Optimerat Containertömningssystem

EXAMENSARBETE INOM MASKINTEKNIK, Industriell Ekonomi och Produktionen, högskoleingenjör 15 hp

SÖDERTÄLJE, SVERIGE 2015

   Optimerat 

containertömningssystem   

En effektivitets- och arbetsmiljö undersökning

Daniel Eklöf

Sebastian Brunberg

SKOLAN FÖR INDUSTRIELL TEKNIK OCH MANAGEMENT

INSTITUTIONEN FÖR TILLÄMPAD MASKINTEKNIK

SKOLAN FÖR INDUSTRIELL TEKNIK OCH MANAGEMENT

INSTITUTIONEN FÖR TILLÄMPAD MASKINTEKNIK

Optimerat Containertömningssystem

av

Daniel Eklöf

Sebastian Brunberg

Examensarbete TMT 2016:06 KTH Industriell teknik och management

Tillämpad maskinteknik

Mariekällgatan 3, 151 81 Södertälje

Förord

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Axstores distributionscentral i Jordbro och som en avslutning på vår tre åriga högskoleingenjörsutbildning på KTH. Vår

inriktning Industriell Ekonomi och Produktion har varit lärorikt och intressant och gav oss en bra grund på vårt uppdrag hos Axstores.

Vi vill tacka Mikael Grennard för löpande rådgivning under arbetets gång. Vi vill även tacka Åsa Söderlindh samt Cecilia Smith Jonasson som gav oss förtroendet att utföra detta uppdrag på Axstores.

Ett extra tack till övrig personal på Axstores som ställde upp på intervjuer och bistod med löpande information. Även ett stort tack till våra kontaktpersoner hos

referensföretagen som ställde upp på besök men även löpande kontakt under arbetets gång.

Examensarbete TMT 2016:06

Optimerat Containertömningssystem

Daniel Eklöf

Sebastian Brunberg

Godkänt

2016-05-11

Examinator KTH

Claes Hansson

Handledare KTH

Mikael Grennard

Uppdragsgivare

Axstores

Företagskontakt/handledare

Mari Nygren

Sammanfattning

På Axstores distributionscentral i Jordbro så har man sedan tidigt 60‐tal tömnt containrar från fjärran öst. Tömningen sker idag på ett tidskrävande och ohälsosamt sätt.

Detta examensarbete ämnar lösa problemen som finns på ankomstsidan och tar upp förslag på olika typer av hjälpmedel. Trots att de flesta av dessa är applicerbara på dagens process, så finns det även förslag som kräver mer internt samarbete inom Axstores för att kunna uppnå önskvärd effekt av investeringen. Samtliga alternativ och investeringar skulle vid rätt förutsättningar kunna användas parallellt. Implementering av dessa metoder och hjälpmedel skulle spara Axstores både tid och pengar, och skulle leda till en bättre och mer ergonomisk arbetsmiljö.

För att uppnå de satta målen med projektet hos Axstores, så har gruppen använt olika metoder för att uppnå önskvärt resultat.

En av de mest effektiva metoder som använts var studiebesöken på andra företag. Dessa studiebesök gav en god inblick i hur andra företag har valt att lösa liknande

effektiviserings‐ och arbetsmiljömässiga problem som Axstores står inför.

Även intervjuer med medarbetare på Axstores var en mycket viktig metod för att belysa de problemen som dessa personer upplever med nuvarande situation.

Under avsnitt 1.5 Lösningsmetoder, kan läsas att vi skulle genomföra en ergonomisk

mätning. Denna ergonomiska mätning genomfördes tillsammans med en legitimerad

sjukgymnast på företagshälsovården Avonova. Vi har tagit del av resultatet av denna

undersökning, och har använt oss av denna när vi tagit fram olika hjälpmedel för att

förbättra arbetsmiljön.

Nyckelord

Nulägesanalys, business case, benchmark, container, arbetsmiljö, produktivitet,

effektivitet, pall, tekniska hjälpmedel, lösningsmetoder

Bachelor of Science Thesis TMT 2016:06

Optimized Contianerdrainingsystem

Daniel Eklöf

Sebastian Brunberg

Approved

2016-05-11

Examiner KTH

Claes Hansson

Supervisor KTH

Mikael Grennard

Commissioner

Axstores

Contact person at company

Mari Nygren

Abstract

At Axstores distribution center in Jordbro, intermodal containers have been unloaded since the early sixties. Containers arrive mostly from the Far East, i.e. China and India. At present the containers are unloaded in a time consuming and unhealthy manner.

This thesis essay aims to address these issues and brings up suggestions on different technical and non‐technical aids and rationalizations to improve the current container unloading environment. Although most suggestions are fully applicable on current processes, some suggestions demand further cooperation within Axstores to achieve its full potential. All alternatives and suggestions would, at the correct circumstances, be usable simultaneously. Implementing these methods and technical aids would save both time and money, and would lead to a better and more ergonomically suitable workplace.

To reach the goals with the project at Axstores, the group has used different methods to reach the desired goals.

One of the most effective methods used were the visits at other companies. These visits gave a good insight into how other companies have chosen to tackle issues similar to those present at Axstores, i.e. efficiency and work environment related problems.

Interviews with employees at Axstores have been a vital method to illustrate the problems these people face in the current situation.

In chapter 1.5 Lösningsmetoder (eng. Solution methods), one can read that we were

going to perform an ergonomic measurement. This ergonomic measurement was

conducted in cooperation with a licensed physiotherapist at the company Avonova. We

have taken part of the results of the measurement and have used it to find suitable aids

to improve the work environment.

