• No results found

P10- 8 Öbolandet 2_1, Edanö backe

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "P10- 8 Öbolandet 2_1, Edanö backe"

Copied!
21
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

6

7 10

9

11

8

6

7

5 4

3 2

4 31

31

33

1 1 :1 0 1 1 :8 1 1 :9

9 :6 9 :7 9 :1 1 9 :8 9 :1 0 9 :9

1 1 :6 1 1 :7

6 5

7 4

3 2

1 0

3 4 5 6 7 8

11

10 9

8

7 6

6 7 8

2 1

0

5 1

2

9

11

Ö B O L A N D E T 2 :1

3 :1 g a :2

3 :1 g a :2

6

7 10

9

11

8

6

7

5 4

3 2

4 31

31

33

R ST M Ö IN M SB G G ER ET

AN ED VÄ Ö EN G

V S R A V T

IK S

Ä V E G N

Y B G G E D Ä V E G N

1 1 :1 0 1 1 :8 1 1 :9 4 :8 4 :2 4 :1

9 :6 9 :7 9 :1 1 9 :8 9 :1 0 9 :9

1 1 :6 1 1 :7

4

3

6 5

2 3

7

0 1

54 6 7 8

7 6 11

9 10

8

6 7 8

0

1

2

P

W B 1 W

e

1

e

3

g

fr il/ p a rh u s fr il

+9,5+12,5

e

2

e

1

6,5 +9,0 +12,5

3,0 +7,5

fr il n

1

W g

g

g g

n

2

g

g u fr il e

2

g g

g

G R U N D K A R T A N S B E T E C K N IN G A R

Fastighetsgns

Fastighetsbeteckning

Byggnader, fasadlinjer redovisade

Väg

Nivåkurvor

Luftledning Byggnader, takens begnsningslinjer redovisade

120 00:00 Beteckningsbeskrivning enl HMK-ka.Grundkartan upprättad av Mät & Kartenheten, Nyköpings kommun, 2008-03-31genom revidering och komplettering av fotogrammetriskt framställd primärkarta,Koordinat- och projekteringssystem 0 gon reg 9. Höjdsystem "Trosa lokala".Byggnadernas begränsningslinjer för fotogrammetriskt karterade utgöres avhorisontalprojektionen från takens ytterkanter, för geodetiskt mätta av fasaderna.Fastighetsredovisningen hänför sig till 2008-03-31.

Ulla HagmanKarttekniker

P L A N B E S T Ä M M E L S E R

F ö lja n d e g ä lle r i n o m o m rå d e n m e d n e d a n s tå e n d e b e te c k n in g a r. D ä r b e te c k n in g s a k n a s g ä lle r b e s tä m m e ls e n in o m h e la p la n o m rå d e t. E n d a s t a n g iv e n a n v ä n d n in g o c h u tfo rm n in g ä r t ill å te n .

G R Ä N S B E T E C K N IN G A R

L in je r ita d 3 m e te r u ta n fö r p la n o m rå d e ts g rä n s A n v ä n d n in g s g rä n s

E g e n s k a p s g rä n s

A N V Ä N D N IN G A V A L L M Ä N P L A T S

NATUR

N a tu ro m rå d e

A N V Ä N D N IN G A V K V A R T E R S M A R K

B B o s tä d e r

V A T T E N O M R Å D E N

W Ö p p e t v a tte n o m rå d e W B B ry g g a s a m t s jö b o d o m m a x 6 0 k v m fö r i n til lig g a n d e b o s ta d s fa s tig h e te r.

U T N Y T T J A N D E G R A D

B E G R Ä N S N IN G A V M A R K E N S B E B Y G G A N D E

P L A C E R IN G , U T F O R M N IN G , U T F Ö R A N D E

A D M IN IS T R A T IV A B E S T Ä M M E L S E R

G e n o m fö ra n d e tid e n s lu ta r 5 å r e fte r d e t a tt p la n e n v u n n it la g a k ra ft

IL L U S T R A T IO N E R Ill u s tr e ra d g å n g v ä g , v ä g M A R K E N S A N O R D N A N D E

P la n a v g ift ta s u t e n lig t t a x a U P P L Y S N IN G A R

1

D e ta ljp la n fö r d e l a v

Ö b o la n d e t 2 :1 m fl E d a n ö b a c k e

Mats GustafssonPlanchef

U p p rä tta d m a j 2 0 0 8 , r e v . o k to b e r 2 0 0 8

Eva PåhlmanPlanarkitekt, WSP

L a g a k ra ft h a n d lin g

Godkännande

2008-10-14SBN

Antagande

2009-03-11KF

Laga kraft

2010-06-03 Till planen hör:

PlanbeskrivningGenomförandebeskrivningMiljökonsekvensbeskrivning P

P a rk e rin g

100 m403050

K ö rb a r u tfa rt få r i n te a n o rd n a s e

2

M in s ta to m ts to rle k ä r 2 0 0 m ². S tö rs ta b y g g n a d s a re a p e r t o m t ä r 1 3 0 m ² D ä ru tö v e r f å r t e rr a s s /d ä c k u p p fö ra s ru n t h u s e t. e

1

S tö rs ta to ta la b y g g n a d s a re a ä r 1 9 0 m ² e

3

M a rk lo v k rä v s fö r ä n d rin g a v m a rk e n s h ö jd m e d m e r ä n 0 ,5 m e te r. N y a b y g g n a d e r s k a i h u v u d s a k u tfo rm a s m e d fa s a d e r i tr ä m e d d o v a k u lö re r. S tö rs ta ta k lu tn in g ä r 2 0 g ra d e r. T a k e n p å b o s ta d s h u s e n s k a v a ra s e d u m b e k lä d d a . T a k p å g a ra g e o c h u th u s s k a u tfö ra s m e d s e d u m , p lå t e lle r p a p p . P la n te rin g m e d h ö jd o m m in s t 1 ,5 m e te r s k a ll fin n a s .

