Jämställda mått i köket titel

Jämställda mått i köket titel

Equal dimensions in the kitchen

Författare: Phuong Mac och Hector Solar Handledare: Per Reinholtz

Handledare företag: Philip Ay Examinator: Björn Mattsson

Termin: VT20

Kurskod: 2BY04E eller 2BY14E

Examensarbete i byggteknik

Sammanfattning

Enligt många är köket hemmets hjärta. De trånga köken med låga arbetsbänkar följde kvinnorna långt in på 1950‐talet, och skapade opraktiska och otrevliga arbetsmiljöer.

Under år 1948 gjordes en grundlig vetenskaplig forskning som baseras på hur kvinnan arbetade i köket. Problemet idag är att i dagens kök är det inte bara kvinnor som arbetar utan även män. Trots det har inte mycket förändrats när det gäller måttförhållandet i köket. Exempelvis är standardhöjden fortfarande 90 centimeter för köksbänken.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för köksmått ur ett ergonomiskt perspektiv och indikera en grund för framtida utredning, planering och utformning av kök baserat på nutida förhållanden, forskning och behov.

Målet är att skapa bättre underlag för olika aktörer och anpassningar i kökets utformning med fokus på mått utifrån ergonomi för att få en jämställd arbetsplats i köket. Målet är även att undersöka vilka faktorer som påverkar hur köket kan göras mer funktionellt och jämställt för brukare i köket för att därmed kunna utföra arbetet utifrån bästa möjliga förutsättningar.

Resultatet visar att det finns en markant skillnad på medellängden mellan 1948 och 2010 enligt de senaste uppgifterna från Statistiska Centralbyrån. Samtidigt har köksanvändaren gått från att ha varit endast kvinnor till att det idag är en relativ jämn fördelning mellan kvinnor och män. Standardmåtten i köket är baserade på en medellängd på 164 centimeter och idag är medellängden 172,6 centimeter.

En slutsats är att köksbänkens höjd är för låg. Vilken höjd som är lämplig bör utredas på nytt för att anpassas efter dagens köksbrukare och uppnå optimala arbetsförutsättningar i köket.

För vidare forskning och eventuell ändring av köksbänkens och överskåpets höjd, gavs två olika förslag. Det första förslaget riktas främst till Svenska Institutet för Standarder för att genomföra en ny utredning. Utredningen bör utgå ifrån tidigare utredning som gjordes av Hemmets Forsknings Institut (HFI) år 1948. Den nya utredningen bör även relateras till dagens behov och dagens förutsättningar. Andra aktörer som bör vara delaktiga är kökstillverkare, arkitekter, ergonomer och inte minst köksbrukare.

Det andra förslaget gäller att använda en höj- och sänkbar köksbänk, alternativt att göra en del av köksbänken höj- och sänkbar för att brukaren ska kunna justera höjden efter sitt behov. Detta möjliggör bästa möjliga arbetsställning oavsett kroppslängd och förebygger risken för skador.

Anledning till detta är att köksbrukare ska få rätt förutsättningar att genomföra olika arbetsmoment och en bra arbetsplats oberoende av längd. En höj- och sänkbar köksbänk skulle möjliggöra att variera på arbetsställning, enklare anpassa efter olika längd och få bättre hållning vilket i sin tur minskar risken för skador.

Abstract

Arbetet syftar till att undersöka behovet av att se över köksbänkars- och överskåps standardmått. De standardmått som finns idag är baserade på forskning som genomfördes på endast kvinnor som köksbrukare år 1948 av Hemmets forskningsinstitut. För att få svar på frågeställningen har vetenskapliga artiklar och tidigare forskning undersökts samt intervjuer med sakkunniga inom ämnesområdet har utförts. I uppsatsen redovisas även utförda experiment med köksbrukare.

Resultatet av dessa undersökningar visade på behovet av att måtten behöver ses över vad gäller köksbänkens höjd samt hur förhållande till överskåpet påverkas av en eventuell förändring. Slutsatsen baseras på att det finns en markant skillnad i medellängden mellan är 1948 och 2010 enligt den senaste statistiken från Statistiska Centralbyrån. Dessutom har köksanvändaren gått från att ha varit endast kvinnor till att det idag är en relativ jämn fördelning mellan kvinnor och män. Standardmåtten i köket är baserade på en medellängd på 164 centimeter och idag är medellängden 172,6 centimeter. Slutsatsen i uppsatsen är att en ny utredning bör genomföras med utgångspunkt i den utredning som genomfördes år 1948. Dessutom bör olika professioner så som kökstillverkare, myndigheter, arkitekter och ergonomer medverka i en ny utredning för att kunna uppnå optimala

arbetsförutsättningar i köket.

Nyckelord: ergonomi, jämställda mått, köksplanering, köksmått, köksutformning, köksbänk och överskåp och standardmått.

Abstract

The thesis aims to investigate the need to review the standard measurements of kitchen countertops and cupboards. The standard dimensions today are based on research conducted on only women as kitchen users in 1948 by Hemmets forskningsinstitut. In order to answer the question, scientific articles and previous research were investigated in the thesis and interviews with experts in the subject area were conducted. Experiments with kitchen users are also presented in the thesis.

The results of this showed that the measurements need to be reviewed with regards to the height of the kitchen counter and how the relation with the cupboard is affected by any changes. The conclusion is based on that there is a pronounced difference in the average length between 1948 and 2010 according to the latest figures from Statistics Sweden.

Furthermore, the kitchen user has gone from being only women to the fact that today there is a relatively even distribution between women and men. The standard dimensions in the kitchen are based on an average height of 164 centimeters and today the average length of Swedish population is 172.6 centimeters. The conclusion of the investigation is that a new study should be realized based on the study that was conducted in 1948.

However, various professionals such as kitchen manufacturers, authorities, architects and ergonomists should participate in a new study in order to achieve optimal working conditions in the kitchen.

Keywords: ergonomics, gender dimensions, kitchen planning, kitchen dimensions, kitchen design, kitchen counter and cupboards and standard dimensions.

Förord

Förslaget lämnades ut av Philip Ay från Arkitektbolaget. Philip medverkade även som företagshandledare under uppsatsarbetet.

Förslaget till ämnet presenterades av Philip Ay från Arkitektbolaget vid en gemensam föreläsning. Han förklarades där att dagens standardmått för arbetsbänken togs fram av Carin Boalt och Brita Åkerman på 1950-talet. Standardmåttet för arbetsbänken har inte ändrats sedan dess. Där och då väcktes intresset för ämnet osv och mail skickades

omedelbart till Philip. När studenterna fick ett godkännande om att förslaget blev tilldelat dem kunde arbetet börja. Uppsatsarbetet fördelades jämt mellan studenterna och många delar gjordes tillsammans för att kunna diskutera och reflektera över arbetet.

Arkitekter, ergonomer, kökssäljare och snickare var några av de sakkunniga som medverkade. Vi vill tacka samtliga medverkande och hoppas att uppsatsen har nått era förväntningar. Ett speciellt tack till vår huvudhandledare Per Reinholtz, arkitekt SIR/MSA som har ägnat mycket tid och hjälpt oerhört mycket med uppsatsarbetet.

