Var ligger Museet?
En studie om orienterbarhet i en museikontext
Elin Svaröd
För avläggande av filosofie kandidatexamen i Informationsdesign med inriktningen Rumslig gestaltning.
Ett examensarbete på grundnivå, 15 hp Examinator Yvonne Eriksson
Handledare Mia Sas
Akademin för Innovation, design och teknik Mälardalens högskola
Abstract
This is a study in information design with a focus on spatial design. The study examines how theories in wayfinding and wayshowing, can facilitate
orientability in an environment with a multipurpose, and highlight the connection between the outside and inside of an entrance. The site under
investigation is the entrance to Karlsgatan 2 Kulturhus in Västerås, which is in a development phase to renew its lobby. The primary target audience for the study is first-time visitors and the secondary target audience is staff and participants within a development group that works with the ongoing development work of the entrance and lobby. The purpose of the study is to facilitate orientability and make the entrance / lobby more accessible to the first-time visitor, as during the development work, ambiguities regarding the directions on the site have been noted. In the study, relevant theories for the area as well as methods such as site analysis, qualitative interviews, navigation tests and a workshop were used to produce a design proposal that is presented in a digital 3D model. The results of the work are summarized in a final discussion and clarifies, based on principles in wayfinding and wayshowing, how one can use color and form to create a navigation system that not only guides the visitor but also contributes to the expression and identity of the activities offered in the multipurpose environment.
Keywords: Informationdesign, spatial design, wayfinding, wayshowing, orientability, entrance, lobby, museum
Sammanfattning
Detta är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Studien undersöker hur teorier inom wayfinding och wayshowing, kan underlätta orienterbarheten i en miljö där flera olika verksamheter verkar, samt belysa kopplingen mellan utsidan och insidan av en entré. Platsen som undersöks är entrén på Karlsgatan 2 Kulturhus i Västerås som befinner sig i en utvecklingsfas för att förnya sitt entrétorg. Den primära målgruppen för studien är förstagångsbesökare och den sekundära målgruppen är personal samt
deltagare inom en fokus-/ utvecklingsgrupp som arbetar med det pågående utvecklingsarbetet av entrétorget. Syftet med examensarbetet är att underlätta orienterbarheten och göra entrén/entrétorget mer tillgängligt för
förstagångsbesökaren, då det under utvecklingsarbetet uppmärksammats otydligheter gällande vägvisningen på platsen.
I studien har relevanta teorier för området samt metoder som platsanalys, kvalitativa intervjuer, navigeringstest och workshop ihop med fokusgrupp använts för att ta fram ett gestaltningsförslag som presenteras i form av en digital 3D-modell. Resultatet av arbetet sammanfattas i en slutdiskussion och påvisar hur man utifrån principer inom wayfinding och wayshowing kan använda sig av färg och form för att skapa ett navigeringssystem som inte bara vägleder besökaren utan också bidrar till verksamheternas uttryck och identitet.
Nyckelord: Informationsdesign, rumslig gestaltning, wayfinding, wayshowing, orienterbarhet, entré, foajé, museum
Förord
Först och främst vill jag tacka min samarbetspartner Karlsgatan 2, min kontaktperson Jonas Bresser och övriga inblandade för ert engagemang och deltagande i mitt examensarbete. Det har varit jätte roligt att samarbeta med er och jag ser fram emot att följa ert fortsatta arbete med entrétorget.
Tack till min fantastiska handledare Mia Sas som har varit ett otroligt stöd igenom hela processen. Du har ständigt pushat mig till att utmana mig själv och att lita på min egna kompetens, och för det är jag otrolig tacksam. Våra
handledningar har alltid lett till massor av skratt och jag kunde inte ha bett om en bättre handledare!
Jag vill också rikta ett stort tack till min familj som alltid finns där och
framförallt min fina och tålmodiga pojkvän, som stöttat och peppat mig under hela min utbildning. Tack för att du har orkat lyssna på mitt gnällande, för att du alltid är så positiv och för att du fortsatt påminna mig om att jag kan mer än vad jag själv tror!
Sist men inte minst vill jag tacka hela klassen för tre super roliga år
tillsammans. Vad mycket vi lärt oss och vad mycket vi åstadkommit. Trots motgångar, oräkneliga stunder av förvirring och frustration, samt en hel del prestationsångest så har vi peppat varandra och alltid på ett eller annat vis tagit oss i mål. Det har varit super kul att få lära känna er alla och växa och utvecklas tillsammans på ett kreativt sätt. Jag ser fram emot att följa er, vart vi än hamnar i arbetslivet.
Innehållsförteckning
INLEDNING 7
BAKGRUND OCH PROBLEMBESKRIVNING 8 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING 9 MÅLGRUPP OCH AVGRÄSNINSGAR 9
TEORI 11
KOGNITION OCH PERCEPTION 11
ORIENTERBARHET 12
ENTRÉN, RUMMET OCH RUMSUPPLEVELSEN 14
KÄLLKRITIK 15
METOD 16
PLATSANALYS 16
KVALITATIV INTERVJU 16
NAVIGERINGSTEST 17
FOKUSGRUPP OCH WORKSHOP 17
EMPIRI OCH RESULTAT 19
PLATSANALYS 19
KVALITATIV INTERVJU 23
NAVIGERINGSTEST 25
FOKUSGRUPP OCH WORKSHOP 28
SLUTSATS 30
ETIK OCH METODKRITIK 31
DESIGNPROCESS 32
SLUTDISKUSSION 46
KÄLLFÖRTECKNING 48
FIGURFÖRTECKNING 51
Inledning
Museum har en en viktig roll i samhället eftersom definns till för att förmedla vår historia och kulturarv. I museilagen 7§ (SFS 2017:563) står det att
”utställningar och annan publik verksamhet vid ett museum ska vara tillgänglig för alla och anpassad till användarnas olika förutsättningar”.
En museiverksamhet förväntas med andra ord vara disponibel för alla
användare, vilket även inkluderar den rumsliga miljö som verksamheten bedrivs i. Om inte användaren förstår miljön de vistas i, varför skulle då hen välja att stanna kvar? Kommuniceras inte platsens funktion så att användaren förstår, är den därför inte heller särskilt tillgänglig.
Begreppet informationsdesign kan delvis beskrivas som ”[…] - the design of information for helping people find their way around in complex
settings” (Passini 1999:84).
Att kunna navigera och orientera sig i olika miljöer är väsentligt för att kunna hitta rätt väg, men det är en förmåga som varierar individuellt från person till person (Wolbers & Hegarty 2010:138).
Vi har alla olika förutsättningar och förmåga för att läsa av vår omgivning och tolka dem ledtrådar som finns. En läsbar miljö som inkluderar en balanserad variation av igenkännbara och särskiljande element, klassas enligt Mollerup (2013:51) som god wayshowing. Med andra ord, upplevs en miljö som allt för homogen - där allt ser likadant ut, respektive heterogen - där ingenting urskiljer sig, kan möjligheterna förhindras för effektiv navigering hos användaren. Mollerup (2013:19) redogör för wayfinding som en iterativ process, som handlar om att lösa problem genom att söka information och fatta beslut i olika miljöer. När GPS och stadskartor inte längre kan vägleda får användaren använda sig av wayfinding-strategier för att nå sitt mål, vilket kan bli problematiskt om inte miljön är anpassad för dessa strategier.
Det kan handla om att hitta till rätt avdelning på ett sjukhus, hitta till rätt föreläsningssal på universitetet eller hitta till rätt kontor inför en arbetsintervju. Eller likt det här fallet, hitta till rätt utställning på ett museum. Oavsett vad, så kan det innebära att något som förväntas bli en positiv upplevelse istället blir något negativt då det uppstår förseningar, stressiga situationer, förvirring etcetera, på grund av bristande navigationssystem.
Bakgrund och problembeskrivning
Detta examensarbete är ett samarbete med Karlsgatan 2 kulturhus i Västerås, där man finner Västmanlands länsmuseum och Västerås konstmuseum som drivs av Region Västmanland respektive Västerås stad. Tillsammans skapar de en mötesplats för konst och kulturarv för Västerås och hela Västmanland. Förutom museerna erbjuds här besökarna café, butik, workshops, lokaler för hyra samt möjligheter till olika evenemang (Karlsgatan 2, u.å). Som besökare är det första du möter när du kommer innanför huvudentrén det så kallade
entrétorget. Entrétorget är tänkt att vara knytpunkten mellan dem båda museerna, där reception, café och butik är placerade.