E n d a s t f ril ig g a n d e h u s fr il

E n d a s t f ril ig g a n d e h u s o c h p a rh u s fr il/ p a rh u s H ö g s ta b y g g n a d s h ö jd i m e te r M a rk e n s k a ll v a ra ti llg ä n g lig fö r g e m e n s a m h e ts a n lä g g n in g g M in s ta to m ts to rle k ä r 1 8 0 m ². S tö rs ta b y g g n a d s a re a p e r t o m t ä r 9 0 m ².

H ö g s ta a n ta l v å n in g a r

0.0

H ö g s ta b y g g n a d s h ö jd i m e te r ö v e r n o llp la n e t

+0.0

M a rk e n få r e n d a s t b e b y g g a s m e d g a ra g e , c a rp o rt o c h u th u s

1

M a rk e n få r i n te b e b y g g a s

n

1

N a tu rm a rk n

2

M a rk e n s k a ll v a ra ti llg ä n g lig fö r a llm ä n n a le d n in g a r u

K o m m u n e n ä r h u v u d m a n fö r a llm ä n p la ts m a rk .

byggnadshöjdövernollplanet markplan

0 plan

(2)

P L A N B E S K R I V N I N G

Detaljplan för del av Öbolandet 2:1 m fl

Edanö backe, Trosa kommun Upprättad februari 2009

Etappindelning

(3)

HANDLINGAR Detaljplanen omfattar:

• Detaljplanekarta med planbestämmelser

• Planbeskrivning

• Genomförandebeskrivning Övriga handlingar

• Särskilt utlåtande

• Utställningsutlåtande

• Miljökonsekvensbeskrivning

• Planprogram och programsamrådsredogörelse

• Samrådsredogörelse

• Kulturmiljöutredning

• Landskapsanalys

• Redogörelse för VA-enkät utförd under vintern 03 – 04

• Redogörelse för VA-enkät våren-06

• Underlag för behovsbedömning av MKB

• Avgränsning av MKB

BAKGRUND

Allt fler bosätter sig permanent på Öbolandet, som ursprungligen är planerat för fritidsboende. Dessutom finns en efterfrågan på attraktiva bostäder i Trosa, varför kommunen vill pröva möjligheten för nya bostäder på norra Öbolandet.

Samhällsbyggnadskontoret tog fram ett program för utvecklingen av Öbolandet under 2003. Därefter togs en VA-utredning fram med förslag på en etappvis utbyggnad av kommunalt vatten- och avloppsnät.

Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2004-09-06 att uppdra till

samhällsbyggnadskontoret att ta fram detaljplan för befintlig bebyggelse etapp 1 enligt programmet samt för Bygdevägen och övre delen av Svartviksvägen i Öbolandets norra del. Detaljplanen var utsänd på samråd under hösten 2006.

Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2007-06-12 § 82, att ge samhällsbyggnads- kontoret i uppdrag att ställa ut förslaget till detaljplan för Norra Öbolandet.

Detaljplanen med tillhörande MKB var utställd under sommaren 2007.

Efter utställningen togs Edanö backe bort ur detaljplanen för Norra Öbolandet eftersom revideringarna var så pass omfattande att en ny utställning är nödvändig.

Föreliggande detaljplan omfattar detta område.

2

(4)

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

Detaljplanens syfte är att möjliggöra tät småskalig bostadsbebyggelse i den sydöstra delen av Edanö Backe.

Planen möjliggör uppförande av enbostadshus, parhus och ett mindre

flerfamiljshus. Mellan bostäderna och vattnet behålls ett allmänt naturområde för att bevara landskapsbilden, värdefulla naturvärden samt säkerställa allmänhetens tillgänglighet till strandområdet.

BEHOVSBEDÖMNING

Genomförandet av detaljplan för norra Öbolandet har tidigare i planprocessen inte bedömts innebära någon betydande miljöpåverkan.

Med avseende på inkomna remissvar under samrådstiden har Trosa kommun dock bedömt det lämpligt att bifoga en miljökonsekvensbeskrivning till de framtagna planhandlingarna. Den innehållsmässiga avgränsningen av

miljökonsekvensbeskrivningen är baserad på behovsbedömning daterad 2007-03- 30. Länsstyrelsen har deltagit i avgränsningen.

PLANDATA

Läge, avgränsning och areal

Planområdet ligger på den nordvästra delen av Öbolandet, cirka 1 km söder om Trosa centrum. Området omfattar del av fastigheterna Öbolandet 2:1 och 3:1.

