Hare Kristus och Buddha som Messias?

(1)

UPPSALA UNIVERSITET Teologiska institutionen

Religionsbeteendevetenskap C2, 15 hp VT 2016

Handledare: Martha Middlemiss Lé Mon Betygsbestämmande lärare: Anders Sjöborg

Hare Kristus och Buddha som

Messias?

– en kvalitativ innehållsanalys om hur hinduism och buddhism fram- ställs i läroböcker för gymnasiet och årskurs 4-6

Julia Sunnerdahl 19920126-4026 julia.sunnerdahl.1689@student.uu.se

(2)

Abstract

The aim of this paper is to examine how the religions Hinduism and Buddhism compared to Christianity are portrayed and described, in a number of Swedish text books. The research questions used in order to reach the aim of the study are: How are Hinduism and Buddhism portrayed in comparison to Christianity in textbooks, Are the religions described in relation to a Christian norm in the textbooks and in what ways, and How can the portrayal of the religions be understood using theories of religious change in a modern Swedish context?

The study is based on four Swedish text books used in Swedish primary school and upper secondary school. All of the books are written in correlation with the latest curriculum for the Swedish school system. The research method used in this study is qualitative content analysis. The theoretical framework is based on Ku- mashiro’s theory about anti-oppressive pedagogy combined with studies of religious change in modern day Sweden.

The result of the study shows that the descriptions of the religions Hinduism and Buddhism are different from how the authors describe Christianity. The authors mostly point out and focus on the philosophical sides of Hinduism and Buddhism, while the main focus in the texts about Christianity is on Christian history. Hindu- ism and Buddhism tend to be described through the lenses of stereotypes which are also upheld by the fact that some of the authors gives a more nuanced picture of Christianity. Most of the authors agree on that religion in the Western world and especially in Sweden is a private matter. When the authors describe the religions in their original countries the descriptions and portrayals vary and the religions are described both as private and public.

Keywords: norm, school, Hinduism, School book, Christianity, religion and Bud- dhism.

(3)

Innehållsförteckning

Hare Kristus och Buddha som Messias? ... 1

Kapitel 1 Inledning ... 5

1. Inledning ... 5

1.1. Syfte och mål ... 6

1.2. Frågeställning ... 6

1.3. Avgränsning ... 6

1.4. Forskningsgenomgång ... 6

1.5. Material ... 8

Kapitel 2 Teori ... 9

2.1. Kumashiro ... 9

2.1.1. Undervisning om den andre ... 9

2.1.2. Undervisning som förändrar elever och samhället ... 10

2.2. Casanova om religiös förändring ... 10

2.3. Studier om religiös förändring i Sverige ... 10

2.4. Arbetsmodell ... 12

Kapitel 3 Metod ... 13

3.1 Kvalitativ innehållsanalys ... 13

3.2 Validitet ... 14

3.3 Deduktiv ansats ... 14

3.4 Insamling av material ... 15

3.5 Forskningsrelation ... 15

Kapitel 4 Resultat och Analys ... 16

4.1. Resultat ... 16

4.1.1. Buddhism ... 16

4.1.1.1. En människa, tusen världar ... 16

4.1.1.2. PULS Religion 4-6 ... 17

4.1.1.3. Religion 1 för gymnasiet ... 17

4.1.1.4. Utkik 4-6 Religion ... 18

4.1.2. Hinduism ... 19

4.1.2.2. PULS Religion 4-6 ... 19

4.1.2.4. Utkik 4-6 Religion ... 21

4.1.3. Kristendom ... 21

4.1.3.2. PULS Religion 4-6 ... 22

4.1.3.4. Utkik 4-6 Religion ... 23

4.2. Analys ... 23

4.2.1. Undervisning om den andre ... 24

4.2.2. Undervisning som förändrar elever och samhälle ... 25

4.2.3. Religiös förändring ... 25

4.3. Slutsatser ... 27

Kapitel 5 Diskussion ... 28

5.1 Teoretisk reflektion ... 28

5.2 Metodisk reflektion ... 28

5.3 Empirisk reflektion ... 29

(4)

5.5 Avslutande reflektioner ... 29

Sammanfattning ... 31

Referenser ... 32

Böcker ... 32

Elektroniska källor ... 32

Tidningsartiklar ... 32

(5)

Kapitel 1 Inledning

1. Inledning

Den normkritiska pedagogiken är högst aktuell och omdebatterad i Sverige idag.

Undervisningen ska vara för alla och på lärarprogrammet i Uppsala är det här nå- got som syns konstant under utbildningen. Det finns en tydlig linje på lärarutbild- ningen i Uppsala som innefattar att minoritetsgrupper ska inkluderas i undervisningen och lärare uppmanas ifrågasätta de normer som finns i vårt samhälle. Skol- verkets plan för likabehandling är central i arbetet kring normkritisk pedagogik och Skolverket formulerar detta på följande vis:

Arbetet för likabehandling är en del av skolans värdegrundsarbete som handlar om att aktivt främja alla elevers lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning (Skolverket 2016).

Sverige är ett av världens mest sekulära länder (Forskning och framsteg, 2004).

Svenskarna går inte i kyrkan eller anser sig tro på någon gud i särskilt stor ut- sträckning. Samtidigt trendar yogaklasser världen över, som har sitt ursprung i buddhism och hinduism (Heelas & Woodhead 2005, 1). Svenska kyrkan har ett högt medlemsantal, även om de som går i kyrkan på söndagarna är få. På grund av det höga medlemsantalet fungerar kristendomen fortfarande som religiös norm i Sverige.

Sekulariseringsteorin menar att modernitet innebär att religionen förlorar sin position. Nutida forskare inom religionssociologi menar istället att religionens roll snarare förändras än går förlorad. Även om kyrkan och staten är separerad i Sve- rige, så fungerar kristendomen som en källa för gemenskap för svenskar (Bäck- ström, Edgardh Beckman & Pettersson 2004).

Den här studien kommer att fokusera på om skillnaderna mellan beskrivningen av hinduismen och buddhismen i relation till kristendomen återfinns i läroböck- erna. Framställs dessa religioner som minoriteter i relation till en kristen norm i läroböckerna? Kanske kan man få en tydligare uppfattning av varför bilden av dessa religioner ser ut som den gör. Studien bidrar till en vidgad förståelse kring religionens roll i det svenska samhället. Läroböckerna porträtterar detta och sam- spelar med de aktuella läroplanerna Lgr11 och Gy11. Läroplanerna är dokument som är politiskt styrda och förändras över tid. Dessa reflekterar och belyser större samhällsförändringar. Detta rör även synen på religion. Läroböcker speglar de tendenser som finns i ett samhälle, samtidigt som de också upprätthåller dem eftersom de fungerar som verktyg i skolan. Skolan utbildar framtidens vuxna vilket ökar vikten av innehållet i undervisningen. Genom att studera läroböckerna så kan det bidra till den större teoretiska debatten om religionens förändrade roll i nutida Sverige.

(6)

1.1. Syfte och mål

Syftet med det här arbetet är att, genom ett religionssociologiskt och didaktiskt perspektiv, undersöka läromedel för två olika åldersgrupper och hur de framställer religionerna hinduism och buddhism. Jag vill undersöka om dessa religioner beskrivs annorlunda i relation till kristendomen. Särskilt fokus kommer att läggas vid om dessa religioner utmålas som något exotiskt i relation till en svensk kristen norm.

Studiens mål är att belysa skillnaderna mellan hur hinduism och buddhism beskrivs i relation till kristendomen.

Studien kommer att bidra till en ökad förståelse för vilka normer rörande religion som råder i samhället idag, samt vilken roll religionen har i det svenska samhället idag. Fokus kommer därför att läggas vid huruvida religionen framställs som privat eller offentlig i samhället.

1.2. Frågeställning

• Hur framställs hinduism och buddhism i jämförelse med kristendomen i läromedel?

• Beskrivs religionerna i relation till en kristen norm i läroböckerna? På vilka sätt?

• Hur kan läroböckernas framställning av religionerna förstås med hjälp av teorier om religiös förändring i svenska samhället idag?

