Klassrumsklimat, subjektiv skolprestation och samband med depressiva symtom hos flickor och pojkar i högstadiet
Hanna Forsner Glaumann
Vetenskapligt arbete
Huvudområde: Folkhälsovetenskap, avancerad nivå Högskolepoäng: 15 hp
Termin/år: VT 2020
Handledare: Heléne Dahlqvist Examinator: Katja Gillander Gådin Kurskod/registreringsnummer: FH006A
Utbildningsprogram: Magisterutbildning i hälsovetenskap, 60 hp
Abstract
Bakgrund: Psykisk ohälsa bland ungdomar har ökat vilket är ett allvarligt
folkhälsoproblem. Särskilt drabbade är flickor. En viktig del i ungdomars liv är skolan, och forskning visar att faktorer i skolan påverkar ungdomarnas psykiska hälsa.
Syfte: Att undersöka sambandet mellan subjektiv uppfattning om skolprestation och depressiva symtom samt sambandet mellan klassrumsklimat och depressiva symtom, för pojkar och flickor i åldern 13–16 år.
Metod: Data från en enkätstudie från 2012 användes och analyserades med logistisk regression för pojkar (n=467) och flickor (n=559) separat.
Resultat: För subjektiv uppfattning om skolprestation fanns signifikanta samband med depressiva symtom för flickor för variabeln om man tror sig få godkänt i alla ämnen (flickor: OR=1,79, p=0,015; pojkar: OR=0,81, p=0,514). För klassrumsklimat fanns signifikanta samband med depressiva symtom för både pojkar och flickor för den variabel som mätte upplevelsen av stökigt och bråkigt på lektionerna (pojkar: OR=2,40, p=0,006; flickor: OR=1,93, p=0,013), medan samarbete i klassen endast visade
signifikant samband med depressiva symtom för pojkar (pojkar: OR=2,25, p=0,001;
flickor: OR=1,11, p=0,595).
Slutsats: Sambanden såg olika ut för flickor och pojkar. Subjektiv uppfattning om skolprestation verkade vara en viktigare faktor för flickor än för pojkar och klassrumsklimatet verkade vara en viktigare faktor för pojkar än för flickor.
Nyckelord: Depressiva symtom, klassrumsklimat, klassrumsmiljö, psykisk hälsa, skolprestation, ungdomar
Abstract
Background: Poor mental health among adolescents has been increasing, which is a serious public health problem. Especially girls are affected. An important part of life for adolescents is school, and research shows that factors in school have an impact on adolescent mental health.
Aim: To examine the association between subjective school achievement and
depressive symptoms and the association between classroom climate and depressive symptoms, for boys and girls in the age of 13–16.
Method: Data from a survey from 2012 was used and was analysed with logistic regression for boys (n=467) and girls (n=559) separately.
Results: Subjective school achievement showed significant association with depressive symptoms for girls in the variable if you think that you will pass all subjects (girls:
OR=1,79, p=0,015; boys: OR=0,81, p=0,514). Classroom climate showed significant association with depressive symptoms for both boys and girls for the question that was measuring if the student found it messy and disorderly during lessons (pojkar:
OR=2,40, p=0,006; flickor: OR=1,93, p=0,013), while cooperation in the class only showed significant associations with depressive symptoms for boys (boys: OR=2,25, p=0,001; girls: OR=1,11, p=0,595).
Conclusion: The associations differed between girls and boys. Subjective school achievement seemed to be a more important factor for girls than for boys and classroom climate seemed to be a more important factor for boys than for girls.
Keywords: Academic achievement, adolescent, classroom climate, classroom environment, depressive symptoms, mental health
Innehållsförteckning
Bakgrund ... 1
Depression och depressiva symtom hos ungdomar ... 2
Skolfaktorer och psykisk ohälsa ... 2
Skolprestation och psykisk ohälsa ... 3
Klassrumsklimat och psykisk ohälsa ... 4
Problemformulering ... 5
Syfte ... 6
Metod ... 6
Studiedesign ... 6
Population ... 6
Datainsamlingsmetod ... 6
Variabler ... 7
Depressiva symtom ... 7
Subjektiv uppfattning om skolprestation ... 7
Klassrumsklimat ... 7
Sociodemografiska variabler ... 8
Databearbetning ... 9
Etiska överväganden ... 9
Resultat ... 9
Subjektiv uppfattning om skolprestation ... 11
Klassrumsklimat ... 11
Diskussion ... 14
Resultatdiskussion ... 14
Subjektiv uppfattning om skolprestation ... 14
Klassrumsklimat ... 15
Metoddiskussion ... 16
Slutsats och förslag till vidare forskning ... 17
Referenser ... 18
Bakgrund
Psykisk ohälsa bland ungdomar är ett stort problem både globalt och i Sverige. Bland barn och ungdomar är det ungefär 10–20 % i världen som lider av någon form av psykisk ohälsa (WHO, 2019) och depression är den vanligaste orsaken till
funktionsjusterade levnadsår bland ungdomar globalt sett (WHO, 2014). I Sverige ökar den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar, både självrapporterad psykisk ohälsa och diagnostiserad psykisk sjukdom (Socialstyrelsen, 2017). Depression och
ångestsyndrom är det som främst orsakar ökningen bland de psykiska sjukdomarna (Socialstyrelsen, 2017). De psykosomatiska symtomen bland unga i Sverige har fördubblats sen mitten av 80-talet (Folkhälsomyndigheten, 2018). Utifrån
undersökningen Skolbarns hälsovanor, som görs med 11-, 13- och 15-åringar, kan man se att det är vanligare med psykosomatiska symtom hos flickor än hos pojkar och att det är högst bland 15-åringarna (Folkhälsomyndigheten, 2018). Jämfört med övriga världen är det just i norra Europa det finns en ökning av psykosomatiska besvär hos unga, inte i övriga Europa eller i Nordamerika (Potrebny, Wiium & Lundegård, 2017).
Bland de nordiska länderna är det Sverige som har högst förekomst av psykosomatiska besvär bland 13- och 15-åringar (Folkhälsomyndigheten, 2018).
Anledningen till den ökade psykiska ohälsan hos barn och unga i Sverige är oklar (Socialstyrelsen, 2017). Eftersom ökningen sker i hela ungdomsgruppen finns det tankar om att det har att göra med livsvillkoren för ungdomar och att orsaken finns i de miljöer där en stor del av alla ungdomar vistas (Socialstyrelsen, 2017). Troliga orsaker till ökningen av psykosomatiska besvär är brister i den svenska skolan och den osäkra arbetsmarknaden (Folkhälsomyndigheten, 2018). Andra förklaringar till den ökande psykiska ohälsan är psykosociala faktorer som sexuella trakasserier och mobbning, både i skolan (Zetterström Dahlqvist, Landstedt & Gillander Gådin, 2012) och på internet (Zetterström Dahlqvist & Gillander Gådin, 2018).
Ungdomar som upplever ängslan, oro eller ångest har en större risk att utveckla psykisk sjukdom senare i livet (Ringbäck, Weitoft & Rosén, 2005). Psykisk ohälsa hos unga kan också ge konsekvenser för skolarbetet, etableringen på arbetsmarknaden och framtida relationer, vilket därmed även är ett samhällsproblem (Socialstyrelsen, 2013).
Både med avseende på det lidande unga med psykisk ohälsa upplever och vilka konsekvenser detta kan få i deras framtida vuxenliv, men även konsekvenserna detta kan medföra för samhället, gör detta område till ett allvarligt folkhälsoproblem.
Depression och depressiva symtom hos ungdomar
Psykisk ohälsa kan vara av olika grad, från mindre allvarliga psykiska besvär till allvarliga psykiatriska tillstånd (Bremberg & Dalman, 2014). Psykiska besvär kan vara självrapporterade medan psykisk sjukdom, som exempelvis depression, innebär diagnos från sjukvården (Socialstyrelsen, 2017). Depressiva symtom är symtom som är relaterade till klinisk depression, men som inte behöver uppfylla kraven för klinisk diagnos utan istället mäts för att undersöka symtom på befolkningsnivå (Radloff, 1977). Depressiva symtom är vanligare bland flickor än pojkar, och i åldern 14–17 år ökar förekomsten av depressiva symtom (Rawana & Morgan, 2014). Det är större risk för internaliserande problem, där depressiva symtom ingår, för barn och ungdomar med sämre socioekonomiska förutsättningar (Folkhälsomyndigheten, 2018).