Planområdet avgränsas i öster av Edanövägen och i söder av befintlig bebyggelse.

Totalt är planområdet cirka 5,4 ha stort.

Markägoförhållanden

Kommunen äger fastigheterna Öbolandet 2:1 och 3:1 som består av både mark- och vattenområden.

3

(5)

GÄLLANDE PLANER OCH TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN

Riksintressen

Planområdet ligger inom riksintresseområde för det rörliga friluftslivet (MB 4:2).

Dessutom berörs riksintresset avseende yrkesfisken (3:e kap. MB). Exploatering av planområdet bedöms inte påverka riksintressenas värden.

Översiktsplan

I översiktsplan 2006 anges att omvandlingen av de tätortsnära fritidsområdena är en viktig del i Trosas expansion. Edanö backe pekas ut som ett tänkbart nytt exploateringsområde för bostäder. Föreliggande detaljplan överensstämmer därmed med översiktsplanens intentioner.

Detaljplaner och förordnanden

För planområdet gäller idag byggnadsplan P50-5 för del av stadsägan nr 270 B mm, fastställd 1950-07-15. Enligt detaljplanen får Edanö backe användas för folkparks- och nöjesändamål. Genomförandetiden för denna plan har gått ut.

Strandskydd

Området omfattas inte av strandskydd idag.

Program för planområdet

Ett program för utveckling av Öbolandet utarbetades under 2003. Programmet innehåller riktlinjer, förslag och etappindelning för det kommande detaljplane- arbetet. Riktlinjer och förslag som berör detta planområde är:

• Studera norra delen av ön för att se var nybyggnation kan ske. Ny bebyggelse ska utformas med öns grammatik.

• Bebyggelse ska anslutas till kommunalt vatten- och avlopp.

• Planläggning med långsiktigt skydd för gårdarna och värdefull natur.

• Markreserver för gemensamma behov vid öns knutpunkter, hamnområden bör avgränsas.

4

(6)

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Landskapskaraktär och vegetation

Planområdet har en tydlig skärgårdskaraktär och är kraftigt kuperat. I västra delen sluttar berget brant ner mot vattnet. De högre partierna utgörs av hällmark och hällmarkstallskog. Området vid den gamla festplatsen har parkkaraktär och domineras av ek, ask och al. Större delen av strandlinjen är kantad av stora vassbälten.

En landskapsanalys har utförts för området av WSP. I landskapsanalysen behandlas bland annat landskapsrum och vegetation som är värdefull för landskapsbilden. Bland annat påpekas att den norra delen av Öbolandet kan ses från Trosa och för att behålla karaktären av ”landsbygd” bör befintlig vegetation närmast strandlinjen och den gröna karaktären på höjderna bevaras.

Värdefull vegetation för landskapsbilden (Utdrag från karta ur landskapsanalys)

Strandområdet vid Edanö backe

5

(7)

Naturvärden

I den nordöstra delen finns ett område som är utpekat av Skogsstyrelsen som naturvärde med hänsyn till ädellövskog som domineras av ask- och al. Inom strandområdet finns flera stora träd.

3 =Naturvärde Stor ek vid Edanö backe

Geotekniska förhållanden

Marken utgörs huvudsakligen av granit med begränsat jordtäcke.

Radon

Området utgör normalriskområde för radon enligt kommunens översiktliga markradonutredning.

Förorenad mark

Inom området finns inga kända markföroreningar.

Befintlig bebyggelse

Idag finns ingen bostadsbebyggelse inom planområdet. Planområdet gränsar i söder till friliggande bostäder i en våning. De är huvudsakligen uppförda med träfasader och sadeltak. Huvudbyggnaderna är placerade relativt långt in på fastigheterna, vilket skapar en grön karaktär tillsammans med grönområdena utmed vägarna.

Planområdet gränsar i öster till Edanö gård som är kulturhistoriskt värdefull.

Närmiljö och rekreation

Strandområdet vid Edanö backe utnyttjas idag för rekreation. I nordöstra delen av Öbolandet finns ett större strövområde. En allmän badplats finns vid campingområdet cirka 2 km söder om planområdet. Den närmaste större anordnade lekplatsen finns i södra delen av Trosa centrum, ca 1 km från planområdet. På södra delen av Öbolandet finns tennisplaner.

Service

6

(8)

Offentlig och kommersiell service

Trosa centrum ligger ca 1 km från planområdet. De närmaste skolorna är Vitalisskolan (förskola – åk 6) och Tomataklintskolan (åk 7- 9) som ligger ca 2 km från områdets bostäder.

Vägar och trafik Vägstandard

Vägnätet på Öbolandet håller idag låg standard både vad gäller trafiksäkerhet och bärighet. Edanöbron har en relativt låg bärighet och klarar ett högsta axeltryck om 6,2 ton. I delar av detaljplanen för norra Öbolandet planeras en utbyggnad av gator, gång- och cykelvägar. För att förbättra trafiksäkerheten planeras korsningen mellan Edanövägen och Svartviksvägen flyttas ca 15 meter söder om befintlig korsning.

Parkering

En allmän parkeringsplats finns vid brofästet.

