4. Resultat
4.2. Intervjuer med olika aktörer
4.2.6. Statistiska Centralbyrån
Respondenten från SCB svarade på frågor för att ta reda på hur statistiken på hemarbetet ser ut idag. Frågorna gällde allt från urval av åldersgrupper och könsfördelning i
statistiken till tidsanvändning i hemmet speciell i köket, samt tidigare statistik om hemarbetet i allmänhet. Respondenten beskrev att tanken med framtagen en statistik för tidsanvändning i hemmet var att statistiken ska ge en bild av människors vardagsliv och visa hur befolkningen fördelar sin tid på olika aktiviteter. Dessutom visar statistiken skillnader i kvinnors och mäns tidsanvändning, men också hur tidsanvändningen varierar i livets olika faser, se Figur 7. SCB undersökte om tidsanvändningen i hemmet tre gånger där första gången var i år 1990/91, andra gången var år 2000/2001 och den senaste var 2010/2011 med huvudsakligt syfte att studera jämställdheten mellan kvinnor och mäns utifrån ett tidsanvändningsperspektiv.
Resultatet gav möjligheten att beskriva likheter och skillnader i kvinnors och mäns vanor vad gällande vardagslivet och dess organisering. Vad gäller urval på olika åldersgrupper och kön berättade respondenten att fördelningen var jämn mellan könen och anledningen till olika åldersgrupperna valdes var att studera personer i arbetsför ålder och dess jämställdhetsperspektiv. Den arbetsföra åldern i undersökningen hör alla 20–64 åringar. Se intervjufrågorna i bilaga 7.
Resultat
• Anledningen till att studien av tidsanvändningen gjordes var att se hur befolkningen fördelar sin tid och se skillnaden mellan män och kvinnor. • Statistiken från tidsanvändningsunderlaget är vetenskapligt framtagen och kan
därför användas som tillförlitlig referens. • Hela Sverige representeras i undersökningen.
• Statistik inom uppsatsens ämne har inte gjorts av SCB tidiga än år 1990 - 1991.
4.3. Experiment 1
Resultatet från experiment 1 visade att medellängden på testpersonerna var 177 cm, här ingick testpersonerna med längd mellan 162 - 197 cm. Medelvärdet på bänkskivans höjd
efter testpersonernas eget tycke var på 93 cm. Därefter fick testpersonerna följa
ergonomiska rekommendationer och detta resulterade i att medelhöjden för bänken var 97 cm. Skillnaden mellan ”eget tycke” och ”mått efter ergonomiska rekommendationer” skiljer 4 cm.
I undersökningen ställdes frågan om hur testpersonen upplevde bänkskivans höjd i sin egen hemmiljö. Det visade sig att alla med längden mellan 162 – 167 cm tyckte att höjden på 90 cm var anpassad efter deras behov. 70 % av testpersoner mellan 168 – 197 cm tyckte att köksbänken var för låg.
Medelvärdet på överskåpets höjd enligt testpersonernas tycke var 193 cm och efter ergonomernas rekommendationer var 197 cm. Skillnaden efter testpersonernas tycke och efter ergonomernas rekommendation är 4 cm. Utifrån undersökningen om överskåpets höjd i hemmiljön bekräftade 59 % av alla testpersoner att det var anpassat efter deras behov. 10 % tyckte att överskåpets höjd hemma var för lågt efter deras behov och resterande 31 % tyckte att överskåpet var för hög. Resultatet redovisas i Bilaga 12.
• Totalt deltog 42 personer i experimentet varav 16 kvinnor och 26 män. • Experimentet har testpersoner med längd mellan 162–197 cm.
• Medellängden på testpersonerna var 177 cm.
• Skillnaden mellan eget tycke och mått efter ergonomomens
rekommendation skiljer 4 cm, alltså behöver bänkskivan och överskåpet höjas med 4 cm om man ska följa ergonomens rekommendationer. Resultat för köksbänkens höjd:
• Medelhöjden på köksbänken vid eget tycke var 92 cm.
• Medelhöjden på köksbänken efter ergonomens rekommendation var 97cm.
• Alla med längden mellan 162 - 167 tycker att köksbänken hemma är rätt anpassat efter deras behov.
• 70 % av övriga testpersoner tyckte att köksbänken höjd hemma är för låg efter deras behov.
• Testpersoner med medellängden på 164 cm har en medelhöjd på köksbänken på 90 cm.
Resultat för överskåpets höjd:
• Medelhöjden på överskåpet efter eget tycke var 193cm.
• Medelhöjden på överskåpet efter ergonomens rekommendationer var 197 cm.
• 59 % av alla testpersoner tyckte att överskåpets höjd hemma är rätt anpassat efter deras behov.
• 10 % av alla testpersoner tyckte att överskåpets höjd hemma är för låg efter deras behov
.
• 31 % av alla testpersoner tyckte att överskåpets höjd hemma är för hög efter deras behov
4.4. Experiment 2
Resultatet från experiment 2 där studenterna undersökte bänkskivans djup visade att 47 % av testpersonerna fördrog 60 cm djup köksbänk och 53 % föredrog 70 cm djup.
Medellängden på testpersonerna var 178 cm, här deltog testpersoner med längd mellan 160–189 cm. Sammanlagt deltog 15 personer varav 4 var kvinnor och 11 var män. Under experimentet testades två olika djup på köksbänken, 60 cm respektive 70 cm. Testpersonerna fick uppge önskad höjd på överskåpet och medelvärdet på denna höjd var 194 cm till det översta hyllplanet för en köksbänkens på 60 cm djup. Vid sträckning till överskåpet med en köksbänk på 60 cm djup upplevde 33 % av alla testpersoner att bänkskivan var i vägen och 47 % föredrog en köksbänk som är 60 cm djup.
Testpersonerna fick även uppge önskad höjd på överskåpet för en köksbänk som är 70 cm djup och medelvärdet för den önskade höjden var 191 cm till det översta hyllplanet. Vid sträckning till överskåpet upplevde 13 % av alla testpersoner att bänkskivans var i vägen och 53 % föredrog att köksbänk skulle ha ett djup på 70 cm. Resultatet redovisas i Bilaga 13
•
Det deltog totalt 15 personer i experimentet 2 varav 4 kvinnor och 11 män.•
Experimentet har genomförts på testpersoner med längd 160–189 cm•
Medellängden på testpersonerna var 177 cm.• Med en köksbänk med ett djup på 60cm var medelhöjden 194 cm på översta hyllplanet på överskåpet.
• Med en köksbänk med en djup på 70cm var medelhöjden 190 cm på översta hyllplanet på överskåpet.
• Det var 33 % som tycker att köksbänk var i vägen med ett djup på 60cm. • Det var 13 % som tycker att köksbänk var i vägen med ett djup på 70 cm. • Det var 47 % som önskade en köksbänk på 60 cm djup.