1.3. Avgränsning

Jag kommer att undersöka fyra läroböcker utgivna av två förlag, Gleerups och Natur

& Kultur. Jag har valt att enbart undersöka böcker utgivna av två förlag på grund av att de är två av de största förlagen i Sverige, vilket bidrar till att de troligtvis når flest elever och används av många lärare. Dessa läroböcker innehåller både text och bilder, men i min studie kommer endast texten att studeras. Det som kommer att studeras är enbart den faktatext som beskriver religionerna. Jag kommer också end- ast att studera de kapitel som tituleras som Buddhism, Hinduism och Kristendom.

Detta för att kunna göra ett jämförbart urval då det resulterar i ett mer avgränsat material.

Läroboksförfattarnas religiositet kommer inte att behandlas i min studie, vilket gör att jag inte kommer dra några slutsatser om författarnas roll som påverkande faktor. Detta på grund av att författarna i vissa fall anger deras religiösa bakgrund, men i andra inte.

1.4. Forskningsgenomgång

Forskning kring normkritisk pedagogik och inkluderande undervisning är ständigt aktuellt. Forskare har studerat hur en inkluderande undervisning kan gå till och vilka dilemman som kan uppstå. Man har studerat hur samhällets mångfald behandlas i klassrummet, vad gäller funktionsnedsättning, sexualitet och religiositet.

(7)

Däremot saknas en del forskning kring hur hinduism och buddhism som minori- tetsreligioner behandlas i klassrummet och i läroböcker. I avsnittet presenteras en del av den tidigare forskning som gjorts kring det valda ämnet. De sökord som har använts vid sökningen efter dessa är: norm, skola, hinduism, lärobok, kristen, re- ligion och buddhism.

Kjell Härenstam har granskat hur hinduism framställs i läroböcker i artikeln En granskning av hur religion/trosuppfattning framställs i ett urval av läroböcker (2006). Studien avser undersöka hur ett antal läroböcker framställer hinduism och islam. Slutsatsen i studien är främst att de flesta läroböcker har för avsikt att ge en filosofisk och nyanserad bild av hinduismen, även om den bilden ofta präglas av västerländska ögon. Hinduismen är inte lika omtalad i Sverige vilket också syns i läroböckerna. Fördomar lyser igenom och detta beror troligtvis på att författarna inte är medvetna om sina egna fördomar. Härenstams studie har som syfte att fun- gera som ett underlag till Skolverkets rapport I enlighet med skolans värdegrund?.

Studien Dilemmas of inclusive education av Michailakis och Reich undersöker huruvida undervisningen för intellektuellt funktionsnedsatta barn är inkluderande eller exkluderande (2008). Vad Michailakis och Reich kommer fram till är främst att visionen ”En skola för alla” vanligtvis resulterar i att dessa barn hamnar i vanliga klasser. Michailakis och Reich argumenterar i sin artikel för att en skola där alla inkluderas fungerar som ett slags illusion och inte fungerar i praktiken (Michailakis och Reich 2008). I denna studie diskuterar forskarna hur minoritetsgruppen intellektuellt funktionsnedsatta barn inkluderas eller exkluderas i skolan. Detta gör också att dessa barn blir avvikande från normen där barnen inte förväntas ha några funktionsnedsättningar av dessa slag.

Ytterligare en studie som undersöker normer i klassrummet är Engaging diver- sity in teaching religion and theology: an intercultural, de-colonial epistemic per- spective av Michel Elias Andraos (2012). Han fokuserar på om individers koloniala tillhörighet eller bakgrund påverkar maktstrukturen i klassrummet. I studien tar han främst hänsyn till vilken etnicitet individerna har. Andraos tes är att de människor som har ursprung i västvärlden alltid är priviligierade på grund av kolonialmakternas historia. Slutsatsen i studien är att kolonialmakternas historia fortfarande spelar roll i dagens klassrum. Andraos menar att om man kan belysa elefanten i rummet, alltså vem som är priviligierad och varför, så kan man lära av varandra och bredda elevernas kunskaper om världen samtidigt som man motverkar fördomar. (Andraos 2012).

Kerstin von Brömssen och Christina Rodell Olgaç (2010) har gjort en studie, Intercultural education in Sweden through the lenses of the national minorities and of religious education, där de undersöker hur den interkulturella undervisningen i Sverige har sett ut genom historien och hur den ser ut idag. De fokuserar dels på Sveriges fem minoritetsnationaliteter samt hur skolsystemet har anpassat sig efter den religiösa mångfald som idag finns i landet. Resultatet av studien visar att undervisningen tidigare inte har varit anpassad efter minoritetsgrupperna eller religiös mångfald. Von Brömssen och Rodell Olgaç menar att medvetenheten kring olika minoritetsgrupper och religiös mångfald ökar i Sverige, men även att undervisningen och hela samhället måste anpassas mer för att inte exkludera någon. De menar även att istället för att klassificera dessa grupper som minoriteter så bör man istället inkludera dessa i hela samhället (von Brömssen & Rodell Olgaç 2010).

Vidare har Jonas Otterbeck (2005) studerat hur sju läroböcker för gymnasiet framställer islam i artikeln What is reasonable on demand? Islam in Swedish text-

(8)

books. Han undersöker hur islam blir beskriven som ”den andre” eller något exo- tiskt. Syftet med studien är alltså att problematisera framställningen av islam i svenska läroböcker för gymnasiet. Otterbeck drar slutsatserna att framställningarna mestadels är problematiska. Han menar även att det finns svårigheter att beskriva en religion i läroböcker då författaren behöver göra ett selektivt urval av vilken kunskap som ska förmedlas till eleverna. Detta gör att en del information behöver utelämnas, vilket kan bidra till att bilden av religionen blir stereotypisk (Otterbeck 2005). Otterbecks studie visar tydligt att det är viktigt att kritiskt granska läro- böcker. Det bidrar till att bilderna av de religioner som framställs i läroböcker kan bli bättre och mer rättvisa för dess utövare.

Dessa studier visar på att ett normkritiskt perspektiv inom skolans värld är högst aktuellt. De visar även på att det behövs ytterligare forskning kring fler religiösa minoritetsgrupper än enbart islam. Denna studie kan bidra till ytterligare förståelse för hur hinduism och buddhism framställs i läroböcker och om en eventuell kristen norm upprätthålls genom läromedlen.

1.5. Material

Den litteratur som granskas är fyra läroböcker utgivna av två förlag, Gleerups samt Natur & Kultur. Dessa förlag är två av de större läroboksförlagen i Sverige och når därför troligtvis ut till många elever. Jag har valt två läroböcker från vardera förlag där en är ämnad för gymnasiet och en för årskurs 4-6. Orsaken till att jag har valt läroböcker för två åldersgrupper är för att få en bredd i materialet.

De läroböcker jag använder är:

- En människa, tusen världar av Robert Tuveson utgiven av Gleerups 2015.

Läroboken är ämnad för gymnasieskolans högskoleförberedande program och har som syfte att fördjupa kunskaperna och öka förståelsen för religion.

- PULS Religion 4-6 av Marianne Abrahamsson, Annica Rodell och Maria Willebrand utgiven av Natur och Kultur. Läroboken är ämnad för årskurs 4- 6 och har som syfte att beskriva världsreligionerna med hjälp av berättelser och faktatexter.

- Religion 1 för gymnasiet av Katarina Lycken, Veronica Wirström och Lennart Göth utgiven av Natur och Kultur. Läroboken är ämnad för gymnasiet och har som syfte att bredda, fördjupa och utveckla kunskaper om religioner och livsåskådningar i ett livsfrågeperspektiv.

- Utkik 4-6 Religion av Senait Bohlin utgiven av Gleerups. Läroboken är äm- nad för årskurs 4-6 och har som syfte att ge en spännande, varierad och rolig religionsundervisning.

Jag har valt fyra läroböcker för att det ska rymmas inom ramen för en kandidatupp- sats, men också för att det räcker för en kvalitativ studie. Det bör tilläggas att det empiriska materialet inte gör att studien är representativ för samtliga läroböcker som används för gymnasiet och årskurs 4-6. Dock består urvalet av läroböcker utgivna av två stora förlag och ämnar ge en fördjupad förståelse för ämnet, snarare än att ge en generaliserande bild.