Ungdomsåren innebär nya utmaningar, både biologiska och sociala, vilket kan öka känsligheten för depressiva symtom, särskilt för flickor (Nolen-Hoeksema & Girgus, 1994). Depression under ungdomsåren ökar risken för depression och ångest i vuxen ålder (Johnson, Dupuis, Piche, Clayborne & Colman, 2018). Även mild depression och depressiva symtom hos unga ökar risken för depression senare i livet (Johnson, Cohen
& Kasen, 2009; Seeley, Stice & Rohde, 2009).
Skolfaktorer och psykisk ohälsa
I rapporten Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 framgår att flera faktorer som har med skolan att göra hade försämrats från 2013/14 till 2017/18 för flera av de olika åldersgrupperna (11-, 13- och 15-åringar) som studerades (Folkhälsomyndigheten, 2019). De elever som tycker mycket om skolan hade minskat i andel i alla
åldersgrupper för både pojkar och flickor. Andel som ofta eller väldigt ofta har för mycket skolarbete och som tycker skolarbetet är för svårt hade ökat i de flesta grupper och skolstressen hade ökat bland alla grupper för flickorna och för de 15-åriga
pojkarna. Även andelen som tycker att klassen trivs tillsammans och att de flesta elever är snälla och hjälpsamma hade minskat i de flesta grupper även om de flesta
fortfarande håller med i dessa påståenden. Det finns både en åldersskillnad och en könsskillnad i dessa resultat där det blir sämre ju äldre de blir och med nackdel för flickorna (Folkhälsomyndigheten, 2019). Hur eleverna ser på sin egen skolprestation är ett område som generellt har förbättrats genom åren även om det minskat eller mattats av något i de senaste mätningarna. Här finns heller ingen skillnad mellan könen (Folkhälsomyndigheten, 2019). När det gäller ordning i klassrummet visar Skolverkets rapport Attityder till skolan att 17 % av eleverna i årskurs 7–9 upplever arbetsro på bara några få eller inga lektioner och 25 % på ungefär hälften av lektionerna. Det är också en tredjedel som upplever sig störda av andra elever under de flesta eller alla lektioner (Skolverket, 2019).
Det är alltså tydligt att vi i Sverige har problem såväl med ökande psykisk ohälsa hos ungdomar som med skolsituationen. Även om det inte är klargjort att det är
skolsituationen som orsakar den ökade psykiska ohälsan bland ungdomar i Sverige så visar forskning att det finns samband mellan skola och psykisk hälsa (Hagquist, 2015).
Exempel på skolfaktorer kan vara skolstress, välmående i klassen, stöd från lärare, och betyg (Undheim & Sund, 2005) samt mobbning och sexuella trakasserier (Zetterström Dahlqvist et al., 2012). Höga krav i skolan är en annan skolfaktor som det har forskats mycket på och som har samband med psykisk ohälsa (Brolin Låftman & Modin, 2012;
Giota & Gustafsson, 2017; Plenty, Östberg, Almquist, Augustine, & Modin, 2014;
Sonmark & Modin, 2017). Det finns även stöd för att skolfaktorer skulle kunna förklara ökade skillnader i psykisk ohälsa mellan pojkar och flickor. Högberg, Strandh och Hagquist (2020) har visat att den ökande skillnaden i psykosomatiska besvär mellan könen kunde förklaras med en kombination av att flickor har en ökad exponering för skolstress och en större känslighet för skolstress.
Skolprestation och psykisk ohälsa
Ungdomar som tror att lärarna tycker de presterar medelbra eller under genomsnittet rapporterar oftare psykosomatiska besvär (Folkhälsomyndigheten, 2016). En
systematisk översikt från 2010 (Gustafsson et al., 2010) av tidigare forskning visar att det finns samband mellan skolprestation och psykisk ohälsa och att variablerna påverkar varandra ömsesidigt. Psykisk ohälsa kan leda till sämre skolresultat och dåliga skolresultat kan leda till psykisk ohälsa vilket blir som en negativ spiral.
Skolprestation har mätts på olika sätt i olika studier. Betyg är ett sätt att mäta skolprestation objektivt (Fröjd et al., 2008). Tidigare forskning visar att det finns
samband mellan självrapporterad depression och låga betyg (Fröjd et al., 2008) samt att det finns tvåvägssamband mellan betyg och depression och ångest (Weidman,
Augustine, Murayama & Elliot, 2015). En annan studie mätte skolprestation genom en lärarenkät och visade samband mellan depressiva problem och skolprestation
(Verboom, Sijtsema, Verhulst, Penninx & Ormel, 2014). Ett annat mått på prestation är resultat på prov och här visar depressiva symtom samband med senare minskning i prestation (Riglin, Frederickson, Shelton & Rice, 2013). Stress över skolprestation har ett starkt samband med depressiva symtom (Moksnes, Løhre, Lillefjell, Byrne &
Haugan, 2016) och skolstress, där skolprestationer är en av två variabler i denna studie, har samband med psykosomatiska besvär (Ottova et al., 2012). Något som skulle kunna påverka skolprestation är mål och förväntningar på skolresultat, vilket har samband med psykisk hälsa (Almroth, László, Kosidou & Galanti, 2018). Fröjd et al.
(2008) undersökte även subjektiv skolprestation i form av upplevd belastning av skolarbete och även här finns det samband med självrapporterad depression.
Det finns flera studier som visar en skillnad mellan könen när det gäller sambandet mellan skolprestation och psykisk ohälsa. Flickor är mer motiverade och har högre betyg än pojkar och visar också ett starkare samband mellan betyg och subjektiv hälsa än pojkar (Brolin Låftman & Modin, 2012). Studien av Fröjd et al. (2008) visar på skillnader mellan könen för sambandet skolprestation och allvarlig självrapporterad depression, men inte när det gäller övriga nivåer av depression. I Undheim och Sunds (2005) studie fanns det signifikanta tvärsnittssamband mellan betyg och depressiva symtom för pojkar medan det i den longitudinella undersökningen fanns ett samband mellan betyg och depressiva symtom ett år senare för flickor. Även på lång sikt visade sig låga betyg vid 12 och 15 år för flickor ha samband med depression vid vuxen ålder (Lehtinen, Räikkönen, Heinonen, Raitakari & Keltikangas-Järvinen, 2006). Även studien av Verboom et al. (2014) visar longitudinella samband mellan skolprestation och depressiva problem endast för flickor. Resultatet för flickor visar att depressiva problem leder till sämre skolprestation samt att bättre skolprestation leder till
minskade depressiva problem. Studien av Riglin et al. (2013) visar däremot ett starkare samband mellan depressiva symtom och senare prestation för pojkar än för flickor.
Klassrumsklimat och psykisk ohälsa
Det finns många olika sätt att definiera klassrumsklimat på (Holen, Waaktaar, Lervåg
& Ystgaard, 2013). En beskrivning är att klimatet i klassrummet handlar om den sociala miljön som består av nivån av engagemang i studierna, kvaliteten på relationerna mellan elever samt interaktionen mellan elever och lärare (Povedano-Diaz, Muniz- Rivas & Vera-Perea, 2019). Många studier om klassrumsklimat handlar om
interaktionen mellan läraren och eleverna och hur detta påverkar skolengagemang och skolprestation (Reyes, Brackett, Rivers, White & Salovey, 2012). Det finns även en studie där klimat i klassrummet studeras med avseende på om det är stökigt eller bråkigt i klassrummet (Persson & Svensson, 2017).
