- En fallstudie av Göteborg och Malmö

Grönytor för en klimatanpassad stad

- En fallstudie av Göteborg och Malmö

Helen Ashman & Caroline Sollerhed Kandidatarbete 15 hp

Fysisk Planering, Blekinge Tekniska Högskola 2013-08-10

Sammanfattning

Vi står idag inför förändringar i klimatet så som ökad nederbörd och ökade temperaturer som kommer påverka våra städer. Klimatföränd- ringarnas förlopp är komplexa och behöver därför lång tid på sig för att reagera fullt ut på olika slags påverkan. Anpassning till klimatför- ändringarnas effekter blir därför en nödvändighet även om olika be- gränsningsåtgärder vidtas. Grönska har visat sig vara effektiv för att anpassa städer då den verkar temperatursänkande och även kan ta hand om nederbörd på ett effektivt sätt. Stadens utformning och tillgången på grönytor har betydelse för framtida klimateffekter vilket betyder att fysisk planering har en central och viktig roll i arbetet med att lindra klimatförändringarnas effekter. Idag råder ett täthetsideal i staden där en motsättning mellan grönt och tätt skapas och grönområden har de VHQDVWHnUHQPLQVNDWLPnQJDVWlGHUVDPWLGLJWVRPGHW¿QQVVW|UUHVYn- ULJKHWHULDWWLQWHJUHUDPHUJU|Q\WRULUHGDQEH¿QWOLJDRPUnGHQ(WWVlWW

DWWInLQPHUJU|Q\WRUlUDWWXWQ\WWMDGHPHOODQUXPVRP¿QQVLVWDGHQ

VnVRPH[HPSHOYLVWUD¿NDSSDUDWHURFKOXFNRULEHE\JJHOVHQ3nVnVlWW

kan grönska få mer plats i staden och hjälpa till att lindra klimatföränd- ringarnas effekter.

Det här kandidatarbetet syftar till att undersöka och analysera möjlig- heten att med hjälp av grönytor lindra effekterna av klimatförändring- arna i stadens centrala delar. Syftet är även att undersöka hur Göteborg och Malmö kan integrera mer grönytor i sina stadskärnor för att minska effekterna av ökade temperaturer och ökad nederbörd till följd av kli- matförändringarna. Metoden som använts i detta arbete är en fallstudie PHGKMlOSDYHQNYDOLWDWLYLQQHKnOOVDQDO\VLQWHUYMXHUVDPWLQYHQWHULQJ

av valt fall. I den kvalitativa innehållsanalysen studerades Göteborg och Malmö Stads dokument med anknytning till klimatplanering och/

eller grönytor.

Slutsatserna av arbetet är att vi står inför klimatförändringar som kom- mer att påverka våra städer och ett sätt att lindra effekterna av dessa är PHGKMlOSDYJU|Q\WRU$UEHWHWYLVDUlYHQDWWHQDQSDVVQLQJDYEH¿QWOLJ

bebyggelse i städer inför klimatförändringarnas effekter inte får lika stort fokus som begränsning vilket delvis tycks bero på att det sak- QDVYHUNW\JQDWLRQHOODPnORFKULNWOLQMHU(IWHUVRPEnGH*|WHERUJRFK

Malmö har förtätningsstrategier blir det viktigt att integrera grönska genom att utnyttja ytor multifunktionellt. I de gestaltningsförslag som UHGRYLVDVYLVDUYLH[HPSHOSnKXUEH¿QWOLJLQIUDVWUXNWXURFKPHOODQUXP

i staden kan utnyttjas för att integrera mer grönytor.

Problemformulering...2

Syfte...2

Frågeställningar...2

Källkritik ...3

Avgränsningar...3

Introduktion till begrepp...4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING ...1

FORSKNINGSÖVERIKT ...8

Ett förändrat klimat...9

Framtida klimateffekter i Sverige...10

Framtida klimateffekter i Västa Götalands län...12

Framtida klimateffekter i Skåne län...12

Grönstruktur i staden...12

Grönstrukturens värden...12

METOD ...5

Val av plats för fallstudie...6

Kvalitativ innehållsanalys...6

Intervjuer...6

Inventeing...7

Metodkitik...7

Grönytor i den urbana miljön...13

Stadens täthet, utglesning och grönytor...14

Klimatplanering...17

Klimatplanering i Sverige...17

Klimatplanering i Västra Götalands län...18

Klimatplanering i Skåne län...18

Klimatplanering på kommunal nivå...19

Verktyg i planeringn...20

Boverket om klimatplanering...22

Sammanfattning av forskningsöversikt...23

FALLSTUDIER ...25

Studier av Göteborg och Malmös planeringsunderlag...26

Förtätningsstrategi - Göteborg...26

Direktiv och plandokument - Göteborg...26

Förtätningsstrategi - Malmö...28

Direktiv och plandokument - Malmö...29

Sammanfattande dokumentanalys...33

Intervjuer angående klimatplanering och grönytor...34

Intervjuer planeringsfrågor - Göteborg...34

Intervjuer planeringsfrågor - Malmö...34

Sammanfattning intervjuer planeringsfrågor...35

Intervjuer grönska i staden - Boverket...36

Intervjuer grönska i staden - Göteborg...36

Intervjuer grönska i staden - Malmö...37

Sammanfattning intervjuer grönfrågor...37

Förslag för Göteborg och Malmö...37

Gröna spårvagnsspår...37

Gröna spårvagnsspår i Göteborg...40

Resultat Göteborg...42

Fickparker...43

Fickparker i Malmö...44

Resultat Malmö...46

DISKUSSION OCH SLUTSATS ...47

Avslutande diskussion...48

Slutsats...49

REFERENSER OCH BILAGOR ... ...50

Referenser...51

Bilagor...58

INLEDNING

Miljöorganisationer och miljöexperter har påvisat att vi står inför kli- matförändringar som i hög grad kommer påverka våra samhällen och VWlGHU )1V NOLPDWSDQHO ,3&& LQWHUJRYHUQPHQWDO SDQHO RQ FOLPDWH

FKDQJHlUHQPHOODQVWDWOLJRUJDQLVDWLRQELOGDGDY81(38QL- WHG1DWLRQV(QYLURQPHQW3URJUDPPHRFK:02:RUOG0HWHURORJL- FDO2UJDQL]DWLRQPHGXSSJLIWHQDWWI|UVHYlUOGHQPHGHQYHWHQVNDS- OLJV\QSnNOLPDWI|UlQGULQJDUQDRFKGHVVNRQVHNYHQVHU,3&&

,3&& XWDUEHWDU ROLND IUDPWLGVVFHQDULHU RFK L GHVV UDSSRUW IUnQ 

PHQDU,3&&DWWHQWHPSHUDWXUK|MQLQJSnƒ&lUDWWYlQWDLVOXWHWDYVH- klet om inte radikala förändringar sker. Forskare världen över är nästan enhälligt överens om att den globala uppvärmningen är ett faktum och DWWPlQVNOLJDNWLYLWHWlURUVDNHQWLOOGHQ,3&&D2UHVNHV

(IIHNWHUQDSnYHUNDURVVUHGDQLGDJRFKNRPPHULIUDPWLGHQPHGI|UD

omfattande risker och effekter som exempelvis kraftigare och ökad QHGHUE|UGI|UK|MGDKDYVQLYnHURFKNUDIWLJDUHYLQGDU6YHULJHKDUGH

senaste åren haft en stigande årsmedeltemperatur och en viss ökning av nederbörd vilket bland annat lett till en mängd översvämningsproblem 1DWXUYnUGVYHUNHWD

0HGGHQLQGXVWULHOODUHYROXWLRQHQYl[WHVWlGHUQDP\FNHWVQDEEWRFK

en intensiv förtätning av det urbana landskapet skedde på bekostnad av bland annat stadens gröna struktur. Det har idag visat sig att förhöjda urbana temperaturer bland annat beror på bristande grönska i staden.

Detta märks särskilt tydligt i stadens centrala delar där temperaturök- QLQJHQlUVRPVW|UVW,GHÀHVWDVWlGHUlUJU|QVWUXNWXUHQVDPODGLSDUNHU

eller platser speciellt avsedda för rekreation. Dessa kan sänka tempe- raturen i sin närliggande omgivning men har ingen vidare påverkan XWDQI|U GHWWD 3DUNHU RFK DQQDQ VDPODG YHJHWDWLRQ L VWDGHQ SnYHUNDU

till exempel inte de områden där bebyggelsen är som tätast och där PlQQLVNRUQDWLOOEULQJDUVW|UVWDGHOHQDYVLWWXUEDQDOLY$OH[DQGUL  -RQHV6WDGVPLOM|HUEHVWnUDYHQVWRUPlQJGKnUGJMRUGD\WRURFK

E\JJPDVVDYLONHWJHQHUHUDUK|JYlUPHODJULQJRFKGnOLJDLQ¿OWUDWLRQV- HIIHNWHU$OH[DQGUL -RQHVQnJRWVRPJ|UVWlGHUH[WUDVnUEDUD

I|U|NDGQHGHUE|UGRFK|NDGHWHPSHUDWXUHUYLONDlUWYnHIIHNWHUVRP

kommer påverka våra städer till följd av klimatförändringarna.

Problemformulering

Vi står idag inför klimatförändringar som kommer att påverka våra städer bland annat genom höjda temperaturer och ökad nederbörd.

Forskning visar på att vegetation i staden kan sänka lufttemperaturen RFKlYHQPLQVNDHQK|JDYULQQLQJ$OH[DQGUL -RQHV0HQWHQV

5DHV +HUP\6DPWLGLJWVRPVWlGHUYl[HURFKI|UWlWDVKRWDV

grönytorna och en central fråga blir därför hur grönytor på olika sätt kan integreras i våra städer. Klimatfrågorna är dessutom väl bevakade LQ\SODQHUDGHRPUnGHQPHGDQDQSDVVQLQJDYUHGDQEH¿QWOLJEHE\J- JHOVHLQWHInUOLNDVWRUWXWU\PPH%RYHUNHWD(QVWRUXWPDQLQJ

EOLUGlUI|UKXUUHGDQEH¿QWOLJEHE\JJHOVHNDQDQSDVVDVWLOOGHIUDPWLGD

klimatförändringarna.

