Examensarbete, 15hp Receptarieprogrammet, 180hp Rapporten godkänd: VT 2021
Handledare: Andy Wallman, Examinator: Sofia Mattsson
Läkemedelsundervisning i skolan
Validering av en enkät riktad till barn i grundskolan
Sara Elami
Sammanfattning Introduktion
Information om läkemedel för barn och förbättring av läkemedelsanvändning är ett regeringsuppdrag sedan 2011 som syftar till att ”öka kunskapen om barns läkemedel och verka för effektivare och säkrare läkemedelsanvändning till barn, såväl flickor som pojkar”. Regeringsuppdraget kan också medverka till en förbättring av barns rättighet till en säker och effektiv användning av läkemedel. Tidigare studier visar att undervisningen om läkemedel i skolan kan utvecklas genom att tydliggöra detta i läroplaner.
Syfte
Denna studie syftar till att undersöka elever och lärares uppfattning om och inställning till läkemedelsundervisning i Hudiksvall (Gävleborgs län). Studiens andra syfte är att vidare validera enkätens utformning och språk.
Metod
Arbetet ingår som en del i ett större forskningsprojekt runt läkemedelundervisning i skolan. En enkätundersökning planerades att genomföras på grundskolor i Hudiksvall. 18 skolor kontaktades för att samla in data hos elever i årskurs 4–6. Del två av projektet var att testa enkätfrågornas formulering då tidigare studier visat att det finns tveksamheter i hur barn tänker när de fyller i enkäten. I studien användes två olika metoder för
enkätvalidering, Think aloud och Probings metod, där två elever deltog i Probing och fyra i Think aloud.
Resultat
Inga skolor valde att deltaga trots upprepade kontakter så inga resultat erhölls för enkätundersökningen. Valideringen av enkäten med Think aloud och Probingtekniker visade att det fanns tidsskillnad mellan metoderna. Genomförandet för Probing-metoden tog mellan 6 och 10 minuter beroende på om det är direkta eller retrospektiva sättet som genomförs, medan Think aloud metoden tog ungefär 7–15 minuter där skillnader i tankeflödet mellan eleverna observerades med de olika teknikerna. Eleverna som deltog var positiva till enkäterna och ämnet ansågs som viktigt. Vissa problem identifierades med språkförståelse och layout i enkäten.
Diskussion
Valideringen visade att enkäten väcker intresse och är relativt självinstruerande men visade också på vissa svårigheter i enkätsfrågor gällande språkförståelse för barn. För att åtgärda detta kan framtida underökningar använda sig av färgmarkeringar, mellanrum mellan frågorna samt anpassa ordval till målgrupp, det vill säga använda sig av lättare synonymer till de yngre deltagarna. Testerna visar också att elever inte skulle fråga om problem med att fylla i enkäten i klassrummet.
Slutsats
Rekrytering av skolor är något som måste utredas vidare för att kunna genomföra
framtida studier. Validetsundersökningen visade positiv inställning hos eleverna, att lära sig mer om läkemedel är något som eleverna tyckte var roligt och viktigt. Detta har också tidigare studieundersökningar visat. Sverige har en tydlig läroplan om vad som bör undervisas i grundskolan och gymnasieskolan och under vilka läroämnen
läkemedelskunskap bör tas upp.
Nyckelord:
Läkemedelundervisning, grundskola, läkemedelsfostran, Think aloud, Probings metod
Innehållsförteckning Innehåll
1 Introduktion ... 1
1.1 Fimea ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.2 Läkemedelsfostran ... 2
1.3 Läkemedelsundervisning i andra länder. ... 3
2 Syfte ... 4
3 Metod ... 4
3.1 Litteratursökning ... 4
3.2 Enkätstudie ... 4
3.2.1 Studiepopulation för enkätstudien ... 4
3.3 Anpassning av Enkät ... 5
3.3.1 Etik ... 5
3.4 Enkätvalidering ... 5
3.4.1 Probingteknik ... 5
3.4.2 Think Aloud- teknik ... 5
3.5 Deltagare och genomförande ... 6
3.5.1 Probing-studie ... 6
3.5.2 Think aloud-studie ... 6
4 Resultat ... 6
4.1 Enkätstudien ... 6
4.2 Validitetsstudien ... 6
5 Diskussion ... 8
5.1 Metoddiskussion ... 8
5.1.1 Rekrytering ... 8
5.1.2 Validering ... 9
5.2 Resultatdiskussion ... 9
6 Slutsats ... 10
7 Tack ... 10
8 Referenser ... 11
9 Bilagor ... 12
9.1 Bilaga 1 Inbjudan till rektorer ... 12
9.2 Bilaga 2. Information till elever ... 13
9.3 Bilaga 3 Elevenkäten ... 14
1
1 Introduktion
Utveckling av läkemedel för barn är en utmanande process där de etiska och ekonomiska skälen spelar en stor roll. Samtidigt är det betydligt svårare att välja ut vilka barn som ska vara med i en studie eller inte, i jämförelse med läkemedelsutveckling för vuxna. Därför fattas det information om läkemedel för barn och förbättring av läkemedelsanvändning är ett regeringsuppdrag sedan 2011 som syftar till att, ” öka kunskapen om barns läkemedel och verka för effektivare och säkrare läkemedelsanvändning till barn, såväl flickor som pojkar” (1). Regeringsuppdraget kan också medverka till en förbättring av barns rättighet till en säker och effektiv användning av läkemedel.
I informationen om godkända läkemedel så fattas det ofta uppgifter om dosering till barn.
Där utvecklingen av läkemedel ligger efter det faktiska behovet vad gäller godkända och anpassade läkemedel för barn. Detta leder till att barn har mindre möjlighet till
läkemedelsanvändning på ett ändamålsenligt sätt med god läkemedelsanvändningen som bör vara anpassande till deras fysiologiska förutsättningar (1).