Keywords

Situation Analysis, business case, benchmark, intermodal container, working

environment, productivity, efficiency, pallet, technical aids

Innehåll   

1   INLEDNING ... 2  

1.1   FÖRETAGSBESKRIVNING ... 2  

1.2   BAKGRUND ... 2  

1.3   MÅL ... 2  

1.4   AVGRÄNSNINGAR ... 3  

1.5   LÖSNINGSMETODER ... 3  

1.6   FÖRVÄNTADE RESULTAT ... 3  

2   Metod ... 4  

2.1   Litteraturstudie ... 4  

2.2   Empiri... 4  

3   NULÄGESANALYS ... 6  

3.1   ÖVERGRIPANDE ... 6  

3.2   NULÄGET ... 6  

3.2.1   ARBETSMILJÖN ... 6  

3.2.2   PRODUKTIVITET ... 7  

3.3   FAKTORER SOM DRIVER EN ÖKAD PRODUKTIVITET ... 8  

4   BENCHMARK ... 10  

4.1   HUVUDSAKLIGA TÖMNINGSMETODER ... 10  

4.2   HJÄLPMEDEL ... 12  

5   BUSINESS CASE ... 14  

5.1   INTRODUKTION ... 14  

5.2   BERÄKNINGAR ... 14  

6   DISKUSSION OCH SLUTSATS ... 18  

7   REKOMENDATIONER ... 20  

  REFERENSER ... 22  

  MUNTLIGA KÄLLOR ... 22  

SKRIFTLIGA KÄLLOR ... 22  

Literaturstudie (hänvisas ej till i texten) ... 23  

1

2

1 INLEDNING  

1.1 FÖRETAGSBESKRIVNING

”Axstores är en av Nordens ledande detaljhandelskoncerner. I alla varuhus och butiker ligger fokus på modern och inspirerande shopping.”

Axstores är en del av Axel Johnson koncernen där bland annat bolag som Mekonomen Group, Martin & Servera samt Axfood ingår. Axstores har i sin tur hand om Åhlens, Kicks och Lagerhaus produktsortiment. Huvudkontoret ligger i Stockholm och har med sina 380 varuhus och butiker en omsättning på 7,5 miljarder SEK.

1.2 BAKGRUND

På distributionscentralen hos Axstores i Jordbro så lastas containrar ur med två

huvudsakliga metoder. Dels Caljan‐metoden, där man har ett höj‐ och sänkbart löpande band som skjuts in i containern för att underlätta lossning. Man tömmer containern på bandet som sedan för kartongerna vidare till sortering. Dessutom finns den helt

manuella metoden.

Dessa två metoder anses ineffektiva och leder till onödigt långa ledtider samt en påfrestande arbetsmiljö. Med dessa argument så vill Axstores utreda om möjlig

effektivisering, samt om arbetsmiljömässiga förbättringar, går att göra för att på så sätt kunna få ner ledtiden och förbättra arbetsmiljön.

1.3 MÅL

Målet med examensarbetet är att utreda att om och hur en effektivisering av lossning/

tömning av containrar kan ske på Axstores centrallager i Jordbro. Gruppen förväntar sig att Axstores kommer nyttja våra resultat till att göra ankomstsidan till en mer effektiv och ergonomisk arbetsplats. Ergonomisk på det sättet att onödiga moment elimineras genom att exempelvis lyft‐ och kroppsrörelser genomförs med hjälp av mekaniska hjälpmedel. De ergomiska förbättringarna tillsammans med vis automatisering på ankomst sidan hoppas gruppen i slutändan kommer att leda till en mätbar förbättring.

Målet med projektet är att:

 Undersöka marknaden efter tekniska hjälpmedel som syftar till att öka produktiviteten

 Undersöka marknaden efter arbetsmiljömässiga hjälpmedel som ämnar skapa en skonsammare arbetsmiljö

 Underlätta det fysiska arbetet för arbetarna genom att ta till sig och implementera deras tankar

 Utvärdera internt förbättringsarbete gällande tömning av containrar

 Undersöka om befintliga normtal är rättvisande gällande tömningstid av containrar

3

 Göra ett business case över finansiella kostnader och fördelar med föreslagna arbetssätt.

1.4 AVGRÄNSNINGAR

 Enbart arbetsmiljömässiga förbättringar som inte negativt påverkar produktivitet och/ eller genomloppstid kommer att undersökas.

 Enbart tekniska förbättringar och/ eller investeringar, under en av Axstores bestämd övre monetär gräns, kommer att beaktas i rapporten.

 Trots att vi är medvetna om att suboptimeringar kan ske, är det ”ingenting” vi kommer att beröra i rapporten, eftersom att det ligger utanför examensarbetets omfång.

 Examensarbetet är avgränsat till när containern kommer fram till lagrets port, lossas och sen körs bort.

 Enbart ett föreslaget arbetssätt kommer att undersökas i business caset.

1.5 LÖSNINGSMETODER

Gruppen kommar använda följande metoder för att uppnå examensarbetets mål:

 Studiebesök(För att sätta en benchmark mot liknande företag)

 Intervjuer

 Litteraturstudie: Internetsökning, böcker, KTH Bibliotek samt databassök

 Fotografera och dokumentera

 Ergonomisk mätning

Denna text kommer eventuellt att vid rapportstadiet skrivas om till löpande text med ett mer förklarande innehåll.