Det finns några tidigare studier om klimatet i klassrummet kopplat till olika former av psykisk hälsa eller ohälsa. En studie gjord i 34 europeiska länder visar samband mellan ett negativt klimat i klassrummet och psykosomatiska besvär hos 11 och 13-åringar, och att detta samband var tydligare för flickor (Ottova et al., 2012). Det har också visat sig finnas samband mellan miljö i klassrummet och depressiva symtom hos ungdomar (Cheung, 1995; Shochet & Smith, 2014). En longitudinell studie visar att skolklimat, vilket här bland annat innefattade stöd från lärare och kompisar, hade samband med depressiva symtom och problembeteende (Way, Reddy & Rhodes, 2007). Resultatet visar också att det var uppfattningen om skolklimatet som påverkade de depressiva symtomen. Andra studier har undersökt klimatet i klassrummet med positiva aspekter
på psykisk hälsa som livstillfredsställelse och känslomässigt välmående (Oberle, 2018;
Povedano-Diaz et al., 2019). Samband finns mellan stödjande miljö i klassrummet och känslomässigt välmående både direkt och indirekt genom positiva relationer och positiv självuppfattning (Oberle, 2018). Även livstillfredsställelse påverkades indirekt av klassrumsklimatet genom självuppfattning (Povedano-Diaz et al., 2019).
Problemformulering
Eftersom skolan är en så stor del av ungas liv och också verkar påverka deras
välmående och psykiska hälsa är den ett viktigt område att studera för att få en bättre förståelse varför den psykiska ohälsan bland ungdomar ökar. Skolprestation och klassrumsklimat är två av de skolfaktorer som kan påverka ungdomars psykiska hälsa och det är dessa två faktorer som har undersökts i denna studie. Utfallsvariabel som studerats är depressiva symtom. Depressiva symtom kan vara en indikator på
depression (Seeley et al., 2009) och eftersom depression är en av de främsta orsakerna till barn och ungdomars ökade psykiska ohälsa (Socialstyrelsen, 2017) är det en viktig faktor att undersöka orsaker till.
Även om mycket forskning har gjorts gällande sambandet mellan skolprestation och psykisk ohälsa hos ungdomar finns det fortfarande ett gap att fylla ur ett svenskt perspektiv. De studier som har gjorts om skolprestationer och ungdomars mentala hälsa i Sverige handlar dels om kopplingen till depression som leder till
sjukhusvistelse (Jonsson, Goodman, Knorring, Knorring & Koupil, 2012) och om kopplingen till subjektiv hälsa (Brolin Låftman & Modin, 2012). Det finns också en studie om psykisk ohälsa kopplat till skolprestation i gymnasiet (Brännlund, Strandh &
Nilsson, 2017). Även depressiva symtom har studerats men då handlat om ungdomars akademiska målsättningar (Almroth et al., 2018). Det saknas alltså tidigare forskning från Sverige som handlar om sambandet mellan skolprestation och depressiva symtom hos högstadieungdomar vilket denna studie därför har undersökt. Eftersom tidigare forskning har visat på skillnader mellan pojkar och flickor gällande skolprestation och psykisk ohälsa så undersöktes även detta i denna studie.
För klassrumsklimat finns det bara ett fåtal studier som undersökt sambandet med psykisk ohälsa för ungdomar och inga av dessa har undersökt svenska förhållanden.
Det finns heller ingen forskning kring den aspekt av klassrumsklimat som handlar om huruvida det är stökigt och bråkigt i klassrummet kopplat till psykisk ohälsa. Denna studie undersökte därför klassrumsklimatet utifrån samarbete elever emellan samt hur stökigt och bråkigt det upplevdes i klassrummet och dess samband med depressiva symtom. Det finns inte så mycket forskning om skillnader mellan könen gällande
sambandet mellan klassrumsklimat och psykisk ohälsa varför även detta undersöktes i denna studie.
Vissa av studierna gällande skolprestation och klassrumsklimat har kontrollerat för sociodemografiska bakgrundsvariabler så som socioekonomisk status, familjesituation och utländsk bakgrund och sett att det finns samband mellan dessa och psykisk ohälsa, så som depressiva symtom och psykosomatiska besvär, hos ungdomar (Ottova et al., 2012; Undheim & Sund, 2005; Way et al., 2007). Studien av Way et al. (2007) undersökte även kopplingen mellan socioekonomisk klass och uppfattning om skolklimat och fann varierande resultat. Denna studie justerade därför även för olika sociodemografiska faktorer.
Syfte
Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan subjektiv uppfattning om skolprestation och depressiva symtom samt sambandet mellan klassrumsklimat och depressiva symptom, för flickor och pojkar i åldern 13–16 år.
Metod
Studiedesign
Den studiedesign som har använts är tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats.
Kvantitativ metod används för att undersöka samband mellan olika variabler (Creswell & Creswell, 2018), vilket också var syftet med denna studie. En lämplig metod för datainsamling när samband mellan variabler ska undersökas är enkätstudie (Creswell & Creswell, 2018). I denna studie har befintliga data från en enkät om psykisk hälsa och ohälsa hos barn och ungdomar använts.
Population
Projektet Ungas hälsosamma utveckling är en longitudinell studie som genomfördes i en medelstor stad i norra Sverige mellan år 2010 och 2012 i årskurs 6–9. I denna studie har data från årskurs 7–9, från år 2012 använts.
Datainsamlingsmetod
Datainsamlingen skedde med hjälp av en elektronisk enkät vid tre olika tillfällen (2010, 2011 och 2012) i nio kommunala och en fristående högstadieskola. Informerat samtycke hämtades från både elever och föräldrar och eleverna informerades om syftet med studien samt möjligheten att dra sig ur projektet när som helst. Projektet uppfyllde alltså kravet på informerat samtycke som krävs enligt de etiska riktlinjerna (CODEX,
2018). Eleverna fyllde i enkäten under skoltid och en forskningsassistent närvarade under tiden för att kunna svara på frågor och försäkra att eleverna kunde fylla i enkäten ostört. Enkäten hade 2012 en svarsfrekvens på 79,51 %. Efter kvalitetskontroll inkluderades 1026 elever, varav 467 pojkar och 559 flickor.
Variabler
I denna studie var depressiva symtom den beroende variabeln. De oberoende variablerna mätte två dimensioner av skolrelaterade faktorer; klassrumsklimat och subjektiv uppfattning om skolprestation. I studien har det även inkluderats ett antal sociodemografiska variabler som skulle kunna påverka resultatet. Variablerna har dikotomiserats eller trikotomiserats för att kunna användas i de fortsatta
beräkningarna. De oberoende variablerna delades upp så att de svar som tros ge ökad risk för depressiva symtom kodas som 1 och ingen risk kodas som 0, dvs som
referenskategori. I uppdelningen togs hänsyn till storleken på grupperna så att de skulle bli så jämna som möjligt.
Depressiva symtom
Depressiva symtom mättes i enkäten med CES-D-skalan som består av 20 olika frågor och ger mellan 0 till 60 poäng där högre poäng betyder högre grad av depressiva symtom (Radloff, 1991). Denna skala har visat sig fungera även på ungdomar (Radloff, 1991; Roberts, Andrews, Lewinsohn & Hops, 1990). Den gräns som oftast används för att dela in resultaten i depressiva symtom eller ej är 16, där 16 poäng eller mer räknas som depressiva symtom (Radloff, 1991). I denna studie har 0–15 poäng kodats som 0 och 16–60 poäng som 1.
Subjektiv uppfattning om skolprestation
För subjektiv uppfattning om skolprestation har två variabler från enkäten använts.
Den första frågan var ”Tror du att du kommer att nå målen/få minst godkänt i betyg den här terminen?” med svarsalternativen ”Ja, alla”, ”Ja, de flesta”, ”Ja, några”, ”Nej, inget” eller ”Vet inte”. Här har många svarat ”Ja, alla”, så vid dikotomiseringen har detta svarsalternativ fått värdet 0 och övriga svarsalternativ värdet 1. Den andra frågan var ”Hur duktig tror du att dina lärare tycker du är i skolan jämfört med dina
klasskamrater?” med svarsalternativen ”Mycket duktig”, ”Duktig”, ”Medelbra” eller
”Under genomsnittet”. Denna variabel har dikotomiserats så att ”Mycket duktig” och
”Duktig” fått värdet 0 och de övriga värdet 1.
