdelen den att elever som behöver stöd är oftast dem som haft svårt att förstå hur de fungerar. Vissa av de här eleverna har Lärare 3 också märkt haft problem med att minnas sitt lösenord som används för inloggning.

5.6 Applikationer och hemsidor

Förhållningssättet med applikationer varierar mellan lärarna i undersökningen. Lärare 1 och Lärare 3 har sina bestämda applikationer som eleverna får arbeta med i vissa skeenden av matematikundervisningen. Lärare 2 har också sina bestämda applikationer för undervisningen, men är däremot mer öppensinnad till att låta eleverna hitta och ladda ner egna. Lärare 2 berättade om det här i intervjun:

Ja precis, vi brukar alltid tipsa, o säga "nu vill jag att du laddar hem det här" sen har ju många egna appar också som dem själva har letat reda på o så, och funkar de för det vi jobbar med just nu så får dem ju jobba med det också.

Alla tre lärarna har sina egna applikationer och hemsidor de använder för sin undervisning. Lärare 1 använder sig av hemsidan elevspel.se som erbjuder eleverna ett stort utbud av spel och utmaningar inom mellanstadiematematikens grundläggande områden. Lärare 1 berättade också om användningen av applikationerna ”Pages” och

”Numbers” där sistnämnda var den som användes mest i matematikundervisningen.

Lärare 2 använder också sig av hemsidan elevespel.se i sin matematikundervisning men även skolplus.se som har många bra uppgifter i ämnet matematik. Lärare 2 berättar för oss att deras skola har en länslicens för att använda det. När det kommer till applikationer sa Lärare 2 att det hela tiden är en pågående process att hitta nya användbara applikationer. De applikationer Lärare 2 nämnde hon använder nu var

”Huvudräkning” och ”Multi”. De här applikationerna har eleverna i Lärare 2:s klass använt för att träna multiplikationstabellen. Andra applikationer som Lärare 2 använt i sin undervisning är ”Tangram”, ”Geoboard” och ”Matchmathic”. Generellt för de här tre applikationerna enligt Lärare 2 var att de bidrog med färdighetsträning och eleverna tyckte det var kul att använda dem. Geoboard beskrev Lärare 2 även som en kreativ applikation som gör att elevernas tänkande utvecklas.

Lärare 3 ska i framtiden använda sig av applikationen ”Geogebra” som hjälper eleverna

att träna på koordinater och koordinatsystem. Lärare 3 använder sig nu av applikationen

Nomp som berör de övergripande delarna i matematiken. På Nomp har Lärare 3

möjlighet att kolla elevernas resultat och vad de åstadkommit genom en särskild

inloggning för klassläraren. Genom arbetet med Nomp tyckte Lärare 3 att elevernas

färdighetsträning blivit bättre. Dock har endast gratis-versionen av Nomp använts

eftersom det är en ekonomisk fråga för skolan huruvida de ska köpa in kostsamma

applikationer för många elever. Lärare 1 sa att deras skola endast får ladda ner

applikationer som är gratis, men skulle lärarna hitta en applikation som är bra kan de

genom samtal och överenskommelse med rektor få tillstånd att ladda ner applikationen.

5.7 Egna intryck och syn på iPads i undervisningen

Lärare 1 har väldigt blandade känslor med att ha iPads som verktyg i klassrummet. Det poängterar Lärare 1 kan vara på grund av sin ålder och vanan med att inte ha digitala verktyg som hjälpmedel i sin undervisning. Lärare 1 ser också faran med att låta iPads ta över uppgifter som böcker och annat material i skolan har haft för att hjälpa eleverna.

Det här eftersom det finns risker att eleverna står handfallna då teknologin inte fungerar.

Vidare oroas Lärare 1 av den kraftiga digitaliseringen som sker i skolan och att det kan påverka relationerna i klassrummet.

