INNERSr A ofN ~:20 ;~!'1!~0~

(1)

(2)

heller gjorts någon tjänsteanteckning med framförda sakuppgifter som delgivits nämndens ledamöter. Mailkorrespondensen har skett till nämndsordförandens officiella mailadress i kommunen.

De framförda sakuppgifter jag särskilt vill peka på är:

− Exemplifiering på tidigare beslut av byggnadsnämnden i liknande ärenden, dess vägledande verkan och påverkan på rättsäkerheten (förutsägbarhet för sökanden). (bilaga ”Email 2021-05-06”)

− Referens till handläggning av ett i stort sett identiskt och jämförbart ärende i Lunds kommun avseende ansökt takbeläggning (bilaga ”Email 2021-05-06”)

− Tidigare beviljat bygglov på min fastighet från april 2008, utan

föreläggande om att inkomma med antikvarisk förundersökning (bilaga

”Email 2021-05-17”)

− Framläggande av detaljplan samt handlingar tillhörande bygganmälan för fastigheten Agardh 8 i Lunds kommun, avseende takbyte till identiskt samma takbeläggning och utförande som i min ansökan.

Jag bifogar åberopad mailkorrespondens med Bygg- och miljönämndens ordförande i separata bilagor enligt förteckning nedan:

− Email 2021-05-06

− Email 2021-05-15(1)

− Email 2021-05-15(2)

− Email 2021-05-17

− Email 2021-05-18

− Email 2021-05-20

Jag bifogar dessutom nedanstående, som utgjorde bilagor till två av ovanstående email.

− Gmail - Boka in platsbesök - Knutstorp 1 (bilaga till Email 2021-05-06)

− 1281K-523-B1250 (bilaga till Email 2021-05-18, detaljplan kv. Agardh mm i Lund)

− Anmälan Agardh 8 (bilaga till Email 2021-05-18)

− 190917 Agardh 8 KONTROLLPLAN (002) (bilaga till Email 2021-05-18)

− Beslut slutbesked (bilaga till Email 2021-05-18

− IMG_0651.jpg (bilaga till Email 2021-05-18, foto före takbyte)

− 20190822_100849.jpg (bilaga till Email 2021-05-18, foto efter takbyte) I Förvaltningslagen (2017:900), §27, anges att:

”En myndighet som får uppgifter på något annat sätt än genom en handling ska snarast dokumentera dem, om de kan ha betydelse för ett beslut i

(3)

ärendet. Det ska framgå av dokumentationen när den har gjorts och av vem.”

Flera kommuner har tagit fram en handbok för förtroendevalda där man ofta finner anvisningar om vad som gäller kring skyldighet att registrera handlingar. Det är tämligen vanligt att finna en formulering typ:

”Handlar det om ett ärende som rör dig som förtroendevald och

uppdragstagare i kommunen, kan det vara en allmän handling. Om du är osäker kan du kontakta sekreteraren för råd. Allmänna handlingar ska ofta registreras så de blir sökbara om någon vill ta del av dem, så skicka dem till registrator där du har ditt uppdrag. Innehåller handlingar sakuppgifter i ärenden ska dessa tillföras beredningen av ärendet.” (hämtat ur Handbok för förtroendevalda i Karlstad kommuns nämnder)

Jag har ingen kunskap om vem inom kommunen som brustit i

dokumentationsplikten, nämndsordföranden eller bygglovshandläggaren, men det kan de säkert reda ut internt. Oavsett vilket så anser jag att det är uppenbart att kommunen ej uppfyllt krav på dokumentation av uppgifter enligt Förvaltningslagen (2017:900) §27 och att Bygg- och miljönämndens beslut har påverkats av denna felaktiga handläggning.

2. Bygg- och miljönämndens beslut att avvisa ansökan

Som ovan nämnts beslutade Bygg- och miljönämnden 2020-09-16 att i allt väsentligt avslå min ansökan. När nämnden fick ärendet återförvisat av Länsstyrelsen för vidare handläggning och beslut, förelades jag att inkomma med kompletteringar, som medförde såväl kostnader som nedlagd egen tid.

Som sökande anser jag det anmärkningsvärt att Bygg- och miljönämnden nu inte bedömer att den har tillräckligt underlag att kunna fatta beslut, när den i september 2020 ansåg sig kunna göra det på ett mindre omfattande

underlag. Jag motsätter mig därför Bygg- och miljönämndens beslut att avvisa min ansökan om bygglov.

3. Felaktigheter i förvaltningens tjänsteskrivelse 2021-05-31

Det föreligger ett antal direkta felaktigheter i förvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2021-05-31, som utgjorde underlag för Bygg- och miljönämndens sammanträde och beslut. Upptäckta felaktigheter listas nedan:

− Det anges på sida 8 att de nya fönstren är av meranti. Samtliga fönster, utom de båda överliggande fönstren ovan entrédörrar, är av furu, vilket

(4)

klart och tydligt framgår av den av mig inskickade beskrivningen av fönster och dörrar.

− Det anges på sida 8 att den övre fönsterrutans storlek minskar med 26 cm samtidigt som undre rutan ökar med endast 11.5 cm. Storlek bör

rimligtvis uttryckas i arealmått, t.ex cm², m² eller motsvarande och presenteras i absoluta tal (befintligt/nytt), för att kunna göra en

jämförelse begriplig och meningsfull. Måttangivelserna i cm blir oerhört förvirrande.