Phuong Mac & Hector Solar Växjö, 24 maj 2020

Innehållsförteckning

1. Introduktion ... 1

1.1. Bakgrund och problembeskrivning ... 1

1.2. Syfte och mål ... 2

1.3. Avgränsningar ... 2

2. Teoretiska utgångspunkter ... 3

2.1. Kökets utveckling ... 3

2.1.1. 1900-talet i USA ... 3

2.1.2. 1920-talet i Tyskland ... 4

2.1.3. 1930-talet i England... 4

2.1.4. Kökets utveckling i Sverige ... 4

2.1.5. 1930-talet i Sverige ... 5

2.1.6. 1940-talet i Sverige ... 5

2.1.7. 1950-talet i Sverige ... 5

2.1.8. Hemmens forskningsinstitut ... 7

2.1.9. Brita Åkerman & Carin Boalt ... 7

2.2. Dagens samhälle ... 8

2.2.1. Dagens jämställdhet ... 8

2.3. Ergonomi... 9

2.3.1. Medellängd i Sverige ... 9

2.4. Organisation, regler och föreskrifter ... 9

2.4.1. Svenska institutet för standarder ... 10

2.4.2. Statistiska centralbyrån ... 10

2.4.3. Arbetsmiljöverket ... 11

3. Metod och genomförande ... 13

3.1. Litteraturstudier ... 13

3.2. Intervjuer ... 13

3.2.1. Övergripande frågor ... 13

3.2.2. Intervju med ergonom ... 14

3.2.3. Arkitekter och byggherre ... 14

3.2.4. Kökssäljare och snickare ... 14

3.2.5. Statistisk centralbyrån... 14

3.2.6. Bortfall ... 14

3.4. Experiment ... 15

3.4.1. Experiment 1 ... 15

3.4.2. Experiment 2 ... 15

4. Resultat ... 17

4.1. Teorier ... 17

4.2. Intervjuer med olika aktörer ... 19

4.2.1. Ergonom ... 19

4.2.2. Arkitekter ... 20

4.2.3. Byggherre ... 20

4.2.4. Kökssäljare ... 21

4.2.5. Snickare ... 21

4.2.6. Statistiska Centralbyrån ... 22

4.3. Experiment 1 ... 22

4.4. Experiment 2 ... 24

5. Analys ... 25

5.1. Teori ... 25

5.2. Medellängd ... 25

5.3. Intervjuer ... 25

5.4. Experiment ... 26

6. Förslag... 27

6.1. Förslag till Svenska Institutet för Standarder ... 27

6.2. Förslag till dagens kök ... 27

7. Diskussion ... 29

7.1. Metoddiskussion ... 29

7.1.1. Teori ... 29

7.1.2. Intervju ... 29

7.1.3. Experiment ... 29

7.2. Resultatdiskussion ... 30

7.3. Diskussion om studiens förslag... 30

8. Slutsatser... 33

Referenslista... 35

Bilagor ... 37

1. Introduktion

Kökets utformning och dess användningsområde har ändrats genom tiderna. För att förstå utvecklingen av köket kommer det i denna uppsats kortfattat presenteras hur köken såg ut från 1500-talet till 1950-talet. År 1948 genomfördes en grundlig undersökning med syfte att ta fram standardmått för att underlätta hushållsarbetet. Undersökningen gjord av Hemmets Forskningsinstitut (HFI) resulterade i standardmått för bland annat kök baserat på att det var en kvinnas arbetsplats. Dessa standardmått har förändrats genom åren för att anpassas efter nya behov och användningsområden. Däremot har köksbänkens höjd inte följt samma utveckling.

1.1. Bakgrund och problembeskrivning

I slutet av 1500-talet byggdes enrumsstugor som är en av Sveriges äldsta former av bostad. Enrumstugan förknippades oftast med fattiga bebyggelser. Dessa byggnader formades med tak som nästan gick ner till marken och hade en öppning för utsläpp av röken från eldstaden. Öppningen hade även till uppgift att släppa in dagsljuset (Hidemark 1986).

Vid 1600-talet vidareutvecklas byggandet med enkelstugan och parstugan. Enkelstugan efterliknande enrumsstugan men med en vägg som skilde förstugan och stugan åt. Mellan 1700-talet och 1800-talet förändrades enkelstugan ytterligare då den stora spismuren blev placerad i husets mitt samtidigt som köket flyttades in i kammaren. Den öppna eldstaden användes för uppvärmning av stugan och kammaren. Användningen av stugan var speciellt inriktad till kök och sovplats samt arbetsrum under vinterhalvåret men undantag gjordes vid speciella tillfällen eller vid besök av finare gäster (Hidemark 1986).

Parstugan var en blandning av stuga, kammare och gäststuga. Gäststugan ansågs som ett “finrum” och eventuellt som en festsal (Hidemark 1986). Inspirationen för finrummet i parstugan kom från den svenska herrgården eftersom det var en plats för fester och bröllop. Detta gjordes för att herrgårdarna hade mycket plats vilket man ville eftersträva genom att bygga parstugan. Det var människor med bättre ekonomi som kunde bygga parstugan, alltså inte vanliga bönder utan medelklassbönder (Sydved u.å). Runt 1800-talet byggdes parstugan oftast med 2 våningar där det fanns möjlighet att flytta festsalen upp till andra våningen (Hidemark 1986).

Historiska händelser påverkade kökens utformning. Under 1800-talet behövde väldigt många av Sveriges byggnader återuppbyggas på grund av brand, framförallt i tätorterna.

Kungliga arkitekter som var sakkunniga i frågan ansvarade för ombyggnation, restaurering och underhållning av slott eller likvärdiga byggnader. Ytterligare ansvar tilldelades dessa arkitekter för att skapa riktlinjer till ombyggnationer av offentliga byggnader så som tingshus, kyrkor och sjukstugor. Detta gav inspiration även i den privata byggsektorn att efterlikna dessa nybyggnationer (Barton 2004).

På 1850-talet omvandlades den öppna eldstaden till en sluten eld i järnspisen. Höjden på järnspisen var cirka 60 centimeter över golvet vilket medförde ansträngande

arbetsmoment vid matlagning. Med järnspisen kom även varmvattensbehållaren in i köket som oftast tillverkas av koppar och med en tillhörande vattenkran. Lyxen av att ha varmvatten inne i huset lockade många till dessa nya kök. På det här sättet utformades köken ända in i 1920–30 talet (Snidare 2004).

Användningen av järnspisen och därmed behovet av att göra den mer användarvänlig ledde till att den murades upp. Dessutom sattes hyllor upp på väggarna och diskbänk

byggdes runt spisen. Detta gjorde att arbetet i köket förenklades och blev mindre tidskrävande (Snidare 2004).

Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening (HSB) som var det första

bostadsföretaget som intresserade sig för kökets inredning. HSB lanserade sina kök med varmvatten och gasspis på 1920-talet. Företaget fabrikstillverkade köksinredning såsom kökshyllor och diskbänkar. Utvecklingen hade hittills gått framåt men höjdmåtten var fortfarande inte anpassade efter kvinnornas behov (Thiberg 1981).

Funktionalismens genombrott under 1930-talet ändrade på byggnadstankarna och medförde uppdelning av rummens olika funktioner vilket innebar att köket, sovrummet och matplatsen skulle separeras. Kvinnor tog på sig rollen att försöka ändra och förbättra kökets arbetsmoment för att det var deras arbetsplats. Kvinnorna lämnade sina åsikter till HFI som i sin tur undersökte hur köket skulle rekonstrueras baserat på deras åsikter och önskemål (Thiberg 1981). Detta ledde till att studier och experiment genomfördes på 1950-talet för att undersöka hur köket bäst skulle utformas och detta resulterade i standardmått för kök. Närmare beskrivning av denna studie presenteras i avsnitt 2.

Teoretiska utgångspunkter.

Problemet idag är att standardmåttet för köksbänken och höjden mellan köksbänken och överskåpet togs fram på 1950-talet och baserades på att köket var en arbetsplats enbart för kvinnor (Parr 2002). Sedan dess har det skett stora förändringar i samhället inte minst när det handlar om kvinnors och mäns medellängd, arbete utanför hemmet och

ansvarsområden gällande hushållsarbetet. Med andra ord, utvecklingen av kökets

utformning motsvarar inte dagens behov eller brukarens förutsättningar för att få ett bättre arbetssätt i köket.

1.2. Syfte och mål

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för köksmått ur ett ergonomiskt perspektiv och indikera en grund för framtida utredning, planering och utformning av kök. baserat på nutida forskning och behov.

Målet är att skapa bättre underlag för olika aktörer och anpassningar i kökets utformning med fokus på mått utifrån ergonomi för att få en jämställd arbetsplats i köket. Målet är även att undersöka vilka faktorer som påverkar hur köket kan göras mer funktionellt och jämställt för brukare i köket för att därmed kunna utföra arbetet utifrån bästa möjliga förutsättningar.

1.3. Avgränsningar

Undersökningen har i första hand begränsats till höjden på köksbänken samt relationen mellan överskåp och köksbänken i hemmet. För att uppsatsen inte ska bli för omfattande utelämnas ett antal faktorer exempelvis ekonomi, material och hygien. Hänsyn till funktionsnedsättningar och anpassning efter särskilda behov ingår inte i undersökningen.

2. Teoretiska utgångspunkter

I följande avsnitt presenteras kortfattat vetenskapliga teorier om hur köket har utvecklats i USA, Tyskland, England och slutligen Sverige för att ge en helhetsbild av processen.

Syftet är att illustrera hur studier och forskning i andra länder har bidragit till köksstandard som används i Sverige idag.