1.6 FÖRVÄNTADE RESULTAT

 Gruppen förväntar sig att förslag och implementering av arbetsmiljömässiga förbättringar kommer att leda till skonsammare arbetsmiljö.

 Gruppen förväntar sig att förslag och implementering av tekniska förbättringar teoretiskt kommer att leda till en produktivitetsökning om 5%.

 Gruppen förväntar sig att examensarbetet kommer att leda till en säkrare arbetsplats.

 Gruppen förväntar sig att systemet med pallmönster kommer att leda till kortare tömningstider.

 Gruppen förväntar sig att befintliga normtal inte kommer vara rättvisande, när pallmönster implementerats.

 Gruppen förväntar sig att gruppens business case kan hjälpa Axstores att utvärdera

olika förbättringsalternativ och olika arbetssätt.

4

2 Metod 

Under arbetets gång har litteraturinsamling, intervjuer, studiebesök och analyser skett iterativt enligt följande modell:

Bild 1. Det återkopplande arbetssättet.

Tanken med detta arbetssätt är att om metoderna används simultant under arbetets gång så uppnås bästa resultat.

2.1 Litteraturstudie

Projektarbetet inleddes med en litteraturstudie med stort omfång. Vi letade efter vetenskapliga rapporter, tidigare examensarbeten, böcker, tidningsartiklar och

internetsidor som vi trodde kunde vara relevanta för att lösa vår problembeskrivning.

Under arbetets gång användes även interndokument i stor utsträckning. Dessa interndokument inkluderar exempelvis arbetsmiljörapporten från Avonova och detaljerad containerstatistik. Detta gjordes dels för att skapa en klarare bild av hur nuläget såg ut på distributionscentralen, men även för att bygga grunden till analysen av andra delar av projektet, bl.a. vårt business case.

2.2 Empiri

Empiri betyder att en slutledning är bildad på erfarenhet. Empirin samlades in på följande sätt:

 Intervjuer

 Praktiskt arbete på distributionscentralens ankomstsida

 Studiebesök på andra lager

 Fotografering och dokumentation

 Ergonomisk mätning

5

Intervjuerna koncentrerades till inledningen av projektets gång eftersom att vi primärt såg dessa som ett medel för att belysa nuläget. Intervjuerna var designade med öppna frågor, dvs. frågor som det inte går att svara ”ja” eller ”nej” på. Frågorna var

formulerade så att intervjupersonen fick förklara hur denne tänkte.

Båda författarna fick under två dagar arbeta med containertömning på

distributionscentralens ankomstsida. Syftet med detta var att skapa en personlig bild av framför allt hur arbetsmiljön för tömningsarbetarna är. Detta praktiska arbete var en ögonöppnare och präglade vårt arbete i att leta efter lämpliga hjälpmedel för att förenkla arbetets karaktär.

Studiebesöken genomfördes på fyra olika lager. Vi besökte Clas Ohlsons centrallager i Insjön, Elgigantens centrallager i Jönköping, PostNords distributionscentral i Örebro och Mekonomens centrallager i Strängnäs.

Syftet med studiebesöken var att hämta inspiration till hur problem som präglar alla lager kan tacklas. Problemen inkluderar tunga och ergonomiskt ogynnsamma lyft, exponering för värme och kyla, damm, långa tömningstider för containrar m.m.

Fotografering och dokumentation användes framför allt för att jämföra situationen på Axstores distributionscentral med den hos de lager vi genomförde studiebesök på.

Denna dokumentation ligger bl.a. till grund för hur vi anser att hjälpmedel kan monteras på ankomstsidan.

Den ergonomiska mätningen belyste vilka delar av arbetsmiljön som var i störst behov av förändring, och ligger till grund för vad vi fokuserat på att ändra med arbetsmiljön.

6

3 NULÄGESANALYS 

3.1 ÖVERGRIPANDE

På Axstores distributionscentral i Jordbro hanteras varor till Åhléns och Kicks i tre huvudflöden till totalt 320 varumottagare. Två av flödena är påfyllnadsflöden, där leverantören står för lagringen och Åhléns och Kicks beställer veckovis efter behov.

Det tredje och volymmässigt största flödet kommer i containers från Asien och

lagerläggs på distributionscentralen. Att lossa och tömma dessa containers är både tungt och tidskrävande.

3.2 NULÄGET

I dagsläget sker tömningen av containers på distributionscentralen på två olika sätt. Vid den första tömningsmetoden använder Axstores sig av ett teleskoperande

transportband av märket Caljan. Transportbandet står på räls och är flyttbart mellan tre portar, i vilka transportbandet kan köras ut. I andra änden av transportbandet finns en sorteringsstation, där registrering av kolli och palletering sker.

Inuti containern tömmer en anställd kolli som transporteras till sorteringsstationen där två anställda arbetar.

Vid den andra tömningsmetoden sker arbetet helt manuellt inuti containern. Pallarna placeras av en truck på containers golv och kollina lastas av två arbetare på pall utefter ett pallmönster.

Den första tömningsmetoden används företrädesvis på containrar med många olika produktvarianter och den andra tömningsmetoden på containrar med få

produktvarianter.

3.2.1 ARBETSMILJÖN

I nuläget är arbetsmiljön på ankomstsidan på Axstores distributionscentral dålig. Enligt vittnesmål från Jonny Ek, skyddsombud, innebär arbetet många tunga och ergonomiskt ogynnsamma lyft. Följden blir ryggproblem och att de anställda har ont i axlar, armar och händer. (Lind, Rose och Franzon 2012, s. 14) Arbetet är även tungt för benen.