Kollektivtrafik

Det finns ingen kollektivtrafikförbindelse till Öbolandet. Närmaste busshållplats finns vid Trosa Hamn ca 1 km från planområdet. Från Trosa Hamn går regionala busslinjer till Nyköping, Gnesta, Vagnhärad och Södertälje.

I detaljplanen för norra Öbolandet har mark för en framtida busshållplats reserverats utmed Edanövägen, väster om Edanö gård.

Teknisk försörjning Vatten och avlopp

Kommunen planerar att bygga ut det allmänna VA-ledningsnätet till Öbolandet.

Förutsättningarna för lokal vattenförsörjning och infiltration av avloppsvatten är inte godtagbara ur hälso- och miljöskyddssynpunkt.

Dagvatten

Enligt kommunens dagvattenpolicy ska dagvatten omhändertas lokalt.

Värme

Förutsättningarna att lösa områdets värmeförsörjning med en gemensam anläggning ska undersökas vidare i genomförandet. Uppvärmning med förnyelsebara energikällor som till exempel biobränsle bör eftersträvas.

Uppvärmning med direktverkande el och fossila bränslen ska undvikas.

El

El- och telenätet är utbyggt i området och ledningarna är i huvudsak luftburna.

Nya tomter är möjliga att ansluta till det befintliga el- och telenätet.

Avfall

Närmaste återvinningsstation finns i anslutning till planområdet.

7

(9)

PLANFÖRSLAGET Bebyggelse

I planområdets sydöstra del möjliggörs uppförande av villor, parhus och ett mindre flerfamiljshus. Totalt planeras 24 bostäder inom området. Förslaget innebär en tätare bebyggelsekaraktär än på övriga Öbolandet. Längs Edanövägen planeras friliggande hus med garage i bottenvåningen samt ett mindre

flerfamiljshus. I den västra delen planeras parhus och friliggande villor.

Bebyggelsegrupperna skiljs åt med naturpartier. Byggnaderna kommer att uppföras i en till tre våningar. Fasaderna ska i huvudsak utformas i trä med dova kulörer. Taken ska vara flacka med en taklutning om max 20 grader.

Bostadshusens tak ska bekläs med sedum. Tak på garage och uthus ska utföras med papp, plåt eller sedum.

Planillustration (Kod arkitekter)

8

(10)

Sektion A-A, Parhus och friliggande hus placeras på höjden så att de får utblickar.

Sektion B-B, Utmed Edanövägen placeras villor med garage i bottenvåningen.

9

(11)

Radhus utmed Edanövägen (Illustration Kod arkitekter)

10

(12)

Mark, vegetation och rekreation

Vid Edanö backe sparas ett brett allmänt naturområde mellan

bebyggelsen och vattnet för att bevara landskapsbilden, värdefulla naturvärden samt säkerställa allmänhetens tillgänglighet till strandområdet. Inom naturområdet planeras naturanpassade gångstråk som ökar allmänhetens tillgänglighet till såväl stranden som närliggande naturområden. Inom kvartersmarken mellan

Edanövägen och ner mot vattnet kommer en gångpassage vara allmänt tillgänglig genom att kommunen ingår i gemensamhetsanläggningen. För naturområdet ska en skötselplan tas fram. Värdefull natur får inte skadas under byggtiden, vilket ska säkerställas i exploateringsavtal.

Den nya bebyggelsen berör en mindre del av ett område som är utpekat som naturvärde, en klassning ett steg under nyckelbiotoper, enligt Skogsstyrelsens inventering. Mellan Edanövägen och kvartersgatan ska plantering med en höjd om minst 1,5 meter finnas.

Vatten

Vattenområdet utanför Edanö backe är till större delen betecknat W ” öppet vattenområde”. Vid vattnet möjliggörs uppförande av gemensam brygga samt en sjöstuga om max 60 kvm bruttoarea, som kan inrymma bastu och förråd.

Trafik

Bostadsområdet angörs från en ny in- och utfart från Edanövägen, som ligger mitt för en ny planerad korsning mellan Svartviksvägen och Edanövägen. I norra delen av kvarteret möjliggörs även en utfart mot Edanövägen. Inom planområdet föreslås smala gator som grusas och anpassas till terrängen. Vid entrén till området föreslås en central torgyta.

Inom kvartersmark planeras ca 35 parkeringsplatser, vilket motsvarar ca 1,5 p-platser per bostad.

Teknisk försörjning Vatten och avlopp

Kommunen har för avsikt att försörja hela Öbolandet med kommunalt vatten och avlopp. En VA-utredning, utförd av Carl Bro i december 2004, föreslår en etapputbyggnad från norr till söder. Detta planområde ingår i etapp 1.

Utredningen föreslår att ledningsnätet byggs med tryckavloppsteknik.

Exploatören ansvarar för utbyggnad av VA-nätet inom kvartersmarken.

Trosas reningsverk, som idag ligger cirka 300 meter från Edanöbrons fäste på fastlandet, bedöms klara 3-5 års drift i befintligt skick med gällande reningskrav och ytterligare 500-1000 personekvivalenter inkopplade enligt bedömning.