Klassrumsklimat
För klimat i klassrummet har denna studie använt två olika variabler. Den första frågan var ”Hur tycker du att det är i skolan?” med svarsalternativ ”Det är stökigt och bråkigt på lektionerna (Alltid, Ofta, Ibland, Sällan, Aldrig)”. Denna variabel har delats
in i tre kategorier där ”Aldrig” eller ”Sällan” kodats som 0, ”Ibland” som 1 och
”Alltid” eller ”Ofta” som 2. Anledningen till att det blev tre kategorier var att svaret
”Ibland” hade hög svarsfrekvens och därför påverkade för mycket åt båda hållen vid en dikotomisering.
Den andra variabeln var en serie av frågor om samarbetet i klassen. Den bestod av fyra delfrågor som alla gav mellan 1 och 6 poäng. Frågorna var följande: ”Tror du att dina klasskamrater tänker på att det man gör får konsekvenser för andra?”,” Klarar ni av att lösa konflikter i din klass?”, ”Tycker du att dina klasskamrater är bra på att
samarbeta?” och ”Tror du att dina klasskamrater tycker att det är värdefullt att
samarbeta?”. Svarsalternativen var ”Ja, absolut” (1), ”Ja, i ganska stor utsträckning” (2),
”Varken ja eller nej” (3), ”Nej, i ganska liten utsträckning” (4), ”Nej, inte alls” (5) och
”Vet ej” (6). Denna serie av frågor hade i denna studie ett Cronbach's alpha på 0.86.
Denna variabel har indexerats och fick då en skala på 4–24 poäng. Att även svarsalternativet ”Vet ej” har högt poäng beror på att även detta svar tyder på en osäkerhet i svaret vilket kan tolkas som ett negativt svar. Skalan har sedan
dikotomiserats utifrån medianen vilket gav att 4–10 fick värdet 0 och 11–24 fick värdet 1.
Sociodemografiska variabler
De sociodemografiska variabler som har använts i denna studie är årskurs, om föräldrarna är födda i Sverige eller annat land, familjesituation, personligt relativt välstånd samt FAS (Family affluence scale). Tidigare studier har visat att dessa kan ha samband med depressiva symtom och därför inkluderas dessa i analysen (Zetterström Dahlqvist & Gillander Gådin, 2018; Zetterström Dahlqvist et al., 2012).
För årskurs har klass 7 kodats som 0, klass 8 som 1 och klass 9 som 2. De vars båda föräldrar är födda i Sverige har kodats som 0 och övriga 1. För familjesituation har de som bor med både mamma och pappa kodats som 0 och övriga familjekonstellationer som 1. Personligt relativt välstånd mättes genom frågan ”Om du tänker på hur det varit de sista tre månaderna, har du haft tillräckligt med pengar för att kunna göra samma saker som dina kompisar?” med svarsalternativen ”Alltid”, ”Ofta”, ”Ibland”,
”Sällan”, ”Aldrig”. Här har ”Alltid" och ”Ofta” kodats som 0 och övriga som 1. FAS (Currie et al., 2008) bestod av fyra frågor; ”Har din familj någon bil?” (”Nej, ”Ja, en”,
”Ja, två eller flera”), ”Har du eget rum?” (”Ja”, ”Nej”) ”Hur många gånger har du rest bort på semester med din familj under det senaste året?” (”Ingen gång”, ”En gång”,
”Två gånger”, ”Mer än två gånger”) samt ”Hur många datorer har din familj?”
(”Ingen”, ”En”, ”Två”, ”Fler än två”). Här har ett index skapats och sedan
trikotomiserats utifrån tertiler till ”Hög”, som fått värdet 0, ”Mellan” som fått värdet 1
och ”Låg” som fått värdet 2. Detta skiljer sig från den vanliga indelningen av FAS eftersom den i Sverige ger för få i gruppen ”Låg” (Zetterström Dahlqvist et al., 2012).
Databearbetning
För databearbetning har IBM SPSS Statistics 24 använts. För att se hur utfallet blev beroende på kön utfördes chi-två-test för alla variabler (Ejlertsson, 2012). Eftersom den beroende variabeln var en dikotom kategorivariabel lämpade sig binär logistisk
regression som metod för analys (Ejlertsson, 2012). Tidigare studier av detta
datamaterial har visat att det fanns en signifikant skillnad mellan pojkar och flickor i förekomst av depressiva symtom, där flickor rapporterade mer depressiva symtom (Zetterström Dahlqvist et al., 2012). Därför har könsseparata analyser gjorts.
Innan den logistiska regressionen påbörjades gjordes en kontroll för multikollinjäritet så som beskrivet i Pallant (2016) för att se så de oberoende variablerna inte hade starka samband sinsemellan, vilket de inte hade. Sedan gjordes könsseparata logistiska regressioner med 95 % konfidensintervall. Som första steg i analysen gjordes separata logistiska regressioner för varje variabel för att få fram så kallat "crude" samband, dvs samband mellan var och en av de oberoende variablerna och den beroende variabeln utan att de justerats för varandra. Sedan byggdes modeller i flera steg för logistisk regression, först variablerna för subjektiv uppfattning om skolprestation, sedan
variablerna för klassrumsklimat och sedan de sociodemografiska variablerna en i taget.
För statistisk signifikans har p-värde <0,05 använts (Pallant, 2016).
Etiska överväganden
Enkätstudien har etiskt godkännande från Regionala Etikprövningsnämnden i Umeå:
(Dnr: 09-179M) och uppfyllde därmed de krav som ställs i Lag om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460). Det handlar om att forskningen genomförs med respekt för mänskliga rättigheter och att det vetenskapliga bidraget väger upp för eventuella risker för individernas hälsa, säkerhet och personliga
integritet. Undersökningen var konfidentiell och det datamaterial som användes i den här studien var helt avkodat från personliga data.
Resultat
I tabell 1 visas prevalensen för variablerna uppdelat på pojkar och flickor. För
depressiva symtom fanns det en signifikant skillnad mellan pojkar och flickor, där en högre andel flickor hade depressiva symtom än pojkar. Ingen av bakgrundsvariablerna visade någon signifikant skillnad mellan pojkar och flickor och av de oberoende
variablerna var det endast samarbetet i klassen där det fanns en signifikant skillnad.
Flickor upplevde i högre grad att samarbetet i klassen fungerade dåligt.
Tabell 1 Prevalensen för varje variabel för pojkar och flickor
Variabel Pojkar (n=467)
n (%)
Flickor (n=559) n (%)
p-värde Depressiva symptom
Nej Ja
307 (69,3) 136 (30,7)
280 (51,3) 266 (48,7)
<0,001 Nå målet godkänt betyg
i alla ämnen Ja
Nej
299 (68,4) 138 (31,6)
372 (68,6) 170 (31,4)
0,943 Tror lärare tycker är
duktig jämfört med klasskompisar Ja
Nej
268 (61,5) 168 (38,5)
312 (58,2) 224 (41,8)
0,303 Stökigt och bråkigt på
lektioner Nej Ibland Ja
163 (37,2) 154 (35,2) 121 (27,6)
186 (34,2) 224 (41,2) 134 (24,6)
0,154
Samarbete i klassen fungerar bra Ja
Nej
248 (59,5) 169 (40,5)
270 (52,5) 244 (47,5)
0,034 Årskurs
7 8 9
146 (31,3) 155 (33,2) 166 (35,5)
176 (31,5) 197 (32,2) 186 (33,3)
0,705
Föräldrar utländsk bakgrund
Nej Ja
400 (87,1) 59 (12,9)
472 (84,6) 86 (15,4)
0,246 Bor med både mamma
och pappa Ja Nej
429 (92,3) 36 (7,7)
496 (88,9) 62 (11,1)
0,068 Personligt relativt
välstånd Högt Lågt
400 (86,0) 65 (14,0)
460 (82,4) 98 (17,6)
0,119 FAS
Hög Mellan Låg
130 (28,1) 153 (33,1) 179 (38,7)
181 (32,6) 192 (34,6) 182 (32,8)
0,115
I de logistiska regressionerna, som visas i tabell 2 och 3, var den fullt utbyggda modellen med alla variabler statistiskt signifikant för både pojkar och flickor, c2 (12, N=392) =63,650, p<0,001 (pojkar), c2 (12, N=497) =62,136, p=<0,001 (flickor). Modellen förklarade mellan 15 % (Cox & Snell R2) och 21,3 % (Nagelkerke R2) av skillnaden i depressiva symtom för pojkar och mellan 11,8 % (Cox & Snell R2) och 15,7 % (Nagelkerke R2) för flickor.