Därför behöver Läkemedelsverket ha ett samarbete med olika aktörer som hälso- och sjukvårdspersonal, men även andra medverkanden inom samma område som
representerar både barn och föräldrar. Detta samarbete bidrar till ett kunskapsbyte som leder till den största möjliga utvecklingen (1). Läkemedelsverket fortsätter att arbeta för att öka kunskapen om läkemedelsanvändning och behandling. Även där finns det kunskapsbehov som krävs för att samlar in och utvärderar vetenskapliga studier, förmedlar lärdomen vidare till alla samverkande aktörer och därefter genomför den nödvändiga uppföljningen av processen (se figur 1).
Läkemedelsverket planerar därför införa nya insatser för 2020–2021 som innefattar inventering av den redan befintliga digitala vetenskapen inom barnläkemedel, där
insatser innefattar även att aktualisera rekommendationerna för behandling av rinosinuit bland barn och för inflammatoriska tarmsjukdomar hos både barn och vuxna (1).
Figur 1. En översiktlig bild som beskriver Läkemedelsverkets satsningar med
fokus på att arbeta för ökad lärdom om barns läkemedelsanvändning. Figuren är
omarbetad (1).
2 1.1 Finland som förebild
Fimea är Finlands centrala statliga myndighet som motsvarar Läkemedelsverket i Sverige. Den tillhör sociala och hälsovårdsministeriet som syftar till att underlätta och förbättrar populationens hälsotillstånd genom att kontrollera läkemedel samt att förbättra läkemedelsområdet. Fimea arbeta tillsammans med andra aktörer och myndigheter och informerar om det senaste information om läkemedel till allmänhet, apotek och andra samverkade aktörer (2).
1.1.1 Läkemedelsfostran
https://www.laakekasvatus.fi/ är en webbplats som är en följd av ett samarbete mellan Finlands läkemedelsverk (Fimea) och östra Finlands universitet år 2002. Webbplatsen har målsättningen till att undervisa både barn och ungdomar till rätt användning av läkemedel. Det finns många barn som lider av kroniska sjukdomar och därför är det viktigt att öka kunskap om läkemedelsundervisning i skolan vilket är anledningen till detta arbete. Webplatsutvecklingen baseras på vetenskapliga studier inklusive intervjuer och enkäter bland lärare, elever och specialister. Innehållet på Fimeas webbplatsen granskas och uppdateras minst en gång om året av Fimeas överläkare och
expertfarmaceuter (3).
Läkemedelsfostran-webbsidan har som mål att införa ett kunskapskrav om ”rätt läkemedelsanvändning” skall föras in för både i gymnasieskolans läroplan och grundskolans läroplan. På sidan finns undervisningsämnen som kan undervisa ”rätt användning” av läkemedel vilket bidrar till förbättrad hälsouppfattning bland individer.
Sidan exemplifierar hur läkemedelskunskap kan föras in i andra områden i skolan, exempelvis inom ämnena biologi, kemi, hälsokunskap och naturkunskap. Denna undervisning bidra starkt till minskning av läkemedelsmissbruk och skapar en bättre uppfattning av rätt användning av läkemedel (4).
Läkemedelsfostran hjälper barn att själva söka information om sina egna sjukdomar och läkemedel. Detta bidrar till en ökad grundkunskap redan i grundskoleålder vilket är syftet med webbplatsen. Denna webbplats finns tillgängligt för alla individer och framför allt barn, lärare, sjukvårdspersonal och föräldrar och är tillgänglig på tre språk; finska, engelska, och svenska. Webbsidan innehåller färdiga uppgifter för lärare som är
anpassbart till undervisningsämnen till elever från årskull 1–9. Därför är utlärning av rätt användning av läkemedel kan vara bidragande till att barn redan i tidig ålder kan åtskilja mellan nyttan med läkemedelsanvändning och läkemedelsmissbruk (4).
I en kvalitativ studie av Fimea fastställs det på långsiktig planläggning för
läkemedelsinformation, där Finland har ett ansvar inom social och hälsovårdsministeriet att förmedla läkemedelsinformation som ett utvecklingsområde. En forskningsstudie har analyserat genomförandet av planläggningen för tre år efter lansering, där strategin har grundats med hjälp av intresserade grupper som deltagit i läkemedelsinformation. Fimea genomförde en betydande inventering av befintlig forskning på läkemedelsinformation för att kunna utföra den nationella strategin av läkemedelsinformation (5).
I en intervjustudie undersöktes hur väl barn i grundskoleålder förstår medicinrelaterade ämnen i Finland. Där antalet deltagare var 23 barn i första klass, 39 barn i klass fyra, och 19 barn i sjunde klass. Diskussionstiden varierade mellan 29–60 minuter för varje årsklass. Studien visade att barn mellan sju och åtta år uppfattade läkemedel som en risk när de används. Dessa barn hade en felaktig uppfattning av läkemedel, där en del trodde att alla läkemedel är bra att använda, samt att biverkningar som uppstår vid användning av läkemedel är beroende på fel sorts användning av läkemedel. Deras missuppfattning om läkemedelsanvändning ökar med ålder vilket innebär att barn behöver utbilda sig mer om läkemedel. Barn i grundskoleålder kan förstå vanliga sjukdomar som
förkylningssymtom, allergi och ögoninfektion vilket innebär att de kan känna till olika
läkemedel som används till dessa sjukdomar. Fem barn inom studien nämnde sina egna
sjukdomar som astma och epilepsi samt sina egna erfarenheter. Studien visade också att
äldre barn i åldrarna 13 och 14 kunde nämna vetenskaplig terminologi som
3
hjärtsjukdomar och vanliga kroniska sjukdomar som högt kolesterolvärde, diabetes och astma (6).
En annan finsk systematiska studie som granskade all litteratur om ”National Medicines Information (MI)” presenterade att läkemedelsinformation om social och
hälsovårdsministeriet prioriterades i Finland som ett välplanerat utvecklingsområde.
Granskning skedde genom att utvärdera och klassificera studierna samt genom inventering av redan befintliga vetenskapliga forskningar på läkemedelsinformation.
Detta förekom med hjälp av (Fimea) läkemedelsverket som grundade på lång sikt strategi för läkemedelsinformation. Denna strategi etablerades sedan 2012 och forsätter fram till 2020. Studien visade att det fattades bevis för elektroniska användningen av MI källor, därför bör denna forskning ändras till större forskningslinjer med starkare studiedesigner och teoribas för att kunna fördjupa uppfattningen om MI- metoder (7).