Kapacitetstaket för Trosas reningsverk kommer inte att nås med anledning av att VA-nätet byggs ut på Öbolandet. Samtidigt avser kommunen att bygga ett nytt reningsverk som beräknas vara i bruk omkring 2011. Förutsättningarna för anslutning förbättras då avsevärt.

11

(13)

Dagvatten

Dagvatten ska omhändertas lokalt inom kvartersmarken. Tak beläggs med sedumtak vilket tar upp viss del av dagvattnet. Infiltration mellan tomterna kommer även att ske.

Värme

Förutsättningarna att lösa områdets värmeförsörjning med en gemensam

anläggning ska undersökas parallellt med den fortsatta processen. Uppvärmning med förnyelsebara energikällor som till exempel biobränsle bör eftersträvas.

Uppvärmning med direktverkande el och fossila bränslen ska undvikas.

Utbyggnaden av värmesystem bör samordnas med exploateringen av

Svartviksvägen.Enligt VA-utredningen från 2003 är energibrunnar olämpliga på Öbolandet, eftersom det finns risk för saltvatteninträngning i befintliga brunnar.

El, tele och bredband

De nya tomterna är möjliga att ansluta till det befintliga ledningsnätet. En befintlig luftledning berör några nya tomter och bör förläggas i mark vid utbyggnad. I samband med utbyggnad av vatten- och avlopp bör det samtidigt utredas om förläggning av el, tele och bredband i mark är möjlig.

Avfall

Ett gemensamt avfallsrum planeras i anslutning till torgytan där sopbilar kan vända.

ADMINISTRATIVA FRÅGOR Huvudmannaskap

Kommunen är huvudman för allmän platsmark.

Genomförandetid

Planens genomförandetid slutar fem år efter den dag planen vunnit laga kraft.

Utökad lovplikt

Marklov krävs för ändring av markens höjd med mer än 0,5 meter.

12

(14)

MEDVERKANDE

Planhandlingarna har tagits fram av WSP Stadsutveckling i samarbete med kommunen. KOD Arkitekter har tagit fram bebyggelseförslaget.

Trosa kommun

Samhällsbyggnadskontoret

Mats Gustafsson Eva Påhlman

Planchef Planarkitekt, WSP

13

(15)

G E N O M F Ö R A N DE B E S K R I V N I N G

Detaljplan för Öbolandet 2:1 mfl

Edanö backe, Trosa kommun Upprättad i februari 2009

ALLMÄNT

Genomförandebeskrivningen redovisar de organisatoriska, fastighetsrättsliga, tekniska och ekonomiska åtgärder som behövs för ett ändamålsenligt och i övrigt samordnat plangenomförande. Genomförandebeskrivningen har inte någon självständig rättsverkan utan ska fungera som vägledning till de olika genomförandeåtgärderna. Avgörande frågor som rör fastighetsbildning, VA-anläggningar, vägar mm regleras således genom respektive speciallag.

PLANENS SYFTE

Detaljplanens syfte är att möjliggöra tät småskalig bostadsbebyggelse i den sydöstra delen av Edanö Backe.

ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan

Planarbetet bedrivs med normalt planförfarande.

När detaljplanen vunnit laga kraft påbörjas en utbyggnad av vatten och avlopp och vägar. Bygglov för den förändrade byggrätten och nya bostadshus förutsätter att fastigheten är ansluten till vatten- och avloppsnätet som ska byggas ut.

Genomförandetid

Planens genomförandetid är 5 år från den dag planen vunnit laga kraft.

1(7)

(16)

Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Allmän plats

Kommunen är huvudman inom allmän plats, som utgörs av naturmark och parkering.

En skötselplan ska tas fram för naturområdet.

Vatten- och avlopp

Kommunen anordnar anslutningspunkt för vatten- och avlopp i lokalgatan. Exploatören anlägger och bekostar vatten- och avloppsledningar inom kvartersmarken.

El

Vattenfall Eldistribution AB är elnätsägare inom området. Nätbolaget äger stolpar, kraftledningar och annan teknisk utrustning som behövs för att elleveranserna ska fungera. Nätbolaget ansvarar för investeringar i nätet, utbyggnad och underhåll.

Tele

Telia Sonera AB ansvarar för telenätet i området.

Bebyggelse på kvartersmark

Respektive fastighetsägare ansvarar för byggnation av samtliga anläggningar och bebyggelse inom kvartersmark.

Plangenomförande Allmänt

För att en detaljplan skall bli verklighet krävs att det görs åtgärder som samlat brukar benämnas plangenomförande. Med det menas åtgärder av framförallt juridisk,

ekonomisk, teknisk eller organisatorisk natur. Ett exempel på åtgärder av juridisk natur som krävs är att marken indelas i fastigheter, vars utformning på marken stämmer överens med det som beslutats i detaljplanen. I plangenomförandet regleras också inbördes relationer mellan fastigheterna. Framförallt sker det genom bildande av servitut och gemensamhetsanläggningar (enligt detaljplanens intentioner). Med en gemensamhetsanläggning menas att flera fastigheter(s ägare) på visst beslutat sätt har rätt att ha och använda en (gemensam) anläggning på viss eller annan fastighet.