(9)

Kapitel 2 Teori

2.1. Kumashiro

Lärare, skolforskare och politiker har länge undersökt och försökt utreda varför det finns diskriminering i skolorna. Diskriminering kan handla om rasism, sexism, klassrelaterad diskriminering, religionsrelaterad diskriminering, diskriminering som rör funktionshinder etc. Kumashiro har utstuderat fyra kategorier av att kon- textualisera och motarbeta diskriminering. Kumashiro använder termen Other och Othering (översatt den andre och andrafiering) vilken syftar till de grupper som ofta blir marginaliserade och ses som avvikande från en rådande norm. Kumashiros fyra kategorier är undervisning för den andre, undervisning om den andre, under- visning som är kritisk mot privilegiering och andrafiering samt undervisning som förändrar elever och samhället (Kumashiro 2002, 31-32). Nedan kommer två av dessa kategorier förklaras; undervisning om den andre och undervisning som för- ändrar elever och samhället. Dessa två kommer att studeras och användas som verktyg för att kunna kategorisera materialet. Jag använder endast två kategorier då det är de som finns synliga i alla läroböcker. För att kunna göra en jämförande studie krävs att kategorierna återfinns i alla läroböckerna.

2.1.1. Undervisning om den andre

De forskare som väljer detta sätt går ifrån det individuella perspektivet och fokuserar istället på vad alla elever, privilegierade och marginaliserade, ska kunna om den andre. Forskare menar att genom att undervisa om den andre får eleverna mer kunskap och därför mer förståelse för den andre, vilket i sin tur bör minska diskrimine- ringen. Vidare menar forskarna att antidiskriminerande undervisning är central för att kunna utmana diskriminering i skolan (Kumashiro 2002, 39).

Två typer av kunskap kring diskriminering är identifierade. Den första är kunskap om det som samhället definierar som normalt, alltså det som är vanligast, och som normativt, så som det borde vara. Att vara annorlunda ställs i motsats till normen. Kunskap av det här slaget, menar Kumashiro, leder ofta till missförstånd.

Den andra typen av kunskap uppmuntrar en snedvriden bild av den andre som bygger på stereotyper och myter. Detta sker ofta genom historieböckers beskriv- ningar av olika rörelser, till exempel gayrörelsen, där människorna i rörelsen blir stereotypiska för just den gruppen.

Dessa två typer av kunskap kring marginaliserade grupper återskapar förtrycket och gör att de stereotypiska bilderna av olika grupper snarare blir endimensionella och stereotypiska än mångfacetterade. Kumashiro menar att detta är problematiskt för de som undervisar då dessa två kunskapstyper ofta finns dolda i läroplanerna, vilket innebär att de oftast undervisas av lärare indirekt och ofta utan avsikt (Ku- mashiro 2002, 39-40).

I läroböcker för religion kan denna undervisningsform synas genom att man beskriver olika fenomen med hjälp av kristendomen. Det kan vara genom att man

(10)

beskriver olika religiösa fenomen med kristna glasögon, till exempel att säga att den judiska högtiden pesach är som den kristna påsken etc.

2.1.2. Undervisning som förändrar elever och samhället

Forskare som väljer denna undervisningsform menar att diskriminering uppstår genom diskurs. Det språk som talas och skrivs är det som skapar strukturer i ett sam- hälle. Språk som talas tenderar att återskapa det som privilegierar den privilegierade och det som marginaliserar den marginaliserade. De stereotyper som finns kring den andre återskapas genom att språket om den andre fortsätter att vara stereoty- piskt. När dessa uttalas i skolan blir elever olika behandlade av lärare och detta kan även leda till psykisk ohälsa (Kumashiro 2002, 50).

Vidare menar Kumashiro att det bästa sättet att komma ifrån dessa stereotyper är att sätta eleverna i ett slags kris med ett språk som de inte är vana vid (Kumashiro 2002, 53). Ett exempel kan vara att läroböcker i religion kan beskriva en religiös ledare inom kristendomen genom att skriva att en präst har ungefär samma funktion som en imam eller rabbin. Detta gäller även läraren i klassrummet. Istället för att beskriva olika fenomen med hjälp av normen, i detta fallet den kristna prästen, så kan läraren beskriva den privilegierade religionen med hjälp av den marginaliserade för att få eleverna att ifrågasätta sig själva.

2.2. Casanova om religiös förändring

Detta avsnitt fungerar som en förenkling av Casanovas teori om religiös förändring.

José Casanova går emot den traditionella sekulariseringsteorin och menar att religionens roll i samhället inte minskar i samband med modernisering. Snarare att rollen förändras. Religionen försvinner inte utan får istället nya skepnader och Ca- sanova menar att dessa skepnader huvudsakligen rör sig mellan religionen som privat och religionen som offentlig. I västvärlden är religionen i huvudsak en privatsak då det individualistiska tänkandet har bidragit till att religionen går hand i hand med privatlivet (Casanova 1994, 40).

Casanova menar att den sociala verkligheten inte är tydligt tvådelad, vilket bidrar till att när man delar upp världen i kategorier skapar man också begränsningar. Ge- nom att dela upp religionen i privat och offentlig bidrar det till att sådant som inte passar in i någon av kategorierna går förlorat (Casanova 1994, 43).

2.3. Studier om religiös förändring i Sverige

Casanova har gjort studier på länder som Spanien, Polen och Brasilien, men för att förstå Casanova i en svensk kontext krävs studier som använder Casanova som verktyg för att förklara religionens roll och funktion i Sverige.

Mia Lövheim och Marta Axner utförde studien Halal-TV: Negotiating the place of religion in Swedish public discourse (2011) där de studerade den debatt som följde tv-programmet Halal-TV som sändes i SVT 2008. Med hjälp av Casanovas teori kring religion i den offentliga sfären konstaterar Lövheim och Axner att religionens roll i Sverige förändras i och med att den tog plats i den offentliga sfären.

Dock visar reaktionerna på programmet att det finns åsiktsskillnader kring vilken form av religion som enligt normen får ta plats i det offentliga (Lövheim & Axner 2011).

(11)

Genom att undersöka vilka reaktioner som uppstod kring tv-programmet blir det tydligt att religion i Sverige, enligt normen, är en privatsak. Samtidigt utmanas denna norm på grund av att världen blir allt mer global och fler religioner tar plats i Sverige. De religioner som syns i det offentliga tenderar att skapa debatt. Ett exempel på detta är debatten om kvinnor som bär hijab. Ett annat tydligt exempel är de reaktioner som följde efter avsnittet då en kvinna hade vägrat att skaka hand med en manlig reporter.

Ytterligare en studie som undersöker religionens roll i det moderna Sverige är Religiös förändring i norra Europa – en studie av Sverige av Anders Bäckström, Nina Edgardh Beckman och Per Pettersson (2004). Författarna menar att kyrkans roll har förändrats under 1900-talet där den har gått från att ha haft en betydande roll för välfärden (t.ex vård, skola, omsorg) till ”förvaltare av en specifikt religiös samhällssfär […] och har därmed fått se sin auktoritet i samhället minska” (Bäck- ström, Edgardh Beckman & Pettersson 2004, 10). Vidare menar författarna att denna auktoritetsminskning även gäller individens tros- och världsbildning. Idag bygger individen upp dessa själv och samhället är allt mer individbaserat. Detta har gjort att skillnaden mellan en privat och offentlig samhällssfär har blivit allt tydligare. Under 1900-talet har även religionens funktion, till stor del, flyttats från den offentliga till den privata sfären (Bäckström, Edgardh Beckman & Pettersson 2004, 10).

Studien visar att traditionellt kyrkliga värderingar och trosåskådningar minskar, men samtidigt att årliga högtider och livsriter så som bröllop, dop och begravning upprätthålls av en stor del av befolkningen. Författarna menar att den kyrkliga av- regleringen år 2000 kan betraktas som en allmän avreglering bland många andra så som kollektivtrafik, sjukvård och äldreomsorg. Dessa avregleringar gör att avstån- det mellan människan och staten ökar, och kyrkan har rört sig från det offentliga till den frivilligt organiserade samhällssektorn (Bäckström, Edgardh Beckman & Pet- tersson 2004, 13).