Påståendet stöds även av en intern belastningsergonomisk bedömningsrapport utförd av Avonova på uppdrag av Axstores.

I rapporten har två olika metoder för att mäta belastningsergonomin använts.

 QEC – Quick Exposure Check

QEC är en riskbedömningsmetod för bedömning av muskuloskeletal

riskexponering (Åminne, 2013) för rygg och nacke, armar, händer och handleder före och efter ergonomisk intervention.

 KIM 1 – Lyfta & Bära

KIM 1 är en metod för att bedöma exponering av riskfaktorer för

muskeloskeletala besvär och ger en bas för ergonomisk prevention på

arbetsplatsen. Metoden rekommenderas av Arbetsmiljöverket.

7

I rapporten bedömdes med hjälp av ovannämnda metoder tre arbetsstationer, närmare bestämt inne i containern med hjälp av det teleskoperande transportbandet, vid

sorteringsstationen och inne i containern med den manuella metoden.

Avnonvas rapport kom med hjälp av QEC‐metoden fram till att båda arbetsstationer inne i containern medförde en exponeringsnivå för rygg, nacke, skuldra och arm som bedömdes som hög eller mycket hög.

3.2.2 PRODUKTIVITET

För att bedöma hur lång tid det ska ta att lossa och tömma en container använder Axstores en formel. Formeln används inte enbart som ett planeringsverktyg, utan uttrycker även den produktivitetsnivå Axstores vill uppnå.

Formeln:

∗ 2,3 ∗ 19 ∗ 6,7 ∗ 0,14 ∗ 1,1

60 /3 2

∗ 0,85

Enligt en undersökning vi har gjort av samtliga mottagna containers (2015‐01‐01 till 2015‐04‐30) vid distributionscentralen har formeln visat sig vara tillfredsställande.

För 40’ containrar är läget som följer:

Totalt antal behandlade containrar 280 st.

Total planerad tidsåtgång 1 114,44 h.

Total verklig tidsåtgång 1 287,19 h.

Total differens, planerad – verklig ‐172,75 h.

Planerad tidsåtgång/ verklig tidsåtgång 0,87

Container/ planerad timme 0,25

Container/ verklig timme 0,22

För 20’ containrar är läget som följer:

Totalt antal behandlade containrar 137 st.

Total planerad tidsåtgång 460,75 h.

Total verklig tidsåtgång 407,43 h.

Total differens, planerad – verklig 53,32 h.

Planerad tidsåtgång/ verklig tidsåtgång 1,13

Container/ planerad timme 0,30

Container/ verklig timme 0,34

För 20’ och 40’ innebär detta att planerad tidsåtgång är 93% av verklig tidsåtgång under den uppmätta perioden, det vill säga att det tagit 7% längre tid att tömma containrarna än planerat, vilket visar på en verklig tidsåtgång på 119,43 h. längre än planerad

tidsåtgång.

8

3.3 FAKTORER SOM DRIVER EN ÖKAD PRODUKTIVITET

Under projektets gång har vi fortlöpande identifierat faktorer som, om de ändras, kan driva en ökad produktivitet. Åtgärderna är både av enklare och svårare karaktär. Vi anser dock att om några av de enklare åtgärderna genomförs, så kan det leda till en högre produktivitet.

Vi har observerat att de anställda som arbetar på ankomstsidan har många olika arbetsuppgifter. De som jobbar med lossningen och tömningen av containrar är

ansvariga för att registrera ankommande gods i datasystem, mäta och väga vissa typer av produkter, exempelvis kläder och hantera omfördelning av kolli efter en

förutbestämd fördelningskvot. Fördelningskvoten används för att ange hur många exemplar av en viss produkt som ska lagerföras, och hur många som ska skickas ut direkt till försäljningsställe. Att dessa arbetsuppgifter påförts ankomstsidan leder till att de anställda får spendera mycket tid på att göra andra saker än att fokusera på att tömma containern så fort som möjligt.

Detta arbetssätt skiljer sig även från det de referensföretag vi besökt har. Där har varje avdelning sin uppgift. De som arbetar med att tömma containrar, tömmer containrar, enbart. Företagen har en separat avdelning i anslutning till godsmottagningen där administrativt arbete sker. Detta är en av faktorerna som innebär att tömningstiden blir kortare.

Att rationalisera arbetet på ankomstsidan kommer också leda till en ökad produktivitet.

I dagsläget beräknas och mäts tömningstiden av containrar i effektiv tid. Ingen hänsyn tas till hur många som arbetar med tömningen. Exempelvis kan en container som beräknas ta 4 h. att lossa ta 12 h., räknat i mantimmar, om antas gör att 3 personer jobbar med att lossa containern. På samma sätt skulle tömningstiden beräknad i mantimmar av ovanstående container vara 8 h. om enbart två personer arbetade med tömningen.

Ovanstående arbetssätt skulle kunna implementeras om man tar hänsyn till hur många varianter som finns i containern och hur tunga kollina är. Vid containrar med få

varianter och lätta kollin räcker det med att två personer arbetar med att tömma containern, framför allt om man är mer intresserad av att minska antalet mantimmar spenderade per container, än vad man är att tömningen ska gå så fort som möjligt beräknad i effektiv tid.