Karlsgatan 2 befinner sig för närvarande i en fas för att utveckla sitt entrétorg. Som samarbetspartner och genom denna studie är jag med och skapar underlag för detta utvecklingsarbete. Representanter från dem olika verksamheterna på Karlsgatan 2 har identifierat problematik kring den nuvarande orienterbarheten på entrétorget. De menar att besökare ofta upplever svårigheter med att hitta rätt. Ett av de större problemen är att besökarna inte vet vart de ska när de väl har kommit in igenom entrédörren och personal får oftast hänvisa till deras önskade mål. Att det dessutom finns flera verksamheter och två olika museum verkar vara något som flertal besökare inte är medvetna om. Då entréns utsida upplevs som anonym i sin omgivning, går besökaren miste om viktig
information för vidare orientering. Besökarna vet inte vart de har kommit och inte heller vad som finns på insidan. Det finns tydliga behov hos besökaren både vad gäller utsida och insida. En koppling mellan dessa två värd att undersöka, för att finna lösningar för underlättad orienterbarhet.
I mer komplexa rum, som i det här sammanhanget beträffar rum där flera verksamheter huserar på en gemensam yta, finns det risk för att förvirring och otydlighet uppstår utifrån användarens tolkning och upplevelse av rummets information och utformning. Finns det inte heller någon tydlig identitet eller röd tråd som binder samman de olika verksamheterna och påvisar platsens
betydelse och funktion, kan användarens upplevelse bli en negativ sådan. En sådan miljö bör därför planeras och utformas på ett sådant sätt att användaren effektivt ska kunna förstå och orientera sig, samt för att skapa en tydlig koppling mellan de olika verksamheterna, samt utsida och insida av entrén.
Syfte och frågeställning
Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur man med hjälp av wayfinding och wayshowing kan underlätta orienterbarheten samt belysa kopplingen mellan utsidan och insidan av en entré i en miljö där flera olika verksamheter verkar. Arbetet genomförs och exemplifieras utifrån
samarbetspartner Karlsgatan 2 Kulturhus i Västerås, där målet är att ta fram ett gestaltningsförslag som utifrån analys och resultat av utförda metoder syftar till att främja orienterbraheten och skapa en mer tillgänglig miljö.
Frågeställning:
• På vilket sätt kan wayshowing och wayfinding bidra till en högre grad av tillgänglighet för förstagångsbesökaren, i form av orienterbarhet utanför och i entrétorget på Karlsgatan 2?
Målgrupp och avgränsning
Den primära målgruppen i detta arbete är förstagångs besökare, som kommer till Karlsgatan 2 i Västerås. Med andra ord, besökare som aldrig tidigare besökt platsen och på så vis inte har någon tidigare kunskap eller erfarenhet av platsen. Någon specifik åldersgrupp är inte vald, då verksamheterna riktar sig till
besökare i alla åldrar. I övrigt riktar sig arbetet till en sekundär målgrupp i form av samarbetspartnern själv. I och med mitt deltagande i detta sedan tidigare startade projekt kommer detta arbete fungera som bidragande underlag för deras fortsatta studie och utveckling av Karlsgatan 2.
Ett museums utsida av entré är viktig för användarens första intryck och upplevelse. Det finns därav relevans med kopplingen mellan utsidan och insidan. Fokus i detta arbete ligger därför på upplevelsen och navigeringen som sker från och med att användaren möter entrén på utsidan för att sedan orientera sig vidare på insidan. Jag har valt att avgränsa mig ifrån övriga verksamheter i form av butik och café, de två museerna, samt våning två för att undvika ett för omfattande område. När det gäller museerna, berör arbetet endast utsidan av respektive museientré. Arbetet kommer inte heller ha som syfte att skapa ett nytt varumärke för verksamheterna i fråga, utan behandlar och undersöker endast i enkla drag hur orienterbarhet kan påverka verksamheternas identitet. Det vill säga, hur verksamheterna kan tydliggöras för att besökaren enklare ska skilja på respektive verksamhet.Syftet är inte heller att framställa en färdig
design, utan ämnar att ta fram ett gestaltningsförslag som kan komma att inspirera till fortsatt utveckling av orienterbarheten på Karlsgatan 2 entrétorg. Vissa metodval och utföranden har fått anpassas och begränsas efter den fortsatt rådande samhällssituationen med Covid-19, genom att följa rekommenderade restriktioner och undvika onödiga risker både för mig själv och andra
involverade i detta arbete. Tacksamt nog har dock mestadels av arbetets olika moment kunnat utföras på plats där fysisk närvaro varit nödvändig.
Jag är medveten om att det finns tidigare undersökning och studentarbeten inom området, men ämnar med detta arbete hitta en egen prägel och andra möjliga tillvägagångssätt.
I detta arbete kommer Karlsgatan 2 vara den benämning som används för att representera hela byggnaden och dess verksamheter. Målgruppen kommer benämnas som besökare eller förstagångsbesökare. Karlsgatan 2 används i detta arbete som ett exempel för att kunna ta fram ett gestaltningsförslag. Förslaget skulle dock kunna appliceras på andra platser, samt inspirera till vidare utveckling i liknande miljöer.
Teori
Teorier och tidigare forskning som ligger som grund för undersökningen och gestaltningsförslaget i detta examensarbete.
Kognition och perception
Kognition är ett brett begrepp som kan definieras som människans mentala
process för att uppfatta och tolka information (Groome 2010:27). Dessa processer är viktiga för att vi ska kunna använda våra sinnen, så som att se och höra, men också att till exempel tala och tänka (Araï 2001:9).
Processen bearbetar information i olika stadier med start i vad som kallas för
perception, där vår hjärna försöker förstå den information som mottagits
(Groome 2010:28). Den registrerade informationen blir en form av
kunskapsinhämtning som sedan lagras i vårt minne för att kunna dras nytta av i framtiden (ibid). Med andra ord, kognition och perception handlar om vår kapacitet att hantera och bearbeta den information som hjärnan uppfattar dagligen i form av olika sinnesintryck.
Eriksson (2017:57-58) menar att vårt seende också i sin tur bearbetar insamlad data i en slags mental process, och att det är svårt för oss att uppfatta nya saker då vi först och främst letar efter det vi redan känner till. Seendet beskrivs som en effektiv process som förhåller sig till det vi ser, men också hur vi sedan tolkar det vi ser (Eriksson 2017:62-63). Det vi ser påverkas av dem
förhållanden vi befinner oss i, samt vår hjärnas förmåga att registrera saker vi ser. Vi har en medfödd förmåga att kunna tolka det vi ser enligt specifika villkor vilka uppfylls av dem så kallade gestaltlagarna (ibid.).
Dem gestaltlagar som är relevanta för detta arbete är närhetslagen, likhetslagen och färgsymbolik. Närhetslagen handlar om hur vi grupperar sådant som befinner sig nära varandra och tolkar det som att de hör samman (Eriksson 2017:63-64). Likhetslagen innebär att vi tolkar sådant som liknar varandra som sammanhörande, och ser det som en enhet (ibid.:64). Vad gäller färgsymbolik så uppfattar och tolkar vi färger på olika sätt och dess betydelse varierar i olika sammanhang. Färg kan bland annat användas för att väcka uppmärksamhet eller bidra till välbefinnande i en miljö (ibid.:66).
Vissa element eller objekt kan uppfattas snabbare och tydligare än andra i vår omgivning. Ware (2008:27) belyser fenomenet pop-out effekt som en del i vår process att söka information, där vi uppfattar det som sticker ut från mängden i
första hand. Tydligast uppfattas det när till exempel ett objekts färg eller form skiljer sig från det runtomkring som är mer likt varandra (Ware 2008:29). Är ett objekt identiskt med sin omgivning krävs mer arbete för hjärnan och ögat för att kunna urskilja objektet. Förhållandet och kontrasten mellan ett objekt och dess omgivning är det som avgör och skapar en pop-out effekt. Färg, placering, storlek och rörelse är exempel på sådant som framförallt bidrar till pop-out effekt (ibid). En apsekt som dock är viktig att ha i åtanke är att för mycket information eller för mycket pop-out effekt kan ha en motsatt inverkan och istället leda till vad som kallas för Visual interference, eller på svenska synstörningar (Ware 2008:51-52).
Hierarki inom arkitekturen, handlar om att arrangera utefter det som är visuellt viktigast. Vad som klassas som viktigast beror på kontext, samt vilka behov som finns (Ching 2015:370). Detta gäller generellt för alla områden när det kommer till att förmedla information. För att uppnå så tydlig förmedling av information som möjligt bör man ta beslut om vad som bör uppmärksammas först av användaren, det vill säga vad hen ska se, läsa eller vägledas av i första hand (Coates & Ellison 2014:58). Precis som med pop-out effekten kan hierarkin bestämmas och förstärkas med hjälp av form, skala och placering.