Ytterligare studie från Finland 2016 studerade lärarens uppfattningar om läkemedelshantering i grundskolor. Med syftet att ta reda på om skolor har
grundprinciper för läkemedelshantering. Studien visade att lärarnas uppfattningar om läkemedelsadministrations metoder var varierande till en stor del. Samt att det inte fanns princip-fastade riktlinje i finska skolor för läkemedelsadministration. Studien visade även att många lärare litade på sina egna erfarenheter och åsikter vad gäller
läkemedelsadministration under skoltiden. Därför är det viktigt att utveckla nationella riktlinjer för skolor och lärare om hur man behandlar medicinering. Vilket kan bidra till att skolor behandlar sjukdomar och medicinsk vård på ett säkert sätt (8)
1.2 Läkemedelsundervisning i andra länder.
I en tvärsnittsstudie som genomfördes i Padang City i Indonesien 2018 inkluderades 503 elever i femte klass (10–11 år). Studien fokuserades på barns åsikter och övertygelser inom medicin, gällande effektivitet av läkemedel och barns autonomi vid
medicinanvändning. Äldre barn kunde känna till att vissa mediciner kan vara ohälsosamma för kroppen på grund av att de kan orsaka skadliga effekter och
biverkningar vilket tidigare studier har visat (9). Studien inkluderade grundskoleelever som bodde i staden och som hade förbrukat någon medicin på grund av sjukdom eller andra orsaker. Dessa elever deltog frivilligt i undersökningen Studien tog även hänsyn till de olika ekonomiska variationerna hos eleverna. Denna kvantitativa forskning använde sig av stängda enkätsfrågor som var lätta att svara på för att kunna få en uppfattning om barns åsikter, övertygelser om medicin och dess användning. Resultaten visade att barns uppfattning om läkemedelseffekt är beroende på hur läkemedlet ser ut, hur den smakar, vilken färg den har och hur mycket det kostar. Detta innebär att barn förståelse om läkemedel är ytlig samt att det behövs läkemedelsundervisning i grundskolan för en bättre uppfattning om läkemedel i framtiden (9).
1.3 Läkemedelsundervisning i Sverige
Tidigare examensarbete från 2018, 2020 från Mays al Obaide respektive Sadyia Sherzai Sediqi visade att läkemedelsundervisningen inte är tillräckligt i skolan i Sverige samt att både flickor och pojkar var lika intresserade att lära sig om läkemedel. Studien från 2018 visade att eleverna ansåg att läraren var mindre intresserade att undervisa om läkemedel.
Detta kan bero på att läraren inte har material i läroplan för att kunna undervisa om läkemedel. Dessutom visade studien från 2020 att undervisning som togs upp i skolan handlade mest om läkemedelsmissbruk och medicinska faror av läkemedel. Dessa informationer togs upp i NO- ämnena, idrott och hälsa. Både studierna visade att det fanns lågt kunskapsnivåer bland elever om hur läkemedel kan användas på ett ändamålsenligt sätt (10,13).
Detta trots att den svenska läroplanen innehåller visst mått av läkemedelsrelaterade
ämnen, där läkemedel nämns tre gånger i gymnasieskolans och sju gånger i grundskolans
övergripande läroplan (10). Dessutom visade studien från vårterminen 2018 av Carolina
Hörnquist att det var rektors ansvar att skolundervisning skulle omfatta undervisningar
4
om negativa användning av läkemedelsrisker, alkohol, tobak samt andra droger (11).
Elever från årskurs sju till nio skulle lära sig om sammanhanget mellan beroende framkallande läkemedel och ohälsa i samband med idrottsundervisning. Dessutom det skulle elever i grundskolor få vetenskaplig information om antibiotika och resistenta bakterier och även infektioner, samt smittspridning. Förutom detta skulle
grundskolelever lära sig metoder om hur sexuella sjukdomar samt graviditet kan förebyggas enligt Skolverket (12).
Barn utgör en stor del av befolkningen, och därför är det viktigt att förbereda dem redan i grundskolan till trovärdig läkemedelsinformation som bör vara en del av
läkemedelsundervisningen i grundskolan. Därför har enkätundersökning som är
anpassade till barn genomförts för att kunna få bild av hur eleverna lär sig om läkemedel och varifrån eleverna får denna information.
2 Syfte
Syftet med studien är att undersöka hur läkemedelsundervisningen genomförs i
grundskolan, med hänsyn till vilka ämnen som läkemedel tas upp och på vilket sätt samt om det tas upp information om Covid 19 i skolan. Studiens andra syfte är att vidare validera enkätens utformning och språk.
Frågeställningar:
• undersöka elever och lärares uppfattning om, och inställning till läkemedelsundervisning i grundskolor i Hudiksvall (Gävleborgs län)
• Vad är elevernas upplevelse av enkätsfrågorna?
• Testa de nya frågorna relaterade till Corona/vaccination - i enkäten.
3 Metod
Examensarbete ingår som en del i ett större forskningsprojekt runt
läkemedelundervisning i skolan. En enkätundersökning planerades i Hudiksvall som är del ett i projektet. Del två i projektet var också att testa enkätfrågor och formulering då tidigare studier visat att det finns tveksamheter i hur barn tänker när de fyller i enkäten (10,13). I studien användes flera olika metoder för att besvara frågeställningarna.
3.1 Litteratursökning
Sökningen av litteraturinformationen till introduktionsdelen hämtades med hjälp av tidigare referenser från tidigare examensarbete från Umeå universitet (10,11,13). Samt en del av sökningar i Google om Skolverket, Fimea, barn och läkemedelsutveckling,
läkemedelsfostran och Think aloud metoden. Google Scholar har använts för att hitta fler artiklar om Think aloud, Probningsprincip, språkstörningar och validering.
3.2 Enkätstudie
Enkäten är utvecklad i tidigare projekt och består av åtta frågor och tre delfrågor lades till som handlar om Corona och vaccinering (se bilaga 3) Den slutgiltiga enkäten testades på tre barn i representativ ålder för att få en enkel och snabb validitetskontroll. Studie enkäter är i form av papper, där en del är anpassad för rektorer (se bilaga1) för att få deras godkännande till deltagande för elever och lärare. Den andra enkäten var
anpassade för elever och lärare. Enkätsfrågor var utformade till målgruppen (barn) (se bilaga 3).