Vidare menar författarna att ”religionens betydelse för människors relationer till det kulturella minnet illustreras av folkmajoritetens livslånga relation till kyrkan, som är typisk för norra Europa” (Bäckström, Edgardh Beckman & Pettersson 2004, 155). Detta innebär att människor har en individuell frihet att välja sin religiositet samtidigt som religiositeten bidrar till en stark känsla av gemenskap. När kollekti- vet utsätts för kriser och katastrofer blir den religiösa normaliteten särskilt tydlig.

”Behovet av riter vid dessa tillfällen visar att en kultur aldrig kan privatiseras full- ständigt” (Bäckström, Edgardh Beckman & Pettersson 2004, 155).

Det finns också en förändring i det svenska samhället idag i och med att fler religioner tar plats under samma tak. Gränserna mellan det offentliga och det privata blir allt mer otydliga.

Religiösa traditioner begränsas genom statliga interventioner och etniska konflikter uppstår genom religiösa rörelsers aktivitet. De sociala frågornas lokala och globala karaktär bidrar till att göra religionen offentlig inom områden där den tidigare har varit osynlig (Bäckström, Edgardh Beckman & Pettersson 2004, 155).

Detta är ett resultat av ett mångkulturellt samhälle som präglas av globalisering.

Den kristna kyrkans historiska roll i Sverige ifrågasätts samtidigt som det finns ett förändrat sätt att förhålla sig till religion i Sverige. Samhället är ständigt i fas med att anpassa sig efter de olika grupper som lever och kommer in i landet idag (Bäckström, Edgardh Beckman & Pettersson 2004, 155).

(12)

Religionens funktion som skapare av gemenskap finns kvar, trots att tron har blivit mer privatiserad och kyrkan har separerats från staten. Dock är fortfarande utövandet och den trosrelaterade delen av religionen fortfarande en privatsak. Det centrala som definierar denna religiösa förändring är att religionen rör sig från att vara en stor del av samhället och staten, till att bli mer privatiserad men fortfarande bidrar till en gemenskap. Det är detta som kommer att användas som verktyg i studien. Med detta som utgångspunkt kommer denna studie att fokusera på om de utvalda läroböckerna kan bidra till en inblick i religionens roll och funktion i Sverige idag, men även hur andra religioner än kristendomen ses på i Sverige.

2.4. Arbetsmodell

De teorier som jag har valt att studera materialet utifrån kommer att användas för att kunna kategorisera och analysera texten. Kumashiros två kategorier används för att beskriva hur något framställs som avvikande ifrån den rådande normen. Teorin om religiös förändring operationaliseras av mig till två kategorier; privat och of- fentlig religion.

- Privat religion innebär att religionen utspelar sig hos individen själv eller inom familjen. Religiositeten yttras i hemmet.

- Offentlig religion innebär att religionen är synlig även utanför hemmet och individen själv. I läroböckerna syns detta genom att exempelvis högtider firas, särskilda kläder eller symboler bärs av de troende etc.

Begreppen används för att kunna urskilja vilken form av religion som fungerar som norm i Sverige. Dessa kommer att fungera som verktyg för att kunna använda teorin om religiös förändring i Sverige i studien. Genom att studera vilken/vilka religion/- er som anses vara avvikande och hur den/de beskrivs i relation till dessa begrepp kommer studien att kunna bidra till en ökad förståelse kring religionens roll i Sve- rige idag.

Jag kommer att presentera resultatet genom att placera vardera religion som hu- vudkategori och sedan presentera läroböckerna som underkategorier för att ge struktur åt innehållet. Underkategorierna presenteras i bokstavsordning.

De analysfrågor jag ställer när jag analyserar materialet är:

- Hur framställs religionen utifrån Kumashiros två kategorier?

- Framställs religionen som privat eller offentlig?

- Beskriver man religionen i relation till en eventuell kristen norm?

(13)

Kapitel 3 Metod

3.1 Kvalitativ innehållsanalys

I denna studie kommer en kvalitativ innehållsanalytisk metod att användas. Inne- hållsanalys används för att kunna förklara vilka budskap och vilken information som finns inbäddat i materialet. Metoden definieras som en forskningsteknik för att kunna dra giltiga slutsatser kring texter, och/eller andra material, samt de kontexter där dessa tar plats. Användandet av metoden gör att det går att beskriva och syste- matiskt analysera olika typer av material för att sedan kunna förklara mönster i materialet. Vid en kvalitativ studie läggs fokus på analysen för den specifika studien, snarare än att ha som syfte att lägga fram objektiva slutsatser. (Nelson & H.

Woods 2011).

Vid studiet av läroböcker kommer innehållsanalysen vara fördelaktig då all information inte finns direkt utskriven, utan kräver tolkning av den som studerar. För att kunna utläsa vad som är normativt i läroböckerna krävs att den som studerar kan utläsa vad som finns mellan raderna.

Innehållsanalys är ett sätt att på ett ohindrat sätt kunna mäta och undersöka sär- skilda fenomen. Den gör att ett stort och ostrukturerat material kan studeras och struktureras. Genom att koda och kategorisera materialets helhet, men också vad som finns dolt i materialet kan studien bidra till ett svar på en större fråga. Metoden är beroende av den som analyserar materialet, vilket gör att den inte kan klassas som en rent objektiv metod. Eftersom den som studerar materialet har stor påverkan krävs det att kodaren är särskilt noggrann vid valet av teoretiska ramar för att sedan kunna tolka och analysera materialet. Detta är dock inget som är utmärkande för innehållsanalys, utan gäller all form av textanalys. Nelson & H. Woods (2011, 112) menar därför att budskap i en text inte upptäcks, utan snarare konstrueras genom tolkning.

Materialet i den här studien består av fyra läroböcker och tolv kapitel totalt om hinduism och buddhism. Genom att studera dessa och vad som finns dolt i materialet kan studien förhoppningsvis bidra till en ökad förståelse kring religioner i Sve- rige idag. Detta genomförs genom att använda teoretikerna Kumashiro och Casa- nova som fungerar som ett teoretiskt ramverk för att kunna strukturera materialet.

För att genomföra en innehållsanalys krävs kodning av materialet. Detta genom- förs genom identifiering av meningsbärande enheter, som sedan kategoriseras in i olika kategorier. Kategorierna kan exempelvis bestå av attityder, argument eller upprepande mönster av idéer. I denna studie består kategorierna av religionerna som studeras och underkategorierna består av läroböckerna som undersöks. På det här sättet kan man synliggöra vad som är av vikt i studien och gör det lättare för läsaren att urskilja centrala teman i det studerade materialet (Nelson & H.Woods, 2011, 112-114).

Den största fördelen med att använda innehållsanalys i samband med studiet kring religion är att den som studerar materialet tillåts tolka vad som finns ”mellan raderna” i texten eller materialet. Denna fördel kan dock även vara en nackdel då

(14)

skulle koda materialet på olika sätt. Reliabilitet avser graden av tillförlitlighet i en studie.

Den här metoden används i denna studie då det jag letar efter i texterna inte säkert uttrycks i texten, utan snarare kan finnas mellan raderna. Innehållsanalysen tillåter den som genomför studien att tolka materialet själv och på så vis komma fram till ett resultat.

3.2 Validitet

Validitet avser frågor om studiens giltighet. Att validera en studie innebär att man kontrollerar att metoden mäter det den avser mäta. Det krävs att man konstant reflekterar kritiskt kring sitt eget arbete för att kunna avgöra om de vägar man väljer är relevanta för det som man avser undersöka. Detta görs för att kunna staka ut vart gränserna för den funna kunskapen går, men också för att kunna säkerställa att studiens frågeställningar blir besvarade (Malterud 2011, 217-219).

Enligt Malterud (2011) finns det olika kriterier för validitet och de som förekom- mer i den här studien kommer att presenteras nedan.