Orienterbarhet
Med orienterbarhet menas i detta fall vår förmåga att på ett enkelt sätt förstå och orientera oss i den miljö vi vistas i. Stadsplanerare och arkitekt Kevin Lynch (1960) belyser aspekter inom detta område, vad gäller vårt sätt att se och uppleva vår omgivning. Viktiga begrepp som lyftes är bland annat legibility och
imageability. Legibility handlar framförallt om hur vi läser av en miljö genom
att identifiera olika visuella element i vår omgivning och skapa
sammanhängande mönster utifrån dem (Lynch 1960:2-3). Genom att strukturera och identifiera det vi visuellt kan se omkring oss, bidrar det till klarhet och en tydligare förståelse för den miljö vi befinner oss i och hur vi upplever den (ibid.). Det finns ett behov hos människan att kunna känna igen det vi ser, i själva processen av att hitta vägen. Att uppleva desorientering, det vill säga att känna sig vilsen, är något som hos många kan framkalla negativa känslor i form av både rädsla och oro (Lynch 1960:4). En väl planerad miljö är därmed ytterst viktig och sammankopplar vår förståelse med vårt välbefinnande.
Lynch (1960:47-48) resonerar kring fem grundläggande visuella element som de flesta människor identifierar i en miljö - path (sv. stråk), edge (ev. barriär),
district (sv. område), node (ev. knutpunkt) och landmark (sv. landmärke). Dessa
element, eller notationer, bidrar till att skapa den så kallade mentala kartan som utifrån våra tidigare erfarenheter hjälper oss förstå den rumsliga miljön vi
befinner oss i (Mollerup 2013:24). Trots att det främst handlar om stadsmiljöer, menar Passini (1996:325) att dem likaväl kan appliceras i byggnader.
Notationerna är sådant som vi enkelt kan lägga på minnet och på så vis forma en mental bild. Vår förmåga att kunna föreställa oss en miljö med mentala bilder är det som enligt Lynch kallas för imageability (1960:8-10), och
underlättar vår navigering och användning av en miljö. Den mentala bilden ger i sin tur identitet, struktur och mening till det vi ser (ibid).
Begreppen wayfinding och wayshowing har en stor betydande roll inom både informationsdesign och rumslig gestaltning, tillika en central del för detta arbete.
Wayfinding beskrivs enklast som en problemlösningsprocess som människan använder för att orientera sig i främmande miljöer (Mollerup 2013:18-19). Grundprincipen av processen bygger på tre steg där användaren i det första steget söker information och planerar sin resa. I steg två beslutar användaren om lämpligast resrutt och slutligen i steg tre förflyttar sig användaren längs den valda rutten (Mollerup 2013:19; Passini 1999:88). Att ta sig från en punkt till en annan är ett problem som med största sannolikhet förekommer i dem flesta människors vardagliga liv. Mollerup (2013:26-46) redogör för nio så kallade wayfinding strategier som man kan använda sig av för att orientera och läsa av den miljö man vistas i. Dessa strategier kan ofta med fördel kombineras i praktiken, beroende på vilka förkunskaper användaren besitter, samt vilken situation det handlar om (Mollerup 2013:48).
De strategier som är relevanta för detta arbete är följande: track following, screening, aiming och map reading.
• Track following - handlar främst om hur vi använder oss av olika typer av hjälpmedel för vägledning i form av till exempel skyltar eller
golv-markeringar, både utomhus och inomhus i större byggnader (Mollerup 2013:28).
• Screening - innebär att användaren systematiskt söker efter ledtrådar i som omgivning (Mollerup 2013:38).
• Aiming - innebär att användaren rör sig i riktningen av ett synbart mål som kan lokaliseras från längre avstånd (Mollerup 2013:40).
• Map reading - involverar kartor av olika slag, vare sig det gäller portabel och stationär sådan. Dessa kartor kan ge användaren en uppfattning och
Wayshowing bygger på själva förståelsen för hur vi människor orienterar oss i olika miljöer, samt vilka medel och aktiviteter som är nödvändiga för att bidra till en mer lättorienterad och tillgänglig miljö att vistas i (Mollerup
2013:50-51). Med andra ord de båda begreppen kompletterar varandra, då lyckad wayfinding bygger på god wayshowing. God wayshowing grundas i en gynnsam miljöplanering där både variation och repetition av komponenter är inkluderade (ibid). Det handlar också om att tillgängliggöra, både ur
säkerhetsaspekt och funktionsmässigt (Passini 1996:320).
Inom wayshowing används ofta olika visuella hjälpmedel för att vägleda användaren till sitt mål. Ett av dem vanligaste förekommande exemplen är skyltar. En skylts användning och utformning är beroende på den kontext skylten placeras i. Hur och var man placerar skylten är beroende på vart
användare är påväg, samt vart informationen är nödvändig för att kunna vägleda användaren (Gibson 2009:63). Skyltar kan delas in i olika kategorier, till
exempel identifieringsskyltar (eng. Identifications signs) och riktningsskyltar (eng. Directional signs). Identifieringsskyltar påvisar en plats identitet och funktion (Gibson 2009:47-48). Denna typ av skyltning hänvisar som oftast till någon typ av entré och speglar vad som gömmer sig på insidan.
Riktningsskyltar möts vi av i de flesta av kontexter, oavsett om du befinner dig i en bil på motorvägen eller promenerar i en stadsmiljö. De är riktningsskyltar som hänvisar användaren till vilken riktning hen ska ta för att nå sitt mål. Denna typ av riktlinje bör vara tydlig och lätt att se, samtidigt som den ska fungera väl estetiskt med den miljö den placeras i (Gibson 2009:50).
Entrén, rummet och rumsupplevelsen
Dörrar, eller entréer är övergången mellan det exteriöra och det interiöra utrymmet - utsidan och insidan (Ching och Binggeli 2018:5). Ching och Binggeli menar att det är entrén som från utsidan berättar om vad vi kan
förvänta oss på insidan, utifrån dess skala och konstruktion, men likaså dess stil och estetik (ibid). Utformningen av entrén kan kommunicera mycket om
platsen i sig och själva placeringen i förhållande till byggnaden och utrymmet på insidan (Ching 2015:262-263).
Arkitekten Jan Gehl (2011) resonerar i sin bok Life Between Buildings kring relationen mellan insidan och utsidan i staden. Det bör finnas en tydlig koppling däremellan (Gehl 2011:197), och vad gäller utsidan så har även fasaden och det som finns omkring en bidragande roll i kommunikationen av potentiella
aktiviteter (Gehl 2011:93). En entré och foajé har således en djupare betydelse än att bara vara en öppning eller ett rum. De kommunicerar platsens möjliga aktiviteter och/eller funktioner, samt bygger upp förväntningar hos användaren på vad som kan komma att upplevas. Entréutrymmet är trots allt det första
användaren möter när hen ska besöka ett museum eller dylikt och därav spelar den spatiala utformningen en viktig roll (Mortensen, Rudloff & Vestergaard 2014:329-330). Det är ett utrymme för användaren att känna sig välkommen och göra sig redo inför diverse aktiviteter som erbjuds (ibid), oavsett om det gäller att besöka ett museum eller någon annan verksamhet som kanske erbjuds på plats så som café eller butik. Möjliga funktioner kan handla om diverse wayfinding-hjälpmedel som påvisar aktiviteterna. Användarens möjlighet till att effektivt kunna orientera sig kan kopplas samman med användarens
helhetsintryck av sitt museibesök. Bitgood och Tisdal (1996:13) lyfter aspekter kring ämnet, där de redovisar en tidigare studie gällande hur användarens orienteringsförmåga påverkar själva upplevelsen i sig. Bristande information för vägledning i en entré eller foajé kan därmed påverka användaren negativt och prägla hela besöksupplevelsen.
Källkritik
Majoriteten av den litteratur som använts i arbetet är litteratur som tidigare förekommit under utbildningen och klassas därför personligen som pålitliga. Det kan diskuteras huruvida om viss litteratur kan anses som daterad eller inte. Lynch (1960) och Passini (1996 och 1999) till exempel, som båda har några år på nacken. Trots detta är båda väl etablerade inom både informationsdesign och rumslig gestaltning och har i och med det refererats till vid flera tillfällen både i undervisningssyfte, men också i andra nyare utgåvor av såväl litteratur som vetenskapliga artiklar. Övrig litteratur som använts är rekommenderade och/ eller inom samma område som tidigare använd litteratur. Dem artiklar som använts är samtliga expertgranskade och publicerade i relevanta tidsskrifter eller dylikt och anses därför även de som pålitliga.