Vi föreslår att man övergår till detta beräkningssätt, vilket vi anser skulle leda till en högre produktivitet beräknad i mantimmar per container. Beräkningssättet kan även anpassas så att man fokuserar på en kort effektiv tömningstid under högsäsong, och en längre effektiv tömningstid under lågsäsong, där fokus istället ligger på att spendera få mantimmar per container.

9

10

4 BENCHMARK   

Tömning av containrar är en grundprocess som sker mer eller mindre på samma sätt på alla företag. Våra studiebesök hos fyra företag visar på att vissa hjälpmedel finns att tillgå, och att tömningen kan utföras med fyra huvudsakliga metoder. Vi även har i samband med dessa besök även undersökt hur arbetet med containertömningen är upplagt hos andra företag, vad gäller tömning av containrar, administrativt arbete samt säkerhetsarbete.

Referensbesöken har ägt rum på fyra olika företag, Mekonomen Nordic, Elgiganten, PostNord AB och Clas Ohlson. Företagen har valts ut med anledning att de bedriver liknande eller samma typ av verksamhet som Axstores, men inte nödvändigtvis är

verksamma i samma branch. På Elgigantens distributionscentral ansvarar Logent AB, ett 3PL‐företag, för godsmottagningen. Mekonomen och Clas Ohlson har egna produkter och ansvarar i dagsläget sitt egna pruduktflöde.

4.1 HUVUDSAKLIGA TÖMNINGSMETODER

Som vi tidigare nämnt har vi identifierat fyra huvudsakliga tömningsmetoder. Dessa är som följer:

 Godset kommer färdigpallat:

Detta tillvägagångssätt använder samtliga referensföretag i viss mån. Detta är tömningsmetoden som tar överlägset kortast tid. Problematiken med metoden är att det i vissa fall krävs en ompalletering då produkterna är pallade på annat än EU‐pall. Detta beror på att EU‐pall inte är utformad för att fraktas i en container, vilket leder till mycket oanvänt utrymme, detta diskuteras närmare i ett senare kapitel.

 Teleskoperande transportband:

Denna lösning är i många fall bra, men den löser endast några av problemen vid containertömning. Ur ett ergonomiskt perspektiv så är fortfarande låga lyft samt arbete över axlarna ett stort problem. Det positiva med denna metod är att den under rätt förutsättningar minimerar väntetiden, vilket gör att arbetet kan fortgå utan att några större stopp behöver göras. Med stopp menas exempelvis att arbetare måste vänta på att pall körs bort, innan tömningsarbetet kan fortgå.

 Manuellt:

Manuell tömning av containrar är den ergonomiskt sämsta metoden. Däremot är den inte nödvändigtvis den minst produktiva. Detta tillvägagångssätt har många likheter med teleskoperande transportband, då det manuella arbetet utförs på ett snarlikt sätt, men att man istället för att man placera paketen på ett

transportband placerar dem man dem direkt på en pall som sedan hämtas av en

truck.

11

Ett problem som ibland uppstår vid användning av denna metod är väntetiden som ofta uppstår när en pall är färdigpackad och trucken inte har hunnit komma tillbaka. Denna väntetid är mycket varierande beroende vilket typ av gods som töms. Större och mer lättpackade paket innebär ofta längre väntetid på truck eftersom dessa kolli snabbt kan packas på pallen.

 Slipsheet:

Denna metod kan till en början framstå som mycket bra. Slipsheets är tunna ark tillverkade av plast, hårt packad kartong eller wellpapp. De har samma area som önskad pall, men är tunnare än 1,27 cm eller ½ svensk tum. På slipsheeten finns en kant som möjliggör att ett push‐pull‐ system lyfter upp godset. Fördelarna med slipsheet är många, bland annat tillåter de att 12‐15% mer gods kan packas i containern jämfört med om godset är färdigpallat och minskar tömningstiden med upp till 60% jämfört med manuell continertömning. (Sebastian, 1999) En nackdel som Clas Ohlson vittnade om är att, när en container töms med slipsheet‐ metoden, så går tömningen långsammare än om containern varit färdigpallad och tömts med gaffeltruck. Detta beror på att aggregaten som sitter på trucken beskrevs av Clas Ohlson som långsamma. Denna metod skulle kunna vara mycket effektiv om aggregaten skulle arbeta snabbare.

Det finns olika sätt hantera tömningen av containrar. Utöver dessa sätt så finns det ytterligare några hjälpmedel som kan underlätta tömningsarbetet. Vissa av dessa hjälpmedel kräver större investeringar och kan medföra suboptimeringar utan effektiviseringar av intilliggande/anknytande processer. Det finns även enklare hjälpmedel och rutiner som kan implementeras och som skulle ge en indirekt produktivitetshöjning, exempelvis genom höjd arbetsmoral.

12

4.2 HJÄLPMEDEL

Hjälpmedel som kan underlätta containertömning och förbättra arbetsmiljön. Dessa är som följer:

 Vakuumlyft:

Detta hjälpmedel är ett verktyg som med hjälp av en vakuumpump, med tillhörande sugpropp, fäster på olika typer av material. Med hjälp av

vakuumbildningen i sugröret lyfts det som bärs upp. Detta hjälpmedel är väldigt effektivt och eliminerar kroppsbelastning på låga höjder, vilket medför att operatören enbart behöver styra kollit, och via handtaget på ovansidan

sugproppen, styra sugkraften. Nackdelarna med detta typ av hjälpmedel är att det inte är produktivitetshöjande och att det endast är effektivt i brösthöjd och nedåt vilket betyder att arbete över axlar inte undanröjs.