Det finns [lärare] som köper hela konceptet och det kan ju leda till att vi inte behöver vara här utan spelar in oss själva och sen spelar upp det. Då ligger den här relationsbiten i fara som är så extremt viktig i skolan.

Lärare 1 varnar också för hur elevernas hälsa påverkas genom att sitta framför en iPad hela dagarna.

En annan aspekt [är] den ergonomiska där elevernas nackar, ryggar, axlar kommer att få smäll av det så småningom och det kommer bli nya sjukdomsbilder för barnen när de växer upp eftersom de suttit med nacken över den här bildskärmen hela tiden.

Lärare 2 och Lärare 3 är positivt inställda till att använda iPads i undervisningen även om deras erfarenheter av dem varit olika innan de arbetat med dem i klassrummet.

Lärare 2 har överlag alltid varit positivt inställd till att använda sig av tekniska verktyg, och är glad att det ” kommit in i skolans värld”. Lärare 3 har däremot förändrat sin syn till det positiva. Förut ansåg Lärare 3 att iPads endast användes till lek och spel, men efter att fått använda det i klassrummet anser Lärare 3 att de är väldigt hjälpsamma att ha i undervisningen. Lärare 3 sammanfattar användandet av iPads i matematiken som roligt, utmanande och svårt. Lärare 3 ser även en förbättring i elevernas engagemang till ämnet matematik efter införandet av iPads i klassrummet. Även Lärare 1 ser många positiva aspekter med att låta eleverna arbeta med iPads, men är tydlig med att det måste finnas en balans i användandet av dem. Något Lärare 1 nämnde som positivt var att genom iPads tar sig lärarna till den värld eleverna befinner sig i eftersom det är vanligt att dagens ungdomar använder iPads på fritiden. Däremot förklarade Lärare 3 att det är lätt att förlita sig för mycket på teknologin och att det är då lätt att bli stillastående då exempelvis nätverk inte fungerar.

5.8 iPads i framtida undervisning

Lärare 2 och Lärare 3 ser gärna att de får arbeta mer med iPads i sin undervisning framöver. Lärare 2 betonar att det kommer bli en märkbar omställning att ta över de kommande fyrorna, och då inte ha en klassuppsättning med iPads till förfogande. Lärare 2 berättade också om lärarna som hade föregående sexor på sin skola och hur konstigt de tyckte de var att inte längre ha tillgång till iPads när de tog över kommande årskurs fyra. Lärare 2 ser däremot en möjlighet genom att koppla upp sin egen iPad till tavlan och därigenom kunna spela matematiska spel med hela sin kommande årskurs fyra.

Lärare 3 har matematikundervisningen för årskurs fyra på sin skola, och kan ibland

känna att det skulle underlätta med en klassuppsättning av iPads där. Det här för att det

blir smidigt för Lärare 3 att låta eleverna arbeta med applikationen Nomp vid de

tillfällen när de är klara med alla uppgifter och det återstår 10 minuter av lektionen.

Lärare 3 är övertygad om att det kommer bli enklare att arbeta med en klassuppsättning av iPads nästa gång. Det här eftersom Lärare 3 och skolan har mer erfarenheter och kunskaper som inte fanns förut om iPads.

Lärare 1 framhåller att genom mer lärande, genvägar och möjligheter med iPads i undervisningen kommer användningen av dem att öka. Lärare 3 tycker också att iPads ger eleverna många genvägar till kunskap, och att de inte blir lika avgränsade som förut.

6. Analys

I följande del kommer vi att analysera sambanden samt skillnaderna mellan den tidigare forskningen om iPads som verktyg i matematikundervisningen och de resultat vi fick fram under intervjutillfällena. Analysdelen är uppdelad i tre avsnitt som baseras på utgångspunkterna i vår frågeställning som är: möjligheter, utmaningar och svårigheter.