Historik

År 1950 antogs av kommunen och fastställdes av länsstyrelsen en detaljplan som kom att omfatta stora delar av Öbolandet, bl.a. den norra delen. Detaljplanen är den ännu gällande för stora delar av ön, (dvs. den har på de flesta ställen inte ersatts av någon nyare). Denna detaljplan delar in området i olika delområden med olika tillåten (mark)användning, varav de viktigaste är:

Områden som är avsedda att bebyggas med enbostadshus och användas enskilt, s k kvartersmark för enskilt bebyggande. (Enskild tomtmark).

2(7)

(17)

Områden som är avsedda för friluftsändamål, s k kvartersmark för allmänt ändamål.

(Allmän tomtmark, kommunal markanvändning).

• •

Områden med öppet vatten.

Hamnområden.

Allmänna platser, vägar resp grönområden, vars huvudman inte skall vara kommunen utan fastighetsägarna gemensamt.

Under 1950-talet genomfördes en rad olika lantmäteriförrättningar för att genomföra detaljplanen juridiskt. Kvartersmarken för enskilt bebyggande indelades i många fastigheter som överläts till och bebyggdes av nya ägare. Områden som i planen är avsedda för friluftsändamål, dvs. områden vid sidorna av vägbanksfästet

innehållande bygdegården och festplatsen, och områden med öppet vatten, kom fortsatt att tillhöra fastigheten Öbolandet 2:1 som sedan 1939 ägts av Trosa kommun.

Hamnområden och allmänna platser hamnade inom fastigheten Öbolandet 3:1 som 1958 överläts till Trosa kommun. Det innebar inte att det var meningen att

kommunen skulle ansvara för hamnområdena och de allmänna platserna, dvs.

gemensamma vägar och grönområden på ön. Det var och är än idag ett gemensamt ansvar för fastigheterna på ön. År 1957 genomfördes därför en förrättning varigenom en gemensamhetsanläggning, då kallad vägförening, bildades för alla de vägar och grönområden på ön som var allmän plats i detaljplan, inklusive vägbanken och bron till fastlandet. Samtliga fastigheter på ön fick andel i gemensamhetsanläggningen.

För förvaltning av gemensamhetsanläggningen, som senare fick registerbeteckningen Öbolandet ga:2, bildades en förening, Öbolandets vägförening, vars medlemmar var ägarna till de fastigheter som hade tilldelats andel i gemensamhetsanläggningen. Så gick mer än 40 år. Då hade det skett många förändringar i förhållandena. Bl.a. hade ändring skett av såväl lagstiftning, planförhållanden som trafikförhållanden. En ny lagstiftning infördes för gemensamhetsanläggningar 1974, anläggningslagen, och den genomgick ordentlig förändring 1998. Nya detaljplaner antogs för olika delar av ön, bl.a. under 1970-talet. Det blev nödvändigt att göra en uppdatering av

gemensamhetsanläggningen genom att göra en ny förrättning, en s k omprövning.

Det genomfördes därför en lantmäteriförrättning i vilken beslut meddelades 2001.

Genom detta beslut fick gemensamhetsanläggningen sin nuvarande omfattning och innehåll, deltagarkrets och andelstalsfördelning. Detta beslut följde den detaljplan som fastställts 1950 och de andra detaljplaner som gällde och gäller på Öbolandet.

Det innebär då t.ex. att vägar och grönområden på ön som utgör allmän plats enligt detaljplan ingår i gemensamhetsanläggningen liksom hamnområden, men att friluftsområdet och bygdegården på Öbolandet 2:1 inte gör det. Också den förening som förvaltade gemensamhetsanläggningen genomgick en modernisering och blev en samfällighetsförening, Öbolandets samfällighetsförening. Vad som ingår i

gemensamhetsanläggningen samt dess deltagarkrets och andelstalsfördelning framgår av det anläggningsbeslut med tillhörande karta som meddelades i förrättningen. Dessa handlingar är tillsammans med utredningar,

behörighetshandlingar och annat sammanförda till en så kallad akt, med beteckningen 0488-00/28.

3(7)

(18)

Genomförande av aktuellt planförslag

Detaljplaneförslaget för Edanö backe och Norra Öbolandet (separat detaljplan) är lantmäteritekniskt extraordinärt när det gäller plangenomförandet. Flera parametrar som normalt inte är brukliga är här i olika utsträckning en realitet. Här följer i punktform några av de aspekter som är relevanta för dessa två planer:

Tillkomst av nya bebyggelseområden är i flera fall inlagda på sådan mark som enligt gällande detaljplan är redovisad som grönområde och därför är upplåten för och ingående i Öbolandet ga:2.

• •

Ombyggnad (ändring) och utbyggnad av vägsystemet som ingår i Öbolandet ga:2, dvs gemensamhetsanläggningen skall ges nya och ändrade vägsträckningar.

Viss komplettering sker av grönområdena med ny mark.

Utbyggnad skall ske av den kommunala allmänna vatten- och avloppsanläggningen med ledningar till, på och från planområdet, i de flesta fall kan detta antas ske i de vägar som ingår i, eller skall ingå i, Öbolandet ga:2.

Utbyggnad skall ske av befintliga och nya hamnområden.