Fig. 1. Schematisk bild över hur vaccumlyftar skulle kunna placeras vid godsmottagningen.

13

 Manpac:

Ett packningssystem där produkterna lastas på ett transportband enligt en av de fyra grundmetoderna, för att sedan transporteras vidare till en halvautomatisk pallpackare. Den ansträngningen som krävs här är endast att komma på ett funktionellt pallmönster att packa pallen på och att sedan placera ut samtliga kollin på aktuellt lager, sedan utför maskinen resterande arbete på egen hand.

Nackdelarna med detta hjälpmedel är att den medför en större

investeringskostnad, tar stort utrymme och kräver ett transportband som för paketen fram till maskinen.

 Containerkarta:

En enkel rutin som kräver samarbete med leverantören och som enkelt beskriver hur containern är packad för att på så sätt enkelt kunna planera

containertömningen.

 Lastnät:

Denna lösning är till att förhindra och minimera rasrisk vid öppning av container och på så sätt skydda mot personskador. Kan även ersättas med något som håller ihop dörrarna vid öppning av container.

 Gasmätare:

Ett hjälpmedel som är till för att ge en indikation på miljön i containern.

Gasmätaren placeras inuti containern och mäter under ca. 2 minuter mängden skadliga ämnen i containern som kan innebära en hälsofara för de som ska jobba med tömningen. Detta för att i god tid kunna åtgärda eventuella hälsorisker.

 Administrativt arbete:

Ytterliggare en observation som vi lagt märke till är att administrativt arbete endast hanterades på kontoret, alternativt via en särskild utvald person på golvet. Exakt anledningen till detta är okänd, men en anledning kan vara att förhindra misstag av de som inte är erfarna av att arbeta med godsregistrering.

 Oj/Aj block:

Anställda får varsitt block för anmälan av påbud och olyckor. Tanken är att underlätta för de anställda då de direkt kan skriva ner händelseförloppet och sedan vid dagens slut lämna i detta till förmannen/arbetsledaren.

14

5 BUSINESS CASE 

5.1 INTRODUKTION

Under vår tid med examensarbetet så har en del av uppdraget varit att ta reda på kostnader och eventuella vinster med att investera i hjälpmedel. Som vi tidigare har tagit upp i denna rapport så finns det både större och mindre investeringar. Utmaningen med denna affärsplan är att det finns vissa parametrar som har varit svåra att räkna på.

Dessa inkluderar bland annat den ergonomiska vinningen som kan leda till färre sjukskrivningar och ett behagligare arbetsklimat.

Vi har valt att fokusera på att undersöka möjligheterna till att godset kommer

färdigpallat i containern. Färdigpallade containrar är enligt vår bedömning, och vid rätt förutsättningar, det alternativ som skulle ge den största tidsvinsten vid tömning.

5.2 BERÄKNINGAR

Ställaget på Axstores DC är anpassat efter Europapallar(EU‐Pall). Europapallar har standardiserade mått som inte är anpassade efter ISO‐containerstorlek. Detta gör att EU‐pallar är olämpliga till att användas i en container, i alla fall jämfört med

specialanpassade fraktpallar.

Ett problem med att containrar kommer färdigpallade är att pallarna tar upp värdefullt utrymme i containern. Hur mycket utrymme som tas upp beror förstås på hur många pallar man får in i containern. En annan konsekvens av att godset kommer färdigpallat är att man kan få mycket spillutrymme i containern. Med spillutrymme menas

utrymmen av containern där inte ytterligare en EU‐pall får plats. Detta utrymme måste då fyllas med löspackade kollin, och en del av tidsvinningen vid tömning av containern försvinner. En utmaning ligger alltså i att kombinera att få in så många pallar att dessa spillutrymmen blir minimala.

Värt att notera dock, är att spillutrymmet ovanför de två staplade pallarna med gods kan vara olämpligt att användas som lastutrymme, eftersom att urlastande av gods från den höjden innebär hälsorisker för tömningsarbetaren.

15

Problemet exemplifieras i nedanstående tabell:

Längd Bredd

(dörröppning) Höjd (dörröppning)

Container, 40’ 12,032 m. 2,340 m. 2,292 m.

EU‐pall 1,200 m. 0,800 m. 0,144 m.

Totalt antal Volymupptag, pall Spillutrymme

Pall, längdsidan inåt 40 st. 5,5296 20,53

Pall, bredsidan inåt 30 st. 4,1472   31,53  

Pall, kombination 50 st. 6,9120 9,53  

Not: Totalt utrymme i containern som utgörs av EU‐pallens volymupptag och spillutrymme fås genom att addera de två kolumnerna längst ner till höger.

Fig. 2. Schematisk bild över hur EU‐pall kan lastas i en 40’ container.

Som framgår av ovanstående tabell och figur (NR.) kan spillutrymmena bli stora vid användning av EU‐pall som fraktpall. Tillsammans med utrymmet pallarna tar upp leder detta till en dålig fyllnadsgrad i containern som utgörs av färdigpallat gods.

Ett alternativ till denna lastplan är att ändra på EU‐pallarnas placering i containern, sådant att ena längan med EU‐pallar placeras i containern med längden inåt och den andra längan placeras i containern med bredden inåt. Detta illustreras i bilden nedan (N

Fig. 3. Schematisk bild över hur EU‐pall optimalt kan lastas i en 40’ container.