Subjektiv uppfattning om skolprestation
Flickorna hade 79% högre sannolikhet att ha depressiva symtom om de inte trodde att de skulle få godkänt i alla ämnen (se tabell 3). Även variabeln som handlade om hur duktig man tror läraren tycker man är jämfört med klasskompisarna visade på samband för flickorna men var i den fulla modellen, när socioekonomiska faktorer fanns med, inte längre signifikant. För ”Nå målet godkänt i betyg i alla ämnen” ökade oddsen för depressiva symtom för flickorna när variabeln årskurs lades till. Det kan tolkas som att det var högre risk för depressiva symptom för de som inte trodde sig få godkänt i alla ämnen om de gick i sjuan. För pojkarna fanns inga signifikanta samband mellan subjektiv uppfattning om skolprestation och depressiva symtom (se tabell 2).
Klassrumsklimat
För pojkarna fanns det signifikanta samband med depressiva symtom för båda variablerna för klassrumsklimat (se tabell 2). Sannolikheten för att rapportera
depressiva symtom var nästan två och en halv gånger så stor för de pojkar som tyckte det alltid eller ofta var stökigt och bråkigt på lektionerna och drygt två gånger högre för de pojkar som inte tyckte att samarbetet i klassen fungerade bra. För flickor fanns det för klassrumsklimat bara signifikant samband för variabeln ”stökigt och bråkigt på lektionerna” där det visade nästan två gånger så stor sannolikhet att rapportera
depressiva symtom för flickor som alltid eller ofta tyckte det var stökigt och bråkigt på lektionerna (se tabell 3).
Tabell 2 Logistisk regressionsanalys för depressiva symtom hos pojkar med oddskvoter (OR), 95 % konfidensintervall (KI) och signifikanser (p)
Variabel OR (KI) p OR (KI) p OR (KI) p OR (KI) p OR (KI) p OR (KI) p OR (KI) p OR (KI) p
Crude Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4 Modell 5 Modell 6 Modell 7
Nå målet godkänt betyg i alla ämnen Ja
Nej 1,00
0,80
(0,50–1,25) 0,323 1,00 0,74
(0,46–1,19) 0,215 1,00 0,63
(0,37–1,07) 0,089 1,00 0,94
(0,53–1,67) 0,829 1,00 0,89
(0,49–1,6) 0,686 1,00
0,89
(0,49–1,60) 0,687 1,00 0,79
(0,43–1,45) 0,443 1,00 0,81
(0,44–1,52) 0,514 Tror lärare tycker
är duktig jämfört med
klasskompisar Ja
Nej 1,00
1,22
(0,80–1,87) 0,364 1,00 1,34
(0,85–2,10) 0,204 1,00 1,17 (0,72–1,90)
¨
0,539 1,00 1,08
(0,65–1,78) 0,775 1,00 1,12
(0,67–1,86) 0,672 1,00 1,10
(0,66–1,83) 0,726 1,00 1,08
(0,64–1,81) 0,781 1,00 1,04
(0,62–1,75) 0,889 Stökigt och
bråkigt på lektioner Nej Ibland Ja
1,00 1,98 (1,16–3,37) 3,66 (2,13–6,28)
0,012
<0,001
1,00 1,72 (0,98–3,02) 3,12 (1,74–5,61)
0,057
<0,001 1,00 1,55 (0,88–2,76) 2,88 (1,58–5,25)
0,133 0,001
1,00 1,51 (0,84–2,69) 2,38 (1,28–4,43)
0,165 0,006
1,00 1,49 (0,83–2,66) 2,36 (1,27–4,39)
0,180 0,007
1,00 1,49 (0,83–2,66) 2,32 (1,24–4,33)
0,182 0,008
1,00 1,49 (0,83–2,66) 2,40 (1,28–4,50)
0,184 0,006 Samarbete i
klassen fungerar bra Ja
Nej 1,00
2,81
(1,82–4,35) <0,001 1,00
2,37
(1,49–3,78) <0,001 1,00 2,22
(1,37–3,57) 0,001 1,00 2,34
(1,44–3,80) 0,001 1,00 2,31
(1,42–3,76) 0,001 1,00 2,25
(1,38–3,67) 0,001 1,00 2,25
(1,38–3,67) 0,001 Årskurs
7 8 9
1,00 3,06 (1,72–5,43) 3,59 (2,04–6,30)
<0,001
<0,001
1,00 2,69 (1,40–5,19) 3,82 (1,98–7,38)
0,003
<0,001 1,00 2,54 (1,31–4,95) 3,32 (1,70–6,46)
0,006
<0,001 1,00 2,59 (1,33–5,04) 3,33 (1,71–6,49)
0,005
<0,001 1,00 2,65 (1,36–5,18) 3,13 (1,60–6,12)
0,004 0,001
1,00 2,64 (1,35–5,18) 3,25 (1,65–6,39)
0,005 0,001 Föräldrar
utländsk bakgrund Nej
Ja 1,00
2,90
(1,65–5,09) <0,001 1,00
2,15
(1,15–4,04) 0,017 1,00 2,19
(1,16–4,13) 0,015 1,00 2,09
(1,11–3,95) 0,023 1,00 1,98
(1,04–3,77) 0,039 Bor med både
mamma och pappa Ja
Nej 1,00
0,85
(0,40–1,82) 0,678 1,00
0,77
(0,31–1,93) 0,581 1,00 0,70
(0,28–1,77) 0,451 1,00 0,69
(0,27–1,75) 0,439 Personligt
relativt välstånd Högt
Lågt 1,00
1,88
(1,08–3,29) 0,026 1,00
1,68
(0,84–3,39) 0,146 1,00 1,66
(0,82–3,37) 0,158 FAS
Hög Mellan Låg
1,00 0,99 (0,59–1,66) 1,03 (0,62–1,71)
0,966 0,901
1,00 0,81 (0,44–1,49) 0,95 (0,52–1,71)
0,501 0,853
Tabell 3 Logistisk regressionsanalys för depressiva symtom hos flickor med oddskvoter (OR), 95 % konfidensintervall (KI) och signifikanser (p)
Variabel OR (KI)
Crude p OR (KI)
Modell 1 p OR (KI)
Modell 2 p OR (KI)
Modell 3 p OR (KI)
Modell 4 p OR (KI)
Modell 5 p OR (KI)
Modell 6 p OR (KI)
Modell 7 p
Nå målet godkänt betyg i alla ämnen Ja
Nej 1,00
1,48
(1,03–2,14) 0,036 1,00 1,24
(0,85–1,82) 0,271 1,00 1,27
(0,85–1,91) 0,239 1,00 1,81
(1,16–2,83) 0,009 1,00 1,78
(1,14–2,78) 0,012 1,00 1,89
(1,20–2,97) 0,006 1,00 1,78
(1,12–2,82) 0,014 1,00 1,79
(1,12–2,85) 0,015 Tror lärare tycker
är duktig jämfört med
klasskompisar Ja
Nej 1,00
1,73
(1,22–2,45) 0,002 1,00 1,65
(1,15–2,37) 0,006 1,00 1,66
(1,14–2,41) 0,008 1,00 1,56
(1,06–2,28) 0,023 1,00 1,56
(1,06–2,28 0,024 1,00
1,49
(1,01–2,19) 0,045 1,00 1,47
(1,00–2,18) 0,052 1,00 1,48
(1,00–2,20) 0,052 Stökigt och
bråkigt på lektioner Nej Ibland Ja
1,00 1,29 (0,87–1,91) 1,89 (1,20–2,97)
0,210 0,006
1,00 1,27 (0,84–1,93) 1,68 (1,03–2,74)
0,256 0,038
1,00 1,25 (0,82–1,91) 1,87 (1,13–3,09)
0,302 0,015
1,00 1,27 (0,83–1,95) 1,89 (1,14–3,14)
0,264 0,014
1,00 1,28 (0,83–1,97) 1,92 (1,15–3,20)
0,258 0,012
1,00 1,29 (0,84–1,99) 1,87 (1,12–3,12)
0,247 0,017
1,00 1,33 (0,86–2,06) 1,93 (1,15–3,26)
0,202 0,013 Samarbete i
klassen fungerar bra
Ja
Nej 1,00
1,47
(1,04–2,09) 0,031 1,00
1,30
(0,90–1,88) 0,163 1,00 1,18
(0,81–1,71) 0,402 1,00 1,16
(0,80–1,69) 0,441 1,00 1,15
(0,78–1,68) 0,483 1,00 1,16
(0,79–1,71) 0,439 1,00 1.11
(0,75–1,64) 0,595 Årskurs
7 8 9
1,00 1,64 (1,08–2,49) 2,17 (1,42–3,32)
0,020
<0,001
1,00 1,92 (1,20–3,08) 2,93 (1,78–4,83)
0,006
<0,001 1,00 1,92 (1,20–3,08) 2,92 (1,77–4,83)