− Det anges på sida 11, avseende ansökta Velux takfönster, att ”… deras utformning är tydligt modern, och står i stark kontrast till resterande byggnads utformning och den miljö som finns på Råbygatan idag.” Jag vill påpeka att grannfastigheten Karsholm 14, Råbygatan 11, har tre takfönster mot Råbygatan av samma typ och storlek som de jag ansökt om.

− Det anges på sida 11-12, avseende ansökt takbeläggning, att ”Detta är en ändring som dels ändrar intrycket av huset, men som också skiljer sig markant från utformningen av husen på resten av Råbygatan som främst har pannor av olika slag (röda tegel eller svarta betong/eternit-pannor) eller plåttak på huvudbyggnaderna.” Detta är inte en korrekt och fullständig beskrivning. På Råbygatan förekommer även takpapp, halmtak samt blå presenning, vilket gör det svårt att hävda att omgivningen har någon särskild egenart. Jag har min överklagan av Bygg- och miljönämndens delegationsbeslut 2020-05-07 tidigare framfört detta samt även påtalat att ansökt takbeläggning kan utföras utan behov av förstärkning av befintlig, bärande takkonstruktion, och därmed bevara de byggnadstekniska kulturvärdena som ursprungligt bärverk i ek utgör. Ett tyngre taktäckningsmaterial skulle kräva en förstärkning av detsamma.

− Det anges på sida 17 ”Att begära in denna typ av förundersökningar/

intyg är en vanlig praxis, och något som ofta sker vid fasadändringar av byggnader som har ett q-skydd och/eller bedöms vara särskilt värdefulla i enlighet med 8 kap 13 § Plan- och bygglagen.” Jag invänder bestämt att detta har varit praxis i Hörby kommun. Jag har i yttrande och annan korrespondens framfört flera exempel på att detta inte alls varit praxis i tidigare ärenden som berört byggnader med q-skydd eller som är värdefulla i enlighet med 8 kap 13§ Plan- och bygglagen.

− Det anges på sida 18, avseende det beviljade bygglovet för fastigheten Högesta 16, att ”Handläggarna har vid detta tillfälle själv konstaterat att

(5)

ändringen sker varsamt då ändringen som föreslog såg exakt ut som befintliga fönster, och har inte begärt in något mer underlag eller skickat den på remiss.” Detta är ett direkt felaktigt påstående och dessutom en ofullständig beskrivning av de ändringar som det beviljades bygglov för.

Nya fönster kan knappast betraktas att se exakt ut som befintliga när de tidigare fönstren var brunmålade och nyinsatta är vitmålade. I bygglovet beviljades även rivning av trappa och entré mot Råbygatan samt

igensättning av befintligt skyltfönster till tidigare butikslokal att ersättas med tre nya fönster. I bygglovet beviljades även borttagning av

takfönster, takkupa, balkong samt förändring av entréer på baksidan av byggnaden, allt detta utan någon diskussion om huruvida

varsamhetskravet eller förvanskningsförbudet tillgodosetts.

Jag vill även lämna nedanstående kommentar till ovan nämnda tjänsteskrivelse.

− Det anges på sida 8-9 att ”Fönstren förflyttas även djupare in mot

byggnaden med ca 30 mm.” Jag vill här anföra av djupsättningsmåttet på vart och ett av befintliga och nya fönster har angivits i den av mig

inskickade beskrivningen av fönster och dörrar. De nya fönstren på min grannfastighet Högesta 16 har ett djupsättningsmått på 90 mm, vilket jag informerat om i mitt email till nämndsordföranden 2021-05-17, och som inte förelagts nämnden inför sitt beslut. I bygglovsärendet avseende fönsterbyten på Högesta 16, med liknande q-bestämmelse som för min fastighet, var aldrig djupsättningsmått en uppgift som efterfrågades eller framfördes synpunkter om från nämndens sida.

Yrkanden

Jag yrkar i första hand på att Länsstyrelsen upphäver Bygg- och

miljönämndens beslut att avvisa min ansökan och återförvisar ärendet till Bygg- och miljönämnden för förnyad handläggning och beslut.

Jag yrkar i andra hand på att Länsstyrelsen upphäver Byggnadsnämndens avvisan av ansökt byte av fönster, entrédörrar och byte av takmaterial samt byte av fyra fönster i efterhand med hänvisning till de sakskäl jag framfört i tidigare yttrande till Bygg- och miljönämnden, annan korrespondens i ärendet samt i detta överklagande, och beviljar bygglov för de av mig ansökta åtgärderna.

(6)

(7)

Stefan Winberg

From: Stefan Winberg

Sent: Thursday, May 6, 2021 7:11 PM

To: leif.rosvall@horby.se

Subject: Angående min bygglovsansökan

Attachments: Gmail - Boka in platsbesök - Knutstorp 1.pdf

Hej Leif,

Skriver till dig angående min bygglovsansökan avseende underhållsåtgärder på min bostadsfastighet. Den har som bekant kommit tillbaka på byggnadsnämndens bord efter att jag fått bifall av länsstyrelsen på mitt överklagande.

Det ger ju nu nämnden en möjlighet att rätta till det som uppenbarligen blev väldigt fel i nämndens avvägning och beslut för snart ett år sedan.

I mitt överklagande riktade jag kritik mot både handläggningen av ärendet och på att beslutet var ofullständigt och otydligt utformat, vilket länsstyrelsen höll med om.