3.2.1 Studiepopulation för enkätstudien
Hudiksvall befinner sig mitt i Sverige efter hälsingekusten och är en del av region
Gävleborg. I Hudiksvall bor 37 000 invånare och ungefär 16 000 i det centrala området. I
5
Hudiksvall kommun finns det 18 grundskolor som innefattar 3500 elever. På grund av Covid 19 och att de flesta gymnasieskolor var stängda valdes gymnasieskolorna bort från studien och grundskoleelever valdes istället (14). Därefter undersökes antal elever på varje skola, där fem grundskolor med störst antal elever valdes och vidare sökning av kontaktuppgifter till dessa skolor. Om alla 18 grundskolor skulle ha svarat positivt hade detta inneburit resultat från 3500 elever.
Efter ett negativt svar på de fem först utvalda skolorna så kontaktades omgående resten av skolor. Rektorerna kontaktades via mail och följebrev (bilaga 1) skickades. Detta följdes upp med mail/telefonsamtal inom 21 dagar. Påminnelsemail har skickats flera gångar under veckan samt massvis med telefonsamtal och lämnade röstmeddelande. En annan ingång testades där en hemspråkslärare kontaktades och var absolut villig att ställa upp för att genomföra enkätundersökningen, men rektorn på aktuell skola tvekade och ville inte att skolan skulle delta.
3.3 Anpassning av enkäten
Enkäten är utvecklad i tidigare projekt (1o,11,13) har åtta frågor och tre delfrågor som lades till om Corona och vaccinering (se bilaga 3). En del förändring i enkäten gjordes för att de ska vara mer anpassade för grundskolor. Det togs bort frågor om ålder som är relaterade till gymnasie-skolelever. Dessutom byttes det ordet risker i fråga 7 mot fara för att ökade förståelsen ytterligare för barn, vilket som har visat sig i de tidigare
enkätundersökningarna (10, 11, 13) att det kan vara svårt för vissa barn att förstå det orden.
3.3.1 Etik
Studien behandlar inga känsliga personliga uppgifter eller frågor. Deltagarna har fått detaljerad information om syftet med undersökningen och varför denna görs. Genom att skicka följebrev till vårdnadshavare (se bilaga 2) och för att öka motivationen hos barn till att verkligen delta i undersökningen, bjöds de på godis.
3.4 Enkätvalidering
Enkätens validitet testas med två olika metoder för att få en helhetsbild av hur de olika metoderna kan bidra till en bättre uppfattning till enkätsformulering. Det ena sättet är att be de frivilliga deltagande att tänka högt (Think aloud) och på så sätt kan det märkas om det dyker upp svårigheter, funderingar, och andra synpunkter kring enkätsformulering.
Medans det andra sättet (Probingsteknik) kräver förberedelse från intervjuaren som kommer att ställa frågorna till deltagaren om enkätsformulering. Skillnaden i denna teknik är att frågorna ställas efteråt eller direkt efter varje fråga.
3.4.1 Probingteknik
Probningsprincipen har använts i studien för att testa kvalitet och validering av
enkätsfrågor. Probes är ett engelskt ord och kan översättas som fördjupning/sondering.
Detta används som uppföljningsfrågor för att ytterligare få syn på svarkvalitet från tidigare examensarbete (15).
Denna teknik innebär att intervjuaren ställer utredningsfrågor (probes) och efter att deltagaren har svarat på formella frågor, får deltagaren berätta och beskriva om hens resonemang. Detta innefattar hens svar på frågan, hur hen begriper olika ord, och vad som inkluderas i svaret. Där kan intervjuaren välja att ställa frågan omedelbart efter att testaren har svarat på enstaka frågor eller efter att alla frågor har besvarat vilket är ett retrospektivt sätt (15).
3.4.2 Think Aloud- teknik
Det finns en annan metod som användes för att testa kvalitativ och validitet av
enkätsfrågor. Think aloud metoden innebär att deltagaren tänker högt samt att den svara på frågorna i realtid. Detta börjar med att intervjuaren presenterar och vägleder
deltagaren att förstå principen med hjälp av enkla övningar. Denna teknik kan användas
6
vid samma tidpunkt som frågorna besvaras eller efter att deltagaren har genomfört och svarat på alla enkätsfrågorna. Think aloud är ett tekniskt sätt som innebär att samtliga deltagare i enkätstudie ska tänka högt och berättar om sina tankar när de svarar på frågeställningarna. Detta sker vanligtvis genom att intervjun ger instruktion samt en övning som hjälper deltagaren att förstå tekniken. Detta sätt har visat sig att det är mer exakt/effektivt om deltagaren gör det samtidigt.
3.5 Deltagare och genomförande
Totalt antal deltagande i både de tekniska metoderna var sex elever med varierande ålder.
Där deltagarna rekryterades i egna sociala nätverket, där följebreven till vårdnadshavare har skickat enligt (bilaga 2) med ett bekvämlighetsurval. Tydliga instruktioner samt syftet med enkäts genomförande har angivets till samtliga deltagarna. Uppdelning gick på att två nioåriga elever har testades på Probings metod med tidtagning. Antal deltagande i Think aloud metod var totalt fyra elever och tiden har beräknats. För att undvika andra diskussioner, andra tankar samt för att hinna med anteckningar och för att kunna koncentrera på deras beteende och tankar i Think aloud metod uppdelades de till två grupper; två 10 åriga killar och två 12 åriga tjejer.
3.5.1 Probing-studie
Metoden testades på två elever som är nio år gamla, där enkäten enligt (bilga3)
besvarades Både testpersonerna hade inte svenska som modersmål. Testen genomfördes på ett separat sätt för att kunna bedöma om tankflödet och idéer är den samma hos varje elev samt för att kunna testa och se vilka skillnader som kan uppstår vid retrospektivt sätt och direkta sätet. Första eleven fick svara på alla frågor i enkäten därefter ställdes frågor om helhetsförståelse av enkäten, minne, och elevens tankar runt om denna enkät hade genomförts i skolan. Både svar samt funderingar och kommentarer har antecknats se tabell1 nedan. Medan andra elever fick pausa med direkta frågor efter varje enstaka fråga.