2.1. Kökets utveckling

Kökets utveckling var en del av de samhällsrelaterade förbättringar som gjordes i hemmet, samhällsrelaterade frågor samt att förbättra levnadsstandarden i allmänt. Detta presenteras i kronologisk ordning nedan.

2.1.1. 1900-talet i USA

Kökets utformning i USA:s historia baserades på kvinnor, eftersom det var kvinnor som tillbringade största delen av sin tid i köket (Schneiderman 2010). Frederick Taylor, Georgie Boynton Child, Helen Binkerd Young och Christine Frederick var en grupp arkitekter i USA som började tidigt under 1900-talet att forska om hur ett effektivt kök skulle utformas. Arkitekten Frederick Taylor vidareutvecklade effektiviseringen av kökets utformning och genomförde rörelsestudier som visade hur köksinredning bäst skulle placeras. Arbetsmomenten som undersöktes var matlagning, leverans till matbord och städning efter måltid. Taylor kom fram till att arbetet i köket effektiviserades genom att placera diskbänk, ugn och spis, kylskåp och förvaring på ett sätt som underlättade för ovannämnda arbetsmoment, se Figur 1. Placeringen av köksinredningen gjordes så att vägen för matlagning och matleveransen till bordet inte korsade varandra. Detta ledde till mindre antal steg vid matlagning och enklare matleverans (Tucker 2014).

Figur 1. Ett effektivt sätt att placera köksinredningar enligt Taylor år 1914. Källa: Tucker (2014).

Rekonstruktion av Phuong Mac.

2.1.2. 1920-talet i Tyskland

Under 1920-talet var Tyskland först i Europa att undersöka och införa standardmått i hemmet. Inspirationen till forskningen i Tyskland baserades på tidigare forskning som gjorts i USA på kvinnornas arbete i köket. Forskningen baserades även på kvinnans kroppslängd (Bullock 1988).

Vid denna tidpunkt utfördes köksarbeten både stående och sittande för att underlätta och effektivisera tidskrävande arbeten (Berg, Boalt & Holm 1960). Design av basskåp fastställdes vilket försvårade sittande arbete i köket (Schneiderman 2010).

Slutresultatet bestod av fyra olika skåpstyper som kunde monteras på tio olika sätt vilket medförde 200 variationer. Anpassningarna gjordes även för kökets utrustning samt standarder för användningen av hushållsartiklar. Målet för denna del av studien var att spara tid, plats och ansträngning vid utförande av köksarbete (Schneiderman 2010).

2.1.3. 1930-talet i England

Kökets utveckling i England undersöktes primärt av Elizabeth Denby och därefter av Jane Drew. Dessa kvinnor arbetade för att förbättra levnadsstandarden i England och anses idag vara de som lade grunden för utvecklingen av Englands standardisering inom byggkonstruktioner (Llewellyn 2004).

Elizabeth Denby specialiserade sig på boenden för arbetsklassen. Hon var inte utbildad arkitekt men var en av få som kunde tas på allvar gällande arkitekturfrågor i ett

mansdominerat yrke eftersom hon var medlem i regeringskommittén och den professionella kommittén i England. När Denby började ta fram riktlinjer för att organisera kökets utformning var hennes tanke att köket skulle vara ett “effektivt maskineri”, vilket innebar att gynna kvinnans arbetsförhållanden i köket för att kunna arbeta på bästa sätt (Llewellyn 2004).

Jane Drew var första kvinnan att bli ordförande i Architectural Association i England och klassades som den tidens moderna arkitekt. Vidare forskning som grundades på Denbys studie introducerades av Drew där hon forskade vidare på nytt material och

produktionsmetoder samt kvinnors ökade genomsnittliga längd som bidrog till standardiseringen av kökets mått i England (Llewellyn 2004).

Drew undersökte år 1944 skillnaden mellan kvinnliga och manliga arkitekters sätt att arbeta vid utformning av hem. Enligt Drew hade de kvinnliga arkitekterna en mer sympatisk och djupare uppfattning om hemmets utrymme tack vare deras roll i hemmet (Llewellyn 2004).

Köket skulle designas och byggas för att anpassas efter kvinnans kroppslängd. Kökets skåpselement kunde placeras oberoende av varandra för att minska ansträngningen vid olika arbetsmoment och minska arbetstiden (Llewellyn 2004).

Drew ansåg att relationen mellan köket och huset var viktig att förstå eftersom köket är centrum av bostaden. Enligt Drew fanns inte det ideala köket men hennes ambition var att tillgodose den största delen av befolkningens behov genom standardisering av

köksmåtten (Llewellyn 2004).

2.1.4. Kökets utveckling i Sverige

I Sverige var det Hyresgästernas Sparkasse- och byggnadsförening (HSB) som år 1924 presenterade det moderna svenska standardköket vilket lockade många till dessa bostäder.

HSB var den tidens ledande bostadbyggare i Sverige (Forshed & Nylander 2003). Det moderna köket enligt HSB hade köksbänk och kran för varm- och kallvatten samt skafferi mot yttervägg med ventilation för kylning (Hisingeftw 2015). På motstående sida

monterades gasspis och rymliga skåp med köksbänk för att bidra till en bättre arbetsplats, se figur 2 (Historiska hem u.å).

Figur 2. Den tidens moderna kök som togs fram av HSB år 1924. Där monterades gasspis och köksbänk med skåp undertill. Skafferi placerades vid yttervägg för att kunna ventilera för kylning. Källa: Historiska hem

(u.å) Rekonstruerad av Hector Solar baserad på HSB:s fotomaterial.

2.1.5. 1930-talet i Sverige

Under 1930-talet var utrymmet i köket fortfarande litet och passade inte bra med den tidens nya köksinredning. Köksluckorna på den tiden var släta och klädda med masonit för att lättare hållas rena. Den rostfria diskbänken användes flitigt under denna period för att den var hygienisk och lätt att underhålla. Det var inte vanligt att använda överskåp eftersom det var en ekonomisk fråga då skåpen var dyra och utnyttjandegraden ansågs vara minimal (Historiska hem u.å).

2.1.6. 1940-talet i Sverige

På 1940-talet blev det billigare att tillverka överskåp och hörnskåp tack vare

industrialismen vilket möjliggjorde att det blev allt mer populärt att använda. Förslaget till standardiseringen för kök togs fram under år 1948 som sedan publicerade på 1950- talet (Historiska hem u.å). Förslaget riktades till att spara husmodern arbetstid och onödiga steg vid köksarbete. Den första svenska köksstandarden var motrörelsen till 30- talets små kök. Det blev bättre placering av rostfria diskbänkar, arbetsytor och kylskåp.

Överskåp kompletterades även med skjutluckor och dess höjder anpassades efter kvinnors genomsnittslängd (Stadshem u.å).

2.1.7. 1950-talet i Sverige

På 1950-talet togs en svensk standard för kök fram som innehöll enhetliga och specifika rutiner för att bygga bostäder i Sverige. Sverige Arkitekters Riksförbund (SAR), Svenska Slöjdföreningens Bostadsutredning, HFI och Byggstandardiseringen tog fram

standardmått för byggnation av bostäder i ett stort utredningsarbete (Historiska hem u.å).

Målet var att fastställa mått, dimensioner, storlekar, och gränssnitt för att kunna utföra byggnationen på ett effektivt och ekonomiskt sätt. Ytterligare mål med standardiseringen var att arbetsmomenten i hemmet skulle uppnå en högre standard och användaren skulle

kunna arbeta på ett mer effektivt sätt. (Nationalencyklopedin u.å). Forskning kring arbetshöjd baserades på kvinnor som då hade en genomsnittslängd på 164 cm.

Arbetsställningar som ingick i köket var armsträckning, stående och sittande arbetsform där kraven på höjderna anpassas för olika arbetsmoment se Figur 3 (Berg et al. 1960).

a) b) c)

Figur 3. Olika arbetsställning i köket, där a) sträckningsform, b) stående arbetsform och c) sittande arbetsform. Källa: Thiberg (1981). Rekonstruktion av Phuong Mac.

Forskning ledde till måttsystem för placering av både över och underskåp samt högskåp, garderob och städskåp. Ett exempel är diskbänkens höjd på 90 cm för att göra arbetet enklare vid diskning se Figur 4. Riktlinjer togs även fram för hur fast- och lös inredning skulle utformas och vilken inredning som skulle ingå i köket (Historiska hem u.å).