Efter att ärendet återvisats till byggnadsnämnden, blev jag i mars kontaktad per mail av den handläggande bygglovsarkitekten, som ville boka tid för att göra uppmätning på plats av befintliga fönster (se bifogad

mailkorrespondens). Hon utlovade då som framgår att hon skulle ”förklara ytterligare hur vi har resonerat i vår bedömning och hur vi vägt det mot gällande lagstiftning”. Nu blev Kajsa lägligt sjuk just den dagen hon skulle komma så det dök upp två andra för att göra uppmätningen. Den förklaring jag blev utlovad har jag ännu inte fått, vilket jag inte kan tolka på annat sätt än att det inte finns någon.

Jag har ett antal frågor med anledning av byggnadsnämndens tidigare beslut om avslag på min bygglovsansökan som jag har svårt att begripa, som jag reagerat på och gärna skulle vilja ha svar på.

 Hur förklaras det att den förfärliga förändringen av Stenvalvsbron över Hörbyån längs med Ystadsvägen kunde genomföras 2014‐2015 utan bygglov? De nya räckena av industrityp som monterades, utkletandet av

magerbetong på brons kantbalkar och montage av nya belysningsstolpar med betongfundament måste väl rimligen ses som en väsentlig förändring på ett objekt som är särskilt omnämnt i detaljplanen och även utpekat som fornminne. En oerhört förfulande ombyggnad.

 Hur förklaras det att man kan bevilja bygglov av nya väderskydd (busskurer) på Gamla Torg utan bedömning av hur utformning i allmänhet och taktyp (sedumtak) i synnerhet överensstämmer med områdets egenart?

Bygglovet togs som ett ordförandebeslut 5 dagar efter att bygglovsansökan var komplett.

 Hur förklaras det att ombyggnaden av Gamla Torg inte bedömdes bygglovspliktigt med hänvisning till att torget rimligen bör falla under allmänna platser, punkt 3 i PBL 8 kap 13§, med lydelse enligt nedan:

13 § Förbud mot förvanskning

En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.

Första stycket ska tillämpas också på

1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 § 2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser 3. allmänna platser

4. Bebyggelseområden.

 Hur förklaras det att uteserveringen till Restaurang Hörnan/Pizzeria Valentino beviljades bygglov år 2013 utan begäran om antikvarisk förundersökning eller bedömning av förvanskningsförbudet?

 Hur förklaras det att Råbygatan byggdes om under 2009 utan att Byggnadsnämnden prövat omgestaltningens överensstämmelse med detaljplanens bestämmelser, trots att detaljplanen föreskriver att ”det är av största vikt att gatumiljön bevaras och att alla åtgärder som vidtas sker med särskild hänsyn till omgivningens egenart.”

(8)

 Hur förklaras det att fasadändring, fönsterbyte, takbyte och fasadförändringar på min grannfastighet Högesta 16, Råbygatan 12 beviljades bygglov år 2013 utan att begäran om antikvarisk förundersökning eller en bedömning av förvanskningsförbudet gjordes? Här genomfördes en fasadförändring som måste bedömas som betydligt mera omfattande än den av mig föreslagna. På fasaden ut mot Råbygatan finns nu ornament runt 5 fönster medan det saknas på de båda nyinsatta. Varsamt?

 Hur förklaras det att fasadändringar med utbyte av entréparti, fönsterbyte och färgändring av putsad fasad på fastigheten Hildesborg 11 (den vackra gamla kvarnbyggnaden på Slagtoftavägen 8A/Prostgatan 2A) beviljades bygglov år 2019 utan att begäran om antikvarisk undersökning eller bedömning av förvanskningsförbudet?

Noterar också en tämligen skyndsam handläggning på ett omfattande ombyggnadsarbete.

 Hur förklaras det att utbyte av entrédörr och fönster på fastigheten Herrevad 11 (Nygatan 13) beviljades bygglov år 2015 utan att begäran om antikvarisk förundersökning eller bedömning av förvanskningsförbudet gjordes?

Det här skulle jag gärna få svar på. Listan ovan ger mig en bestämd känsla av att när kommunen själv ska bygga, underhålla eller förändra egna objekt eller allmänna platser eller när fastighetsbolag bygger om för att tillskapa nya lägenheter så handläggs och bedöms bygglovsärenden annorlunda än när kommuninvånare ska bygga om sina bostadsfastigheter. Bilden förstärks ytterligare när man lyssnar på den video med bygglovsarkitekt Kajsa Blomberg som lagts ut av Hörby kommun på sociala medier, där hon pratar om hur behjälplig kommunen kan vara mot företagare med erbjudande om gemensamma möten, företagslotsar och annat. Man skulle kanske kunna begära samma inställning gentemot sina kommuninvånare. Det är ju trots allt boende i kommunen som betalar

kommunalskatt, inte företag.

Beträffande de ärende jag refererar till i listan ovan är det viktigt att påpeka att prövningen av om en byggnad, allmän plats eller bebyggelseområdet är särskild värdefull gäller även om den inte är särskilt utpekad i detaljplan.

Men det har väl tjänstemännen på förvaltningen upplyst dig och nämnden om. Eller inte?