0,007
<0,001 1,00 1,92 (1,19–3,10) 2,86 (1,72–4,74)
0,007
<0,001 1,00 1,83 (1,13–2,96) 2,66 (1,60–4,44)
0,014
<0,001 1,00 1,84 (1,13–3,00) 2,70 (1,61–4,54)
0,015
<0,001 Föräldrar
utländsk bakgrund Nej
Ja 1,00
1,49
(0,94–2,37) 0,093 1,00
1,21
(0,72–2,02) 0,480 1,00 1,11
(0,66–1,88) 0,691 1,00 1,12
(0,66–1,89) 0,682 1,00 1,10
(0,64–1,87) 0,732 Bor med både
mamma och pappa Ja
Nej 1,00
2,80
(1,57–4,99) <0,001 1,00
2,92
(1,53–5,57) 0,001 1,00 2,79
(1,46–5,36) 0,002 1,00 2,86
(1,48–5,52) 0,002 Personligt relativt
välstånd Högt
Lågt 1,00
2,25
(1,42–3,55) 0,001 1,00
1,78
(1,06–2,98) 0,029 1,00 1,68
(0,99–2,86) 0,054 FAS Hög
Mellan Låg
1,00 0,83 (0,55–1,26) 1,51 (0,99–2,29)
0,380 0,056
1,00 0,74 (0,47–1,18) 1,19 (0,74–1,92)
0,206 0,465
Diskussion
Resultatdiskussion
Det har saknats studier både om sambandet mellan subjektiv uppfattning om
skolprestation och depressiva symtom och om sambandet mellan klassrumsklimat och depressiva symtom hos flickor och pojkar i högstadieåldern i svensk kontext. Denna uppsats har försökt fylla denna kunskapslucka genom att analysera enkätdata insamlad bland svenska högstadieelever under 2012.
Resultatet skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. För pojkarna hade båda variabler som ingick i klassrumsklimat samband med depressiva symtom medan det för flickorna endast fanns signifikant samband med depressiva symtom om man upplevde det stökigt och bråkigt på lektionerna. För flickor visade subjektiv uppfattning om
skolprestation samband med depressiva symtom men inte för pojkar. Resultatet visar i likhet med tidigare forskning att depressiva symtom ökar med ålder (Rawana &
Morgan, 2014).
Subjektiv uppfattning om skolprestation
Det var bara för flickor det fanns ett signifikant samband mellan att tro att man inte kommer nå målet godkänt i alla ämnen och depressiva symtom. Pojkarna hade
underrisker på denna variabel, vilket dock inte var signifikant. Att resultatet visade att det bara fanns samband för flickor skiljer sig från tidigare forskning som visar
tvärsnittssamband hos båda könen mellan skolprestation och depressiva symtom (Verboom et al., 2014) eller bara för pojkar (Undheim & Sund, 2005). Båda dessa
studier visade dock longitudinella samband endast för flickor. I studien av Verboom et al. (2014) gällde detta samband i båda riktningarna medan den av Undheim och Sund (2005) visade att det för flickor fanns samband mellan betyg och att ha depressiva symtom ett år senare. Att det i föreliggande studie visade samband endast för flickor kan dock tänkas stärkas av tidigare forskning som visar att flickor upplever mer stress över skolprestation än pojkar (Murberg & Bru, 2004; Östberg et al., 2015) och som visar att flickor reagerar starkare på stress och att detta ökar risken för depressiva symtom (Charbonneau, Mezulis & Hyde, 2009). Det finns också forskning som visar att flickor anstränger sig mer för studierna och detta skulle då kunna leda till att misslyckande i skolan påverkar flickor mer negativt (Gustafsson et al., 2010). Detta stöds av Hobfolls COR-teori (Conservation of resources) som går ut på att det upplevs som ett hot, vilket leder till stress, när man riskerar att förlora eller faktiskt förlorar en resurs som är viktig för en och som man jobbat för att bygga upp (Hobfoll, 1989). Utifrån vilka frågor som har använts för att mäta skolprestation i den här studien kan man tänka sig att
även självuppfattning skulle kunna spela en roll i dessa variabler. Forskning tyder på att svårigheter i skolan kan leda till sämre självuppfattning vilket i sin tur kan leda till depression (SOU 2010:79). En teori som kan förklara detta samband är den
kompetensbaserade modellen för depression (Cole, 1991). Den handlar om att dåliga prestationer kan leda till att personen får negativa kommentarer från omgivningen kopplat till detta, vilket påverkar självbilden negativt och kan öka risken för depression. Antagandena ovan bygger dock på att det är skolprestationen som påverkar de depressiva symtomen. Denna studies tvärsnittsdesign gör att vi inte vet om det är denna riktning det handlar om eller om det är de depressiva symtomen som leder till sämre skolprestation. En förklaring till att det var värre för de flickor som gick i sjuan att inte tro de skulle få godkänt i alla ämnen skulle kunna vara att det var första året de fick betyg och därmed var ovana vid detta.
Klassrumsklimat
Resultatet att det fanns samband mellan upplevelsen av samarbetet i klassen och depressiva symtom endast för pojkarna skiljer sig från tidigare forskning som visar större negativ påverkan av klassrumsklimat på den psykiska hälsan för flickor (Ottova et al., 2012). Den studien mätte klassrumsklimat genom frågorna ”eleverna gillar att vara tillsammans”, eleverna är snälla och hjälpsamma” samt ”eleverna accepterar mig”
och har alltså i en av frågorna ett liknande perspektiv på klassrumsklimat som denna variabel om samarbetet i klassen. En annan studie visar dock att det finns ett starkare samband mellan stress över problem med skolkompisar och psykosomatiska besvär hos pojkar än hos flickor (Murberg & Bru, 2004). Utifrån den longitudinella studie som visade på riktningen att det var uppfattningen av skolklimatet som påverkade de depressiva symtomen (Way et al., 2007) skulle man kunna tolka det som att pojkar verkar påverkas mer negativt av det dåliga samarbetet i klassen än flickorna. Men med tanke på att detta är en tvärsnittsstudie kan det även vara så att pojkar med depressiva symtom upplever dåligt samarbete i klassen i högre utsträckning än de utan
depressiva symtom.