Syfte

Kandidatarbetet syftar till att undersöka och analysera möjligheten att med hjälp av grönytor lindra effekterna av klimatförändringarna i stadens centrala delar. Vidare är syftet att undersöka hur klimatpla- neringen ser ut i Sverige med fokus på Göteborg och Malmö samt hur dessa städer kan integrera mer grönytor i sina stadskärnor för att minska effekterna av ökade temperaturer och ökad nederbörd till följd av klimatförändringarna.

Individuellt undersöks följande frågeställningar i två fallstudier där

&DUROLQHXQGHUV|NHU0DOP|RFK+HOHQXQGHUV|NHU*|WHERUJ

‡ 9LOND PnO RFK VWUDWHJLHU ¿QQV I|U NOLPDWSODQHULQJHQ

i Göteborg och Malmö?

‡ +XUNDQPHUJU|Q\WRULQWHJUHUDVLFHQWUDODGHODUDY0DOP|

och Göteborg utifrån städernas förutsättningar?

‡ +XUNRPPHU|NDGQHGHUE|UGRFK|NDGHWHPSHUDWXUHUWLOOI|OMG

av klimatförändringarna att påverka våra städer?

‡ +XUVHUNOLPDWSODQHULQJHQXWL6YHULJHPHGIRNXVSnNOLPD- tanpassning?

‡ +XUNDQNOLPDWI|UlQGULQJDUQDVHIIHNWHULVWDGHQOLQGUDVPHG

hjälp av grönytor?

Frågeställningar

Gemensamt och i de inledande delarna av detta arbete kommer vi att diskutera och redogöra för följande frågeställningar:

Källkritik

(QVWRUDQGHODYIRUVNQLQJVPDWHULDOHWVRPDQYlQWVLXSSVDWVHQKDUVLQ

NlOODIUnQ)1VNOLPDWSDQHO,3&&VRPEHG|PVYDUDHQWURYlUGLJNlOOD

Den mellanstatliga organisationen bedriver inte någon egen forskning utan granskar och utvärderar bidrag som tusentals forskare från hela YlUOGHQIULYLOOLJWELGUDJLWPHG(QDQQDQNlOODVRPDQYlQWVWLOOVWRUGHO

lU ROLND VNULIWHU IUnQ GHQ VWDWOLJD P\QGLJKHWHQ %RYHUNHW HQ I|UYDOW- QLQJVP\QGLJKHW PHG DQVYDU I|U IUnJRU RP EODQG DQQDW I\VLVN PLOM|

hushållning med mark- och vattenområden och byggd miljö. Även 60+, RFK 1DWXUYnUGVYHUNHW KDU DQYlQWV L UHODWLYW K|J XWVWUlFNQLQJ

YLONDOLNVRP%RYHUNHWlUP\QGLJKHWHUVRPDUEHWDUSnXSSGUDJDYUH- JHULQJHQGlU60+,lUHQH[SHUWP\QGLJKHWXQGHU0LOM|GHSDUWHPHQWHW

och Naturvårdsverket har till uppgift att överblicka hur miljöarbetet IRUWVNULGHURFKKXUPLOM|QPnU(QOLJW'HQVFRPEHDQVHVSXEOL- kationer från myndigheter vara objektiva och opartiska då de produ- cerats av tjänstemän. De anses även vara trovärdiga då staten förfogar

|YHU VWRUD UHVXUVHU PHG PnQJD VDNNXQQLJD WMlQVWHPlQ 'HQVFRPEH

 'RFN lU GHW YLNWLJW DWW UHÀHNWHUD |YHU EDNRPOLJJDQGH V\IWHQ

förutfattade meningar och åsikter som kan ha färgat av sig på skriften 'HQVFRPEHQnJRWVRPYLKDUKDIWPHGRVVGnYLDQYlQWVWDWOLJD

P\QGLJKHWHUVRPNlOODYLONHWEODQGDQQDWDQYlQGHVLGHQNYDOLWDWLYD

innehållsanalysen.

Vetenskapliga artiklar har använts i så hög mån som möjligt vilket ger HQYLVVI|UVlNUDQRPlQLQWHHQIXOOJDUDQWLDYJRGNYDOLWHWGnGH

vanligtvis granskas av experter innan utgivning. Många av källorna har även ett universitetsförlag som utgivare vilket ger en indikation om K|JNYDOLWHW'HQVFRPEH$QGUDKDQGVNlOORUKDUHQGDVWDQYlQWVL

de fall då ursprungskällan inte varit möjlig att få tag på och en bedöm- ning av första handskällans trovärdighet har då genomförts. I övrigt har de källor som använts till uppsatsen i högsta möjliga mån kritiskt granskats.

Avgränsningar

)RNXVLXSSVDWVHQNRPPHUOLJJDSnDQSDVVQLQJGHWYLOOVlJDKXUHIIHN- terna av klimatförändringarna kan lindras och inte hur de kan begrän- VDV GHWWD EHVNULYV QlUPDUH XQGHU LQWURGXNWLRQ WLOO EHJUHSS *HRJUD-

¿VNWDYJUlQVDUYLYnUIDOOVWXGLHWLOORPUnGHWNULQJLQQHUVWDGHQL0DOP|

och Göteborg. Klimatförändringarna kan medföra många olika typer DYHIIHNWHUIRNXVLGHQKlUXSSVDWVHQNRPPHUOLJJDSnKXUHIIHNWHUQD

av temperaturhöjningar och ökad nederbörd kan lindras med hjälp av JU|Q\WRU7LGVPlVVLJWRPIDWWDUDUEHWHWK|JVNROHSRlQJVRPYLKDU

fått förhålla oss till.

,QWURGXNWLRQWLOOEHJUHSS'H¿QLWLRQHU

Anpassning (mitigation) och begränsning (adaptation)

(QOLJW,3&&GH¿QLHUDVbegränsningPLWLJDWLRQVRP´DQWKURSRJHQLF

intervention to reduce the sources or enhance the sinks of greenhouse JDVHV´AnpassningDGDSWDWLRQGH¿QLHUDVVRP´DGMXVWPHQWLQQDWXUDO

or human systems in response to actual or expected climatic stimuli or WKHLUHIIHFWVZKLFKPRGHUDWHVKDUPRUH[SORLWVEHQH¿FLDORSSRUWXQL- WLHV´,3&&%HJUlQVQLQJLQQHElUDOOWVnULVNUHGXFHUDQGHnWJlU- der som syftar till att undvika de negativa effekterna som uppkommer DYNOLPDWI|UlQGULQJDUQDPHGDQDQSDVVQLQJLVWlOOHWV\IWDUWLOODWWPDQ

vidtar anpassningsåtgärder för att minska effekterna.

Urban värmeöeffekt

I urbana miljöer är ytorna på byggnader och gatubeläggning ofta mör- NDRFKGHW¿QQVYDQOLJWYLVPLQGUHYHJHWDWLRQLGHVVDXUEDQDPLOM|HUlQ

det gör utanför. Detta i kombination med skalan på byggnader och hur mycket mörka ytor som exponeras har en effekt på det lokala klimatet.

De mörka ytorna och bristen på vegetation gör att luften i de urbana miljöerna blir varmare än vad den är utanför städerna vilket kallas för GHQ XUEDQD YlUPH|HIIHNWHQ XUEDQ KHDW LVODQG 5RVHQIHOG $NEDUL

%UHW])LVKPDQ.XUQ6DLORU 7DKD

Klimatförändring

.OLPDWI|UlQGULQJDUlUHQOLJW,3&&´(QI|UlQGULQJLWLOOVWnQGHWI|UNOL- PDWHWVRPNDQLGHQWL¿HUDVWLOOH[HPSHOJHQRPDWWDQYlQGDVWDWLVWLV- ka test) av förändringar i medelvärdet och / eller variationen av dess HJHQVNDSHUVRPNYDUVWnUXQGHUHQOlQJUHWLGYDQOLJWYLVGHFHQQLHUHOOHU

längre. Klimatförändringar kan bero på naturliga inre processer eller H[WHUQWWYLQJDQGHSURFHVVHUHOOHULKnOODQGHDQWURSRJHQDI|UlQGULQJDU

L VDPPDQVlWWQLQJHQ DY DWPRVIlUHQ HOOHU L PDUNDQYlQGQLQJ´ ,3&&

 Grönytor

%RYHUNHWGH¿QLHUDUJU|Q\WRUVRP´LVWRUWVHWWDOOD\WRULHQWlWRUWVRP

LQWHlUKnUGJMRUGD$OOWJU|QWLQRPWlWRUWVJUlQVHQVnVRPDOOPlQQDSDU- NHU RFK |SSQD JUlV\WRU VDPW DQGUD WUlG HOOHU JUlVEHYX[QD \WRU YLG

E\JJQDWLRQ|YHUEOLYQDJU|QD\WRULPSHGLPHQWYLOODWUlGJnUGDUJU|QD

\WRU PHOODQ ÀHUERVWDGVKXV LQGXVWULE\JJQDGHU RFK lYHQ JU|QD VWUnN

PHOODQYlJDU´%RYHUNHW+HGHNOLQW 6YDQVWU|P Grönområden

*U|QRPUnGHQlU´JU|Q\WRUVRPlUREHE\JJGDRFKOLJJHUXWDQI|UDQ- GUDE\JJQDGHUVLQÀXHQVRPUnGHSnPHWHUXWJ|UEHVWnQGVGHODUQDI|U

JU|QRPUnGHQ2PRPUnGHWGnKDUHQDUHDORPPLQVWKHNWDUNODVVDV

GHWVRPJU|QRPUnGH%HWHVPDUNNDQUlNQDVWLOOJU|QRPUnGHQPHQLQWH

nNHUPDUN´+HGHNOLQW 6YDQVWU|P

METOD

)|UDWWXQGHUV|ND*|WHERUJRFK0DOP|JHQRPI|UGHVHQIDOOVWXGLH(Q

fallstudie syftar till att undersöka ett fall på djupet snarare än till att få en bred översikt. Målet är att genom att titta på det enskilda i ett fall kunna bilda sig en uppfattning av det generella i en situation.

ArbetetVXSSOlJJEHVWnUDYWUHKXYXGVDNOLJDGHODUHQIRUVNQLQJV|YHU- VLNWHQIDOOVWXGLHRFKHQDYVOXWQLQJPHGGLVNXVVLRQRFKVOXWVDWV

/LWWHUDWXUWLOOIRUVNQLQJV|YHUVLNWHQWRJVIUDPJHQRPDWWLGHQWL¿HUDUH- levanta begrepp för att kunna besvara frågeställningarna. Två av dessa var klimatförändringar och grönytor i staden. Sökningarna genomför- des främst genom sökverktygen Summon samt Google Scholar.