6.1 Möjligheter

Motivationen är en av de positiva aspekter som ökat mest hos eleverna enligt forskningen. Det bekräftar Attard och Northcote (2011), Hylén (2013) samt Carr (2012) i sina forskningar. Det här stämmer också överens med intervjuresultaten. Där anser samtliga lärare att motivationen hos eleverna ökat efter att iPads införts i matematikundervisningen. Däremot så anser Lärare 1 att motivationen har ökat på grund av att eleverna fått arbeta med teknisk utrustning medan Lärare 2 och Lärare 3 anser att det är applikationerna samt hemsidorna som bidragit till det. Lärare 3 anser att iPads har ökat elevernas motivation när det gäller avsnitt i matematiken som måste övas in som exempelvis multiplikationstabellen.

Engagemanget är en annan faktor som påverkat eleverna i positiv riktning efter införandet av iPads enligt Attard och Northcote (2011), Hylén (2013) samt Carr (2012).

Lärare 2 har i sin undervisning sett att eleverna blir mer engagerade när de får arbeta med iPads, och det gäller framförallt när de gör avsnitt i matematiken som oftast anses vara tråkigt. O’Malley et al. (2013) förklarar att även lärares engagemang för matematiken har ökat när de fått använda sig av iPads i sin undervisning. Det här går att koppla till intervjuerna med Lärare 2 och Lärare 3 som är positivt inställda till att använda iPads i matematiken. Lärare 3 framhåller roligt som ett av de stora intrycken sedan de börjat använda iPads.

Galligan et al. (2010) berättar om lärare som varit med i deras studier som anser att tidsaspekten förbättrats efter att de börjat använda iPads i undervisningen. Det här tycker även Lärare 2 som anser att onödig tid som tidigare gått åt till att kopiera papper nu förminskats och mer tid kan ges åt planering samt lektioner tack vare iPads. Elevers matematiska flyt är en annan aspekt som Attard och Northcote (2011) nämner ökar när elever får arbeta med iPads. Även O’Malley et al. (2013) klargör elevers matematiska flyt ökar med iPads som verktyg. Det här var dock ingenting som bekräftades av lärarna i frågan om möjligheter med iPads och applikationer under intervjutillfällena.

Hylén (2013) framhåller att matematikundervisningen blir lättare att anpassa till varje elevs behov med hjälp av iPads. Det är även något som kommer upp i intervjun med Lärare 1 som en positiv aspekt. Lärare 1 har uppmärksammat att individanpassningen har förenklats efter de infört iPads i matematikundervisningen. Det här eftersom alla elever har tillgång till varsin iPad och kan arbeta med applikationer eller hemsidor som är anpassade efter deras förutsättningar, anser både Lärare 1 och Lärare 2.

O’Malley et al. (2013) har i sin studie funnit att elever i behov av extra stöd blivit mer

delaktiga och intresserade efter att de fått börja arbeta med iPads i

matematikundervisningen. Vidare säger författarna att undervisningen blivit smidigare

för de här eleverna eftersom varje elev fått arbeta med en egen iPad. Alla tre lärare från

våra intervjuer är positivt inställda till iPads för de elever som behöver extra stöd.

Lärare 1 och Lärare 2 nämner en anledning till varför det blivit bättre är på grund av att det finns applikationer som är anpassade för elevernas lärande. Lärare 2 klargör att undervisningen med elever i behov har underlättats efter iPads kommit in i skolans värld. Lärare 2 säger också att iPads har hjälpt elever som haft svårt med finmotoriken och har sett att det har underlättat för dessa elever i undervisningen.

Kommunikationen mellan lärare och elever hävdar Milman et al. (2014) blivit enklare med iPads. Författarna beskrev det genom användandet av klass-mail då eleverna i deras studie tog del av viktig information genom sina iPads. Även Nelson (2013) framför att iPads förenklar för lärare att dela lektionsmaterial och att det idag finns applikationer som gör det möjligt. Heinrich (2012) berättar i sin studie att undervisningen blivit smidigare för lärarna efter införandet av iPads. Det här stämmer överens med de resultat vi fick fram ifrån intervjuerna. Där anser nämligen alla tre lärarna att undervisningen blivit enklare då eleverna fått varsin iPad.