16

Att placera EU‐pallarna på detta sätt i containern ger maximalt antal EU‐pallar som kan placeras i containern, samtidigt som det minskar spillutrymmet, vilket ger en

fyllnadsgrad (räknad som total volym som utgörs av gods) till 74,5%. Inkluderar man dessutom utrymmet som upptas av EU‐pallarna, uppgår fyllnadsgraden till 85,2%; de 50 st. EU‐pallarna upptar alltså 10,7% av containerns totala volym.

Vid samtliga beräkningar har vi antagit att man bör ha 2 pallar i höjdled staplade på varandra.

Anser Axstores att för att färdigpallade containrar är något man vill använda sig av i stor skala, så kan det vara en bra idé att använda sig av specialanpassade fraktpallar. Dessa fraktpallar kan anpassas så att de passar i Axstores DCs ställage, antingen genom att, helt sonika, placeras i ställaget, eller genom att först placeras på en EU‐pall som sedan placeras i ställaget.

En intressant beräkning är break‐even för färdigpallade containrar. Med break‐even menar vi då kostnaden för att tömma en löspackad container är lika stor som kostnaden som uppstår av det utrymme i containern som 50 stycken EU‐pallar upptar. 50 stycken EU‐pallar upptar 10,7% av containerns totala volym, vilket innebär att de även upptar 10,7% av fraktkostnaden.

I dagsläget är den genomsnittliga tömningstiden för 40’ containrar 4,597 h. och denna tömningstid upptar även en kostnad. I vår kalkyl har vi antagit ett normalläge med 3 st.

tömningsarbetare. Tömningskostnaden per container blir då:

ö ∗ .∗

∗ ö 3 .

Löne‐ och transportkostnader är per Axstores begäran konfidentiella. Vi redovisar därför break‐even i tömningstid vid normalläge istället för i kronor. Viktigt att notera är att tidsbesparingen vid en färdigpallad container jämfört med en löspackad container i verkligheten är mycket större än break‐even‐tiden.

Vid antagande av normalläge, lönekostnader inkl. sociala avgifter och skatt enligt budget samt Axstores fraktkostnader för en 40’ container från Kina inträffar break‐even vid en manuell tömningstid på 4,06 h. Detta är alltså den absolut längsta tid tömningen av en färdigpallad 40’ container får ta för att vinsten av färdigpallade containrar ska vara +/‐

noll.

17

18

6 DISKUSSION OCH SLUTSATS  

Målet med detta examensarbete var att utreda om, och i sådana fall hur, en

effektivisering av lossningsarbetet av containrar på Axstores distributionscentral var möjlig.

Ett annat syfte med examensarbetet var att förbättra arbetssituationen på

ankomstsidan, att undersöka vilka olika arbetsplatsförbättringar som efterfrågades av personalen, och vilka av dessa som var implementerbara.

Målen som specificerades i avsnitt 1.3 MÅL var som följer:

 Undersöka marknaden efter tekniska hjälpmedel som syftar till att öka produktiviteten

 Undersöka marknaden efter arbetsmiljömässiga hjälpmedel som ämnar skapa en skonsammare arbetsmiljö

 Underlätta det fysiska arbetet för arbetarna genom att ta till sig och implementera deras tankar

 Utvärdera internt förbättringsarbete gällande tömning av containrar

 Undersöka om befintliga normtal är rättvisande gällande tömningstid av containrar

 Göra ett business case över finansiella kostnader och fördelar med föreslagna arbetssätt.

För att uppnå dessa mål har vi genomfört flertalet studiebesök på olika företag i Sverige.

På dessa besök har vi fått inspiration till olika tekniska hjälpmedel, som i nuläget kan förbättra framförallt arbetssituationen på distributionscentralen. Vi har funnit att de tekniska hjälpmedel som finns att tillgå på marknaden och som ligger inom Axstores budget enbart har en liten påverkan på produktiviteten i lossningsprocessen.

Hjälpmedel som skulle kunna helautomatisera lossningsprocessen har potential att förbättra såväl produktivitet som arbetsmiljö, men skulle kräva en väsentligt större investeringsbudget och skulle förmodligen även kräva en ombyggnation av

distributionscentralens ankomstsida. Detta är inte aktuellt i dagsläget, då en ombyggnation vid skrivande stund redan är påbörjad.

Gällande dagslägets tömningstider så har vi funnit en stor fluktuation i beräknad

tömningstid och verklig tömningstid. Vi har tagit del av containertömningsstatistik från 2015, men har enbart funnit ett fåtal anledningar till varför en differens mellan planerad tömningstid och verklig planeringstid.

Vi har även genomfört ett business case, där vi valde att fokusera på att undersöka möjligheterna och potentialen av att hantera färdigpallade containrar, som kan dra fördel av lägre lönekostnader i ursprungsländer och leda till en lägre tömningstid och en väsentligt mycket bättre arbetssituation på ankomstsidan på Axstores

distributionscentral.

19

20

7 REKOMENDATIONER 

Då detta examensarbete har haft vissa avgränsningar för att hinna nå uppsatta mål inom avsatt tid så finns det vissa delar i denna rapport samt vissa delar som rapporten inte tagit upp och som vi vill trycka lite extra på och rekommenderar Axstores att forska vidare inom.