I denna studie finns intern validitet där man ifrågasätter relevansen av begrepp och kartläggningsmetoder. Att ifrågasätta metodens och teoriernas funktion i relation till om frågeställningarna besvaras är centralt för detta kriterium (Malterud 2011, 27).

Ytterligare ett kriterium är korrespondens- och kriterievaliditet vilket innebär att det man mäter måste kunna ställas mot något som anses vara standard. Om det inte finns något att jämföra mätningen med så är det också svårt att avgöra vad som är sant (Malterud 2011, 221). Det är dock svårt att avgöra vad som är sant i relation till det valda ämnet då det är problematiskt att mäta normavvikelse. I denna studie kommer en definition av norm att beskrivas, vilken också är det som avvikelserna kommer att ställas emot.

Ett annat kriterium är kommunikativ validitet som bygger på författarens för- måga att kommunicera den kunskap som utvecklats. Om inte resultatet av studien kan förmedlas på ett lämpligt sätt förblir kunskapen privat. Enligt Malterud (2011, 222) har forskarens litterära färdigheter större betydelse i en kvalitativ studie än i en kvantitativ. Detta på grund av att ramverket för studien inte enbart består av att presentera data, utan istället kunna beskriva vad som har hittats.

Slutligen innebär inte uppfyllandet av validitetskriterierna att en studie motsva- rar ett slags sanning. Snarare speglar det en reflexivitet och medvetenhet kring studiens giltighet (Malterud 2011, 225).

3.3 Deduktiv ansats

I denna studie kommer en deduktivt tillvägagångssätt att användas. Ett deduktivt tillvägagångssätt innebär att studien är teoridriven. Teorierna används för att kunna strukturera materialet med hjälp av kategorier, begrepp och modeller. Inom dessa teorier finns också givna namn på kategorier och begrepp vilka är viktiga att an- vända konsekvent för att teorin ska fungera (Malterud 211, 210).

(15)

3.4 Insamling av material

Det material som används i denna studie är fyra läroböcker där två är för gymnasiet och två är för årskurs 4-6. Förlagen Gleerups och Natur & Kultur är utgivare av böckerna där varje förlag har en bok för vardera åldersgrupp. Förlagen har valts ut på grund av att de är två av de större förlagen i Sverige, vilket gör att de troligtvis används i undervisningen i stor utsträckning. Materialet har samlats in genom att jag har besökt förlagens hemsidor och därefter valt ut dessa böcker.

3.5 Forskningsrelation

Som blivande lärare anser jag att granskningen av läroböcker är av stor vikt. Detta på grund av att läromedel används flitigt i undervisningen av många lärare, vilket jag erfarit under mina praktikperioder på lärarprogrammet. Jag har inte heller upp- levt att de lärare jag har stött på under dessa praktikperioder reflekterar kritiskt kring vad som uttrycks och förmedlas i läroböckerna.

Inkluderingen av minoritetsgrupper och ifrågasättandet av normer är något som jag tycker är väldigt viktigt när man arbetar som lärare. Överallt på skolorna finns elever, lärare och annan personal som identifierar sig med dessa grupper. Att därför undersöka vilka normer som finns och identifiera dem, tror jag, kan bidra till en större förståelse för dessa människor.

Självklart kan min roll som heterosexuell, icketroende, vit medelklasskvinna i Sverige ifrågasättas i relation till ämnet då jag placeras i den grupp som kallas för norm i samhället. Mina tidigare erfarenheter kommer göra att jag tolkar vissa saker i materialet som problematiska, men också att jag kanske inte kommer att se andra saker. Däremot tror jag att min utbildning har gjort att jag har god förmåga att re- flektera kritiskt kring det givna ämnet. Det krävs också att jag analyserar materialet med hänsyn för de religioner och grupper som läroböckerna behandlar.

(16)

Kapitel 4 Resultat och Analys

4.1. Resultat

I detta kapitel presenteras ett urval av citat och tolkningar av materialet. De citat som har valts ut är de som har relevans för studien. De texter som inte presenteras i kapitlet har valts bort då de inte fyller något syfte för studien. Viss analys av materialet förekommer i resultatdelen då den metod som används kräver tolkning av materialet. I analyskapitlet redovisas en djupare analys av materialet. I kapitlet presenteras vardera religion för sig och läroböckerna presenteras med hjälp av un- derrubriker. Det material som redovisas i detta kapitel är det som ligger till grund för studien.

4.1.1. Buddhism

4.1.1.1. En människa, tusen världar

Kapitlet inleds med att Tuvesson (2015) skriver att det är svårt att definiera vem som är buddhist.

Att definiera vem som är buddhist är ingen enkel uppgift. Väldigt förenklat kan man säga att det är en person som tar sin tillflykt till de tre så kallade juvelerna: Buddha, hans lära (dharma) och den av honom grundade buddhistiska församlingen (sangha) (Tuvesson 2015, 253).

I samma avsnitt som heter Bakgrund skriver författaren att buddhismen har blivit allt mer populär i västvärlden, troligtvis på grund av att den kan uppfattas som mer individualistisk i jämförelse med de andra världsreligionerna. Tuvesson skriver att religionen därmed är lätt att kombinera med den privatreligiositet som är vanlig i västvärlden. Religionen ses också som en fredlig religion, troligtvis på grund av att man förknippar den med Dalai Lama, enligt Tuvesson (2015, 253). En annan orsak kan vara att många ser buddhismen mer som en filosofi än en religion, vilket är attraktivt för människor i ett sekulärt samhälle där en stressig vardag är ett faktum (Tuvesson 2015, 253). I detta stycke inleder Tuvesson kapitlet med att referera till västvärldens privatreligiositet, vilket gör att avsnittet uppfyller kriterierna för privat religion. Tuvesson menar att religion i väst, inklusive Sverige, är en privatsak och inte något som syns i det offentliga (Tuvesson 2015, 253). Samtidigt förklarar Tu- vesson vad buddhismen är med hjälp av att skapa ett vi (västvärlden) och dem (Asien) vilket gör att avsnittet även faller in i Kumashiros kategori Undervisning om den andre.

I avsnittet Heliga rum och platser står följande:

Templen är väldigt viktiga i den religiösa utövningen. De fungerar främst som gudstjänstlo- kaler men också som samlingsplatser med salar där monaster undervisar (Tuvesson 2015, 279).

(17)

Här beskriver författaren att templen i de buddhistiska länderna fungerar som en samlingsplats där buddhisterna möts i sin tro, vilket gör att religionen här beskrivs som offentlig religion.

4.1.1.2. PULS Religion 4-6

Kapitlet om buddhismen inleds med en kort bakgrund av religionen där författarna skriver att religionen är den viktigaste religionen i Sydostasien och att buddhismen har mycket gemensamt med hinduismen, bland annat tron på återfödelse.

I avsnittet När ett barn föds beskriver författaren vad buddhister gör när ett barn föds:

Många föräldrar vill ha sina nyfödda barn välsignade. Då kan de gå till ett tempel där en munk läser upp heliga texter och stänker vatten på barnet. Det finns inte någon gemensam ceremoni motsvarande barndop (Abrahamsson 2011, 154).

Abrahamsson förklarar hur välsignelsen går till och författaren beskriver att buddhismen inte har någon ceremoni som liknas vid det kristna dopet. Genom att förfat- taren använder dopet som exempel förklaras buddhismen som något annorlunda, vilket gör att citatet faller under Kumashiros begrepp Undervisning om den andre.

I avsnittet som heter Högtider och riter förklarar Abrahamsson (2011) att det inte finns så många gemensamma högtider och riter. I övrigt handlar buddhismen främst om att meditera och sökandet efter den rätta kunskapen (Abrahamsson 2011, 153). Detta gör att religionen i kapitlet framställs som privat religion.

4.1.1.3. Religion 1 för gymnasiet

Kapitlet om buddhismen startar med att författarna ger en introduktion till religionen där de skriver att flera av de asiatiska religionerna har en gemensam tro att livet är cykliskt.