Figur 4. Skåpdjup och skåphöjd med anslutningen till takhöjd. Måttprinciperna för svenska standard för köksinredning. Källa: Thiberg (1981). Rekonstruktion av Hector Solar.

Utredningen studerade testpersonens förflyttningar i köket när olika arbetsmoment utfördes, detta för att se hur mycket tid de spenderade på de olika arbetsuppgifterna.

Olika utformning och placering gjordes på exempelvis höjden av diskhoar och skåp,

placering av spisar och kylskåp, i ett försök att skapa högfunktionella kök. Ett specifikt moment i studien var att se till att flera personer skulle kunna arbeta i köket samtidigt enligt Figur 5 (Kaijser & Sax 2013).

a) b)

Figur 5. Förflyttningsstudier i köket vid tillagningen av en måltid. De svarta linjerna visar hur husmodern flyttar sig i köket och de ellipsen anses att vara utgångspunkt för olika arbetsmoment. I a) visar att husmoderns förflyttningar mellan olika arbetsplatserna och förvaringsutrymme med 1295 steg och i b) visar

samma måltid och det tog bara 1107 steg. Källa: Berg et al. (1960). Rekonstruktion av Hector Solar.

2.1.8. Hemmens forskningsinstitut

Hemmens forskningsinstitut grundades år 1944 med syftet för att skapa ett funktionellt hem. De inblandade i forskningsarbetet var kemister, arkitekter, näringsforskare, ingenjörer, sociologer och inte minst systrarna Carin Boalt och Brita Åkerman vilka presenteras närmare i nästa avsnitt. Anledningen med allt detta var att få så många synvinklar som möjligt i forskningen. Deras undersökning om en god boendestandard var väl utförd och detaljerad att den bidrog till skapandet av regler och normer för att

effektivisera resurser och minska arbetstiden i köket. I forskningen studerades

hushållsmaskinen och köksredskap, fysisk ansträngning vid olika arbetsmoment såsom diskning och städning. HFI publicerade en bok som heter ”Kök, planering, inredning” år 1952. Boken gav råd till allmänheten om större matplatser och fler avställningsytor i köket. Boken förändrade även höjd och längd på diskbänken och standardmått togs fram för både lådor och skåp. År 1957 omorganiserades HFI till vad vi idag kallar för

Konsumentverket (Byggfabriken 2016).

2.1.9. Brita Åkerman & Carin Boalt

Brita Åkermans hade en filosofisk utbildning och var ordförande för Hemkommittén.

Hemkommittén var en kvinnoförening i Stockholm som forskade kring familj- och bostadsfrågor. År 1941 publicerade Åkerman boken Familjen som växte ur sitt hem som ledde till en chefsroll i den statliga byrån Aktiv Hushållning (Nationalencyklopedin u.å).

Ett år senare blev hon verkställande ledamot i arbetsutskottet för Hemmens forskningsinstitut (Svenskt kvinnobiografiskt lexikon 2020).

HFI-chefen Carin Boalt var den första kvinnan i Sverige som blev professor vid en teknisk högskola. Boalts vetenskapliga arbete och opinionsbildning har förändrat synen på hemarbete och bostäder. Hennes huvudsakliga studieområde handlade om bostädernas funktioner utifrån kvinnornas och barnens behov. År 1964 hade Boalt ansvaret för de

blivande arkitekterna på tekniska Högskolan i Lund. Hennes studieinriktning var fokuserad på brukarna, framtiden och funktioner i bostäder. Boalt och Åkerman anses vara pionjärer i framtagningen av Svensk Standard (Svenskt kvinnobiografiskt lexikon 2018).

2.2. Dagens samhälle

Det har skett stora förändringar i samhället när det handlar om kvinnors sysselsättning och ansvarsområden gällande hushållsarbetet. Statistiska centralbyrån (SCB) beskriver hur i dagens samhälle män och kvinnor delar arbetet i köket i högre utsträckning jämfört med tidigare undersökningar. Jämställdhetsmyndigheten (JäMy) är en statlig myndighet där ett av deras politiska mål är att uppnå en jämn fördelning av det obetalda hemarbetet.

Enligt JäMy avses hemarbete det hushålls- och underhållsarbete som utförs i hemmet (Jämställdhetsmyndigheten 2019).

2.2.1. Dagens jämställdhet

Enligt statistik från SCB där en undersökning gjordes angående hur hemarbete utförts för att se hur jämlikt det är mellan kvinnor och män. Målgruppen var människor mellan 20–

64 års ålder. Statistiken avser år 1990 till 2010. Resultatet visar att kvinnor år 2010 lägger 20 % mindre tid på hemarbeten jämfört med år 1990, till skillnad från män som har tillbringat ungefär lika mycket tid på hemarbete mellan samma period se Figur 6 Hemarbete (Statistiska centralbyrån 2011). Skillnaden mellan män och kvinnor är inte utjämnad ännu men är på god väg. Resultatet kommer att presenteras ytterligare i avsnitt 4. Resultat.

Figur 6. En genomsnittlig tid för aktiviteter mellan män och kvinnor i hemmet. De blåa staplarna representerar för år 1990, gula staplarna representerar för år 2000 och de röda staplarna representerar 2010. I den vågräta axeln visar olika aktiviteter som både kön utförde medan den lodräta axeln visar antal

timmar per dag de lägger på olika aktiviteter. Framtagen av SCB år 2011. Källa: SCB (2011).

2.3. Ergonomi

Köksbrukare som påverkas av arbetet i köket upplever framför allt smärtor i ryggen vilket kan leda till en nedsatt arbetsförmåga. Ett kök som är anpassat för olika kroppslängd ska förebygga skador och vara mindre beroende av antal timmar en brukare arbetar i köket (Berg et al. 1960).

En studie genomfördes av Hrovatin, Prekrat, Ravnik och Oblak (2015) inriktad på att analysera olika åldersgrupper vad gäller möjligheten att utnyttja både köksbänken och köksskåp. Studien visar att äldre personer har, jämfört med yngre personer, en begränsad rörelseförmåga i köket. Studien visar även att baserad på ergonomisk lämplighet är den optimala höjdnivån vid stående position 80–110 cm. Studien visar även att 90 cm hög köksbänk är för låg för ca 50 % av kvinnorna och nästan alla män, vilket oftast bidrar till smärta och svårigheten vid sträckningen till överskåpet. Vid eventuell höjning av

köksbänken behöver även överskåpet höjas enligt studien. Problematiken i den vertikala tillgängligheten i stående position för människor beror på längden och åldersskillnader (Hrovatin, Prekrat, Oblak & Ravnik 2015).

2.3.1. Medellängd i Sverige

Standardmåtten i köket är baserade på hur kvinnor använde köket på 1950-talet och deras medellängd som då var 164 cm. Det finns ett behov av att titta på hur medellängden är idag och om den skiljer sig från medellängden på 50-talet.

Enligt SCB har genomsnittslängd i Sverige ökat med drygt 1,5 cm mellan åren 1988 och 2010. Statistiken avser genomsnittslängd för män och kvinnor i åldrarna mellan 20–79 år (SCB 2018). Tabell 1 visar hur SCB:s medelvärde för längd inom olika åldersgrupper fördelar sig, samt för vilka år statistiken genomfördes.

Tabell 1. Visar genomsnittslängden mellan åren 1988 - 2011, genomfördes av SCB. Källa: SCB.

Medellängd

År 1988 - 1989 År 2008 - 2009 År 2010 - 2011 Ålder Medelvärde (cm) Medelvärde (cm) Medelvärde (cm)

20 - 29 år 173,6 174,2 174,3

30 - 39 år 173,0 173,7 173,5

40 - 49 år 172,3 173,5 173,2

50 - 59 år 170,6 172,6 172,6

60 - 69 år 169,3 172,0 171,9

70 - 79 år 167,9 169,6 169,8

Medelvärde 171,1 172,6 172,6

2.4. Organisation, regler och föreskrifter

Sverige har under en lång period haft regler och föreskrifter som alla ska följa för att behålla rätt nivå gällande bebyggelser. Under kommande punkter beskrivs några organisationer och myndigheter som ger råd och ställer krav på byggnationer i dagens samhälle.

2.4.1. Svenska institutet för standarder

Svenska institutet för standarder (SIS) är en institution som är verksam med att framställa standarder inom olika områden, exempelvis bygg och energi, hälso- och sjukvård, industri och material, kvalitet och hållbarhet samt miljö- och informationshantering (Svenska institutet för standarder u.å).