Riley (2013) säger att elever som inte är närvarande i skolan ändå kan ta del av lektionsmaterialet tack vare sina iPads. Det här stödjer även Culèn och Gasparini (2012) som framhåller att iPads kan göra undervisningen friare då eleverna kan arbeta hemifrån med dem, och på så sätt bryta traditionella undervisningsmönster. Lärare 1 oroas ibland att den här utvecklingen kan gå för långt, eftersom det kan leda till att lärarens roll inte längre behövs utan byts ut mot elektroniska resurser. Lärare 1 har dock funnit iPads väldigt användbart emellanåt. Särskilt då en elev i Lärare 1:s klass varit sjuk en längre tid. Vid det tillfället skickade Lärare 1 hem filmer samt uppgifter som klassen jobbat med via sin iPad till elevens. Lärare 1 hänvisar också till att det blivit enklare att hålla koll på matematikläxor genom att skicka ut dem till klass-mailen. Lärare 3 har däremot haft svårigheter emellanåt med sin klass-mail. Där har missförstånd uppstått när Lärare 3 tagit för givet att eleverna fått en viss information när de egentligen inte fått den.

I den tidigare forskningen nämner Attard och Northcote (2011) att Rocket Math och Red Dragonfly: Mathematic challenge är applikationer som de anser vara bra för matematikundervisningen. Den sistnämnde av dem låter eleverna få öva upp sin problemlösningsförmåga. Riconscente (2013) nämner applikationen Motion Math som väldigt givande i bråkräkning. De här applikationerna för matematik användes inte av någon av våra respondenter. De hade istället egenvalda applikationer för sin undervisning. Däremot använder Lärare 1 applikationen Numbers som Siegel (2012) berättar om i sin forskning som en applikations med utbildningsvärde.

I Lgr11 framhålls det att matematiken är ett ämne som är ansluten till vårt samhälles sociala och teknologiska utveckling. Godzicki et al. (2013) tydliggör att undervisning med iPads ses som betydelsefullt för elevers framtid då teknologin är en stor del av vår vardag. De nämner också positiva aspekter med att eleverna lär sig att arbeta med det i tidig ålder. Lärare 1 tydliggör att genom iPads intåg i undervisningen så kommer lärarna och skolan mer in till elevernas vardag, då det är vanligt att dagens ungdomar använder sig av elektroniska redskap.

Sammanfattningsvis går det att konstatera efter de här resultaten att iPads i

matematikundervisningen har stora möjligheter att påverka elevernas motivation och

engagemang i en positiv riktning. iPads i matematikundervisningen har också bidragit

till att lektionstiden effektiviserats för läraren då tidskrävande moment försvunnit. Det

matematiska flytet förbättras enligt forskningen men kan inte styrkas utifrån lärarnas

svar från intervjuerna. Elever i behov av extra stöd har fått en undervisning som lättare

kan anpassas efter deras behov tack vare iPads. Det här kan även kopplas till de elever som inte behöver extra stöd eftersom deras undervisning också kan anpassas utefter deras behov med hjälp av iPads. Detsamma gäller för kommunikationen mellan elever och lärare som också har underlättats där klassuppsättningar av iPads införts. Där har elever kunnat ta del av lektionsmaterial även om de inte är i klassrummet. En av våra respondenter såg en oro med att det i längden kan påverka lärarens roll i negativ riktning. Det finns många erkänt bra applikationer till matematikundervisning. Det här kan ses genom att lärare från intervjuerna och tidigare forskning nämner många olika applikationer som användbara i matematikundervisningen. Eftersom samhället idag är så teknologiskt är det bra att eleverna får möta teknologin i tidig ålder i skolan, då skolan syftar till att eleverna ska förberedas inför framtiden.