)DOOVWXGLHQVIRNXVlUDWWInHQI|UVWnHOVHI|UUHODWLRQHURFKSURFHVVHU

för att kunna se fallet i sin helhet och med hjälp av detta förstå hur relationer och processer inom ett fall är sammanlänkade och påverkar YDUDQGUD(QI|UGHOPHGIDOOVWXGLHQlUDWWGHQNDQLQNOXGHUDÀHUDROLND

IRUVNQLQJVPHWRGHU YLONHW GHQ RFNVn XSSPXQWUDU WLOO DWW J|UD 'HQV- FRPEH

För att samla in empiriskt material till fallstudierna användes en me- WRGNRPELQDWLRQPHGI|OMDQGHPHWRGHUNYDOLWDWLYLQQHKnOOVDQDO\VLQ- tervjuer samt inventering av valt fall. Med en metodkombination kan en mer fullständig bild av fallet som undersöks ges eftersom mer än ett SHUVSHNWLYYLVDVQlUÀHUDROLNDPHWRGHUDQYlQGV'HQVFRPEH

Den kvalitativa innehållsanalysen genomfördes genom att söka igenom dokument med anknytning till grön- och klimatplanering på Göteborgs och Malmös hemsidor och de dokument som ansågs vara relevanta för att besvara frågeställningarna valdes ut. Därefter granskades dessa GRNXPHQWPHGKMlOSDYI|OMDQGHIUnJHVWlOOQLQJDUYLONDPnO¿QQVPHG

anknytning till grönområden och klimatanpassning? Vilka strategier och verktyg presenteras? Detta gjordes för att sedan kunna jämföra Göteborg och Malmös dokument utifrån dessa frågor.

Intervjuer

cWWDSHUVRQHULQWHUYMXDGHVJHQRPSHUVRQOLJDLQWHUYMXHUWHOHIRQLQWHU- YMXHURFKPDLOLQWHUYMXHU8QGHUGHQSHUVRQOLJDLQWHUYMXQVWlOOGHVVH- PLVWUXNWXUHUDGIUnJRUGHWYLOOVlJDHWWDQWDOIlUGLJDIUnJRUVWlOOGHVPHQ

RUGQLQJHQYDUÀH[LEHORFKHQGHOI|OMGIUnJRUWLOONRP5HVWHUDQGHLQWHU- vjuer genomfördes via telefon och mail och hade en strukturerad frå- JHI|OMG9DODYLQWHUYMXSHUVRQHUJUXQGDUVLJLDWWÀHUDDYGHLQWHUYMXDGH

hade anknytning till städernas grönplanering och var insatta i ämnet klimatplanering. Intervjupersonerna var verksamma på kommunerna RFK KDGH ROLND DQVYDUVRPUnGHQ L DQVOXWQLQJ WLOO NOLPDWSODQHULQJ (Q

LQWHUYMXPHG%RYHUNHWJMRUGHVI|UDWWVNDSDHQKHOKHWVELOGDYNOLPDW- planeringen i Sverige.

Intervjuerna genomfördes för att kunna jämföra det som framkommit ur den kvalitativa innehållsanalys. Intervjuerna gjordes även för att komplettera den kvalitativa innehållsanalysen och besvara sådant som inte framgått i städernas dokument samt frågor som uppkommit i sam- band med granskningen av dessa. Intervjuerna syftade även till att få fram kommunernas åsikter gällande frågor som exempelvis huruvida de ansåg att kommunerna är väl förberedda på framtida effekter av klimatförändringarna. I intervjuerna ställdes även frågor som var till

Val av plats för fallstudie

Val av plats för fallstudierna föll på Göteborgs och Malmös innerstä- GHUGnGHKDUOLNQDQGHVWDGVVWUXNWXUVDPWLGLJWVRPGHW¿QQVHQEULVW

SnJU|Q\WRU3DUNRFKQDWXUI|UYDOWQLQJHQ0DOP|6WDG

%nGH *|WHERUJ RFK 0DOP| VWnU LQI|U HQ I|UWlWQLQJ *|WHERUJV 6WDG

D0DOP|6WDGVE\JJQDGVNRQWRUYLONHWRFNVnNDQOHGDWLOOHQ

minskning av andelen grönyta i staden. Innerstäderna valdes även då de har tät byggmassa och mycket hårdgjord yta vilket gör dem mer ut- satta för klimatförändringseffekter så som den urbana värmeöeffekten RFKKDQWHULQJDYHQ|NDGPlQJGGDJYDWWHQ'HW¿QQVlYHQHQVYnULJ- KHWDWWLQWHJUHUDJU|Q\WRULUHGDQEH¿QWOLJDRPUnGHQRFKGHWlUGlUI|U

LQWUHVVDQWDWWXQGHUV|NDYLONDP|MOLJKHWHUGHW¿QQVWLOODWW|NDDQGHOHQ

JU|Q\WDLUHGDQEH¿QWOLJEHE\JJHOVH,IDOOVWXGLHQKDUDUEHWHWGHODWVXSS

så att vi individuellt har genomfört fallstudier och gestaltningsförslag i YDUVLQVWDGGlU&DUROLQHKDUDUEHWDWPHG0DOP|RFK+HOHQKDUDUEHWDW

med Göteborg.

Kvalitativ innehållsanalys

I fallstudien genomfördes en kvalitativ innehållsanalys där Göteborgs Stad och Malmö Stads dokument med anknytning till klimatplanering granskades. Detta gjordes för att få en bild av hur dessa kommuners klimatplanering ser ut och hur stort fokus som läggs på grönplanering med inriktning på effekter av klimatförändringar. Den kvalitativa inne- hållsanalysen genomfördes även för att ta reda på vilka klimatmål med anknytning till grönytor som fanns. Vidare genomfördes en jämförelse PHOODQ*|WHERUJRFK0DOP|I|UDWWVHYLONDVNLOOQDGHUVRP¿QQVLNOL- matplanering med hjälp av grönytor i olika kommuner i Sverige.

hjälp för att få fram en bakgrund till våra gestaltningsförslag i fallstu- GLHQGlUIUnJRUJlOODQGHJU|QVWUXNWXULVWDGHQVWlOOGHV(QLQWHUYMXPHG

%RYHUNHW JHQRPI|UGHV RFNVn I|U DWW In HQ PHU |YHUJULSDQGH ELOG DY

hur Sveriges kommuners arbete med grön- och klimatplanering går till VDPWKXUOnQJWNRPPXQHUQDNRPPLWLGHWWDDUEHWHI|UDWWVHGDQNXQQD

jämföra dessa intervjusvar från Göteborg Stad och Malmö Stad.

Inventering

I forskningsöversikten framgick att stadsdelar med tät byggmassa och mycket hårdgjorda ytor är mer utsatta för ökade temperaturer och ökad nederbörd. I inventeringen besöktes Göteborg och Malmös centrala de- ODUPHGV\IWHWDWW¿QQDRPUnGHQPHGWlWE\JJPDVVDRFKP\FNHWKnUG- gjorda ytor. Genom att sedan titta på exempel från andra städer där grönyta integrerats eller planeras att integreras i staden var syftet att applicera liknande lösningar på valda områden i Göteborg och Malmö.

Inventeringarna gjordes genom att vi promenerade i de valda områ- GHQDVHNDUWRUVRFKIRWRJUDIHUDGHSRWHQWLHOODRPUnGHQI|UQ\D

JU|Q\WRU(QQlUPUHEHVNULYQLQJDYKXULQYHQWHULQJDUQDJHQRPI|UGHV

¿QQVLIDOOVWXGLHUQDVHV[[

Metodkritik

(QNULWLNVRPNDQVWlOODVPRWIDOOVWXGLHQlULYLONHQJUDGHQJHQHUDOLVH- ring kan göras utifrån den fakta som kommer fram genom fallstudien och vilken trovärdighet detta ger. Det är därför viktigt att redogöra i vilken utsträckning det går att generalisera för just det fall som stude- UDWV'HQVFRPEH9LKDULYnUDYDODYIDOOYDOWRPUnGHQGlUHQ

UHODWLYWYDQOLJWI|UHNRPPDQGHEHE\JJHOVHVWUXNWXU¿QQVPHGP\FNHW

KnUGJMRUGD\WRULHQWlWNYDUWHUVVWDGLGHLQUHFHQWUDODGHODUQDDYVWD- den. Spårvagnar är även ett vanligt förekommande transportmedel i PnQJD HXURSHLVND VWlGHU (Q EULVW Sn JU|Q\WD L EH¿QWOLJ EHE\JJHOVH

(QQDFNGHOPHGDWWDQYlQGDVLJDYHQPHWRGNRPELQDWLRQNDQYDUDDWW

GHWYLVDUVLJDWWGHROLNDPHWRGHUQDLQWHEHNUlIWDUYDUDQGUD'HQVFRP- EH6\IWHWPHGPHWRGNRPELQDWLRQHQKDULQWHHQEDUWYDULWDWWIn

de olika metoderna att bekräfta varandra utan även för att komplettera den fakta som framkommit.

9LGLQWHUYMXHUXSSVWnUQnJRWVRPNDOODVLQWHUYMXDUHIIHNWHQYLONHQLQQH- ElUDDWWLQWHUYMXDUHQVSHUVRQOLJDLGHQWLWHWVnVRPH[HPSHOYLVN|QnOGHU

och etniska ursprung påverkar vilken typ av information den intervjua- de vill dela med sig av och i vilken utsträckning de vill göra det. Detta beror på att forskarens identitet påverkar den intervjuade på olika sätt beroende på vad denne själv har för egna preferenser och förutfattade PHQLQJDU 'HQVFRPEH  9LD WHOHIRQ UHGXFHUDV LQWHUYMXDUHIIHN- ten genom att visuella ledtrådar som kroppsspråk och ansiktsuttryck VDNQDV'HÀHVWDLQWHUYMXHUJHQRPI|UGHVGHVVXWRPYLDPDLOYLONHWUH- ducerar risken för intervjuareffekten ännu mer då även påverkan via röstläget saknas. Då de frågor som ställdes inte kan anses vara särskilt känsliga eller personliga minskar risken ytterligare för att den intervju- ade inte svarar helt ärligt. Dessutom får den intervjuade via mail större P|MOLJKHWDWWUHÀHNWHUDRFKIXQGHUD|YHUGHVWlOOGDIUnJRUQDYLONHWNDQ

K|MDNYDOLWHWHQSnVYDUHQ'HQVFRPEH1nJRWVRPRFNVnPnVWH

beaktas är att intervjupersonernas personliga åsikter färgar svaren i in- tervjuerna.