Jag har också reagerat på att nämnden helt verkat bortse från tidigare tagna beslut i liknande bygglovsärende när min ansökan behandlades. Jag tycker inte att en nämnd kan tillåta sig att vara så historielös. Det utgör ett hot mot rättssäkerheten. Det man kallar för rättssäkerhet innebär att det ska finnas en förutsägbarhet i tolkning av lagar och föreskrifter. En sökande ska kunna förutse vilket beslut som man kan förvänta sig genom att titta tillbaka på hur likartade ärende hanterats och beslutats. I mitt fall känns det som att nämnden plötsligt ändrat synsätt och avvägningar mellan olika intressen i sin bedömning. För dig som jobbat i försäkringsbranschen, skulle det ju kunna jämföras med att ett försäkringsbolag skulle göra olika tolkningar av identiska försäkringsvillkor beroende på vem som är försäkringstagare.

För mig är det vidare svårt att begripa varför kommunen lägger så mycket möda på att bevaka ett statligt intresse som staten (genom Länsmuséet) inte bemödar sig att bevaka själv. Jag förstår inte på vilket sätt det gynnar kommunens och dess invånares intresse om privata fastighetsägare (=boende i kommunen) inte tillåts underhålla sina bostäder med rimliga insatser som står i proportion till den ekonomiska utväxling en investering ger i en ort som Hörby. Att de nuvarande tjänstemännen på förvaltningen (som inte bor i kommunen) inte bryr sig om sådant är en sak, men det är väl där ni politiker, som känner kommunen, har en viktig roll att fylla. Inte minst när det gäller att väga just sånt som förvanskningsförbud och varsamhetskrav, där det finns ett stort tolkningsutrymme, mot andra allmänna och enskilda intresse. När jag var samhällsbyggnadschef i kommunen gick jag själv in och stoppade en del

”tosserier” som den dåvarande stadsarkitekten fick för sig och fick dåvarande nämndsordförande med på en

förnuftigare hållning. Jag och Birger Torkildsen hjälpte bl.a. Hans på CH Blommor att inte tvingas installera entrédörr i trä som han inte ville ha

Det känns ju också en smula underligt att en kommun som inte ens prioriterar att hålla sitt kommunala muséum öppet, håller kulturhistoriska byggnadsintressen så högt.

Jag har också reagerat på att bilden av miljön utmed Råbygatan målas upp på ett sätt som inte överensstämmer med hur det verkligen är. Idag är Råbygatan ett tillhåll för ungdomsgäng och traktorburna ungdomar kvälls‐ och nattetid. Verksamhetsutövare utmed gatan vittnar om drogmissbrukare som hänger på bänkar och trappor och upplever det som hotfullt i samband med att man lämnar sina lokaler på kvällen. Råbygatan är inte en gata man släpper ut sina barn på efter mörkrets inbrott. Vill kommunen att Råbygatan ska vara den värdefulla gatumiljön som man förhoppningsvis har ambition om, så finns det en del sociala åtgärder att ta tag i.

När det gäller nämndens synpunkter på mitt val av takbeläggning, måste jag be dig förklara följande. Hur kan det vara att Hörby kommun beslutar avslå bygglov på min ansökan när Lunds kommun i ett motsvarande takbyte i

(9)

kvarteret Kulturkvadranten i Lund, med byte till precis samma fibercementplattor som jag avser lägga, bedömer åtgärden som inte bygglovspliktigt utan kan utföras med enkel bygganmälan? Det känns mycket märkligt att två kommuner gör så radikalt olika bedömningar. Känns inte heller riktigt rättssäkert.

I vilket fall tar jag fasta på det som byggnadsnämnden skrev i sitt yttrande till länsstyrelsen i samband med mitt överklagande, nämligen att ansökt fasadrenovering (omputsning och målning) inte är bygglovspliktigt och inte har prövats av nämnden. Detta resonemang följer det som Boverket anger i sin handbok om plan‐ och bygglagen, PBL Kunskapsbanken, vad som avses med lovplikten enligt 9 kap 2§:

”Med omfärgning eller att ändra en byggnads färg avses att byggnaden målas om i en ny kulör. Med byte av fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial avses ändring till ett annat material. Med åtgärder som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende avses exempelvis att ta upp nya fönster eller dörrar eller väsentligt ändra befintliga sådana. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 693 f.)”

Med samma resonemang är således inte heller utbytet av taktäckningsmaterial enligt min ansökan lovpliktigt, då jag avser att byta ut befintliga takplattor av fibercement (med asbest) till nya takplattor av fibercement (utan asbest) med liknande färg som nuvarande. I Boverkets handbok står inget om form eller storlek utan enbart material.

Således ämnar jag ta ur bytet av takbeläggning från min bygglovsansökan och genomföra dessa arbeten genom bygganmälan. Jag förutsätter att du delar min uppfattning i detta.

Det nu snart akuta yttre underhåll som jag planerade att genomföra redan förra året är nu redan ett år försenat. Jag klarar inte att genomlida ytterligare en sommar med läckande tak, värmeförbrukning vintertid överstigande 10.000 kWh/månad (över 60.000 kWh på årsbasis), behöva utstå de ljudnivåer inomhus från förbipasserande traktorer, bilar och mopeder med trasiga ljuddämpare, tung trafik och intilliggande mekanisk verkstad som de uttjänta

fönstren medför. Det är så illa ställt med de gamla fönstren att man till och med ordagrant kan avhöra samtal mellan förbipasserande fotgängare. Jag hade tänkt mig att bo kvar i Hörby men inte under sådana här omständigheter. Att ytterligare försena underhållet innebär att de värden i byggnaden som har ett viktigt bevarandevärde kommer att skadas, precis som det har gjort på flera andra äldre byggnader i centrum. Genom de uppgifter om ansökta fönster som nämnden tidigare begärt in har jag redan betalt en avsevärd handpenning till fönsterfabriken, så en alternativ fönsterleverantör är inte aktuellt. Jag bodde och jobbade i Polen i sju år och har för NCC’s räkning köpt mycket fönster från just den här fabriken med enbart goda erfarenheter. Den här fönstertypen är också mycket mer beständig och mindre känslig för att slå sig än den typ som jag bygglovshandläggaren önskar sig.