Med hjälp av denna teknik fick intervjuaren snabba och direkta svar från deltagaren.
3.5.2 Think aloud-studie
Denna metod har testats på fyra elever som innefattade två tioåriga killar och två tolvåriga tjejer. Direkta tekniken har använts efter varje fråga och tankeflödet samt kommentarer och funderingarna för deltagarna har antecknades och finns fastställd i resultatdelen. Frågarna som ställdes till samtliga deltagarna syftade på helhetsförståelse och uppfattning på enkätsfrågorna samt en möjlighet till att fånga upp tanker och idéer som kan bidra till mer kvalitativa och kreativa svar i framtiden.
4 Resultat
4.1 Enkätstudien
Av de 18 grundskolor erhölls svar från tio grundskolor där kontaktade rektorerna svarade nej till deltagande. Anledning till det var flera som att rektorerna anser att det finns ingen läkemedelsundervisning i skolan och barn vet inte något om det, medan vissa inte hade tid och andra skolor hade sagt att de deltar i andra undersökningar.
Nya frågor om Covid-19 lades till för att kunna få bild om elevers uppfattning om pandemi.
4.2 Validitetsstudien
Resultaten från enkätsvalidering var intressanta att genomföra med hjälp av två olika metoder: Think aloud och Probings metod. Det har visat sig att det fanns en tidsskillnad mellan metoderna som har använts. Genomförandet för Probings tekniken tog mellan sex och tio minuter beroende på om det var direkta eller det retrospektiva sättet som
genomfördes, medan Think aloud metoden tog ungefär 7–15 minuter, där intervjuaren
lätt märka skillnad i tankeflödet mellan eleverna för de olika teknikerna.
7
Totalt deltog sex elever i undersökningen varav fyra elever använde sig utav Think aloud metoden och två utav Probings metoden. Undersökningen visade att alla elever som deltog verkar ha uppfattat enkäten väl samt att frågorna var generellt lättförståeliga.
Eleverna hade förståelse om vad undersökningen handlade om och de kände till vad missbruk är. Deltagarna visste vad läkemedel är och undersökningen visade också att de var positivt inställda till att lära sig mer om läkemedel. Studien visade att frågorna om Covid 19 var aktuella och att det tas upp information om det i grundskolan. Där
majoriteten av deltagarna som var 5 av 6 ansåg att det var viktigt med undersökningen om läkemedel och att den bör göras i skolan och tas på allvar. Eleverna har kommenterat att upplevelsen av att svara på enkäten känns bättre om den utförs i klassrummet samt att det blir mer motiverade till att utföra den i den skolmiljön.
Studien visade även att en av deltagarna som gick i klass ter hade svårt att förstå vissa ord i fråga sju i enkäten se (bilaga3). Med denna elev utfördes Probings metoden och då intervjuaren insåg att eleven verkade tveksam till vissa svar förklarade intervjuaren med hjälp av synonymer som var förståeliga för eleven. I slutet av undersökningen visade det sig att eleven inte skulle ha vågat frågat läraren i klassrummet om han inte förstått enkäten, se tabell 1nedan.
Tabell 1 Sammanställning av intressanta tankflödet hos deltagande.
Probingmetod från elev två (nio år) som genomförde direkta tekniken visade svårigheter med några ord som bota, missbruk, och förvaras som kommer upp i fråga sju i
enkätsfrågor enligt (bilaga 3). Detta resulterade i en direkt frågeställning till elev 2 om han skulle ha vågat att fråga i klassrummet vad innebar dessa ord. Svaret var ett säkert och bestämt nej. Vad gäller tankflödet för elev två visade att det var enkelt att förstå tekniken i denna metod. Anledning till detta att i Probings metoden utreds hel tiden tankeprocessen för deltagarna. Genom att efter varje fråga ställs andra frågor från intervjuaren för att utvärdera elevernas förståelse av enkätsutformning.
Think aloud metod från både tjejerna och killarna visade att svaren var de samma som Probings metod i den direkta tekniken.
Kön 4 tjejer, 2 killar
Klass 3
,5 och 6
Respons på delar av enkäten Generellt sett var enkäten enkel att förstå Det känns mer seriöst att genomföra enkätundersökningen i skolan jämfört med hemma
Fråga 7 uppfattades svår/bestående av många delfrågor
Vissa svarsalternativ ansågs som orimliga/överflödiga
Svårigheter med några ord som bota, missbruk, och förvaras
Inga läkemedelsundervisningar i bild,
musik, svenska, matematik, engelska och
slöjd.
8
Det tog totalt tio minuter för tjejerna att svara på enkätsfrågorna och de hade inga svårigheter att förstå och svara enkäterna. Därefter gjorde det samma sätt med tioåriga killar, där resultaten var den samma som tjejerna men däremot så var de mindre fokuserade på att tänka högt om enkätsfrågorna, andra tankar och planeringar har dykt upp under besvarandetiden som hur de har haft roligt med idrottslektion, kakor receptet som de fick laga på hemkunskap var väldigt osv. Dessa funderingar har kommit i
samband med fråga sju.
5 Diskussion
Valideringstesterna visade att enkätens innehåll och förståelse på frågornas var relevanta till barn. Samt att det finns en del barn som svarar på frågor utan att förstå och som inte tillräckligt modiga för att våga ställa frågan till lärare vilket kan minska kvaliteten på svarsresultat.
Resultaten visade att det inte finns läkemedelsundervisning i vissa ämnen som bild, musik, svenska, matematik, engelska och slöjd, vilket är samstämmigt med tidigare studieresultat (10,13). Detta kan eventuellt leda till en ändring i enkätutformning i
framtiden där ett alternativ är att exkludera dessa ämnen från enkätsfrågorna men risken finns att det då inte fångar om det tas upp information om läkemedel i framtida
undersökningar inom ovannämnde ämnen. Denna studie visar att risken med att ha dessa frågor kvar är att de alternativen som inte är relevanta bara förvirrar barn som svarar.