Standarden för kök (SS-EN 1116:2004) innehåller ritningar och beskrivningar av hur köksinredningen ska placeras och vilka mått som ska användas för olika komponenter i köket, se Figur 7.

Figur 7. Ritningar och standardmått för placering av köksinredningar. Källa: Svenska Institutet för Standarder (u.å). Rekonstruerad av Phuong Mac.

2.4.2. Statistiska centralbyrån

Statistiska centralbyrån (SCB) ansvarar för officiell statistik och annan statlig statistik.

Det innebär att SCB arbetar med att utveckla, framställa och sprida statistiken. Dessutom ska SCB samordna systemet för den officiella statistiken i Sverige (SCB u.å).

De insamlade uppgifterna behöver bearbetas med hög kvalitet för att statistiken ska vara pålitlig. SCB är certifierade enligt standarden ISO 20252 för marknads-, opinions- och samhällsundersökningar. Certifieringen bekräftar att SCB uppfyller grundläggande kvalitetskrav vid framställning av statistik (SCB u.å).

SCB har tagit fram statistik efter hur kvinnor och män arbetar i hemmet och deras genomsnittliga tid per dag för hemarbetets olika aktiviteter mellan åren 2010 och 2011.

Avgränsningen i statistiken var befolkningen mellan 20–84 år (SCB 2011).

Det som är relevant för uppsatsen är statistiken för matlagning och diskning- och avdukningsarbeten i hemmet. Figur 9 visar hur jämställdheten och arbetet var fördelat under denna period (SCB 2011).

Figur 9. Den vågräta axeln visar olika typ av hemarbetet medan den lodräta axeln visar arbetstiden för vad både män och kvinnor har tillbringat per dag. Framtagen av SCB år 2011. Källa: SCB (2011).

2.4.3. Arbetsmiljöverket

Enligt Arbetsmiljöverket krävs en lämplig arbetshöjd vid gestaltning av arbetsplatsen vilket baseras på en upprätt ställning med sänkta axlar och överarmarna nära kroppen.

Kraven gäller både för sittande och stående arbeten. Enligt Arbetsmiljöverkets

föreskrifter och allmänna råd om belastningsergonomi bör en lämplig arbetshöjd förhålla sig till kroppsstorlek och arbetsuppgift, se Figur 10 (Arbetsmiljöverket 2018). Kraven finns under Belastningsergonomi (AFS 2012:2) föreskrifter.

Figur 10. Det gröna området visar lämplig arbetshöjd för olika kroppslängd. De orange områdena visar mindre lämplig arbetshöjd enligt Arbetsmiljöverket. Källa: Arbetsmiljöverket (2018). Rekonstruktion av

Hector Solar.

3. Metod och genomförande

Syftet med denna arbete är att öka förståelsen för köksmått ur ett ergonomiskt perspektiv och utgöra en grund för framtida planering och utformning av kök baserat på nutida forskning och behov. Metoderna som har använts i uppsatsen var intervju, experiment och litteraturstudier för att få en djupare insikt och en bred uppfattning från olika synvinklar inom ämnet.

I följande kapitel presenteras metoderna som användes för att uppnå resultatet för uppsatsens.

3.1. Litteraturstudier

Litteraturstudier genomfördes med hjälp av artiklar från databaser, böcker, vetenskapliga artiklar, lagar och offentliga tryck samt källor från internet. Litteraturstudierna gav ett underlag för att analysera och vidareutveckla uppsatsen. Det ger en djupare förståelse och öka kunskap inom kökets historik och dess förändringsprocessen. Detta gjordes för att förstärka den akademiska grunden i examensarbetet. Vetenskapliga artiklar och tidskrifter inhämtades från Onesearch, Linneuniversitetets biblioteksdatabas. De svenska sökorden som användes för att hitta artiklar var bland annat köksplanering, köksmått, kökets standardmått, ergonomi, kök design med flera. Statistiken och offentliga rapporter hämtades från bland annat SIS och SCB.

3.2. Intervjuer

Intervjuer valdes som metod för att få svar från sakkunniga personer och få en helhetsbild av hur måttförhållanden i köket är framtagna och används. En semi-strukturerad Intervju genomfördes i examensarbetet. En semi-strukturerade intervju är en anpassad

intervjuprocess som innebär att intervjun utgår från fördefinierade frågorna för att kunna hålla intervjun inom vissa ramar. Detta för att personen ska beskriva ur sitt personliga perspektiv utan att ledas av intervjuaren. I den semistrukturerade intervjun kan följdfrågor förekomma för att ytterligare fördjupa sig i personens kunskap (Bryman 2011).

Den information som samlas in genom intervjuerna var främst intryck, åsikter och synpunkter. Målet med frågorna som ställs till respondenterna är att lyfta fram problem och deras uppfattningar och åsikter. Studenterna vände sig till ergonomer, arkitekter, byggherrar, snickare, kökssäljare och köksbrukare. Intervjun gjordes via telefon där de fördefinierade frågorna först skickades över till respondenterna. Anledningen för att frågorna skickades i förväg var att respondenten skulle få tid att tänka igenom sina svar och känna sig förberedda. Frågorna som ställdes under intervjuerna redovisas som bilagor 1 - 11.

3.2.1. Övergripande frågor

Två frågor ställdes till samtliga respondenter för att få ett övergripande svar. Målet med frågorna var att få en uppfattning om vad de olika respondenterna tycker om höjden på bänkskivan och överskåpet hemma. Se de frågorna nedan.

Övergripande frågor

• Tycker du att höjden på bänkskivan hemma hos dig är anpassad efter dig?

• Tycker du att höjden på överskåpet hemma hos dig är anpassad efter dig?

3.2.2. Intervju med ergonom

En ergonom har intervjuats för att få en uppfattning om hur kroppen bör röra på sig när köksarbete utförs. Frågorna handlade om arbete i stående position och gällde allt från materialval och optimal arbetsställning till hur köksarbete ska utföras ur ett ergonomiskt perspektiv.

Råd togs även av ergonomen för att på bästa sätt kunna utföra experimentet. Det är i experimentet viktigt att varje individ först ska justera höjden efter sitt eget önskemål och därefter att förklara hur ergonomen tänker för att arbeta på rätt sätt med hänsyn till deras synpunkter och rekommendationer. Frågor kring hur individen själv tycker om höjden på köksbänk hemma var också relevant och viktigt att ta upp under experimentet. Se

intervjufrågorna i bilaga 1.

3.2.3. Arkitekter och byggherre

Intervjun med arkitekterna skedde via telefon och intervjun med byggherren skedde via mail. Tre arkitekter och en byggherre intervjuades för att få deras uppfattning om hur en eventuell ändring av standardmåtten kan ändra på utseende och designen. Frågor om vem som kan ta initiativ om förändringar ställdes samt om det finns någon skillnad mellan privata beställare och företag. Se intervjufrågorna i bilaga 2 och 3.

3.2.4. Kökssäljare och snickare

Intervjun av kökssäljarna skedde genom en fysisk intervju, fyra olika intervjuer gjordes med frågor riktade till säljarnas expertis. Kökssäljarna och snickarna fick samma frågor, utskickade några dagar innan för att de skulle kunna läsa igenom och svara på frågorna på bästa sätt. Intervjuerna med snickarna skedde genom ett gemensamt möte där fem olika snickare deltog. När intervjun genomfördes och frågor ställdes kunde vem som helst av snickarna svara och diskutera kring frågan. Frågor om vilka regler som följs vid

försäljning av köksbänk respektive överskåpet ställdes. Ytterligare frågor ställde gällande sambandet mellan bänkskivan och överskåpet och vilka utmaningar som finns vad gäller standardmåtten. Fullständiga intervjufrågor redovisas se Bilaga 5 och 6.

3.2.5. Statistisk centralbyrån

Intervjun med SCB gällde framför allt tidsanvändning och fördelning av arbetet i hemmet samt ger förståelser för jämställdhetsperspektiv. Frågor om tidigare undersökning och varför de var intresserade av att studera statistiken i hemarbetes aktiviteter ställdes.

Ytterligare frågor ställdes gällande arbetsför ålder och urvalpersonerna. Intervjun skedde via mail. Se intervjufrågorna i bilaga 7.

3.2.6. Bortfall

Cirka 25 ämnesexperter blev kontaktades via mail såsom arkitekter, SIS, Boverket och Arbetsmiljöverket. Tolv personer ville svara på frågorna. Ett alternativ att svara på frågorna utan att bli uppringt erbjöds men detta fungerade inte för respondenterna. En utav fyra tillfrågade ergonomer svarade på våra frågor och blev intervjuad genom videosamtal.