Genomförda inventeringarna visar endast hur vi själva har uppfattat potentiella områden och dess möjligheter för integrering av mer grön- ytor. Inventeringarna har haft sin utgångspunkt i den bakgrund som IUDPNRPLIRUVNQLQJV|YHUVLNWHQVDPWH[HPSHOIUnQDQGUDVWlGHUPHQ

XW|YHUGHWWD¿QQVLQWHQnJRQPHUGMXSJnHQGHLQIRUPDWLRQRPSODWVHU- QDYLONHWlUHQVYDJKHW+DGHLQJHQWLGVUDPIXQQLWVDWWI|UKnOODVLJWLOO

FORSKNINGSÖVERSIKT

I denna forskningsöversikt beskrivs de klimatförändringar som vår jord KDUJHQRPJnWWRFKLIUDPWLGHQVWnULQI|UVDPWNOLPDWI|UlQGULQJDUQDV

orsaker. Därefter beskrivs hur dess effekter kommer påverka Sverige för att sedan gå närmare in på hur Västra Götalands och Skåne län på- verkas. Vidare beskrivs grönytors betydelse för staden och hur dessa kan lindra effekterna av ett framtida förändrat klimat samt en diskus- sion om hur idealet av den täta staden påverkar dess grönstruktur.

omvandlas till regn eller snö. Även luftfuktigheten stiger vid varmare temperaturer vilket i sin tur leder till att extremt riklig nederbörd blir vanligare i form av intensiva regn eller snöfall. Detta är en tendens som PlUNVlYHQLGHODUDYYlUOGHQGlUnUVQHGHUE|UGHQKDUPLQVNDW%HUQHV



1RUUDKDOYNORWHWVVQ|WlFNHKDUPLQVNDWPHGVHGDQWDOHWRFK

istäckets varaktighet på sjöar och vattendrag har minskat med två-tre YHFNRU L QRUGOLJDUH GHODU DY (XUDVLHQ RFK 1RUGDPHULND *ODFLlUHUQD

KDUVHGDQWDOHWNU\PSWSnWDJOLJWLQlVWDQDOODMRUGHQVEHUJVWUDNWHU

Glaciärernas minskning beror troligtvis på en kombination av ökade temperaturer och minskad nederbörd. Även inlandsisarna på Grönland RFK$QWDUNWLVKDUPLQVNDW%HUQHV

9lUOGVKDYHQV WHPSHUDWXU KDU VHGDQ WDOHW |NDW PHG HQ WLRQGHOV

JUDGPHOODQ\WDQRFKPHWHUVGMXSYLONHWOHWWWLOODWWKDYVQLYnHUQD

VHGDQVWLJLWPHGFHQWLPHWHUSHUVHNHOGnYDWWHQH[SDQGHUDU

YLGXSSYlUPQLQJ+|MQLQJHQEHURURFNVnSn|NDGYDWWHQWLOOI|UVHOIUnQ

bergstrakterna till följd av smältande glaciärer och inlandsisar. Det är VYnUWDWWXWOlVDWUHQGHULVWRUPIUHNYHQVHUYLONHWWLOOVWRUGHOEHURUSn

att de är relativt ovanliga. Men de tycks ha ökat i intensiteten och de YnOGVDPPDVWHF\NORQHUQDKDUEOLYLWÀHUYLONHWNDQYDUDHQGLUHNWI|OMG

av temperaturhöjningar då de tropiska cykloner endast utvecklas över varma havsområden. Mycket talar för att extrema och/eller oväntade YlGHUKlQGHOVHUEOLYLWYDQOLJDUHH[HPSHOYLVVYnUWRUNDWURSLVNDF\NOR- QHURFKRUNDQHU%HUQHV

Ett förändrat klimat

De senaste hundra åren har en anmärkningsvärt kraftig och snabb ök- ning i temperaturer skett till följd av global uppvärmning. Klimatet kan lQGUDVDYQDWXUOLJDRUVDNHUVRPH[HPSHOYLVYXONDQXWEURWWVNLIWQLQJDU

L VROHQV OMXVVW\UND RFK YDULDWLRQHU L MRUGHQV EDQD UXQW VROHQ %HUQHV

PHQIRUVNDUHlULGDJQlVWDQHQW\GLJW|YHUHQVRPDWWGHQJOREDOD

uppvärmningen som sker idag är orsakad av människan och den för- stärkning av växthuseffekten som orsakats med utsläpp från växthusga- VHU,3&&D2UHVNHV9l[WKXVJDVHUQDKDUlQGUDWDWPRVIl- rens sammansättning utöver de naturliga förloppen och bidragit till en VW|UQLQJLNOLPDWV\VWHPHW6YHULJHVPHWHRURORJLVNDRFKK\GURORJLVND

LQVWLWXWD9l[WKXVHIIHNWHQlUXUVSUXQJOLJHQHQQDWXUOLJSURFHVV

på jorden som reglerar balansen mellan solens inkommande strålar och utgående värmestrålning. Människans utsläpp av framförallt koldioxid WLOO I|OMG DY I|UEUlQQLQJ DY IRVVLOD EUlQVOHQ VRP NRO ROMD RFK QDWXU- JDVJHUHQI|UVWlUNQLQJDYYl[WKXVHIIHNWHQRFKJ|UDWWWHPSHUDWXUHQSn

jordytan ökar då gaserna försvårar värmestrålningen från solen ifrån att OlPQDMRUGHQ8W|YHUNROGLR[LGlUGHYDQOLJDVWHYl[WKXVJDVHUQDIUnQ

PlQVNOLJ SnYHUNDQ PHWDQ GLNYlYHR[LG RFK R]RQ 60+,  'HW

¿QQVVWRUDVNLOOQDGHULKXUNOLPDWI|UlQGULQJDUQDVHIIHNWHUGUDEEDUROLND

GHODUDYYlUOGHQ(IIHNWHUDYGHQJOREDODXSSYlUPQLQJHQKDUJOREDOW

VHWW OHWW WLOO |NDG QHGHUE|UG YLONHW IUlPVW GUDEEDW QRUGOLJD GHODU DY

1RUGDPHULNDRFK(XUDVLHQGlUQHGHUE|UGHQKDU|NDWPHGVHGDQ

E|UMDQDYWDOHW%HUQHV

När klimatet blir varmare bildas mer vattenånga från tropikerna som sedan med hjälp av vindar transporteras till högre breddgrader där de

'HQ|NQLQJDYWHPSHUDWXUHUVRPVNHGGHLE|UMDQDYWDOHWNDQGHO- vis ha berott på naturliga förlopp i form av minskande vulkanism och HQ|NQLQJLVRODNWLYLWHWYLONDEnGDKDUHQXSSYlUPDQGHHIIHNW(QELW

LQSnWDOHWIRUWVDWWHGRFNXSSYlUPQLQJHQWURWVDWWVRODNWLYLWHWHQ

PLQVNDGHRFK YXONDQLVPHQWLOOWRJYLONDEnGDKDU HQ N\ODQGHHIIHNW

8SSYlUPQLQJHQI|UNODUDVLVWlOOHWDYDWWI|OMGHUQDIUnQGHQPlQVNOLJD

DNWLYLWHWHQ QX E|UMDGH VOn LJHQRP 1DWXUYnUGVYHUNHW E 6HGDQ

förindustriell tid har den genomsnittliga globala uppvärmningen ob- VHUYHUDWVPHGHQ|NQLQJDYƒ&60+,

När klimatförändringarna och dess effekter först började diskuteras kom anpassning mer i skymundan eftersom det ansågs att den tog fo- NXVIUnQEHJUlQVQLQJVRP¿FNSULRULWHWHIWHUVRPNOLPDWI|UlQGULQJDUQD

sågs som ett miljöproblem som kunde hanteras genom att sätta upp olika mål eller tidsplaner för att minska utsläppen. Samtidigt fanns en VW|UUHRVlNHUKHWNULQJROLNDDQSDVVQLQJVnWJlUGHUlQGHWJ|ULGDJ'D- YRXGL&UDZIRUG 0HKPRRG.OLPDWI|UlQGULQJDUQDVI|UORSS

är komplexa och behöver därför lång tid på sig för att reagera fullt ut på olika slags påverkan. Det innebär att en fortsatt temperaturhöjning är att vänta i framtiden även om människans utsläpp av växthusgaser VNXOOHVOXWDUHGDQLGDJ1DWXUYnUGVYHUNHWE'DYRXGLHWDO

([HPSHOYLVEHK|YHUYlUOGVKDYHQGHFHQQLHUHOOHUWLOORFKPHGVHNOHUSn

sig för att ställa om och inlandsisarna ännu längre tid. FN:s klimatpanel ,3&& XWDUEHWDU ROLND IUDPWLGVVFHQDULHU RFK L GHVV UDSSRUW IUnQ 

Turn down the heat – why a 4°C warmer world must be avoided rap- SRUWHUDVGHWDWWVDQQROLNKHWHQDWWGHQJOREDODWHPSHUDWXUHQK|MVWLOOƒ&

|YHUI|ULQGXVWULHOOWLGIUDPWLOOVlUlYHQPHGQXYDUDQGHULV- NUHGXFHUDQGHnWJlUGHU6NXOOHGHVVDnWJlUGHULQWHP|WDVNDQHQVnGDQ

|NQLQJNRPPDDWWVNHUHGDQWLOOnU,3&&D

Framtida klimateffekter i Sverige

Klimatförändringarnas effekter kan komma att ha både positiv och QHJDWLYSnYHUNDQSn6YHULJH(UODQG.lOOpQSURIHVVRULPHWHRURORJL

hävdar att ett varmare klimat i Sverige kan ha vissa positiva effekter HIWHUVRP6YHULJHWLOOK|UHWWJHRJUD¿VNWRPUnGHVRPNDQYDUDJ\QQDW