Det som var positivt med Think aloud metod är att deltagarna fick diskutera högt och påminna varandra om informationen som tas upp om läkemedelsundervisning i vissa skolämnen. Detta har lett till en mer trovärdiga och kvalitativa svar med hjälp av denna metod. Trots att antal deltagande i enkätstudien var väldigt låg i jämförelse med tidigare resultat från tidigare examensarbete visade det även att resultaten från enkätsfrågor i fråga åtta stämmer överens med tidigare svar från tidigare examensarbete. I fråga åtta menade respondenterna att det inte finns behov att ta upp vissa ämnen som i alternativ enkätfråga åtta som bild, musik, svenska, matematik, engelska och slöjd (10,13).
Det har även visat sig att Probings metoden, med det retrospektiva sättet, är svårare för deltagarna att återfinna tankflödet efteråt. Det kan dock vara en fördel med att ställa utredningsfrågor omedelbart efter varje fråga, men risken finns att testpersonen reagerar på annorlunda sätt nästkommande frågor än vad som skulle ha varit utan pauser (15).
Både metoderna för validering (think-aloud och Probing) var värda att genomföra med sina fördelar och nackdelar. Fördelen med Think aloud metoden var att den är mer explorativ och därmed mindre intervjuarbestämd tillskillnad från Probings metod där upplevelsen var att intervjuaren riskerar att styra tankarna. Think-aloudteknik kräver inte så mycket förberedelse och träning inför intervju och risken att få påverkan i
intervjun är liten. Men å andra sidan ställer den metoden högre krav på testpersonen som ska tänka högt vilket är nackdelen med tekniken. Dessutom kan testare hamna i andra frågor och problem som inte är relaterade till utredningen (15).
5.1 Metoddiskussion 5.1.1 Rekrytering
Att inga skolor ville delta i en viktig enkätundersökning om läkemedels undervisning i
skolan var oväntat. En fundering som dök upp var skolrektorerna kanske skulle reagera
annorlunda om detta var studie från en lärarstudent. Det är kanske så att de reagerar på
ett mer positivt sätt i jämförelse till andra studenter från andra utbildningar. Detta har
också tidigare studier spekulerat om (10,13).
9
Det kan bero även på rädsla för Covid 19 pandemi eller att det är enklare att bara svara nej till deltagande, och kanske ännu enklare under pågående pandemi med restriktioner för besökare på skolor.
Det som kan läras utifrån detta och som kan underlätta rekrytering i framtida
undersökningar är att skicka alltid förfrågningar till alla tillgängliga skolor i tid. Att försök hitta egna vägar som bidra till deltagande från skolor som att motivera vissa lärare till deltagandet av undersökningen är också bra om det görs i tid.
Några rektorer som kontaktades nämnde att det var viktigt med en diskussion med skolsköterskan inför deltagandet., därför att skolsköterskan kan har mer intresse och kunskap om läkemedelsrelaterade frågor. En del av kontaktade skolrektorer nämnde att diskussionen med skolsköterska till deltagande var viktigt inför deltagandet.
Skolsköterskor kunde därför möjligen vara en ingång för att få till enkätundersökningar i skolor.
Ett annat förslag till att samla större mängd av data är att kunna få kontakt med lärare i lärarprogrammet som kan på ett enkelt genomförbart sätt arrangera sina lärarstudenter vid deras praktiktid att genomföra denna enkätundersökning. Dessutom krävs det att läkemedelsverket involveras i denna enkätundersökning kan ge både stöd till den som samlar in data och även en starkt motiverande till rektorer att delta.
5.1.2 Validering
I Think aloud metoden uppmanades deltagaren att tänka högt i realtid och inte efteråt.
Fördelen med denna metod är att den mindre intervjuarstyrd samt lätt att genomföra och är mer explorativ till skillnaden från Probings metoden. Think aloud metoden kräver inga förberedelser eller träning inför intervjun därför är den inte intervjustyrd i jämförelse med Probings metod. Däremot ställer denna metod högre krav från deltagaren och kräver att deltagaren ska tänka högt. Däremot finns det alltid en risk med att deltagarna har svårigheter att tänka högt att och beskriva sina tankar med ord vilket är en nackdel med denna metod. Dessutom kan deltagaren hamna i andra frågor och problem som inte är relaterade till utredningen vilket är en risk med att tänka högt metoden (15).
Både metoderna var värda att genomföra och var bidragande, men Probnings metoden är mer specifikt, där intervjuaren får en direkt bild om hur individen tänker samt att
intervjuaren får bättre resonemang om det ställs frågor direkt efter varje enkätsfråga och att ta pausar mellan frågorna för att kunna få direkt återkoppling. Metoderna kan
komplettera varandra och kan köras samtidigt för en säkrare bedömning om kvalitativ enkätsformulering. Detta kan genomföras på deltagarna som få tänka högt kring enkätsfrågorna genom att läsa frågan högt och få reagera samt svara på frågan i den realtiden utan pausar, vilket som sker direkt efter varje enskild frågan i enkätsfrågor.
5.2 Resultatdiskussion
Resultaten visar att det fanns specifika ord som kan vara svårt att förstå, speciellt för vissa barn som inte har svenska som modersmål. Detta innebär även om enkätens innehåll och förståelse på frågornas var relevanta till barn finns det en del barn som svarar på frågor utan att förstå och som inte tillräckligt modiga för att våga ställa frågan till lärare vilket som kan minska kvaliteten på svarsresultat. Enligt ”Legillexi” ar elever med svenska som andraspråk oftast inte haft tiden att utveckla ett ordförråd som matchar det hos
jämnåriga elever med svenska som förstaspråk (16). Detta kan vara anledningen till att en
del barn har utformat mönsterliknande utseende vid ifyllandet av enkätsfrågorna och
specifikt i fråga sju enligt tidigare examensarbete (1o,13). Liknande beteenden kunde
dock inte observeras i denna studie men resultaten pekar på att språkförståelsen är av
betydelse för hur enkäten fylls i.