Ett sätt att rationalisera arbetet och utnyttja tiden bättre under framförallt lågsäsong är att räkna containertömningstiden i mantimmar. Detta sätt att planera arbetet kommer att kunna leda till reducering av sammanlagda antalet timmar spenderade på varje container, vilket i sin tur leder till bättre nyttjande av resurserna på DC.

Ett bra sätt att förbättra arbetsplatsens miljö är att införa så kallade OJ/AJ‐block. Detta är ett sätt att få upp alla oförutsedda händelser till ytan. Det vill säga om alla arbetare har ett sådant block så kan de enkelt med en gång skriva i en notis och sedan lämna in vid dagens slut.

Administrativt arbete vid ankomstsidan har idag till viss del påförts tömningsarbetarna vilket leder till minskad uppmärksamhet på de huvudsakliga arbetsuppgifterna. Vid samtliga referensbesök så är de administrativa arbetsuppgifter fördelade på andra områden än just tömningsstationen. Detta för att tömningsarbetarna ska kunna fokusera på och göra tömningsarbetet så bra och snabbt som möjligt.

Med vetskap om hur nuläget är vid containertömningen så bör omedelbara förändringar göras för att säkerställa en bättre arbetsmiljö. Detta handlar om mindre förändringar som kan underlätta arbetet och därmed uppfylla Axstores önskan om att vara en

ansvarsfull arbetsgivare. Dessa förändringar handlar om allt från nya datorer med bland annat större skärm till enklare hjälpmedel som exempelvis tejphållare för att enklare kunna stabilisera lasten på pall. Men även arbetskläder med förslag på underställ har varit önskat efter intervjuer med personal på containertömningen.

Projektgruppen har behandlat många olika typer och förbättringar som kan införas. Men vill Axstores hamna i framkant vad gäller logistik och lagerflöde på DC så bör man

undersöka förbättringar gällande kolli identitet vid ankomst för att säkerställa bland annat innehåll. På detta så skulle man dessutom kunna få mer användning av befintlig utrustning för kollitransporter inne på DC genom att kollin först scannas vid

containertömning samt sedan transporteras vidare utan truckkontakt. Detta skulle förutom enklare transporter på DC leda till en säkrare arbetsmiljö då man får bort stor del av den trucktrafik som idag finns.

Som ett avslut på denna del så rekommenderar vi även att Axstores gör en vidare

undersökning gällande eventuell implementering av modern vakuumsug. Detta med

anledning av rådande arbetsmiljö som skulle bli väsentligt skonsammare om man fick

bort de fysiska moment som dagsläget är de mest akuta delarna att eliminera.

21

22

REFERENSER 

MUNTLIGA KÄLLOR

Cecilia Smith Jonasson, chef affärs‐ och logistikutveckling, Axstores Mari Nygren, ankomstplanerare, Axstores

Magnus Hugne, administrativ chef, Axstores Lena Storm, speditionschef Axstores

Stefan Johansson, flödesansvarig, Axstores

Ewamärtha Svensson, ankomstplanerare, Axstores Ingemar Boart, underhålls‐ och fastighetschef, Axstores Patrik Danielsson, produktionschef, Axstores

Ljiljana Johansson, arbetsledare ankomst, Axstores Johnny Ek, skyddsombud, Axstores

Helene Persson, ankomstplanerare, Mekonomen logistik AB Mikael Wissén, produktionschef, Postnord

Tuomo Vartiainen, flödesansvarig, Elgiganten logistik AB Petter Andersson, teamledare, Clas Ohlson

Fredrik Liss, teamledare, Clas Ohlson SKRIFTLIGA KÄLLOR

Quick Exposure Check, QEC (Åminne, 2013), hämtat från Högskolan i Gävle:

http://www.hig.se/Ext/Sv/Organisation/Akademier/Akademin‐for‐halsa‐och‐

arbetsliv/Avdelningar/Avdelningen‐for‐arbets‐‐och‐folkhalsovetenskap/CBF‐Centrum‐

for‐belastningsskadeforskning/Att‐undersoka‐och‐mata/Frageformular.html 2015‐05‐25

RAMP ‐ DEVELOPMENT OF A RISK ASSESSMENT TOOL (Lind, Rose och Franzon 2012, s.

14), hämtat från diva:

http://kth.diva‐portal.org/smash/get/diva2:587740/FULLTEXT01.pdf 2015‐05‐20

23

NES2012 Ergonomics for Sustainability and Growth(Antonsson, Vogel och Hägg, 2012), hämtat från nes2012:

http://www.nes2012.se/documents/AbstractBook.pdf ISBN: 978‐91‐637‐1149‐7

2015‐05‐25

Slipsheets (Sebastian, 1999), hämtat från North Carolina State University, Edward P Fitts, Department of Industrial and Systems Engineering:

http://www.ise.ncsu.edu/kay/mhtax/UnitEq/Slipsheet/

2015‐05‐28

Litteraturstudie (hänvisas ej till i texten)

Andersson, Göran. 2013. Kalkyler som beslutsunderlag. Uppl. 7.1. Studentlitteratur ISBN: 978‐91‐44‐08096‐3

Oskarsson, Björn, Aronsson, Håkan och Ekdahl, Bengt. 2013. Modern logistik‐ för ökad lönsamhet. Uppl. 4.1. Liber.

ISBN: 978‐91‐47‐11126‐8

Wiklund, Emil; Gröndahl, Peter; Lindberg, Bengt. 2012. Processförbättringar i ett

reservdelslager inom bilindustrin. KTH, Skolan för industriell teknik och management

(ITM), Industriell produktion.