Metoder
I avsnitt nedan följer ett antal utvalda metoder som använts för att samla in empiriskt material till examensarbetet. Metoderna har lagt grunden för arbetet och använts för att förstå den exemplifierade platsens utmaningar och
möjligheter. Samtliga metoder har valts med omsorg och relevans för arbetets riktning och har varit en viktig utgångspunkt för designprocessen.Val av metoder gjordes utifrån ett Human centered design- (HCD) (Wikberg Nilsson et.al 2015:23-24) och participatory design (Martin & Hanington 2018:126) perspektiv, med metoder som riktar sig till att förstå och involvera användaren. I detta avsnitt presenteras även eventuella urval för respektive metod.
Platsanalys
En platsanalys utfördes på Karlsgatan 2, med syfte att få en tydligare förståelse för själva platsen. Det gav en konkret bild av platsens utformning, samt brister och möjligheter. Ching och Binggeli (2018:66) redogör för olika krav och beståndsdelar som kan vara bra att ha i åtanke under en platsanalys. Bland annat berörs platsens rumsliga utformning, placering av diverse interiör, belysning, funktion etcetera. Anteckningar utfördes, samt fotografering av den befintliga platsen.
Kvalitativ intervju
I början av ett projekt kan en kvalitativ intervju ge en god och avgörande grund att stå på. Som komplement till eventuell observationen kan man genom en kvalitativ intervju mer konkret få svar på användarnas behov och upplevelser. En kvalitativ intervju, kan likt detta fallet utföras i så kallad semistrukturerad form där själva intervjun utförs på ett flexibelt sätt (Dalen 2015:34). Ett visst antal frågor är redan förberedda, men som därefter lämnar utrymme för att kunna ställa ytterligare frågor under intervjuns gång.
Till denna metod gjordes ett subjektivt urval (Denscombe 2018:67), vilket innebär att informanterna utsågs med omsorg utifrån deras kunskap och
Navigeringstest
För att kunna ta del av ett användarperspektiv och involvera användaren för att förstå ett problem kan man använda sig av flera olika metoder, med fördel i kombination med varandra. Denscombe (2018:219-220) beskriver bland annat metodkombination som ett tillvägagångssätt där flera metoder kombineras för att få en större helhetsbild av det som ska undersökas. Detta gör att den insamlade datan kan kombineras och bidra till flera olika perspektiv (2018:220).
En så kallad kundresa (Wikberg Nilsson et.al 2015:99), är en metod som handlar om att förstå användarupplevelsen och den process som användaren genomgår när de integrerar med en produkt eller tjänst. Ytterligare en metod som kan jämföras med ovanstående är vad Bella Martin och Bruce Hanington kallar för Think-aloud protocol (2018:178 ), som går ut på att användaren utför en specifik uppgift samtidigt som de uttrycker med ord vad de gör, tänker och känner under processens gång. Här utvärderas användbarheten av en produkt eller tjänst utifrån användarens upplevelse och utförande (ibid). Think-aloud protocol är en alternativ form av deltagande observation (Wikberg Nilsson et.al 2015:85), där man som observatör studerar användarens process och identifierar behov och potentiella utvecklingsmöjligheter av produkten eller tjänsten i fråga. En sammansättning av dessa metoder lägger i detta arbete grund för en metod jag valt att kalla för navigeringstest, där fokus ligger på användarens upplevelse av en plats befintliga orienterbarhet.
Även här gjordes ett subjektivt urval, där endast användare inom den valda målgruppen (förstagångs användare) deltog i testet för att bistå med information med relevans för ämnet. Med andra ord, användare som tidigare vistats på platsen hade inte kunnat bidra med önskad datainsamling eftersom de med stor sannolikhet redan vet vart de ska.
Fokusgrupp & workshop
I och med samarbetet med Karlsgatan 2 kulturhus, har möjligheten funnits att ta del i en fokusgrupp som sedan tidigare skapats för att arbeta med utmaningar och potentiella lösningar för framtagandet av ett nytt entrétorg. Denna typ av grupp används främst för att kunna bearbeta viktiga frågor och ta del av målgruppens tankar och erfarenheter (Wikberg Nilsson, Ericson & Törlind 2015:87). I detta fall består fokusgruppen av tio representanter inom de olika verksamheterna som träffas via digitala möten ungefär en gång i månaden. Verksamheterna inkluderar roller inom besöks- och kulturservice, Västerås konstmuseum, Västmanlands länsmuseum, samt kulturutveckling.
Man kan se detta som ett bekvämlighetsurval (Denscombe 2018:71), då gruppen redan från början i samarbetet fanns tillgänglig för mitt förfogande. Eftersom gruppen i sig innehöll ett lämpligt urval av deltagare som samtliga representerar dem olika verksamheterna, kändes användandet av gruppen som högst relevant samt som en otrolig tillgång för arbetet.
För att på bästa sätt använda fokusgruppen till arbetets fördel valde jag att utföra en workshop. Wikberg Nilsson et.al (2015:89), beskriver delvis denna metod som ett arbetsmöte där ett visst antal personer inom valt område möts för att tillsammans undersöka potentiella lösningar till ett problem, på ett kreativt sätt. En lämplig metod att kombinera och utföra ihop med fokusgruppen där samtliga deltagares kompetens och åsikter får bidra till det kommande gestaltningsförslaget.
Empiri och resultat
Nedan presenteras genomförande och resultat av utvalda metoder, följt av en avslutande slutsats kring den insamlade empirin.
Platsanalys
Platsanalysen utfördes som tidigare nämnt på Karlsgatan 2 kulturhus i Västerås 2021-03-30, samt 2021-04-20. Platsen dokumenterades genom fotografi och anteckningar utefter ett antal förbestämda punkter. En måttagning av entrétorget utfördes också i samband med besöket, för att kunna rita upp en planritning av lokalen. Fokus för platsanalysen var främst utsidan av entrén, samt själva entrétorget vilket finns på våning 1. Våning 2 är därför inte inkluderad i denna analys, då det inte är av relevans för arbetet.
• Form och uppbyggnad • Skala
• Ljus
• Färg och material • Funktioner
• Möblering och rumslig planering • Detaljer
• Orienterbarhet - skyltning och navigering
Besökarens upplevelse börjar redan på utsidan av kulturhusets lokaler. Själva byggnaden består av en tegelfasad med stora och höga fönster. De element som bidrar till entréns identifikation är sex stycken flaggstänger [1], där flaggorna i olika färger bär tryck med ”Konstmuseum”,
”Länsmuseum”, samt ”Karlsgatan 2”. I tillägg
följer även ”KRLSG 2”-skylten som är placerad på övergången mellan byggnaderna [Figur 1].För att komma in till entrétorget får besökaren passera igenom automatiska skjutdörrar [2]. Här kommer man in i ett stort och luftigt rum med högt i tak. Det första man ser rakt fram i rummet är den andra entrén, vilken leder ut till baksidan [3]. Direkt till både höger och vänster om
huvudentrén finns öppna stråk som leder till dem två olika museerna -
länsmuseet [4] och konstmuseet [5]. Till höger syns också det numera stängda caféet [6] med tillhörande bord och sittplatser som mot entrén till är lite
avskärmat med en L-formad avskiljare. Fram till vänster är informationsdisk [7] och butik [8] placerade. Informationsdisken är belägen en bit in i rummet, vilket gör att den hamnar lite avsides från själva entrén.
Det finns inga tydliga vägvisare eller element som avslöjar eller vägleder besökaren till respektive museum när man först kommer in i rummet. Digitala skärmar ovanför receptionen ”pekar” mot respektive museum och flaggar för aktuella utställningar. Detta är dock information som blir relativt dold och otydlig för besökaren.
Figur 2: Planritning av Karlsgatan 2 entrétorg Figur 3: Panoramavy av entrétorget, sedd från [2]
Inga skyltar eller annan vägledning påvisar vilket museum som ligger vart eller att de ens finns där. De skyltar som är utmärkande är ”Information” skylten ovanför receptionen, samt ”Karlsgatan butik” precis intill. Därefter följer även ”toaletter” och ”garderob” längre in till vänster [9].
Ovanför ingångarna till respektive museum står det endast skyltat med ”utställningar”, utan att förklara vilka utställningar som menas. På väggarna hänger banderoller/vepor som informerar om aktuella utställningar.