DYHQJOREDOXSSYlUPQLQJ3RVLWLYDHIIHNWHUNDQYDUDYDUPDUHVRPUDU

ElWWUHVN|UGDURFKHQVW|UUHVNRJVWLOOYl[W3nOlQJUHVLNWlUGHWGRFN

VDQQROLNW DWW GH QHJDWLYDHIIHNWHUQD WDU |YHU .lOOpQ PHQDU RFNVn DWW

eftersom Sverige är en del av övriga världen där klimatförändringarnas effekter ha stor påverkan på människor kan Sverige komma att påver- NDVDYH[HPSHOYLVÀ\NWLQJVWU|PPDUNULJVULVNHURFKHNRQRPLVNDNRO- ODSVHU.lOOpQ

(QOLJW60+,I|UXWVSnVHQQnJRWK|JUHXSSYlUPQLQJlQGHQJOREDODI|U

Sverige. Klimatscenarier som tagits fram för Sverige visar att medel- WHPSHUDWXUHQNRPPHUDWW|NDPHOODQRFKƒ&.OLPDWDQSDVV- QLQJVSRUWDOHQ D 'HWWD VFHQDULR E\JJHU Sn JOREDOD NOLPDWVFH- QDULHUVRPDUEHWDWVIUDPLHQUDSSRUWDY,3&&0HGHQ|NDG

medeltemperatur kommer vegetationsperioden att förlängas med cirka två månader i hela landet och i södra Sverige upp till tre månader. Med YHJHWDWLRQVSHULRGPHQDVDWWG\JQVPHGHOWHPSHUDWXUHQlU|YHUƒ&XQ- der en sammanhängande period. Vegetationsperioden har blivit ett vik- WLJWLQVWUXPHQWI|UDWWNXQQDVHKXUNOLPDWHWI|UlQGUDWV3nnUKDU

YHJHWDWLRQVSHULRGHQLQRUUD6YHULJH|NDWPHGWYnYHFNRUGHWKDUGRFN

inte förändrats lika mycket i Södra Sverige där ökningen dessutom inte PlUNWV DY IUDP WLOO GHW VHQDVWH nUWLRQGHW .OLPDWDQSDVVQLQJVSRUWDOHQ

E

Torka kommer sannolikt också att inträffa med stigande temperaturer.

(QPLQVNQLQJSnYDWWHQWLOOJnQJDUNRPPHUIUlPVWDWWGUDEEDV|GUD6YH- ULJHVSHFLHOOWGH|VWUDGHODUQDDY*|WDODQGRFK6YHDODQG.RQVHNYHQ- serna av torka blir att jordbruket påverkas negativt likaså skogstillväx- ten. Växterna kommer att förbruka mer vatten i och med den förlängda vegetationsperioden. Detta i kombination med högre temperaturer som gör att vattnet avdunstar är de största orsakerna till att vattentillgång- arna i framtiden kommer att försämras. Detta kommer troligtvis bara DWWLQWUlIIDLGHV\G|VWUDGHODUQDDY6YHULJHHIWHUVRPGHWLGHDOOUDÀHVWD

GHODUDY6YHULJHNRPPHUEOLHQ|NDGWLOOJnQJSnYDWWHQ.OLPDWDQSDVV- QLQJVSRUWDOHQF

3n5RVVE\&HQWUHEHGULYHU60+,VLQNOLPDWIRUVNQLQJ60+,

Deras forskning har visat att ju mer temperaturen höjs desto större blir ULVNHQ DWW 6YHULJH GUDEEDV DY YlUPHE|OMRU (Q YlUPHE|OMD lU YDUPD

förhållanden som håller i sig i en längre period på en aktuell plats.

Idag inträffar värmeböljor ungefär vart tjugonde år men i slutet av detta århundradet kan dessa komma att inträffa vart tredje till vart femte år .OLPDWDQSDVVQLQJVSRUWDOHQ G 9LG HQ WHPSHUDWXUK|MQLQJ NRP- mer också en så kallad urban värmeöeffekt att uppstå. Detta betyder att VWlGHURFKWlWRUWHUGlUGHW¿QQVHQWlWE\JJPDVVDVNDSDUHWWHJHWPLNUR- klimat eftersom den höga byggmassan verkar värmelagrande. Då stä- der till största delen består av hårdgjorda ytor leder det till att de har en OnJLQ¿OWUHULQJVNDSDFLWHWRFKI|UPnJDQWLOODYN\OQLQJEOLUGlUI|UVlPUH

Detta i kombination med den höga byggmassan gör att städer påverkas PHUDYWHPSHUDWXUI|UlQGULQJDU|NDGQHGHUE|UGRFKYLQGI|UKnOODQGHQ

lQSODWVHUXWDQI|UVWlGHUQD%RYHUNHWD,RFKPHGXUEDQLVHULQJHQ

har den urbana värmeöeffekten blivit mer utbredd och detta

beror till största delen på att det blivit en minskning av vegetationen i VWlGHUQD6KDVKXD%DU +RIIPDQ

8QGHUHQVROLJVRPPDUHIWHUPLGGDJlUWHPSHUDWXUHQLHQW\SLVNVWDGV- VWUXNWXU XQJHIlU  ƒ& K|JUH lQ YDG GHQ lU L GH RPJLYDQGH UXUDOD

RPJLYQLQJDUQD5RVHQIHOGHWDO(QOLJW6WDWHQRIIHQWOLJDXWUHG- QLQJDUNDQGHWEOLHQWHPSHUDWXUVNLOOQDGSnƒ&PHOODQXUEDQDPLO- jöer och landsbygd. Detta gör att urbana miljöer kan vara känsligare för de framtida klimatförändringarna så som ökade temperaturer och

|NDGQHGHUE|UGYLONHWlYHQJlOOHUI|U6YHULJH6WDWHQVIRONKlOVRLQVWL- WXW

1HGHUE|UGHQEHUlNQDV|NDLKHOD6YHULJHGHWNRPPDQGHVHNOHW%H- räkningar som har gjorts visar på att denna ökning kommer att vara RPNULQJGHWWDNRPPHUGRFNIUlPVWDWWPlUNDVXQGHUYLQWHU- halvåret och förändringarna under sommarhalvåret kommer i stort sett DWWYDUDRI|UlQGUDGH.OLPDWDQSDVVQLQJVSRUWDOHQH60+,VEH- UlNQLQJDUYLVDUSnDWWVN\IDOOGHWYLOOVlJDQHGHUE|UGVPlQJGSnPLQVW

 PLOOLPHWHU SHU G\JQ NRPPHU DWW EOL YDQOLJDUH L WDNW PHG |NDGH

WHPSHUDWXUHU.OLPDWDQSDVVQLQJVSRUWDOHQI6DPWLGLJWVRPKDYV- nivån beräknas stiga kraftigt i framtiden påverkas detta också av den landhöjning som sker. Detta gör att havsnivåhöjningarna i mellersta och norra Sverige inte påverka lika mycket som det kommer göra i 6NnQH.OLPDWDQSDVVQLQJVSRUWDOHQJ

Framtida klimateffekter i Västra Götalands län

)UDP WLOO nU  EHUlNQDV nUVPHGHOWHPSHUDWXUHQ L 9lVWUD *|WDODQG

OLJJDƒ&K|JUHlQLGDJPHG|NQLQJDUIUDPI|UDOOWXQGHUYLQWHUKDO- våret. Temperaturerna kommer ligga högre vid kusten och vara svalare LQnWODQGHWRFKNULQJK|JUHRPUnGHQSUHFLVVRPLGDJ(Q|NQLQJDY

QHGHUE|UGHQNRPPHUVNHPHGLOlQHWPHGVW|UVW|NQLQJXQGHU

YLQWHUKDOYnUHWYLONHWIUDPI|UDOOWNRPPHUGUDEEDNXVWRPUnGHQD.UDI- tigare regn kommer drabba Västra Götaland i ökad utsträckning och SHULRGHUPHGVQ|NRPPHUPLQVNDPHGFLUNDPnQDGUHGDQLPLWWHQ

DYVHNOHW+DYVYDWWHQQLYnQNRPPHUVWLJDPHGFHQWLPHWHUOlQJV

9lVWUD*|WDODQGVNXVWRFKK|JUHÀ|GHQLYDWWHQGUDJNRPPHULQWUlIID

XQGHUK|VWHQRFKYLQWHUQI|UDWWVHGDQYDUDOlJUHXQGHUYnUHQ3HULRGHU

PHG OnJYDWWHQ EOLU OlQJUH RFK À|GHQD NRPPHU EOL OlJUH PHG JUXQG- vattenförhållanden som påverkas på samma sätt. Med det mildare kli- matet kommer antalet skogsbränder att öka och vegetationsperioden att förlängas. När värmeböljor blir allt vanligare ökar behovet av att kyla byggnader på sommaren samtidigt som behovet av att värma byggna- GHUSnYLQWHUQPLQVNDUQlUYLQWHUNOLPDWHWEOLUPLOGDUH3HUVVRQ$QGUp- DVVRQ(NOXQG+DOOEHUJ1HUKHLP6M|NYLVW:HUQ cVWU|P

Framtida klimateffekter i Skåne län

6NnQH OlQ YlQWDV In HQ |NQLQJ Sn  ƒ& IUDP WLOO  IUlPVW NRP- mer temperaturökningen att märkas under vinterhalvåret men kommer lYHQDWWYLVDVXQGHUVRPPDUKDOYnUHW3HUVVRQHWDO1HGHUE|U- GHQNRPPHUDWW|NDPHGFLUNDRFKHQ|NQLQJDYNUDIWLJDUHUHJQ

XQGHUNRUWDUHSHULRGHUlURFNVnDWWYlQWD)|UYLQWHUYnURFKK|VWI|U- utspås en ökning av nederbörd medan det under sommaren inte visas QnJRQSnWDJOLJI|UlQGULQJ3HUVVRQHWDO

,VOXWHWDYVHNOHWNRPPHUGHWVNHHQ|NQLQJSnWRUUDGDJDUXQGHU

växtsäsongen vilket leder till att vegetationsförhållanden kommer att I|UlQGUDV3HUVVRQHWDO,6NnQHOlQNRPPHUKDYVQLYnQDWWVWLJD

PHOODQFHQWLPHWHURFKYDWWHQI|ULQJHQLYDWWHQGUDJNRPPHUDWW

bli lägre under vår och sommar och under höst och vinter kommer den DWW|ND3HUVVRQHWDO

Grönstruktur i staden

I följande kapitel beskrivs varför grönytor är en viktig funktion i staden med fokus på hur klimatförändringarnas effekter kan lindras. Därefter beskrivs ideal om den glesa och den täta staden och hur dessa påverkar JU|Q\WRUQD (Q EHVNULYQLQJ DY KXU PlQJGHQ JU|Q\WD KDU PLQVNDW GH

senaste åren avslutar kapitlet.