6.2 Utmaningar

Källkritik är en egenskap som utvecklas när elever får söka information på internet med sina iPads enligt Godzicki et al. (2013). Författarna ser det källkritiska tänkandet som en positiv egenskap för elevernas framtid. Här ser Lärare 1 stora utmaningar för lärare eftersom många elever tidigare inte fått möjlighet att arbeta källkritiskt. Därför tycker Lärare 1 att det är utmanande att skapa lämpliga ”filter” hos eleverna när de söker på internet och arbetar med applikationer. Det här eftersom mycket lektionstid kan försvinna åt missvisande hemsidor eller applikationer klargör Lärare 1.

Godzicki et al. (2013) hävdar att en av utmaningarna för lärarna som använder iPads i undervisningen idag är att de ska veta i vilket tillfälle iPads ska användas samt att kombinera det med kursmål. Om eleverna använder sig av spel på sina iPads är det viktigt att de har en förankring i kursmål och för deras lärande enligt författarna. Siegle (2013) hänvisade till att det fanns 250 000 applikationer år 2013. Devlin (2013) hävdar att det stora utbudet av applikationer utmanar lärare att hitta lämpliga för sin matematikundervisning eftersom många av dem inte är kopplade till kursmål. Det var inget som lärarna från intervjuerna berättade då flera av applikationerna de använde inte utvärderats av dem. Powell (2014) klargör att undervisningen med applikationer måste bindas till det syfte läraren vill få ut av undervisningen och nämner också efterarbetet med dem som viktigt för kommande lektioner. Dessvärre bekräftade inte lärarna från intervjuerna att deras applikationer följer kursmål. Lärarna har istället valt applikationer och spel de ansett lämpliga för sin undervisning. Viktigt att poängtera är att några av de här hemsidorna och applikationerna kräver länslicens.

En annan utmaning med iPads säger Riley (2013) och O’Malley et al. (2013) är användningen av dem under lektionstid. I de båda studierna nämner författarna att elever ofta tenderar att spela spel eller kommunicera på sociala nätverk istället för att arbeta med planerat undervisningsmaterial på sina iPads. Det här har även Lärare 1 och Lärare 3 uppmärksammat på sina lektioner då eleverna inte alltid följer det lektionsmaterial som lärarna planerat.

En kommande utmaning som Lärare 2 och Lärare 3 nämner är att återgå ifrån en

klassuppsättning iPads till en mer traditionell undervisning. Lärare 2 och Lärare 3 syftar

då till när de ska ta över en fjärdeklass och inte längre har tillgång till iPads i

matematikundervisningen. Eftersom eleverna i årskurs sex jobbar mycket med sina

iPads i matematikundervisningen kommer det enligt Lärare 2 och Lärare 3 bli en

skillnad när de i kommande årskurs fyra inte längre har tillgång till dem. Den här utmanande återgången för lärarna nämns inte bland resultaten i bakgrundsteorin.

Sammanfattningsvis nämns källkritik som en utmaning att lära eleverna. Användningen av iPads i relation till kursmål och syfte är också en stor utmaning för lärare så att det främjar elevernas lärande. Användning är också en utmaning för lärarna eftersom eleverna har en viss tendens att använda dem för nöjes skull istället för utbildning. Det stora utbudet av applikationer idag gör det svårt för lärare då många inte förankras i läroplaner. Det här bekräftar dock inte vårt intervjumaterial. Slutligen ser Lärare 2 och Lärare 3 en stor utmaning i att återgå till en undervisning utan iPads när de tar över en årskurs fyra efter att nu blivit vana vid det.