Jag tycker att det enda anständiga i det här läget är att du ser till att mitt ärende tas upp för beslut i nämnden i maj så att jag äntligen kan komma igång med mina arbeten i slutet av juni. Jag kommer att pliktskyldigast skicka in merparten av det som bygglovshandläggaren förelagt mig, dock ingen antikvarisk förundersökning, inom föreskriven tid.

Vänliga hälsningar

Stefan Winberg

(10)

Stefan Winberg, MSc Senior project manager

IVL Svenska Miljöinstitutet |Internationella affärer

IVL Swedish Environmental Research Institute | International business

Direct +46 (0)10‐788 66 85 | Switchboard +46 (0)10‐788 65 00 stefan.winberg@ivl.se |www.ivl.se

(11)

Stefan Winberg

From: leif.rosvall@horby.se

Sent: Saturday, May 15, 2021 11:04 AM

To: Stefan Winberg

Subject: Bygglov

Hej Stefan!

Jag förstår att du tycker att din ansökan har blivit väldigt fel.

Nedan kommer ett försök att förklara, vår syn, på de punkter som du skickade till mig den 7:e ds.

 Ändringen av Stenvalvsbron är inget som kräver bygglov, och har därmed inte granskats av en handläggare i ett bygglov. Det är Länsstyrelsen som har hand om tillstånd för ingrepp i fornlämning/fornminne, och även tillsynen på dessa.

 Busskurerna på Gamla Torg följer ett specifikt utseende som Skånetrafiken använder sig av på alla sina busskurer. I detta fall bedömdes de vara tillräckligt anpassade till miljön för att kunna beviljas bygglov.

 Gamla torg är en allmän plats och det står ingenstans i Plan‐ och bygglagen eller Plan‐ och byggförordningen att det krävs bygglov för att bygga om en sådan. Däremot finns möjlighet att starta ett tillsynsärende om man bedömer att ett en allmän plats har förvanskats.

 Gällande beslutet för uteserveringen på Valentino/Hörnan har vi inte tillgång till handlingarna för att titta på ärendet då de är ivägskickade för digitalisering. Kristine minns det som att det var en diskussion om

anpassningen med dåvarande stadsarkitekten och tekniska nämnden, och det bedömdes vara tillräckligt anpassat för både byggnaden och miljön på Gamla torg för att beviljas bygglov och markupplåtelse. I detta fall har man t ex valt att använda dekorativa smidesräcken och anpassade murade/putsade staketstolpar som passar in med byggnaden. Detta bedöms vara väl anpassat med huset och samtidigt vara bra för det nya syftet då det utförts tillgängligt med ramp. Man har respekterat husets värden genom val av material, utformning och kulör. Byggnaden bedöms vara särskilt värdefull, men har ingen q‐bestämmelse i

detaljplanen.

 Som nämnt ovan krävs det inte bygglov för ändring av allmän plats, därmed behövdes det inte heller för Råbygatans ombyggnad.

 Gällande Högesta 16, så bedömdes de föreslagna ändringarna fungera väl med befintlig byggnad och har anpassats efter den. Handläggare och stadsarkitekt var båda överens om att de föreslagna åtgärderna följde q‐bestämmelsen i planen och man har därmed bedömt att underlaget räckte. Bygglovsritning visar att det skulle ordnas ornamenterade fönsterfoder på de nya fönstren likt befintligt, liksom att de nya fönstren skulle likadana ut som de gamla. Fönsterfoder/stuckatur/ornament skulle sökande enligt

slutsamrådsprotokoll ordna kort efter mötet, men detta verkar alltså inte ha skett. Kristine kommer att titta på detta nu, och sannolikt förelägga fastighetsägaren att ordna detta så att det följer bygglovet och q‐

bestämmelsen i detaljplanen.

 Gällande Hildesborg 11 så bedömdes den föreslagna entrédörren vara okej då det sedan innan satt en nyare dörr av brunsvart metall i fasaden till när lokalen var restaurang som även hade stora fönsterpartier. Den nya dörren var mer anpassad till byggnaden, med större träpartier och trädörr, och bedömdes därmed vara varsamt utförd och okej med byggnaden, och den sattes in i befintlig dörrbåge. Byggnaden har inget q‐skydd i detaljplan men anses vara särskilt värdefull.

 Gällande Herrevad 11 har man genom den ändring som utförts återställt från ett tidigare olovligt byggande.

(12)

entrédörr till att passa till ett 1800‐tals hus istället för det som fanns där innan som sattes in under ca 1950‐

talet. Baserat på de föreslagna åtgärderna bedömdes inte ytterligare underlag behövas. Denna byggnad har ingen q‐skydd i detaljplan men anses vara särskilt värdefull.