Färgerna i rummet har en sparsam färgpalett som går i vitt, svart, grått, lila och mörkröd. Vita väggar, svarta pelare, lila fondvägg vid konstmuseet, röd
fondvägg vid länsmuseet, textilier i matchande färger på motsatta sidor. Samtliga stolar, fåtöljer och cafébord är svarta, medan loungeborden är vita. Färgerna bidrar inte till upplevelsen eller identiteten, men har en logisk ordning och ingen överdriven färgkombination.
Trots dem stora och höga fönstren längs med hela långsidan av lokalen (sidan av huvudentrén/ Karlsgatan) är det ganska sparsamt ljusinsläpp av naturligt dagsljus. Lokalen belyses i övrigt med hjälp av armaturer som sitter högt i tak på skenor. Över butik och café är armaturer nedsänkta en bit för att belysa dessa områden bättre. Receptionen och området under balkongen/ mot baksidans entré, samt framför cafédisken belyses av fyrkantiga platta taklampor. Dessa ger ett mer koncentrerat konstljus än övriga armaturer i lokalen. Det stora utrymmet får ett mjukare ljus tack vare dagsljuset som kommer in igenom fönstren. Inga specifika större armaturer är riktade mot respektive ingångar till museerna, vilket gör att dessa områden blir relativt mörka.
Formerna i lokalerna varierar mellan fyrkantiga, hårda och lite rundare, mjuka. Det mesta upplevs väldigt kantigt, med några få mjuka inslag av fåtöljer med lite mer organiska former och runda bord.
Den första delen av lokalen är formad som en lång rektangel med ett museum i var ende och som sträcker sig högt i tak. Det blir nästan som ett block. Längre in i lokalen möts man av övervåningen som har en balkong ovan. Under detta blir det därav lägre i tak och inte lika luftigt som i första delen av entrétorget. Receptionen är placerad i denna del.
I blocket är det luftigt och rymlig atmosfär. Positivt i det stora hela. Dock gör detta att sittplatserna vid caféet ”svävar” iväg. Det har ingen sammanhållning med resten. Det blir trots alla bord som en stor öppen och vilsen yta.
Kvalitativ intervju
Tre intervjuer sammanlagt utfördes 2021-03-30 samt 2021-04-20, på tre museikoordinatorer som samtliga arbetar på Karlsgatan 2. Syftet med dessa intervjuer var att få information kring besökarnas behov och beteenden, samt för att kunna förstå entrétorgets utmaningar och möjligheter. Som nämnt i tidigare metodavsnitt gjordes här ett medvetet urval av informanter i form av personal på Karlsgatan 2 som dagligen har kontakt med besökarna och som själva är medvetna om eventuella problem som besökarna upplever. De informanter som ställde upp på intervju var sedan tidigare kontaktade med förfrågan om önskat deltagande. Inför intervju fick informanten signera informerat samtycke [se bilaga 2]. Ett antal frågor användes som bas under varje intervju och lämnade rum för tilläggsfrågor. Samtliga intervjuer utfördes i entrétorget på Karlsgatan 2, där informanterna hade direkt tillgång till platsen i fråga. Trots att det är rekommenderat att spela in (Dalen 2015:37), valde jag att endast anteckna under intervjuerna. Efter avslutad intervju sammanställdes materialet som sedan mailades till respektive informant för granskning och eventuell korrigering.
Resultatet av det mest relevanta från dessa intervjuer har sammanfattats och presenteras här nedan. Mer utförliga kartläggningar av intervjuerna är bifogade under bilaga 3-5.
De informanter som deltog under intervju är museikoordinatorerna Erik Berggren som arbetar 75%, Anette Norström som arbetar 100% och Linnéa Bladh som är timanställd på Karlsgatan 2. Samtliga informanter håller till i informationsdisken på entrétorget där de har daglig kontakt med
verksamheternas besökare. Utifrån sammanställning av informanternas svar från intervjuerna kan det konstateras att det finns en tydlig problematik kring orienterbarheten både utanför, men framförallt inne på entrétorget.
När det kommer till utsidan av entrén till Karlsgatan 2 verkar en del av besökarna uppleva den som anonym, trots dem befintliga flaggstängerna. Benämningen ”Karlsgatan 2” i sig, upplevs dessutom som förvirrande då själva adressen inte säger något om vad som huserar i byggnaden eller om dess identitet.
Väl på insidan brukar generellt besökarna stanna upp ett slag innanför
entrédörrarna för att läsa av omgivningen. Det är här informanterna upplever en vilsenhet hos besökarna, där de försöker hitta något hjälpmedel eller
information som visar vart de ska. Erik Berggren menar att efter att ha scannat av rummet brukar besökarna gå en sväng för att ta en närmare titt, innan de möjligen söker hjälp i informationsdisken. I intervjuerna framgår det att besökarna har svårt att skilja på vad som är vad, med andra ord vilket museum som ligger vart. Precis som vad som uppmärksammats under tidigare
upplevs förvirrande för dem flesta enligt Linnéa Bladh. Ett annat tydligt problem är att den befintliga skyltningen till respektive museum är placerad på väggen bakom besökaren när hen kommer in igenom entrén.
”I och med att det är skyltat bakom ryggen så är det ingen som ser det direkt. Man kollar liksom inte bakom sig. Över ingångarna står det bara
”utställningar”, men inte vilka utställningar eller vilket museum” (Linnéa Bladh 2021-04-20)
Besökaren går med andra ord miste om den information som skulle vara värdefull att ta del av direkt då hen kommer in igenom dörrarna. Den befintliga skyltningen uppmärksammas i nuläget endast då besökaren vänder sig om, eller är påväg ut.
Ett annat förekommande problem som informanterna lagt märke till är att många besökare inte förstår att Karlsgatan 2 huserar rum för flera verksamheter. ”De förstår inte att det är två olika museum” (Anette Norström 2021-04-20). Även detta är ett moment som leder till förvirring för besökaren och ett argument för att informationen på utsidan entrén upplevs som otillräcklig. Den befintliga samhällssituationen gällande covid-19 har påverkat
besöksantalet, men platsens funktioner har i övrigt inte påverkats något större. Vad som däremot ändrats är passagen mellan dem båda entréerna, då baksidans ingång numera hålls stängd. Även detta är en bidragande faktor till
minskningen då många av dem dagliga besökarna tidigare endast använt entrétorget som en passage. Själva orienterbarheten har dock förblivit den samma trots förändrad situation.
Sammanfattningsvis kan det konstateras att den största problematiken och utmaningen på entrétorget är att besökarna inte vet vart de ska. De vet inte hur de ska förhålla sig till den befintliga informationen och hamnar då i vad Erik Berggren uttrycker som ett slags ”informations-tomrum”. Vad informanterna i övrigt har erfarenhet av är att avståndet mellan entrén och informationsdisken i nuläget är för långt, vilket också gör att besökarna inte finner det naturligt att komma fram och be om hjälp när de inte själva klarar av att hitta rätt.
Informanterna är enade om att lokalerna på Karlsgatan 2 besitter utrymme för många möjligheter med sina stora öppna ytor. Genom enklare justeringar och förtydligande av information skulle orienterbarheten kunna underlättas avsevärt, samt bidra till en bättre besöksupplevelse.
Navigeringstest
Navigeringstestet utfördes på tre informanter, samtliga förstagångsbesökare den 2021-04-27 samt 2021-05-02. Att informanterna var inom målgruppen var i detta fallet ett krav och medvetet val för att kunna utföra metoden. Syftet med detta test var för att få fram ett användarperspektiv och på så vis styrka problematiken i den tidigare insamlade empirin. Genom att i detta fallet låta informanterna navigera sig på egen hand kunde jag som deltagande observatör se hur informanten går tillväga för att hitta rätt, vad hen tittade efter etcetera. Startpunkten för testet var vid Espresso house på Västerås centralstation, där informanterna fick i uppdrag att hitta till ett av dem två museerna på Karlsgatan 2. Navigeringstestet utfördes på en informant åt gången, för att undvika
påverkan av varandra.
Hur de valde att ta sig till sitt mål, samt vilka hjälpmedel som användes var valfritt. Dock påpekades det att syftet var att hitta på egen hand utifrån den befintliga informationen i omgivningen och informanten uppmanades därför att i sista hand be personalen om hjälp, väl inne i byggnaden. Informanten fick också filma hela sin process med hjälp av en mobiltelefon, för att på så vis dokumentera sitt tillvägagångssätt. I samband med videoinspelningen fick informanten också ”tänka högt” och berätta vad hen gör, vad hen tittar efter, samt vart hen tittar. Efter avslutat test återgick vi till ungefärlig startpunkt för att sedan repetera informantens rutt. Denna gången med tillhörande följdfrågor kring navigeringen, där informanten fick berätta hur tankarna gick, vad som hjälpte och vilka utmaningar som upplevdes, samt vad som hade kunnat underlätta navigeringen. Se bilaga 6-8 för fullständig sammanställning av navigeringstest utifrån videoinspelning.