Omprövningsförrättning

För att ny bebyggelse skall kunna uppföras enligt en antagen och lagakraftvunnen detaljplan med en principiell utformning enligt det förslag som presenteras måste först plangenomförandeåtgärder ske beträffande berörda områden. Nya fastigheter skall bildas och en del befintliga fastigheter skall ombildas, dvs. ges annan

utformning. Den största enskilda åtgärden som måste genomföras är att

gemensamhetsanläggningen Öbolandet ga:2 måste bli föremål för ändring. Detta sker genom något som kallas en omprövningsförrättning. Trosa kommun har lämnat in en ansökan till lantmäterimyndigheten om en sådan förrättning. En

omprövningsförrättning innebär en förrättning, en rättslig procedur, under

lantmäterimyndighetens ledning i vilken det blir prövat om och hur en ändring av gemensamhetsanläggningen kan och skall ske. Omprövningen kommer, om den blir beslutad och genomförs, i så fall innebära bl.a. följande förändringar av och

konsekvenser för gemensamhetsanläggningen och dess delägare:

De nya bebyggelse- och tomtmarksområdena undantas från

gemensamhetsanläggningsupplåtelsen, dvs de områden som är avsedda att föras till enskild fastighet undantas från gemensamhetsanläggningsupplåtelsen.

De nya områden och anordningar (vägsträckningar, grönområden) som skall

tillföras gemensamhetsanläggningen skall förklaras ingå i denna. Det kan gälla även hamnområden.

De nya fastigheter som avses bildas skall anslutas som nya delägare i

gemensamhetsanläggningen. Detta måste ske för att de skall ha rätt till och göra rätt för sig för användning av vägar och grönområden på ön.

Fördelning av kostnadsansvaret mellan delägande fastigheter för utförande och drift av gemensamhetsanläggningen, inklusive de nya områden och anordningar som skall utföras och tillföras gemensamhetsanläggningen. De fastigheter som inträder i gemensamhetsanläggningen ges (nya) andelstal för dess utförande och drift medan

4(7)

(19)

för befintligt delägande fastigheter med befintliga andelstal prövas om dessa skall justeras, bl.a. med anledning av det ovanstående. Det kan bli aktuellt att endast vissa fastigheter ges andelstal för utförande av viss anläggning som skall byggas, medan samtliga fastigheter ges andelstal för dess drift när den väl är byggd. Detta innebär alltså att formellt blir det de delägande fastigheterna som blir kostnadsansvariga också för de utbyggnadsåtgärder som skall göras. Om annan, t ex exploatör, avser att utföra dessa åtgärder eller åta sig dessa kostnader måste detta ske genom ett avtal med (kommunen och) föreningen.

Vilken eventuell ekonomisk ersättning som skall utgå dels mellan ägare till inträdande fastighet(er) och föreningen dels mellan föreningen och ägare till fastighet som upplåter mark till gemensamhetsanläggningen som tidigare inte varit upplåten.

Vissa nya bebyggelseområden är föreslagna på mark som tillhör Öbolandet 2:1 och som i den gällande detaljplanen från 1950 är redovisade som friluftsområde och som således inte ingår i gemensamhetsanläggningen. Av just denna anledning behövs inte någon omprövning av gemensamhetsanläggningen för att just denna bebyggelse skall kunna uppföras. Däremot behövs det en omprövning i alla fall av gemensamhets- anläggningen för att de nya fastigheterna skall ges rätt till och göra rätt för sig för användning av vägar och grönområden på ön, som beskrivits ovan.

Ledningsrätt

Upplåtelse av ledningsrätt för kommunen måste ske om utbyggnad av kommunala VA-ledningar skall kunna ske i de vägar som skall vara gemensamhetsanläggning.

Som det ser ut just nu så avses denna fråga prövas i samma förrättning som omprövningen av gemensamhetsanläggningen. Meddelas beslut om ledningsrätt kommer denna rättighet att ges företräde före den rättighet som bildats genom gemensamhetsanläggningsupplåtelsen. Så måste göras och beslutas om kommunen skall ha rätt att gräva ned ledningar i de vägar som tillhör gemensamhets-

anläggningen. Det är bara själva frågan om vilka villkor och bestämmelser,

rättigheter och skyldigheter, för ledningsrätten som prövas i förrättningen. Huruvida och i så fall när planområdet skall anslutas till den kommunala allmänna VA-

anläggningen eller ej, prövas inte i förrättningen. Detta är en särskild fråga som Trosa kommunfullmäktige prövar och beslutar om.

Förrättningens handläggning

Själva förrättningen kommer att gå till så att lantmäterimyndigheten kommer att kalla samtliga berörda, dvs. bl.a. samtliga ägare till fastighet som har del i gemensamhets- anläggningen, till sammanträde(n). Detta syftar till ett utbyte av information mellan lantmäterimyndigheten och berörda sakägare. Lantmäterimyndigheten kommer att vara särskilt angelägen om att det av och bland fastighetsägarna på ön utses en allsidigt sammansatt kommitté på kanske sex, max åtta, personer. Kommitténs uppgift blir att tillsammans med förrättningslantmätaren diskutera de frågor som behöver behandlas innan beslut kan meddelas av lantmäterimyndigheten. Framförallt

5(7)

(20)

kommer frågor om vad exakt som ska ingå i gemensamhetsanläggningen, deltagarkrets och andelstalsfördelning behöva diskuteras liksom de ekonomiska frågorna. När det gäller de ekonomiska frågorna kommer naturligtvis särskilda kontakter att tas med dem som har ersättning att få från eller betala till föreningen.