Vi på förvaltningen har ju egen kunskap vi kan basera ett beslut på, men i mer komplicerade ärenden så som det på Knutstorp 1 behöver vi få in mer underlag från experter för att kunna vara säkra på att det beslut vi fattar är det riktiga. Särskilt i ärenden där vår erfarenhet och kunskap säger att något inte bör göras. Det är sökandes ansvar att ta fram de handlingarna då det är de som initierat ansökan om bygglov och vill utföra åtgärden.

Bedömning görs av varje enskilt ärende, då inget ärende är det andra likt. Det är därmed felaktigt att säga att alla har samma villkor. Detta ärende har inget direkt jämförbart ärende sen tidigare i kommunen, även om vissa

aspekter är lika delar av andra ärenden. De ärenden där det funnits liknande förutsättningar har det också gjorts en bedömning för varje fall, och där förvaltningen ur sin professionella synpunkt bedömt att åtgärderna är förenliga med gällande lagstiftning har man beviljat bygglov.

Kommunen har genom Plan‐ och bygglagen fått uppdraget att bevaka och skydda byggnaders och områdens kulturvärden, och det är därmed inte Statens intressen som bevakas utan kommuninvånarnas och de kommande generationerna.

När man bedömer om bygglov krävs för att byta takmaterial tittar man på den form, färg och material som befintligt tak har och vad det är man vill byta till. Även om materialet kan bedömas vara likt så spelar även utformningen roll. I detta fall är utformningen av fibercementplattorna helt olikt befintlig byggnads tak, då den enligt sökande själv ska vara skifferliknande med stormkrokar. Detta bedöms därmed vara lovpliktigt, särskilt då det sker på en byggnad som är q‐skyddad i detaljplanen. Som nämnts ovan görs en bedömning för varje enskilt ärende, så vad Lunds Kommun har beslutet om en byggnad i deras kommun blir svårt att jämföra med. Skulle sökande gå vidare med att byta takmaterial utan bygglov eller startbesked kan vi bli tvingade att inleda ett tillsynsärende. Det är alltså viktigt att förmedla att vi bedömer att åtgärden är lovpliktig.

Ändringar får lov att ske även av de byggnader som är särskilt värdefulla och/eller q‐skyddade i detaljplanen, men de ändringar som får ske måste vara anpassade till byggnaden och dess värden. Att han har besvär från buller är

givetvis inte bra, men det går att åtgärda bullerproblematiken och ändå behålla byggnadens värden och inte förvanska den.

Vänliga hälsningar Leif Rosvall Ekeboda 5122 242 95 Hörby 070-552 99 22 leif.rosvall@horby.se

(13)

Stefan Winberg

From: leif.rosvall@horby.se

Sent: Saturday, May 15, 2021 1:59 PM

To: Stefan Winberg

Subject: SV: Bygglov

Hej Stefan!

Generellt tycker jag att vi skall försöka att bevara de gamla och speciella byggnader som finns i Hörby.

När de dessutom har en q‐märkning, så finns ett en anledning.

När man köper en "märkt" byggnad, så ingår det, att det finns ett ansvar som ägare.

Baksidan för ägaren är att det kan bli kostsamt.

Från: Stefan Winberg <Stefan.Winberg@ivl.se>

Skickat: den 15 maj 2021 12:14:31 Till: Rosvall, Leif

Ämne: Re: Bygglov

Hej Leif,

Nu frågade jag ju vad du tycker. Vad bygglovshandläggare tycker vet jag redan. Har inte tid att skriva mer just nu men lovar att återkomma i ärendet.

Hälsningar Stefan Winberg

Skickat från min iPhone

> 15 maj 2021 kl. 11:03 skrev leif.rosvall@horby.se:

>

(14)

Stefan Winberg

Sent: Monday, May 17, 2021 9:29 PM

Subject: RE: Bygglov

Hej Leif,

Tack för ditt svar. Då vet jag precis på viket sätt som diskussionerna förts. Jag är helt överens med dig om att vi ska försöka bevara de byggnader som är av särskilt värde i kommunen. Enligt plan‐ och bygglagen gäller det även allmänna platser och bebyggelseområde av särskilt värde. Och detta gäller ju oavsett om byggnaden har försetts med q‐märkning i detaljplan eller inte. Det finns ju t.ex. gamla stadsplaner från 1930‐ och 1940‐talet kring Gamla Torg och andra delar av Hörby centrum som kommunen inte mäktat med att ersätta med modernare planer, men det innebär ju inte att byggnader blir mindre värdefulla för det.

Att bevara byggnader av särskilt värde innebär för mig att de underhålls och inte förfaller samt självklart att det inte görs förvanskande till‐ eller ombyggnader. Att inte bevilja fullt rimliga förslag på rena underhållsåtgärder från en fastighetsägare, avseende utseende, materialval och tekniska egenskaper och inom rimliga ekonomiska ramar, tycker jag motverkar syftet att bevara en byggnad. Vidare så ger ju inte detaljplanen inom vilken min fastighet är belägen, och som togs fram med dig som ordförande i Byggnadsnämnden, inte särskilt mycket ledning i vad det är som ska skyddas. Att lägga en q‐märkning på ett antal byggnader utan att samtidigt beskriva de värden som planen vill ska bevaras tycker jag är märkligt. Men det fanns kanske inte pengar till att ta fram ett sådant underlag utan det tycker nämnden nu att fastighetsägaren i mitt fall ska bekosta. Nämnden har ju inte heller kommit till skott med att ta fram en bevarandeplan, trots att det diskuterats i mer än 10 år.