Grönstrukturens värden

%RYHUNHWNRPXWPHGVNULIWHQStadens parker och natur som med hjälp av sex kategorier beskriver vad stadens grönstruktur har för funk- tioner och betydelse i staden. De sex kategorierna beskrivs nedan.

Människors fritid och hälsa

Grönska i staden spelar stor roll för människors psykiska och fysiska KlOVDJHQRPDWWELGUDWLOODNWLYLWHWRFKYlOEH¿QQDQGH%RYHUNHW Den biologiska mångfalden

%LRORJLVNPnQJIDOGlUHQYLNWLJWI|UOLYHWSnMRUGHQRFKVWDGHQVSDUNHU

RFKQDWXUNDQVNDSDPLOM|HUVRPJ\QQDUGHWWD%RYHUNHW

Stadens gestaltning

3DUNHURFKQDWXUJHUWLOOVDPPDQVPHGKXVYlJDURFKYDWWHQNDUDNWlU

och är därför ett väsentligt inslag i städerna. Grönskan kan både fung- era som en identitetsskapare för staden samtidigt som den kan fungera som landmärke för stadens människor som med hjälp av grönskan kan RULHQWHUDVLJLVWDGHQ%RYHUNHW

Kulturell identitet

3DUNHU RFK QDWXU lU YLNWLJD I|U VWDGHQV KLVWRULD GH NDQ VSHJOD ROLND

tiders stilideal och är viktiga för att kunna förstå och uppleva stadens KLVWRULD3DUNHUIXQJHUDUlYHQVRPHQDYGHYLNWLJDVWHRIIHQWOLJDP|- WHVSODWVHUQD%RYHUNHW

Stadens hälsa

*U|QVWUXNWXUHQKDUHQYLNWLJUROOI|UVWDGHQVNOLPDWRFKOXIWGHQNDQ

rena luften från föroreningar och stoft och kan även utjämna tempera- WXUVNLOOQDGHURFKVN\GGDPRWYLQGDURFKEXOOHU%RYHUNHW Biologisk kommunalteknik

I framtiden kommer sambandet med den tekniska infrastrukturen och den gröna infrastrukturen att bli allt mer framträdande. Genom att till exempel använda den gröna infrastrukturen i större utsträckning för att ta hand om dagvattnet blir belastningen betydligt mindre på stadens kommunala reningsverk och belastningen minskar även på större vat- WHQGUDJRFKKDY%RYHUNHW

Grönytor i den urbana miljön

8UEDQLVHULQJHQKDUKDIWVWRULQYHUNDQSnQDWXUUHVXUVHUQDRFKPLOM|Q

0DUNHQOXIWHQRFKYDWWQHWEOLUPHURFKPHUI|URUHQDGHDYWLOOH[HPSHO

tungmetaller och kemiska föreningar. Till följd av detta påverkas det ORNDODNOLPDWHWRFKYDWWHQV\VWHPQHJDWLYW8UEDQLVHULQJHQOHGHUWLOODWW

mark först och främst utnyttjas till byggnader och vägar vilket leder WLOODWWJU|QRPUnGHQVRPUHGDQQX¿QQVLEHJUlQVDWXWEXGSnYHUNDVQH- JDWLYW(QPLQVNQLQJDYJU|QRPUnGHQOHGHULVLQWXUWLOOQHJDWLYDNRQ- sekvenser för den biologiska mångfalden. Den snabba urbaniseringen har dock lett till att ett intresse för gröna områden i urbana miljöer har väckts och på vilket sätt grönområde kan gynna städer både med tanke på en förbättrad livsmiljö för människorna i staden men även för att J\QQDGHQELRORJLVNDPnQJIDOGHQ6DQGVWU|P8UEDQLVHULQJHQ

I|UYlQWDVIRUWVlWWD|NDRFKI|UXWVSnVKDXSSJnWWWLOOLLOlQGHUQDnU

0HQWHQV5DHV +HUP\

6WlGHUVVWUXNWXUPDWHULDORFKJU|QVWUXNWXUSnYHUNDUGHNOLPDWPlVVLJD

egenskaperna i stadsrummen. Det är främst de centrala delarna av sta- den som påverkas där en betydande ökning av temperaturen sker på JUXQG DY GHQ Vn NDOODGH YlUPH|HIIHNWHQ $OH[DQGUL  -RQHV 

Den största temperaturskillnaden mellan urbana miljöer och mindre bebyggda områden upplevs särskilt efter att solen gått ner. Detta ef- tersom byggmaterialen i staden lagrar mycket värme. Värmeöeffekten är främst ett problem under sommaren och kan påverka samhället på PnQJDROLNDVlWW(QHIIHNWNDQYDUDDWWPlQQLVNRUVKlOVDlYHQW\UDV

VSHFLHOOW GH PHU NlQVOLJD EHIRONQLQJVJUXSSHUQD VRP lOGUH EDUQ RFK

människor med dåligt hälsotillstånd. Värmeböljor kan förvärras av YlUPH|HIIHNWHQRFKUHVXOWHUDLÀHUG|GVIDOOlQQRUPDOW8QLWHG6WDWHV

(QYLURQPHQWDO3URWHFWLRQ$JHQF\

(WWDQQDWSUREOHPVRPNDQXSSVWnLXUEDQDPLOM|HUlUDWWGHVVKnUG- gjorda ytor leder till problem med hanteringen av ytavrinningen. Den- na kan vara mycket varierande då ytavrinningen ibland är väldigt hög HIWHUSHULRGHUPHGP\FNHWUHJQI|UDWWUHVWHUDQGHGHODUDYWLGHQYDUD

OnJ0HQWHQV5DHV +HUP\,QDWXUHQDEVRUEHUDVFLUNDDY

QHGHUE|UGHQPHGDQGHWLVWlGHUEDUDDEVRUEHUDVFLUNDSnJUXQGDY

mängden hårdgjorda ytor. Detta leder till att de hårdgjorda ytorna som LQWHNDQDEVRUEHUDOLNDEUDVDPODUI|URUHQLQJDUVRPWLOOH[HPSHOROMD

WXQJPHWDOOHURFKVDOWHUVRPVHGDQNDQI|UDVPHGXWLYDWWHQGUDJ*HWWHU

5RZH

Grönytor har visat sig ha positiva effekter för både hög avrinning vid nederbörd då vattnet kan lagras och även har en temperatursänkande effekt på sin omgivning. När naturliga element så som till exempel grönytor används istället för en teknisk infrastruktur för att ta hand om dagvattenhanteringen kallas detta för en grön infrastruktur. Fördelarna PHGHQJU|QLQIUDVWUXNWXUlUDWWGHQNDQJHHNRORJLVNDHNRQRPLVND

RFKVRFLDODI|UGHODUVRPWHNQLVNLQIUDVWUXNWXULQWHNDQJ|UD(XURSH- iska Kommissionen hävdar att investeringar i grön infrastruktur van- ligtvis ger hög avkastning och gynnar städerna. Grön infrastruktur i VWlGHUVnVRPSDUNHUJU|QDWDNRFKJU|QRPUnGHQKDUI|UXWRPSRVLWLYD

effekter för omhändertagande av dagvatten och sin förmåga att verka temperatursänkande även en positiv verkan på människors hälsa och sparar dessutom energi och blir på så sätt multifunktionella ytor. Grön infrastruktur är också ofta billigare och mer hållbar än de tekniska lös- QLQJDUQD(XURSHLVND.RPPLVVLRQHQ

Var träd och vegetation placeras är en viktig faktor. För att få en så ef- fektiv kylning med hjälp av vegetation som möjligt är mindre gröna områden med inte allt för stora avstånd emellan att föredra framför större grönområden som ligger längre ifrån varandra som till exem- pel stora parker eftersom den kylande effekten avtar snabbt utanför JU|QRPUnGHW 6KDVKXD%DU  +RIIPDQ  )|U DWW In HQ XWEUHGG

kylande effekt av grönska i staden planteras vegetation med fördel runt E\JJQDGHUHOOHUVnDWWWURWWRDUHUSDUNHULQJVSODWVHURFKJDWRUVNXJJDV

$OH[DQGUL -RQHV

Stadens täthet, utglesning och grönytor

6WDGHQVI\VLVNDVWUXNWXUNDQVHVVRPHWWUHVXOWDWDYVRFLDODHNRQRPLVND

RFKPLOM|PlVVLJDSURFHVVHUVRPKDUVNDSDWVRFKIRUPDWV|YHUWLG8U

HWWPRUIRORJLVNWSHUVSHNWLYlUVWDGHQHQEODQGQLQJDYE\JJQDGHUYlJDU

RFK|SSQDSODWVHU'H¿QLWLRQHQI|UXUEDQLWHWEHURUSnNRQFHQWUDWLRQHQ

DYPlQQLVNRURFKGlUPHGWlWKHWDYE\JJQDGHURFK|SSQDSODWVHUYLO- ket gör städer till en plats där utrymmeskonkurrens skapas. Modern stadsplanering har sitt ursprung i västvärldens industrialiseringstider som skapade förslummade områden med hög dödlighet och epidemier.