Här kan det bli frågan om rena förhandlingar mellan de berörda och föreningens representanter. Arbetet i kommittén kommer att leda till att lantmäterimyndigheten tar fram ett nytt förslag till anläggningsbeslut, som lantmäterimyndigheten sedan presenterar och diskuterar på ett avslutande sammanträde med samtliga berörda och sedan med anledning av vad som då framkommer prövar om det skall beslutas ersätta det gällande anläggningsbeslutet. Beslut meddelas då också i frågorna om ersättning.

Detta (dessa) beslut kan inte meddelas förrän om och när en ny detaljplan antagits och vunnit laga kraft. Det kan däremot beredas och diskuteras parallellt med att den nya detaljplanen tas fram. Detta gör förhoppningsvis att detaljplanens innebörd och konsekvenser blir bättre belyst i dessa aspekter för de berörda sakägarna.

Förhoppningsvis innebär det också att själva detaljplanen blir bättre. Det innebär då också bättre förutsättningar för berörda sakägare och överinstanser som prövar eventuella överklaganden att kunna göra korrekta ställningstaganden.

Genomförandeorganisation

Mark-, exploaterings- och avtalsfrågor, bygglovansökan och bygganmälan handläggs på Samhällbyggnadskontoret på Trosa kommun.

Vattenfall Eldistribution AB ansvarar för elnätet och Telia Sonera AB ansvarar för telenätet.

Ansökan om fastighetsbildning med mera ställs till Lantmäterimyndigheten i Sörmlands län.

Nybyggnadskarta beställs hos Mät och Kart i Nyköping.

FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR

Fastighetsbildning, gemensamhetsanläggning m.m.

Inom kvartersmark kan nya fastigheter bildas genom avstyckning från Öbolandet 2:1 och 3:1.

Gemensamhetsanläggning ska bildas för kvartersgator och övrig gemensam mark, tillhörande va-ledningar samt bryggområdet genom lantmäteriförättning. Samtliga nya fastigheter ska ingå i gemensamhetsanläggningen. För att säkerställa en allmänt tillgänglig gångpassage mellan Edanövägen och vattnet ska kommunen ingå i en gemensamhetsanläggning. Genom lantmäteriförättning ska även Öbolandet 9:9

6(7)

(21)

utfartsmöjlighet säkerställas. Idag har Öbolandet 9:9 ett servitut för utfart över kommunens fastighet Öbolandet 3:1.

Inom kvartersmark har ett u-område säkerställts för markförläggning av luftledningen.

Ledningsrätt eller servitut kan bildas för ledningen.

EKONOMISKA FRÅGOR Plankostnad

Kommunens kostnad för planarbetet tas ut genom planavgift i samband med bygglov.

Vatten och avlopp

Kostnaden för vatten och avlopp tas ut genom anslutnings- och driftavgifter enligt gällande VA-taxa.

Övriga kostnader

Kostnader för bygglov debiteras enligt gällande taxa.

TEKNISKA FRÅGOR

Dagvatten ska omhändertas lokalt enligt kommunens dagvattenpolicy.

Under byggnationen ska skyddsåtgärder vidtas för känsliga naturmiljöer.

MEDVERKANDE

Planhandlingarna har tagits fram av WSP Stadsutveckling i samarbete med kommunen.

KOD Arkitekter har tagit fram bebyggelseförslaget.

Trosa kommun

Samhällsbyggnadskontoret

Mats Gustafsson Eva Påhlman

Planchef Planarkitekt, WSP

7(7)

References

Related documents

11/1 Rökt kalkonbröst, kall ananas sås, kokta potatis, ärtor, majs , paprika Katrinplommonkräm med

Avleds dag- och dränvatten från fastighet till spill- vattenförande ledning får fortsatt tillförsel av sådant vatten inte ske, sedan särskild förbindelse- punkt för

dränvatten från fastighet, som nyinkopplas till den allmänna anläggningen, får inte tillföras annan ledning än den huvudmannen bestämmer.. Huvudmannen kan i enskilda fall

- Utbyggnad skall ske av den kommunala allmänna vatten- och avloppsanläggningen med ledningar till, på och från planområdet, i de flesta fall kan detta antas ske i de vägar som

I planen anges att bygglov inte får lämnas till åtgärder som innebär väsentlig ändring av markens användning förrän fastigheten är ansluten till allmänna vatten-

Order enligt undertecknad anmälningssedel ger Aqurat fullmakt att för undertecknads räkning sälja, köpa eller teckna sig för finansiella instrument enligt de villkor som gäller

För fastighet och allmän platsmark som ligger inom verksamhetsområ- det för kommunens allmänna vatten- och avloppsanläggningar ska fastig- hetsägaren eller den som jämställs

För fastighet och allmän platsmark som ligger inom verksamhetsområ- det för kommunens allmänna vatten- och avloppsanläggningar ska fastig- hetsägaren eller den som jämställs