10
För att åtgärda denna språkmissförståelse inför framtida underökningar bör designen inkludera färgmarkeringar, mellanrum mellan frågorna samt anpassa ordval till
målgrupp, det vill säga att använda sig av lättare synonymer till de yngre deltagarna. Om undersökningen utförs i klassrummet kan läraren gå igenom de svåra orden i enkäten innan eleverna svara på den, detta minimerar risken att eleverna kryssar i alternativ i enkäten utan att förstå innebörden av frågorna eftersom tidigare resultat av liknande undersökningar har påvisat att eleverna faktiskt inte förstått innebörden.
Medan Think aloud metoden har lett en aktiv diskussion mellan deltagarna, där själva diskussion har bidragit till att eleverna påminner varandra om i vilka ämnen i skolan, som informationen om läkemedel har tagits upp samt kommer fram till ett gemensamt och mer trovärdiga och kvalitativa svar från deltagarna. Detta kanske kan användas i framtida datainsamlingar och då låta barn fylla i enkäten i fokusgrupper med olika storlekar.
Förslag till framtida forskning runt enkäternas validitet är att utöka antal deltagare i Think aloud eller Probings metod med kvalitativa ansats. Genom att testa dessa metoder på flera antal elever från olika årsklasser kan det ses om enkäten behöver
målgruppsanpassas mer. Detta kan också testas i grupper för att kunna får djupare analys i området och förmodligen komma fram till vilken metod som är mest genomförbart i framtida studier.
Både metoderna var intressanta att genomföra samt bidragande till ett mer trovärdigt svar från deltagarna. Strategier för rekrytering av skolor bör då diskuteras.
6 Slutsats
Enkätundersökningar är inte så lätt att genomföra, bra tidsplanering och
rekryteringsstrategier är viktigt för att kunna slutföra studier. Validitetstestningen i denna studie visar att frågorna i den här enkäten var välformulerade och mestadels begriplig för eleverna, dock kan intervjuaren inför framtida undersökningar tänka på strukturen samt ordval av enkäten.
Undersökningen visade positiv inställning hos eleverna, intresset av att lära sig mer om läkemedel är något som eleverna tycker är roligt och viktigt, vilket som tidigare
studieundersökningar har visat. Samtidigt visade denna studie att det tas information om Covid 19 och att deltagarna kunde lätt utan svårighet besvara på enkätsfrågor som var relaterade till Covid 19.
Efter genomförandet för denna forskning bör det ytterligare undersökningar på detta område bör göras, med större från både grundskolor och gymnasieskolan, för att få ett mer nationellt perspektiv på användning av läkemedel.
7 Tack
Ett riktigt stort tack till min handledare Andy Wallman som funnits under hela
arbetsgången till hjälp, råd, tips, inspirationen, samt att tänka på rätt sätt och har väglett mig genom arbetet. Som dessutom positivt motiverat och uppmuntrat mig när ingen utav de kontaktade skolorna ville deltaga i denna studieundersökning och motivationen var väldigt låg.
Ett stort tack också till de deltagarna i validitetsundersökning och till deras föräldrar.
Slutligen vill jag tacka min familj och mina vänner som alltid har funnits för mig och
motiverat mig under hela utbildningen.
11
8 Referenser
1. Läkemedelsverket. insatser för ökad kunskap om barn och läkemedel: Statusrapport från Läkemedelsverket (för tidsperioden november 2018-oktober 2019). [internet].
2019. [citerad 2021-03-05]. Hämtad
från:https://www.lakemedelsverket.se/4ae486/globalassets/dokument/nyheter/201 9/insatser-for-okad-kunskap-om-barn-och-lakemedel-2019.pdf
2. Om Fimea. Fimea. [citerad 2021-03-05].hämtad från : https://www.fimea.fi/web/sv/om_fimea
3. Information om webbplatsen. Fimea. [citerad 2021-03-05] Hämtad från:
https://www.laakekasvatus.fi/web/sv/omwebbplatsen/bakgrundsuppgifter-om- webbplatsen
4. Vad är läkemedelsfostran. Fimea. [citerad 2021-03-05]. Hämtad från:https://www.laakekasvatus.fi/web/sv/vad-ar-lakemedelsfostra
5. Mononen N, Pohjanoksa-Mäntylä M, Airaksinen MS, Hämeen-Anttila K. How far are we from a medication use process aiming at well-informed adherent patients with long-term medications in Finland? Qualitative study. BMJ Open. 2020 Jun 21;10(6):
e036526.
6. Hämeen-Anttila K, Juvonen M, Ahonen R, Bush PJ, Airaksinen M. How well can children understand medicine related topics? Patient Educ Couns. 2006
feb;60(2):171–8
7. Mononen N, Järvinen R, Hämeen -Anttila K, Airaksinen M, Bonhomme C, Kleme J, Pohjanoksa-Mäntylä M. A national approach to medicines information research: A systematic review. Res Social Adm Pharm. 2018 Dec;14(12):1106-1124.
8. Hämeen-Anttila K, Pekade S, Rytkönen R, Siitonen P, Vainio K.
Läkemedelshantering i grundskolor i Finland: lärares uppfattningar, International Journal of Pharmacy Practice, Volym 24, nummer 5, oktober 2016, Sidorna 349–
357
9. Syofyan S. Dachriyanus, D., Masrul, M., & Rasyid, R. (2019). Barnens uppfattning och tro på läkemedel: effektivitet och dess autonomi. Open access Macedonian journal of medical sciences, 7 (15), 2556–2562.
10. Sediqi S. läkemedelsundervisning i skolan: En enkätundersökning på
grundskolelever och lärare i Malmö stad. [Internet]. Umeå universitet:2020. Hämtad från http://umu.diva- portal.org/smash/get/diva2: 1426042/FULLTEXT01.pdf [citerad 2020-04-23].
11. Hörnquist C. Läkemedelsundervisning i skolan: Hälso- och läkemedelsrelaterade målsättningar i läroplanerna för den svenska grund- och gymnasieskolan. [Internet].
Umeå universitet: 2018. Hämtad från: http://umu.diva- portal.org/smash/get/diva2:
1252682/FULLTEXT01.pdf [citerad 2019-10-12].
12. Skolverket. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshem.Stockholm;2019. Hämtad
från:https://www.skolverket.se/getFile?file=4206[uppdaterade 2019].