Myndigheterna tvingades då utveckla folkhälsolagstiftning där stads- planering och grönytor betonades och olika typer av planeringsverk- tyg utvecklades. Trädgårdsstäder utvecklades som en motreaktion på GHQRKlOVRVDPPDVWDGHQDYEODQGDQQDW(EHQH]HU+RZDUGRFK

innebar ett koncept där bebyggelsen skulle omgärdas av grönytor och gott om utrymme och där täthet ansågs vara något som gynnade bygg- herrarna och inte medborgarna. Trädgårdsstäderna skapade därmed de I|UVWDI|URUWHUQDRFKYDUVWDUWVNRWWHWI|UPRGHUQXWJOHVQLQJ5nGEHUJ

+D\GHQ%UXHJPDQQVH6WnKOH

3nWDOHWlQGUDGHGHQPRGHUQLVWLVNDSODQHULQJHQGUDPDWLVNWV\QHQ

Sn VWDGHQ PHG EODQG DQQDW /H &RUEXVLHU L VSHWVHQ VRP I|UHVORJ DWW

staden skulle växa vertikalt då ökad densitet annars bara kunde skapas SnEHNRVWQDGDYVWDGHQVOXQJRUGHWYLOOVlJDGH|SSQD\WRUQD/H&RU- EXVLHUVH6WnKOH'HQPRGHUQLVWLVNDVWDGVSODQHULQJHQKDGH

VWRUW LQÀ\WDQGH Sn (XURSDV I|URUWHU YLONHW EODQG DQQDW V\QV L 6WRFN- KROPV*HQHUDOSODQIUnQPHGWUD¿NVHSDUHULQJJUDQQVNDSVHQKHWHU

RFKVWULNWDULNWOLQMHUI|UPDUNDQYlQGQLQJRFK|SSQDSODWVHU5nGEHUJ

 6WRFNKROPV VWDG  VH 6WnKOH  GlU PLOMRQSURJUDPPHW

V\QVVRPGHWW\GOLJDVWHH[HPSOHWGlUI|URUWHUPHG]RQHULQJRFKWUD-

¿NVHSDUHULQJVNDSDGHV*U|Q\WRUQDSUHVVDGHVGlUPHGJUDGYLVXWPRW

I|URUWHUQDV XWNDQWHU RFK HQ XWJOHVQLQJ DY (XURSHLVND VWlGHU EOHY HQ

I|OMG6WnKOH

8UEDQVSUDZOlUXUVSUXQJOLJHQHWWDPHULNDQVNWEHJUHSSVRPEHVNULYHU

XWJOHVQLQJDYVWlGHUQlUPlQQLVNRUÀ\WWDUXWLI|URUWHUQDRFKVWDGHQV

FHQWUXPW|PVSnERHQGH6WnKOH)|UNODULQJDUWLOOIHQRPHQHWL

86$KDUYDULW|NDGSRSXODWLRQVWlUNWKXVKnOOVHNRQRPL|NDGWLOOYl[W

VRFLDOD SUREOHP L VWlGHUQD VXEYHQWLRQHULQJ DY DOOPlQQD YlJDU VDPW

LQHIIHNWLYPDUNDQYlQGQLQJRFKGnOLJPDUNDQYlQGQLQJVSROLWLN(ZLQJ

*RUGRQ 5LFKDUGVRQ7RUUHQV $OEHUWL*ODHVHU  .DKQVH6WnKOH$OODGHVVDIDNWRUHUOHGHUWLOODWWPlQQLVNRU

OlPQDUVWDGHQVFHQWUXPI|UDWWERVlWWDVLJLI|URUWHUQD(QVWlUNWHNR- QRPLK|MHUHIWHUIUnJDQSnVW|UUHERHQGHRFKVW|UUHWRPWQnJRWVRPlU

OlWWDUHDWWWLOOJRGRVHLI|URUWHQ$QYlQGQLQJDYELOYLONHQRIWDEHK|YV

LHQVW|UUHXWVWUlFNQLQJLI|URUWHQXSSPXQWUDVGHVVXWRPDYJRGWUDQV- SRUWVWUXNWXUYLONHW¿QQVLPnQJDXWYHFNODGHOlQGHU*ODHVHU .DKQ

*RUGRQ 5LFKDUGVRQVH6WnKOH

2UVDNVI|UNODULQJDUQDWLOOXWJOHVQLQJHQL(XURSDVNLOMHUVLJGHOYLVIUnQ

GHDPHULNDQVND+lUI|UNODUDVIHQRPHQHWPHGPDNURRFKPLNURHNR- QRPLVNDIDNWRUHUVRPHNRQRPLVNWLOOYl[WJOREDOLVHULQJRFKK|JUHOHY- QDGVVWDQGDUGWUDQVSRUWPHGSULYDWELOlJDQGHWLOOJnQJSnYlJDUOnJD

NRVWQDGHUI|UEUlQVOHRFKGnOLJNROOHNWLYWUD¿N'HWI|UNODUDVRFNVnDY

GHPRJUD¿VNDIDNWRUHUUHJHOYHUNVRPH[HPSHOYLVVYDJI\VLVNSODQHULQJ

VDPWSUREOHPLLQQHUVWDGHQVRPGnOLJOXIWNYDOLWHWEXOOHURFKEULVWSn

grönområden. I de nordiska länderna är natur och friluftsliv en särskilt VWDUNIDNWRUWLOOXWJOHVQLQJHQDYVWlGHUQnJRWVRPRIWDUHlUOlWWDUHDWW

WLOOJnXWDQI|UVWDGHQH%HUJVWU|P:LNOXQGVH6WnKOH 'HW GRPLQHUDQGH VlWWHW VRP VWlGHU KDU YX[LW Sn XQGHU WDOHW lU

genom denna utglesning och då urbanisering är något som fortsätter kommer det leda till att utglesning även i framtiden blir en utmaning.

2IWDDQVHVXWJOHVQLQJHQYDUDHQDYGHVW|UVWDXWPDQLQJDUQDLQRPVWDGV- SODQHULQJ6WnKOH(QW\GOLJWUHQGLGDJlUVDPWLGLJW´Q\XUEDQLV- PHQ´HQWUHQGVRPEODQGDQQDWV\QVL6WRFNKROP1\XUEDQLVPlUHWW

VWDGVE\JJQDGVLGHDOGlUVPnVNDOLJKHWGH¿QLHUDGHVWDGVUXPRFKHQRP- Yl[ODQGHVWDGPHGP|MOLJKHWDWWU|UDVLJWLOOIRWVHIWHUVWUlYDV$QGHUV- VRQVH6WnKOH

Europeiska kommissionen ger ut Grönböcker, dessa utfärdas inom poli- tikområden för att presentera nya idéer och åtgärder som förs fram i of- fentlig diskussion och fungerar ungefär som svenska utredningsbetän- kanden (SoU). År 1990 släpper Europeiska Kommissionen en Grönbok - The Green Paper on the urban environment, där utglesning av städer kritiseras. Här beskrivs hur sovstäder har vuxit fram och lett till utflytt- ning från de europeiska städernas centrum samt ett bilberoende. Tätare städer med korta avstånd mellan arbete och bostad för att

generera mindre utsläpp förespråkas (Europeiska kommissionen 1990) och efter att Grönboken presenterades blev ett tätare stadsbyggande nå- got som många länder i Europa, däribland Sverige, antog (Saglie 1998 se Bolvede & Fajerson 2012). Stadsbyggnadsidealen blev en tätare, funktionsblandad stad för att minska pendling, energiförbrukning och skapa en mer aktiv stad där många människor rörde sig (Rådberg 2003 se Bolvede & Fajerson 2012).

Även i Sverige har utglesning kritiserats för att skapa segregation och bilberoenden (Ståhle 2005) och att den hållbara staden ska byggas tät tycks vara den nästan självklara uppfattningen som råder bland pla- nerare och arkitekter idag (Neuman 2005). Ett exempel på detta är en debattskrift utgiven av Sveriges Arkitekter år 2008 där en av punkterna för en hållbar stadsutveckling är att staden måste byggas tätt då funk- tioner på så sätt kan samlas och ge staden ”ett rikt och varierat utbud tillgängligt för alla” (Ullstad 2008). Dessa ideal går även att utläsa ge- nom Boverkets rapport från 2004 Hållbara städer och tätorter i Sverige – förslag till strategi, där förtätning beskrivs som en strategi; ”Idag har vi en insikt om betydelsen av att vi utvecklar våra städer inåt – förnyar stadskärnor och kompletterar befintlig bebyggelse istället för att strö ut gles bebyggelse. Genom en intensivare användning av stadens gråmar- ker, impediment och övergivna industriområden, kan vi skapa en tätare stad med bättre livs-, arbets- och bostadsförhållanden utan att ta bort värdefulla grönområden” (Boverket 2004).

Kritik mot täthetsidealen finns dock och Johan Rådberg, svensk profes- sor inom arkitektur och stadsbyggnad vid Lunds Tekniska Högskola, menar att en stad inte bör bli för tät eftersom en god livsmiljö då inte kan upprätthållas, stadens utemiljöer och friytor kräver ett visst

utrymme som i sin tur möjliggör ett bättre liv för människorna i staden.

Segregation kan på så vis också uppstå om stadens centrum blir för tät och förorenat eftersom de som har råd då flyttar ut på landet ( Rådberg 1988).

$WWVWDGVSODQHULQJHQL(XURSDGHVHQDVWHGHFHQQLHUQDLVWRUXWVWUlFN- QLQJ KDU KDQGODW RP I|UWlWQLQJ lU QnJRW VRP InWW NRQVHNYHQVHU I|U

JU|QRPUnGHQRFKIUL\WRULVWDGHQ6WnKOH0RWVlWWQLQJDUPHOODQ

´WlWW´RFK´JU|QW´lUHWWIHQRPHQVRPIXQQLWVVHGDQPLWWHQDYWD- let. Alexander Ståhle skriver i sin avhandling Compact sprawl: Explo- ring public open space and contradictions in urban densityDWWVWlGHUV

utglesning har lett till bilberoenden och en ökad användning av energi.

Detta har i sin tur lett till dagens utmaning- att förtäta denna utglesning.