Som tidigare nämnt var samtliga av informanterna som utförde testet
förstagångsbesökare, vilket innebar att ingen av dem tidigare besökt Karlsgatan 2. Detta var som sagt ett krav för att utförandet skulle vara möjligt.
Samtliga av informanterna började från startpunkten och påbörjade sin
orientering med att använda sig av en gps-app i sin mobiltelefon för att hitta rätt adress och för att veta vilken väg de skulle gå. Gps-appen tog dem bara till önskad destination, men kunde inte längre bistå med vägledning väl inne i byggnaden.
Testet fokuserar på hur informanten orienterar sig på platsen utifrån befintlig information på tre huvudpunkter - längre ner på Karlsgatan, utanför entrén, samt innanför entrén/entrétorget.
Karlsgatan
När informanterna väl nådde Karlsgatan kände de sig bekväma med att gå vidare utan digitala hjälpmedel. Här försökte dem istället lägga fokus på att leta efter andra hjälpmedel som kan visa vägen eller påvisa vart entrén finns. Vid
detta laget hade majoriteten upptäckt ”KRLSG 2”-skylten på övergången, vilket gav dem ett mål att sikta på. Samtliga lade också märke till flaggorna utanför entrén redan på avstånd, men kunde inte urskilja texten på flaggorna. Inga självklara tecken på vad som var själva entrén till Karlsgatan 2 kunde här identifieras och på så vis uppstod redan här en viss osäkerhet. En informant upplevde själva gatan som en bakgata och började därför tidigt tvivla på om hen var på rätt spår.
Utsidan entrén
Väl framme vid flaggorna kunde samtliga informanter konstatera att det står konstmuseum och länsmuseum. Att det fanns en ingång här var som sagt ingen självklarhet förrän informanterna väl stod utanför dörren. Trots avslöjandet på flaggorna och ”Karlgatan 2”-skylten ovanför dörren, var det ingen av
informanterna som var helt säkra på att det var här de skulle gå in. Bekräftelsen de sökte fick de dock när de upptäckte den mindre skylten till vänster om dörren där samtliga verksamheter nämns. Detta gav dem modet att fortsätta in igenom dörrarna till entréns insida.
Insidan entrén
Väl innanför dörrarna trodde två av tre informanter att de hittat rätt. De var med andra ord inte medvetna om att det fanns olika museum, trots att de tidigare läst
titlarna på utsidan entrén. Osäkerhet och förvirring uppstod och samtliga såg sig om i lokalen efter vägledning. Här agerade de tre informanterna på lite olika sätt. Medan den ena [röd] lokaliserade en utrymningsplan som hen valde att utgå ifrån, identifierade en annan [grön] utställningar åt båda hållen och valde slutligen att chansa på en riktning för att testa sig fram. Den tredje informanten [blå] vände sig om mot entrén och lyckades på så vis lokalisera skyltningen på väggen och kunde då välja riktning.
När informanterna närmat sig ingångarna till respektive museum, uppstod ny osäkerhet som fortsatte hålla i sig tills de tagit sig in i museet. Här sökte de bekräftelse på att de kommit rätt, vilket fortfarande inte var uppenbart även fast de nu tagit sig innanför dörrarna av sitt mål.
Nedan följer en tabell med en översikt över det mest väsentliga utifrån intervjufrågorna som ställdes i samband med navigeringstestet. Här belyses främst vad informanterna söker eller letar efter för att hitta rätt, vad i den befintliga miljön som underlättade deras navigering, vilka utmaningar de upplevde och vilka förbättringar de hade önskat se på platsen.
Sammanställningen av testet har utförts med inspiration från tabell enligt Wikberg Nilsson et.al (2015:98).
Sökte efter Underlättade
befintlig navigering
Utmaningar med
navigering Förbättringar
Skyltar - riktning Flaggorna Entré svår att se Tydligare skyltning
Skyltar - identitet Google maps Såg mörkt ut -
stängt?
Större skylt (utsida)
Benämningar Gatuskylt Hitta rätt
information
Markera entré Banners/ vepor Skylt på entrédörr Karta långt ifrån
entré Utstickande skyltar Bekräftelse Skyltning på vägg (bakom rygg) Förstå att man kommit rätt Benämning av museum
Utrymningskarta Ingen bekräftelse Vägvisning ute på
gatan
Golvmarkeringar Översiktskarta Information direkt innanför entré Figur 9: Tabell utifrån navigeringstest
Fokusgrupp & workshop
Som Wikberg Nilssons et.al (2015:87) nämner i sin bok Design, process och
metod kan man med fördel använda sig av en fokusgrupp vid flera tillfällen i ett
projekt. Redan tidigt i examensarbetet erbjöds möjligheten till att delta i ett första möte med den redan sammansatta fokusgruppen. Mötet hölls digitalt 2021-04-06 via kommunikationsplattformen Teams. Här lämnades utrymme för diskussion kring vilka olika utmaningar och möjligheter de står inför på det befintliga entrétorget. Mötet var relevant för att samla in erfarenheter och för att kartlägga samt avgränsa ett område som var väsentligt för just detta arbete. Nästkommande möte anordnades 2021-05-04, även denna gång digitalt men med fokus på att kartlägga potentiella lösningar och inspiration till mitt
kommande gestaltningsförslag. Under mötet anordnades som tidigare nämnt en workshop där deltagarna fick kommentera och reflektera över den befintliga utformningen av entrén/entrétorget på Karlsgatan 2. Ett antal bilder av entréns utsida och insida visades, tillsammans med tre återkommande frågor som under workshopens gång ledde till gemensam diskussion. Efter avslutad workshop fick deltagarna sammanställa sina svar i ett dokument som sedan mailades till mig. Anteckningar togs under hela förloppet som vid sammanställning av resultat sedan jämfördes med dem inlämnade svaren.
Workshopen pågick i ca 1,5 timme, med totalt åtta deltagare (exklusive mig själv). Bland deltagarna fanns roller så som koordinatorer, pedagoger, museiintendenter, programansvarig och kommunikatör närvarande.
Fokusgruppens första möte resulterade i identifiering av problematik och utmaningar gällande hela entrétorget. Då detta arbete har avgränsats från diverse verksamheter är stor del av insamlat material därför inte av vidare relevans och kommer inte presenteras här. Eftersom detta arbete främst fokuserar på orienterbarheten vad gäller själva entrén är det endast den empiri som berörs av detta område som redogörs i detta avsnitt.
Det insamlade materialet från diskussion under workshopen, samt de skriftliga svaren har här sammanfattats utifrån dem mest väsentliga delarna. För specifik sammanställning av workshop, se bilaga 9.
Utsidan entrén
Workshopen inleddes med diskussion och repetition kring den befintliga utformningen och orienterbarheten, med start i vad beträffar entréns utsida. Generellt finns det i fokusgruppen en ytterst samstämd åsikt kring vilken
problematik och utmaning som upplevs. Deltagarna är eniga om att flaggorna är ett gynnsamt tillägg, men att entrén i det stora hela inte blir tillräckligt
uppmärksammad i dagsläget. Likaså ansågs om skyltningen på övergången vilket en av deltagarna menade var god marknadsföring, tack vare dess
skyltning i anslutning till entréns utsida är över lag bristande och otydligt. Det är svårt för besökarna att knyta samman platsens namn med dem verksamheter som bedrivs i lokalerna. För att kunna veta vad som finns på insidan, behöver besökaren först och främst hitta själva entrén utvändigt. Entrén blir i dagsläget anonym och kan därmed upplevas svår att hitta. En annan problematik som nämndes var att det inte finns något som kommunicerar kultur. Detta hänger samman med det faktum att det är otydligt vilka verksamheter som bedrivs på Karlsgatan 2 och att användare inte förstår att det är ett typ av kulturhus där man kan besöka museum och dylikt.
Insidan entrén/ entrétorget
På insidan, i själva entrétorget finns potential för flexibla lösningar. Detta är en egenskap som samtliga deltagare i fokusgruppen värderar. Det är också en egenskap som hoppas kunna bevaras även i framtiden. Största problematiken här är att diverse verksamheter är otydligt utmärkta och därav upplevs svåra att hitta. Museerna saknar uttryck och utmärkelse för att locka besökarna.