Antalet testpersoner för experimentet minskade på grund av rådande Covid-19 vilket kan ha påverkat resultaten. Initialt skulle 200 testpersoner ha deltagit men endast 42 hade möjlighet att delta.

Den största bortfallet var kökstillverkare och två olika myndigheter som inte hade möjlighet att delta i undersökningen. Fyra stora kökstillve kontaktades men ingen svarade. Ett flertal sakkunniga personer inom dessa myndigheter kontaktades men kunde inte delta. Intervjufrågor till respektive aktörer hittas under bilagor, se Bilaga 8, 9 och 10.

3.4. Experiment

Två fysiska experiment utfördes på Linnéuniversitetet. Experimenten ägde rum i M-huset i en datasal. Material som används i experimentet var: måttband, höj- och sänkbart bord, egenhändigt konstruerad hylla, en skärbräda och en kniv. För att vara säker på att mätningen inte skulle leda till stora felmarginaler mellan varje mättillfälle togs måtten alltid från samma punkt på golvet. Noggrannheten avrundades till närmaste centimeter vilket ger en fel marginal på

±

Experimenten genomfördes för att få en förståelse för hur människor uppfattar arbetet i köket. Experimenten beskrivs i nästa stycke.

3.4.1. Experiment 1

Experimentet baserades på att standardhöjden på bänkskivan är 90 cm och att överskåpets högsta hyllplan ska vara 190 cm över golv. Påpekas bör att förhållandet mellan

bänkskivan och överskåpet är ett fast standardmått på 50 cm vilket medför att om ändring görs av köksbänkens höjd ändras även överskåpets höjd. Överskåpet har ett normaldjup på 30 cm och höjden till översta hyllplanet är fastställt på 100 cm över bänkskivan.

Under experimentet fick testpersonen fylla i en förberedd enkät, se Bilaga 11–12. Här kunde testpersonen skriva ner resultatet genom hela experimentet. Experimenten utfördes med ett höj- och sänkbart bord där testpersoner kunde ställa in den önskade arbetshöjden.

Sedan tillfrågades personerna om deras upplevelse av köksbänkens höjd samt relationen mellan köksbänken och överskåpet. Efteråt ombads testpersonen att göra om

experimentet enligt råd från ergonomer gällande arbetsställningen och arbetssätt. Den instruktionen som gavs till testpersonen under experimenten var:

Arbete vid köksbänken: Under arbete på köksbänken ska testpersonen hålla armbågarna nära kroppen med en vinkel med armarna i lite mer än 90 grader vilket medför en neutral form och minskar tröttheten i armarna vid längre arbetstid. Stå i en välbalanserad position med axlarna avslappnade. Testpersonen behöver tänka på att använda handleden vid skärning och hackning istället för att använda hela armens rörelse.

Sträckning till överskåpet: Stå välbalanserad på fötterna och en lite bit ifrån köksbänken för att (vid behov) gå upp på tår och luta framåt vid sträckning om något ska plockas ner från översta hyllan. Det är viktigt att inte luta sig mot köksbänken med ena armen och felbelasta axeln vid sträckningen.

Detta andra moment gjordes för att undersöka om resultatet då skiljer sig. Tanken är att undersökningen ska ge en djupare förståelse för hur köksbänkshöjden påverkar

möjligheten till ett bekvämt arbetssätt beroende på personens längd. Ytterligare frågor ställdes angående hur testpersonen tycker köksbänkenshöjden hemma är anpassad efter deras behov, köksbänkenshöjden och överskåpets översta hylla hemma är (bild på sträckning). Detta för att få en kännedom om hur individen upplever kökets höjdmått hemma. Det deltog totalt 42 olika personer i experimentet. Det var 16 kvinnor och 26 män och längderna på testpersonerna var mellan 162–197 cm.

3.4.2. Experiment 2

Det andra experimentet handlar om förhållandet mellan köksbänken och överskåpet med andra villkor och förutsättningar så som olika djup på köksbänken. Det vanliga djupet på köksbänken i dagens kök är 60 cm eller mer sällan 70 cm men det förekommer. Testet gjordes med båda bänkdjupen. Djupet på överskåpet och måttförhållandet mellan köksbänken och överskåpet förändrades inte i experimentet. Det betyder att förhållandet mellan köksbänken och överskåpet fortfarande är 50 cm och överskåpets djup är 30 cm.

Experiment hade samma steg och förutsättningar som tidigare nämnd gällande sträckning ur ett ergonomiskt perspektiv. Testpersonen fick justera höjden på överskåpet då

köksbänken var 60 cm djup respektive 70 cm djup. Vid båda djupen mättes höjderna för att kunna reflektera över skillnaderna. Även här fick testpersonen fylla i en förberedd enkät under hela experimentet. Ytterligare frågor ställdes om vilket djup på köksbänken de föredrog, antingen 60 cm eller 70 cm djup.

Antal testpersoner i det andra experiment var 15 personer och i åldrana 20 - 40 år där medellängden var 178 cm.

Tanken med experiment 2 var att kunna jämföra olika djup på köksbänken och vad som händer vid sträckning till överskåp. Experiment 2 utfördes också med ett höj- och

sänkbart bord så att testpersonen kunde ställa in översta hyllans höjd efter eget behov och tycke. Ytterligare frågor ställdes angående om testpersonen tycker att djupet på

köksbänken stör vid sträckning till överskåp och vilket djup på köksbänken testpersonen föredrar. Detta för att få kännedom om vilket djup som är att föredra. Slutligen frågades om vilket djup som testpersonen föredrar.

4. Resultat

I detta avsnitt presenteras en sammanställning av genomförda intervjuer samt experiment, dessa tillsammans utgör uppsatsens resultat.

4.1. Teorier

Som tidigare nämnt har SCB genomfört en undersökning mellan åren 1990 och 2010 om fördelning av hemarbete. Målgruppen var människor mellan 20 och 64 år. I denna undersökning kom SCB fram till att fördelningen av hemarbetet var 62% för kvinnor och 38% för män 1990 och 56% respektive 44% år 2010. Denna tendens tyder på att

hemarbetet blir mer jämställt ju mer åren går men har ännu inte nått målläget 50/50.

Vid framtagning av uppsatsens antagande har följande beräkningar använts, se Tabell 2 och 3.

Tabell 2. Fördelning av hemarbete för kvinnor enligt SCB och antagande illustreras under beräknings flik.

Rekonstruerad av Hector Solar.

Tabell 3. Fördelning av hemarbete för män enligt SCB och antagande illustreras under beräknings flik.

Rekonstruerad av Hector Solar.

År Män (%) Beräkning (%) Härkomst

1990 38 SCB

2000 40 40/38=105,3 SCB

2010 44 44/40=110,0 SCB

2020 44*107,6=47,4 (105,3*110,0) / 2=107,6 Antagande

2030 47,4*107,6=50,97 (105,3*110,0*107,6) / 3=107,6 Antagande

Baserat på SCB:s data om fördelning av hemarbete kan antas att en jämställd fördelning av hemarbete uppnås först 2030, vilket illustreras i Tabell 4 och Figur 11.

År Kvinnor (%) Beräkning (%) Härkomst

1990 62 SCB

2000 60 60/62=96,8 SCB

2010 56 56/60=93,3 SCB

2020 56*95,1=53,2 (96,8*93,3) / 2=95,1 Antagande 2030 53,2*95,1=50,6 (96,8*93,3*95,1) / 3=95,1 Antagande

Tabell 4. Fördening av hemarbetet enligt SCB mellan år 1990-2010. Antagande med samma tendensen mellan år 2020-2030 togs fram av studenterna vilket uppnår 50/50 år 2030. Källa: SCB (2011).

Rekonstruerad av Hector Solar & Phuong Mac.

År Kvinnor (%) Män (%) Härkomst

1990 62 38 SCB

2000 60 40 SCB

2010 56 44 SCB

2020 53 47 Antagande

2030 51 51 Antagande

Figur 11. I diagrammet redovisas resultatet av fördelning av hemarbetet. Den heldragna kurvan i röd färg representerar män. Den heldragna kurvan i gul färg representerar kvinnor. Den vågräta axeln visar årtalet

och den lodräta visar den procentuella fördelning av hemarbetet. Källa: SCB (2011). Rekonstruerad av Hector Solar & Phuong Mac.