I avhandlingen utforskas förorters urbanmorfologiska förutsättningar för förtätning och Ståhles resultat visar att det är möjligt att förtäta PRGHUQLVWLVNXWEUHGQLQJLQlUI|URUWHUSnHWWHIIHNWLYWVlWW6WnKOH

'HWWDJ|UVJHQRPFRPSDFWVSUDZOGHWYLOOVlJDHWWNRQFHSWGlUHQWl- tare och grönare stad skapas genom att lågt utnyttjade grönområden bebyggs samtidigt som kvaliteten höjs på resterande delar av gröna områden i staden. Ståhle hänvisar till en enkätundersökning som vi- sar att vissa människor som bor i innerstaden kan uppleva att de har PLQGUHEULVWSnJU|QRPUnGHQlQLQYnQDUQDVRPERUL´JU|QD´I|URUWHU

anser sig ha. Slutsatsen som Ståhle drar i sin avhandling är att friytetill- JnQJVPnWWVRPWDUKlQV\QWLOOUlFNYLGGRULHQWHUEDUKHWIUL\WHDUHDORFK

antalet bruksvärden är det avgörande. Det medför att stadsdelar med UXWQlWVVWUXNXUGlUGHW¿QQVW\GOLJWGH¿QLHUDGHSDUNHUVDPPDQNRSSOD- de av gröna esplanader ger människor en känsla av större tillgång till grönområden än områden med mer uppbrutna stads- och grönstruktu- rer. Det är alltså viktigt att integrera grönytan i stadsstrukturen och ge

god orienterbarhet då det är avgörande för i vilken utsträckning män- QLVNRUEHV|NHUVWDGHQVJU|QRPUnGHQ6WnKOH

(QOLJW HQ XQGHUV|NQLQJ IUnQ 6WDWLVWLVND FHQWUDOE\UnQ 6&% KDU HQ

PLQVNQLQJDYPlQJGHQJU|Q\WRUVNHWWPHOODQnURFKLDOOD

6YHULJHVWLRVW|UVWDVWlGHUGlULEODQG*|WHERUJRFK0DOP|$QOHGQLQJ- arna till att grönytorna har minskat är exempelvis att utbyggnad eller Q\E\JJQDWLRQHUVNHWWH[SDQVLRQDYKDQGHORFKLQGXVWULRPUnGHQHOOHU

XWE\JJQDGDYWUD¿NDSSDUDWHU$OOUDPHVWKDUPlQJGHQJU|Q\WDPLQVNDW

i Malmö och Stockholm där Malmö dessutom totalt har minsta andelen JU|Q\WDDY6YHULJHVWLRVW|UVWDVWlGHU9DGJlOOHUPLQVNQLQJHQDY

YHJHWDWLRQVRPVNHWWLQRPHOOHULDQVOXWQLQJWLOOJU|QRPUnGHQGHWYLOO

VlJDVRPNDQDQWDVKDWLOOK|UWHWWEH¿QWOLJWJU|QRPUnGHLQQDQI|UlQG- ULQJHQlUGHQVLIIUDQI|U0DOP|RFKI|U*|WHERUJ+HGH- NOLQW. 6YDQVWU|P

Klimatplanering

I det här avsnittet som handlar om klimatplanering undersöks hur pla- neringen ser ut i Sverige och vidare hur detta ser ut i Västra Götalands och Skåne län. Klimatplanering handlar om verktyg och strategier som används för att förbereda sig inför framtida klimatförändringar. Det ansvar som kommunerna har samt vilka verktyg de har att tillgå i pla- QHULQJHQLQI|UNOLPDWHIIHNWHUQDEHVNULYVRFKHQLQWHUYMXPHG%RYHUNHW

genomfördes för att få en tydligare bild av kommunernas klimatplane- ring.

Klimatplanering i Sverige

Fokus har i klimatpolitiken länge legat på att reducera utsläpp för att minska växthuseffekten exempelvis med hjälp av ekonomiska styr- PHGHOPHQGHVHQDVWHnUHQKDUIRNXVVNLIWDWPHUnWDWWlYHQDQSDVVD

VDPKlOOHWWLOONOLPDWI|UlQGULQJDUQD8JJOD /LGVNRJ.RPPX- QHUQDlUYLNWLJDDNW|UHULGHWWDGnGHKDUDQVYDUI|UPnQJDRPUnGHQ

EODQGDQQDWI\VLVNSODQHULQJYLONHWlUHWWYLNWLJWYHUNW\JI|UDWWDQSDVVD

VDPKlOOHWWLOOHWWI|UlQGUDWNOLPDW%RYHUNHWD

5HJHULQJHQ WLOOVDWWH nU  HQ ULVN RFK VnUEDUKHWVXWUHGQLQJ I|U DWW

utreda hur samhället ska anpassas och sårbarheten minska inför dagens RFK IUDPWLGHQV NOLPDWI|UlQGULQJDU 5HJHULQJHQ  , XWUHGQLQJHQ

framkom bland annat att det är nödvändigt att redan nu påbörja klima- tanpassningen och förslag lades fram på hur samhället kan anpassas till klimatförändringarnas nya förutsättningar. Det konstaterades även att kommunernas planerings- och kunskapsunderlag är för bristfällig och otillgänglig för att kommunerna på bästa sätt ska kunna ta hänsyn till risker för naturolyckor som kan uppkomma i samband med klimatför- ändringarna vid både detalj- och översiktsplanering. Samtidigt slogs det fast att kommunerna behöver ta en ökad hänsyn till klimatföränd- ringarna vid planering av översikts- och detaljplanering samt vid infra- VWUXNWXUSODQHULQJ 5HJHULQJHQ  'HW I|UHVOnV GlUI|U lQGULQJDU L

plan- och bygglagen som kan ge kommunerna både större möjligheter men också ett tydligare ansvar inför de risker som väntas uppkomma i VDPEDQGPHGNOLPDWI|UlQGULQJDUQD%RYHUNHW5LVNRFKVnUEDU- hetsutredningen visade även att skärpta krav för ökat samarbete mellan NRPPXQHUQDEHK|YV5HJHULQJHQ5HJHULQJHQKlYGDURFNVnDWW

kommunerna behöver få ett bättre stöd för att kunna hantera olika typer

DYULVNHUI|UVW|UQLQJDURFKRO\FNRUPHQRFNVnDWWOlQVVW\UHOVHQE|UIn

HQFHQWUDOUROOLDUEHWHWPHGDQSDVVQLQJHQ5HJHULQJHQ

(IWHUUHJHULQJHQVNOLPDWRFKVnUEDUKHWVXWUHGQLQJ¿FN%RYHUNHWL

uppdrag att utveckla metoder för att förebygga och undvika negativa ef- IHNWHUDYNOLPDWI|UlQGULQJDUQD%ODQGDQQDWEOHYXSSGUDJHWDWWVH|YHU

E\JJUHJOHUXSSUlWWDUnGI|UNOLPDWSODQHULQJXSSUlWWDDOOPlQQDUnGI|U

VN\GGDYEH¿QWOLJEHE\JJHOVHPRWUDVVNUHGHURVLRQYDWWHQLQWUlQJ- QLQJLDYORSSVV\VWHPRFK|YHUVYlPQLQJDU.OLPDWDQSDVVQLQJVSRUWDOHQ

D

3ODQRFKE\JJODJHQUHJOHUDUEHVWlPPHOVHURPSODQOlJJQLQJDYPDUN

YDWWHQRFKE\JJDQGH,GHQQ\DSODQRFKE\JJODJHQIUnQKDUGHWL

NDS†I|UW\GOLJDWVDWWSODQOlJJQLQJVNDVNHPHGEODQGDQQDWKlQV\Q

till klimataspekter. Syftet med detta förtydligande är att planläggning VNDIUlPMDHQJRGPLOM|GHOVJHQRPDWWGHQDQSDVVDVWLOONOLPDWI|UlQG- ringarna och dels genom att den leder till minskad påverkan på miljön RFKNOLPDWHW%RYHUNHWF

(QOLJW%RYHUNHWlUNOLPDWIUnJDQNRPSOH[RFKNUlYHUGlUI|UDUEHWHJOR- EDOW QDWLRQHOOW UHJLRQDOW RFK ORNDOW %RYHUNHW DQVHU DWW HQ QDWLRQHOO

strategi för klimatanpassning saknas och bör tas fram då nationella mål kan bli ett välbehövligt stöd för kommuner och länsstyrelser i deras SODQHULQJI|UKnOOEDUXWYHFNOLQJ(QGHONRPPXQHUKDUPHUHOOHUPLQ- dre tvingats till initiativ för klimatanpassning då de stått inför ökade risker och allvarliga konsekvenser till följd av klimatförändringarna YLONHWUHVXOWHUDWLUHJLRQDODHOOHUORNDODDQSDVVQLQJVVWUDWHJLHU%RYHU- NHWF

Klimatplaneringen i Västra Götalands län

/lQVVW\UHOVHQL9lVWUD*|WDODQGVOlQKDUnUVDPPDQVWlOOW

Klimatanalys för Västra Götalands län med syftet att utreda vilka kon- VHNYHQVHUOlQHWVWnULQI|UYLGNOLPDWI|UlQGULQJDUPHGVSHFL¿NWIRNXV

Sn WHPSHUDWXU QHGHUE|UG RFK YDWWHQI|ULQJ$QDO\VHQ JUXQGDU VLJ Sn

REVHUYDWLRQHUIUnQ60+,VRPXWI|UWHQUHJLRQDONOLPDWDQDO\VVDPWLQ- WHUQDWLRQHOONOLPDWIRUVNQLQJ/lQVVW\UHOVHQ9lVWUD*|WDODQGVOlQXn

8QGHUDUEHWDU/lQVVW\UHOVHQL9lVWUD*|WDODQGPHGHQNDUWOlJJ- ning över kommunernas klimatanpassningsarbete. Länsstyrelse ska VHGDQVDPPDQVWlOODUHGRYLVDRFKMlPI|UGHWNOLPDWDQSDVVQLQJVDUEHWH

VRPVNHUSnNRPPXQDOQLYnI|UDWWWLOOLMXQLWDIUDPHQUHJLRQDO

KDQGOLQJVSODQI|UNOLPDWDQSDVVQLQJ+DQGOLQJVSODQHQVNDOOYDUDYlJOH- dande inom länet för både lokalt och regionalt klimatanpassningsarbete och vara anpassat efter länets sårbarhet och möjligheter till anpassning LQI|UNOLPDWI|UlQGULQJDUQD/lQVVW\UHOVHQ9lVWUD*|WDODQGVOlQXn

Klimatplaneringen i Skåne län

/lQVVW\UHOVHQ L 6NnQH KDU WLOOVDPPDQV PHG 6NnQH OlQV NRPPXQHU

myndigheter och näringsliv arbetat fram en klimat- och energistrategi.

Denna visar hur klimatmålen och energiomställningen ska kunna nås /lQVVW\UHOVHQ6NnQH5DSSRUWHQDQYlQGVVRPHWWXQGHUODJI|U

att ta fram regionala miljömål och även ett miljöhandlingsprogram för 6NnQH/lQVVW\UHOVHQ6NnQHOlQ

JDYOlQVVW\UHOVHQLXWVNULIWHQKlimatanpassningsatlas för Skåne där det beskrivs vilka utmaningar Skåne står inför i samband med kli- PDWI|UlQGULQJDUQDRFKHQDYGHVVDXWPDQLQJDUlUDWW´)LQQDYLOMDQKRV