6.3 Svårigheter

Det vanligast förekommande problemet med iPads i undervisningen är lärares låga kunskaper innan de börjar arbeta med dem. Det här bekräftar O’Malley et al (2013), Galligan et al. (2010) och Godzicki et al. (2013) som i sina studier funnit att lärares låga kunskaper om iPads i utbildningssyfte är en av de stora svårigheterna för lärare. Det stämmer väl överens med våra intervjusvar då samtliga tre lärare hade låga eller inga erfarenheter av iPads innan de fick börja arbeta med dem i årskurs sex. O’Malley et al.

(2013) säger att det här problemet kan motverkas om skolan låter lärarna få utbilda sig i hur de ska använda iPads i matematikundervisningen. Lärare 1 beskrev att på deras skola har de funnits planer på att låta lärarna få gå en iPad-utbildning, men dessvärre blir det här aldrig av eftersom det är ont om tid för lärarna på skolan.

En annan svårighet som uppstått med iPads är inkörningstiden. Det här förklarar O’Malley et al. (2013) som säger att mycket tid försvunnit av lektionerna när iPads infördes eftersom kunskaperna om teknologin hos de som arbetar med dem i skolan varit låga. Lärare 2 och Lärare 3 klargjorde det O’Malley et al. (2013) beskrivit i sin studie. Lärare 2 och Lärare 3 beskrev samma problem om svårigheterna att förstå iPads och hur de kan användas i matematikundervisning när de introduceras. Lärare 3 förklarade den här svårigheten som besvärlig eftersom hon aldrig sagt ”jag vet inte” så ofta som hon gjort under den tiden.

Ett annat problem Lärare 3 funnit är när det är systemfel med nätverket. Då alla elevers iPads är trådlöst uppkopplade till skolans nätverk har det här ibland medfört överbelastning på nätverket. Som följd av det här så har nätverket rasat och eleverna kan då inte komma in på internet eller på applikationer som är beroende av det. I teoribakgrunden nämns inte nätverksproblem som en svårighet. Däremot antyder Galligan et al. (2010) att teknologin generellt behöver vara pålitlig och fungera i användningen. Det här kan leda till att lektioner behöver planeras om som Lärare 2 fått erfara i sin matematikundervisning med iPads.

Attard och Northcote (2011) framhåller att pedagogen kan bli driven av teknologin vilket kan bidra till att matematikämnet kan hamna i skymundan. Hylén (2013) påpekar däremot att iPads ska ses som ett verktyg och inte vara huvudpunkten i undervisningen.

Det här anser också Lärare 1 som klargör att iPads inte är ett läromedel.

O’Malley et al. (2013) framhäver att alla elever inte gynnas av undervisningen med iPads. Det är något som Lärare 3 även påpekar då de elever i svårigheter haft problem med att förstå olika applikationer och hur de fungerar.

Lärare 1 har en oro för framtiden med att eleverna kan få ergonomiska svårigheter som kan uppstå vid användandet av iPads. Det på grund av att eleverna sitter långa stunder i samma position hukade över sina iPads i flera timmar. Det här kan ge eleverna slitageskador senare i livet. De ergonomiska problemen nämns ingenstans i teoribakgrunden.

Sammanfattningsvis utifrån resultaten om svårigheter med iPads som verktyg i

matematikundervisningen går det att konstatera att lärare ofta har låga kunskaper innan

de börjar använda dem. På grund av det här drabbas också den första tiden för lärarna

att arbeta med iPads eftersom de inte vet hur de ska använda dem. Nätverksproblem

nämner en av lärarna som en annan faktor som kan påverka deras undervisning i negativ

riktning. Forskning nämner att det är viktigt att iPads ses som ett verktyg och får inte ta

överhand över lektionerna. Det var även något som en lärare från intervjuerna

fastställde. iPads och applikationer är inte alltid den bästa lösningen då både forskning

och en lärare nämnt att de kan vara svårt för elever att förstå dem. Slutligen så kom det

ergonomiska problemen upp som kan påverka eleverna i framtiden och det var något

som bara kom fram från intervjuerna.