Författarna fortsätter med att skriva om den åttafaldiga vägen och därefter finns ett avsnitt som heter Kretslopp och Karma. I detta avsnitt ger författarna förkla- ringar på begrepp som dharma och samsara. När författarna förklarar vad dessa begrepp betyder skriver om människorna i vi-form, till exempel:

Eftersom vi vill finnas kvar och vara eviga inbillar vi oss gärna att vi har en oföränderlig kärna, ett ”jag”. Men detta stämmer inte, säger Buddha. Den du är när du är fem år är en annan än den du är när du är femton. Och vid femtio är du en annan igen. Kroppen förändras, våra intryck förändras, vi får nya erfarenheter (Göth, Lycken Rüter & Wirström 2012, 168).

Författarna gör läsaren delaktig i exemplet och på så vis faller exemplet i Ku- mashiros kategori Undervisning som förändrar elever och samhälle. De låter även läsaren tänka att det är ett slags universell sanning som alla människor uppfyller.

Vidare följer avsnitt om olika inriktningar där författarna förklarar bakgrunden till varje inriktning och vad som är centralt. I avsnittet Vajrayana kopplar förfat- tarna ihop västvärlden med buddhismen för första gången. Dalai Lamas arbete för fred och icke-våld är en av orsakerna till varför han är uppmärksammad i västvärl- den.

När författarna sedan skriver om de män och kvinnor som lever i kloster faller detta under Kumashiros Undervisning om den andre. Detta på grund av att de fram- ställer detta som något som är ovanligt och krävande av de som lever där. Detta

(18)

De som lever i kloster ska följa samma fem grundregler som gäller för alla vanliga buddhister. Men det finns också regler som bara gäller för munkar och nunnor: att helt avstå från sex, inte äta efter klockan 12 på dagen, inte vara med om dans, musik eller teater, inte ligga i en bekväm säng och inte äga pengar (Göth, Lycken Rüter & Wirström 2012, 176).

I Religion 1 för gymnasiet finns ett avsnitt som heter Buddhism i öst och väst där författarna beskriver vilka skillnader som finns inom buddhismen världen över. Där står bland annat:

För västerländska buddhister handlar det mer om en intellektuell övertygelse. Därför är riterna och traditionerna inte lika viktiga för dem som för asiatiska buddhister (Göth, Lycken Rüter & Wirström 2012, 181).

Författarna beskriver här att fokus i västerlandet snarare ligger på den intellektuella övertygelsen snarare än riter och traditioner, vilket gör att den västerländska buddh- ismen här beskrivs som privat religion.

4.1.1.4. Utkik 4-6 Religion

Kapitlet inleds med en kort inledning till buddhismen där det står att religionen är stor i Asien och har växt fram ur hinduismen.

Vidare skriver författaren om heliga platser. Där står följande:

Inom buddhismen behöver man inte gå till en speciell byggnad för att meditera eller be. Ofta har man ett altare med en eller flera statyer av Buddha eller bodhisattvor i sitt hem. Runt altaret hänger man blommor i vaser och krukor. På golvet ligger det ofta kuddar som man kan knäböja på (Bohlin 2015, 100).

Här beskriver författaren hur buddhismen fungerar i relation till religioner där man har särskilda byggnader för bön. Bohlin (2015) beskriver hur buddhister gör i sitt hem och hur det ser ut där. Detta gör att citatet faller under Kumashiros kategori Undervisning om den andre, men också under privat religion då meditationen och bönen sker i hemmet. Samtidigt beskriver författaren i nästa stycke att buddhister kan vallfärda till stupor för att be eller offra. Det gör att Bohlin beskriver religionen som offentlig religion.

I avsnittet Riter genom livet beskriver författaren vad som händer när ett barn ska få sitt namn, samt hur giftermål och begravningar går till. Här framställer för- fattaren riterna som något som alla buddhister gör och att riterna sker tillsammans med andra människor, vilket innebär att religionen framställs som offentlig religion.

Författaren beskriver religionen som något främmande och som utövas på ett speciellt sätt i Asien. Ett exempel är från beskrivningen av buddhismen i Tibet:

I tibetansk buddhism spelar boddhisattvorna en viktig roll. Den allra viktigaste heter Avo- lokitesvara. Han kallas också medlidandets boddhistattva och buddhister i Tibet tror att han återföds i den andliga ledaren, laman. Utanför templet kan du njuta av de höga bergen och utsikten (Bohlin 2015, 105).

Författaren beskriver att den viktigaste platsen för buddhister i Tibet är inne i templet, men om ”du” skulle åka på besök så kan du njuta av bergen och utsikten utanför templet. Detta gör att citatet går in i Kumashiros kategori Undervisning om den andre.

(19)

4.1.2. Hinduism

Kapitlet inleds med att författaren skriver att hinduismen är en religion med stor mångfald vilket gör att det är tveksamt att det rör sig om en enda religion. Författa- ren skriver att hinduism som begrepp skapades av kolonisatörer på 1830-talet. I detta avsnitt som heter Bakgrund står följande:

Det finns inte någon grundare och inte heller någon skrift som är helig för alla hinduer. Till skillnad från judendomen, kristendomen och islam finns det inte någon trosbekännelse inom hinduismen. Inte heller finns det någon central religiös organisation. Därför är det inte helt enkelt att beskriva hinduismen (Tuvesson 2015, 219).

Att introducera hinduismen genom att säga vad den inte har i relation till de abra- hamitiska religionerna faller citatet in under Kumashiros kategori Undervisning om den andre. På grund av att religionen inte har de element, som de abrahamtiska religionerna har, är hinduismen svår att förklara, enligt Tuvesson (2015).

I avsnittet Hindunationalism återfinns följande citat där författaren beskriver hur och varför Indien förändras:

Indien av idag är en nation som förändras i rask takt, inte minst på grund av IT-boomen. Den välbärgade medelklassen blir bara större och större. Utifrån en hinduisk förklaringsmodell är detta kanske resultatet av god karma. Västerländsk kultur och västerländska värderingar får allt större inflytande, inte minst på grund av att allt fler indier har tillgång till internet (Tu- vesson 2015, 224).

Här förklarar författaren att Indiens framfart delvis beror på att västerländsk kultur och västerländska värderingar får större inflytande. Västerlandet fungerar som fö- rebild och därför går citatet under Kumashiros kategori Undervisning om den andre.

Kapitlet inleds genom att Abrahamsson (2011) skriver att hinduismen är den största religionen i Indien och att religionen har funnits i flera tusen år.

I avsnittet Många gudar – en gud återfinns följande citat:

Gudarna har olika uppgifter och visar olika sidor av den högsta guden. Eftersom alla gudar kommer från det högsta väsendet, spelar det egentligen ingen roll vilken gud man ber till. Så brukar hinduer förklara för västerlänningar vad hinduism är och hur all gudar hör ihop (Ab- rahamsson 2011, 137).

Här förklaras relationen mellan de många gudarna och den högsta guden genom att berätta hur hinduer brukar förklara det för västerlänningar. Det gör att citatet faller under Kumashiros kategori Undervisning om den andre.

I samma avsnitt återfinns följande citat:

De flesta hinduiska hem har ett familjealtare. Där ber och offrar medlemmarna i familjen varje morgon och kväll. Man tänder rökelse och lägger fram blommor, frukt eller mat åt guden. Ibland önskar sig en person något speciellt. Då söker hon kanske upp ett altare eller ett tempel som är uppfört åt en annan gud än den hon brukar be till (Abrahamsson 2011, 137).

Här beskrivs religionen som något som till vardags sker i hemmet med familjen.

Däremot finns följande citat längre fram i kapitlet:

(20)

Hinduismen har många gudar. Därför firar man också många högtider. En del högtider firas i hemmet, andra i tempel avsedda för någon speciell gud eller gudinna (Abrahamsson 2011, 140).

I båda citaten beskrivs religionen som en gemenskap tillsammans med antingen ens familj i hemmet eller i templet med andra människor. Därför faller citaten un- der begreppet offentlig religion.

Detta avsnitt inleds på precis samma sätt som avsnittet om buddhismen där förfat- tarna förklarar att flera av de asiatiska religionerna bygger på en gemensam världs- bild, samt att tillvaron är cyklisk.