Det tydliga sambandet för både pojkar och flickor mellan depressiva symtom och om eleverna upplever det stökigt och bråkigt på lektionerna är värt att notera med tanke på Skolverkets rapport om att 17 % av eleverna upplever arbetsro på bara några eller inga lektioner och 25 % av eleverna på bara hälften av lektionerna (Skolverket, 2019).
Eftersom det är en tvärsnittsstudie går det inte att säga vad som påverkar vad, men oavsett vilket borde det vara av största vikt att jobba med ordningen i klassrummet, för att minska risken att skolungdomar utvecklar depressiva symtom, eller för att minska upplevelsen av oordning i klassrummet för de med depressiva symtom. Om man
frågar barn själva, så tyckte barn i mellanstadiet att mer ordning i klassrummet var viktigt för den psykosociala miljön i skolan (Persson, Haraldsson & Hagquist, 2016).
Metoddiskussion
En styrka med den här studien är att den kvantitativa metoden med en bra
urvalsstorlek och hög svarsfrekvens ger bra generaliserbarhet. För generaliserbarheten får man dock ta hänsyn till att denna studie gjordes i en mellanstor stad i norra Sverige med de förutsättningar som finns där. Det betyder att resultatet inte går att
generalisera till storstadsområden där andra förutsättningar råder. Det är även en styrkaatt en väletablerad skala har använts för mätning av utfallsvariabeln depressiva symtom (Radloff, 1991). Den serie av frågor om samarbetet i klassen hade bra värde för Cronbach's alpha som låg över det rekommenderade 0,8 (Pallant, 2016) vilket innebär hög reliabilitet. Övriga variabler har dock bara mätts med enskilda frågor vilket skulle kunna vara en nackdel eftersom man då inte får in flera dimensioner av det studerade fenomenet.
En svaghet med studien är att det är en tvärsnittsstudie vilket gör att det inte går att dra några slutsatser om orsakssamband från resultatet utan bara visa på om det finns samband mellan variablerna. Att studien har använt självrapporterade data kan också ses som en svaghet eftersom det då bara är den subjektiva uppfattningen som
framkommer.
Några av de enkätfrågor som inkluderats i studien kan vara problematiska. Frågan som handlar om att nå målet godkänt i alla ämnen är en sådan. Här har majoriteten svarat att de tror att de kommer att nå målet godkänt i alla ämnen. Då kan man fundera kring vad denna fråga mäter. I dikotomiseringen blir denna grupp stor och troligtvis diversifierad i avseende på betyg med alltifrån de som precis klarat godkänt till de med höga betyg. Den andra gruppen däremot består av ett antal elever som alltså tror att de kommer få underkänt i något eller flera ämnen. Denna fråga skiljer alltså inte ut högpresterande elever från medelpresterande eller lågpresterande elever utan skiljer bara ut de elever som inte tror sig klara av att få godkänt. För den serie av frågor som mäter samarbetet i klassen är svarsalternativet ”vet ej” svår att hantera. I denna studie har den klassificerats som ett negativt svar och fått ett högt poängvärde.
Det är dock relativt få som valt detta svarsalternativ så påverkan på utfallet borde vara försumbart. Bakgrundsfrågan FAS har visat sig inte vara så användbar i länder som har en hög andel svarande som kategoriseras till hög FAS eller en hög andel svarande som kategoriseras till låg FAS, alltså länder där det inte är så stora skillnader i
befolkningen, och skalan har därmed utvecklats under senare år (Hartley, Levin &
Currie, 2016).
Slutsats och förslag till vidare forskning
Sammanfattningsvis så ser sambanden olika ut för flickor och pojkar. Slutsatsen är att den subjektiva uppfattningen om skolprestation verkar vara en viktigare faktor för flickor än för pojkar och att klassrumsklimatet verkar vara en viktigare faktor för pojkar än för flickor. Ett annat viktigt resultat från denna studie är sambandet mellan upplevelsen av stökigt och bråkigt på lektionerna med depressiva symtom för både pojkar och flickor. För att vidare förstå detta samband vore det bra med longitudinella studier för att visa på vilka orsaker som finns. Eftersom den andra variabeln för
klassrumsklimat endast visade samband för pojkar kan detta inte förklara skillnaderna mellan könen i förekomst av psykisk ohälsa som ju är vanligare för flickor. Detta resultat är förvånande och skulle därför behöva undersökas vidare, dels för att undersöka orsakssamband och dels för att fördjupa kunskapen om vilken grupp av pojkar det handlar om.
Referenser
Almroth, M. C., László, K. D., Kosidou, K., & Galanti, M. R. (2018). Association between adolescents’ academic aspirations and expectations and mental health: a one- year follow-up study. The European Journal of Public Health, 28(3), 504-509.
doi:10.1093/eurpub/cky025
Bremberg, S., & Dalman, C. (2014). Begrepp, mätmetoder och förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Stockholm: Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte).
https://forte.se/app/uploads/2014/12/kunskapsoversikt-begrepp.pdf (Hämtad 200519).
Brolin Låftman, S., & Modin, B. (2012). School-performance indicators and subjective health complaints: Are there gender differences? Sociology of Health & Illness, 34(4), 608- 625. doi:10.1111/j.1467-9566.2011.01395.x
Brännlund, A., Strandh, M., & Nilsson, K. (2017). Mental-health and educational achievement: the link between poor mental-health and upper secondary school completion and grades. Journal of Mental Health, 26(4), 318-325.
doi:10.1080/09638237.2017.1294739
Charbonneau, A., Mezulis, A., & Hyde, J. (2009). Stress and Emotional Reactivity as Explanations for Gender Differences in Adolescents’ Depressive Symptoms. A Multidisciplinary Research Publication, 38(8), 1050-1058. doi:10.1007/s10964-009-9398-8
Cheung, S.-K. (1995). Life events, classroom environment, achievement expectation, and depression among early adolescents. Social Behavior and Personality: an international journal, 23(1), 83-92. doi:10.2224/sbp.1995.23.1.83
CODEX. (2018). Forskning som involverar barn.
http://www.codex.vr.se/manniska1.shtml (Hämtad: 200113).
Cole, D. A. (1991). Preliminary Support for a Competency-Based Model of Depression in Children. Journal of Abnormal Psychology, 100(2), 181-190. doi:10.1037/0021-
843X.100.2.181
Creswell, J. W., & Creswell, J. D. (2018). Research design: qualitative, quantitative, and mixed methods approaches (Fifth edition). Los Angeles: SAGE.
Currie, C., Molcho, M., Boyce, W., Holstein, B., Torsheim, T. & Richter, M. (2008).
Researching health inequalities in adolescents: The development of the Health Behaviour in School-Aged Children (HBSC) Family Affluence Scale. Social Science &
Medicine, 66(6), 1429–1436. doi:10.1016/j.socscimed.2007.11.024
Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Folkhälsomyndigheten. (2016). Skolprestationer, skolstress och psykisk ohälsa bland tonåringar. Solna: Folkhälsomyndigheten.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/8169d0d0a5a846d29cf4b6a7cfd 1dffb/skolprestationer-skolstress-psykisk-ohalsa-tonaringar-16003-webb.pdf (Hämtad:
200416).
Folkhälsomyndigheten. (2018). Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige? Utvecklingen under perioden 1985−2014. Solna: Folkhälsomyndigheten.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/628f1bfc932b474f9503cc6f8e29f d45/varfor-psykiska-ohalsan-okat-barn-unga-18023-2-webb-rapport.pdf (Hämtad:
200413).
Folkhälsomyndigheten. (2019). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18. Grundrapport.
Solna: Folkhälsomyndigheten.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/53d5282892014e0fbfb3144d25b 49728/skolbarns-halsovanor-2017-18-18065.pdf (Hämtad: 200415).
Fröjd, S. A., Nissinen, E. S., Pelkonen, M. U. I., Marttunen, M. J., Koivisto, A.-M., &
Kaltiala-Heino, R. (2008). Depression and school performance in middle adolescent boys and girls. Journal of Adolescence, 31(4), 485-498.
doi:10.1016/j.adolescence.2007.08.006
Giota, J., & Gustafsson, J. E. (2017). Perceived demands of schooling, stress and mental health: Changes from grade 6 to grade 9 as a function of gender and cognitive ability.