Vägledningen brister på flera sätt. En deltagare påpekade den markerade
gången som leder mellan huvudentrén och entrén till baksidan. Denna märkning bidrar till vägledning, men med fel avsikt. Här leds besökaren ut, istället för att uppmuntras att stanna kvar. Flera deltagare påpekar också den nuvarande inredningen. En stil som i dagsläget känns daterad och trist, utan relevans för respektive verksamheter.
Konstmuseet och Länsmuseet
Den huvudsakliga problematiken kring dem båda museerna gäller dess
utmärkelse. De är varken tydligt benämnda eller ger någon förväntan kring vad som finns på insidan. I dagsläget finns det inget som skapar nyfikenhet eller uppmärksammar besökaren. Workshopens deltagare kommenterade också här kring färgvalen för respektive museum och anser att det inte finns någon logisk koppling färg och museum emellan.
Tabellen nedan inkluderar utvalda förslag på potentiella lösningar på problematiken:
Slutsats av resultat
För att göra en enkel slutsats av den redovisade empirin kan det konstateras att problematiken kring den befintliga orienterbarheten är oundviklig. Metodvalen har lett till resultat som stärker och bekräftar varandra. Genom att välja metoder som utgår ifrån olika perspektiv (personal, målgrupp och den egna tolkningen), kunde resultat jämföras och mönster identifieras. Involvering av både målgrupp och fokusgrupp gav förutsättningar för att kunna kartlägga behoven för att se hur dem eventuellt skiljde sig åt. Personalens iakttagelser och erfarenheter stämmer överens med målgruppens, det vill säga besökarna. Resultatet från dem utförda navigeringstesten bekräftade flera av dem beteenden som personalen lagt märke till hos besökarna. Här tydliggörs också flera
gemensamma behov både för att underlätta och effektivisera besöken, men också för att skapa en mer välkomnande miljö. Metodarbetet har därmed bidragit med värdefull kunskap som blivit en central del för
gestaltningsförslaget.
UTSIDA INSIDA MUSEERNA
Tydligare benämning Tydligare benämning till
verksamheter
Tydlig benämning
Färg Direkt tydlighet Uppdatera färger
Enhetlighet Omplacering av infodisk Belysning
Fasad Utnyttja vita ytor Stärka deras uttryck
Tydligare skyltning Ljusprojketioner Lyfta fram utställningar
Markering på marken Tavla - tillfälliga event Mer inbjudande entré
Uppdatering av övergång skylt
Belysning Grafisk profil
Etik och metodkritik
I lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460) hänvisas det till bestämmelser kring individers samtycke för deltagande i forskning. Vilket innebär att människor ska respekteras och att det finns krav vad gäller samtycker för deltagande i forskningsprojekt.
Inför samtliga intervjuer och navigeringstest fick informanterna signera ett samtyckesformulär för medgivande av sitt deltagande i respektive metod. Inledningsvis informerades informanterna om syftet med arbetet och deras egen roll (Dalen 2015:25). Här klargjordes det att deltagandet var valfritt och att det närsomhelst kunde avbrytas. Informanterna fick själva avgöra om de föredrog att vara anonyma eller om de ville delta med namn. Det tydliggjordes vad syftet med metoden var och vad materialet skulle användas till. Då intervjuerna endast antecknades gjordes som sagt en sammanställning som sedan mailades till respektive informant som fick godkänna sammanställningen.
Fotografier som tagits vid platsanalys togs när det var folktomt i entrétorget, förutom eventuell personal. Samtliga foton har setts över och anpassats för att inte delge någon identifikation av diverse användare eller informant.
Efter utförande och resultat har både för- och nackdelar upptäckts med
metodvalen för arbetet. Då vi under utförandet av denna studie ännu befann oss i en pandemi var det svårt att interagera och involvera målgruppen i önskad grad.
Vad gäller deltagandet i fokusgruppen så utfördes samtliga möten under digitala former. Detta med befintliga och rekommenderade restriktioner i åtanke. Det optimala scenariot hade varit att få chansen att interagera med deltagarna under andra omständigheter fysiskt på plats. Då målet och förhoppningen var att utgå ifrån så kallad participatory design (Martin & Hanington 2018:126) (sv. deltagande design), vilket handlar om att involvera både användare och
intressenter i skapandet och framtagandet av en design, hade fler fysiska möten varit mer givande.
Vid utförande va navigeringstest tydliggjordes svårigheterna att som deltagande observatör inte på något sätt påverka informantens beslut, varken med ord eller kroppsspråk. Trots försiktighet påverkades på sätt och vis en av informanterna av mitt närvarande, vilket troligtvis influerade hen att fatta andra beslut. I efterhand hade därför möjligen ett bättre alternativ varit att låta informanten gå in igenom entrén ensam och slutföra sitt uppdrag. Alternativt utföra och filma hela sin process utan en deltagande observatör närvarande, dock med förlust av informantens beteende som kan studeras utifrån observationen.
Designprocessen
I detta avsnitt presenteras själva designprocessen från arbetets början till slut.
En designprocess har inte en fast och bestämd form, utan den kan formas efter eget behov beroende på projekt. Varje process behöver anpassas efter dem förutsättningar projektet besitter och utifrån en vald strategi lägga upp en plan för hur arbetet ska utföras (Wikberg Nilsson et.al 2015:16-17).
Inom informationsdesigns utbildningen har design utifrån människans behov varit ett centralt fokus, vilket även gäller för detta arbete. Det handlar om användaren och vad hen behöver för att kunna orientera sig i olika miljöer. Med detta i åtanke, var målet att använda mig av en deltagande designprocess som involverar människor som berörs av problematiken på den plats jag valt att utgå ifrån. I metodavsnittet benämndes detta tillvägagångssätt som Human centered
design (HCD), det vill säga användarcentrerad design, och participatory design.
Denna strategi gjorde det möjligt att skapa en riktning och effektivt välja och anpassa metoder. Fokus lades på att förstå målgruppen och låta dem vara delaktiga i framtagningen av lösningen på problemet baserat på deras egna behov. Vad gäller behov så redogör Wikberg Nilsson et. al för olika typer av behov som samtliga kan komma att påverka en design (2015:22-23).
Emotionella, kognitiva och fysiska behov spelar alla en viktig roll för att tillfredsställa användaren då en design uppskattas ha en mening och bidra till upplevelsen, vara användbar och förståelig, samt vara funktionell (ibid). Exakt vilka behov användarna eller målgruppen har är inte nödvändigtvis något självklart. Därför är det av relevans att använda sig av metoder som kan bidra till att identifiera diverse behov, men också för att undersöka problematiken i fråga.
Designprocessen för detta arbete har formats och planerats utifrån mitt mål och syfte, och utförts i flera olika steg. Processen har varit en iterativ sådan, vilket innebär att de olika stegen upprepats emellanåt. Designprocessens olika steg ser ut som följande illustration visar:
Planera & utforska
Första steget i processen innefattade planering av arbetet, samt att utforska problematiken. Tidigt i processen var det viktigt att etablera en förståelse för både platsen och problemet, samt att kartlägga besökarnas behov. Besök på Karlsgatan 2 och samtal med kontaktperson Jonas Bresser var därav första prioritet. Efter ett första möte kunde beslut tas om önskad riktning för arbetet, vilket i slutändan blev orienterbarhet. Fortsättningsvis kunde en lämplig process och val av metoder planläggas.
Teori & metod
I detta steg utfördes samtliga metoder: platsanalys, intervju, navigeringstest och workshop utifrån fokusgrupp. Teori och metoder har bearbetats parallellt med varandra under arbetets gång för att knyta an till problem och frågeställning. Lämpliga teorier studerades och tillämpades för att både styrka och förstå problemet. Här var det fördelaktigt med ett iterativt tillvägagångssätt [Figur 11] för att upprepa det tidigare steget och få en djupare förståelse för informationsdesigns problematiken.
Analys
Efter metodutförande utfördes en analys av empirin. Empirin som samlades in under utförandet av metoderna har bidragit med en god grund att stå på och har givit en tydligare helhetsbild av både problem och användarnas behov.
Idégenerering
I detta steg låg fokus på att utifrån tidigare steg påbörja en utvecklingsfas för idéer på potentiella lösningar. Denna del i processen involverade visualisering av problem och lösningar genom mindmapping [Figur 12], samt olika skiss-metoder av gestaltningsförslag. Skissandet inleddes med snabba små skisser under ett kortare tidsintervall [Figur 13], för att sedan gå vidare till klotter på utskriva bilder av den befintliga platsen [Figur 14]. Utifrån insamlat empiri från platsanalys, i form av mått och fotografier, samt tilldelad planritning byggdes en tredimensionell modell i SketchUp. Modellen utgjorde en bas som sedan användes för att prototypa och applicera olika lösningar. En effektiv metod för att visuellt formge och testa idéer.