Avsnittet Den eviga lagen inleds med en förklaring av begreppet hinduism där det står följande:

Begreppet hinduism kommer från det persiska ordet hindu, som ungefär betyder ”en som bor vid floden Indus”. Från början handlade alltså ordet hindu om var man bodde, inte vad man trodde. Men på 1800-talet började de brittiska kolonisatörerna använda ordet hinduism som ett samlingsnamn för alla former av religion på den indiska halvön. En del forskare idag menar att begreppet hinduism inte borde användas. Man borde hellre tala om olika indiska religioner. Andra forskare menar tvärtom. Visserligen kan an vara hindu på väldigt många olika sätt, säger de. Men trots allt finns det vissa grundläggande idéer som de allra flesta hinduer håller fast vid (Göth, Lycken Rüter & Wirström 2012, 142).

Författarna förklarar vad hinduism är med hjälp av vad andra forskare säger att hinduism är, inte vad hinduerna själva säger. Detta gör att citatet går under Ku- mashiros kategori Undervisning om den andre.

Ytterligare en del som faller in i Kumashiros Undervisning om den andre är föl- jande två citat. Man beskriver här hinduismens religiösa ledare med hjälp av den kristna prästen.

Högst upp i rangordningen står prästerna, som kallas brahminer (Göth, Lycken Rüter &

Wirström 2012, 144).

Pujan kan vara en enkel vördnadsbetygelse inför guden eller gudarna på husaltaret, eller en rituell ceremoni i ett tempel, ledd av en tempelpräst (Göth, Lycken Rüter & Wirström 2012, 157).

Genom hela kapitlet om hinduismen inkluderas alla människor i samhället i religionen och alla förväntas indirekt ta del av riter och ceremonier. Detta gör att förfat- tarna beskriver religionen som offentlig religion. Religionen är en stor del av civil- samhället och staten.

Vidare visar författarna på förändring inom hinduismen där de traditionella sy- stemen sakta men säkert förbises. Dock menar författarna att hur äktenskapet arrangeras fortfarande hänger kvar, men att det finns likheter med andra religioner.

Den indiska traditionen är att äktenskapet arrangeras av föräldrarna. Så är det inte bara inom hinduismen utan också inom andra religioner i Indien, som islam, kristendomen och buddhismen (Göth, Lycken Rüter & Wirström 2012, 162).

Genom att dra likheter mellan andra religioner faller detta citat under Kumashiros kategori Undervisning som förändrar elever och samhälle. Ytterligare ett citat som befinner sig i kategorin Undervisning om den andre är:

Många västerlänningar går på yoga på gymmet, och i en svensk undersökning från 2008 trodde en tredjedel av de tillfrågade att människan återföds. Yoga betyder kanske inte samma

(21)

sak på gymmet som i jnana-yoga, och återfödelse kanske inte kopplas till samsara – men begreppen finns där. Det som händer utanför hinduismen påverkar hinduismen i Indien.

Material om hinduismen sprids via internet, ofta på engelska. Och ofta är det medelklass- människor i västerländska storstäder som tolkar de hinduiska texterna och traditionerna. Det gör de förstås utifrån sina egna erfarenheter (Göth, Lycken Rüter & Wirström 2012, 163).

Genom att beskriva hur västerlandet tolkar hinduismen visar man att det finns en skillnad i västerländsk och indisk hinduism. Här berättar författarna hur den andre gör i relation till hur västerlandet utövar hinduismen. Samtidigt visar författarna att det finns en koppling mellan yoga på gymmet och yoga i Indien och hinduismen.

Kapitlet inleds med en kort introduktion till hinduismen där författaren skriver att religionen är en av världens äldsta religioner och framför allt finns i Indien.

I avsnittet Centrala tankar inom hinduismen beskriver författaren några centrala begrepp samt hur hinduer ser på livet:

Hinduer tänker att återfödelsen är som ett hjul som bara snurrar vidare och vidare. Ibland kallas det också för kretslopp. Hinduer tror att det man gör under sitt liv påverkar hur man återföds. Det kallas för lagen om karma (Bohlin 2015, 76)

Citatet faller in under Kumashiros kategori Undervisning om den andre då den be- skriver den andres syn på livet. Författaren distanserar sig från tanken genom att skriva hinduer, och inkluderar då samtliga hinduer i hela världen.

Vidare finns ett avsnitt som heter Heliga handlingar där det följande citat åter- finns:

Det vanligaste är att man har andakt i hemmet. Det kallas puja. I hemmet finns ett litet altare med en gudastaty. När man har puja tvättar man först statyn och ger sedan guden blommor.

Man sjunger eller läser böner framför statyn. Ibland offrar man mat. Vissa hinduer målar ett tecken i pannan när de ber. Olika gudar har olika tecken. På så sätt vill man visa vilken gud man dyrkar. I Indien är det vanligt att man ser små altare längs med väggarna. Man kan också se små altare som är inmurade i husväggarna inne i stora städer. Många stannar till och ber framför sådana altare, det är en del av vardagen (Bohlin 2015, 84).

I texten beskriver författaren att de flesta pujas sker i hemmet, men att vissa målar ett tecken i pannan och att man på så sätt vill visa vilken gud man dyrkar. Detta gör att citatet går under offentlig religion i och med att man öppet visar sin religion för andra. Även detta citat faller under Kumashiros kategori Undervisning om den andre då författaren beskriver den andre genom att berätta vad de gör när de ber etc.

Bohlin (2015, 86) skriver att ”I tioårsåldern går många pojkar på utbildning hos en präst eller guru för att lära sig om religionen”. Genom att använda det kristna ordet präst faller texten under Kumashiros kategori Undervisning om den andre.

Författaren använder kristna begrepp för att beskriva en hinduisk ledare.

4.1.3. Kristendom

Kapitlet inleds med att Tuvesson (2015) ger olika förslag på vem som är kristen och varför. Vidare återfinns följande citat:

(22)

del i den egna identiteten. För dessa är kanske kyrkan och kristendomen snarare något som man förknippar med traditioner som är viktiga för den etniska och kulturella identiteten (Tu- vesson 2015, 134).

Citatet tolkas som att även om en person i Sverige inte är en aktivt troende person så värderar hen ändå de kristna traditionerna högt för att stärka den etniska och kulturella identiteten.

Därefter följer en noggrann redovisning av den kristna historien och hur kristendomen kom till Sverige, samt att kyrkan och staten länge var sammansvetsade.

I avsnittet Klädsel- och matregler återfinns ett citat om klädsel som tyder på att det inte finns någon särskild klädsel inom kristendomen och därför kan man inte se om en person är kristen eller inte. Här förklarar författaren dock att det finns sär- skilda regler för klädsel i kyrkorna. Därför faller citatet under offentlig religion.

I många kristna kyrkor får män inte ha på sig en huvudbonad. Precis som inom en del andra religioner förekommer det inom vissa kyrkotraditioner, till exempel etiopisk-ortodoxa, att man ska ta av sig skorna innan man går in i gudstjänstlokalen (Tuvesson 2015, 165).

De gånger som författaren beskriver religionen som Undervisning om den andre är när han skriver om andra länder än Sverige, vilket gör att stora delar av kapitlet kategoriseras i den kategorin.

Kapitlet inleds genom att författaren ger en kort introduktion till kristendomen och att det idag är en av de stora världsreligionerna. Abrahamsson (2011, 86) skriver att

”allt började med en man som hette Jesus som vandrade runt i landet Israel och talade om Gud”.

Därefter följer en utförlig beskrivning av den kristna historien och hur kristendomen kom till Sverige, samt att staten och kyrkan separerades år 2000.

I avsnittet Att leva som kristen förklarar författaren hur kristna lever:

Att leva som kristen är att försöka leva som Jesus lärde ut när han levde. Jesus förklarade att kärleken till Gud och människorna är att uppfylla Guds lag. Kristna försöker följa Jesus exempel. Jesus hjälpte människor som hade det svårt. Mycket av den hjälpverksamhet som finns drivs av kristna kyrkor, både i Sverige och i andra länder (Abrahamsson 2011, 102).