Men ärligt Leif, om du nu tycker att det är viktigt att bevara äldre byggnader, och anser att fastighetsägare måste räkna med att det blir kostsamt, hur kan det komma sig att kommunen själv inte lever efter den devisen. Kommunen stänger muséet med hänvisning till att nödvändiga underhålls‐ och anpassningsåtgärder blir för kostsamma.

Kommunen avbryter underhålls‐ och ombyggnadsarbeten i det s.k. ”Mingelhuset” med hänvisning att det blir för kostsamt. Muséer och mingelhus kan man stänga och låta stå tomma i väntan på ”bättre tider”, men det är ju lite svårare med en bebodd bostadsfastighet.

Men det var ju intressant ändå att du skriver ”När man köper en "märkt" byggnad, så ingår det, att det finns ett ansvar som ägare. Baksidan för ägaren är att det kan bli kostsamt.” Det lär ju inte göra bostadsmarknaden i Hörby mera attraktiv om man måste räkna med att gå med förlust om man köper en äldre fastighet i Hörby, åtminstone om man avser bo i den själv.

De frågor som du inte ville svara på själv utan du lät bygglovshandläggaren svara på är i stor utsträckning undvikande, motsägelsefulla och i något fall rent pinsamt.

Om det nu är så att mina ansökta åtgärder kräver att jag ska inkomma med antikvarisk förundersökning och fönsterbesiktning, ställer jag mig fortfarande undrande till:

 att det beviljas bygglov för omfattande fasadförändringar och takbyte på fastigheten Högesta 16 utan krav på att sökande ska inkomma med en antikvarisk förundersökning

 att det beviljas bygglov för nya fönster i plast på fastigheten Hildesborg 11 utan krav på att sökande ska inkomma med en antikvarisk förundersökning

 att det beviljas bygglov förnya fönster i lättmetall på fastigheten Herravad 11 utan krav på att sökande ska inkomma med en antikvarisk förundersökning

 hur standardiserade väderskydd med sedumtak utan vidare kan beviljas bygglov under stor brådska genom ett ordförandebeslut. Hur vanligt är det med sedumtak i Hörby centrum?

Bygglovsarkitekten har ju noga undvikit att besvara hur moderna fönster i lättmetall eller plast skiljer sig mot ett modernare fönster i trä. De installerade plastfönstren i gamla kvarnen på Hildesborg 11 nämnde hon ju inte alls. Jag kan för egen del tycka att materialval är viktigare än upphängning och delning när man utför fönsterbyte i äldre byggnader, men nämnden väljer tydligen att ta fasta på det som passar egna syften för stunden.

(15)

Kommentaren kring de saknade ornamenten på min grannfastighet Högesta 16 blir ju rent pinsam för förvaltningen.

Att inte ha upptäckt detta under sex år när man håller gestaltningsfrågorna längs Råbygatan så högt rimmar illa.

Även om tjänstemännen inte gärna lämnar sina tjänsterum på kommunhuset så borde de väl ha passerat vid något tillfälle utan att reagera. Eftersom jag förelades att komplettera min ansökan med djupinsättningsmått för nya och befintliga fönster, kan jag tillägga att de nya fönstren i denna fastighet har ett djupinsättningsmått på 90 mm, bara så att du vet.

Nej, jag hävdar fortsatt att byggnadsnämnden gör skillnad i hantering och bedömning beroende på vem som är sökande. Om sökanden heter Önneköp Fastighets AB (Åvik), Barths Fastigheter AB, Claudio Zito/Cecilia Bladh eller Hörby kommun ställs uppenbarligen inte samma krav på underlag. Detta står i strid med likställighetsprincipen i 2 kap 3§ Kommunallagen, ”Kommuner och regioner ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Lag (2019:835)”. Jag tvekar inte att låta laglighetspröva detta om kommunen framhärdar i sin hållning.

Beträffande ansökt byte av takbeläggning har inte bygglovshandläggaren bemödat sig att undersöka

förutsättningarna i bygglovsärendet jag refererat till i Lunds kommun. Det innebär då att jag får göra det själv så jag återkommer till dig om det. Men vad tycker du själv, Leif? Är det rimligt att motsvarande takbyte på en äldre fastighet i Lund inte är bygglovspliktigt men bedöms vara det i Hörby?

Slutligen vill jag hävda att det har skett en tydlig förändring i byggnadsnämndens hantering av och hållning i sin bygglovshantering under de senare åren. När jag köpte min bostadsfastighet i Hörby 2010 så fanns det inget som tydde på att man skulle behöva utstå det som nämnden nu utsätter mig för. Om så varit fallet hade jag inte bosatt mig här. Den förre ägaren till min fastighet fick bygglov i april 2008 för ommålning av fönster och putsad fasad till annan kulör samt att klottra ”KNUTSTORP” på östra fasaden med frihandsritade, sneda och vinga bokstäver. Du kan ju titta på eländet själv om du har lust. Någon bedömning av förvanskning nämndes inte och bygglovet beviljades dagen efter att ansökan ankomststämplats. Det var med de förutsättningarna jag bestämde mig för att köpa mitt hus i Hörby. Jag förstår inte vad kommunen vill uppnå med att nu plötsligt ställa helt orimliga krav. Det kan knappast vara i kommuninvånarnas intresse. Jag tror inte att det skulle uppstå en massiv opinion bland Hörbyborna mot de åtgärder jag ansökt om att utföra. I Hörby är det snarare utescen i Karnas Backe eller stora portalmålningar i

kommunhuset som väcker opinion. Eller är det viktigare att få handläggarna på förvaltningen att känna sig nöjda när de åker hem till Helsingborg eller var de nu bor efter arbetsdagens slut.