Figur 12: Visualisering av
Gestaltningsförslag
Det sista steget i designprocessen handlade om att knyta ihop alla tidigare steg för att producera den slutgiltiga gestaltningen. Här lämnades utrymme för utveckling av tidigare skisser för att konkretisera idéerna [Figur 15]. Gestaltningsförslaget byggdes i SketchUp, för att på ett tydligt sätt kommunicera den tänkta lösningen.
Figur 13: Mindmap av potentiella
lösningar utifrån empiri
Figur 14: Snabba skisser
Figur 15: Skiss/ klotter på fotografi
av befintligt entrétorg
Figur 16: Utvecklade skisser av
Under arbetets gång har regelbunden återkoppling med samarbetspartnern skett för att bibehålla en transparens sinsemellan. Tidigare material, samt tillgången till fokusgrupp har varit till stor hjälp i arbetet.
Gestaltningsförslag
I detta avsnitt presenteras gestaltningsförslaget som tagits fram under detta examensarbete. Gestaltningsförslaget bygger på den insamlade empirin från utförda metoder, analys av resultat, samt den valda teorin. Förslaget gestaltas med visualiseringar från tredimensionell modell i SketchUp. Modellen är en uppskattad avbild av den befintliga miljön på Karlsgatan 2 och innehåller därför inte alla exakta mått och detaljer.
Grundtanken och målet med gestaltningsförslaget var att skapa en gestaltning som kan underlätta besökarnas orientering i och utanför entrétorget på
Karlsgatan 2. Det handlade också om att tillgängliggöra miljön på ett sätt så att besökaren förstår och kan identifiera platsen. Detta för att i sin tur bidra till en mer tillfredsställande besöksupplevelse.
Vad som framförallt framgått i den insamlade empirin är att besökarens behov av bekräftelse och orientering börjar redan på utsidan av entrén. Då entrén inte utmärker sig med några direkt särskiljande drag i kontrast till sin
omkringliggande omgivning, upplevs den anonym och svår att placera. När då även insidan besitter otydlig vägvisning skapar detta en osäkerhet som följer med besökaren hela vägen till sitt slutmål. Det saknas sammanhang och diverse verksamheter blir på så vis svåra att identifiera. Fokus för gestaltningen har därför i sin helhet riktats mot besökarens hela wayfinding-resa, med start utanför dörrarna för att sedan fortsätta in och vidare till den önskade
slutdestinationen. Det har varit centralt att utifrån insamlad empiri och teori undersöka hur wayfinding och wayshowing kan appliceras på olika sätt i rumsliga sammanhang. Detta för att vägleda, men också för att identifiera. Genom att utforma ett enhetligt formspråk som tilltalar vår perception och kognitiva förmåga, kan det bidra till uppmärksammande och förståelse hos besökaren. Enhetlighet ger en logisk struktur och skapar en röd tråd att följa, vilket i sin tur hjälper besökaren att identifiera och skilja på vad som är vad i miljön.
Gestaltningsförslaget som tagits fram är ett wayshowingsystem som ämnar att vägleda besökaren med hjälp av färg och form. Dessa faktorer syftar till att som ovan nämnt stödja besökaren på sin resa.
Inledningsvis presenteras här nedan en punktlista över dem behov och områden som valts att fokuseras på i framställandet av förslaget:
• Synliggöra entré
• Tydligare benämning - utsida entré • Tydligare benämning - museum • Vägledning till verksamheter
• Stärka museernas uttryck och identitet • Placering och hierarki
• Röd tråd
Från metodresultaten framgick det vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra i den befintliga miljön. Gestaltningsförslaget är tänkt att komplettera dem delarna av den nuvarande informationen som valts att lämnas orörd i entrén och entrétorget.
Då en fokus-punkt handlar om att stärka och belysa museerna på Karlsgatan, ansågs det relevant att på något sätt låta dem inkluderas i formgivningen. Det genomgående formspråket är inspirerat av respektive logotyp för Västerås konstmuseum och Västmanlands länsmuseum [Figur 18 och 19], både vad gäller färg och form. Utmaningen var att skapa form som är enhetlig och samtidigt skiljer dem båda verksamheterna åt. Formerna som används
genomgående är baserade och tolkade utifrån former som kan kännetecknas i logotyperna. För att påvisa att det är två olika verksamheter valdes två motsatta former - en kantig och en rund. Den kantigare representerar den liknande formen från länsmuseets logotyp, medan den runda formen representerar dem sneda prickarna i konstmuseets logotyp. I tillägg har vardera form en egen färg som också följer med i det genomgående formspråket. Färgerna är inte inte komplementfärger, men skiljer sig och förstärker varandra. Återkommande former och färger följer likhetslagen, och gör att besökaren kan koppla samman det som liknar varandra (Eriksson 2017:64).
I dagsläget är det svårt för besökaren att veta vart entrén till Karlsgatan 2 är placerad eftersom den inte sticker ut på något sätt. Här var det viktigt att göra entrén visuellt tillgänglig även på längre avstånd. Under utförande av
navigeringstesten var det tydligt att informanterna använde sig av wayfinding strategin aiming, då samtliga på håll valde att förhålla sig till skylten som är placerad på övergången mellan byggnaderna. Flaggorna fungerade också som ett objekt att följa, men gav inte heller någon information av vad som finns där. Utifrån det valda formspråket var syftet att låta entrén uppdateras med färg och form som ger en pop-out effekt och tillåter den att utmärka sig och skapa en kontrast från övrig omgivning. En kombination av dem båda valda formerna i
Figur 19: Västmanlands länsmuseum logotyp Figur 20: Västerås konstmuseum logotyp
större skala ger ett starkt och uppseendeväckande uttryck mot den annars tegelröda fasaden. Formernas placering är ett medvetet val för att på utsidan ge en hint om vilken sida respektive museum finns på insidan. Denna tolkning är möjligtvis inte en självklarhet vid första anblick, men är tänkt att vara en förberedelse som sedan blir tydligare för besökaren väl innanför entrédörren. I samspel med en ny utformning av skylten på övergången, ämnar den nya gestaltningen av entrén att uppmärksamma besökaren på vart de ska, samt vart de har kommit. Goda förutsättningar för användandet av wayfinding strategin
aiming bidrar till skapandet av landmärken som kan vägleda besökaren i rätt
riktning (Mollerup 2013:40). Detta gör dem redo för nästa steg på sin wayfinding-resa.
Figur 22: Gestaltningsförslag - Entré utsida, framifrån
När besökaren nu kliver in igenom entrédörrarna och in i själva entrétorget är det första behovet att direkt möta något som kan hänvisa hen vidare i rätt riktning. Utifrån navigeringstester och intervju framgick det att en
överblickskarta är önskvärt. Enligt personalen på Karlsgatan 2 är det många besökare som söker sig till den befintliga kartan längre in på torget, trots att det inte är en karta som är utformad för det specifika ändamålet. Navigeringstestet visade dock att kartan kom till användning och var en strategi som en av informanterna valde att använda sig av. Genom att få en helhetsbild av lokalen och diverse verksamheter kan besökaren få stöd så att hen kan planera sin väg utifrån dem rumsliga förhållandena (Mollerup 2013:42). Placeringen av kartan är viktig och har därav i den nya designen placerats i nära anslutning till själva entrédörren. Hierarkiskt påverkas här besökaren av den information hen ska ta del av i första hand. Här upprepas formerna från utsidan för att bidra till
igenkänning och för att stärka sambandet mellan utsidan och insidan. På det här viset får besökaren ett ”spår” att följa, genom att identifiera liknande former och färger längs med vägen. Ihop med formerna skapar kartan en informationspunkt som fungerar som en första anhalt där besökaren pausar för att planera sitt nästa steg. Det blir en ingång till Mollerups (2013:19)och Passinis (1999:88)
beskrivning av dem två första stegen för wayfindingprocessen, där besökaren söker information och planerar sin resväg.
Figur 26: Gestaltningsförslag - Karta med symboler
![Figur 2: Planritning av Karlsgatan 2 entrétorg Figur 3: Panoramavy av entrétorget, sedd från [2]](https://thumb-eu.123doks.com/thumbv2/5dokorg/4891553.134078/20.892.106.782.358.901/figur-planritning-karlsgatan-entrétorg-figur-panoramavy-entrétorget-sedd.webp)