SCB har även data om medellängden. Den visar att befolkningens medellängd har ökat från 1988 - 1989 till 2010 - 2011 med 1,5 centimeter.

4.2. Intervjuer med olika aktörer

I syfte att ta fram aktuella data om hur den optimala utformningen av ett kök bör se ut har följande professioner intervjuats: ergonom, arkitekt, kökssäljare, snickare och statistiska centralbyrån. Nedan presenteras en sammanfattning av deras svar.

4.2.1. Ergonom

I intervjun med en ergonom som har lång erfarenhet av liknande undersökningar bidrog hen med allmänna råd till uppsatsen och rekommendation för genomförande av

experimenten.

På frågan om hur människans kropp blir påverkad av fel arbetshöjd på exempelvis kökets bänkskiva svarade ergonomen att en icke optimal höjd kan orsaka belastning på kroppens muskler, ligament och leder. Rekommendationer från ergonomen för en optimal

arbetsställning är att hålla kroppen i neutral form, exempelvis balanserat stående med jämn belastning och fri andning där skulderbladen är avslappnade samt att tänka på att arbeta med armbågarna mot kroppen. Variation i arbetet är viktigt för blodcirkulationen och för att sätta kroppen i en annan rörelse.

Vad gäller standardhöjd som är anpassad för köksbrukare i dagens samhälle svarade ergonomen att höj- och sänkbara kök är ett alternativ för köksbrukare. Det andra

alternativet är ett inbyggt trappsteg under köket. Ju fler möjligheter till anpassning desto bättre blir köksarbetet enligt ergonomen.

Ergonomen ombads att ge råd om hur experimentet bör utföras för att uppnå ett trovärdigt resultat. Ergonomen föreslog att testpersonen skulle själv ställa in höjden på bänkskivan efter eget tycke. Därefter skulle testpersoner ta del av råd ur ett ergonomiskt perspektiv gällande arbetssätt för att sedan upprepa experimentet.

Synpunkter och rekommendationen för att hur studenterna ska utföra experimenten på bästa sätt var att låta testpersonen ställa in bordet till personens eget tycke. Därefter ger råd till testpersonen ur ett ergonomiskt perspektiv för att arbeta på rätt sätt och undvika besvär och därefter utföra försöket igen.

Resultatet:

• Ergonomen tycker att det finns många optimala arbetsställningar där kroppen kan röra sig utan att få besvär.

• Ergonomen föreslog att problem med höjden kunde lösa genom att en del av arbetsyta kan vara höj- och sänkbar vilket passar för både män och kvinnor som arbetar i köket.

• Problem med höjden och sträckning till överskåp kunde lösas med ett inbyggt trappsteg under köket för att det ska passa för alla. Tillgodoser även förhållandet i medellängden av alla människor i Sverige idag.

• Vidare påstår ergonomen att materialval har minst påverkan jämfört med höjden men däremot kan materialval påverka muskler och leder i kroppen.

• Vid genomförandet av experiment gav ergonomen råd och rekommendationer för att koppla ihop både teori och praktik. De flesta rekommendationer ansågs vara avgörande. Exempelvis att stå balanserat med jämn belastning och fri andning där skulderbladen är avslappnade samt att tänka på att arbeta med armbågarna mot kroppen.

4.2.2. Arkitekter

I telefonintervjun med arkitekter framkom att utseende och design i köket inte blir påverkad, även om standardhöjden ändras. Nästan varje kök vid privata uppdrag är anpassat efter kundens önskemål men standardhöjden på bänkar brukar behållas. Företag är mer intresserad av att uppfylla önskad funktion medan privata kunder ofta lägger större vikt på design över funktionen. En utmaning för arkitekter brukar vara att designa för privatpersoner då de har fler specifika önskemål. Alla arkitekter som intervjuades är medvetna om att dagens standardmått för köksbänkens och överskåpets höjd togs fram på 1950-talet. Ett av de köksmått som respondenterna skulle vilja ändra är att höja

köksbänken så att den skulle passa både män och kvinnor. En annan förändring som önskades var större arbetsytor.

Resultat:

• Arkitekterna påstår att utseende och design av inredningar i köket är oberoende av standardhöjden.

• Arkitekterna anser att dagens bänksyta är för små och förväntar sig att en ny standard ska komma med bättre villkor och förutsättningar.

• Alla arkitekter är medvetna om att dagens standardmått för köksbänkens och överskåpets höjd togs fram på 1950-talet.

• En del av köket skulle kunna vara höj och sänkbar för att alla ska kunna jobba i köket på bästa sätt.

4.2.3. Byggherre

Byggherren föreställde sig att utseende och design av inredningar ändras granska lite om standarshöjden förändras. Vidare ställdes frågor om avvikelser från standard vid

projekteringsskedet och vem som kan ta initiativ till olika förändringar, då svarade byggherren att nästan varje kök är anpassad efter kundens önskemål men standardhöjden på bänkar brukar behållas. Utmaningar som byggherren upplevde är att bryta mönstret och frångå något som används i 60 år där det är stora påtryckningar från kunderna. I frågan om vilka mått som byggherren skulle vilja förnya svarades att bänkskivan skulle höjas för att det ska vara bättre anpassad för både män och kvinnor.

Resultat:

• Byggherren tycker att utseende och design skulle ändra så pass lite att det inte skulle upplevas annorlunda om standardhöjden förändras.

• Generellt så intresserar sig företag mest på att uppfylla önskad funktion medan privata kunder ofta lägger större vikt på designen utöver funktionen.

• Utmaningen för byggherrar var att bryta mönstret och frångå något som använt i 60 år.

• Byggherren är medveten om att dagens standardmått för kök togs fram på 1950- talet.

• Rekommendation är att kontakta kökstillverkare för att se underlagen de baserar sina produkter på.

4.2.4. Kökssäljare

Kökssäljarnas första tilldelade fråga gällde vilka regler eller standarder för bänkskivans och överskåpets höjd följs och svaret blev att byggreglerna följs med en lite variation på bänkskivan som ligger mellan 88 och 95 cm. Detta beror på vilken bänkskiva som används och dess tjocklek. Vissa skivor är ibland tunnare eller tjockare än de vanligen använda och påverkar då arbetshöjden. Exempelvis kan vissa laminatskivor vara tunnare och stenskivor ibland tjockare. Eftersom monteringen av köksskåpen görs efter ritning rekommenderas att överskåpet at monteras 50 cm över bänkskivan enligt standard.

Respondenterna tyckte att standardhöjden är bra samtidigt påpekar respondenten att kunden alltid kan få den anpassad. Det förekommer sällan att en kund vill ändra på bänkskivans höjd men enligt en respondent förklarade att det fanns en kund där alla i familjen var över 190 cm långa och önskade en högre köksbänk vilken kunden självklart fick men med beaktande av att när huset säljs så är höjden på köksbänken något som kan ställa till problem.

Vidare frågor var om eventuell ändring av standardhöjden skulle vara en utmaning för kökstillverkare, svaren blev generellt att det inte vara något problem fast det är mer en fråga som ska ställas till kökstillverkare och inte säljare. En säljare förklarade att det är relativt enkelt att ändra höjden på sockeln om ändringar görs. ”Tar ni hänsyn till

ergonomi när köks säljs/monteras?” var en annan fråga och självklart tar respondenterna hänsyn till ergonomi. Medvetenhet om ställning vid arbete och exempelvis tunga lyft samt hur förvaring av köksredskap ska tas i hänsyn när ett köks presenteras för kunden.

Rekommendationer från en kökssäljare var att ett höj- och sänkbart kök löser ett flertal problem.

Resultat

• Standarder för höjder av köksbänk och överskåp följs men kan förekomma små avvikelser beroende på bänkskivans tjocklek.

• Säljarna tycker att standardhöjden passar dem flesta kunderna.

• Om eventuella ändringar av standardhöjder skulle ändras behöver det inte vara en stor utmaning att fixa åter gärdet. Höjden på sockeln ändras för att lösa

problemet.

• I dagsläget är det inte många kunder som vill ändra på bänkskivans eller överskåpets höjd.

• En säljare föreslog att problemet med höjdskillnaderna kunde lösas genom att ha ett höj- och sänkbart kök.