Flera invånare som jag pratat med vittnar om att de genomfört bl.a. fönsterbyte utan att söka bygglov, eftersom de upplever kommunen som ”omständlig och besvärlig”. Jag kan peka ut åtminstone ett 10‐tal sådana fall som skett bara under de senaste 2‐3 åren. De har sannolikt bedömt risken för upptäckt som liten, trots att det idag finns fyra tjänstemän som arbetar med bygglovsfrågor i kommunen (jämfört med en år 2013). Är det så kommunen vill ha det? Att Hörbyborna hittar sätt att runda myndighetskrav och myndighetsbeslut? Jag tycker inte att det är en bra utveckling.

Det är inte lätt att i ord beskriva alla fall som jag anser har likheter med mitt. Men jag kan gärna ta med dig på en promenad i centrum och visa dig på plats vad jag menar och vad som jag anser är inkonsekvent i den hållning som bygglovsarkitekten har bestämt sig för avseende min ansökan. Jag arbetar hemifrån så jag är flexibel vad gäller tid.

Hör av dig så bestämmer vi.

Vänliga hälsningar Stefan Winberg Tel. 0705‐923422

From: leif.rosvall@horby.se <leif.rosvall@horby.se>

Sent: Saturday, May 15, 2021 1:59 PM To: Stefan Winberg <Stefan.Winberg@ivl.se>

Subject: SV: Bygglov

(16)

Hej Stefan!

Hej Leif,

Nu frågade jag ju vad du tycker. Vad bygglovshandläggare tycker vet jag redan. Har inte tid att skriva mer just nu men lovar att återkomma i ärendet.

>

(17)

Stefan Winberg

Sent: Tuesday, May 18, 2021 2:36 PM

Subject: FW: Bygglov

Attachments: 1281K-523-B1250.pdf; Anmälan Agardh 8.pdf; 190917 Agardh 8 KONTROLLPLAN (002).pdf;

Beslut slutbesked.pdf; 20190822_100849.jpg; IMG_0651.jpg

Hej igen,

Bifogar som utlovat handlingar för genomfört takbyte på Stora Tomegatan 14 i Lund, som jag refererat till då det avser byte till samma takbeläggning som i min ansökan.

 Gällande detaljplan, där aktuell fastighet Agardh 8, är q‐märkt, precis som övriga byggnader i kvarteret

 Bygganmälan

 Ifylld och signerad kontrollplan

 Slutbesked

 Foto före och efter genomfört takbyte

Vänliga hälsningar Stefan Winberg

From: Stefan Winberg

Sent: Monday, May 17, 2021 9:29 PM To: leif.rosvall@horby.se

Subject: RE: Bygglov

Hej Leif,

Tack för ditt svar. Då vet jag precis på viket sätt som diskussionerna förts. Jag är helt överens med dig om att vi ska försöka bevara de byggnader som är av särskilt värde i kommunen. Enligt plan‐ och bygglagen gäller det även allmänna platser och bebyggelseområde av särskilt värde. Och detta gäller ju oavsett om byggnaden har försetts med q‐märkning i detaljplan eller inte. Det finns ju t.ex. gamla stadsplaner från 1930‐ och 1940‐talet kring Gamla Torg och andra delar av Hörby centrum som kommunen inte mäktat med att ersätta med modernare planer, men det innebär ju inte att byggnader blir mindre värdefulla för det.

Att bevara byggnader av särskilt värde innebär för mig att de underhålls och inte förfaller samt självklart att det inte görs förvanskande till‐ eller ombyggnader. Att inte bevilja fullt rimliga förslag på rena underhållsåtgärder från en fastighetsägare, avseende utseende, materialval och tekniska egenskaper och inom rimliga ekonomiska ramar, tycker jag motverkar syftet att bevara en byggnad. Vidare så ger ju inte detaljplanen inom vilken min fastighet är belägen, och som togs fram med dig som ordförande i Byggnadsnämnden, inte särskilt mycket ledning i vad det är som ska skyddas. Att lägga en q‐märkning på ett antal byggnader utan att samtidigt beskriva de värden som planen vill ska bevaras tycker jag är märkligt. Men det fanns kanske inte pengar till att ta fram ett sådant underlag utan det tycker nämnden nu att fastighetsägaren i mitt fall ska bekosta. Nämnden har ju inte heller kommit till skott med att ta fram en bevarandeplan, trots att det diskuterats i mer än 10 år.

Men ärligt Leif, om du nu tycker att det är viktigt att bevara äldre byggnader, och anser att fastighetsägare måste räkna med att det blir kostsamt, hur kan det komma sig att kommunen själv inte lever efter den devisen. Kommunen stänger muséet med hänvisning till att nödvändiga underhålls‐ och anpassningsåtgärder blir för kostsamma.

Kommunen avbryter underhålls‐ och ombyggnadsarbeten i det s.k. ”Mingelhuset” med hänvisning att det blir för kostsamt. Muséer och mingelhus kan man stänga och låta stå tomma i väntan på ”bättre tider”, men det är ju lite

(18)