Här beskriver författaren de kristna som en grupp och därmed den andre. Abra- hamsson (2011) skriver även att hjälpverksamhet driven av kristna kyrkor finns både i Sverige och andra länder vilket gör att citatet faller under rubriken Under- visning om den andre.

I avsnittet Högtider och riter beskriver författaren vilka som är de viktigaste ce- remonierna inom kristendomen; dopet, konfirmationen, bröllopet, begravningen, advent och jul samt påsk och pingst. Här beskrivs högtiderna som offentlig religion då de firas utanför hemmet.

Kapitlet inleds med att författarna beskriver vad som knyter de tre abrahamitiska religionerna samman. I exemplet nedan normaliserar författarna det som, enligt judar och muslimer, är ologiskt genom att säga att människan inte kan förstå det.

Jesus visar vem Gud är. Jesus är själv Gud, i mänsklig gestalt. Men hur är det möjligt, om Gud är en? Judar och muslimer kritiserar kristendomen för att ha frångått monoteismen, tron på en enda gud. Kristna menar att de bara har en annan syn på vad monoteismen innebär. De

(23)

använder begreppet treenigheten för att beskriva den. Med treenigheten menas att det bara finns en enda gud, men i att det i den enda guden finns en evig gemenskap mellan Gud Fa- dern, Gud Sonen och Gud Anden.

Gud är alltså både en enda och tre. Det är inte logiskt. Det har heller kristendomen aldrig hävdat. Vissa saker är inte logiska i mänsklig mening, säger man, de är obegripliga mysterier (Göth, Lycken Rüter & Wirström 2012, 79).

Författarna ger en djupare inblick i religionen genom att ge exempel på diskussioner som förekommit bland kristna och kristendomen blir därmed en komplex religion.

Detta sätt att diskutera olika frågor, som skilsmässa, samkönat äktenskap och pre- ventivmedel, gör att författarna ger en mångfacetterad bild av kristendomen. Kris- tendomen är inte enhetlig, utan det finns många olika sätt att vara kristen på.

I avsnittet som heter Är Sverige ett kristet land? skriver författarna om huruvida Sverige är ett kristet land eller inte. Följande citat definierar författarnas syn på vad religion i Sverige är och faller under privat religion.

Många svenskar bekänner sig till andra religioner än den kristna: islam, judendom, hinduism, buddhism och sikhism till exempel. Hur många kan man inte veta, eftersom svensk lag inte tillåter registrering av religiös tillhörighet. Det är en privatsak, inget som staten, eller någon annan, får kräva uppgifter om (Göth, Lycken Rüter & Wirström 2012, 102-103).

Kapitlet om kristendomen inleds med en kort introduktion där författaren skriver att det är den religion i världen som har flest anhängare, att Bibeln är den heliga skriften och att Jesus är en av de viktigaste personerna.

Vidare följer ett avsnitt som heter Centrala tankar inom Kristendomen. De cen- trala tankar som finns om människan som Guds avbild återges enligt följande:

Alla människor har lika stort värde för Gud, tänker de kristna. Därför är det också en viktig uppgift för kristna att ta hand om skapelsen – alltså jorden och medmänniskorna. […] Kristna anser att människan kan välja att göra det goda eller onda men att meningen är att människan ska leva efter Guds vilja. En annan central tanke i den kristna tron är att livet inte är slut när man dör (Bohlin 2015, 51).

Detta är den plats i kapitlet om kristendomen som författaren förklarar vilka idéer om livet som finns inom religionen. Här refererar författaren till de troende som ”de kristna”, vilket gör att citatet faller under Kumashiros kategori Undervisning om den andre. Däremot kan uteblivandet av andra centrala tankar och istället ett stort fokus på historien tolkas som att den kristna historien är en del av ”vår” historia.

Då tolkas detta istället som att den andre här inte är ”de kristna” och återfinns heller inte i kapitlet.

4.2. Analys

Resultatkapitlet fungerar som en redovisning av kategorier med utvalda citat för att illustrera det som är relevant för studiens syfte. Dessa citat och dess kategorisering kommer att fungera som mål för analys utifrån de utvalda teorierna. De kategorier som används i följande kapitel är Kumashiros två kategorier Undervisning om den andre och Undervisning som förändrar elever och samhälle, samt kategorierna pri- vat- och offentlig religion för att kunna ge en bild av religionens funktion i nutida Sverige. Frågeställningarna som besvaras i detta avsnitt är:

• Hur framställs hinduism och buddhism i jämförelse med kristendomen i

(24)

• Beskrivs religionerna i relation till en kristen norm i läroböckerna? På vilka sätt?

• Hur kan läroböckernas framställning av religionerna förstås med hjälp av teorier om religiös förändring i svenska samhället idag?

4.2.1. Undervisning om den andre

För att kunna identifiera hur resultatet korrelerar med Kumashiros kategori Under- visning om den andre repeteras det centrala i vad som identifierar undervisnings- formen. För att kunna identifiera vad som definierar den andre och vem denne är krävs en motsats, alltså den som anses vara norm. I läroböckerna är det jämförelsen mellan kapitlen som ger möjlighet att ställa två religioner mot varandra och därmed avgöra vilken som är norm och vilken som är avvikande. Denna undervisningsform identifieras ofta av stereotyper, vilka också är de som vanligtvis presenteras i läro- böckerna (Kumashiro 2002).

I kapitlen om hinduism respektive buddhism är Undervisning om den andre det vanligaste sättet att beskriva religionen och de människor som praktiserar religionen. Samtliga läroboksförfattare framställer religionerna genom att beskriva dem i det land där de är som störst, vilket gör att läsaren inte får veta om religionen finns någon annanstans. I några fall jämför författarna hur hinduism eller buddhism syns och praktiseras i västvärlden, vilket blir särskilt tydligt i citatet från Religion 1 för gymnasiet (Göth, Lycken Rüter & Wirström 2012, 181). Där skriver författarna att den västerländska buddhismen snarare handlar om intellektuell övertygelse än riter och traditioner. Även i PULS Religion 4-6 (Abrahamsson 2011, 137) finns ett lik- nande citat ur kapitlet om hinduism där författarna beskriver hur hinduer brukar förklara för västerlänningar vad hinduism är. Liknande citat finns i samtliga läro- böcker i dessa kapitel. Genom att framställa religionen med hjälp av det som för- fattarna menar är dess motsats: författarna skapar den andre som fungerar i motsats till det normativa, alltså västvärlden. I läroboken En människa, tusen världar (Tu- vesson 2015, 224) återfinns liknande tankegångar där författaren framställer Indi- ens framväxt som ett resultat av västvärldens kulturella inflytande.

I läroböckerna som är ämnade för årskurs 4-6 fokuserar författarna på riter och filosofin inom religionen. När samma läroböcker framställer kristendomen är det istället ett faktatungt avsnitt om den kristna historien, Jesus som historisk person och hur kristendomen kom till Sverige. Kristendomens historia betraktas som en del av västvärldens historia. Tuvesson (2015, 134) ger en bild av vem som är kristen i Sverige genom att skriva att det inte bara behöver vara den som bekänner sin tro genom trosbekännelsen, utan även den som anser att kristendomen är en del av den etniska och kulturella identiteten. Kristendomen betraktas som norm då även en person inte anser sig vara aktivt troende ändå har religionen som ett sätt att stärka sin identitet.

Samtliga författare fokuserar på liknande företeelser när de beskriver de tre religionerna. Vid framställningen av kristendomen läggs ett stort fokus på historien och vilka inriktningar som finns. I läroböckerna för gymnasiet blir framställningen av kristendomen komplex och djupgående genom att man beskriver olika synsätt som finns mellan de tre större inriktningarna katolska kyrkan, protestantiska kyrkan och den ortodoxa kyrkan. Vid framställningen av hinduism och buddhism läggs istället ett större fokus vid riter, högtider och levnadssätt. Utifrån Kumashiros kate- gori Undervisning om den andre visar detta fenomen att kristendomen beskrivs som