13. Al Obaidi M. Läkemedelsundervisning i skola: En enkätundersökning på̊
gymnasieskoleelever- och lärare i Skåne län. [Internet]. Umeå̊ universitet: 2018.
Hämtad från: http://www.diva portal.org/smash/get/diva2:
1304299/FULLTEXT01.pdf [citerad 2019-10-11].
14. Kommunfakta. Hudiksvalls kommun. [citerad 2021-03-05].Hämtad från :https://hudiksvall.se/Sidor/Kommun--politik/Kommunfakta.html 15. Andreas Persson. Frågor och svar– om frågekonstruktion i enkät- och
intervjuundersökningar [internet]. Statistiks Sweden; 2016 [citerad 2021-03- 05].Hämtad från:
https://www.scb.se/contentassets/c6dd18d66ab240e89d674ce728e4145f/ov9999_2 016a01_br_x08br1601.pdf:
16. Sandberg I M. Läsning på annat språk än modersmålet. legilexi. Noren Sofia. [citerad 2021-03-05]. Hämtad från :
https://legilexi.org/inspirationsbibliotek/sprakforstaelse/svenska-som-andrasprak/
12
9 Bilagor
9.1 Bilaga 1 Inbjudan till rektorer
Inbjudan till rektorer om deltagande i enkätstudie på skolan om undervisning i läkemedel.
Hej!
Jag heter Sara Elami och läser sista året till Receptarie vid Umeå universitet. Jag skriver nu mitt examensarbete inom ämnet ”Läkemedel i skolan” Tanken med studien är att undersöka hur elever och lärare ser på läkemedelsundervisningen i grundskolor i Hudiksvall.
Varför utförs denna studie?
För eller senare i livet kommer vi alla att komma i kontakt med läkemedel, därför är det oerhört viktigt att ha god kunskap om läkemedelsanvändning redan i tidig ålder. Vi vänder oss nu därför till dig som är rektor och har ansvar för hur undervisning bedrivs i skolan med en förfrågan om deltagande i en enkätundersökning. Enkäten distribueras till skolan och returneras till Sara Elami enligt överenskommelse.
Undersökningen görs helt anonymt, ingen kommer få veta vem som svarat vad. Deltagandet är frivilligt.
VEM SKA FÅ ENKÄTEN OCH TILLFRÅGAS OM DELTAGANDE:
1. Ämneslärare inom NO
2. Ämneslärare inom idrott och hälsa 3. Ämneslärare inom hemkunskap 4. Klasslärare
5. Elever (via de lärare som är lämpliga att distribuera enkäterna till varje klass) Alla lärare med ovanstående ämnen ska få en enkät för lärare, samt en enkät till eleverna som ska distribueras till klasserna.
Om det skulle dyka upp några frågor eller funderingar kring enkätundersökningen eller annars är du varmt välkommen att kontakta mig eller min handledare Andy Wallman på nedanstående uppgifter.
Det färdiga resultatet av denna studie kommer att finnas tillgänglig under hösten 2021 på Umeå universitets hemsida www.umu.se
Litet tips på en bra hemsida kring vikten av läkemedelsundervisning i skolan (Finska motsvarigheten till Läkemedelsverket) Den är på svenska och handlar om
läkemedelsutbildning hos barn i olika årskullar.
https://www.laakekasvatus.fi/sv/web/sv/framsida
Jag hoppas att du vill vara med och bidra med din skolas synpunkter. Tack på förhand för din medverkan.
Med vänliga hälsningar,
Sara Elami Andy Wallman
Student, Receptarieprogrammet Umeå universitet Lektor, Farm. Dr, Umeå universitet E-post: saraelami91.se@gmail.com E-post: andy.wallman@umu.se
Tele: 072–9075810 Tele: 070–5500971
13 9.2 Bilaga 2. Information till elever
INFORMATION TILL VÅRDNADSHAVARE OCH ELEV OM
ENKÄTSTUDIE PÅ SKOLAN OM UNDERVISNING I LÄKEMEDEL
Hej!
Jag heter Sara Elami och läser sista året till Receptarie vid Umeå universitet. Jag skriver nu mitt examensarbete inom ämnet ”Läkemedel i skolan”. Tanken med studien är att undersöka hur elever och lärare ser på läkemedelsundervisningen i grundskolor i Hudiksvall.
Varför utförs denna studie?
För eller senare i livet kommer du komma i kontakt med läkemedel, därför är det oerhört viktigt att ha god kunskap om läkemedelsanvändning redan i tidig ålder. Vi vänder oss nu därför till dig som är elev för att få din åsikt kring läkemedelsundervisningen i skolan, samt hur vi kan förbättra läkemedelsundervisningen i skolan för en bättre framtid för dig.
Undersökningen görs helt anonymt, ingen kommer få veta vem som svarat vad. Deltagandet är frivilligt.
Om det skulle dyka upp några frågor eller funderingar kring enkätundersökningen är du varmt välkommen att ta det med din lärare eller kontakta mig eller min handledare Andy Wallman på nedanstående uppgifter.
Det färdiga resultatet av denna studie kommer att finnas tillgänglig under hösten 2021 på Umeå universitets hemsida www.umu.se
Här är ett litet tips på en bra svensk hemsida kring vikten i läkemedelsundervisning i skolan (Finska likheten till Läkemedelsverket) som handlar om läkemedelsutbildning hos barn i olika årskullar. https://www.laakekasvatus.fi/sv/web/sv/framsida
Jag hoppas att du vill vara med och bidra med dina synpunkter. Tack på förhand för din medverkan.
Med vänliga hälsningar,
Sara Elmi Andy Wallman
Student, Receptarieprogrammet Umeå universitet Lektor, Farm. Dr, Umeå universitet E-post: saraelami91.se@gmail.com E-post: andy.wallman@umu.se Tele: 072–09075810 Tele: 070–5500971
Behåll gärna denna sida med information och ta med den hem
Enkäten återlämnas till din lärare efter att du har fyllt i den.
14
9.3 Bilaga 3 Elevenkäten
15
16
17
Institutionen för intergrativ medicinsk biologi Umeå Universitet
901 87 Umeå www.umu.se