Stress and Health: Journal of the International Society for the Investigation of Stress, 33(3), 253-266. doi:10.1002/smi.2693
Gustafsson, J.-E., Allodi Westling, M., Alin Åkerman, B., Eriksson, C., Eriksson, L., Fischbein, S., Granlund, M., Gustafsson, P., Ljungdahl, S., Ogden, T., & Persson, R. S.
(2010). School, Learning and Mental Health: A systematic review. Stockholm: Kungliga Vetenskapsakademien, Hälsoutskottet.
Hagquist, C. (2015). Skolelevers psykiska hälsa. Stockholm: Nordens Välfärdscenter.
https://nordicwelfare.org/wp-
content/uploads/2017/10/skolelevers_psykiska_hc3a4lsa_final.pdf (Hämtad: 200416).
Hartley, J., Levin, K., & Currie, C. (2016). A new version of the HBSC Family Affluence Scale - FAS III: Scottish Qualitative Findings from the International FAS Development Study. The official Journal of the International Society for Child Indicators, 9(1), 233-245.
doi:10.1007/s12187-015-9325-3
Hobfoll, S. E. (1989). Conservation of resources: a new attempt at conceptualizing stress. The American Psychologist, 44(3), 513. doi:10.1037//0003-066X.44.3.513
Holen, S., Waaktaar, T., Lervåg, A., & Ystgaard, M. (2013). Implementing a universal stress management program for young school children ; are there classroom climate or academic effects? Scandinavian journal of educational research, 57, 420-444.
doi:10.1080/00313831.2012.656320
Högberg, B., Strandh, M., & Hagquist, C. (2020). Gender and secular trends in
adolescent mental health over 24 years – The role of school-related stress. Social Science
& Medicine, 250. doi:10.1016/j.socscimed.2020.112890
Johnson, D., Dupuis, G., Piche, J., Clayborne, Z., & Colman, I. (2018). Adult mental health outcomes of adolescent depression: A systematic review. Depression and Anxiety, 35(8), 700-716. doi:10.1002/da.22777
Johnson, J. G., Cohen, P., & Kasen, S. (2009). Minor depression during adolescence and mental health outcomes during adulthood. The British journal of psychiatry : the journal of mental science, 195(3), 264. doi:10.1192/bjp.bp.108.054239
Jonsson, U., Goodman, A., Knorring, A.-L., Knorring, L., & Koupil, I. (2012). School performance and hospital admission due to unipolar depression: a three-generational study of social causation and social selection. The International Journal for Research in Social and Genetic Epidemiology and Mental Health Services, 47(10), 1695-1706.
doi:10.1007/s00127-012-0476-y
Lehtinen, H., Räikkönen, K., Heinonen, K., Raitakari, O. T., & Keltikangas-Järvinen, L.
(2006). School Performance in Childhood and Adolescence as a Predictor of Depressive Symptoms in Adulthood. School Psychology International, 27(3), 281-295.
doi:10.1177/0143034306067280
Moksnes, U. K., Løhre, A., Lillefjell, M., Byrne, D. G., & Haugan, G. (2016). The association between school stress, life satisfaction and depressive symptoms in adolescents: Life satisfaction as a potential mediator. Social Indicators Research, 125(1), 339-357. doi:10.1007/s11205-014-0842-0
Murberg, T. A., & Bru, E. (2004). School-Related Stress and Psychosomatic Symptoms among Norwegian Adolescents. School Psychology International, 25(3), 317-332.
doi:10.1177/0143034304046904
Nolen-Hoeksema, S., & Girgus, J. S. (1994). The Emergence of Gender Differences in Depression During Adolescence. Psychological Bulletin, 115(3), 424-443.
doi:10.1037/0033-2909.115.3.424
Oberle, E. (2018). Early Adolescents' Emotional Well-Being in the Classroom: The Role of Personal and Contextual Assets. J Sch Health, 88(2), 101-111. doi:10.1111/josh.12585
Ottova, V., Erhart, M., Vollebergh, W., Kökönyei, G., Morgan, A., Gobina, I., Jericek, H., Cavallo, F., Välimaa, R., Gaspar de Matos, M., Gaspar, T., Schnohr, C.W., & Ravens- Sieberer, U. (2012). The role of individual- and macro-level social determinants on young adolescents’ psychosomatic complaints. The Journal of Early Adolescence, 32(1), 126-158. doi:10.1177/0272431611419510
Pallant, J. (2016). SPSS survival manual : a step by step guide to data analysis using IBM SPSS (6. ed.). Maidenhead: Open University Press: McGraw-Hill.
Persson, L., Haraldsson, K., & Hagquist, C. (2016). School satisfaction and social relations: Swedish schoolchildren’s improvement suggestions. International Journal of Public Health, 61(1), 83-90. doi:10.1007/s00038-015-0696-5
Persson, L., & Svensson, M. (2017). Classmate characteristics, class composition and children's perceived classroom climate. Z Gesundh Wiss, 25(5), 473-480.
doi:10.1007/s10389-017-0809-0
Plenty, S., Östberg, V., Almquist, Y. B., Augustine, L., & Modin, B. (2014). Psychosocial working conditions: An analysis of emotional symptoms and conduct problems amongst adolescent students. Journal of Adolescence, 37(4), 407-417.
doi:http:10.1016/j.adolescence.2014.03.008
Potrebny, T., Wiium, N., & Lundegård, M. M.-I. (2017). Temporal trends in adolescents' self-reported psychosomatic health complaints from 1980-2016: A systematic review and meta-analysis. PloS one, 12(11), e0188374. doi:10.1371/journal.pone.0188374
Povedano-Diaz, A., Muniz-Rivas, M., & Vera-Perea, M. (2019). Adolescents' Life
Satisfaction: The Role of Classroom, Family, Self-Concept and Gender. Int J Environ Res Public Health, 17(1). doi:10.3390/ijerph17010019
Radloff, L. S. (1977). The CES-D Scale: A self-report depression scale for research in the general population. Applied Psychological Measurement, 1(3), 385-401.
doi:10.1177/014662167700100306
Radloff, L. S. (1991). The use of the Center for Epidemiologic Studies Depression Scale in adolescents and young adults. J Youth Adolesc, 20(2), 149-166.
doi:10.1007/bf01537606
Rawana, J., & Morgan, A. (2014). Trajectories of Depressive Symptoms from Adolescence to Young Adulthood: The Role of Self-esteem and Body-Related
Predictors. A Multidisciplinary Research Publication, 43(4), 597-611. doi:10.1007/s10964- 013-9995-4
Reyes, M. R., Brackett, M. A., Rivers, S. E., White, M., & Salovey, P. (2012). Classroom Emotional Climate, Student Engagement, and Academic Achievement. Journal of Educational Psychology, 104(3), 700-712. doi:10.1037/a0027268
Riglin, L., Frederickson, N., Shelton, K. H., & Rice, F. (2013). A longitudinal study of psychological functioning and academic attainment at the transition to secondary school. Journal of Adolescence, 36(3), 507-517. doi:10.1016/j.adolescence.2013.03.002
Ringbäck Weitoft, G., & Rosén, M. (2005). Is perceived nervousness and anxiety a predictor of premature mortality and severe morbidity? A longitudinal follow up of the Swedish survey of living conditions. Journal of Epidemiology and Community Health, 59(9), 794. doi:10.1136/jech.2005.033076
Roberts, R. E., Andrews, J. A., Lewinsohn, P. M., & Hops, H. (1990). Assessment of Depression in Adolescents Using the Center for Epidemiologic Studies Depression Scale. Psychological Assessment: A Journal of Consulting and Clinical Psychology, 2(2), 122- 128. doi:10.1037/1040-3590.2.2.122
Seeley, J. R., Stice, E., & Rohde, P. (2009). Screening for depression prevention:
Identifying adolescent girls at high risk for future depression. Journal of Abnormal Psychology, 118(1), 161-170. doi:10.1037/a0014741
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