4.2.5. Snickare

Första frågan var ”vilka krav finns vid montering av bänkskiva/överskåp?” och de svarade att det inte finns några direkta krav utan en kombination av kundens önskemål och kökstillverkarens rekommendationer. ”Monterar ni efter standardhöjder eller anpassar ni efter kundens önskemål?” var en annan fråga och svaret var att höjderna och anpassningarna bestäms oftast mellan kunden och kökstillverkarna när ritningarna görs.

Nya krav förekommer sällan förklarar snickarna och att det är bara att följa ritningarna när något ska monteras. Den största utmaningen för snickarna är att lösa praktiska problem på plats då ritningsunderlaget kan vara ofullständigt och förutsättningarna på plats kan variera. Detta kan exempelvis gälla både montering av diskhoar, diskmaskiner och stänkskydd. Snickarna blev tillfrågade om det skulle vara en utmaning att ändra

köksbänkens höjd. De menade att det beror på kökstillverkarna men om det endast gäller några centimeter kan anpassningen göras med justering av sockeln. Slutligen frågades om vad de själva tycker om standardhöjderna på bänkskivan och överskåpet och alla utom en tyckte att höjderna var anpassade efter deras privat behov. Snickaren som standardhöjden inte passade tyckte att dem var alldeles för låga eftersom han är ca 190 cm lång.

Resultat

• Krav som finns vid montage av bänkskiva och överskåp kommer från kökstillverkare och kundensönskemål.

• Standardhöjden är på 90 cm.

• Höjden bestäms oftast mellan kökstillverkare och kund då ritningarna görs.

• Om eventuell ändring av bänkhöjden, beror det på kökstillverkaren och hur mycket det ska ändras, är det bara några centimeter kan anpassa höjden på sockeln.

• Alla utom en snickare tycker att dagens standardmått passar deras privat behov.

4.2.6. Statistiska Centralbyrån

Respondenten från SCB svarade på frågor för att ta reda på hur statistiken på hemarbetet ser ut idag. Frågorna gällde allt från urval av åldersgrupper och könsfördelning i

statistiken till tidsanvändning i hemmet speciell i köket, samt tidigare statistik om hemarbetet i allmänhet. Respondenten beskrev att tanken med framtagen en statistik för tidsanvändning i hemmet var att statistiken ska ge en bild av människors vardagsliv och visa hur befolkningen fördelar sin tid på olika aktiviteter. Dessutom visar statistiken skillnader i kvinnors och mäns tidsanvändning, men också hur tidsanvändningen varierar i livets olika faser, se Figur 7. SCB undersökte om tidsanvändningen i hemmet tre gånger där första gången var i år 1990/91, andra gången var år 2000/2001 och den senaste var 2010/2011 med huvudsakligt syfte att studera jämställdheten mellan kvinnor och mäns utifrån ett tidsanvändningsperspektiv.

Resultatet gav möjligheten att beskriva likheter och skillnader i kvinnors och mäns vanor vad gällande vardagslivet och dess organisering. Vad gäller urval på olika åldersgrupper och kön berättade respondenten att fördelningen var jämn mellan könen och anledningen till olika åldersgrupperna valdes var att studera personer i arbetsför ålder och dess jämställdhetsperspektiv. Den arbetsföra åldern i undersökningen hör alla 20–64 åringar.

Se intervjufrågorna i bilaga 7.

Resultat

• Anledningen till att studien av tidsanvändningen gjordes var att se hur befolkningen fördelar sin tid och se skillnaden mellan män och kvinnor.

• Statistiken från tidsanvändningsunderlaget är vetenskapligt framtagen och kan därför användas som tillförlitlig referens.

• Hela Sverige representeras i undersökningen.

• Statistik inom uppsatsens ämne har inte gjorts av SCB tidiga än år 1990 - 1991.

4.3. Experiment 1

Resultatet från experiment 1 visade att medellängden på testpersonerna var 177 cm, här ingick testpersonerna med längd mellan 162 - 197 cm. Medelvärdet på bänkskivans höjd

efter testpersonernas eget tycke var på 93 cm. Därefter fick testpersonerna följa

ergonomiska rekommendationer och detta resulterade i att medelhöjden för bänken var 97 cm. Skillnaden mellan ”eget tycke” och ”mått efter ergonomiska rekommendationer”

skiljer 4 cm.

I undersökningen ställdes frågan om hur testpersonen upplevde bänkskivans höjd i sin egen hemmiljö. Det visade sig att alla med längden mellan 162 – 167 cm tyckte att höjden på 90 cm var anpassad efter deras behov. 70 % av testpersoner mellan 168 – 197 cm tyckte att köksbänken var för låg.

Medelvärdet på överskåpets höjd enligt testpersonernas tycke var 193 cm och efter ergonomernas rekommendationer var 197 cm. Skillnaden efter testpersonernas tycke och efter ergonomernas rekommendation är 4 cm. Utifrån undersökningen om överskåpets höjd i hemmiljön bekräftade 59 % av alla testpersoner att det var anpassat efter deras behov. 10 % tyckte att överskåpets höjd hemma var för lågt efter deras behov och resterande 31 % tyckte att överskåpet var för hög. Resultatet redovisas i Bilaga 12.

• Totalt deltog 42 personer i experimentet varav 16 kvinnor och 26 män.

• Experimentet har testpersoner med längd mellan 162–197 cm.

• Medellängden på testpersonerna var 177 cm.

• Skillnaden mellan eget tycke och mått efter ergonomomens

rekommendation skiljer 4 cm, alltså behöver bänkskivan och överskåpet höjas med 4 cm om man ska följa ergonomens rekommendationer.

Resultat för köksbänkens höjd:

• Medelhöjden på köksbänken vid eget tycke var 92 cm.

• Medelhöjden på köksbänken efter ergonomens rekommendation var 97cm.

• Alla med längden mellan 162 - 167 tycker att köksbänken hemma är rätt anpassat efter deras behov.

• 70 % av övriga testpersoner tyckte att köksbänken höjd hemma är för låg efter deras behov.

• Testpersoner med medellängden på 164 cm har en medelhöjd på köksbänken på 90 cm.

Resultat för överskåpets höjd:

• Medelhöjden på överskåpet efter eget tycke var 193cm.

• Medelhöjden på överskåpet efter ergonomens rekommendationer var 197 cm.

• 59 % av alla testpersoner tyckte att överskåpets höjd hemma är rätt anpassat efter deras behov.

• 10 % av alla testpersoner tyckte att överskåpets höjd hemma är för låg efter deras behov.

• 31 % av alla testpersoner tyckte att överskåpets höjd hemma är för hög efter deras behov

4.4. Experiment 2

Resultatet från experiment 2 där studenterna undersökte bänkskivans djup visade att 47 % av testpersonerna fördrog 60 cm djup köksbänk och 53 % föredrog 70 cm djup.

Medellängden på testpersonerna var 178 cm, här deltog testpersoner med längd mellan 160–189 cm. Sammanlagt deltog 15 personer varav 4 var kvinnor och 11 var män.

Under experimentet testades två olika djup på köksbänken, 60 cm respektive 70 cm.

Testpersonerna fick uppge önskad höjd på överskåpet och medelvärdet på denna höjd var 194 cm till det översta hyllplanet för en köksbänkens på 60 cm djup. Vid sträckning till överskåpet med en köksbänk på 60 cm djup upplevde 33 % av alla testpersoner att bänkskivan var i vägen och 47 % föredrog en köksbänk som är 60 cm djup.

Testpersonerna fick även uppge önskad höjd på överskåpet för en köksbänk som är 70 cm djup och medelvärdet för den önskade höjden var 191 cm till det översta hyllplanet. Vid sträckning till överskåpet upplevde 13 % av alla testpersoner att bänkskivans var i vägen och 53 % föredrog att köksbänk skulle ha ett djup på 70 cm. Resultatet redovisas i Bilaga 13

• Det deltog totalt 15 personer i experimentet 2 varav 4 kvinnor och 11 män.

• Experimentet har genomförts på testpersoner med längd 160–189 cm

• Medellängden på testpersonerna var 177 cm.

• Med en köksbänk med ett djup på 60cm var medelhöjden 194 cm på översta hyllplanet på överskåpet.

• Med en köksbänk med en djup på 70cm var medelhöjden 190 cm på översta hyllplanet på överskåpet.

• Det var 33 % som tycker att köksbänk var i vägen med ett djup på 60cm.

• Det var 13 % som tycker att köksbänk var i vägen med ett djup på 70 cm.

• Det var 47 % som önskade en köksbänk på 60 cm djup.